Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag"

Transkript

1 Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag En problematisering av principerna för förmånsbeskattning Högre kurs i företagsskatterätt VT 2015 Författare: Christian Thoor Handledare: Jan Kellgren

2 1. Inledning Den skatterättsliga utgångspunkten för förmånsbeskattning är reglerad i 11 kap. 1 och 61 kap. 2 IL kap. 1 IL stadgar att förmåner som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt. Hur dessa förmåner ska värderas bestäms enligt 61 kap. 2 IL, där det framkommer att inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet. Syftet med förmånsbeskattningen är att likställa förmåner med andra sorters löneinkomster. Genom beskattning ska en individs inkomster från tjänst eller förmån beskattas på lika sätt, så att neutralitet upprätthålls mellan dem. 2 De frågor som de ovan nämnda lagrummen reglerar är vanligtvis relativt okomplicerade när det rör arbetstagare som får någon sorts förmån i sin tjänst. Det föreligger större problematik när fokus istället riktas på t.ex. fåmansaktiebolag. Inom fåmansbolagsområdet har vissa principer utarbetats för beskattning av förmåner. Principerna skiljer sig både materiellt och tankemässigt från de fall när en vanlig anställd blir förmånsbeskattad. Som rättsläget såg ut tidigare var reglerna för beskattning av fåmansaktiebolag kritiserade eftersom de ansågs vara oklara och i vissa fall omotiverat hårda. I de ändringar som gjordes genom bl.a. prop. 1999/00:15 togs mycket av särregleringen för fåmansaktiebolag bort, vilket medföljde att förmånsbeskattning skulle ske enligt allmänna regler. 3 Från lagstiftarens sida går det således att utläsa två olika synsätt. Antingen kan lagstiftaren försöka täppa till hål i beskattningen genom särreglering, eller införa huvudregler som får utvecklas genom praxis. Syftet med den här uppsatsen är således att problematisera förmånsbeskattning och de principer som utarbetats av Högsta förvaltningsdomstolen för att komma till en slutsats om desamma. Med problematisering avser jag att syna de principer som finns för förmånsbeskattning och testa dessa mot olika omständigheter. Det material jag har analyserat består av förarbeten, praxis, doktrin och ställningstaganden från Skatteverket. 2. Bakgrund 2.1 RÅ 2002 ref. 53 Målet rörde kostnadsfri disposition av en fritidsfastighet som ägdes av ett fåmansaktiebolag, som i sin tur ägdes av en person vid namn J.J. J.J., som ägde 30 % av aktierna i bolaget och 1 Inkomstskattelag (1999:1229). 2 Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P., Silfverberg, C., Simon-Almendal, T., Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, 14 uppl., Lund, 2013, Studentlitteratur s. 137f. 3 Tjernberg, M., Beskattning av fåmansföretag, 6 uppl., Stockholm, 2005, Thomson fakta, s

