BT Kemi s verksamhet. Underlagsmaterial. BT Kemi Huvudstudie version 3 Verksamhet Textbilaga 2
|
|
- Per-Olof Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhet s verksamhet Underlagsmaterial Uppgifter om den verksamhet som bedrevs vid i Teckomatorp återfinns i flera källor. Den mest samlade beskrivningen ges av KVK, I denna rapport gav en kommitté utsedd av styrelsen för Kemisk Værk Køge A/S en redogörelse för verksamheten och förhållandena vid dotterbolaget AB i Teckomatorp. Redogörelsen behandlar: Relationerna mellan och KVK (organisation, ledning, verksamhet etc.) Produktionen vid fabriken i Teckomatorp Produktion och hantering av avloppsvatten Produktion och hantering av avfall Uppgrävning av tunnor, fat samt annan sanering Miljömässiga aspekter av s verksamhet Rapporten bygger till stor del på koncernintern information samt information som tillkommit genom de undersökningar som genomfördes fram till rapporteringstillfället under våren Rapporten färdigställdes när omfattningen av nedgrävningen av avfall och föroreningsförhållandena i huvudsak var kända. När det gäller ansvarsfördelningen mellan koncernens olika bolag och personer i ledande ställning utgör rapporten en partsinlaga, men när det gäller den faktiska produktionen, kemikalieanvändningen, avfallshanteringen och liknande frågor bedöms rapporten ge en i allt väsentligt riktigt bild av verksamheten och händelseförloppet. Med utgångspunkt från KVK s beskrivning av tillverkningen i Teckomatorp och där använda preparat upprättade IVL en kompletterande processbeskrivning (IVL, 1978a Bilaga E). Med denna som underlag utförde IVL en kartering av fabriken, som redovisas i nämnda rapport. Vidare utförde IVL under våren 1978 en kartering av vatten-, spillvatten- samt dränerings- och dagvattenledningar inom och i anslutning till -området (IVL, 1978a Bilaga H). 1 (14)
2 För verifiering och komplettering av uppgifter om verksamheten har intervjuer skett med följande personer: Per Axelsson (pensionär, tidigare länsstyrelsen i Malmöhus län). Axelsson svarade för länsstyrelsen tillsyn av verksamheten vid samt utövade länsstyrelsens tillsyn i samband med de saneringsåtgärder som senare utfördes vid. Jan Karlsson (pensionär, laboratoriechef vid under åren ). Historisk bakgrund Efter andra världskriget påbörjade Bönnelyche & Thuröe AB fabrikation av växtbekämpningsmedel baserade på fenoxisyror som aktiva beståndsdelar. Den första fabriken var belägen i Malmö, men på grund av begränsade utvecklingsmöjligheter för den stigande produktionen beslutade bolaget under 1964 att förvärva en tidigare sockerfabrik (saftfabrik) i Teckomatorp och flytta tillverkningen till anläggningen. Produktionen av bekämpningsmedel påbörjades under sommaren 1965 i Teckomatorp. Efter utflyttningen av produktionen till Teckomatorp köpte Höganäs AB aktierna i Bönnelyche & Thuröe AB, som därefter var ett dotterbolag inom Höganäs AB. Den 1/ förvärvade KVK den del av verksamheten inom Bönnelyche & Thuröe AB, som omfattade tillverkning och försäljning av kemiska bekämpningsmedel inklusive varulager och produktionsanläggning och personal i Teckomatorp. Verksamheten lades i AB, som därefter utgjorde ett dotterbolag inom KVK. Som en följd av de miljöundersökningar som utfördes under 1976 (se kapitel 7) beslutade att upphöra med tillverkning av växtbekämpningsmedel i Teckomatorp under innevarande år. Därefter skulle verksamheten endast omfatta formulering av insektsbekämpningsmedel samt förpackning och lagerhållning av växtbekämpningsmedel. När vidden av föroreningsförhållandena inom fabriksområdet började klarna under oktober 1977 förbjöd regeringen all verksamhet vid anläggningen. I samband härmed och som en följd av stora ekonomiska ersättningsanspråk för förestående saneringsarbeten inlämnade sin konkursansökan den 30/ (14)
3 Produktion Tillverkningen omfattade framställning av olika fenoxisyror och klorfenoler från baskemikalier samt framställning av färdigprodukter genom formulering av ovan nämnda kemikalier eller inköpt aktiv substans. Den totala produktionen, inkl framställning av råvaror, uppgick under mitten av 1970-talet till ca ton/år, varav max ton aktiv substans. De kvantitativt mest betydelsefulla färdigprodukterna var fenoxisyrorna MCPA, MCPP och 2,4-D. Framställning av halvfabrikat MCPA och MCPP framställdes med 4-klor-o-kresol som utgångskemikalie, vilken framställdes på plats från råvarorna o-kresol och sulfurylklorid (SO 2 Cl 2 ). Som katalysator i processen användes aluminiumtriklorid (AlCl 3 ) fram till 1968, när man övergick till antimontriklorid (SbCl 3 ). Vid processen bildades klorväte- och svaveldioxidgas (HCl resp. SO 2 ). Klorvätegasen absorberades i vatten. Den därvid bildade saltsyran återanvändes i senare produktionssteg. Svaveldioxidgasen absorberades och neutraliserades med kalkmjölk (Ca(OH) 2 ), varvid kalciumsulfit (Ca(SO 3 ) 2 ) bildades som avfallsprodukt, s.k. processkalk. Under början av 1973 övergick man till