PRESIDIET REMISSVAR Sida 1/24 Studieregelskommittén

Transkript

1 PRESIDIET REMISSVAR Sida 1/24 Studieregelskommittén Remissvar till Dnr G 2011/323 Rättigheter och skyldigheter - regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Göteborgs universitets studentkårer (GUS) har beretts möjlighet att svara på remiss Rättigheter och skyldigheter - Regelsamling för studenter vid Göteborgs universitet (Regelsamlingen). GUS har skickat remissen till sina medlemskårer och remissvar har inkommit från samtliga kårer vid Göteborgs universitet; Handelshögskolan i Göteborg studentkår (HHGS), Göta studentkår (Göta), Sahlgrenska akademiens studentkår (SAKS) samt Konstkåren. Nathalie Norberg Ordförande GUS Eva Jonson Vice ordförande GUS

2 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 2/24 FÖRORD GUS remissvar har baserats på diskussioner kårerna emellan såväl som med universitetet och kårernas remissvar. GUS har givit studentkårerna möjlighet att skicka in sina synpunkter, och tillsammans med studentkårerna har GUS vid ett ytterligare tillfälle haft en diskussion om det remissvar som slutligen sänds in till Göteborgs universitet. Studentkårernas enskilda remissvar bifogas som bilagor. För att kunna få fram ett remissvar som speglar våra diskussioner och svårigheter med regelsamlingen som vi har uppmärksammat, började vi med att diskutera ämnet på ett frukostmöte med ledningen. Därefter träffade Eva Jonson, vice ordförande på GUS, prorektorerna från Lunds universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Diskussionens som fördes handlade om lärosätenas olika tillvägagångssätt när det gäller riktlinjer och regler. Under det första mötet, som utspelade sig på Jonsereds herrgård, väcktes intresset bland prorektorerna från lärosätena att diskutera frågan mer utförligt. Lunds universitet bjöd då in representanter från de tre lärosätena tillsammans med representanter från lärosätenas kårer att fortsätta diskussionen. Slutligen anordnade GUS två träffar med medlemskårerna, en diskussionsträff under en halvdag och en seminarieträff med inbjudna talare från olika delar av Göteborgs universitet. Vi vill framhålla att vi är mycket nöjda med att Göteborgs universitet har en regelsamling som kan hjälpa studenter att känna till deras rättigheter, den är dessutom lättdistribuerad. I vårt remissvar lyfter vi fram ett antal svårigheter med det nuvarande dokumentet och även det som vi tycker är viktigt att behålla i en framtida regelsamling. Nedan går vi igenom punkt för punkt och ger förslag på förändringar, förtydligande samt saker som fattas i dokumentet.

3 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 3/24 DISKUSSION Ömsesidig respekt och tillit Vi vill framhålla att det inte går att reglera allting utan mycket måste byggas fram av ömsesidig respekt och tillit anställda och studenter emellan. Många av de problem som vi har sett handlar om schema, litteraturlistor, examination och annan information. Ibland handlar detta om dålig framförhållning från universitetets sida vilket innebär att universitetet måste bli bättre på att planera i förväg vilken information som ska lämnas till studenterna. När det gäller examination måste de ansvariga förstå exempelvis vad myndighetsutövning innebär eller om hur examinationsmoment ska beskrivas i kursplan och studieanvisningar. Inställningen till studenter kan inte styras upp med hjälp av regler utan baseras på att det finns en bra kommunikation studenter och anställda emellan. Vi anser att ett dokument som detta ska kunna användas av både anställda och studenter, utan att det odlar misstro mot varandra. Vi vill inte att de anställda ska uppfatta regelsamlingen som en misstroendeförklaring gentemot dem, utan ett verktyg för kvalitetssäkring i utbildningen. Rättigheter och skyldigheter Eftersom skrivelsen heter Rättigheter och Skyldigheter - Regelsamling för studenter vid Göteborgs universitet har det påpekats att det finns få utskrivna skyldigheter i relation till rättigheter för studenterna. Frågan är vilka skyldigheter som borde stå med, eftersom en student alltid är lägre ned i maktförhållandet och om studenten inte lever upp till de krav som ställs så kan personen inte få ut någon examen eller några poäng. Det kan vara av stort intresse att förtydliga vissa saker, exempelvis vad som gäller vid obligatoriska moment och vad som är giltig frånvaro. Möjligtvis skulle Göteborgs universitet och studenterna tjäna på att det stod utskrivet hur långt universitetet behöver gå i fråga om byte av handledare, examinationstillfällen och andra tillfällen som berör studenten. Vissa har efterfrågat en tydligare ansvarsfördelning studenter och anställda emellan. Uppsala universitet har ett pedagogiskt program där de tydligt skriver ut studentens och lärarens roller. Dock är det osäkert huruvida studenterna känner till och läser det pedagogiska programmet. Om detta skulle vara något av intresse för Göteborgs universitet kan diskuteras.

4 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 4/24 Examinationsformer Det kan upplevas att det finns en diskrepans mellan orden tentamina och examination. Ordet examination eller rättare sagt exmina finns i Högskoleförordningen och med examination avses när en examinator bestämmer betyg utifrån de prestationer studenten utfört i relation till de mål som återfinns i kursplanen. Medan tentamina upplevs som en större examination som förläggs på slutet av en kurs, och åsyftas gärna att den är förlagd i en tentamenssal. Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (2008:36 R) uppger att det finns olika sorters tentamina; salsskrivning, obligatorisk närvaro, PM, paper och dylikt, laborationer, tvärgruppsredovisningar, problemlösande examinationer, hemtentamen, uppsatser, praktik, grupptentamen, skriftlig, enskild tentamen, muntlig, flera tentamina vid olika tidpunkter, egen- och kamratutvärdering, grupptentamen, muntlig. GUS vill lyfta upp frågeställningen då det är viktigt att det är tydligt vad som avses med examination i stort. I dagsläget finns definitionen med i början av Regelsamlingen men borde förtydligas med avseende på tentamina. Exempel vad avses med skriftlig examination eller skriftlig tentamina? Är tentamina endast förlagd vid en skrivsal medan skriftlig examination även kan anses vara hemtentamina? Och vad definierar en hemtentamina? Är det alla tentor som är förlagda hemma? Eller är det även en examinerande seminariepapper? Vid kontakt mellan Chalmers och Göteborgs universitet kan inte t.ex. tentamen följa GUs regler då Chalmers har tentamensperioder. Ska dessa utbildningar få dispens? Behöver den nya regelsamlingen öppna för möjligheten med speciella regler I dessa fall? GUS tycker att universitetet ska vara ytterst sparsamma med dispens från regelsamlingen då man riskerar att fler och fler ansöker om detta samt att man kan underminera studiereglerna. I detta fall verkar det vara näst intill en nödvändighet så att Göteborgs universitets studenter vet vad det är som gäller.