3 som även var anställd däri, betalade inga hyreskostnader för tiden då hon utnyttjade fritidsfastigheten. Frågan som dåvarande Regeringsrätten 4 tog ställning till var huruvida J.J. skulle förmånsbeskattas för hennes dispositionsrätt till fastigheten eller om hon skulle beskattas baserat på den tid hon faktiskt nyttjat fastigheten. J.J. anförde att det var det faktiska nyttjandet av fritidsfastigheten som skulle ligga till grund för beskattning, vilket hon styrkte med bl.a. rättsfallet RÅ 2001 ref. 22. Det refererade rättsfallet handlade om beskattning av bilförmån och dåvarande Riksskatteverket 5 bestred yrkandet i dess helhet. Högsta förvaltningsdomstolen började med att hantera det rättsfall som J.J. åberopade som grund för sin talan och konstaterade att bilförmån skiljer sig från nyttjande av fritidsfastighet. Bilförmån är speciellt reglerat i lag, och däri finns krav på att förmånen ska ha åtnjutits för att kunna bli beskattad. Något sådant krav finns inte för beskattning av disposition av fastighet. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det som karaktäriserar en fritidsfastighet av den typ som var aktuell i målet var den fria dispositionsrätten. Denna fria dispositionsrätt gällde oberoende av i vilken utsträckning denna dispositionsrätt faktiskt nyttjats. Värdet av bostadsförmånen bör därför beräknas med anledning av dispositionsrätten och inte det faktiska nyttjandet. Däremot kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att i de fall dispositionsrätten varit inskränkt skulle förmånsvärdet sättas ned i relation till inskränkningen. 2.2 HFD 2011 ref. 55 Målet rörde privat nyttjande av en motorbåt som ägdes av G.Bs fåmansaktiebolag. G.B. ägde tillsammans med sin hustru 100 % av aktierna i aktiebolaget. Hustrun tog upp nyttjandet av båten som förmån i beskattningen. Frågan som Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till var huruvida G.B. skulle beskattas för båtförmån och hur denna förmån i sådana fall skulle värderas. Det värde som G.Bs hustru hade angett i deklaration bestreds av Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen började med att hänvisa till de aktuella lagrummen 11 kap. 1 och 61 kap. 2 IL och sedan domen RÅ 2002 ref. 53. Angående målet konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att fritidsfastigheterna i det tidigare målet inte använts för uthyrning i bolaget, men att ägarna till bolaget skulle beskattas för den fria dispositionsrätten. I det nu aktuella målet användes dock båten för uthyrning, vilket inte hindrade principen om att det är den fria dispositionsrätten som ligger till grund för 4 Nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen. Hädanefter kommer enbart titeln Högsta förvaltningsdomstolen användas. 5 Nuvarande Skatteverket. Hädanefter kommer enbart titeln Skatteverket att användas. 3

4 beskattning. Det faktum att båten användes i verksamheten hindrade därmed inte att dispositionsrätten skulle ligga till grund för beskattningen. Angående själva värderingen av förmånen uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet skulle göras. Värderingen skulle grunda sig på vad det var för typ av båt, användningen av båten i verksamheten och vad det kunde kosta att hyra en motsvarande båt. Omständigheter som hänförde sig till den skatteskyldige kunde även de påverka värderingen och som exempel framförde domstolen de fallen att båten inte kunde användas p.g.a. handikapp eller sjukdom Sammanfattning Sammanfattningsvis kan av dessa två rättsfall flera principer utläsas. Den första är att förmånsbeskattning ska, i de fall egendomen utgör fritidsfastighet eller båt, utgå med hänsyn till dispositionsrätten och inte den faktiska användningen. Denna princip är alltjämt gällande och tillämpas av underrätterna. 6 Den andra principen är att dispositionsrätten kan inskränkas, vilket ska sänka förmånsvärdet av dispositionsrätten. Den tredje principen är att värderingen ska ske genom en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. 3. Analys 3.1 Begreppet dispositionsrätt och möjligheterna till inskränkning därav Utgångspunkten för beskattning av förmåner när det gäller arbetstagare är att förmånen ska ha åtnjutits. 7 Det räcker således inte för beskattning att det funnits en möjlighet att utnyttja förmånen. I de ovan refererade målen, som istället handlar om ägare av fåmansaktiebolag, hävdade svarandena att beskattning skulle utgå endast i den mån egendomen faktiskt åtnjutits, vilket inte accepterades av varken Skatteverket eller Högsta förvaltningsdomstolen. Skatteverket konstaterar dock i sitt ställningstagande angående förmånsbeskattning att när egendomen inte är av fritidskaraktär ska beskattning utgå med det faktiska nyttjandet, eller med andra ord, när förmånen åtnjutits 8. Således går det att finna båda beskattningsprinciperna inom området för beskattning av fåmansaktiebolag, nämligen beskattning för dispositionsrätt och vid faktisk användning. 6 Se t.ex. KamR , LLMSS, s Skatteverkets ställningstagande, Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt, Dnr/målnr/löpnr: /111,

