Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013.

Transkript

1

2 2 (6) Presumtionen vid prövningen är att uppehållstillstånd ska beviljas. Därför är det av stor vikt att hemvist/medborgarskap och faktorer som ger misstanke om att sökanden begått krigsbrott eller annan allvarlig brottslighet i hemlandet utreds noggrant och beaktas vid prövningen. Bakgrund Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september Sammanfattningsvis gjordes då bedömningen att det rådande säkerhetsläget var så extremt och präglat av generellt och urskillningslöst våld att alla som återvände till landet möjligen bortsett från vissa exceptionella undantag löpte en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen, artikel 15 b Skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 första stycket 1 p första ledet utlänningslagen. Sedan detta ställningstagande har EU-domstolen i Diakité 2 uttalat sig om begreppet väpnad konflikt. Mot den bakgrunden, samt då det förflutit drygt två år sedan det rättsliga ställningstagandet, finns det skäl för rättschefen att på nytt bedöma säkerhetssituationen i Syrien och ge vägledning för prövningen av ansökningar från personer som åberopar att de härstammar från Syrien. Rättslig bedömning Avvisning av ansökan eller prövning i sak Det finns skäl att inledningsvis erinra om att en asylsökandes identitet och hemvist måste utredas noggrant 3. Om en person inte kan göra sannolikt att han eller hon är medborgare i Syrien eller är statslös och haft sin vanliga vistelseort i Syrien, uppkommer frågan om den sökande är medborgare i eller haft sin vanliga vistelseort i ett annat land. Vidare måste en sökandes eventuella anknytning till eller vistelse i ett annat land än Syrien utredas väl. Det är en grundläggande princip inom asylrätten att en ansökan om internationellt skydd måste prövas i sak. Undantag kan endast göras när det är särskilt föreskrivet. I svensk rätt regleras undantagen i 5 kap. 1 b och c utlänningslagen. Om inte Dublinförordningen är tillämplig enligt 5 kap. 1 c utlänningslagen måste det utredas om förutsättningarna i 5 kap. 1 b samma lag är uppfyllda. En ansökan om uppehållstillstånd kan då avvisas. 4 2 EU-domstolens dom den 30 januari 2014 i C-285/12 (Diakité) 3 Se RCI 08/2013, Rättsligt ställningstagande angående sannolik identitet i asylärenden och RCI 09/2013, Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet 4 Se MIG 2012:9, MIG 2015:12 och SR 09/2015, Rättsligt ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 b utlänningslagen (2005:716)

3 3 (6) En persons ansökan om internationellt skydd ska (om det inte finns förutsättningar att avvisa ansökan enligt 5 kap. 1 b-c utlänningslagen) som utgångspunkt prövas mot medborgarskapslandet eller det land där en statslös haft sin vanliga vistelseort 5. Om en syrisk medborgare även är medborgare i ett annat land ska den sökandes skyddsbehov prövas i sak gentemot båda länder. För att den sökande ska kunna få uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 utlänningslagen måste skyddsbehov finnas mot båda länder. 6 Flyktingskap Först ska en sökandes individuella skäl bedömas utifrån bestämmelsen i 4 kap. 1 utlänningslagen. Intensiteten i stridigheter och våld varierar i olika delar av Syrien vid olika tidpunkter. Beroende på våldets intensitet, stridande aktörer och vilken/vilka grupper som har territoriell kontroll över ett visst område ökar också risken för en person att utsättas för våld med anledning av grupptillhörighet. En sökandes utsatthet på grund av exempelvis religion eller etnicitet kan således se olika ut beroende på den sökandes hemvist. En noggrann utredning kring det individuella skyddsbehovet måste göras. Vid en individuell bedömning kan en sökandes etnicitet eller religion medföra flyktingskap om det av aktuell och relevant landinformation framgår att situationen för den grupp den sökande tillhör är särskilt utsatt eller om sökanden tillskrivs en politisk eller religiös uppfattning. Därmed blir aktuell landinformation kring förhållanden i de olika delarna av landet mycket viktig vid avgörande av ärenden. Vid den individuella bedömningen finns inget krav på att den sökande gör sannolikt att han eller hon tidigare har råkat ut för skyddsgrundande behandling, men detta kan vara en indikation på att fortsatt risk föreligger. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras av den sökandes situation. 7 I Lifos lägesanalys finns en (icke uttömmande) redogörelse för grupper och kategorier som kan anses särskilt utsatta i Syrien. 8 5 Se MIG 2012:20 6 Se Genévekonventionen artikel a, A (2) sista stycket, Skyddsgrundsdirektivet 2011/95/EU artikel 4.3 e) och UNHCR:s handbok Se Prop. 2009/10:31 s. 101, MIG 2014:20 och RCI 11/2009, Rättschefens rättsliga ställningstagande angående flykting och skyddsbehovsbedömningar rörande sökande som tillhör särskilt utsatta grupper 8 Se Lifos 34296; UNHCR International protection considerations with regard to people fleeing the Syrian Arab Republic, Update III, paragraph 28