5 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 5/24 Hämmad pedagogik? Det har vid flera diskussioner lyfts att Regelsamlingen är hämmande för utveckling av olika pedagogiska former. Däremot har det kommit få konkreta förslag på vad som borde ändras eller vad i formuleringen som verkar hämmande. Då olika pedagogiska former och nytänkande i undervisningen kan vara grundläggande för hur pass bra en student kan ta till sig informationen som ges, tycker vi att detta är mycket olyckligt. Vi önskar att dokumentet kan ses som en tillgång när man ska veta vilka regler som gäller och vilken information studenten måste få. Det ska däremot inte användas för att utveckla eller hindra från att utveckla en utbildning. Universitetets personal bör se PIL som en tillgång och hellre utforma utbildningen med hjälp av dem. Angivna lagrum Vi önskar att dokumentet är välkänt över hela universitetet och används aktivt. Vi tycker det är bra att dokumentet är uppdelat i paragrafer som är lättöverskådliga. För att dokumentet ska vara lätt att ta till sig borde denna version innehålla mindre kanslisvenska för att användaren inte ska känna sig främmande inför språket. Många har funderat på om det skulle vara bra om universitetet skrev ut vilka regler som kommer från svensk lagstiftning (exempelvis från högskoleförfattningarna). Vi ser svårigheter med detta då det finns risk att underminera lokala regler. Frågan blir vad vi vill med universitetets regler och ifall vi då ser med blidare ögon på brott mot dessa, våra medlemskårer har olika syn på detta. Det ter sig dock självklart att vi ska fortsätta skriva ut länkar och referenser i slutet av regelsamlingen. Ifall lagrummen skrivs ut, tycker GUS att det bör göras en förtydligande brödtext om varför de i så fall skrivs ut i regelsamlingen och tydliga riktlinjer om att regelsamlingen, oavsett paragrafer hämtade ur svensk lagstiftning eller inte så är alla regler lika viktiga. Engelska versionen Den engelska versionen måste språkgranskas och göra språket lättförståeligt för de studerande som inte talar svenska och kanske inte heller har engelska som förstaspråk. Den ska också skrivas på ett sådant sätt så att reglerna har samma betydelse

6 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 6/24 oavsett språk. För utländska studenter kan det vara intressant att skriva ut mer om hur det svenska universitetssystemet fungerar. VÄRDEGRUND Verksamheten vid Göteborgs universitet ska präglas av ömsesidig respekt och hänsyn mellan dem som verkar där, studenter, lärare, forskare, administrativ och teknisk personal. Universitetets värdegrund utgår från alla människors lika värde. Av detta följer att alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ges samma förutsättningar att bedriva studier vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet ska verka för en god studiemiljö för alla studenter. Studenterna ska ges möjlighet att utöva sitt inflytande över utbildningen. Utbildningen ska präglas av öppenhet för studenternas erfarenheter och uppfattningar. En förutsättning för att nå detta mål är att studenterna ges tillträde till universitetets samråds- och beslutsorgan samt att studenterna ges information och kunskap om universitetets verksamhet. Göteborgs universitet har ansvar för information till studenterna om de regler som tillämpas vid universitetet. Studenterna har i sin tur ansvar för att ta del av informationen och att följa de regler som finns vid universitetet. Kommentar: Värdegrunden speglar våra åsikter mycket väl och ger en bra bild om hur vi vill att universitetet ska vara. Vi önskar att det läggs till ett stycke där man uttrycker att utbildning och forskning står i fokus för Göteborgs universitet och att all verksamhet ska hålla hög kvalitet. För att hålla hög kvalitet i universitetet krävs det samarbete och god kommunikation studenter och anställda emellan. Studenter ansvarar för att ta till sig informationen som erbjuds från universitetet samt att fullfölja sin utbildning.

7 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 7/24 DEFINITIONER Student är den som är antagen till och bedriver studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Göteborgs universitet. Utbytesstudent är student vid annat lärosäte som via avtal eller annan överenskommelse, under kortare eller längre tid, bedriver studier vid Göteborgs universitet. Utbytesstudent omfattas av dessa regler. Den som deltar i uppdragsutbildning är inte student och omfattas inte av dessa regler. Med kurs avses en sammanhängande utbildning för vilken kursplan har fastställts och som tilldelats en kurskod i studiedokumentationssystemet Ladok. Med examination avses samtliga tillfällen där enskild student prövas utifrån lärandemålen för en kurs. Med termin avses en studieperiod om 20 veckor. Ett läsår omfattar två terminer och en vecka omfattar fem arbetsdagar. Praktik är detsamma som verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kommentar: Vi ser ett återkommande problem med definitioner av examination och olika sorters tentamina (se GUS kommentarer till 4 Examination) som vi önskar att universitetet skulle reda ut. REGLER GUS svarar med inga kommentarer på de regler vi håller med om och inte tycker behöver ändras. 1. Avgifter och kostnader för studier 1.1. Utbildningen vid universitetet får inte beläggas med avgift för studenterna. I övrigt ska universitetet sträva efter att

