Mesolitisk gryning vid Gladö

Transkript

1 UV MITT, RAPPORT 2005:6 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Mesolitisk gryning vid Gladö Södermanland, Huddinge socken, Björksättra 1:3, Kronopark Riksten, RAÄ 305 Dnr Per Gustafsson

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Rapport 2005:6 ISSN Kart- och ritmaterial Franciska Sieurin-Lönnqvist. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Fig. 1 2, Godkända ur sekretessynpunkt för spridning (LM dnr /911). Layout Soili Franzén Tryck Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2005

3 Innehåll Inledning 4 Tidigmesolitikum i Mälardalen 5 Topografi och geologi 7 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 8 Målsättning, metod och genomförande 9 Resultat 10 Fynd 14 Anläggning 14 Rumslig fördelning 15 Utvärdering och tolkning 17 Referenser 18 Administrativa uppgifter 19 Bilaga. Anläggningsbeskrivning 20 Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1: Utdrag ur Ekonomiska kartan med undersökningsområdet, RAÄ 305, och omgivande fornlämningar markerade. Skala 1: Översiktsplan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Undersökningsområdet inför den avslutande delen av undersökningen. Foto Schaktplan över undersökningsområdet med grävda rutor. Skala 1: Plan över spridning av kärnor och kärnfragment av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1: Plan över spridning av avslag och avslagsfragment av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1: Plan över spridning av splitter av kvarts inom den rut grävda ytan. Skala 1: Plan över spridning av avfall av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1: Plan över spridning av obestämd kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1: Tabell Fördelningen av fyndmaterialet efter material och sakord. 12

4 Inledning Med anledning av en planerad bergtäkt har stenåldersboplatsen RAÄ 305 i Huddinge socken varit föremål för en arkeologisk undersökning (fig. 1). Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Stockholm under hösten Undersökningen föregicks av beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län (KML 2 kap. 13 ). Uppdragsgivare var Handelsbolaget Gladökrossen. Ansvarig för undersökningen var Per Gustafsson som också utarbetat rapporten. Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartans blad 10I SV och SO med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1: Mesolitisk gryning vid Gladö

5 Tidigmesolitikum i Mälardalen Fram till 1991 var boplatsen vid Eklundshov i Botkyrka socken den äldsta kända tidigmesolitiska lokalen i Mälardalen (Gustafsson & Lindgren i manus). Den har 14 C-daterats inom intervallet BC. Eklundshov boplatsen ligger strax norr om Tullinge flygfält i den nordvästra delen av Södertörn. Platsen är en flack sydostvänd sandsluttning belägen meter över havet (m.ö.h.) belägen på västra Södertörn som sedan tidigare omfattar flera mesolitiska lämningar dock med yngre datering. Under 1991 gjordes fynd som skulle komma att förändra bilden av mesolitikum i östra Mellansverige då slagen kvarts påträffades på nivåer m.ö.h. Under första hälften av 1990-talet nyupptäcktes mer än 300 mesolitiska lokaler genom ett inventeringsarbete som genomfördes på privat initiativ (Hammar & Wikell 1996). Dessa lokaler ligger på de centrala och västra delarna av Södertörn. Många platser noterades på nivåer mellan 70 och 80 m.ö.h. vilket om de legat intill den forntida stranden skulle innebära att de var närmare 1000 år äldre än den tidigare kända boplatsen vid Eklundshov. De högt belägna boplatserna på centrala Södertörn representerar en fornlämningsmiljö och en forntida naturmiljö som hittills legat helt oupptäckt. När strandlinjen låg på nivåer m.ö.h. rådde det så kallade Ancylus sjö-stadiet av Östersjöns utveckling (Björck 1995). Centrala Södertörn utgjorde en ögrupp som var belägen ca 150 kilometer från närmaste fastland i nuvarande Närke. Nuvarande centrala och norra Södermanland utgjordes av ett pärlband av öar. Inventeringsresultaten från Södertörn har varit direkt avgörande för beslutet att påbörja inventeringsarbeten kring motsvarande nivåer i Kolmården och i västra Södermanland (Åkerlund m.fl. 1995). Arbetena har hittills utförts i liten skala men har resulterat i nyupptäckt av ett fåtal lokaler som möjligen kan vara samtida med gruppen på centrala Södertörn. De fynd, huvudsakligen slagen kvarts, som framkommit vid inventeringsarbetet pekar på ett nyttjande av lokala resurser. De högst belägna, förmodat äldsta lokalerna domineras helt av bearbetad kvarts. Andra råmaterial som inte förekommer naturligt i Mälarområdet saknas vilket försvårar arbetet med att klargöra från vilket eller vilka områden östra Mellansverige koloniserades. Kolonisationen av de tidigmesolitiska miljöerna i östra Svealand kan ha skett från befolkade områden i södra, västra och norra Skandinavien eller från områden i nuvarande Finland (Larsson 1990, Nygaard 1989, Matiskainen 1989). Det finns ännu inga indikationer på varifrån kolonisationen skett. Hittills har artefaktmaterialens morfologi och även teknologi hävdats för att spåra skillnader och likheter mellan samtida kultursfärer. Att kvarts så klart dominerar på de äldsta lokalerna har framförts som ett argument för en kolonisation från öst (Åkerlund m.fl. 1995). Tidigmesolitikum i Mälardalen 5

