Innehåll. Linköpings kyrkliga samfällighet 2008

Transkript

1 Linköpings kyrkliga samfällighet Årsredovisning 2007

2

3 Innehåll 8 församlingar i samverkan 4 Svenska kyrkan - plats för möten, samtal och eftertanke 5 Gudstjänsten 6 Musik 7 Dop och konfirmation 8 Barn och ungdom 9 Andlig vägledning och engagerad gemenskap 10 Pilgrim i vår tid 11 Att vara medmänniska 12 Sjukhuskyrkan 14 Domkyrkan - stiftskyrka 14 Begravning och griftegård 15 Våra fastigheter 17 Administration 18 Att ta hand om Guds skapelse 18 Församlingsstatistik 19 Förvaltningsberättelse 21 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 28 Noter 30 Adresser och telefonnummer 45 8 Framsida: Invigning av S:t Larsparken. Foto: Berton Nyström Övriga bilder: Ulsrika Sköld, Royne Mercurio, Jonna Allvin, Håkan Westerlund, Maria Ellhar Jim Elfström, IKON, Per Johansson Layout: Maria Ellhar Linköpings kyrkliga samfällighet 2008

4 Åtta församlingar i samverkan Linköpings kyrkliga samfällighet bestod 2007 av åtta församlingar, Berga, Domkyrkoförsamlingen, Gottfridsberg, Johannelund, Landeryd, Ryd, S:t Lars och Skäggetorp. Totalt var andelen kyrkotillhöriga i samfälligheten 71,5 %, vilket är en minskning med 1,3% sedan 31 december För de enskilda församlingarna, se sid19. Församlingarnas grundläggande uppgift anges nedan och finns också beskriven i varje församlings församlingsinstruktion. Verksamheten i församlingen styrs av ett kyrkoråd och leds av en kyrkoherde. I församlingarna arbetar bl a präster, diakoner, musiker, pedagoger, kyrkosekreterare och vaktmästare. På kyrkoförvaltningen sköts det administrativa arbetet samt begravnings- och griftegårdsverksamheten i samfälligheten. Här arbetar administrativ personal bland annat med ekonomi, personalfrågor, information och IT. Intäkterna kommer huvudsakligen från kyrkoavgiften som under 2007 var 1,25 % av den beskattningsbara inkomsten. Hur pengarna har använts finns att läsa på följande sidor. Samfällda kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ och hade under ledamöter som representerade 4 grupper. Kyrkofullmäktige sammanträdde två gånger under året. Kyrkonämnden sammanträdde under 2007 vid 11 tillfällen. Innan beslut fattas i kyrkonämnden bereds de i arbetsutskottet, personalutskottet eller tekniska utskottet. 4

5 Svenska kyrkan - plats för möten, samtal och eftertanke Svenska kyrkan i Linköping är en del av samhället och samarbetar med ett stort antal andra aktörer för att skapa mötesplatser för möten mellan kulturer och den rika flora av subkulturer som finns i dagens samhälle. Vilka som möts beror till stor del på vilka som bor och har sin arbetsplats i församlingen. I Skäggetorp arbetar man mycket med integration, eftersom här finns många med invandrarbakgrund. I Ryd bor många studenter, och det är därför naturligt att skapa mötesplatser för studenter. Domkyrkan och S:t Lars är typiska cityförsamlingar. Garnisonsområdet, som tillhör Berga församling, har flera stora arbetsplatser. 39% En viktig samarbetspartner för Svenska kyrkan är skolorna och annan kommunal verksamhet. Vissa samarbeten sträcker sig över långa perioder medan andra är kortvariga och omfattar ett speciellt projekt eller evenemang. Att finnas med i nätverk och verka inom samhällets ramar är viktigt. Gemensamt ** Övrigt * 8% Gudstjänster och kyrkliga handlingar **I övrigt ingår bl a kostnader för Stadsmissionen, sommarverksamhet, Personalkostnader internationellt arbete och bokbord **I gemensamt ingår bl a kostnader för kyrkoråd, expedition, information och präster Kostnader för församlingsverksamheten exkl driftskostnader för lokaler 4% Kyrkomusik Barn och ungdom 17% vuxenverksamhet 17% Diakoni 2% Organisationer vi samarbetade med 2007 Linköpings kommun, t ex genom skolor och förskolor, servicehus, äldreboenden, socialtjänsten och Råd och Stöd 1% 12% BVC, vårdcentral och familjecentral Andra samfälligheter Stadsmissionen Bostadsbolag Nya Munken Universitetet US FN-förbundet Röda korset Rädda barnen Idrottsorganisationer Missionskyrkan Räddningstjänsten m fl 5

6 Gudstjänsten Gudstjänsten är den centrala mötesplatsen i Svenska kyrkan. I gudstjänsten skapas möten med Gud, där man blir tilltalad av och får tilltala Gud. Förhållandet till Gud är ett vänskapsband som genom gudstjänsten upprättas, uppehålles och fördjupas. Gudstjänstlivet utvecklas i takt med att villkoren för människor förändras. Gudstjänsten ska ta hänsyn till olika åldrar och behov. I våra församlingar försöker man på olika sätt att förena traditioner med nya idéer. Dagens gudstjänster bygger på delaktighet och engagemang. I flera församlingar finns gudstjänstgrupper som tillsammans med personalen genomför högmässan. Huvudgudstjänsten är söndagens högmässa, men även den kan se annorlunda ut och varieras t ex med familjemässa. I S:t Lars har man flyttat tiden för huvudgudstjänsten, Musik & Mässa, till kl 18 och det har gett ett positivt resultat. I många församlingar har man hittat en egen väg att nå människor i gudstjänsten. De återkommande sinnesrogudstjänsterna i flera kyrkor ger tillfälle till kristen djupmeditation. Gudstjänster Antal deltagare i huvudgudstjänster Antal deltagare övriga gudstjänster Antal nattvardsdeltagare högmässor Antal nattvardsdeltagare andra gudstjänster I flera av våra kyrkor samlar man barnen under predikan till barnkyrkan eller söndagsskolan. Ett annat sätt att möta barnen i kyrkan är i vardagsgudstjänster för de minsta och gemenskapsdagar där man efter gudstjänsten samlas kring fika och någon aktivitet. För studenter och ungdomar finns studentmässor och ungdomsmässor, där ungdomarna själva är med och tar ansvar för gudstjänsten. Under hösten invigdes den nya Garnisonskyrkan. Där firas vardagsmässa en kväll i veckan. I alla församlingar har man under året firat veckomässor, morgonböner och andakter, inte bara i kyrkan utan även ute i servicehus och på äldreboenden. 6