8 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 8/24 minimera studenternas kostnader, inklusive kostnader för kurslitteratur. Kommentar: Formuleringen måste ses över gällande den första meningen om att universitetet inte får belägga avgifter för studenterna, men behålla det senare då det är viktigt att poängtera att universitetet bör sträva efter att minska studenternas kostnader. Även om undervisningen är avgiftsfri för svenska studenter så finns det moment inom utbildningen som inte är avgiftsfri. Exempelvis inom konstnärliga utbildningarna där studenterna bekostar nästintill allt sitt material. Eftersom studenterna sedan äger sina verk och utbildningen går ut på att producera olika objekt så är detta i sig inte ett problem, men däremot finns det vissa kurser där kursen går ut på att studenten ska bygga i stor volym och får bekosta materialet själv. GUS funderar på hur dessa kurser ska hanteras när studenten måste lägga ut en större summa. De delar av universitetet som har kursmoment som innebär utlägg för studenten måste lösa de momenten så att man kan erbjuda dem en kurs som ger samma sak men utan kostnad för studenten. Det är inte bara praktiska moment som innebär en extra kostnad för studenter, ett välkänt problem är VFU som har brister på flera sätt. Då universitetet ofta har fler studieplatser än vad det finns praktikplatser löses detta ofta med att studenter får pendla långa avstånd för att utföra momentet. Uppsala universitet skriver i sin rättighetslista om rektors särskilda beslut angående avgifter: 4.1 Utbildningen ska enligt högskoleförordningen vara avgiftsfri. Universitetet bidrar enligt rektors särskilda beslut om bidrag till studenter för merkostnader vid obligatoriska studieresor och obligatorisk oavlönad praktik till studenternas omkostnader i samband med resor, praktik och fältkurser. Avgiftsfriheten omfattar inte kopiering eller kurslitteratur (motsv.). Studenterna får dock inte åläggas att köpa kurslitteratur, kompendier eller studiematerial i övrigt från institutionen eller annan. Universitetet bör se över möjligheterna att bidra till studenters resor i samband med obligatoriska moment i undervisningen så som VFU eller andra exkursioner Universitetet får belägga ett frivilligt nyttjande av vara eller tjänst med kostnad för studenten. Studenten ska ges möjlighet att själv välja i vad mån vederbörande önskar att

9 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 9/24 nyttja ett sådant erbjudande eller inte. Kommentar: Det är viktigt att universitetet fortsatt får erbjuda alternativ som kostar så som valbara studieresor. Det ska dock inte påverka studenten negativt om studenten inte medverkar Om kurs innehåller kursmoment som medför kostnad för student, ska detta klart framgå av kursplanen. Ett kostnadsfritt alternativ ska erbjudas. Kommentar: Det är viktigt att poängtera att detta ska stå med i kursplanen. Vi understryker frågan om de moment som även innebär en extra kostnad för studenter så som VFU och vissa moment som nämnda i 1.2. Utbildningsvetenskapliga fakulteten har regler för VFU och vi ser gärna att universitetet ser över möjligheten att ha regler gällande VFU för samtliga utbildningar. 2. Information till studenten 2.1. Student ska senast två veckor före sista ansökningsdag ha tillgång till utbildningsplan respektive kursplan. Detta hindrar inte att en utbildningsplan/kursplan kan revideras. Kommentar: Om en revidering planeras, måste detta informeras om i god tid samt vad ändringen innebär för kursen/utbildningen. Revidering av kurs eller utbildning ska ske i samråd med berörda studenter och deras representanter. Universitetet har tyvärr ofta svårigheter med att följa denna regel. Vi undrar vad det är som gör så att det är svårt att få ut information som denna i tid; är det svårt att nå ut i allmänhet till studenterna eller är det en administrativ fråga? GUS vill uppmuntra universitetet att reda ut detta Student ska senast sex veckor före kursstart ha uppgift om kursansvarig lärares namn samt litteraturlista med sidantal. Kommentar: Regeln brukar vara svår att följa. Det händer tillräckligt ofta för att det ska vara ett stort problem att informationen om sidantal och litteraturlistor är bristfällig. Litteraturlistor måste vara korrekta! De utgifter som studenter har i samband med kurslitteratur är av stor betydelse för studenten. Även för lärarna vid kursen bör det vara av vikt att

10 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 10/24 litteraturlistorna är korrekta. Det är nödvändigt att använda böcker som är aktuella och finns åtkomliga för studenterna. Det händer att boktitlar utskrivna i litteraturlistan ännu inte är utgivna eller är mycket svåra att få tag i, detta gör det i praktiken omöjligt för studenterna att få tag på böckerna Student ska ha tillgång till kursschema minst två veckor före kursstart. Av kursschema ska framgå examinationsformer, eventuella obligatoriska kursmoment, examinationstillfällen i förekommande fall datum och tid för större inlämningsuppgifter. Kommentar: Scheman brukar vara ytterst bristfälliga, ibland kommer de inte ut i tid och ibland kommer de inte ut alls. Tidsbestämmelse för publicering av schema är av yttersta vikt. Då scheman också brukar revideras allt för ofta så är det svårt för studenten att veta vilken version som är det korrekta. Information om reviderade dokument måste komma ut till studenten och ansvarig för kursen måste ta bort icke gällande scheman från GUL eller annat informationsställe Senast vid kursstart ska lokala regler med betydelse för studenternas studiesituation finnas tillgängliga på institutionens webbsida eller finnas tillgängliga på annat sätt. Kommentar: Lokala regler ska diskuteras med studenter, tas fram tillsammans med deras valda representanter och ska vara lättåtkomliga för samtliga studentgrupper. Lokala regler bör vara möjliga att distribuera på samma sätt som universitetets regler. Då det inte är alla studenter som håller koll på uppdaterade institutionshemsidor bör lokala regler också läggas upp på GUL Schemaändring får endast göras vid oförutsedda händelser. Ändringarna ska skyndsamt meddelas studenterna. Kommentar: Det finns flera exempel på schemaändringar som inte sker p.g.a. oförutsedda händelser. Institutionerna måste ta mer ansvar när det gäller denna typ av information till studenterna. Även för institutionerna och deras arbete är funderingarna värda att diskutera Student bör senast två veckor inför praktikperiods början meddelas anvisad praktikplats. Kommentar: Vi anser att ordet bör inte hör hemma i en