6 Fig. 2. Utdrag ur Ekonomiska kartan 10I 2f, 2e och 3f med undersökningsområdet, RAÄ 305, och omgivande fornlämningar markerade. De omgivande fornlämningarna beskrivs i rapporten över den utredning som föregick förundersökningen (Kihlstedt 1993). Skala 1: Mesolitisk gryning vid Gladö

7 Topografi och geologi Den undersökta lokalen är belägen i nordvästra delen av ett höglänt skogsområde, den så kallade Hanveden. Fornlämningen ligger på södra delen av en nordöst sydväst orienterad bergrygg (fig. 2). Sydöst om denna ligger en parallell bergrygg och mellan de båda bergryggarna löper en smal sprickdal som sluttar svagt åt nordöst. De högsta delarna i närområdet når upp till 95 m.ö.h. och utgörs av hällmarker och berg. Sprickdalen ligger ca 65 m.ö.h. närmast boplatsen och sjunker till 55 m.ö.h. 1,5 kilometer nordöst om RAÄ 305. I sprickdalen finns våtmarker med torv, högre upp täcker morän och sandavlagringar sluttningarna. Området har varit helt skogsbevuxet, företrädesvis med barrskog. Vissa ytor har avverkats under talets första hälft (Kihlstedt 1993:6). Boplatsen RAÄ 305 ligger på en avsats ca 70 m.ö.h. Avsatsen utgör en svagt ostsydostsluttande yta vilken i öster övergår i en brantare sluttning. Sluttningen ansluter i sin tur till en smal dalgång som löper i nordväst sydöstlig riktning (fig. 3). Berg- och moränryggar avgränsar den meter stora avsatsen i väster, norr och söder. I västsydväst finns en tio meter bred passage mellan bergsidorna. Längs de norra och västra kanterna ligger ett fem meter brett stråk som består av block och stenar vilka rasat från de sluttande bergsidorna (fig. 4). Fig. 3. Översiktsplan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Undersökningsområdet inför den avslutande delen av undersökningen. Foto från öst: Per Gustafsson (U3695:6). Topografi och geologi 7