5 Det framkommer i de i avsnitt 2 refererade målen att dispositionsrätten är en grundläggande del inom förmånsbeskattningen. Vad denna term närmre betyder klargör dock inte Högsta förvaltningsdomstolen. Rent allmänt så borde begreppet under de nu aktuella omständigheterna betyda att någon har en möjlighet till att nyttja något. Skatteverket har i ett ställningstagande preciserat deras åsikt i frågan, och det anser att förmånsbeskattning ska utgå när dispositionsrätten varit kontinuerlig och oinskränkt. Inskränkning av dispositionsrätten är möjlig genom t.ex. att egendomen används i verksamheten, hyrs ut eller används av andra än företagsledaren (t.ex. anställda). Högsta förvaltningsdomstolen anför i HFD 2011 ref. 55 att omständigheter som hänför sig till den skattskyldiga, t.ex. handikapp eller sjukdom, kan påverka bedömningen av dispositionsrätten. Frågan är om även andra omständigheter kan tillmätas betydelse. Högsta förvaltningsdomstolen nämner enbart omständigheter av objektiv natur, men skulle det även vara möjligt att hänvisa till omständigheter av subjektiv natur? Om ett företag t.ex. hyrde ut skidstugor i alperna men ägaren av företaget avskydde att åka skidor och inte hade kunskaper i hur man åkte skidor, vore det då möjligt att anföra det som en omständighet som skulle lindra förmånsbeskattningen? I praktiken så blir ju värdet av skidstugan av begränsat värde för företagsledaren, precis som vid handikapp, vilket talar för att det borde vara möjligt med en sådan invändning. Det som talar mot en sådan möjlighet är att det föreligger stora bevissvårigheter för den skattskyldiga att bevisa att han inte kan, eller vill, åka skidor. Skatteverket anser att i speciella fall även den omständigheten att företagsledaren redan äger egendom av samma slag som kan bli föremål för förmånsbeskattning kan föranleda att beskattning underlåts. 9 Detta resonemang torde ha sin grund i att om företagsledaren redan sen innan äger en liknande båt som den som företaget anskaffar, den senare båten då är av mindre värde för honom/henne. Slutsatsen som kan dras angående dispositionsrätten är således att denna har en stark samhörighet med skattesubjektets förutsättningar. I de fall skattesubjektet inte har en möjlighet att disponera egendomen blir dispositionsrätten inskränkt. 3.2 Egendomstyp och något om tjänster I de två huvudfall som jag valt ut från Högsta förvaltningsdomstolen har förmånsbeskattning skett med anledning av nyttjande av båt och fritidsfastighet. Bilförmån är något som 9 ibid. 5

6 lagstiftaren redan har särreglerat 10. Frågan som jag skulle vilja ställa är, vad för sorts egendom kan hamna i skatteverkets blickfång just vad gäller förmånsbeskattning? Är allt potentiellt nyttjande av ett företags egendom för privata ändamål att se som en förmån som ska beskattas redan med anledning av dispositionsrätt? Skatteverket anser att beskattning främst sker i de fallen när egendomen lämpar sig väl för fritidsändamål. Som exempel på när egendomen inte lämpar sig för fritidsändamål nämner skatteverket det fall att om en båt i företaget skiljer sig från den sortens båtar som används för fritidsändamål eller om båten är specialutrustad på ett avvikande sätt. Enligt Skatteverket talar detta för att dispositionsrätten ska vara inskränkt. 11 Slutsatsen som kan dras av detta är att egendom som normalt sett inte brukar används för privat bruk eller fritidsändamål inte ska medföra någon presumtion om dispositionsrätt. I propositionen Slopade stoppregler 12 framkommer att Regeringens åsikt är att [n]är det gäller anskaffningar av dyrare egendom 13, t.ex. båtar och fjällstugor bör det understrykas att det är dispositionsrätten som ligger till grund för förmånsvärdet och inte det faktiska utnyttjandet 14. Detta uttalande talar för att det finns en koppling mellan dyrare egendom och att det är då som dispositionsrätten ska ligga till grund för beskattningen. Det är även viktigt att notera att det går att tolka Regeringens uttalande som att dispositionsrätten inte alltid ska ligga till grund för beskattning, vilket dock Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast som huvudprincip i HFD 2011 ref. 55. Det som jag istället vill fästa vikt vid i Regeringens uttalande är utpekandet av dyrare egendom som viktig vid förmånsbeskattning. Att försöka utröna vad detta betyder i konkreta fall är väldigt svårt. Det torde vara uppenbart att bara för att egendom i ett fåmansaktiebolag är värdefull, detta inte föranleder att ägaren av bolaget ska förmånsbeskattas. Som exempel kan nämnas en truck. Den kan säkerligen vara väldigt värdefull och ägaren kan använda den som transportmedel privat, men förmånsbeskattning grundat på dispositionsrätten torde knappast utgå. Om ägaren i ett fåmansaktiebolag skulle kunna bli förmånsbeskattad för dispositionsrätten till maskiner, då skulle beskattning likväl kunna utgå på all egendom i fåmansaktiebolagets verksamhet. Detta motargument ligger även i linje med Skatteverkets ställningstagande att förmånsbeskattning främst sker när egendomen typiskt sett är av fritidskaraktär. 10 Se bl.a. reglerna i 61 kap 5-11 IL. 11 Skatteverkets ställningstagande, Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt, Dnr/målnr/löpnr: /111, Proposition 1999/00: Min kursivering. 14 Proposition 1999/00:15 s