11 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 11/24 regelsamling då det inte är tvingande och därför ställer sig i motsats till vad regelsamlingen handlar om. Det är viktigt att studenten får veta vilken praktikplats personen ska till. Om det är omöjligt att följa regeln så ska detta förklaras av institutionen. GUS föreslår att universitetet ser över reglerna kring VFU överhuvudtaget. Vi skulle vilja att universitetet ser över hur praktikplatser hittas och varför det ibland är svårt att hitta platser till studenterna. Alumnis kanske kan användas bättre för att ta emot studenter på VFU Om det i kurs ingår obligatoriska moment utöver examination ska detta klart framgå av kursplan och motiveras. Kommentar: Det är viktigt att institutionerna känner till bestämmelser kring kursplaner då de är väldigt viktiga dokument för studenter och studentkårerna. Hur lärare ska hantera obligatoriska moment bör vara en fortgående diskussion på institutionen. Vissa moment bör vara obligatoriska medan andra som ändå är viktiga för utbildningen kanske inte måste vara det. Vi har t.ex. sett obligatoriska moment som inte ger några poäng. I Pedagogiska utvecklings kommitténs (PUK) vid Samhällsvetenskapliga fakulteten skrivelse till Studieregelskommittén står det bl.a. angående obligatoriska moment: Men icke-obligatorium behöver inte betyda att studenterna inte deltar. En av institutionerna menar att med hjälp av välorganiserad undervisning, höga tentamenskrav och bra lärare går det till viss del att motivera studenterna att delta på icke-obligatoriska moment. Kanske behöver studentens ansvar vid dessa kurstillfällen skrivas ut Student som inte kunnat närvara vid obligatoriskt moment ska ges möjlighet att genomgå motsvarande obligatoriska delkurs eller kursmoment snarast. Kommentar: Studenter ska kunna planera sin tid efter det schemat som tilldelats minst två veckor innan kursstart. Som student har man också ansvar att ta del av den utbildning som ges om man inte har en giltig frånvaro. Universitet bör specificera vad studenter har för ansvar när det gäller obligatoriska moment och av samma anledning måste universitetet motivera varför kursen innehåller obligatoriska moment. Om kursen innehåller

12 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 12/24 ett moment som är svårt att genomföra flera gånger under en termin så bör det framkomma i informationen till studenten. I de fall då momentet är omöjligt att ge flera gånger måste studenten få information om nästa tillfälle snarast. Vi anser att man kan ställa krav på studenterna att ta del av den utbildning som erbjuds. En god dialog med de studenter som berörs kan lösa många problem och få studenterna att inse värdet av att närvara vid icke-obligatoriska moment. 3. Kurslitteratur och annat studiematerial 3.1. Kurslitteratur och annat studiematerial för personligt bruk bekostas av den enskilde studenten. Kommentar: Det bör garanteras att biblioteken har minst ett par böcker som ingår i kurslitteraturen att tillgå för studenterna vare sig det är referenslitteratur, vanliga låneböcker eller e-böcker Institution ska, till självkostnadspris, tillhandahålla sådan obligatorisk kurslitteratur som inte finns att tillgå i handeln. Detta gäller även för annan obligatoriskt kurs och studiematerial Institution ska bekosta kopiering av studenters inlämnade arbeten för de exemplar institutionen efterfrågar för sin egen verksamhet Institution ska vara behjälplig med anpassat studie material för student med dokumenterat behov av sådant material. Kommentar: Institutionerna måste bli bättre på att ge information om de stödfunktioner som finns på universitetet. Prefekterna måste bli bättre på att informera sina anställda om dessa funktioner. 4. Examination Som ovan nämnt i diskussionen råder det en viss inkonsekvens i språkbruket i variationen av ordet examination, då tentamina och

13 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 13/24 examination förefaller att användas synonymt. Detta kan skapa förvirring för både anställda och studenter. GUS efterlyser här ett mer konsekvent och enhetligt språkbruk. I regelsamlingen finns flera olika exempel på examinerande moment men dokumentet fokuserar mycket på olika typer av skriftlig tentamen. Vi föreslår att man byter ut många av de utskrivna tentamensformerna och ordet tentamen till examination som då borde innefatta flera olika sorters tillvägagångssätt. Universitetet måste fundera om förslaget innebär några oönskade konsekvenser. Man kan då skriva ut i definitionsstycket att examination även innefattar delexamination När students prestation utgör underlag för en examination ska examinationen genomföras på sådant sätt att den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas. Vid grupparbeten ska varje students prestation bedömas för sig. Det verkar som att regeln lätt missuppfattas till att man måste ha olika examinationer per student och att då examinerande grupparbeten i praktiken är omöjligt. I ett möjligt förarbete skulle man kunna ge en mer utförlig beskrivning av regeln. Studenter ska få betyg beroende på sin egen prestation i ett grupparbete även om också samarbetet i gruppen kan vara viktigt. Detta behöver inte vara i konflikt med grupparbetet i sig. Det framgår av högskoleverkets rapport Rättssäker examination, att grupptentamen får anses vara en tillåten examinationsform. Det är dock viktigt att en individuell bedömning kan göras av studenterna När det i en kurs eller delkurs ingår flera examinerande moment ska varje moment bedömas enskilt, och det ska framgå hur betygen på de examinerade momenten vägts samman till det slutgiltiga betyget. Kommentar: Viktigt med en korrekt kursplan där det framgår vilka som är de examinerande momenten och hur många poäng de ger Vid skriftlig tentamen ska examinationsunderlaget anonymiseras före rättning. Den rättande läraren ska då inte ha tillgång till studenternas identitet. Detsamma bör även gälla hemtentamen.