8 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Området tillhör den del av centrala Södertörn som först frilades efter den senaste nedisningen. Här finns förutsättningar för att finna spår efter den första mänskliga kolonisationsfasen i östra Svealand. Inför den arkeologiska utredning som föregick undersökningen, var inga fornlämningar kända inom exploateringsområdet (Kihlstedt 1992 och 1993). Utredningen resulterade i att 16 fornlämningar och sju fyndplatser upptäcktes (fig. 2, s. 6). Lokalerna karaktäriseras av förekomst av slagen kvarts, som huvudsakligen antas utgöra restprodukter efter redskapstillverkning. Karaktäristiska lägen är mindre avsatser, gipar och sluttningar längs den centrala dalgångens båda sidor. Fornlämningarna och fyndplatserna ligger på nivåer mellan 55 och 85 m.ö.h. Utredningen gav inga säkra dateringar av de nypåträffade fornlämningarna. En grov datering grundad på antagandet att lokalerna legat vid den dåtida stranden gjordes. Kvartärgeologiska studier i området har resulterat i preliminära kurvor för strandförskjutningen (t.ex. Risberg 1991: 53, fig. 65). Nivån 70 m.ö.h. motsvarar en datering till ca 9000 BP (okalibrerade 14 C-år). Det som talar för att lokalerna varit strandbundna är att de är koncentrerade till vissa nivåer (ca 68, 78 och 82 m.ö.h.) och att inga lokaler påträffats på nivåer över 85 m.ö.h. (Åkerlund et al 1995:115). Planområdet inom vilket den aktuella boplatsen är belägen ligger i nordvästra delen av en under början av 1990-talet nyupptäckt fornlämningsmiljö med ett stort antal stenåldersboplatser. Genom riktade specialinventeringar har mer än 60 nya kvartsförande lokaler registrerats (Hammar & Wikell 1994:221). Många av de nyupptäckta platserna är belägna över 65 m.ö.h., vilket gör dem till spår efter den tidigaste kolonisationen i området (förutsatt att de varit strandbundna). Lokaler av olika storlek och karaktär förekommer på samma nivåer, vilket antyder att de är resultat av olika typer av aktiviteter (Hammar & Wikell 1994:222). Undersökningen förgicks av en förundersökning som utfördes under sommaren 1995 (Gustafsson 1996). Förundersökningen resulterade i att en rumsligt väl avgränsad förekomst av slagen kvarts kunde konstateras. Inom en 50 kvadratmeter stor yta låg kvartsen i minst två koncentrationer som tolkades som spår av slagplatser. 8 Mesolitisk gryning vid Gladö

9 Målsättning, metod och genomförande Undersökningen syftade till att klargöra boplatsens funktion och tidsdjup. antalet slagplatser i den från förundersökningen berörda ytan med spår av tillslagning. om spåren var resultat av ett eller flera besök? andra spår än slagen kvarts kunde komplettera underlaget för tolkningen av platsens inre struktur. Detta gällde speciellt för det moiga partiet inom lokalens nordvästra del. att datera boplatsen genom 14 C-analys. En övergripande målsättning som närmare kommer att aktualiseras när fler av de nyupptäckta lokalerna blivit undersökta, är förståelsen av kolonisationsförloppet inom detta område som utgör det äldsta skärgårdslandskapet i Stockholmstrakten. Att 14 C-datera aktivitetsytan var fortsatt en central målsättning inför undersökningen. För att svara mot målsättningen valdes följande metodiska upplägg. Belägg för strandbundenhet söktes dels genom studier av lagerförhållanden inom lokalen, dels genom att parallellt med de arkeologiska insatserna göra kvartärgeologiska undersökningar. Material för absoluta dateringar ( 14 C) söktes i såväl arkeologiska som geologiska kontexter. För att klargöra fyndfrekvenser, eventuella lagerföljder och skapa underlag för bedömningar av artefakternas informationspotential undersöktes provrutor om en kvadratmeter. Underlag för tolkningar av boplatsens inre struktur söktes genom att sammanhängande ytor avtorvades med maskin och rensades med handredskap. De koncentrationer av slagen kvarts som framkom, grävdes ut fullständigt. Vid undersökningen upptogs 177 kvadratmeterrutor som grävdes i 1 7 stycken 0,05 meter tjocka skikt. Lämpliga punkter för jordprovtagning valdes och spår efter slutna kontexter för insamling av kolprover för 14 C-analys söktes. Undersökningen visade att det fyndförande lagret hade en större utbredning än vad som antagits efter förundersökningen. I den nordvästra delen av undersökningsområdet var det fyndförande lagret överlagrat av stenar och block. Det innebar att tiden för fältarbetet förlängdes på bekostnad av tid för efterbearbetning. Den fördjupade fyndregistrering som skulle inriktas på bestämning av avslagsfragment som aviserats i undersökningsplanen fick därför utgå. En förståelse eftersträvas av i vilken utsträckning bipolär- respektive plattformsmetod använts, för att kunna göra jämförelser med tidigare undersökta lokaler. Vid registreringen av stenmaterialet gjordes en indelning efter kategorierna redskap, kärna, kärnfragment, avslag, avslagsfragment, avfall, splitter och obestämt. Kategorin obestämt omfattade bitar med avspaltningsyta eller striering. Dessa spår av avspaltning är dock inte tillräckliga för att med säkerhet betrakta bitarna som produkter av mänsklig bearbetning. Trots att det kan ifrågasättas om denna kategori verkligen utgjordes av bearbetad kvarts har fragmenten sparats för att inte helt låsa kriterierna för insamling av artefakter till den syn på reduktion bearbetning av stenmaterial som varit giltig för de yngre mesolitiska boplatserna i regionen. Målsättning, metod och genomförande 9