att använda natronlut (NaOH) för neutralisering av svaveldioxiden. Härefter uppkom inget fast avfall från processen. Fenoxisyrorna 2,4-D och 2,4-DP framställdes med 2,4-diklorfenol som utgångskemikalie, vilken i sin tur framställdes på plats ur råvarorna klor och fenol. Processen ägde rum i en kloreringsgryta där flytande fenol, blandades med klorgas (Cl 2 ). Härvid bildades 2,4-diklorfenol och klorvätegas (HCl). Den senare gasen absorberades i vatten och den därvid bildade saltsyran återanvändes i processen. Framställningen av 2,4-diklorfenol gav således inte upphov till fast avfall. Framställning av 2,4,6-triklorfenol Vid anläggningen ägde viss produktion rum av 2,4,6-triklorfenol, som salufördes som träskyddsmedel. Framställningsförfarandet var i stort sett detsamma som för 2,4-diklorfenol (se kapitel 4.3.1). Skillnaden låg bland annat i högre tillverkningstemperatur. Även här bildades klorvätegas som absorberades i vatten till saltsyra. Processen gav ej upphov till fast avfall. Framställning av fenoxisyror Vid anläggningen framställdes följande fenoxisyror: 3 (14)
4 MCPA 2-metyl-4-klor-fenoxiättiksyra MCPP, mecoprop 2-metyl-4-klor-fenoxipropionsyra 2,4-D 2,4-diklor-fenoxiättiksyra 2,4-DP, diklorprop 2,4-diklor-fenoxipropionsyra 2,4,5-T 2,4,5-triklor-fenoxiättiksyra 2,4,5-TP (2,4,5-triklor-fenoxipropionsyra) framställdes enligt KVK (1978) vid något enstaka tillfälle som led i ett försök, men ingick aldrig i produktionsprogrammet. Fenoxisyrorna framställdes genom kondensering av halvfabrikaten 4-klor-o-kresol (för framställning av MCPA och MCPP) och 2,4-diklorfenol (2,4-D och 2,4-DP) eller den inköpta råvaran 2,4,5-triklorfenol (2,4,5-T) med natriumsaltet av antingen monoklorättiksyra eller monoklorpropionsyra. Vid reaktionerna bildas koksalt (NaCl). MCPA och MCPP extraherades ur kondensationssatserna genom att xylen leddes genom desamma. Kalilut (KOH) tillsattes därefter för ph-justering. Preparaten levererades som såväl torra som flytande produkter. De flytande produkterna filtrerades i en särskild filteranläggning innan de tappades på lagertank. Filtermassor uppkom härvid som fast avfall. 2,4-D, 2,4-DP och 2,4,5-T filtrerades, varefter utfällning skedde med tillsats av saltsyra (HCl). Härefter avfiltrerades produkterna. Av samtliga producerade fenoxisyror framställdes estrar genom reaktion med alkohol (bl.a. butylglykol). Förestring skedde med svavelsyra som katalysator. Framställning av dinoseb (DNBP) Dinoseb (dinitrobutylfenol) framställdes vid anläggningen från hösten 1966 till våren 1971 genom nitrering av butylfenol med salpetersyra (HNO 3 ) och svavelsyra (H 2 SO 4 ). Vid processen uppstod ett surt avloppsvatten som neutraliserades genom tillsats av kalkmjölk (Ca(OH) 2 ). Härvid uppstod en fällning (processkalk) som hanterades som fast avfall. Formulering av egna produkter De framställda fenoxisyrorna färdigformulerades till en lång rad olika agrokemiska produkter. Två huvudgrupper kunde urskiljas: Vattenlösningar av natrium- och kaliumsalter av fenoxisyror Estrar upplösta i organiska lösningsmedel med tillsats av dispergeringsmedel. 4 (14)
5 Formulering på basis av inköpta råvaror Produkter av följande herbicider färdigformulerades på anläggningen: Dinoseb smältes och löstes i vatten med dietanolamin. Isopropanol och rexensyra (EDTA) tillsattes, varvid bruksfärdiglösning erhölls. TCA (triklorättiksyra) inköptes i lösning och blandades med aceton till färdigt preparat. Klopyralid (3,6-diklorpikolinsyra) inköptes i bruksfärdig lösning som emballerades. Dicamba (3,6-diklor-2-metoxibensoesyra) inköptes och användes i blandning med fenoxisyror. Produkter av följande insekticider färdigformulerades på anläggningen: Lindan, γ-hch (γ-hexa-klorcyklohexan) Fenitrotion (o-o-dimetyl-o-4-nitro-m-tolyltiofosfat) Metoxiklor (1,1,1-triklor-2,2-bis(4-metoxifenyl)etan) Malathion (s-1,2-bis(etoxikarbonyl)etyl-o,o-dimetylditiofosfat) Insekticiderna löstes i aromatiskt lösningsmedel (Shellsol A) och en keton (cyklohexanon). Dispergeringsmedel tillsattes. Formuleringen på basis av inköpta råvaror gav inte upphov till fast processavfall. Förpackningsavfall uppstod dock. Förekommande kemikalier Framställda produkter Som framgår av ovanstående framställdes följande halvfabrikat och aktiva substanser: 4-klor-o-kresol 2,4-diklorfenol MCPA MCPP 2,4-D 5 (14)
6 2,4-DP 2,4,5-T 2,4,6-triklorfenol Dinoseb (DNBP) Råvaror och insatsvaror för egen produktion samt formulering på basis av egna produkter Följande huvudgrupper av inköpta råvaror och insatsvaror (med de dominerande kemikalierna inom parentes) har använts vid framställning av halvfabrikat och bekämpningsmedel samt vid formulering på basis av egna produkter: Aromatiska kolväten (fenol, o-kresol, butylfenol samt xylen och andra aromatiska lösningsmedel) Klorerade fenoler (2,4,5- triklorfenol) Alkoholer (butylglykol) Organiska syror (monoklorättiksyra och monoklorpropionsyra) Organiska kväveföreningar (dimetylamin) Oorganiska syror (svavelsyra, saltsyra, salpetersyra och sulfurylklorid) Oorganiska baser (natriumhydroxid, kaliumhydroxid och kalciumhydroxid) Oorganiska salter (aluminiumtriklorid och antimontriklorid) Oorganiska gaser (klor) Övrigt (dispergeringsmedel, dicamba) Råvaror för formulering på basis av inköpta produkter Följande huvudgrupper av råvaror användes för formulering på basis av inköpta produkter: Aktiva substanser (dinoseb, TCA, klopyralid, dicamba, lindan, fenitrotion, metoxiklor, malathion) Aromatiska kolväten (aromatiska lösningsmedel) Alkoholer (isopropanol) Ketoner (aceton, cyklohexanon) 6 (14)
