We Bring Air to Life Inneklimatsystem Försäljningskontor Inne Luleå Skellefteå Umeå Sundsvall Uppsala s y Västerås Sollentuna Karlstad Örebro

Transkript

1 Inneklimatsystem

2 Inneklimatsystem Byggnadstyp/Verksamhet Luftbehandlingsanläggning Anl.typ Klimatanläggning Vent.anläggning Kylbärare Vatten Luft Kylprincip Torr Kyla Våt Kyla Evap. kyla Kompr. System Kylbafflar Fan Coil CAV VAV CAV Vent. flöde q norm q norm q norm/ q max q komfort q norm Luftföring Ombl. Deplac. Ombl. Deplac. Ombl. Handbokens syfte Den här handboken om inneklimatsystem från Fläkt Woods vänder sig till dig som på olika sätt kommer i kontakt med en fastighets inneklimatsystem. Byggherrar, konsulter, projektledare, installatörer, drifts- och miljöansvariga är alla exempel på grupper som fattar tekniska, ekonomiska och miljörelaterade beslut som påverkas av inneklimatsystemets utformning. Vårt syfte med handboken är att ge dig en översikt över de systemlösningar vi rekommenderar för olika typer av lokaler. De lösningar vi föreslår representerar modern klimatteknik, och är väl utprovade i praktisk användning. 3

3 Minneslista Så här projekterar du med hjälp av handboken 1. Gå igenom kravspecifikationen. 2. Gör en grovprojektering enligt sida 23 där behov och erforderliga luftflöden bestäms med hjälp av snabbvalstabellerna på sidorna och typrumsbeskrivningarna på sidorna Välj rumssystem efter rummens krav, se sidorna och Välj lämplig luftföringsprincip, se sida Välj de produkter som ska ingå i systemet. Använd Fläkt Woods produktvalsprogram för att hitta lämpliga produkter. 4

4 6. Välj lämplig värmeåtervinnare i luftbehandlingsaggregatet, se sida Lägg ut kanalsystemet med rätt dimensioner för att vara säker på att det får plats. Använd de kompletta systembilderna på sidorna som mall. 8. Fastställ ditt utrymmesbehov i aggregatrum, aggregatets vikt samt dess el- och värme/ kyleffekt. 9. Kontrollera ljudnivån med hjälp av ljuduppgifter från Fläkt Woods produktvalsprogram. 10. Kontrollera klimatanläggningens SFP-tal och beräkna eventuellt även LCC-kostnaden för anläggningen, sida Dokumentera varje enskilt rum med hjälp av blanketten på sida

5 Fläkt Woods AB Svensk Försäljning Produktion: CCJ Kommunikation Tryck: Tabergs Tryckeri Tryckt på Tom & Otto Silk, klorfritt papper. 6

6 Innehållsförteckning INLEDNING Handbokens syfte Presentation av handboken DEFINIERA KRAVEN Anläggningens uppgift Krav på temperaturen Krav på luftkvaliteten Dokumentera klimatkraven VÄLJ INNEKLIMATSYSTEM Inför systemvalet Kombinera flera system En kombinationsanläggning Fyra grundläggande rumssystem Frånluftsstyrning Välj luftföring Metodernas fördelar och begränsningar Minneslista Välj system Välj system för kontor Välj system för skolor och daghem Välj system för bibliotek Välj system för sjukhus Välj system för butiker och varuhus Välj system för banker/storkontor Välj system för hotell Välj system för restauranger Välj system för teatrar och biografer Välj system för lätt industri Typrum Typrum A: Förråd Typrum B: Småkontor Typrum C: Småkontor, höga krav Typrum D: Konferensrum Typrum E: Storkontor Typrum F: Vårdrum Tips om system- och produktval En konstantflödesanläggning En variabelflödesanläggning En anläggning med vattenburen kyla En kombinationsanläggning Bostadsventilation REFERENSDEL Rätt rumstemperatur Temperatur och ekonomi Värme och kyla Beräkna kyleffekten rätt Systemvalsmatris och luftföring Värmeåtervinning Econet värmeåtervinning Luftburen kyla Fancoils VAV Kylbafflar Fasadapparater Energieffektiva system El-effektiva fläktar Styr- och reglerutrustning DCV Brandskyddssystem Produktvalsprogram EPBD Miljö och kvalitet Ljud i luftbehandlingssystem Ljudnivåberäkning Litteraturreferenser Begrepp och definitioner APPENDIX: BLANKETTER & DIAGRAM 126 7