10 Resultat Centralt på avsatsen fanns en 5,5 3 meter stor nord sydorienterad bergklack. Längs avsatsens södra sida låg ett moigt parti med en bredd av 4 meter. Här var markvegetationen frodigare och jorden märkbart fuktigare än i övriga delar. Enstaka små stenar förekom. Avsatsens centrala delar upptogs av ett fem meter brett västsydväst östnordöstorienterat stråk med 0,05 0,15 meter stora stenar. I den östra delen av detta stråk ökade stenstorleken till 0,1 0,3 meter. Centralt i den nordvästra kvadranten av avsatsen fanns ett 9 4 meter stort öst västorienterat moigt parti. Inom detta parti förekom endast enstaka 0,1 0,2 meter stora stenar. Sju av dessa stenar låg i den nordöstra delen av det rutgrävda området och bildade en närmast bågformad struktur (fig. 5). Inom avsatsens nordvästra kvadrant framkom slagen kvarts. Artefakterna låg efter rensning huvudsakligen inom två ytor vilka var 4 respektive 8 kvadratmeter stora. Den större av koncentrationerna låg i det moiga partiet av avsatsen, inom den nordvästra delen av det rutgrävda området. Den mindre låg fem meter sydväst härom, i västra delen av småstenslagret och berördes endast av två friliggande kvadratmeterrutor (fig. 6, s. 12). Söder och öster om den större koncentrationen inom en radie av 6 8 meter fanns också enstaka bitar slagen kvarts. Fynden låg direkt under vegetationsskiktet och förekom ner till ett djup av 0,1 meter under detta. Fynden upphörde eller visade markant lägre frekvenser i det andra grävskiktet varför inga rutor grävdes djupare än 0,1 meter. Ett retuscherat eggfragment från en kvartsskrapa är det enda redskapsfragment som påträffats. I övrigt utgörs fynden av restprodukter efter redskapstillverkning. Fördelningen mellan kärnor, avslag, avslagsfragment, avfall och splitter framgår av tabellen på sidan 12. Inom den större koncentrationen i den nordvästra delen av den undersökta ytan påträffades en kärna, avslag, avslagsfragment, avfall och splitter. Kategorin avfall förekommer främst som enstaka fynd utanför de båda koncentrationerna. Vid den mindre koncentrationen upptogs endast en kvadratmeter i vilken avslag, avslagsfragment och avfall framkom. 10 Mesolitisk gryning vid Gladö

11 Fig. 5. Schaktplan över undersökningsområdet med grävda rutor. Skala 1: 200. Resultat 11

12 Fig. 6. Plan över spridning av kärnor och kärnfragment av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1:200. Tabell. Fördelningen av fyndmaterialet efter material och sakord. Material Sakord Antal Vikt, g Anmärkning, Bipolär metod (bp), Plattformsmetod (pf) Kvarts Kärna ,3 2 bp, 5 pf Kärnfragment 10 51,2 5 bp, 1 pf Avslag ,6 2 bp, 7 pf Avslagsfragment ,82 10 bp, 13 pf Splitter ,9 Avfall ,8 Obestämd ,9 Råämne Summa ,52 19 bp, 26 pf Kvartsit Kärna 1 14,4 1 pf Avslag 1 0,4 Avslagsfragment 1 1,4 Avfall 2 13,3 Råämne Summa 6 663,5 1 pf Fältspat Obestämd 4 6,4 Summa 4 6,4 Sandsten Obestämd 1 Summa 1 Grönsten Avfall 2 69,4 Obestämd 2 5,9 Summa 4 75,3 12 Mesolitisk gryning vid Gladö