4 4 (6) Särskilt om tillskriven politisk uppfattning Vad gäller förföljelse på grund av politisk uppfattning (tillskriven eller reell) är det väsentliga på vilket sätt den sökandes aktiviteter eller profil uppfattas av aktörer i konflikten. Med beaktande av situationen i landet torde en individuell utsatthet som medför ett skyddsbehov vid ett återvändande till Syrien uppstå gällande många sökanden. Huruvida skyddsbehovet kan hänföras till att den sökande tillskrivs en politisk uppfattning av någon aktör i konflikten måste dock föregås av en noggrann utredning och bedömning av en sökandes skäl mot bakgrund av aktuell landinformation. Bedömningen av flyktingskap är alltid individuell. Som exempel kan nämnas en sökande som åberopar risk för övergrepp p.g.a. att han inte hörsammat en kallelse till militärtjänst. Det måste då bedömas om det i det enskilda ärendet är sannolikt att risken för övergrepp vid ett återvändande har sin grund i att den sökande tillskrivs en politisk uppfattning som motståndare till den syriska regimen. Vid denna bedömning blir relevant och aktuell landinformation kring undanhållande från militärtjänst av yttersta vikt. 9 Sammanfattningsvis är det alltid en individuell bedömning i det enskilda ärendet som måste göras av den sökandes behov av skydd. Huruvida det sökanden riskerar att utsättas för vid ett återvändande går att koppla till en eller flera av flyktingsgrunderna i 4 kap. 1 utlänningslagen beror på en rad olika faktorer och någon exakt uppräkning eller gränsdragning låter sig inte göras. En omsorgsfull utredning i varje enskilt ärende måste göras. Statslösa palestinier Vid bedömning av statslösa palestiniers skyddsbehov ska skyddet från UNRWA prövas först. Statslösa palestinier som har varit registrerade och fått skydd/bistånd av UNRWA är därmed flyktingar enligt 4 kap. 1 utlänningslagen om skyddet från UNRWA upphört av skäl hänförliga till 4 kap. 1-2 a i samma lag. 10 Alternativt skyddsbehov Om den sökande inte bedöms vara flykting ska bedömning göras om han eller hon är i behov av skydd i enlighet med 4 kap. 2 första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 3 Europakonventionen och i artikel 15 b skyddsgrundsdirektivet. 9 Se bl.a. Lifos 33559, Migrationsverket, Reguljär och irreguljär militärtjänst. 10 Se SR 11/2015, Rättsligt ställningstagande angående de migrationsrättsliga konsekvenserna av Sveriges erkännande av Palestina och SR 12/2015, Rättsligt ställningstagande angående flyktingstatus för palestinier.

5 5 (6) Säkerhetsläget Sedan det senaste rättsliga ställningstagandet om Syrien skrevs har situationen i landet gradvis försämrats. En ökad internationalisering har skett och antalet väpnade aktörer med mer eller mindre territoriell kontroll och betydande stridskapacitet har ökat. Även om säkerhetsläget varierar mellan olika provinser är samtliga provinser och de flesta befolkade distrikt i landet drabbade. Konfliktens inverkan på civilbefolkningen har varit och är fortsatt enorm. Sedan konfliktens utbrott har hundratusentals människor dödats. Cirka hälften av befolkningen befinner sig på flykt, antingen inom eller utanför landet. Sjukvården har i det närmaste kollapsat och den sjukvård som fortfarande finns att tillgå är starkt politiserad och en persons möjlighet till vård är beroende av personens tillhörighet till viss grupp eller (tillskrivna) politiska uppfattning. Den ökade internationaliseringen av konflikten har inneburit en än större risk för civila att drabbas i och med bland annat mer omfattande bombräder. Situationen för mänskliga rättigheter i hela landet, men i synnerhet i regimkontrollerade fängelser och förvar samt områden där extremistiska aktörer såsom den s.k. Islamiska Staten (IS) och Jabhat al-nusra (JaN) har kontroll, är utomordentligt dålig. Allvarliga brott mot internationell humanitär rätt begås emellertid av samtliga inblandade aktörer i konflikten, vilket givetvis medför att situationen för civila i landet är mycket dålig. Utsikterna för en dämpning av konfliktnivån och därmed en snar förbättring av säkerhetsläget i Syrien får för närvarande anses små. 4 kap. 2 första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen Mot bakgrund av det svåra säkerhetsläget och den mycket dåliga situationen för mänskliga rättigheter i landet, gör Migrationsverket bedömningen att i huvudsak alla och envar som återvänder till Syrien löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen och artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför uppfyllda. 11 Det saknas därmed anledning att närmare kommentera förutsättningarna att bevilja skydd enligt bestämmelsen om väpnad konflikt i 4 kap. 2 första punkten andra ledet utlänningslagen eller enligt bestämmelsen om svåra motsättningar i 4 kap. 2 a första stycket 1 samma lag. 11 I avgörandet Sufi och Elmi mot Storbritannien (Applications nos. 8319/07 och 11449/07) har Europadomstolen uttalat sig om frågan om generellt våld och tillämpligheten av artikel 3 (Lifos 29693) och RCI 12/2014, Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

6 6 (6) Internflykt Eftersom Migrationsverket gör bedömningen att säkerhetsläget i Syrien innebär att i huvudsak alla som återvänder till landet har ett individuellt skyddsbehov, kan det inte anses relevant att hänvisa en sökande från Syrien till ett internt flyktalternativ. Uteslutande/exklusion Efter att ett skyddsbehov konstaterats, måste det utredas och bedömas om den sökande ska uteslutas från skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 2 b-c utlänningslagen. Detta blir extra viktigt när det är fråga om en sökande från ett land där det pågår en väpnad konflikt. I princip alla stridande parter i konflikten i Syrien kan ha gjort sig skyldiga till brott som kan ligga till grund för exklusion. I asylärenden från Syrien bör utredaren därför vara särskilt uppmärksam på sökande med anknytning till regimen (främst säkerhetstjänsterna, elitenheter bland reguljära förband, flygvapnet och regimlojala miliser) eller sökande med anknytning till grupper som kämpar mot regimen. Det är också viktigt att framhålla att brott som kan ligga till grund för exklusion i många fall kan ha begåtts före den nuvarande konfliktens utbrott inte minst i fråga om anställda vid någon av säkerhetstjänsterna. Personer som på annat sätt haft en position som medfört att övergrepp begåtts kan också vara föremål för exklusion. Avseende Syrien kan exempel på sådan verksamhet vara anställd vid militärsjukhus och om personen är eller har varit aktiv i eller på något sätt stött en organisation som är terrorriststämplad. 12 Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av rättsliga experten Rättschef 12 Se MIG 2011:24 och MIG 2012:14. Lifos 24804; UNHCR Guidelines on international protection: Application of the exclusion clauses: Article 1 F of the 1951 Convention relating to the status of refugees Lifos 34296; UNHCR International protection considerations with regard to people fleeing the Syrian Arab Republic, Update III, paragraph 29