7 Inledning 8

8 Handbokens syfte Fem viktiga punkter Den här handboken om inneklimatsystem från Fläkt Woods vänder sig till dig som på olika sätt kommer i kontakt med en fastighets inneklimatsystem. Byggherrar, konsulter, projektledare, installatörer, drifts- och miljöansvariga är alla exempel på grupper som fattar tekniska, ekonomiska och miljörelaterade beslut som påverkas av inneklimatsystemets utformning. Vårt syfte med handboken är att ge dig en översikt över de systemlösningar vi rekommenderar för olika typer av lokaler. De lösningar vi föreslår representerar modern klimatteknik, och är väl utprovade i praktisk användning. Vårt budskap kan sammanfattas i fem punkter: Lönar sig En klimatanläggning i förhållande till en enkel ventilationsanläggning lönar sig genom bättre arbetseffektivitet och ger dessutom bättre trivsel på arbetsplatsen. Flera nivåer Du kan själv välja omfattning på din investering i klimatet. I ett individuellt klimat får var och en den temperatur han/hon själv vill ha, medan man i det kollektiva klimatet bara ser till att temperaturen inte stiger till en obehaglig nivå. Oberoende av vilken nivå du väljer betalar sig investeringen snabbt. Det individuella klimatet innebär visserligen en större investering, men också en större effektivitetshöjning. Luftflödet avgör luftkvaliteten Vid val av inneklimatsystem är luftkvaliteten en mycket viktig klimatfaktor. Luftens kvalitet bestäms i första hand av tillfört uteluftsflöde, i andra hand av filterkvalitet och luftföringsprincip. I lokaler där människor och elektriska apparater är huvudsakliga föroreningskällor är bortförade av lukt den dimensionerande faktorn. För att uppnå en god luftkvalitet krävs det normalt ett större luftflöde än vad Boverkets Byggregler föreskriver, flöden upp till l/s per person är inte ovanligt för att uppnå en god luftkvalitet. Projektera rum för rum Varje rum i byggnaden ska studeras var för sig, oberoende av andra rum. I och med det får man fram en anläggning som exakt motsvarar behoven. Stora luftflöden kräver reglering Så fort luftflödet överskrider vad som krävs för ventilation ska flödet behovsstyras. Detta kan ske med små eller stora reglerzoner. Att öka luftflödet utöver vad som krävs för ventilation, utan att reglera luftflödet, innebär ett onödigt slöseri med energi. 9

9 En teknik i utveckling Den senaste tiden har kunskapen om inomhusklimatets betydelse och påverkan på människor, miljö och energikostnader ökat, och människor har börjat värdesätta både god luftkvalitet och anpassad temperatur. Samtidigt har engagemanget i debatten spridits också till andra än ventilationstekniker. Några exempel: Utvecklingen av energikostnaderna har tvingat systemkonstruktörerna att ägna sig åt systemens energiförbrukning i högre grad än tidigare. Datatekniska hjälpmedel möjliggör noggrannare beräkningar där hänsyn tas till fler parametrar. Datorsimulering är ett viktigt inslag. Anläggningar där flera olika system kombineras under ett gemensamt aggregat med konstant kanaltryck kan väntas bli normallösningen i framtiden. En sådan anläggning kombinerar flexibilitet och behovsanpassning till en ekonomiskt optimal konstruktion. Kunskaperna om inneklimatets betydelse för koncentrations- och prestationsförmåga har ökat, vilket har inneburit ökad satsning på utveckling av produkter och system. Det finns helt enkelt pengar att tjäna på komfort på arbetsplatserna. Forskning visar att det inte bara är människor som ger upphov till dålig luft som måste ventileras bort, utan i hög grad även olika byggnads- och inredningsmaterial. Vi har dessutom de senaste åren lärt oss betydligt mer om luftrörelsernas betydelse för upplevelsen av komfort. 10