7 Organiska kväveföreningar (dietanolamin) Övrigt (dispergeringsmedel, EDTA) En fråga som väcktes under 1977 var huruvida PCB hade använts tillsammans med insektsmedlet lindan. Bakgrunden till frågan var att PCB hade detekterats vid analyser av jord och avfall (fat) från området (sammanlagt tre prov). Vid en grundlig genomgång av inköpta råvaror etc. kunde KVK (1978) inte få fram några indicier som kunde koppla PCB till verksamhetens produkter och produktion. Biprodukter Frågan huruvida dioxiner kunde bildas som biprodukt vid framställningen av klorfenoler väcktes under hösten Bakgrunden till den oro som föranledde frågan var Seveso-katastrofen, som inträffade under juli 1976 vid en anläggning för framställning av klorfenoler i norra Italien. En reaktor för framställning av 2,4,5-triklorfenol havererade och tung rök innehållande klorfenoler och dioxiner spreds över omgivningarna med mycket omfattande skador som följd. KVK (1978) konstaterade efter genomgång av tillämpade fabriksprocesser och använda råvaror att processer av Seveso-typ inte hade använts. Vidare uppgav KVK att den till anläggningen inköpta 2,4,5- triklorfenolen var av sådan beskaffenhet att dioxiner inte utgjorde någon fara. Dioxiner påvisades dock av IVL (1978a) i ett av de fat med processkemikalier som undersöktes i samband med den inventering som föregick sanering av fabriken. Halten av TCDD uppgick till ng/kg. Eldningsoljor Lokaluppvärmning skedde med olja. En 50 m 3 cistern avsedd för eldningsolja 4 fanns uppställd utomhus vid det nordvästra hörnet av huvudbyggnaden (beteckning 14 i figur 4.5:1). Det framgår inte av IVL s inventering (IVL 1978a, Bilaga E) om tanken var försedd med anordningar för uppsamling av utläckande olja. Inga uppgifter om spill eller läckage finns noterade i handlingarna. Vidare fanns en 3 m 3 stor tank för eldningsolja placerad inne i tappningslokalen (byggnad 4 i figur 4.5:1). Inte heller för denna tank föreligger uppgifter om eventuella spill eller läckage. Produktionsanläggning Som nämnts i kapitel 4.1 var verksamheten inrymd i en tidigare saftstation som användes för tillverkning av betsaft åt Säbyholms sockerbruk i Landskrona. Huvudbyggnaden uppfördes under 1890-talet i tegel. Anläggningen byggdes om 7 (14)
8 vid flera tillfällen under årens lopp. Saftstationen lades ned 1962 och Bönnelyche & Thuröe AB förvärvade anläggningen under Under s verksamhetsperiod utfördes olika ombyggnader och anpassningar av anläggningen för företagets produktion. I figur 4.5:1 redovisas en situationsplan över s fabriksanläggningar. Figur 4.5:1. Situationsplan över s fabriksanläggningar. Processkemikalier hanterades och lagrades främst i huvudbyggnaden. En tankgård fanns dessutom vid det nordvästra hörnet av huvudbyggnaden. Processavloppsvatten samlades upp och behandlades i anslutning till de två betsvämmorna väster om huvudbyggnaden. Produktionen vid ansågs vara av strategisk betydelse för Sveriges försörjning av bekämpningsmedel. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar hade därför anordnat ett beredskapslager inom fabriksområdet (byggnad 12 enligt figur 4.5:1). Under hösten 1977 lagerhölls insekticiderna metoxiklor och fenitrotion samt herbiciden MCPA. Avloppshantering När etablerade sig på platsen nyttjades en del av befintliga ledningssystem från saftfabriken och nya installerades. Saftfabrikens lednings- och kulvertsystem började anläggas i början av 1900-talet, varefter de efterhand kompletterats och vissa delar utgått. Färskvatten till sockerfabriken hämtades dels från en intagsledning i Braån, dels via en överföringsledning från Saxån (se figur 4.6:1). 8 (14)