7 I de tidigare stoppreglerna i KL 15 fanns vissa riktlinjer för när förmånsbeskattning skulle ske. I anvisningarna till stoppregeln specificerades att när en företagsledare för honom eller hans närstående införskaffar egendom uteslutande eller så gott som uteslutande för privat bruk skulle förmånsbeskattning ske. 16 Regeringen har i en tidigare proposition sökt förklara vad som menas med privat bruk. Regeringen anförde att [d]et är givet att det inte går att dra någon skarp gräns mellan egendom, som är eller kan antas bli till nytta för ett företags verksamhet, och annan egendom. I fråga om egendom som inte har direkt samband med förvärvsverksamheten bör i synnerhet om egendomen normalt sett räknas till personligt lösöre taxeringsmyndigheterna inta en restriktiv hållning. En personbil bör t.ex. inte anses vara till nytta för företagets verksamhet endast av den anledningen att viss användning förekommer i verksamheten. 17 Detta skulle i sådana fall betyda att egendom som typiskt sett används för privat bruk är möjlig att förmånsbeskatta redan vid dispositionsrätt. Det är dock oklart hur direkt samband med verksamheten ska tolkas. Hur hanterar principerna för förmånsbeskattning tjänster istället för egendom? Vid t.ex. köp av säsongsbiljetter till diverse evenemang, speciellt med fasta platser eller loge, kan värdet bli betydande. Som exempel kan ett scenario målas upp där ett fåmansaktiebolag har tillgång till platser på kultur-/sportevenemang. Om dessa skulle användas under arbetstid, t.ex. för att skapa goodwill mellan företaget och eventuella kunder, vore kopplingen till företagets verksamhet tydlig. Om däremot dessa platser skulle utnyttjas privat av företagets ägare skulle det troligtvis ses som en förmån och beskattas i enlighet med t.ex. HFD 2011 ref. 55. Vad skulle då hända om företagsägaren hade tillgång till evenemangsplatser vi säsongkort eller liknande, men inte utnyttjade dessa? I enlighet med huvudprincipen skulle dispositionsrätten i sig föranleda beskattning och tjänsten är även av typisk fritidskaraktär. Skulle det gå att avskära dispositionsrätten, så att förmånsbeskattning underlåts? Enligt RÅ 2002 ref. 53 konstaterade domstolen att dispositionsrätten kan inskränkas. Målet rörde nyttjande av fastigheter, och som inskränkning av dispositionsrätten kan tänkas uthyrning eller om det inte är möjligt, överlämnande av nycklar till tredje man, vilket hindrar företagsägaren från att få tillgång till fastigheterna. I det aktuella exemplet med evenemangsbiljetterna kan jag tänka mig att försäljning av enstaka biljetter vore möjligt, förutsatt att dessa inte är knutna till en viss person (företagsledaren) eller företaget i sig. En annan möjlighet kan vara att försöka avskära dispositionsrätten från företagsägaren genom att 15 Kommunalskattelag (1928:370). 16 Proposition 1999/00:15, s Proposition 1975/76:79, s