10 Presentation av handboken Definiera kraven Handboken inleds med en kortfattad genomgång av de uppgifter som du måste ha tillgång till för att kunna välja den lämpligaste systemlösningen i ett visst rum. De här uppgifterna utgör en del av den totala kravspecifikationen. Resten av kravspecifikationen påverkar i huvudsak val och dimensionering av ingående produkter. Ett detaljerat exempel visar hur du kan systematisera inhämtandet av ingångsdata. Välj inneklimatsystem Kombinera systemen I avsnittet Välj Inneklimatsystem, sidan 22, presenterar vi Fläkt Woods råd och rekommendationer för val av luftbehandlingssystem. Huvudprincipen är ett gemensamt luftbehandlingsaggregat som förser byggnadens kanalsystem med tilluft med viss temperatur och fuktighet. I en anläggning med ett sådant aggregat kan du med fördel blanda konstantflödessystem och variabel flödessystem. Tilläggskyla från kylbafflar eller fläktkonvektorer kan lätt integreras i anläggningen där så behövs. Välj system efter rummets krav I avsnittet beskriver vi ett antal grundläggande sätt att tillföra luft och värme/kyla till ett rum. Vi ger rekommendationer för ett antal typrum som representerar huvuddelen av de fall som en projektör kan komma att ställas inför. Rekommendationerna är baserade på våra erfarenheter från olika typer av byggnader. 11

11 Snabbval Vilka lösningar som Fläkt Woods rekommenderar i olika typer av rum och lokaler framgår av snabbvalstabeller som hänvisar till typrummen. Projektera i två steg FÖRPROJEKTERING Genom att förprojektera med hjälp av denna handbok får man på bara ett par timmar ett mycket gott grepp om en anläggning. Tillsammans med Fläkt Woods produktkataloger och dimensioneringsprogram får man med god noggrannhet uppgifter om bl.a: kyleffekter luftflöde typ av inneklimatsystem eleffekt till aggregat värme/kyleffekt till aggregat VAS-klass och SFPv-värde lämpliga styr- och reglermetoder LCC (Livscykelkostnad) DETALJPROJEKTERING För att öka noggrannheten räknas bl.a kyleffekterna fram med de aktuella värdena. Därefter följer man samma arbetsgång som i förprojekteringen, men med skillnaden att alla handlingar nu görs helt färdiga. Referensdel Avsnittet Referensdel, sidan 74, innehåller teknisk information som kan vara till hjälp vid specificering och projektering. Där finns anvisningar om hur man väljer och värderar rumstemperaturen. Varför ska man föreslå en modern klimatanläggning? Hur motiverar man merkostnaden? Här påvisas också hur viktigt det är att göra noggranna beräkningar av behovet av kyleffekt så att man inte ska behöva tillgripa onödiga och kostsamma överdimensioneringar. I referensdelen finns också information om olika återvinningssystem, energieffektiva luftdistributionssystem och eleffektiva fläktar. Under rubriken Miljö och kvalitet, sidan 110, beskrivs också kortfattat begrepp som LCA, CE-märkning samt kvalitets- och miljömärkningssystem. Avslutningsvis hänvisar vi till information om intressant facklitteratur inom olika ämnesområden. 12

12 13

13 Definiera kraven 14

14 Anläggningens uppgift Klimatanläggningens huvuduppgift är: Att föra bort oren luft och ersätta den med ren luft Att åstadkomma rätt temperatur I det här avsnittet ska vi uppehålla oss vid de krav som är viktiga för grovplanering av anläggningen. Läs mer om bakgrunden till kraven i avsnittet Referensdel, sidan 74. BESTÄLLARENS KRAVSPECIFIKATION Kraven på inneklimatet bör anpassas till verksamheten i byggnaden och de människor som arbetar där. Detta måste framgå av beställarens kravspecifikation. I specifikationen skall därför anges vilka krav beställaren ställer på inneklimatet (termisk komfort, luftkvalitet, ljudnivå o.d). Observera att det är beställaren, normalt byggherren, som ansvarar för kravspecifikationens innehåll och dess användbarhet som underlag för projektering. EFFEKTER AV EN RIKTIG PROJEKTERING Att ställa krav är första förutsättingen för att få fram en lyckad anläggning. Därefter måste man givetvis dimensionera korrekt utifrån kraven. En riktigt projekterad anläggning utmärks av att: hög luftkvalitet erhålls luftrörelserna ej orsakar obehag, tex drag temperaturen håller sig inom önskade gränser klimatet är anpassat till behovet i byggnadens alla delar ljudnivån blir låg luftfuktigheten håller sig inom givna gränser servicearbetet går smidigt kostnaderna hålls nere För befintliga system gäller att inomhusklimatet inte får påverkas negativt när energibesparande åtgärder genomförs i fastigheten. En korrekt utförd projektering är därför ett grundläggande krav även vid modernisering och utbytesprojekt. 15