14 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 14/24 Kommentar: Hur material ska kunna anonymiseras måste diskuteras inom universitetet då många verkar ha problem med hur detta ska gå till. Ett förslag är att utnyttja GUL för hemtentamen. Vidare öppnar ordet bör tolkningar och vi ser hellre att det ska bort och ersättas med ska. Många examinerande moment innehåller skriftliga delar som inte går att anonymisera då de tillhör en uppgift som beskrivs nedan. Det finns examinerande moment som är viktiga att ha kvar i utbildningen. Så som uppträdanden, opponeringar, rollspel och de flesta konstnärliga examinationer där studenter talar om sitt verk. Dessa examinationer är omöjliga att göra anonyma och det är inte heller önskvärt. Detta kanske bör framgå någonstans i regelsamlingen eller i dess förtexter Det ska så långt möjligt framgå av kursplan hur många högskolepoäng (hp) som examineras vid varje examinationstillfälle. Kommentar: Vad förhindrar kursansvarig att skriva ut hur många hp som examineras för varje examenstillfälle? Vi anser att studenten har rätt att få veta hur många poäng examinationsmomentet ger Betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor i samband med examination ska vara klart angivna på förhand. Detta gäller även för hemtentamina och examensarbeten. Kommentar: Villkor för bedömning ska alltid vara tydliga och klart angivna oavsett examinationsform Vid poängbedömd skriftlig examination ska framgå det högsta antal poäng som varje tentamensfråga kan ge. Kommentar: Det bör inte vara något problem att ge information om hur många poäng examinationsmoment ger oavsett examinationsform. Denna information ska framgå i kursplanen Student som på grund av dokumenterad funktionsnedsättning är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen, ska senast fyra veckor före examinationen anmäla detta till kursansvarig lärare.

15 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 15/24 Kommentar: Institutionen ska tillse att lämplig examinationsform arrangeras Om en students skriftliga examinationsunderlag förkommit, och det kan konstateras att universitetet är skuld till detta, ska ny examination erbjudas inom en vecka efter det att händelsen har konstaterats. Detta gäller också om felaktig uppgift om dag eller tid för examination genom misstag av universitetet medfört att studenter inte kunnat examineras. Studenten kan begära att examinationen förläggs till ett senare tillfälle I fråga om skriftlig tentamen gäller i övrigt Regler för tentamensskrivningar vid Göteborgs universitet. Student har ansvar för att informera sig om och följa de regler som gäller för respektive examinationstillfälle. 5. Tillhandahållande och begränsning av examinationstillfällen 5.1. Fakultetsnämnd får besluta om begränsning av antalet tillhandahållna examinations respektive praktiktillfällen för godkänt betyg. En sådan begränsning ska framgå av kursplanen och får endast göras av resursmässiga skäl. HSV har förtydligat detta I de fall begränsning av antalet examinations respektive praktiktillfällen föreligger får det inte innebära att färre än fem examinationstillfällen tillhandahålls. Vid praktik ska minst två tillfällen tillhandahållas Examinationstillfällen ska tillhandahållas vid kursslut och ytterligare examinationstillfällen ska tillhandahållas inom högst åtta veckor. Därtill bör det erbjudas ett examinationstillfälle under eller i anslutning till sommaruppehållet avseende kurser som avslutats under det gångna läsåret.

16 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 16/24 Kommentar: Hur hanterar universitetet examination under sommaruppehållet? Då det inte finns bestämda slutdatum för terminerna på alla institutioner bör det finnas regler angående detta. Det verkar som att det lätt blir problem med examinationstillfällen under sommaruppehållet, beroende på när det är. Dels slutar många studenter kolla sin studentmail, dels arbetar många och del kan det blir problem med rättning då examinator går på semester. De kurser och program vid Göteborgs universitet som är förlagda vid integrerade institutioner med Chalmers där även studenterna är förlagda vid Chalmers, gäller inte Göteborgs universitets regler utan Chalmers bestämmelser. Kårerna har påtalat att det ofta uppstår problematik eftersom lärosätenas tentamenstider inte är kompatibla med GUs regler, då Chalmers har tentamensperioder och inte löpande som på Göteborgs universitet. Eftersom detta utgör ett stort problem bör det eventuellt göras en tilläggsskrivelse just om dessa utbildningar, alternativ en undantagsregel. Då måste utbildningen fungera så att studenterna inte får några problem med CSN. Kontakten med Chalmers ska också utredas och vi hoppas på att GUs studenter kan få tillgång till Chalmers lokaler och annat som är nödvändigt för studiegången I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Kommentar: Information om kursens förändringar måste nå studenterna på ett tillfredställande sätt. 6. Examinationsbesluts tillkännagivande 6.1. Betyg ska meddelas student skyndsamt, dock senast tre veckor efter examinationstillfället. Kommentar: Enligt JO är skyndsamt högst tre veckor, femton arbetsdagar. Kanske kan de vara bra att skriva ut att det är femton arbetsdagar någonstans i dokumentet så alla är medvetna om ordets betydelse.

17 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 17/ I samband med meddelandet av betyg ska student få tillgång till den rättade examinationsuppgiften Innan förnyat skriftligt examinationstillfälle anordnas ska det ha förflutit minst två veckor efter det att resultatet har meddelats Betyg får tillkännages på publika anslagstavlor inom universitetet. Vid angivande av enskild students betyg ska kod användas. Namn, personnummer eller del därav får inte användas Institutionen ansvarar för att student, i anslutning till att betyg tillkännages, på begäran ges tillfälle för genomgång av och möjlighet att lämna synpunkter på betygsättningen. 6.6 Ett examinationsbeslut kan inte överklagas. En student har dock rätt att begära omprövning av ett examinationsbeslut hos examinator. 7. Examinator och handledare Kommentar: Examinator och handledare måste föra dialog med varandra för att inte ha en allt för olik syn på studentens arbete. Examinator och handledare behöver absolut inte tycka exakt samma sak men då studenten lyssnar mycket på handledaren måste synen på uppgiften vara någorlunda samstämmig. Det måste också framgå klart och tydligt i informationen till studenten vilka olika roller examinator och handledare har. 7.1 Student som underkänts två gånger på samma examinerande moment har rätt att hos institutionen begära byte av examinator. Begäran ska inlämnas snarast och vara skriftlig. Institutionen har att skyndsamt bifalla sådan