8 denne måste kvittera ut biljetterna/säsongskortet genom tredje man för att få tillgång till dem. I båda fallen försvinner möjligheten för företagsägaren att disponera över tjänsten vilket enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis borde leda till underlåtelse att förmånsbeskatta. 3.4 Skattesubjekt Två enklare scenarier som går att föreställa sig är antingen att en anställd erhåller en förmån från arbetsgivaren eller att en ägare av ett fåmansaktiebolag erhåller en förmån från bolaget. I de fallen är beskattningen i subjekthänseende inte särskilt komplicerad, eftersom det är den anställde i det första fallet och ägaren i det andra fallet som blir underkastade förmånsbeskattningen. Mer problematiskt blir det i de fallen när den som åtnjuter förmånen är någon annan än de ovan nämnda, t.ex. närstående eller VD som inte äger andel i företaget. I mål RÅ 1996 ref. 16 sålde ett fåmansaktiebolag en bil till ägarens sambo för ett pris som understeg marknadsvärdet. Om ägaren själv hade köpt bilen hade dåvarande förmånsbeskattningsregler varit tillämpliga enligt lagens ordalydelse. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade dock att det fick ses som att även företagsägaren tillgodogjort sig en förmån från bolaget genom att låta sin sambo åtnjuta förmånen. Därför var det ägaren som skulle förmånsbeskattas för överföringen. Målet ger klart stöd för tankesättet att det är ägaren som ska beskattas när åtnjutande av förmånen sker av närstående till ägaren. Vad skulle då hända om t.ex. företaget ägde fritidsfastigheter som även ägarens närstående hade dispositionsrätt till? Scenariot skulle förmodligen bli oproblematiskt, eftersom förvaltningsdomstolarna och Skatteverket torde anlägga samma synsätt som i nyss nämnda mål. Vad skulle då hända om företagsägaren inte kunde nyttja sin dispositionsrätt, t.ex. genom att han/hon var fysiskt handikappad? Högsta förvaltningsdomstolen framförde i HFD 2011 ref. 55 att omständigheter som hänförde sig till den skattskyldiga kunde påverka värderingen av dispositionsrätten. Detta skulle kunna ge följden att i de fall den skattskyldiga överhuvudtaget inte kan nyttja den aktuella egendomen, förmånsbeskattningen minskas eller helt bortfaller. Om vi då fortsätter med detta exempel, vad händer om den skattskyldiga ej kan nyttja egendomen, men dennes närstående har denna möjlighet, utan att vara delägare eller verksam i företaget? Måste företagsägaren värja sig mot detta genom att helt avskära rådigheten till egendom, i enlighet med i avsnitt 3.1 anförda inskränkningsmöjligheter? I enlighet med RÅ 1996 ref. 16 tolkar jag Högsta förvaltningsdomstolen resonemang så att företagsägarens sambo fick åtnjuta den aktuella förmånen endast på grund av det nära sambandet med företaget. Det är enligt min åsikt underförstått att det har skett med 8

9 företagsägarens vilja. Förutom i rent brottsliga fall (olovligt förfogande eller stöld) torde det vara så att den närstående nyttjar förmånen genom företagsägaren, vilket gör att företagsägaren borde bli förmånsbeskattad. Jag har dock svårt att se logiken i att beskatta en företagsägare för att dennes närstående har en fri dispositionsrätt, skatteanspråket från statens sida skulle bli långtgående. Anledningen till utfallet i RÅ 1996 ref. 16 tror jag beror på att lagstiftaren inte vill öppna upp för möjligheten att en närstående till företagsägaren utåt sett kan nyttja en förmån, och undvika förmånsbeskattning, när det egentligen är så att det är företagsägaren som faktiskt nyttjar förmånen. Om vi då jämför med exemplet att företagsägaren är handikappad, då har inte denna längre något att vinna själv på att en närstående utåt sett åtnjuter en förmån, eftersom företagsledaren själv aldrig kan vara den som förmånen egentligen skulle gå till. Därför vore det märkligt att beskatta en närstående för enbart dispositionsrätt i de fall där företagsledaren själv har en inskränkt dispositionsrätt på grund av t.ex. handikapp. Skulle företagsledare, som t.ex. VD, kunna bli förmånsbeskattad för dispositionsrätt även om han/hon inte ägde någon andel i företaget? Begreppet företagsledare finns definierat i 56 kap. 6 IL, och däri går att utläsa att för att en person ska omfattas av begreppet krävs således någon sorts ägarintresse. Därför kan t.ex. aldrig en VD utan direkt eller indirekt ägande inkluderas av begreppet 18. Det framkommer inte huruvida begreppet är direkt relevant för att bestämma huruvida förmånsbeskattning ska utgå eller ej, men det är en skatterättslig definition inom fåmansaktiebolagsbeskattning. Syftet med fåmansbolagsregler i allmänhet är att minska möjligheten för bolag med få ägare att ge delägare utbetalningar och förmåner som ger effekten att det totala skatteuttaget minskar. 19 En VD är nödvändigtvis inte delägare, vilket talar mot att även de ska inkluderas i kretsen för de som kan bli föremål för förmånsbeskattning med anledning av dispositionsrätt. Det finns däremot inget som talar mot att samma synsätt tillämpas för VD som för närstående utan ägarandel, vilket har diskuterats ovan. 3.5 Principer och alternativa lösningar De principer som idag finns angående dispositionsrätt är intressanta på det sätt att förmånsbeskattning kan utgå även om den skattskyldiga inte har nyttjat den aktuella egendomen. Således beskattas företagsägaren enbart därför att denne införskaffar en viss typ av egendom. Beskattningen sker sen heller inte baserat på verkliga förhållanden, utan på 18 Tjernberg, s Tjernberg, s. 15f. 9