15 Krav på temperaturen Människor är olika Människor har olika uppfattning om vad som är rätt klimat. Samma klimat upplevs olika av olika människor, beroende på klädsel, aktivitetsnivå och ålder. I ett kollektivt reglerat klimat, t.ex. ett kontorslandskap, brukar ca 80% vara nöjda medan övriga antingen tycker det är för kallt eller för varmt. Olika kravnivåer Tre olika kravnivåer kan vara utgångspunkt vid projektering: A Enkel ventilation utan övre temperaturgräns B Kollektivt reglerat klimat C Individuellt reglerat klimat De tre nivåerna leder till olika kvalitet, vad gäller inneklimat, och svarar mot olika kostnadsnivåer vid investeringen. Om man även tar med intäktssidan, som t.ex ökad arbetseffektivitet, förändras relationerna mellan de tre nivåerna. Läs mer om detta i Referensdel, sidan 74. När man väljer kravnivå är det viktigt att man vet vad den innebär. Annars riskerar man tvister när anläggningen levererats. Det har hänt att de krav som ställts av beställaren i samband med projekteringen lett fram till en enkel ventilationsanläggning. När anläggningen sedan tagits i bruk har man väntat sig att den ska ha samma prestanda som en kvalificerad klimatanläggning. A B C 16

16 Nivå A Enkel ventilation utan övre temperaturgräns Boverkets byggregler BBR2006 anger inte någon övre temperaturgräns. Det betyder att rumstemperaturen tillåts stiga över de gränser som representerar ett komfortabelt klimat och god arbetsmiljö. I rum med system som är projekterade enbart utifrån byggreglerna är det sommartid inte ovanligt med rumstemperaturer över 30 C. Kravnivå A ger den lägsta investeringskostnaden. Beroende på vilken typ av verksamhet som lokalen är avsedd för kan eventuellt andra normer och föreskrifter vara aktuella att ta hänsyn till. För exempelvis arbetsplatser gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter som även omfattar krav på lokalens termiska krav. Nivå C Individuellt klimat Individuell rumsreglering väljer man vid stora och starkt varierande belastningar när man har höga krav på arbetseffektivitet och komfort Om klimatet regleras individuellt kan man ställa hårdare krav på systemets förmåga att hålla låg rumstemperatur än när klimatet regleras kollektivt. Den som tycker att det blir för kallt kan då själv välja en något högre rumstemperatur. Ett individuellt reglerat klimat kostar mer än ett kollektivt reglerat klimat att installera. Men eftersom arbetseffetiviteten ökar ännu mer om man kan välja sin temperatur individuellt så betalar sig även detta mer kvalificerade system snabbt, ofta på mindre än ett år. Nivå C motvarar TQ1 i VVS-Tekniska föreningens riktlinjer för Inneklimat (R1). Läs mer om arbetseffektivitet och ekonomi i Temperatur och ekonomi, sidan 78. Nivå B Kollektivt klimat Vid likartade rum och måttliga belastningar är det möjligt att konstruera ett kollektivt reglerat klimat. I sådana rum begränsas rumstemperaturen så att det inte blir obehagligt varmt. Rumstemperaturen ska hållas vid en nivå som normalt anses vara komfortabel, dvs temperaturen ligger normalt lite i överkant för att de mest känsliga personerna inte ska frysa. Målet bör vara att maximalt 10% av personerna är missnöjda. System för rum med kollektivt klimat brukar dimensioneras för att hålla en rumstemperatur på 23 C 26 C. Detta kräver åtminstone i de södra och mellersta delarna av Norden att luftbehandlingsaggregatet utrustas med luftkylare. Kravnivå B ger något högre investeringskostnad än nivå A. Om korta perioder med högre rumstemperatur accepteras, så kan investeringskostnaden reduceras. Så länge utetemperaturen håller sig under 5 C, klarar man nämligen oftast kylbehovet utan luftkylare. I jämförelse med nivå A blir klimatet radikalt bättre. Ökad arbetseffektivitet gör att anläggningen snabbt betalar sig. Nivå B motsvarar TQ2 enligt rekommendationerna från R1an (Riktlinjer för Inneklimatkrav). Ställ krav rumsvis I en byggnad finns normalt olika kravnivåer representerade. Och det är viktigt att utifrån lokalernas användning ställa krav på varje rum för sig. Först då får man en anläggning som svarar mot det verkliga behovet. Lämpligt temperaturintervall beror i hög grad på vilken nivå som brukarnas fysiska aktiviteter ligger på och vilken värmeisolerande förmåga deras kläder har. 17