18 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 18/24 begäran. Kommentar: Ska institutionen alltid bifalla byte av examinator? Bör man lägga till om inte särskilda skäl talar emot det och vad är i sådana fall särskilda skäl, detta kan framgå genom exempel förarbetet Vid examensarbete eller uppsats med en omfattning av minst 15 hp har student(er) rätt till enskild handledning. Undantag från detta ska framgå av kursplanen. Kommentar: Om undantag ska ges ska det motiveras Student har rätt till handledning vid praktik Student kan ansöka om att få byta handledare. Begäran ska vara skriftlig och institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran. Kommentar: Om en student begär byte, ska det alltid bifallas? 8. Kursvärdering 8.1. Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att redovisa erfarenheter och synpunkter på kursen i en anonym kursvärdering. Se GUS åsiktsdokument angående kursvärderingar Kursvärderingar ska i möjligaste mån genomföras elektroniskt. Kommentar: Kursvärderingar ska alltid genomföras, universitetet bör använda den metod som ger flest svar. Sammanställning ska presenteras på ett sätt som gör så att studenterna kan ta till sig den. De ska alltid vara anonyma. Studenterna ska svara på kursvärdering efter värderingsdokumentet tillgängliggjorts. Vi föreslår ett datum då student inom detta ska svara på kursvärderingen t.ex. inom en vecka efter avslutat kurs Kursansvarig institution ska tillse att kursvärdering genomförs och sammanställs.

19 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 19/24 Kommentar: Hur långt efter avslutad kurs ska sammanställningen genomföras? Hur lång tid har studenten på sig att svara på kursvärderingen? Då sammanställningen ska göras tillgängligt för studenterna senast åtta veckor efter kursslut är det rimligt att det finns någon tidsbegränsning då studenten ska svarar på kursvärderingen Resultatet av kursvärdering ska göras tillgängligt för studenterna. Sammanställning av kursvärdering ska ha gjorts tillgänglig för studenterna senast åtta veckor efter kursslut. Sammanställningen bör finnas tillgänglig på GUL Åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat ska redovisas i en sammanställning. Vid nästkommande kurstillfälle ska sammanställningen av senast utförda kursvärdering presenteras, inklusive eventuella genomförda eller planerade åtgärder. 9. Undervisningens genomförande 9.1. En kurs bör inte schemaläggas mer än fem dagar under en vecka. Vid schemaläggning ska hänsyn tas till studenters och lärares behov av rast om minst 15 minuter under en tvåtimmars period På kurs som genomförs på dagtid bör schemalagd undervisning förläggas mellan kl och På kurs som genomförs på kvällstid bör schemalagd undervisning förläggas mellan kl och Helger och helgdagar ska inte ses som tillgänglig tid. Hemtentamen ska inte heller behöva skrivas över helgen Ordinarie examinationstillfälle för kurs som läses på dagtid bör endast förläggas måndag till fredag mellan kl och Kommentar: Universitetet måste arbeta hårt med att lösa problemen med tentasalarna. (Se GUS skrivelse angående tentasalarna). Tentamenstillfälle utanför ordinarie tider (och

20 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 20/24 inom ordinarie tider) ska framgå klart och tydligt av kursschema. Även utbildning ska endast ges på vardagar. Helger och helgdagar ska inte ses som disponibel tid för t.ex. hemtentamen eller andra arbetsuppgifter Examinationstillfälle för kurs som genomförs på kvällstid bör endast förläggas till kvällstid Examinationstillfälle för kurs som genomförs under helger bör endast förläggas till helg. 10. Lokaler och utrustning Universitetets lokaler ska vara anpassade för att kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Kommentar: Vad händer med en regel som denna när vi onekligen inte har möjlighet att bygga om vissa av universitetets lokaler? I universitetets lokaler råder rökförbud. Gäller detta nu i närhet av universitetsbyggnader i allmänhet och inte endast i lokalerna? I universitetets lokaler råder förbud mot att medha husdjur. Ledarhund får medföras i enlighet med särskilda anvisningar Skador på universitetets lokaler och utrustning som oavsiktligt orsakats av student ersätts av fakultetsnämnd. Detsamma gäller även lokaler och utrustning på praktikplats. Kommentar: Skador som avsiktligen har orsakats av student ersätts av studenten? Universitetet ansvarar inte för students personliga utrustning/instrument.

21 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 21/24 Kommentar: Det bör framgå att det gäller alla tillhörigheter för studenterna, och inte bara utrustning eller instrument. 11. Studentförsäkring Student är genom universitetet försäkrad under studietiden samt vid färd mellan bostaden och den plats där undervisningen bedrivs. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt i vissa fall sjukdom genom smitta. Med studier avses även t.ex. praktik och exkursioner. Institutionen ska informera studenterna om studentförsäkringen. 12. Disciplinära åtgärder och avskiljande från studier Kommentar: Universitetet måste nå alla delar av verksamheten för att ge instruktioner angående disciplinära åtgärder. Alla institutioner måste inse vad det innebär för en student att anklagas för tvivelaktigt beteende. Studenten måste känna till god akademisk sed Student får inte avstängas från studier eller annan verksamhet inom universitetet på annat sätt eller under andra förhållanden än som regleras i Högskoleförordningen 10 kap eller Förordning (SFS 1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning. Inga kommentarer 13. Studieregelskommittén och anmälan av regelbrott Studieregelskommittén Kommentar: Det är många som känner stor frustration när ett problem och brott mot studiereglerna upprepas trots att det har påtalats av studenter, kåren och universitetet. Studieregelskommitténs uppdrag har diskuterats i de diskussioner som vi har haft med våra medlemskårer. Idag upplever många studieregelskommittén som en domstol dit man kommer om man har brutit mot reglerna. Tyvärr verkar få se kommittén som den tillgång den kan vara. Vi uppmuntrar till en utredning av Studieregelskommittén för att se den fulla potentialen.