7 Från rock till barock Vad vore församlingslivet utan musiken? För de flesta vore det otänkbart att fira gudstjänst utan någon form av musik, vare sig det är en stor kör som sjunger eller bara orgelspel som ackompanjemang till psalmerna. Musiken är en källa till glädje och för många en väg in i kyrkan. I varje församling finns flera körer och det finns körer för varje ålder, fallenhet och smak. Några olika typer av körer i våra församlingar är -Kyrkokörer (blandade körer) -Barnkörer -Flick- och pojkkörer -Ungdomskörer -Gospelkörer -Jag-kan-inte-sjungakör -Babysångsgrupper Sommarmusiken i Landeryds kyrka är ett uppskattat inslag, liksom musikcaféer i Johannelund. Musikgudstjänster Antal musikgudstjänster Antal deltagare Antal konserter (entré) Antal deltagare Lunchmusiken i S:t Lars kyrka samlar varje fredag många människor. Körerna har under året medverkat både i gudstjänster och i andra sammanhang och dessutom har flera körer gjort resor och deltagit i körläger. Utöver körerna finns också andra musikgrupper såsom instrumentalensembler, ungdomsband och babysångsgrupper. I Tannefors i S:t Lars församling finns Rockkällan, en lokal där ungdomar kan kan repa och flera medlemmar i banden har fått tillfälle att spela i samband med gudstjänster. 7

8 Dop och konfirmation Genom dopet tillhör man Svenska kyrkan. De flesta döps som små, men man kan även döpas senare i livet. Dopet är ett sakrament, en helig handlig, där man blir innesluten i Guds kärlek. Den som väljer att döpas som vuxen är ju mer medveten om vad som sker. Konfirmation Du är värdefull och du är älskad av Gud. Att vara konfirmand innebär att leva i en brytningstid mellan barn- och vuxenliv. Här har församlingarna en viktig uppgift i att ingjuta livsmod och hjälpa ungdomarna med att få perspektiv på och sammanhang i sina liv. Konfirmationsläsningen ska också förmedla kunskap om vad det innebär att vara kristen och de kristna traditionerna. Den ska också ge var och en möjlighet att ta ställning till sitt dop. Konfirmandarbetet ser inte likadant ut i alla församlingar, även om den traditionella veckoläsningen fortfarande är vanligast. De ekonomiska villkoren är heller inte desamma. Läger och resor är i många församlingar en viktig del i konfiramandarbetet. Gottfridsbergs församling Dop och konfirmationer Antal dop Antal konfirmerade gjorde tillsammans med 10 konfiramnder en resa till en kyrkliga ungdomsfestival och en skidresa. I Landeryd kunde konfirmanderna tågluffarläsa. Under hösten startades en handbollskonfirmandgrupp, som ett samarbete mellan Domkyrko, Johannelunds och S:t Lars församlingar. 8

9 Barn och ungdom Barnen är vår framtid och det finns stora förväntningar på hur vi skapar mötesplatser och aktiviteter för barn och ungdom. Svenska kyrkan ska vara en god kraft i samhället och verka för att barn ska känna trygghet i tillvaron. Barn och ungdomsverksamheten utgör en stor del av församlingarnas liv och verksamhet och integreras med andra aktiviteter som musik och diakoni. Ett exempel på detta är barnkörer, musik- och rockgrupper. Exempel på barn- och ungdomsgrupper: Söndagsskola eller barnkyrka. I söndagsskolan genomför barnen sin egen gudstjänst innan de återförenas med föräldrarna för gemensam nattvard. Öppen förskola dit små barn och deras föräldrar kan komma för att träffa andra. Babykaféer. Kyrkans barntimmar för förskolebarn. Naturgruppen, musikleken och mini-miniorer för förskolebarn. Gruppverksamhet för skolbarn, uppdelat efter ålder. En del församlingar väljer att pojk- och flickgrupper för sig. Ungdomsgrupper I flera församlingar satsar man på ett fördjupat samarbete med förskolor och skolor i närområdet. Samarbetet med förskolor och skolor kan se ut på olika sätt, men exempel på samverkan är lektionsmedverkan, vardagsgudstjänster, medverkan i skolans antimobbningsarbete, kontakter med elevskyddsombuden, jul- påsk- och allhelgonavandringar och mycket annat. I Gottfridsberg genomförde man en studiegrupp i kristen tro som elevens val i samverkan med Tornhagsskolan och man finns med som resurs i skolornas krisorganisation. I Johannelund har man rastöppet för Nya Munkens elever. Svenska kyrkan finns också representerad på familjecentralen (samverkan mellan BVC, Råd & Stöd och kommunens öppna förskola). En uppskattad del av undomsverksamheten är läger. I Johannelunds församling är den kristna förskolan Himlaliv uppskattad av både barn och föräldrar, och under 2007 var 34 barn inskrivna. Under några veckor på sommaren genomför några av våra församlingar badresor till Himnabadet i Linghem. Det är en uppskattat aktivited för barn som inte kan ta sig till något bad på egen hand. Barn och ungdomsgrupper Deltagare regelbundet inskrivna i grupper Söndagsskola Barntimmar Förskola Grupper 0-25 år Totalt antal besök i gruppverksamhet