13 Fig. 7. Plan över spridning av avslag och avslagsfragment av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1:200. Material Sakord Antal Vikt, g Anmärkning, Bipolär metod (bp), Plattformsmetod (pf) Porfyr Avslag 1 4,7 Avslagsfragment 2 5 Avfall Obestämd 1 79 Summa 5 206,7 Porfyrit Avslag 1 23,3 Summa 1 23,3 Diabas Obestämd 1 5,2 Summa 1 5,2 Bergart Kärna Avslag 2 1,5 Avslagsfragment 5 4,3 Splitter 3 0,1 Avfall 1 2 Obestämd 9 764,9 Summa ,8 Bränd lera Bränd lera 1 3,7 Summa 1 3,7 Summa totalt ,72 20 bp, 26 pf Resultat 13

14 Fig. 8. Plan över spridning av splitter av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1:200. Fynd Sammanlagt togs 942 artefakter till vara, de utgjordes huvudsakligen av slagen kvarts men också bearbetad kvartsit, fältspat, sandsten, grönsten, porfyr, porfyrit, diabas, övrig bergart och bränd lera (tabell, s. 12). Totalt insamlades 896 bitar kvarts till en sammanlagd vikt av 2 046,52 gram (tabell, s. 12). Artefakterna fördelades på kategorierna kärna (1,6 %), kärnfragment (1,4 %), avslag (5,2 %), avslagsfragment (32,2 %), avfall (16,4 %) och splitter (42,9 %). Procentsatserna anger andelen av den totala mängden kvarts utom kategorin obestämt. De redovisade kategorierna bedömdes som restprodukter efter reduktion av råämnen för framställning av redskap. Slagmetod kunde bestämmas på 45 fragment. Av dessa var 19 (42 %) slagna med bipolär- och 26 (58 %) med plattformsmetod. Ett retuscherat fragment har noterats. Antalet kvartsit artefakter var sex vilka tillsammans vägde 663,5 gram. Kategorierna kärna, avslag, avslagsfragment, avfall och råämne var representerade. Det är osäkert om kvartsit bearbetats på platsen, avsaknaden av splitter talar emot detta. De små mängderna grönsten, porfyr, och porfyrit är sannolikt inte resultat av tillslagning på platsen. Råmaterialen fältspat, sandsten, och diabas förekom bara i form av kategorin obestämt vilket innebär osäkerhet beträffande deras status som artefakter. Anläggning I nordvästra delen av undersökningsområdet framkom en anläggning i form av en mörkfärgad fläck med inslag av skarpkantade stenar, A644. Anläggningen var rundad, 1,4 meter i diameter och 0,15 meter djup. Fynden i anläggningen utgjordes av slagen kvarts. 14 Mesolitisk gryning vid Gladö

15 Fig. 9. Plan över spridning av avfall av kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1:200. Rumslig fördelning Ur den rumsliga fördelningen av den slagen kvarts kan fyra relativt otydliga koncentrationer uttolkas. En låg i den sydvästra delen av den rutgrävda ytan. De övriga låg i nordvästra, nordöstra respektive sydöstra kvadranten av det rutgrävda området. Den sydvästra koncentrationen var tydligast avgränsad och låg inom en fyra kvadratmeter stor yta. Övriga koncentrationer hade diffusa avgränsningar och omfattade ytor som var kvadratmeter stora. De registrerade kategorierna avslag, avslagsfragment och splitter utgör grunden för resonemanget om koncentrationer (fig. 7, s. 13 och fig. 8 ovan). Kategorin obestämt har en avvikande rumslig fördelning, vilket bör tas som skäl för att ifrågasätta om denna kategori härrör från samma aktivitet som övrig slagen kvarts (fig. 9). Intilliggande fyndförande ytor hade något lägre fyndfrekvens. Den nordvästra koncentrationen sammanföll med anläggningen, A644. Lågfrekventa råmaterial som sandsten, porfyr, kvartsit, diabas och grönsten framkom framför allt i den södra delen av det rutgrävda området (fig. 10, s. 16). Resultat 15