17 Krav på luftkvaliteten Ventilation och luftkvalitet Täta hus, mindre golvyta per person, nya bygg- och inredningsmaterial gör att luftkvaliteten allt mer ställs i centrum. Nästan dagligen hör vi talas om s.k sjuka hus. Senare års forskning har visat att ventilationsbehovet på grund av inredningsmaterial kan vara mångdubbelt större än vad som föranleds av personbelastning. I framtiden kan vi hoppas på någon form av ventilationsteknisk klassning av bygg- och inredningsmaterial. Enligt Boverkets byggregler skall hänsyn tas till såväl människor som andra föroreningskällor. Föreskriftens uteluftsflöden förutsätter dock att emissioner av föroreningar från t.ex byggnadsmaterial är låga. Det är därför naturligt att luftflödena i allmänhet uppfattas som väl små. Luftkvaliteten påverkas i första hand av luftflödets storlek, och i andra hand av filterkvalitet, tilluftstemperatur och tilluftsmetod. Tillräckligt luftflöde Där inte byggnadsmaterial eller inredning är särskilt besvärliga ur ventilationssynpunkt bör luftflödet vara minst 10 liter per sekund och person. Detta resulterar normalt i en luftomsättning per timme. Arbetsmiljöverket ställer dessutom krav på hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar vilket i vissa fall kan innebära att det erforderliga luftflödet blir högre. Med luftförorening avses här ett ämne, eller en blandning av ämnen som finns i luften i en halt som kan medföra besvär eller ohälsa. Exempel på besvär kan vara rinnande ögon, irriterade slemhinnor i näsa och svalj, men också lukter som i sig kan vara ofarliga men medför olägenhet för de som vistas i lokalen. Lufthastighet Vintertid bör inte lufthastigheten orsakad av ventilationen vara högre än 0,15 m/s. Motsvarande hastighet sommartid bör inte överstiga 0,25 m/s. Högre hastigheter uppfattas som drag. Dessa värden gäller för att uppnå TQ2 i R1an. För att uppfylla högsta nivån, TQ1, så gäller det att lufthastigheten vintertid inte får vara högre än 0,10m/s och på sommaren gäller max 0,15 m/s. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att lufthastigheter under 0,15-0,20 m/s beroende på årstid, av de flesta personer uppfattas som dragfria. 18

18 Tilluftens kvalitet Tilluftens kvalitet beror dels på uteluftsintagets placering, och dels på filterklass. Uteluftsintaget ska placeras med hänsyn till uteluftens föroreningshalt. För komfortanläggningar i storstäder bör lägst filterklass F 7 användas. Med modern klimatteknik finns ingen anledning att använda återluft för att spara energi, varför system med återluft helt ska undvikas. För att luftkvaliteten ska bli god krävs också att fläktar placeras så att läckage på grund av oönskade tryckdifferenser mellan från- och tilluftssidan inte uppstår i värmeåtervinnare. Luftfuktighet Om det finns krav på en lägsta luftfuktighet under vintern utrustas luftbehandlingsaggregatet med en luftfuktare. I dessa fall kan det vara lämpligt att använda hygroskopiska roterande värmeväxlare. Rummets luftfuktighet kommer då att återvinnas med en verkningsgrad av ca 75% och man sparar mycket energi för uppfuktning. Om krav finns på högsta luftfuktighet under sommaren kan luftbehandlingsaggregatet utrustas med luftkylare för att torka luften. För hög luftfuktighet kan bidra till olägenhet, men också tillväxt av mögel och ökad gasavgivning från material och inventarier. För att mer i detalj kunna studera luftens beskaffenhet finns det ett Mollierdiagram på sidan 128. FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR Dimensionera luftflödet till minst 10 liter per sekund och person. Ventilationssystemet bör utformas så att hela vistelsezonen ventileras. Behovsstyrning av ventilationen skapar inte bara bättre klimat utan sparar dessutom energi. Uteluftsintag placeras så att tilluften inte förorenas av avluft, trafik, m.m. Undvik återluft. Förse anläggningen med filter av lägst klass F7. Mer att läsa om luftkvalitet: se Litteraturreferenser, sidan