9 För behandling av avloppsvatten från saftfabriken anlades ett system av sedimentationsdammar norr om järnvägen. Även dessa dammar nyttjades och byggdes om under -perioden. Avloppsvatten från s verksamhet genererades i olika processteg: Processavloppsvatten från dinoseb-tillverkningen, som innehöll rester av svavel- och salpetersyra samt dinoseb. Efter fällning med kalkmjölk (se kapitel 4.3.4) leddes avloppsvattnet ut till dammarna. Processavloppsvatten från klorkresol-tillverkningen, som efter neutralisering med kalkmjölk (se kapitel 4.3.1) leddes till en sedimenteringsbassäng som anordnats i den södra betsvämman (se kapitel 4.5) för avskiljning av processkalk. Därefter leddes avloppsvattnet ut i avloppsdammarna. Efter 1973 skedde neutralisering med natronlut, varefter vattnet leddes ut i dammarna. Processavloppsvatten från fenoxisyra-tillverkningen, som innehöll fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler behandlades i en reningsanläggning placerad uppe på betbryggan genom extraktion med xylen. Extraherad aktiv substans återanvändes i produktionen, medan det behandlade vattnet leddes via betsvämman till avloppsdammarna. Efter förbehandling leddes således allt avloppsvatten ut till dammarna norr om järnvägen. Enligt Axelsson (2003) var det stora brister i funktionen av extraktionsanläggningen och höga halter av processkemikalier kunde mätas upp i utgående vatten samt i dammarna. Spillvattnet från tillverkningen av fenoxisyrorna var dessutom starkt salthaltigt (koksalt). Tidvis uppstod saltutfällningar inom dammområdet. Analyser av dammvatten utförda under hösten 1976 visade en total halt av sex analyserade fenoxisyror på 112 mg/l och en total halt av analyserade klorfenoler (fyra analyserade) och klorkresoler på 6,7 mg/l. I samband med produktionsstarten 1965 upptäcktes att läckage ägde rum mellan dammarna och Braån. Man konstaterade att utsläppet skedde via ett system av befintliga dräneringsrör. Dräneringsrören grävdes upp och förbindelsen tillslöts. Därefter byggdes dammsystemet om och fyra seriekopplade dammar anlades. Avloppsvattnet leddes först till damm 1, därefter till damm 2 och slutligen till damm 3 och 4. Från dessa förutsattes att det behandlade avloppsvattnet skulle infiltrera genom dammbotten och dräneras till ån. Man antog att det härvid skulle ske en biologisk nedbrytning av restföroreningarna. Utformningen av dammarna framgår av figur 4.6:1. 9 (14)
10 Figur 4.6:1. Dammarnas utformning 1976 samt större ledningar. Runt om de fyra dammarna anlades öppna diken avsedda att fånga upp eventuella utsläpp från dammarna. Det uppsamlade vattnet skulle återpumpas till dammarna. Dikessystemet lades delvis igen under 1971 (delarna söder och öster om dammarna). Under 1971 rensades och fördjupades dammarna, och vallarna runt desamma breddades och höjdes. I samband med dessa arbeten påträffades enligt KVK (1978) ytterligare ett dräneringssystem, vilket var beläget djupare än det tidigare påträffade. Utläckage av föroreningar till den kommunala dagvattenledningen konstaterades av VIAK (1976a). Upptäckten av detta resulterade i att en förbindelse mellan betsvämmorna och den ovan nämnda Saxåledningen påträffades. Man konstaterade att Saxåledningen hade kapats i samband med anläggandet av en korsande kommunal dagvattenledning 1968 och att det i anslutning till denna korsning sannolikt kunde ske inläckage av förorenat vatten till dagvattenledningen. Förbindelsen bröts omedelbart efter upptäckten, men det framgår inte av tillgängliga dokument hur detta utfördes. IVL utförde under 1978 en genomgång och kartering av ledningssystemen inom och i anslutning till (IVL, 1978a Bilaga H). Karteringen omfattade vatten-, spillvatten-, dräneringsvatten- och dagvattenledningar. Avsikten med karteringen var att utröna om utläckage av föroreningar kunde ske via ledningsnätet från fabriksområdet till de kommunala spill- och dagvattenledningarna. Dessa ledningar mynnade i Braån väster (och nedströms) fabriken. 10 (14)
11 IVL (1978a, Bilaga H) kunde inte konstatera utläckage till dagvattenledningen, men påtalade att risk för detta kunde föreligga. Däremot påvisades utläckage från Saxåledningen till kommunens korsande spillvattenledning. IVL konstaterade vidare att risken för utläckage var störst vid höga vattennivåer i svämmor, kulvertsystem och brunnar. Som skyddsåtgärd pumpades vatten från dessa enheter ut och förbindelsen mellan s spillvattenledningar och kommunens bröts. Hur detta utfördes framgår inte av tillgängliga dokument. Avfallshantering Följande typer av fast avfall uppkom vid : Processkalk vid framställning av dinoseb. Avfallet benämndes gula massor, på grund av att det var gulfärgat av dinoseb. Under våren 1971 upphörde framställningen av dinoseb, varvid denna typ av avfall upphörde (se kapitel 4.3.4). Processkalk vid framställning av 4-klor-o-kresol. I början av 1973 övergick man till användning av lut för neutralisering, varvid denna typ av avfall upphörde (se kapitel 4.3.1). Filtermassor vid framställning av fenoxisyror (se kapitel 4.3.3). Tomemballage Övriga restprodukter från den kemiska produktionen till följd av felkörningar etc. Avfall från rengörning av golv etc. (bl.a.sågspån) Bygg- och trädgårdsavfall Processkalken samlades upp med slamsugare och pumpades därefter ut i dammar och deponeringsområden i anslutning till fabriken. Filtermassorna samlades upp i öppna fat, vilka halvfylldes och fick stå ute i det fria för urlakning genom nederbörd. KVK (1978) hävdar att när faten var fyllda tömdes de på vatten, som därefter återanvändes i processerna. De urlakade filtermassorna deponerades inom området. Tomemballage och annat brännbart avfall brändes öppet. Det uppges att detta förbjöds och upphörde Tillverkningen skedde satsvis utan automatisk styrning. Efter varje sats utfördes produktkontroll. Genom den manuella driften var risken för felkörningar betydande. Felkörda satser tappades på fat för senare återanvändning, behandling eller destruktion. Även denna typ av avfall grävdes ner inom området. Avfall från rengörning samt bygg- och trädgårdsavfall deponerades inom området. 11 (14)