16 Fig. 10. Plan över spridning av obestämd kvarts inom den rutgrävda ytan. Skala 1: Mesolitisk gryning vid Gladö

17 Utvärdering och tolkning Undersökningen har berört en, förmodat tidigmesolitisk, aktivitetsyta. Dateringen är preliminär och grundas på antagandet att lokalen legat vid den dåtida stranden. Kvartärgeologiska undersökningar på Södertörn har visat att strandlinjen ca 9000 BP (okalibrerade 14 C år) bör ha legat 70 m.ö.h. (Risberg 1991:53, fig. 65). Det har inte varit möjligt att kontrollera dateringen genom 14 C-analyser på material från RAÄ 305. Fynden på platsen dominerades av slagen kvarts vilken låg i fyra diffusa koncentrationer. En av koncentrationerna låg inom en liten, relativt väl avgränsad yta vilket innebär att den kan tolkas som en deposition av material som insamlats på en slagplats och därefter deponerats här. Övriga koncentrationer hade betydligt otydligare avgränsning och det är oklart om de utgör direkta slagspår eller inte. Samtliga innehåller splitter och avfall. Fördelningen av de andra råmaterialen visar inga avvikande spridningsmönster. Koncentrationerna av slagen kvarts kan ha tillkommit vid ett eller några få besök på platsen. Resultatet från undersökningen bearbetas vidare i en artikel som publicerats i Current Swedish Archaeology (Gustafsson 1998). Utvärdering och tolkning 17

18 Referenser Björck, S A rewiev of the history of the Baltic Sea, BP, Quaternary International 27, Gustafsson, P The Earliest Occupation of Eastern Middle Sweden. I: Burström & Carlsson (red) Current Swedish Archaeology Vol. 6. Stockholm. Gustafsson, P & Lindgren, C. Manuskript. The Eklundshov site. In Åkerlund, A., Olsson, E., Gustafsson, P, & Miller, U., (Eds.) Södertörn. Interdiciplinary investigations of Stone Age sites in Eastern Middle Sweden. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Hammar, D & Wikell, R Nyupptäckta stenåldersboplatser på Södertörn. I: Arkeologi i Sverige 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Kihlstedt, B Arkeologisk Utredning Etapp 1. Gladö industriområde. Riksantikvarieämbetet Utredningsgruppen UV Stockholm rapport 1992:45. Stockholm Arkeologisk utredning. Gladö bergtäkt. Riksantikvarieämbetet Utredningsgruppen UV Stockholm rapport 1993:62. Stockholm. Larsson, L The Mesolithic of Southern Scandinavia. Journal of World Prehistory 4/3: Matiskainen, H Discrepances in Deglaciation Chronology and the Appearance of Man in Finland. In: Larsson (Ed). The Earliest Settlement of Scandinavia and Its Relationship with Neighbouring Areas. Lund. Nygaard, S. E The Stone Age of Northern Scandinavia a review. Journal of World Prehistory 3. pp Risberg, J Paleoenvironment and sea level changes during the early Holocene on Södertörn peninsula, Södermanland eastern Sweden. Stockholm University, department of Quaternary Research. Report 20. Stockholm. Manuskript. Stratigrafiska undersökningar av torvmarker i västra Hanveden. Åkerlund, A. Hammar, D. Wikell, R Pioneers in the archipelago of Eastern Middle Sweden 9000 BP. In Robertsson, Hicks, Åkerlund, Risberg & Hackens (eds), Landscapes and life. Studies in honour of Urve Miller. PACT 50, Mesolitisk gryning vid Gladö

19 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Läge: Ekonomiska kartans blad: 10I 2f koordinater: x 6563,7 y 1625,4. Koordinatsystem: Huddinge kommun, St 74. Höjdsystem: Rikets höjdsystem 00. Undersökningstid: 26 augusti 4 september Personal: Projektledare: 1:e antikvarie Per Gustafsson. Projektmedarbetare: amanuenser Dag Hammar, Pehr Lindholm och Roger Wikell. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: svartvita snedfotografier (Unr 3695:1 19) och en kopia av fyndlistan. Fynd med Fnr är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Administrativa uppgifter 19

20 Bilaga. Anläggningsbeskrivning A644, lins Belägenhet: x 608 y 761, +71,84/ +71,66. Lins, rundad oregelbundet tvärsnitt, 1,4 meter diameter och 0,15 meter djup. Fyllningen utgjordes av svagt mörkfärgad grusig sand med inslag av 0,05 0,1 meter stora skarpkantade stenar. I fyllningen framkom fynd av slagen kvarts. Fynd: F8276 F8279, F8290 F8292. Kärnfragment, kvarts, 1 st., 3,5 gram. Avslagsfragment, kvarts, 5 st., 20,8 gram. Avfall, kvarts, 28,1 gram. 20 Mesolitisk gryning vid Gladö