10 Andlig vägledning och engagerad gemenskap Behovet av andlighet har inte minskat, men det kanske tar sig andra uttryck än tidigare. I dagens samhälle är det en uppgift för Svenska kyrkan att tillgodose behovet av möten, samtal och eftertanke. Förutom det stora utbudet av gudstjänster finns andra vägar för den som vill ha andlig vägledning. Bibelgrupper och samtalsgrupper är vanlig verksamhet. Flera församlingar har erbjudit retreater och pilgrimsvandringar (se sid x). Andra aktiviteter är församlingsläger, studiegrupper, caféer och kvinnofrukostar med föredrag. En rörelse som växer är vuxen väg till tro - katekumenat. Studiecentrum och katekumenat En resurs för hela samfälligheten är Studiecentrum i Domkyrkoförsamlingen. Här bedrivs, utvecklas och samordnas verksamhet för studier och samtal riktade till vuxna. Frivillighet- en nödvändig resurs Sora delar av församlingslivet och framför allt gudstjänstlivet bygger på frivilligas insats. I flera församlingar har man insett att man måste få bättre struktur kring frivilligarbetet. Framför allt får man inte ta de som alltid ställer upp för givna. En pastoral kan hjälpa församlingen att definiera, rekrytera och skapa regler. Dessutom måste man utbilda personalen så att de kan fungera som bra handledare. Det gäller att på ett bra sätt ta vara på människors engagemang och att hålla det vid liv. Studenter och unga vuxna Eftersom Linköping är en universitetsstad är det naturligt att Svenska kyrkan finns med i Kyrkan på universitetet, ett ekumeniskt samarbete mellan flera samfund. Linköpings kyrkliga samfällighet hade under 2007 tre medarbetare på Linköpings universitet, två präster och en diakon. De vanligaste uppgifterna är samtal, medverkan i undervisningen, krissamverkan vid olycka, förmed- Gruppverksamhet vuxna Antal allmänna grupper Besök i öppen allmän verksamhet Medlemmar i allmänna grupper Antal syföreningar/arbetskretsar Medlemmar i syföreningar/arbetskretsar

11 ling av kontakter med de kristna studentföreningar som finns vid universitetet. Ryd är en församling med många studenter, vilket gör att man haft mycket aktiviteter för just den gruppen. Målet har varit att skapa forum för andlig och personlig växt för studenter och unga vuxna. Bibelsamtal och studentkvällar med varierande innehåll är en del i arbetet. Församlingen har också en gospelkör, Agape, som under året knöts tydligare till församlingen. Under onsdagskvällarna har man haft After Church med föreläsningar kring temat gudsbild. Pilgrim i vår tid Att ge sig ut på pilgrimsvandring eller vallfärd är en tanke som funnits i många religioner sedan urminnes tider. Ordet pilgrim betyder ursprungligen främling, en som kom från andra länder och orter. En pilgrimsvandring är egentligen två, en yttre och en inre. Under färden upptäcker man saker hos sig själv och får tid att reflektera och få nya perspektiv. Tanken på en lågsam vandring i tystnad och bön tilltalar många i dagens snabba tillvaro. Många församlingar anordnade under 2007 kortare eller längre pilgrimsfärder, både för vuxna, ungdomar och konfirmandgrupper. 11

12 Att vara medmänniska Ordet diakon kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det är ingen tvekan om att den som arbetar med diakoni fyller ett stort behov. Diakoni är ett sätt att leva som församling. Målet är att möta, hjälpa, stödja människor i livets olika situatoner. Det är det kristna budskapet omsatt i praktisk handling. Många i vårt samhälle behöver stöd och hjälp och kanske någon att tala med. Det gäller inte bara äldre, ensamma och sjuka, utan också socialt utsatta människor. De flesta församlingar har någon typ av samtalsgrupper och sorgegrupper. Behovet av enskilda samtal är stort och många diakoner arbetar med hem- och sjukbesök där möjligheten finns. Andakter på serviceboenden är också uppgifter inom diakonins ramar. I flera församlingar finns diakonigrupper som utgör en frivillig kraft för att att förstärka det diakonala arbetet. Hur grupperna arbetar är litet olika från en församling till en annan, men hembesök och promenader är vanliga uppgifter. Träffar och caféer har anordnats kontinuerligt, oftast med någon typ av programinnehåll, t ex musik eller föredrag. Att dela en måltid är en del av en social tillvaro. Nästan alla församlingar serverar någon form av lunch en gång i veckan. Påsk- och julluncher har också arrangerats i många av våra kyrkor. Diakonerna samverkar med en rad olika organisationer. Hemma och borta i en global värld Världen krymper och gränser suddas ut. Vi kan inte längre se vår kyrka som en angelägenhet bara för svenskar i Sverige. Dels finns det idag många svenskar i utlandet, dels ökar invandringen här hemma. I flera församlingar är därför integration en viktig del av ett diakonalt arbete. 12

13 I flera församlingar har man under 2007 arbetat aktivt för att sprida kunskap om Rättvisemärkt, bl a genom att arrangera träffar och genom att sälja produkter gjorde Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission gemensam sak under Svenska kyrkans logotype i samband med julinsamlingen. Många frivilliga arbetar för att samla in pengar till undervisning, sjukvård och annat utvecklingsarbete i fattiga länder. Pengarna från julinsamlingen gick bl a till insatser för att stoppa spridningen av AIDS. I allt större utsträckning arbetar man i grupper kring det internationella arbetet både inom och emellan församlingarna. I Berga finns t ex sedan länge den sk I-gruppen, vars huvuduppgift är att vara stödjande och pådrivande utifrån olika insamlings och informationsaktiviteter. I Ryd har man startat RIM-liga gruppen som tar ett gemensamt grepp om Rättvisemärkt, internationellt arbete och miljöarbete. Rättvisa och solidaritet För många människor är ett globalt engagemang en väg in i kyrkan. Genom Svenska kyrkans arbete i utvecklingsländer kan man ge sitt bidrag på det sätt man själv vill och har möjlighet till. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag. vars gemensamma uppdrag består i att öka tillgången till och konsumtionen av Rättvisemärkt-certifierade produkter. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. 13