10 fiktiva. Ur rättvisesynpunkt kan detta te sig som märkligt, varför ska någon beskattas för en förmån som denne inte åtnjutit? Det strider mot bl.a. grundprincipen för beskattning av förmåner som arbetstagare får 20. Det går även att kritisera förmånsbeskattningsreglerna med hänsyn till neutralitetsprincipen, som innebär att en skattskyldigs handlingsalternativ inte ska bestämmas av beskattning 21. Under de aktuella omständigheterna föreligger det en stor skillnad när det är få ägare till ett aktiebolag jämfört med när det är fler ägare. Å andra sidan så är fåmansföretagsreglerna skapade med anledning av att det föreligger stora möjligheter för ägare av företaget att göra hur de vill, utan att någon annan än dem själva påverkas. Principen om att dispositionsrätten ska ligga till grund för förmånsbeskattning utgör en stor processuell fördel i bevishänseende för Skatteverket. När det finns egendom i ett fåmansaktiebolag som är av typisk fritidskaraktär finns enligt huvudregeln en presumtion för dispositionsrätt, och därmed rätt för Skatteverket att beskatta. För att denna dispositionsrätt ska brytas måste den skattskyldiga visa att egendomen inte varit möjlig att disponera privat, genom t.ex. användning i verksamheten etc. Om dispositionsrättens inte skulle ligga till grund för beskattningen skulle det bli mycket svårare för Skatteverket att kunna beskatta privat nyttjande förutom i de fall där den skattskyldiga på eget bevåg tar upp detta i deklarationen. Principen om att dispositionsrätten är avgörande för förmånsbeskattning av viss egendom med fritidskaraktär är därför ett starkt medel mot skatteundandragande. Det har hävdats att huruvida bolags egendom är rörelsefrämmande eller ej ska påverka värderingsgrunden för förmånsbeskattning 22. I HFD 2011:55 går det att utläsa ur Länsrättens och Kammarrättens domskäl att de lägger vikt vid det faktum att egendomen som nyttjats av företagsägaren inte varit rörelsefrämmande, vilket ska föranleda att förmånsbeskattning sker på grundval av det faktiska nyttjandet och inte den fria dispositionsrätten. Högsta förvaltningsdomstolen diskuterar inte begreppet utan konstaterar helt enkelt att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsbeskattning, även när egendomen inte är rörelsefrämmande. Haglund och Dreijer framför i en artikel från 2008 åsikten att huruvida egendom är rörelsefrämmande är avgörande för hur förmånen ska värderas. Med tanke på Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2011 torde denna åsikt ha ett lågt värde vad gäller att fastställa gällande rätt på området, men det som är intressant i artikeln är de argument som författarna lägger till grund för sin ståndpunkt. Författarna hänvisar till 20 Se avsnitt LLMSS, s Se t.ex. Länsrätten och Kammarrätten i HFD 2011:55 och Haglund, E., Dreijer, E., Förmånsbeskattning faktiskt nyttjande eller dispositionsrätt, Skattenytt 2008, s