12 Någon fullständig bild av hur stora avfallsmängder som uppkommit vid gick inte att få vid undersökningarna och inte heller hur hanteringen till alla delar skett. Enligt KVK (1978) engagerades en lokal entreprenör under 1972 för omhändertagande av avfall. Huruvida engagemanget avsåg processavfall framgår inte av tillgängliga dokument. Stora delar av det uppkomna fasta avfallet deponerades dock inom området, men även andra deponeringsområden kan ha utnyttjats. En kommunal deponi vid Källs Nöbbelöv identifierades som en av mottagarna. Undersökningar av lakvatten utfördes och åtgärder vidtogs för att samla upp detta (IVL, 1978a Bilaga X). Enligt KVK (1978) deponerades avfall inom följande tre områden i anslutning till fabriken (figur 4.7:1): Deponeringsområde 1. Området, som var beläget söder om betsvämmorna, hade även använts som deponi under saftfabrikens verksamhet. Här lades processkalk från dinoseb-framställningen (se kapitel 4.3.4) fram till 1968, då det konstaterades att vattnet i kommunens spillvattenledning hade gulfärgats (av dinoseb). Området täcktes efter 1968 med byggavfall och jord. Deponeringsområde 2. Området var beläget i en damm norr om järnvägen. Här lades processkalk från neutralisering av svavelsyra vid framställning av 4-klor-okresol (se kapitel 4.3.1). Deponering av denna typ av processkalk skedde fram till Under 1974 uppges området ha täckts med 0,3-0,4 m tjockt lager jord. Under 1977 deponerades urlakade filtermassor från fenoxisyraproduktionen inom området. Deponeringsområde 3. Området bestod ursprungligen av flera små dammar som efterhand fylldes med avfall. Bland annat nyttjades området under 1973 för deponering av urlakade filtermassor. Inom samtliga områden deponerades även icke kemiskt avfall (förpackningar, bygg- och rivningsavfall etc.) samt sågspån som använts vid rengöring i produktionslokalerna. Utöver ovan nämnda produktionsavfall tippades också kemikalierester och felkörda produktionssatser inom de tre deponeringsområdena. Dessutom grävdes sådant avfall ner på andra platser inom fabriksområdet (se vidare kapitel 5). 12 (14)
13 Figur 4.7:1. Deponeringsområden enligt KVK (1978). Tillstånd enligt miljölagstiftningen Söderbygdens vattendomstol gav i beslut daterat tillstånd att avleda avloppsvatten till dammsystemet norr om järnvägen. Med beslutet följde en rad villkor om bl. a. produktionens och avloppsvattenmängdernas storlek samt förbättringar av behandlingssystemets effektivitet. Koncessionsnämnden för miljöskydd behandlade därefter s verksamhet i beslut daterade , , , och Genom det förstnämnda av Koncessionsnämndens beslut gavs bolaget tillstånd att under en period om fyra år driva verksamheten vid fabriken i Teckomatorp med en högsta årskapacitet av ton aktiv substans. Till beslutet följde en rad villkor rörande bl.a. förbättringar av avloppsbehandlingen och avfallshanteringen. I en ny ansökan till Koncessionsnämnden förklarade bolaget att beslut hade tagits att överflytta den egentliga produktionen till det danska moderbolaget. Verksamheten i Teckomatorp skulle därefter (från första kvartalet 1977) endast omfatta formulering av inköpta halvfabrikat. Bolaget yrkade därför på ändringar avseende flera av de fastställda villkoren. I delbeslutet daterat ålades att utföra kompletterande undersökningar rörande miljöförhållandena inom anläggningen. I beslutet uppdrog Koncessionsnämnden åt VIAK AB, Malmö att genomföra undersökningar och utredningar med syfte att klarlägga omfattningen och verkningarna av nedgrävt avfall inom bolagets område samt att ge förslag till åtgärder. 13 (14)
14 Med ändring av det förstnämnda beslutet gav koncessionsnämnden tillstånd att driva verksamheten vidare till i huvudsaklig överensstämmelse med bolagets nya ansökan. Tillståndet avsåg formulering av inköpta råvaror intill en högsta årlig mängd om ton. Även detta beslut var förenat med en lång rad villkor. I beslutet daterat behandlades resultaten av de undersökningar som VIAK AB genomfört och de förslag till åtgärder som utredningarna ledde fram till (VIAK, 1976a). Åtgärderna avsåg en samlad sanering av området med omhändertagande och behandling av avfall och avloppsvatten. Bolaget gavs tillstånd att släppa ut avloppsvatten till Braån om den totala resthalten av klorfenoler, klorkresoler och klorerade fenoxisyror underskred 0,1 ppm. Länsstyrelsen gavs dock rätt att medge högre resthalter under vissa premisser. I inlaga daterad förklarade bolaget att någon produktion inte skulle ske efter , frånsett formulering av mindre kvantiteter insekticider. Utöver detta avsåg bolaget att nyttja anläggningen för lagring och förpackning av herbicider. Med anledning härav önskade bolaget ändringar av gällande villkor. Koncessionsnämnden gav bolaget i beslut daterat tillstånd att bedriva verksamheten vidare till i huvudsaklig överensstämmelse med bolagets yrkanden och ändrade villkoren efter de nya produktionsförutsättningarna. Kraven på sanering och skyddsåtgärder kvarstod dock. 14 (14)
BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling
BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling BT Kemi En lång historia 1965 1977: Produktion och formulering av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror 1975 1978: Miljöundersökningar
Läs merBT Kemi efterbehandling Skede: Förberedelser. Luktundersökning nov. 2005. Delrapport över utförda luftundersökningar
BT Kemi efterbehandling Skede: Förberedelser Luktundersökning nov. 2005 Delrapport över utförda luftundersökningar Göteborg 2005-12-12 SWECO VIAK AB Luftvård Uppdragsnummer 1270093500 SWECO VIAK Gullbergs
Läs merBT KEMI Huvudstudie. Dinoseb. Summa fenoxisyror FÖRKLARINGAR. Påverkan i jord före hittills genomförda åtgärder. Kartbilaga 4
Kartbilaga 4 Summa fenoxisyror Dinoseb FÖRKLARINGAR Ämnen Låg Måttlig Hög Mycket_hög Summa fenoxisyror 2 Dinoseb 5, Summa klorfenoler 5 Summa klorkresoler
Läs merVälkommen till Teckomatorp ATV 9 mars 2010
Välkommen till Teckomatorp ATV 9 mars 2010 Teckomatorp utvecklingsmöjligheter Bra läge i Öresundsregionen. Goda kommunikationer. Rekreationsområden. Riksintresse, stationssamhälle. 1 500 innevånare. Boende/Företagande.,
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merResultat av undersökningar och val av åtgärdsstrategi vid BT Kemi Teckomatorp (Lars Bevmo, Peter Englöv, SWECO VIAK Malmö)
Resultat av undersökningar och val av åtgärdsstrategi vid BT Kemi Teckomatorp (Lars Bevmo, Peter Englöv, SWECO VIAK Malmö) Bakgrund BT Kemi bedrev tillverkning och formulering av bekämpningsmedel, främst
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Läs merLösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.
Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET
Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig
Läs merJönköpings läns författningssamling
Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1551 Länsstyrelsens i Jönköpings län föreskrifter m.m. om skydd för ytvattentäkt i Vallsjön inom Sävsjö och Nässjö kommuner 1 ; 06 FS 1993:3
Läs merVatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet
Läs merFördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall
Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Det som bör kontrolleras är att klassificeringen är riktig och i enlighet med Förordningen om farligt avfall, SFS 1996:971. Eftersom avfallsprodukter till
Läs merReferens Tel. Postnr Postadress. Avfallsbenämning. Ort...
TRANSPORT AV FARLIGT AVFALL 1 (4) Piteå Renhållning & Vattens ex AVSÄNDARUPPGIFTER IFYLLES AV TYP AV FARLIGT AVFALL IFYLLES AV Avfallsol Kemikalier Annat farligt avfall Avfallet mottages vid fölnde av
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET
ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Läs merHalmstads Energi och Miljö AB
Agenda Allmän inledning Beskrivning av den planerade verksamheten Redogörelse för pågående detaljplanearbete Redogörelse för alternativa lokaliseringar Redogörelse för alternativa utformningar Påverkan
Läs merANMÄLAN MILJÖFARLIG VERKSAMHET
ANMÄLAN MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan avser Ny verksamhet Befintlig verksamhet Ändring av verksamhet Verksamheten beräknas starta den Verksamhetsutövare Företagets namn: *) Org.nr: Adress: Tel: Postadress:
Läs merYttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Miljönämndens arbetsutskott 2010 12 09 73 1 Dnr 2010 2255 Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Nordkalk AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Läs merIndikator BTB. lösning
Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle
Läs merUpphandling vid efterbehandling av BT Kemi
Upphandling vid efterbehandling av BT Kemi, bitr projektledare Svalövs kommun BT Kemi-skandalen i korthet Producerade herbicider och insekticider I Teckomatorp mellan 1965-1977 Första miljöskandalen Grävde
Läs merTransport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist
2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp
Läs merMall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
Läs merGenomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs merFORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007
FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret
Läs merSyror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Ifylld blankett skickas till Miljöenheten Box 52 387 21 Borgholm Telefon 0485-880 00 Telefon / Besökstid vardagar 8.00-16.00 Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merDetta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.
Regler om miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap. miljöbalken. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan måste vara komplett för att miljöförvaltningen
Läs merStockholms läns författningssamling
Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för grundvattentäkt på fastigheten Vadet 3:195 inom Schweizerdalen
Läs merBilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor
SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och
Läs merPR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17
BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Läs merFöreskrifter för Segersjö vattenskyddsområde
Föreskrifter för Segersjö vattenskyddsområde INNEHÅLL 1. BRUNNSOMRÅDE... 4 2. INRE SKYDDSZON... 4 2.1 Hantering av petroleumprodukter, kemikalier m.m.... 4 2.2 Täktverksamhet och andra schaktningsarbeten...
Läs merE.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys
Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter
Läs merMiljö och Vatten i Örnsköldsvik AB
OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare
Läs merStockholms läns författningssamling
Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms län beslut 01FS 2001:54 Utkom från trycket den 6 april 2001 om fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för grundvattentäkt
Läs merVerksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna
Läs merCHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version
CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version 2015-04-07 Verksamhetsuppgifter: Verksamhetsnamn/anläggning: Kontaktperson: E-post: Organisations nr: Verksamhetskod: ABCU Miljöledningssystem, ange
Läs merABVA. Allmänna Bestämmelser för Tjörns kommuns allmänna Vattenoch Avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-10 Gäller från 2010-01-01
ABVA Allmänna Bestämmelser för Tjörns kommuns allmänna Vattenoch Avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-10 Gäller från 2010-01-01 Tjörn Möjligheternas ö ABVA - Inledande bestämmelser 1.
Läs merSamråd enligt 6:e kap 4:e Miljöbalken Halmstads Energi och Miljö AB Ny återvinningsanläggning och deponi i Kistinge
Sändlista: Liselott Johansson, Länsstyrelsen Hallands län Arne Hansson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Lars Fredin, Räddningstjänsten Ann-Charlott Abrahamsson, Stadskontoret Halmstad 2011-03-09 Samråd
Läs merAvancerad skyddsutrustning för kemiskt skydd Ända sedan vi utvecklade våra första produkter för kemiskt skydd 1992, har vi arbetat i samråd med
Kemskydd Avancerad skyddsutrustning för kemiskt skydd Ända sedan vi utvecklade våra första produkter för kemiskt skydd 1992, har vi arbetat i samråd med slutanvändare över hela världen. Idag kan vi erbjuda
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET
Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig
Läs merHur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist
Hur jobbar vi inom miljöskydd Carina Lif och Elisabeth Lindqvist Miljöskyddets verktyg Prövning 9, 11 och 14 kap MB Tillsyn Projekt Remisser Miljövervakning Miljömål Giftfri miljö Miljöfarlig verksamhet
Läs merAktiebolaget Skandinaviska Oljecentralen, Stillefors, JÖNKÖPING
KONCESSIONSNÄMNDEN FÖR MILJÖSKYDD Avdelning 1, Stockholm BESLUT Nr B 157/95, 1995-09-06, Dnr 235-33-95 Aktbilaga 12 KLAGANDE Aktiebolaget Skandinaviska Oljecentralen, Stillefors, 552 69 JÖNKÖPING ÖVERKLAGAT
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merTillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Läs merSAMRÅD. Medicon Village. Lund. Pepticon AB Org.nr: 556837-1354. Sida 1
SAMRÅD Medicon Village Lund Sida 1 1. Uppgifter om företaget Namn Pepticon AB Organisationsnummer 556837-1354 Postadress 221 87 Lund Besöksadress Scheelevägen 10, Byggnad 403 Fastighetsägare Medicon Village
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Läs merAvfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN
Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan
Läs merÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1
ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.
Läs merHur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter om skyddsområde och skyddsbestämmelser för grundvattentäkt - Eriksmåla vattentäkt, Emmaboda kommun, meddelade av Länsstyrelsen i Kalmar län Utkom
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Anmälan ska lämnas till
Läs merWaste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap.
har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. Anläggningen kommer från USA och har hittills sålts exklusivt i Storbritannien där den gjort
Läs merAL AW X X BESLUT Datum 2013-09-11 Beteckning 577-4760-2012 Sida 1/5 Dossnummer 0617-173 0617-64-150660 Elisabeth Johansson Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Förorenade områden 036-39 54 26 Pelly Industri
Läs merInfiltration av dagvatten från hårt trafikerade ytor bör undvikas.
Länsstyrelsen Länsstyrelsens röreskrifter om fastställelse av vattenskyddsområde med skyddsröreskrifter rör grundvattentillgången vid Frösundavik, Solna kommun; 01FS 1993:86 01-06:8 Utkom från trycket
Läs merVerksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna uppgifter om företaget
Läs merFrågor och svar om masslogistikcenter i Frihamnen
Sida 1 (9) 2018-11-26 Frågor och svar om masslogistikcenter i Frihamnen 1. Vad är ett masslogistikcenter? Masslogistikcenter är ett logistikcenter för sortering av rena och förorenade schaktmassor. Verksamheten
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador
Läs merYttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31
Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) YTTRANDE Jana Lervik 016-710 12 49 Miljö- och räddningstjänstnämnden Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet
Läs merAnmälan, tillstånd och transport av farligt avfall
Sida 1(6) Lagrum Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall I miljöbalkens (1998:808) 15 kapitel konstateras i 5 a den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL
MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska
Läs merSamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB
Fortum Waste Solutions AB SamrådTillståndsansökan Materialhanteringscenter Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun Ulrika Wievegg Chef EHSQ Michael Kempi Affärsutvecklare Saara Nummelin - Miljösamordnare
Läs merAllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007
allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
Läs merBeslut om bidrag till skyddsåtgärder, samt åtgärder i etapp 3, på det förorenade området BT Kemi, södra delområdet, i Svalövs kommun
1(5) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Magdalena Gleisner Tel: 010-698 10 22 magdalena.gleisner@naturvardsverket.se BESLUT 2017--02 Ärendenr: Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö
Läs merSammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.
PM (5) Handläggare Björn Oscarsson Gardbring Tel +46 55 32 25 Mobil +46 7 995 2 54 Fax +46 55 3 9 bjorn.o.gardbring@afconsult.com Datum 24-8-29 Karlstad Kommun Miljöförvaltningen Jan Andersson Uppdragsnr
Läs merABVA 2009. Allmänna bestämmelser för användande av Luleå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Ersätter ABVA 1999 1
ABVA 2009 Allmänna bestämmelser för användande av Luleå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Ersätter ABVA 1999 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Inkoppling till den allmänna anläggningen 3
Läs merAtt tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk
Datum 2013-09-28 PM Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Följande PM behandlar några aspekter som Länsstyrelsen i Jönköpings län anser kan komma till
Läs merBeslutsdatum 31.03.2010
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@miljohalsoskydd.ax Hemsida: www.miljohalsoskydd.ax
Läs merSkyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter
Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje
Läs merABVA 2009 Allmänna bestämmelser för användande av Uppsala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning
ABVA 2009 Allmänna bestämmelser för användande av Uppsala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Allmänna bestämmelser för användande av Uppsala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område
1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område
1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater
Läs merABVA. Allmänna bestämmelser för brukande av Ljusdals kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggningar
ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Ljusdals kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggningar Antagna av kommunfullmäktige 2011-09-26 att gälla från och med 2012-01-01. Samtidigt upphör de av kommunfullmäktige
Läs merTopp 30-listan av farliga kemikalier.
Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.
Läs merFörvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt
Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter
Läs merom fastställelse av vattenskyddsområde JDed skyddsröreskrifter rör grundvattentäkter på Bodarna 1:2, Sigtuna kommun; Inledning Länsstyrelsen
Länsstyrelsen Länsstyrelsens röreskrifter om fastställelse av vattenskyddsområde JDed skyddsröreskrifter rör grundvattentäkter på Bodarna 1:2, Sigtuna kommun; OlFS 1994:20 01.,.06:4 ~t~p~ från trycket
Läs merRiktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun
Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Kommunstyrelsen 2017-12-13 1 (4)
Läs merStyrelsen för BT Kemi Efterbehandling. Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl Ajournering kl Beslutande
1(10) Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl 09.00-10.00 Ajournering kl 9.30-9.40 ande Hans-Inge Svensson (S) ordförande Birgit Landquist (C) vice ordförande Tom Jensen (L) tj ersättare för vakant (S) Kim
Läs merRekommendationer för dag- och dränvattenhantering
Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten
Läs merReviderade föreskrifter för Strandskogen Röhälla vattenskyddsområde
Dokumentansvarig Håkan Lagesson, 0485-477 46 hakan.lagesson@morbylanga.se POLICY Beslutande 1(10) Beteckning Handbok Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Övergripande styrdokument
Läs merAnsvar för föroreningsskada. Sara Lundquist
Ansvar för föroreningsskada Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning,
Läs merVälkomna på dialogmöte!
Välkomna på dialogmöte! Vattenskyddsområde för Haboskogen och Slätte grundvattentäkter Förslag på skyddsföreskrifter Tillsammans skapar vi ett hållbart vatten för flera generationer! Ikväll Vattenskyddsområde
Läs merUNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN
UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg
Läs merAllmänna bestämmelser för VA
1 (5) Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2009-02-25, 6 Uppdateras: Allmänna bestämmelser för användande av Strömsunds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar
Läs merSOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE
L ALINGSÅS KOMMUN SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE Tekniskt underlag till skyddsområde och skyddsföreskrifter BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ALINGSÅS KOMMUN KF 93 2004 06 23 Copyright Lantmäteriverket
Läs merSamrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental
Läs merTillstånd till transport av farligt avfall och övrigt avfall
BESLUT 1 (7) Datum 2016-10-01 Beteckning 5622-37827-2016 Enheten för miljöskydd Linn Knutmejer 010-223 1412 Cija Tank AB Timmermansvägen 2 13238 Saltsjö-Boo Tillstånd till transport av farligt avfall och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om avfallsförbränning; SFS 2002:1060 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet
MBF_36.Miljöfarligverksamhet 2018-04-09 Sida 1 / 12 Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt paragraf 22 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). En anmälningspliktig verksamhet
Läs merFarligt avfall. Packning, märkning och transport
Farligt avfall Packning, märkning och transport Vad är farligt avfall? Farligt avfall definieras som: brandfarligt, explosivt, smittsamt, skadevållande, miljöfarligt eller andra motsvarande egenskaper
Läs mer