14 Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är en ekumenisk arbetsplats där domkyrkoförsamlingens personal arbetar tillsamman med en pastor från Frikyrkorådet. Universitetssjukhuset är regionsjukhus och centrum för specialistvård och akuta trauman. De korta vårdtiderna gör att bara en liten del av patienterna hinner möta någon från sjukhuskyrkan. Krisbearbetning, stödsamtal och själavård är de viktigaste uppgifterna. Även personalen erbjuds stöd i form av handledning och fortbildning. Genom sin medverkan kan sjukhuskyrkan bidra till att ge en helhetssyn på människan. Sjukhuskyrkan ingår i sjukhusets psykologiska beredskapsgrupp som hade en betydelsefull uppgift i samband med flodvågskatastrofen. I Sjukhuskyrkan firades söndagsmässa varannan söndag och varannan söndag gudstjänst enligt frikyrklig ordning. Domkyrkan - stiftskyrka Linköpings domkyrka är inte bara en kyrka dit människor kommer för att fira gudstjänst eller lyssna på musik. Det är också målet för ett stort antal besökare från när och fjärran. Linköpings domkyrka är en av norra Europas bäst bevarade och utsmyckade katedraler. Domkyrkan är av stort kulturhistoriskt värde, och en angelägenhet inte bara för Linköpingsborna, utan för människor i hela Linköpings stift. Önskemålen om särskilda gudstjänster, studiebesök, visningar och andra evenemang ökar ständigt från organisationer, skolor och företag. För att möta behovet har arbetet med att skapa ett besökscentrum vid Domkyrkan fortsatt under 2007 och ett principbeslut har fattats av Samfällda kyrkofullmäktige. 14

15 Begravning och griftegård Begravningsverksamhet Alla inkomsttagare betalar en begravningsavgift via sin skattsedel, vare sig man är kyrkotillhörig eller inte. Avgiften var under ,21 % per skattekrona. Transportlaget, som består av 9 helårsanställda, utför arbeten som grävning, sophantering, trädbeskärning och snöröjning. Renoveringen av krematoriet har under året blivit färdig. Gravskötsel Med gravskötsel menas skötsel av enskilda gravar på uppdrag av gravrättsinnehavaren. Linköpings kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten i våra församlingar. I huvudmannaskapet ingår att anordna och hålla ett tillräckligt antal gravplatser, även för de som inte tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund, att ta emot stoft för förvaring och visning, att sköta gravsättning och kremering och att tillhandahålla lokaler för begravningsceremonier. Dessutom ingår att sköta kyrkogårdar och begravningsplatser. Samfälligheten ansvarar för de centrala griftegårdarna i Linköping, griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd. (En griftegård är en begravningsplats som inte ligger i anslutning till någon kyrka.) På de centrala griftegårdaran finns ett begravningskapell, i Lilla Aska finns tre kapell och ett krematorium. Personalen på griftegårdsexpeditionen handlägger alla administrativa uppgifter i samband med begravningar. Det här ingår i begravningsavgiften Gravplats på allmän kyrkogård eller särskild gravplats Gravsättning Lokal för förvaring och visning av stoftet (bisättningslokal) Transport av kistan till begravningsceremoni, till krematorium och till begravningsplats Kremering Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler Skötsel av begravningsplatsens allmänna ytor, nyanläggningar, vård och underhåll För den som är kyrkotillhörig ingår en begravningsgudstjänst med präst och organist i kyrka eller kapell Arbetslagen som har i uppgift att sköta griftegårdarna har under året bestått av 17 helårsanställda, 19 säsongsanställda och 30 sommarjobbare. Arbetslagens huvusakliga uppgift är att sköta och underhålla griftegårdarnas allmänna ytor. 15

16 Våra griftegårdar I begravningsavgiften ingår skötsel av allmänna ytor, men griftegårdspersonalen sköter också de gravar som gravättsinnehavaren betalat skötselavgift för. Under 2007 gjordes bl a följande arbeten på våra griftegårdar: Ny belysning på Landeryds kyrkogård Tvättning av gravstenar på Norra Kyrkogårdens dag På Alla helgons dag arrangerades traditionsenligt Kyrkogårdens dag som lockade många besökare både till Centrala griftegårdarna, Lilla Aska och Landeryd. I samband med detta anordnades visning av krematoriet i Lilla Aska. Besökarna bjöds på minnesgudstjänster och fick möjlighet att ställa frågor till griftegårdspersonalen. Dessutom serverades kaffe och bullar. Breddninga av alla planteringsytor på Gamla Renoveringen av krematoriet har avslutats, genom målning mm. 16