11 flera uttalanden i propositionen som enligt deras mening styrker det faktum att förmånsbeskattning ska bli annorlunda beroende av om den aktuella egendomen är rörelsefrämmande eller ej 23. Enligt prop. 1999/00:15 syftade äldre stoppregler, som hindrade transaktioner mellan fåmansföretagsägare och deras bolag, till att hindra bolagsägarna från att införskaffa egendom som inte behövs i företagets verksamhet. 24 För att stoppregeln skulle bli aktuell krävdes även att egendomen skulle införskaffats uteslutande eller så gott som uteslutande för privat bruk. 25 Regeringen konstaterar slutligen att de motiv som låg till grund för stoppregeln fortfarande till stor del är bärkraftiga. 26 Jag är av åsikten att dessa uttalanden från proposition 1999/00:15 till viss del stöder att beskattning, i ett de lege ferenda-perspektiv, borde vara beroende av om egendom är rörelsefrämmande eller ej. Även om Skatteverket inte använder den exakta terminologin i deras ställningstagande 27 utgår de från en liknande grund, nämligen att egendom som typiskt sett används för fritidsändamål föranleder förmånsbeskattning. Frågan är om det i praktiken skulle föreligga någon skillnad mellan de olika synsätten. Kraven i propositionen för den f.d. stoppregeln, att egendomen införskaffats uteslutande eller så gott som uteslutande för privat bruk, medför större bevisproblem än vad Skatteverket har som utgångspunkt enligt sitt ställningstagande 28. Enligt ställningstagandet ska bedömningen istället grundas på huruvida egendomen typiskt sett används för fritidsändamål. Med de f.d. stoppreglerna torde bedömningen tagit mer hänsyn till skattesubjektets subjektiva vilja ( införskaffats uteslutande eller så gott som uteslutande för privat bruk ), medan de nya principerna tar fasta på objektiva kriterier ( typiskt sett används för ). Det är dock svårt att i praktiken säga hur bedömningen skiljer sig nu från då. Klart är att reglerna har ändrats, men möjligtvis inte i så stor utsträckning i materiellt hänseende. Det är dock möjligt att utskilja två tydliga vägar att gå gällande förmånsbeskattning, antingen kan lagstiftaren skapa regler som reglerar flera specifika situationer eller så kan det finnas en huvudregel som sedan får preciseras genom praxis. 23 Haglund, E., Dreijer, E., s Prop. 1999/00:15, s Proposition 1999/00:15, s Proposition 1999/00:15, s Skatteverkets ställningstagande, Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt, Dnr/målnr/löpnr: /111, Skatteverkets ställningstagande, Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt, Dnr/målnr/löpnr: /111,

12 4. Slutsats I den här uppsatsen har jag genom problematisering av de principer som ligger till grund för förmånsbeskattning försökt analysera dessa och vad de egentligen betyder. Den slutsats jag kan dra är att området är mycket mer komplicerat och mångfacetterat än vad som kan tyckas vid en första anblick. Verkligheten kan inte alltid förenklas till en viss typsituation där en delägare i fåmansaktiebolag, tillika företagsledare, använder bolagets båt, bil eller fastighet privat. Det som är intressant med förmånsbeskattning är de otaliga gränsfall som kan föreligga, såväl när bedömningen angår egendomstyp (eller tjänst) eller vem som ska beskattas för förmånen. Som rättsläget ser ut nu torde förmånsbeskattningen inträda så fort som ett fåmansföretag införskaffar egendom som typiskt sett är lockande att utnyttja privat, t.ex. fritidsfastigheter eller båtar. Det är sedan upp till den skattskyldiga att motbevisa att någon dispositionsrätt inte förelegat, genom t.ex. genom användande i företagets verksamhet, av annan anställd eller genom avskuren rådighet. Huruvida dessa principer och lösningar som Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till är önskvärda eller lämpliga är en rättspolitisk diskussion som inte får plats inom ramen för denna uppsats. Genom vidare problematisering och praxis hoppas jag dock på att vi kommer få mer insikt i inte enbart huvudfrågorna, utan även de angränsande frågorna som ofta glöms bort. 12

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 21 juni 2010 i mål nr 66-10,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 27 januari 2010 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 oktober 2009

Läs mer

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Af NICK DIMITRIEVSKI 1 Artikeln återspeglar det inlägg som författaren gjorde vid det s.k. Århus- Lund skattenätverksseminariet på Juridiska institutionen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE Sjönära Tommy Carlberg AB, 556558-7895 Box 11 185 21 Vaxholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2007-06-05 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Författare: Malin Almgren Madeleine

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55 Målnummer: 2315-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-23 Rubrik: Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60 Målnummer: 6055-96 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1997-10-02 Rubrik: Lagrum: Enligt ett avtal mellan en arbetsgivare och en anställd överlämnas på närmare angivna

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 62 Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt.