19 Dokumentera klimatkraven Dokumentera kraven Moderna klimatanläggningar utformas så att varje rum eller enhetlig grupp av rum ska kunna få ett behovsanpassat klimat. För att projektören ska kunna välja rätt inneklimatsystem för de olika rummen krävs att beställaren specificerar rätt klimat. Det är viktigt att kraven noga dokumenteras så att tvister inte uppstår i efterhand om vad som beställts. SIDOEFFEKTER För att uppnå önskat inomhusklimat (temperatur, luftkvalitet och ljudnivå) dimensioneras anläggningen enligt gjorda beräkningar. Det är därför viktigt att projektören kontrollerar att beställarens kravspecifikation är rimlig, dvs går att utföra utan besvärande sidoeffekter. Vid mycket stora kyleffektsbehov (över 80 W/m 2 ), t.ex vid stora glasytor, uppstår ofta problem med att bortföra överskottsvärmen. Alltför höga kyleffekter leder lätt till drag och kan ge onödigt höga investerings- och driftkostnader. Kontrollera därför att luftflödet och kyleffekten per m 2 golvyta är rimliga. Kyleffektsbehovet kan t ex ofta reduceras med hjälp av utvändigt placerad solavskärmning. NÅGRA RIKTVÄRDEN FÖR KYLEFFEKTSBEHOV: Litet < 30 W /m 2 Måttligt W/m 2 Medelstort W/m 2 Stort W/m 2 Mycket stort > 80 W/m 2 Kontrollera också förväntad ljudnivå mot ställda krav och gällande normer. 20

20 Följande blankett visar ett lämpligt sätt att samla in och ställa upp fakta inför projekteringsarbetet. Data som ska anges i blanketten är dels tekniska förutsättningar (uteklimat, värmebelastningar, m.m), dels krav på rumsklimatet (temperatur, luftkvalitet, m.m). Utgå från beställarens kravspecifikation. Dela in byggnaden i zoner med likartade krav. Ange förutsättningar och krav för varje rum eller grupp av rum. Uppgifter som är gemensamma för hela byggnaden, t.ex ort, byggnadstyp och dimensionerande utetemperaturer, anges i blanketthuvudet. Blanketten finns på sidan 126. GEMENSAMMA UPPGIFTER Dimensionerande utetemperatur, DUT Såväl dimensionerande utetemperatur sommar, DUTs, som dimensionerande utetemperatur vinter, DUTv finns tabellerade. TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning. Här anges vilken lokal som avses. Antal personer. Används som underlag för beräkningar av personvärme. Om ansträngande fysiska aktiviteter bedöms förekomma (t ex i motionshallar) kan detta nämnas i anmärkningskolumnen. Belysningseffekt. Anges som installerad effekt, inklusive drosseleffekt vid lysrörsbelysning. Maskineffekt. Anges som avgiven effekt från maskiner med hänsyn tagen till eventuell intermittent drift. Fönsterdata. Här anges fönsteryta, eventuella solskydd mm, som påverkar instrålningen av solvärme. Specificera närmare i anmärkningskolumnen. Övrigt. Här kan man komplettera med uppgifter som t.ex speciell fuktavgivning från simbassänger, nyttjandetid, mm. t bör, Normaltemperaturbörvärdet. Det är lämpligt att man tillfälligt accepterar en avvikelse av temperaturen som avviker från börvärdet, för att på så sätt utnyttja byggnadens värmeackumulerande egenskaper och därigenom minska installerade kyl- och värmeeffekter. t max. Den övre gränsen för normal temperaturvariation. t min. Den undre gränsen för normal temperaturvariation. Min. luftflöde/luftomsättningar. Specificera önskad luftkvalitet genom att ange hur många rumsvolymer som ska bytas per timme, alternativt anges ett minsta luftflöde per person och sekund. Maximal luftrörelse. Högsta godtagbara lufthastighet i vistelsezonen vid t max i sommarfallet. Vid högre rumstemperatur kan man godta något högre lufthastighet. Individuell/kollektiv reglering. Ange om rummet används så att kollektiv reglering av flera likartade lokaler kan godtas. Maximal ljudnivå. Högsta tillåtna ljudnivå alstrad av luftbehandlingsinstallationen. Anges i db(a). Ta hänsyn till samtliga ljudkällor som finns i rummet. För vissa typer av lokaler finns krav specificerade i Boverkets Byggregler. För att anläggningen ska upplevas komfortabel bör normens värden för känsliga rum minskas med ca 5 db(a). För normala kontorsrum är 35 db(a) ett vanligt värde. 21

21 Välj inneklimatsystem 22

22 Byggnadstyp/Verksamhet Luftbehandlingsanläggning Anl.typ Klimatanläggning Vent.anläggning Kylbärare Vatten Luft Kylprincip Torr Kyla Våt Kyla Evap. kyla Kompr. System Kylbafflar Fan Coil CAV VAV CAV Vent. flöde q norm q norm q norm/ q max q komfort q norm Luftföring Ombl. Deplac. Ombl. Deplac. Ombl. Inför systemvalet Grovprojektering Projekteringsarbetet utförs enligt de kravspecifikationer och förutsättningar som beställaren angett och som beskrivits tidigare på sidan Börja med att räkna fram kyleffektbehov och erforderliga luftflöden, se typrumsbeskrivningar på sidan Detta gör man först rumsvis, som underlag för val av lämpligt inneklimatsystem. Summera effekterna för att välja den aggregatstorlek som krävs, osv. Läs mer om kyleffektbehovsberäkning i Referensdel, sidan 74. På sidorna finns det en sammanfattande minneslista över de olika stegen. Blankett Man kan med fördel använda följande blankett eller en liknande uppställning för att sammanställa resultaten. Den här blanketten utgör en fortsättning av blanketten för kravspecifikation som beskrevs på sidan 21. Efter hand som man kommer fram till lösningar kan man fylla i dontyper, terminalapparater och andra resultat av arbetet. Blanketten i A4- storlek finns längst bak i handboken, se sidan

23 Kombinera flera system Välj system efter rummets krav I en byggnad har man normalt olika kravnivåer för olika rum: A Enkel ventilation utan övre temperaturgräns B Kollektivt klimat (kollektiv temperaturreglering) C Individuellt klimat (rumsvis temperaturreglering) Därmed är det också naturligt att för varje rum välja det rumssystem som bäst uppfyller kraven. KRAVNIVÅ Enkel ventilation (Nivå A) Kollektivt klimat (Nivå B) Individuellt klimat (Nivå C) RUMSSYSTEM Konstant luftflöde, CAV. Fläkt Woods rekommenderar att vid luftflöden som är högre än vad som enbart behövs för ventilation bör anläggningen utföras som en VAV-anläggning (se nedan) med stora reglerzoner. Variabelt luftflöde VAV, med stora reglerzoner och måttlig installerad kyleffekt. VAV, fläktkonvektor (fan-coil) eller kylbaffel beroende på kyleffekt och krav på luftrörelser. v <6 m/s Välj ett luftbehandlingsaggregat som klarar alla system (CAV, VAV, FLÄKTKONVEKTORER OCH KYLBAFFLAR) I en modern anläggning använder man vanligen ett centralt luftbehandlingsaggregat som matar ett kanalsystem med konstant tryck. En tryckreglering ser till att trycket hålls tillräckligt konstant oberoende av aktuellt totalluftflöde. Tilluften hålls på en konstant undertemperatur antingen genom värmning eller kylning, beroende på utetemperaturen. Om tilluften behöver värmas, utnyttjar man i första hand frånluftens värmeinnehåll, som kan återvinnas med hjälp av värmeväxlare. Till ett luftbehandlingsaggregat av detta slag kan man samtidigt ansluta både system med variabelt luftflöde och system med konstant luftflöde. Aggregatet kan kompletteras med funktioner för vattenburen kyla. Allt oftare förekommer aggregat med integrerad styr- och reglerutrustning för att energieffektivt hålla rätt temperatur och tryck. Dessa aggregat kan även ges möjlighet till datakommunikation med t.ex övervakningssystem för drift och skötsel av byggnaden. På detta sätt får man ett universellt användbart och flexibelt aggregat för byggnaden. v <4 m/s v <8 m/s v <5 m/s 24