17 Våra fastigheter Linköpings kyrkliga samfällighet är en stor ägare och förvaltare av fastigheter. I fastighetsbeståndet ingår förutom 13 kyrkor (ägda eller hyrda), församlingshem, kapell och ytterligare några fastigheter. Driftsbudget För 2007 avsattes 11,3 miljoner för drift av våra fastigheter. Av dessa var 4,1 miljoner underhåll av husen. Investeringsbudget För 2007 avsattes 6,4 miljoner för årets investeringar där S:t Larsparken och renoveringen av Domkyrkan utgjorde de två största projekten om tillsammans 5,2 miljoner. Domkyrkans fasadrenovering blev avsevärt dyrare än beräknat främst beroende på västportalens, spirornas och urtavlornas dåliga skick. En del av kostnaden täcks av det kyrkoantikvariska bidrag som erhållits. I tilläggsbudgeten på 3,2 miljoner var ombyggnaden av Mikaelskyrkan i Ryd det största projektet. Landerys församlingshem har fått en ny utemiljö. Linköpings kyrkliga samfällighet har under året deltagit i Linköpings kommuns ljussatsning Novemberljus längs Tinnerbäcken. Vårt bidrag är fasadbelysning på Berga kyrka. Nya ljudanläggningar har installerats i Alla Helgons kapell och Landeryds församlingshem. För att underlätta för människor med nedsatt hörsel har en portabel hörselslinga inköpts till ljudpoolen. På fastighetssidan har vi gjort en del satsningar för att spara miljön och dessa beskrivs under Att ta hand om Guds skapelse. 17

18 Administration På kyrkoförvaltningen har man samlat kompetens på vissa områden för att ge service, råd och stöd åt församlingarna. På kyrkoförvaltningen handhas frågor som rör ekonomi, personal, fastighet, IT och information. Här finns också en telefonväxel för hela samfälligheten och en griftegårdsavdelning som arbetar med begravnings- och gravskötselärenden. Under 2007 genomfördes en omorganisation av kyrkoförvaltningen. Huvudansvaret för arbetet på kyrkoförvaltningen har förvaltningschefen. Ekonomifunktionen ansvarar för redovisning och budget, men även all fakturering, externt och internt, för hela samfälligheten. Dessutom handhar man förvaltning av medel och kollektredovisning. Personalenheten handhar löner och avtalshantering, rekryteringar och företagshälsovård. Här sker ett fortlöpande arbete med löne- och jämställdhetspolicies. Samfälligheten har en IT- och nätverksansvarig som sköter samtliga inköp av datorer och tillbehör samt service av dessa och av nätverket. Samfällighetens nätverk består idag av 150 arbetsstationer, 13 servrar och 47 skrivare. På kyrkoförvaltningen finns en central informationsfunktion med övergripande ansvar för extern och intern information, men mycket av kommunikationsinsatserna sker ute i församlingarna. Tillsammans med övriga samfälligheter i Linköpings kommun ger församlingarna ut ett informationsblad som med 21 nummer/år utkommer till samtliga hushåll i Linköping (utom i Vårdnäs). Informationsgruppen, som består av informationssekreteraren och en anställd från varje församling har träffats vid sex tillfällen och arbetet har främst varit inriktat på de områden där man kan vinna på samverkan. I växeln/receptionen sköts inkommande post och diarieföring av ärenden till kyrkonämnden. På förvaltningen finns också ett vaktmästeri, där merparten av samfällighetens trycksaker produceras. Vaktmästeriet ansvarar också för de interna postturerna inom samfälligheten. Att ta ansvar för Guds skapelse Att vara kyrka är att ta hand om Guds skapelse på bästa sätt och där ingår givetvis att ta hänsyn till miljön. Det är också att tänka kretslopp. Allt på jorden har ett sammanhang och vi är en del av det. Att värna om miljön är att se till konsekvenserna i allt man gör. I arbetet för en bättre miljö, 18 där kyrkan bär ett stort ansvar, gjordes under 2007 följande insatser: 1,5 miljoner avsattes för renovering av ventilationsanläggningar för bättre och energisnålare Tillgång till en miljödatabas för att kolla medel eller material innan man bestämmer sig för att använda det. Det kan t ex röra sig om olika vätskor och vad de innehåller eller vilka värden markisoleringsblock har. Nytt avloppssystem för Lilla Askaområdet Droppbevattning blev färdig på södra och ska utvärderas Genom droppbevattning hindras att en stor del av vattnet avdunstar eller hamnar någon annanstans än på det område som ska bevattnas. Inköp av två nya eltruckar och en del nya maskiner till griftegårdarna

19 Församlingsstatistik Folkmängd 31/12 % kyrkotillhöriga Berga (11 425) Domkyr (18 596) 69,7 (71,5) 75,9 (77,2) (7 684) koför- saml. Gottfridsberg Johannelund (8 563) (14 339) (7 897) (11 207) Landeryd Ryd S:t Lars Skäggetorp (8 452) 75,2 (77,2) 76,3 (78,1) 82,1 (83,1) 58,4 (60,6) 74,9 (76,4) 49 (53,3) Inträden 12 (6) 7 (9) 2 (7) 8 (6) 7 (7) 3 (7) 6 (1) 7 (9) Utträden 132 (97) 197 (170) 111 (74) 91 (54) 94 (108) 79 (85) 129 (96) 43 (48) Dop 87 (76) 218 (145) 50 (44) 47 (66) 127 (121) 18 (25) 60 (75) 33 (37) Körer Barnkörer 4 (4) 2 (2) 1 (2) 4 (4) 4 (3) 3 (3) 2 (2) 2 (2) antal medlemmar ungdomskörer antal medlemmar 44 (42) 46 (30) 14 (14) 84 (91) 40 (36) 49 (29) 28 (29) 18 (18) 1 (1) 2 (2) - 2 (1) 1 (1) - 1 (1) 1 (-) 12 (10) 55 (57) - 18 (19) 5 (7) - 10 (9) 4 (-) Vuxenkörer 4 (4) 5 (6) 2 (2) 2 (2) 3 (3) 3 (3) 3 (3) 3 (2) antal medlemmar instrumentalensembl. 78 (79) 190 (188) 60 (64) 70 (71) 40 (49) 68 (78) 132 (132) 64 (68) - 2 (2) 1 (1) 1 (1) - - (8) 5 (6) 1 (1) - 22 (22) 26 (28) 4 (4) - - (50) 18 (16) 1 (4) antal 57 (83) 40 (45) 18 (24) 44 (51) 98 (102) 22 (19) 28 (22) 26 (19) Barn och ungdom Regelbundna deltagare Antal medlemmar Konfirmander Söndagsskola Kyrkans barntimmar 3 (5) 13 (13) 12 (11) - 27 (25) 7 (8) (51) 125 (20) (37) 18 (17) - 28 (26) Förskola (34) år 149 (137) 130 (174) 96 (97) 51 (56) 17 (64) 34 (17) 10 (60) 6 (-) 7-12 år 52 (64) 7 (8) 10 (34) 77 (65) 117 (139) 30 (25) 31 (39) 44 (69) år 32 (25) 7 (5) 1 (19) 6 (8) 38 (14) 4 (13) 8 (15) 16 (30) år 43 (54) 9 (-) - 5 (0) 14 (19) 17 (14) 12 (12) 6 (14) (4) 6 (-) (17)