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. HFD 2013 ref 51 Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. Lagrum: 4 kap. 16 och 18 taxeringslagen (1990:324) Skattemyndigheten beslutade vid omprövning den 12 december

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 Målnummer: 7656-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-04-26 Rubrik: Lagrum: En delägare i ett kommanditbolag (I) respektive en företagsledare i ett fåmansaktiebolag

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. HFD 2015 ref 8 Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. Lagrum: 11 kap. 1 och 45 inkomstskattelagen (1999:1229) Under februari och mars 2009 betalade Labergo Invest AB ut

Läs mer

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet?

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? SKATTENYTT 2000 179 Mats Tjernberg Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? I artikeln diskuteras huruvida det var lämpligt att avskaffa särreglerna för fåmansföretag,

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 55 Målnummer: 2659-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-05 Rubrik: Skatteverket har i visst fall inte gjort sannolikt att arbetsgivarens

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Förtäckt förmån - lön eller utdelning?

Förtäckt förmån - lön eller utdelning? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Varverud Förtäckt förmån - lön eller utdelning? Examensarbete 20 poäng Handledare: Mats Tjernberg Skatterätt VT 2001 Innehåll FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 Målnummer: 6003-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-23 Rubrik: Synnerliga skäl för att befria från kostnadsränta enligt skattebetalningslagen

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 Målnummer: 4676-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-09-24 Rubrik: Lagrum: Diskrimineringsförbudet i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Cypern har

Läs mer

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis 2015 SKATTENYTT 775 GUSTAV AHL Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis Den 23 oktober 2013 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i ett mål om stämpelskatt, NJA 2013 s. 886. I målet bedömdes en fastighetsöverlåtelse

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 58

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 58 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 58 Målnummer: 3988-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2003-05-19 Rubrik: Ansökan om skattelättnader för utländsk forskare har avslagits eftersom det inte visats

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB Deloitte AB 113 79 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig?

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? j o h a n larsson Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? Under senare år har Skatteverket visat ett stort intresse för att granska kommanditbolagsstrukturer där en eller flera fysiska delägare också

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Göteborgs stad Tillståndsenheten Box 5282 402 25 Göteborg MOTPART Fortress Restaurang AB,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 april 2013 KLAGANDE Tedelektro AB Ombud: AA KPMG Box 227 201 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 49 Målnummer: 4229-92 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-06-01 Rubrik: Besked enligt 44 uppbördslagen. Beräkning av arbetsgivares preliminärskatteavdrag avseende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Fråga om en person är att betrakta som företagare i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Fråga om en person är att betrakta som företagare i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. HFD 2015 ref 44 Fråga om en person är att betrakta som företagare i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring M.H. var engagerad

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen PM 2 Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen 2015-02-17 Högre kurs i företagsbeskattning Ellinor Fredriksson ellfr149@student.liu.se Förkortningslista

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18 Målnummer: 5-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-03-10 Rubrik: Vid bedömning av förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring har premiefri tid hos

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 februari 2009 KLAGANDE Orana AB, 556353-3966 Ombud: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box 260 851 04 Sundsvall MOTPART Skatteverket

Läs mer

När föreligger utdelning skatterättsligt?

När föreligger utdelning skatterättsligt? SKATTENYTT 2008 225 Peter Melz När föreligger utdelning skatterättsligt? Synpunkter mot bakgrund av RÅ 2007 not. 161 Regeringsrätten har i en rad domar bedömt om utdelning från aktiebolag förelegat skatterättsligt.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

DOM 2015-05-13 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-13 Meddelad i Stockholm Avdelning 02 2015-05-13 Meddelad i Stockholm Mål nr 2802-15 1 KLAGANDE Jonas Alsgren Nyhetsbolaget Sverige 115 79 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Folktandvården Stockholms län AB:s beslut den 11 mars 2015,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 7 april 2014 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Hansa Corner, 769609-6184 Ombud: AA och BB PricewaterhouseCoopers AB Box 4009 211 31 Malmö

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer