Uppsats JUAN01 VT16. Bevisvärdering av landinformation i asylprocessen. Nora Berthelsen

Transkript

1 Uppsats JUAN01 VT16 Bevisvärdering av landinformation i asylprocessen Nora Berthelsen

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Förvaltningsrättsligt problem Frågeställning(ar) Metod Material Disposition Allmänt om asylprocessen Skyddsgrunder Asylprövningen Bevisning Landinformation Allmänt om landinformation och dess användande Införskaffande av landinformation Värdering av landinformation Reglering Förarbeten Praxis Migrationsöverdomstolen Europadomstolen Doktrin Sammanfattning Diskussion Synen på landinformation som fakta Osynlig bevisvärdering Sammanfattning Referenslista Förarbeten Praxis Doktrin

3 1. Introduktion 1.1 Förvaltningsrättsligt problem I asylärenden är det ofta svårt att få fram bevisning, varvid stor fokus vanligtvis läggs på den enskildes berättelse i kombination med landinformation. Bedömningen av den asylsökandes berättelse och dess trovärdighet blir ofta central i bedömningen av huruvida den enskilda har ett internationellt skyddsbehov. 1 Även landinformationen, vilken information som tas upp och hur denna värderas är av stor betydelse i det enskilda fallet och centralt i asylprocessen. Denna uppsats fokuserar på hur olika aktörer anser att landinformation bör värderas i asylprocessen, samt eventuella problem som kan uppstå om detta inte görs på ett korrekt sätt. 1.2 Frågeställning(ar) Hur anser olika aktörer 2 att landinformation bör värderas i asylprocessen? Vad finns det kritik för mot hur informationen värderas i migrationsdomstolarna idag? 1.3 Metod För att svara på mina frågeställningar kommer jag först att utröna gällande rätt med hjälp av rättskälleläran (så kallad rättsdogmatisk metod). Jag kommer att undersöka hur de olika aktörerna ser på hur bevisvärderingen av landinformation i asylärenden bör gå till. En diskussion gällande vad det finns för kritik mot hur värderingen görs idag kommer även att föras, utifrån olika studier av hur landinformation värderats i domstolarna. 1.4 Material Det material som kommer nyttjas i uppsatsen är förarbeten, praxis och doktrin vilka tar upp hur landinformation bör värderas. Även litteratur gällande särskilda problem med den värdering som idag görs i domstolarna tas upp. 1.5 Disposition Uppsatsen börjar med att ge en mer generell bild av asylprocessen, vilket följs av ett kapitel gällande landinformation som bevisning. Efter detta kommer jag att gå in på hur de olika 1 Denna bedömning är belagd med en mängd svårigheter och problem, som dock inte kommer att tas upp i denna uppsats. 2 Lagstiftaren på svensk och EU-nivå, Migrationsöverdomstolen, Europadomstolen samt författare av doktrin. 3

4 aktörerna anser att bevisvärderingen av landinformation bör göras utifrån eventuell reglering, förarbeten, praxis samt doktrin. Därefter upptas ett kapitel av eventuell kritik mot hur värderingen görs i migrationsdomstolar idag. Uppsatsen avslutas sedan med en sammanfattning. 4

5 2. Allmänt om asylprocessen 2.1 Skyddsgrunder Användningen av landinformation inom migrationsprocessen sker i första hand i ärenden gällande internationellt skydd. Dessa är ärenden gällande uppehållstillstånd på grund av status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller skyddsbehövande i övrigt 3. Flyktingrätten som vi känner den idag utvecklades i och med flyktingkonventionen 4, vilken definierar begreppet flykting samt dess rätt till skydd om hen befinner sig i en konventionsstat. Med flykting anses enligt utlänningslagen en utlänning som 1. befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i 5, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och 2. inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. 6 Paragrafen är uppbyggd utifrån flyktingkonventionens definition 7 men har utökats med att uttryckligen hänvisa till kön och sexuell läggning som förföljelsegrunder. 8 Alternativt skyddsbehövande är en skyddsgrund som har utvecklats inom EU-rätten. 9 Med alternativt skyddsbehövande avses en person som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en 3 Observera dock prop. 2015/16:174 Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, angående tillfälliga förändringar i migrationsprocessen, i vilken uppehållstillstånd på grund av att en sökande anses vara skyddsbehövande i övrigt inte ska tillämpas. 4 Konvention angående flyktingars rättsliga ställning, den 28 juli 1951, GA res. 429 (V). 5 Paragrafen gäller dock även statslösa enligt 4 kap. 1 5 st Utlänningslagen (UtlL). 6 4 kap. 1 UtlL. 7 Flyktingkonventionens Artikel 1.A, samt dess tilläggsprotokoll angående flyktingars rättsliga ställning, New York, Prop. 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning s Skyddsgrundsdirektivet : Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning). 5

6 allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. 10 Denna skyddsgrund har bland annat inkorporerat skyddet för personer under Europakonventionens artikel 3 samt principen om non-refoulement. Skyddsbehövande i övrigt är en nationell bestämmelse utan internationell/eu-rättslig koppling. Med skyddsbehövande i övrigt avses en person som 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. 11 Nämnvärt att observera är dock det aktuella lagförslag angående tillfälliga förändringar i migrationsprocessen vilket föreslås träda i kraft den 20 juli Uppehållstillstånd på grund av att en sökande anses vara skyddsbehövande i övrigt ska enligt förslaget inte tillämpas så länge den tillfälliga lagen är i kraft Asylprövningen Sedan förändringen i instans- och processordningen genomfördes i och med 2005 års Utlänningslag överklagas ett beslut av Migrationsverket till en (av fyra) migrationsdomstolar. Migrationsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till Migrationsöverdomstolen (vid Kammarrätten i Stockholm) om ärendet beviljas prövningstillstånd. 13 Processen är således begränsad i jämförelse med ett vanligt förvaltningsmål (för vilka Högsta Förvaltningsdomstolen och inte Kammarrätten är högsta instans), men samtidigt utvidgad i förhållande till den tidigare migrationsprocessen. Den omarbetade processen i migrationsmål innebär även att ett tvåpartsförhållande mellan migrationsverket och den asylsökande präglar processen i domstol. I övrigt gäller Förvaltningsprocesslagen även i migrationsmål, så länge annat inte framgår av Utlänningslagen kap. 2 UtlL kap. 2 a UtlL. 12 Prop. 2015/16:174 s För att beviljas prövningstillstånd hos MIÖD krävs att målet kan få betydelse som prejudikat eller att det finns synnerliga skäl. 6

7 Den svenska asylregleringen har således stor internationell koppling, vilket påverkar bedömningen även i den svenska kontexten. Tolkningen av flyktingbegreppet ska göras i linje med den internationella tolkningen av begreppet och EU-rätten är närvarande gällande tolkningen av alternativt skyddsbehövande. 14 Även UNHCR:s handbok anses ha en status som rättskälla i den svenska rätten, enligt MIÖD. 15 Domstolen har, i enlighet med officialprincipen och utredningsansvaret i 8 FPL, en skyldighet att se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Generellt kan sägas att hur långt denna princip sträcker sig beror på en mängd faktorer, så som måltyp, ärendets karaktär, bevisbördans placering, parternas ställning och även omständigheterna i det enskilda fallet. 16 I ansökningsärenden, vilka migrationsärenden anses utgöra, har parterna ett stort utredningsansvar. 17 MIÖD har dock fastslagit att domstolen, tvåpartsförfarandet till trots, har ett omfattande utredningsansvar. 18 Gällande kommunicering av landinformation har MIÖD i MIG 2006:7 uttalat att landinformationen som används av domstolen vid beslut även ska kommuniceras till parterna, vilken i sig är sällan är sekretessbelagd. 19 Skyldigheten att kommunicera landinformation till parterna gäller dock inte så kallad landkunskap, det vill säga sakkunskap av intern karaktär på myndigheten. 20 Vidare får domstolen inte avgöra ett mål på annat än det som framkommit i målet enligt 30 FPL, och kommunicerats parterna, vilket även påverkar parternas rätt att ta del av landinformationen i ärendet. Undantaget från detta är dock så kallat notoriska fakta Prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet s MIG 2006:1, Diesen, Christian, Bevis. 8, Prövning av migrationsärenden, 2., omarb. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012 s Lavin, Rune, Förvaltningsprocessrätt, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014s , prop. 2012/13:45 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess s Diesen s MIG 2006:7, Diesen s. 174, prop. 2009/10:31 s Diesen s Diesen s Prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden s

8 2.3 Bevisning Den viktigaste bevisningen i asylmål är som tidigare nämnts ofta den sökandes muntliga utsaga samt landinformation, då ytterligare bevisning kan vara svår att tillgå. 22 Vid prövningen av den enskildes skyddsbehov ska en individuell prövning göras i vilken en framåtsyftande bedömning angående risken vid ett återvändande bedöms. Tidigare händelser är en indikation för en framtida risk, men inget krav för att det ska anses föreligga en risk vid ett återvändande. 23 Bevisbördan i förvaltningsmål ankommer vanligtvis på den enskilde när målet gäller ansökan om en förmån, medan myndigheten har densamma i förhållande till betungande beslut. 24 Migrationsärenden anses utgöra tillståndsärenden, eller en ansökan om en förmån, vilket således leder till slutsatsen att bevisbördan ligger på den enskilde. 25 Den asylsökande har bevisbördan för att göra sannolikt att hen är skyddsbehövande. 26 Vidare framgår av MIG 2010:23 bland annat att den enskilde har bevisbördan gällande bevisning vilken en enskild vanligen bör kunna dokumentera eller belägga. Samtidigt bör kraven på bevisning inte ställas lika högt för omständigheter som är svårare att bevisa. Migrationsverket är även den part som har bevisbördan gällande internflyktsalternativ och avvisningsbeslut. 27 Beviskravet i asylärenden är att den sökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, något som fastslagits ibland annat MIG 2007:9. 28 Vidare finns inom flyktingrätten en bevislättnadsregel, the benefit of the doubt (i svensk kontext ibland benämnd som tvivelsmålets fördel). 29 Denna regel framgår även av Artikel 4.5 i Skyddsgrundsdirektivet. För att denna bevislättnadsregel ska kunna tillämpas krävs att den enskilde har försökt att styrka sin berättelse, samt att den allmänna trovärdigheten hos sökanden inte ifrågasätts Feijen, Liv & Frennmark, Emilia, Kvalitet i svensk asylprövning: en studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd, Migrationsverket och UNHCR, Stockholm, 2011 s Diesen s Lavin s. 90, Diesen s Diesen s , prop. 2009/10:31 s MIG 2006:1, prop. 2009/10:31 s , UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, Stockholm, Diesen s , se även exempelvis MIG 2009:4. 28 Diesen s. 209, Diesen s Prop. 2009/10:31 s , UNHCR handbok p

9 Som huvudregel råder i förvaltningsmål en fri bevisföring, vilket även gäller i migrationsmål. Parterna kan således föra in vilken bevisning de så önskar i målet, och domstolen kan avvisa denna endast med lagstöd. Domstolen kan således inte ställa upp egna krav på bevisningen. Dock finns vissa begränsningar till denna princip, så som att domstolen enligt 8 2 st FPL får avvisa bevisning som anses överflödig, endast har en skyldighet till muntlighet om vissa villkor i 9 FPL är uppfyllda, samt regler kring tystnadsplikt och sekretess. Den fria bevisvärderingen anses vara en del av förvaltningsprocessen. Domstolens bevisvärdering syftar till att bedömer styrkan i bevisningen och huruvida den är tillräcklig för att uppnå beviskravet. Av vikt är att varje enskilt bevis samt deltema ska värderas för sig innan dessa vägs samman, detta för att motverka subjektivitet Diesen s och

10 3. Landinformation 3.1 Allmänt om landinformation och dess användande Med landinformation avses information om situationen i länder eller områden, vilken används som bevisning vid bedömningen av en sökandes skyddsbehov. Informationen kan behandla sådant som exempelvis den politiska eller ekonomiska situationen, mänskliga rättigheter, säkerhet, geografi, kulturella och sociala aspekter, eller särskilda händelser som skett i ett land eller område. 32 Informationen används vid bedömningen av asylärenden hos såväl Migrationsverket som domstolarna och kan vara avgörande gällande huruvida ett skyddsbehov föreligger, vilket gör det viktigt att en så korrekt information som möjligt används. 33 Landinformationen används i flera delar av asylprövningen, så som i förhållande till den sökandes identitet och hemvist; den sökandes skyddsbehov; den sökandes trovärdighet samt i förhållande till hemlandets oförmåga att skydda den sökande, inklusive internflyktsalternativ. 34 Gällande vem som svarar för landinformationen se ovan angående bevisbördan samt domstolens utredningsskyldighet. Här kan åter nämnas att det i förarbetena stadgas att det i första hand är parterna som svarar för utredningen och att det är Migrationsverket som i första hand den part som svarar för att presentera landinformationen. 35 Dock har MIÖD vid flertal tillfällen uttalat att inhämtandet av landinformation i vissa fall får anses vara delad mellan parterna, samt att domstolen inom ramen för dess utredningsskyldighet kan komma att bistå sökanden med att exempelvis kontroll av handlingars autenticitet via ambassader Införskaffande av landinformation Landinformationen kan vara en mängd olika sorters dokumentation, så som rapporter från såväl NGO:s som statliga myndigheter, tidningsartiklar eller annan information att finna på 32 Austrian Red Cross/ACCORD, Researching Country of Origin Information - Training Manual, 2013 edition s SOU 2009:56 Den nya migrationsprocessen s och Hathaway, James C. & Foster, Michelle, The law of refugee status [Elektronisk resurs], Cambridge University Press, Cambridge, 2014 s , Feijen s Prop. 2004/05:170 s. 138, SOU 2009:56 s MIG 2006:1 och MIG 2006:7. 10

11 internet. Generellt finns ingen begränsning för hur landinformation kan tillskansas. Organisationer och myndigheter samlar i olika grad information i egna databaser, på hemsidor och liknande, vilka kan användas som bevisning i asylprocessen. 37 Migrationsverket använder sig av sin databas Lifos, ett center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet 38. I Lifos samlas både information om hemsidor, rapporter och liknande vilka innehåller landinformation, samt även Migrationsverkets egna rapporter från faktainsamlingsresor. Databasen har sedan förändringarna i migrationsprocessen kommit att bli allt mer öppen för allmänheten, för att öka transparensen i besluten samt ge en sökandes och dess ombud en enkel tillgång till informationen Se exempelvis UNHCR:s Refworld [ eller European Country of Origin Information Network [ 38 [ 39 SOU 2009:56 s. 43 och 46, prop. 2009/10:31 s

12 4. Värdering av landinformation 4.1 Reglering Landinformationen och dess värdering är inget som regleras i Utlänningslagen eller annars inom den nationella rättsordningen, utan är en del av den fria bevisprövningen. Inom EU-rätten finns inga regler gällande hur bevisvärderingen av landinformation bör göras, men däremot regler som till viss del behandlar frågan. Artikel 4.3.(a) i Skyddsgrundsdirektivet stadgar exempelvis att landinformation ska beaktas inom den individuella prövningen av den enskildas asylskäl. Artikel 4.3(a) i Skyddsgrundsdirektivet stadgar att [b]edömningen av en ansökan om internationellt skydd ska vara individuell, och följande ska beaktas: a) Alla relevanta uppgifter om ursprungslandet vid den tidpunkt då beslut fattas om ansökan, inbegripet lagar och andra författningar i ursprungslandet samt det sätt på vilket dessa tillämpas. 40 Även Asylprocedurdirektivet tar upp landinformation, gällande att medlemsstater har att säkerställa att beslut fattas genom en korrekt prövning, genom att använda sig av aktuell och exakt landinformation, vilken erhålls från olika källor Förarbeten I förarbetena till den nya utlänningslagen tydliggjordes vikten av att tydligt klargöra vilken bedömning som gjorts i det enskilda fallet. 42 Vidare nämns i SOU 2009:56 nämns att domstolarna på grund av den kunskap de redan har gällande landinformation, tar upp standardverk till målet om dessa kan tillföra något och inte har åberopats av parterna. 43 Detta kan tyda på att det finns en konsensus kring att viss landinformation eller landinformation från en viss källa har ett högre värde än annan landinformation och därför alltid ska konsulteras. 40 Direktiv 2011/95/EU. 41 Artikel 10.3(b) och 10.4 Asylprocedurdirektivet : Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning). 42 Prop. 2004/05:170 s SOU 2009:56 s

13 I prop. 2013/14:248 nämns att frågor om bevisprövningen gällande internflykt är något som lämpligast får avgöras genom ledning i praxis. Vidare hänvisas till Artikel 10.3 i Asylprocedursdirektivet gällande att landinformationen som presenteras ska vara aktuell och exakt. Utöver detta nämns att landinformationen ska vara relevant för det aktuella fallet Praxis Migrationsöverdomstolen I MIG 2006:1 kritiseras bland annat Migrationsverket samt Migrationsdomstolen för att dessa inte behandlat landinformationen på korrekt sätt. Kritiken mot Migrationsdomstolen bestod förutom brister i kommunikationen bland annat i att denna inte tydligt redovisat vad i landinformationen som var av betydelse för målet. MIG 2006:7 tar upp två rapporter med landinformation som åberopats i målet, och domstolen sammanfattar viss fakta ur dessa. 45 Domstolen kritiserar vidare Migrationsverket för att ha använts sig av gammal landinformation samt inte noterat information från den ena rapporten vilken stärkte den sökandes sak. 46 Migrationsdomstolen hade vidare hänvisat till landinformation vilken inte bilagts akten eller kommunicerats till parterna. MIÖD kritiserade vidare migrationsdomstolen för att inte ha hänvisat till de olika nyanser av situationen som landinformationen gav. 47 MIG 2011:8 gällande en somalisk kvinnas rätt till internationellt skydd, tar MIÖD upp vilken landinformation som ingår i bedömningen 48 men gör ingen uttrycklig värdering av informationen. Domstolen hänvisar vidare tillbaka till ett tidigare avgörande (MIG 2011:4) angående den generella situationen i Somalia. 44 Prop. 2013/14:248 Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet s MIG 2006:7 s MIG 2006:7 s MIG 2006:7 s MIG 2011:8 s

14 4.3.2 Europadomstolen Europadomstolen uttalade i Saadi mot Italien att faktorer vilka påverkade huruvida landinformation ansågs pålitlig var avsändaren av rapporternas anseende och auktoritet, samt seriositeten i utredningarna. Utöver detta var det faktum att rapporterna inte sa emot varandra gällande informationen samt att motparten inte hade presenterat någon information som motsatte sig dessa indikatorer på rapporternas pålitlighet. 49 I NA mot Storbritannien tog Europadomstolen upp frågan om hur värdering av landinformation ska/bör ske, genom att bland annat ta upp hur ett Position Paper från UNHCR angående den generella situationen på Sri Lanka skulle värderas. Domstolen stadgade att vid värdering av landinformation ska källan till informationen utredas. Vikt ska läggas vid rapportens oberoende, pålitlighet samt objektivitet. Domstolen upprepar även vad som tidigare sagts i Saadi mot Italien gällande avsändarens auktoritet och anseende, samt huruvida landinformationen stöds eller motsägs av annan information. 50 Möjligheten för författaren till informationen att få fram information, samt rapportörens närvaro är även det något som enligt domstolen ska beaktas i bedömningen Doktrin Hathaway argumenterar i sitt standardverk gällande flyktingkonventionen att den bästa sortens landinformation är sådan som är från källor vilka är självständiga, trovärdiga och objektiva. Relevant är även att informationen har inhämtats genom att vara närvarande i det aktuella landet, eller på annat vis insamlat empiriskt material, samt att informationen handlar om den typ av situation vilket det aktuella fallet berör. Vidare beskriver Hathaway hur det bästa sättet för att undvika felaktig information är att inte endast använda sig av en enda källa, utan ha flera samt olika typer av landinformation. 52 En arbetsgrupp för råd kring landinformation tog inför ett möte med The International Association of Refugee Law Judges fram en guide till hur domare ska se på och värdera landinformation i asylmål. Först på listan över kriterier för värdering av landinformation är 49 Saadi mot Italien p NA mot Storbritannien p NA mot Storbritannien p Hathaway s

15 informationens relevans och adekvans. Frågor att ställa för domstolen gällande dessa kriterier är hur relevant landinformationen är för det enskilda fallet, om landinformationen på ett adekvat sätt behandlar de specifika frågorna/situationerna, samt hur aktuell och uppdaterad informationen är. Näst är att undersöka källan till informationen genom att ställa frågor om huruvida landinformationen finns öppet tillgänglig och om informationen har sammanställts på ett metodologiskt korrekt sätt. Vidare ska utrönas vilken typ av landinformation som är för handen, genom att fråga sig om informationen är opartisk och självständig, samt om den är balanserad och inte selektiv i vilken information som presenteras. Avslutningsvis ska undersökas huruvida landinformationen tidigare har granskats av domstol Sammanfattning Sammanfattningsvis verkar alla aktörer som tagits upp ha en likartad bild av hur landinformation bör värderas. Att landinformation ska redovisas i målen framgår bland annat av MIÖDs praxis. Vid värderingen av landinformation pekar alla aktörer på vikten av landinformationens relevans för det aktuella målet och den specifika situationen. Vidare läggs stor fokus vid att informationen ska vara aktuell. Att redovisa informationen på ett korrekt sätt och inte ta den ur sitt sammanhang, samt ha flera källor som styrker ett visst påstående är ytterligare faktorer som nämns som viktiga. Även avsändaren av landinformationen anses vara viktig för dess värde. 53 Sorey, Hugo, Judicial Criteria for Assessing Country of Origin Information (COI): A Checklist, i International Journal of Refugee Law, 2009, Vol. 21(1), s

16 5. Diskussion 5.1 Synen på landinformation som fakta Ett stort problem som kommer fram i kritiken av hur landinformation behandlas inom svensk rätt är synen på informationen som ren fakta. Rapporter och annan landinformation som används som bevisning värderas till viss grad inte utan antas ge objektivt korrekt bild av en viss situation. Exempelvis kan avsaknaden av akademiskt material i Lifos få det att framstå som att informationen där är fakta utan några subjektiva inslag. 54 Kritik som lyfts upp är att landinformation i form av rapporter och liknande inte i sig kan ses som ostridig fakta, utan behöver just värderas i det enskilda fallet. Landinformation bör som ovan nämnts värderas utifrån exempelvis vem som är avsändare och vilken kontext den är skapad, för att kunna användas som bevisning på ett förtjänstfullt sätt. 55 Det är nästintill omöjligt att fastställa ostridigt fakta, men en medvetenhet om att landinformation är subjektiv kan ändå skapa en större förståelse för och användning av landinformation. 5.2 Osynlig bevisvärdering Ytterligare kritik som riktats mot migrationsdomstolar är att dessa inte i tillräckligt hög grad redovisar hur eller om bevisvärdering av landinformation görs. I förarbeten tas även upp den kritik som bland annat offentliga biträden har lagt fram gällande landinformation och hur denna redovisas av migrationsdomstolarna. Kritiken består i att domstolarna tydligare bör klargöra vilken landinformation som ett beslut är grundat på, samt hur landinformationen har tolkats eller värderats Flärd, Helge, The Use, Misuse and Non-use of Country of Origin Information in the Swedish Asylum Process, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, 2007 s Flärd s SOU 2009:56 s. 75 och

17 Studier av svenska domstolar verkar tyda på att det finns en diskrepans mellan hur landinformation bör behandlas respektive vad som faktiskt sker. Det refereras inte alltid till landinformation i domar och om detta görs så sker det ofta på ett mer generellt plan. 57 I en artikel om svenska migrationsdomstolars bedömningar i asylmål tar Livia Johannesson upp att domstolarna inte reflekterade över huruvida informationen från Lifos är korrekt eller uppdaterad (i alla fall inte så tillvida att detta syntes i dess beslut). Artikeln belyser även det faktum att vissa meningar eller stycken ifrån en rapport eller liknande kunde ligga till grund för ett avgörande, stycken som i vissa fall ryckts ifrån sitt sammanhang eller misstolkats av domstolarna. 58 Bristfällig och irrelevant landinformation för HBTQ-personer är något som särskilt har uppmärksammats som mycket problematiskt. 59 Utan värdering av landinformationen kan problem gällande denna heller inte upptäckas och istället påverkar eventuellt felaktig och/eller irrelevant information det faktiska beslutet. Utöver detta är det även i fall där en värdering av bevisningen gjorts viktigt att detta redovisas om det ligger till grund för beslutet. 57 Flärd s , SOU 2009:56 s och Johannesson, Livia, Performing Credibility: Assessments of Asylum Claims in Swedish Migration Courts, i Retfaerd, Tema: Intersektionalitet, 2012, Vol. 35 (3/138) s Jakulevičienė, Lyra, Laurynas Biekša, and Eglė Samuchovaitė. "Procedural Problems In Lgbt Asylum Cases", Jurisprudencija Vol. 19(1), 2012 s

18 6. Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra hur olika aktörer ser på hur bevisvärdering av landinformation bör ske, samt diskutera eventuell kritik mot hur svenska migrationsdomstolar idag gör denna värdering. Genom att undersöka hur frågan om bevisvärdering av landinformation tas upp i svensk rätt samt EU-rätt, i förarbeten, praxis från MIÖD och Europadomstolen, samt doktrin har olika faktorer vilka ska påverka värderingen av landinformationen lyfts fram. Dessa kan i mångt och mycket sammanfattas med att gälla materialets relevans, objektivitet och auktoritet hos avsändaren, metodologin vid insamling av informationen, samt landinformation från flertalet källor vilka pekar i samma riktning. Mot detta står kritiken mot hur migrationsdomstolar idag värderar landinformationen. De två aspekter som jag anser vara av störst intresse gäller problemet med att värderingen av landinformationen inte redovisas av domstolar, samt hur domstolar ser på landinformation som ostridigt fakta. Då omfånget på denna uppsats inte medgav detta har jag själv inte gjort någon undersökning av migrationsdomstolars bevisvärdering av landinformation utan istället fått grunda mina antaganden på redan gjorda studier. Ytterligare studier gällande detta hade varit önskvärt och intressant. 18

19 7. Referenslista 7.1 Förarbeten Prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Prop. 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning. Prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. Prop. 2012/13:45 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. Prop. 2013/14:248 Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. Prop. 2015/16:174 Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. SOU 2009:56 Den nya migrationsprocessen. 7.2 Praxis MIG 2006:1 MIG 2006:7 MIG 2009:4 MIG 2011:8 NA. v. The United Kingdom, Appl. No /07, Council of Europe: European Court of Human Rights, 17 Juli Saadi v. Italy, Appl. No /06, Council of Europe: European Court of Human Rights, 28 Februari Doktrin Austrian Red Cross/ACCORD, Researching Country of Origin Information - Training Manual, 2013 edition. Diesen, Christian, Bevis. 8, Prövning av migrationsärenden, 2., omarb. uppl., Norstedts juridik, Stockholm,

20 Feijen, Liv & Frennmark, Emilia, Kvalitet i svensk asylprövning: en studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd, Migrationsverket och UNHCR, Stockholm, Flärd, Helge, The Use, Misuse and Non-use of Country of Origin Information in the Swedish Asylum Process, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Hathaway, James C. & Foster, Michelle, The law of refugee status [Elektronisk resurs], Cambridge University Press, Cambridge, Jakulevičienė, Lyra, Laurynas Biekša, and Eglė Samuchovaitė. "Procedural Problems In Lgbt Asylum Cases." i Jurisprudencija, 2012, 19(1). Johannesson, Livia, Performing Credibility: Assessments of Asylum Claims in Swedish Migration Courts, i Retfaerd, Tema: Intersektionalitet, 2012, Vol. 35 (3/138). Sorey, Hugo, Judicial Criteria for Assessing Country of Origin Information (COI): A Checklist, i International Journal of Refugee Law, 2009, Vol. 21(1), s Lavin, Rune, Förvaltningsprocessrätt, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, Stockholm,