20 Linköpings kyrkliga samfällighet 2007 Resultaträkning 2007 tkr Balansräkning tkr Kostnader Intäkter Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Ekonomisk utjämning Kyrkoavgift Anläggningstillgångar Eget kapital Övriga externa kostnader Begravningsavgift Fordringar Ändamålsbestämda medel Personalkostnader Utdelning från prästlönetillgångar Kortfristiga placeringar Avsättningar Avskrivningar Gåvor och bidrag Kassa och bank Långfristiga skulder Förändring av ändamålsbestämda medel Övriga verksamhetsintäkter Kortfristiga skulder Eliminering av begr.verksamhetens resultat Resultat från fin. investeringar Räntekostnader och liknande poster Årets resultat Summa Summa

21 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Linköpings kyrkliga samfällighet svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service för Linköpings åtta centralt belägna församlingar. Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingarnas uppgifter. Samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten. Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse. Samfälligheten och församlingarna är registrerade trossamfund inom Svenska kyrkan. Församlingarnas grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Andelen kyrkotillhöriga i samfällighetens församlingar var 71,5 % per vilket är en minskning med 1,3 % sedan Kyrkoavgiften och begravningsavgiften har under året varit 1,25 % respektive 0,21 % av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. För tillhöriga Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Resultat och ställning Årets resultat för samfälligheten visar ett underskott om tkr (2006; 965 tkr). Utfallet i förhållande till budget visar dock en positiv avvikelse med tkr, då budgeterat underskott var tkr (inklusive tilläggsanslag). En förklaring till den positiva avvikelsen mot budget är en återföring av tidigare nedskrivningar av värdepapper som påverkat resultatet positivt med tkr, som ett led i ändrad metod för värdering av värdepapper från och med år En ej budgeterad intäkt från försäljning av en fastighet har påverkat resultatet positivt med knappt tkr. I resultatet ingår även en ej budgeterad intäkt, tkr, avseende skillnaden mellan fakturerat belopp och tidigare avsatt belopp för kompletterande ålderspension. Ytterligare en ej budgeterad intäkt är ett tillfälligt bidrag, riktat församlingsstöd, om 670 tkr. Resultatet har påverkats av kostnader som är av engångskaraktär orsakad av genomförd organisationsförändring med drygt 4 mkr. Målsatt kapital Samfällighetens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till tkr. Målet har uppnåtts då eget kapital uppgår till tkr. Fastställt mål för det egna kapitalets storlek skall omprövas under 2008 då tillräckligt beslutsunderlag inte kunnat sammanställas under

22 Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna) % 71,5 73,6 75,3 76,7 78,5 Kyrkoavgift exkkl. begravnings- och stiftsavgift % 1,04 1,04 1,06 1,06 1,06 Begravningsavgift % 0,21 0,21 0,19 0,19 0,19 Medelantal anställda Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens utgifter Förändring av ändamålsbestämda medel Eliminering av begravningsverksamhetens resultat* Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Skatt på näringsverksamhet Årets resultat Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (tkr) varav sluträkning-** (tkr) Personalkostnader/verksamhetens intäkter % 63,1 62,1 59,9 58,1 56,6 Avskrivningar/verksamhetens intäkter % 7,3 7,2 7,4 6,7 5,6 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) Eget kapital (exkl Domkyrkans fastighetsfond) (tkr) Soliditet % 78,4 81,2 83,3 83,0 83,1 Värdesäkring av det egna kapitalet % neg 0,5 4,4 2,7 5,4 ) För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1. **) Se redovisningsprinciper, Kyrkoavgift och begravningsavgift, för förklaring. 22

23 Nyckeltalsdefinitioner Kyrko-och begravningsavgift (%) - anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Soliditet (%) - Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). Värdesäkring av det egna kapitalet (%) - Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under våren såldes en fastighet, Onkel Adams gata, belägen inom Domkyrkoförsamlingen. Av den vinst som försäljningen genererade har tkr påverkat samfällighetens resultat positivt. Resterande del finns upptagen som kortfristig skuld i avvaktan på utredning hur medlen ska hanteras, då fastigheten ursprungligen var en gåva till Domkyrkoförsamlingen. Den organisationsförändring inom samfällighetens kansli som kyrkonämnden påbörjade år 2006 har genomförts under året fullt ut. Finansiella instrument Samfällighetens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år 2001 och innehåller regler för portföljsammansättning. Arbete har påbörjats med att se över samfällighetens riktlinjer för finansiella instrument. Vid utgången av 2007 hade samfällighetens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om tkr ( tkr) och marknadsvärdet på de kortfristiga placeringarna uppgick till tkr ( tkr), totalt tkr ( tkr). Framtida utveckling 2008 (tkr) Förändring jämfört med 2007 (%) Kyrkoavgift ,4 Begravningsavgift ,7 Ekonomisk utjämning , Förslag till behandling av årets resultat Kyrkonämnden föreslår samfällighetens kyrkofullmäktige att årets resultat överförs till balanserat resultat. Miljöinformation Samfälligheten har tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid krematoriet på Lilla Aska griftegård. Kollekter (tkr) Förmedlade rikskollekter Förmedlade stiftskollekter Förmedlade församlingskollekter Församlingskollekt till egen verksamhet

24 Förvaltade stiftelser Samfälligheten förvaltar 19 stiftelser med ett totalt eget kapital av tkr varav fritt kapital 232 tkr. Församlingarnas kyrkoråd beslutar om utdelning från stiftelserna. Organisationsnummer I Linköpings kyrkliga samfällighet ingår följande församlingar: org.nr Gottfridsbergs församling Landeryds församling Linköpings Berga församling Linköpings Domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelunds församling Linköpings Ryds församling Linköpings S:t Lars församling Linköpings Skäggetorps församling

25 Resultaträkning Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift Begravningsavgift Ekonomisk utjämning Utdelning från prästlönetillgångar Erhållna gåvor och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader 6, Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Eliminering av begravningsverksamhetens resultat Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar 10 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella ivesteringar Resultat efter finansiella poster Årets resultat Resultaträkning 2007 Resultaträkning 2006 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter 25

26 Balansräkning Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordran på begravningsverksamheten Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank 16, Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

27 Balansräkning Not Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 18 Balanserat resultat Domkyrkas fastighetsfond Årets resultat Summa eget kapital Ändamålsbestämda medel Avsättningar Långfristiga skulder 20 Gravskötselskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld Gravskötselskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser Balansräkning Balansräkning Tillgångar Eget kapital+ skulder Tillgångar Eget kapital+ skulder 27

28 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Ökning/minskning av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Återföring av nedskrivningar Resultat försäljning av finansiell anläggningstillgång Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och långfristig gravskötselskuld och ändamålsbestämda medel Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Ökning, minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld Ökning/minskning av ändamålsbestämda medel Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverkssmheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar Belopp vid årets slut

29 Kassaflöde 2007 tkr Resultat efter justeringar Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Minskning av gravskötselskuld Ökning av ändamålsbestämda medel Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Årets kassaflöde

30 Noter Not 1 Allmänna redovisningsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1999:728) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 - Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kr (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kyrkoavgift och begravningsavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaks. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt. Erhållna gåvor Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde. För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se vidare under rubriken Ändamålsbestämda medel nedan. En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål. 30

31 Erhållna bidrag Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Kyrkogårdsmark Markanläggning Byggnader Bilar Datautrustning 50 år år år 5-10 år 3 år Övriga inventarier, installationer och verktyg 5-10 år Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Från och med år 2007 sker portföljvärdering av de finansiella anläggningstillgångarna. Vid varje balansdag sker en prövning av portföljens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 31

32 Kortfristiga placeringar Från och med år 2007 sker portföljvärdering av de kortfristiga placeringarna. Portföljen värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet). Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel redovisas enligt KREDs rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, skall ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3 och 3 kap. 4 3 st. Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Leasing Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Statliga stöd Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R 5, Redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. 32

33 Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar samfällighetens in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. 33

34 Not Begravningsverksamhet Linköpings kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten inom samfällighetens geografiska område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen Externa poster Verksamhetens intäkter Begravningsavgift Övriga externa intäkter Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Interna poster Verksamhetens intäkter Interna ersättningar för tjänster Ränta begravningsverksamhetens gravskötselskuld Verksamhetens kostnader Administrationskostnader Övriga interna kostnader Ränta anläggningstillgångar Begravningsverksamhetens resultat Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat Ingående ackumulerat resultat Årets resultat Utgående ackumulerat resultat Samfällighetens skuld/fordran på begravningsverksamheten uppgår till

35 Not Ekonomisk utjämning Alla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. Not 4 Avkastning från prästlönetillgångar Samfälligheten innehar 4,328 (4,328) andelar i avkastningen från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelselikanande förmögenheter. Minst 50% av avkastningen går till andelsägande församlingar och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går heller ej att överlåta. Not 5 Erhållna gåvor och bidrag Gåvor Församlingskollekt till egen verksamhet Övriga gåvor Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning Övriga bidrag från stiftet Driftbidrag till kyrkans förskola Övriga bidrag Not 6 Leasing Samfällighetens totala kostnader under året uppgick till 671 tkr (708 tkr). 35

36 Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Kvalificerade revisorer Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag Not 8 Personal Arvoden till förstroendevalda redovisas från och med 2006 under personalkostnader. Tidigare redovisades dessa under övriga kostnader. Medelantal anställda Kvinnor Män Totalt I medeltalet anställda ongår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp kr (19 850). Detta har gjorts med stöd av punkt 6 i BFNAR 2002:9. Könsfördelningen i kyrkonämnd Män (%) Kvinnor (%) Löner, arvoden och andra ersättningar Ledamöter i kyrkonämnd, kyrkoråd och övriga nämnder Anställda I uppgiften om lönser och arvoden ingår inte anställda som understiger ett halvt prisbasbelopp kr (19 850). Samfälligheten har betalt ut sådan ersättning med totalt kr, vilket inte tagits med i uppgiften om löner. 36

37 Ersättning till ordförande i kyrkonämnd Till ordförande i kyrkonämnd har ersättning utgått med 60 tkr (38 tkr) Pensionskostnader och andra ersättningar ** Pensionskostnader anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal ** I 2007 års pensionskostnader för anställda ingår en ntäkt om tkr avseende skillnaden mellan fakturerat och tidigare avsatt belopp för kompletterande ålderspension. Löneskatten för denna intäkt påverkar posten Andra social avgifter med 446 tkr. Samfälligheten har inga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under året uppgått till timmar, vara 66% avser lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar). Den totala arbetstiden uppgick till timmar. Sjukfrånvaro i olika grupper (sjukfrånvaro/ord.arb.tid) Kvinnor (%) 3 5 Män (%) år (%) år (%) år och äldre (%) 5 6 Samfällighetens sammanlagda sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid (%)

38 Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående balans enligt fastställda balansräkning Ingående balans i enlighet med ny princip Årets förändring Omklassificeringar Belopp vid årets utgång Fördelning per ändamål Barn- och ungdomsverksamhet Musikverksamhet Prydande av kyrkor och griftegårdar Diakoniverksamhet Övrigt Summa vid årets utgång Ändamålsbestämda gåvor har tidigare år redovisats under övriga kortfristiga skulder. Dessa gåvor har 2005 omförts till ändamålsbestämda gåvor i enlighet med KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Not 10 Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Utdelningar Räntor Realisationsresultat vid försäljningar Nedskrivningar Återföring av nedskrivningar Summa Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor Utdelning Realisationsvinster Nedskrivning Återföring av nedskrivning Summa

39 Not 11 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar 93 - Avskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde för fastigheter Taxeringsvärden Mark Byggnader Not 1 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde för inventarier

40 Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående balans Utgifter under året Avgår investeringsbidrag Under året färdigställda tillgångar Utgående balans Pågående nyanläggningar avser Domkyrkan, Besökscentrum, Mikaelskyrkan, Vidingsjö kyrka och Landeryds församlingshem, och beräknas vara färdigställd under Under året har S:t Lars kyrka och Tannefors kyrka färdigställts. Not 14 Värdepappersinnehav Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets förändringar Tillkommande värdepapper Avgående värdepapper Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets förändringar Försäljningar/avyttringar Återföring av nedskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde

41 Värdepappersinnehav (tkr) Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde bokslutsdag Långfristiga värdepappersinnehav Noterade aktier och aktiefonder Noterade räntebärande värdepapper Övriga långfistiga värdepappersinnehav Kortfristiga placeringar Noterade aktier och aktiefonder Noterade räntebärande värdepapper Övriga kortfristiga värdepappersinnehav Summa värdepappersinnehav Ideella placeringar Samfälligheten har en ideell placering med tkr (3 000 tkr) i Kyrkans U-fond. Med detta förstås att samfälligheten avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Placeringen klassificeras som ett långfristigt värdepappersinnehav. Avkastningen på den ideella placeringen var 60 tkr för räkenskapsåret (54 tkr). Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Försäkringspremier Övriga poster Summa Not 16 Kassa och bank Av kassa och bank utgör tkr (850 tkr) behållningen på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå, eftersom det är en dela av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av en sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. 41

42 Not 17 Checkräkningskredit Samfälligheten har en beviljad checkräkningskredit på tkr (0 tkr). Not 18 Eget kapital Balanserat Församlingskyrkas Årets resultat resultat fastig- hetsfond Ingående kapital Omföringar av föregående års resultat Ianspråktagande av medel ur fastighetsfonden - - Årets resultat Belopp vid årets utgång Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestäm eget kapital. Kapitalet skall användas till Domkyrkans behov, t ex underhåll av. Under året har 0 kr (0 kr) ianspråkstagits ur fonden. Kostnaderna har belastat resultaträkningen. Not 19 Avsättningar Kompletterande ålderspension Övriga avsättningar Enligt kyrkans pensions- och försäkringsavtal (PFA) har de anställda rätt till kompletterande ålderspension vid inkomster över 7,5 imkomstbasbelopp. Pensionsrätten innebär att den anställde har rätt till % av sin lön över brytpunkten i pension. För att erhålla full pensionsrätt krävs 30 intjänsndeår. Pensionsrätten är inte försäkringsbar förrän vid pensionsavgång. 42

43 Not 20 Långfristiga skulder Andel långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: Gravskötselskuld Summa Not 21 Gravskötselskuld Långfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden Församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhet) Kortfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden Församlingsverksamhetens åtaganden (Serviceverksamhet) Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamheten medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhetens). Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga poster Summa

44 Not Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser Samfälligheten har en ansvarsförbindelse avseende ansgarskyrkans ombyggnad år Linköping den 25 mars

45 Adresser och telefonnummer Gottfridsbergs församling Ansgarskyrkan, församlingsexp. Hjälmgatan 17, Linköping Landeryds församling S:t Hans kyrka, församlingsexpedition Ekholmens centrum, Box Linköping Hackeforsgården Askhagsvägen S:t Hans kyrka Landeryds kyrka

46 Linköpings Berga församling Berga kyrka, församlingsexpedition Söderleden 46, Box Linköping Vidingsjö kyrka Vidingsjö by Garnisonskyrkan Linköpings Domkyrkoförsamling Församlingsexpedition Läroverksgatan 9, Box Linköping domkyrko@svenskakyrkanlinkoping.se Domkyrkan Tomaskyrkan Rekrytgatan Sjukhuskyrkan Universitetssjukhuset Linköpings Johannelunds församling Mariagården, församlingsexpedition Skogslyckegatan Linköping johannelund@svenskakyrkanlinkoping.se S;ta Maria i Johannelund

47 Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan, församlingsexpedition Mårdtorpsgatan Linköping Mikaelskyrkan Linköpings S:t Lars församling Församlingsexpedition Badhusgatan 6 B Linköping stlars@svenskakyrkanlinkoping.se Tanneforskyrkan Vetegatan 12, Box Linköping S<.t Lars kyrka Linköpings Skäggetorps församling Skäggetorps kyrka, församlingsexp Box Linköping skaggetorp@svenskakyrkanlinkoping.se Kyrkoförvaltningen Linköpings kyrkliga samfällighet kyrkoforvaltning@svenskakyrkanlinkoping.se Fridtunagatan 2, Box Linköping

48