22 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 22/ Student och medarbetare vid Göteborgs universitet kan vända sig till studieregelskommittén för tolkning av befintlig regel Överträdelse av studieregel kan anmälas till studieregelskommittén som har att uttala sig mot bakgrund av det befintliga regelverket i anledning av anmälan. Uttalandet ska beaktas i verksamheten. Institution ska också tillse att nödvändiga åtgärder i anledning av uttalandet genomförs. Kommentar: Vad innebär att det ska beaktas i verksamheten? Vid upprepade överträdelser överlämnar kommittén ärendet till rektor. Rektor kan besluta om vidare åtgärder Student och medarbetare vid Göteborgs universitet kan vända sig till studieregelskommittén med förslag till förändring av befintlig regel och med förslag till nya regler. Kommentar: Se ovan förda diskussion om Studieregelskommittén. REGLER SOM SAKNAS Kompletteringar Kompletteringar för de som inte lämnat in uppgift/deltagit på de obligatoriska momenten. Inom vilka tidsramar ska studenten komplettera? Hur ofta ska universitetet erbjuda obligatoriska moment, speciellt moment som är svåra att genomföra? Information om källor för examination Det bör lyftas att även det som läraren presenterar på lektioner, så som stenciler, presentationer etc. kan vara en del av underlaget vid examination. Examinationen av studenterna begränsas inte till att utgå från kurslitteraturen. Genom tydliga betygskriterier och bra kursplaner kan det specificeras för studenterna. För studenter som inte kan medverka vid alla

23 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 23/24 lektionstillfällen är det då viktigt att dessa finns tillgängliga på t.ex. GUL. Tidsramar för hemtentamen och uppsatser Vad händer med examinationsuppgift om den inte lämnas in i tid. Vid skriftlig tentamen i sal måste man lägga ned pennan vid en viss tid. För många som skriver hemtentamen är det retligt när medstudenter kan lämna in sent och ändå bli betygsatta. Det är också fel av institutioner att ta bort möjligheten till högre betyg vid sen inlämning. Kontakten med Chalmers Vi har mycket kontakt med Chalmers på flera utbildningar vid Göteborgs universitet. Vi önskar att även detta skulle regleras i regelsamlingen. FÖRARBETEN För att kunna se hur en regel kommit till och för att veta detaljerna kring arbetet tycker vi att det ska finnas förarbete. Förarbetet behöver inte vara upptryckt i det fysiska dokumentet då detta ska vara lätt att distribuera men för finnas tillgängligt på samma sida som studiereglerna. Detsamma gäller goda exempel och uttalanden från Studieregelskommittén. REFERENSLISTA GUS skrivelse om tentamenssalar. GUS åsikter om kursvärdering:

24 GUS Remissvar Regelsamlingen Sida 24/24 HSV Rättssäker examination (2008:36 R): kerexamination.5.5dc5cfca11dd92979c html Lund, Rättighetslistan: Rättigheter och Skyldigheter - Regelsamling vid Göteborgs universitet. Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor, Uppsala universitet: enternas_arbetsvillkor.pdf Pedagogiskt program för Uppsala universitet: PUK:s skrivelse till Studieregelskommitten

25 Sida 1/2 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen Remissvar om studiereglerna Göta studentkår önskar framföra följande åsikter gällande studiereglerna ( regelsamlingen ). Regelsamlingens syfte Vi anser att regelsamlingen fyller flera syften. Den är ett dokument som reglerar processer kring själva studiegången; studenter kommer till universitetet, läser kurser, och förväntas någon gång eventuellt ta examen. Regelsamlingen fyller funktionen av att reglera processen däremellan. Flera saker som är mer eller mindre oreglerade men som ändå händer under utbildningars gång, som schemasättning, examination, kursvärderingar etc, bör på något sätt regleras. Det handlar i mångt och mycket om att kunna förutsäga hur viktiga delar av utbildningen kommer gå till, och att detta är tydligt för alla inblandade. Därutöver bör regelsamlingen användas för att tydliggöra och i viss mån utjämna maktförhållandet mellan studenter och universitetet. Det är inte så att maktförhållandet bör helt utjämnas, men det är rimligt att en student till exempel ges möjlighet att byta handledare, och därmed inte är helt utlämnad till myndighetens godtycke. Något som vi anser saknas i nuvarande regelsamling är en fördelning av ansvaret mellan universitetet och studenten i nuvarande skrivning ligger i princip allt ansvar på universitetet om ej annat föreskrivs. Ett bra exempel på en sådan fördelning är det pedagogiska programmet vid Uppsala universitet. En tydligt fastställd sådan skrivning skulle innebära att det blir mer motiverande både för studenter och lärare att läsa dokumentet, tex innan studiestart etc. Uppdateringsprocessen Processer är ju ständigt populära att ha åsikter om, och så även denna gång. Vi anser att det är viktigt att under utformandet av den nya regelsamlingen ha i beaktande den maktfördelning som finns, både inom universitetet mellan lärare, prefekter, administratörer etc, och mellan universitetet och studenter. Vi anser dessutom att det är viktigt att tänka på vad det är att vara student, så att regelsamlingen inte uppmanar till ett kunskapsmanglande där det kritiska tänkandet helt glöms bort. Det är även av stor vikt att beakta att utbildning är något som studenter och lärare genomför tillsammans, om än från olika håll. Regelsamlingens innehåll Göta studentkår anser att regelsamlingen ska vara just regler, annars riskerar den att bli fullständigt tandlös och därmed få samma effekt som i Uppsala eller Lund, där studentkårerna upplever att deras motsvarigheter mer ses som rekommendationer snarare än regler, och därmed inte behöver följas alls. Däremot kan det vara rimligt att inte reglera alla saker lika hårt, utan att enbart sådant som verkligen bör vara hugget i sten är regler. Det finns några regler i den nuvarande regelsamlingen som i karaktär mer liknar riktlinjer, till exempel 8.2 eller 2.6. Det är rimligt att reglera många aspekter i utbildningen, men inte alla! I ovanstående exempel bör kanske 2.6 snarare vara en regel, och därmed inte vara ett bör, medan 8.2 skulle kunna vara en rekommendation (reflekterar inte nödvändigtvis Göta studentkårs ståndpunkt i frågan om de specifika reglerna). Vi anser att det bör tydliggöras vad som är universitetets ansvar och studentens ansvar, samt vem som har ansvar för uppföljning, genomförande och möjliggörande av respektive regler. Det är viktigt att examination regleras, dock anser vi att nuvarande skrivningar är för konserverande mot skriftliga salstentamina, vilket vi anser vara olyckligt. Även om det inte står uttryckligen så går det lätt att tolka in. Dessutom tror vi att det är viktigt att bedömningsförfarandet regleras, det vill säga hur du bedöms, till skillnad från nu när formen regleras, det vill säga hur examination går till. Ett exempel skulle kunna vara att ha bedömningskriterier i kursplaner (jfr kursplaner från lärarutbildningsnämnden). Göta studentkår Götabergsgatan 17 exp@gota.gu.se Göteborg

26 Sida 2/2 Vi anser dessutom att det är viktigt med feedback på examination, och att det på något sätt bör regleras. Det bör på något sätt uppmuntras att välja examinationsform efter mål och syfte med en kurs. Vi tycker också att det är viktigt med de tidsangivelser som finns, inte bara för att det är rimligt i största allmänhet men även för att studenter ska kunna planera sin vardag i god tid, studierna är inte det enda du som student ägnar dig åt. Vi upplever problem med att många studenter inte känner till hur universitetets organisation fungerar, och tycker att det måste informeras om bättre. Ofta så sker sådan information vid terminsstart, men det är rimligt att delar av den upprepas vid kursstart, tex info om vem som är kursansvarig, vem som är studierektor och prefekt etc, sådant som är relevant för den kurs som läses. Oavsett hur det görs så måste studenter informeras bättre om universitetets organisation. Göta studentkår anser att det bör gå att hitta varifrån varje regel är hämtad. En lösning som vi förespråkar för detta syfte är ett index där reglernas härkomst anges, inte att det står vid varje regel eller motsvarande. Ett index som inte ligger vid varje regel kan bidra till ökad förståelse/acceptans av regelsamlingen, samtidigt som det blir enkelt för den nyfikne att hitta förlagan till regeln. Till sist skulle vi önska att ett tydliggörande av vad ordet bör betyder, då vår uppfattning är att detta tolkas väldigt olika på olika fakulteter och institutioner. Därtill är vi av åsikten att flera av de regler som finns borde förtydligas, och kanske inte skrivas på kanslisvenska. Göta studentkår Götabergsgatan 17 exp@gota.gu.se Göteborg

27

28

29

30 REMISSVAR Rättigheter och Skyldigheter Remissvar Rättigheter och Skyldigheter Den 2 Februari 2012 Stina Fredriksson och Mikael Benserud Sahlgrenska akademins studentkår är över lag nöjda med GUs regelsamling, framför allt om denna jämförs med motsvarande dokument hos exempelvis Lunds universitet och Uppsala universitet. Vid dessa lärosäten har dokumenten annan dignitet, i formen av riktlinjer. Detta är något som företrädare för respektive lärosätes studentkårer anser förringa studenters möjligheter till att få en rättvis undervisning, bedömning, och behandling. Utöver detta blir likabehandlingen lidande, både på institutions- och individnivå, när riktlinjer implementeras i varierande grad. Det är således vår åsikt att dokumentet rättigheter och skyldigheter bör kvarvara som ett tvingande dokument. Vad beträffar innehållet i samma dokument finns det dock saker som bör förändras, men i de flesta fall endast förtydligas. Det kan också finnas en god tanke i att ha en bilaga till dokumentet, motsvarande lagars förarbeten, som beskriver tanken bakom reglerna, för att på sådant vis förtydliga deras syften. Detta eftersom vi tror att det även efter en revidering kommer kvarstå formuleringar som tillåter olika tolkningsvärde. I detta läge vill vi förtydliga att vi förstås är för studentens rätt, men mot ett gement användande av dokumentet som ju oundvikligen kommer leda till att företrädare för den undervisande och administrativa delen av universitetet ställer sig negativa till dokumentet i sin helhet. För att ge ett exempel kan man se på regel 2.8 om frånvaro vid obligatoriska moment. Hur ska det hanteras, gäller det bara frånvaro till följd av sjukdom och liknande, eller gäller det även exempelvis skidresor? Ytterligare spörsmål som luftats kring dokumentet gäller inte sällan regler som har sin grund i högskoleförordningen eller högskolelagen. Det är vår tämligen arbiträra uppfattning att det inte sällan är dessa regler som verkar vara svåra att uppehålla för institutionerna. Här är ett ganska knepigt bekymmer, och Universitetet bör nog se över hur sådana ärenden hanteras, då högskoleförordningen är mindre omfattande än rättigheter och skyldigheter, och således bör vara de mest högprioriterade reglerna att förhålla sig till. I diskussioner har det också framkommit förslag att i dokumentet tillägga vad som är regler direkt citerade från svensk lag, och vad som är lokalt anbefallt. Detta ställer vi oss kluvna till. Man skulle säkerligen se ett mycket större genomslag hos de lagbetingade reglerna, men samtidigt riskera att förringa de regler som enbart är lokala. Här krävs en öppen diskussion med både företrädare för universitetet samt studenterna för att utröna vilket som är mest fördelaktigt. Skulle dessa markeringar göra sig bäst i ett eventuellt tilläggsdokument? Sida 1 av 3

31 REMISSVAR Rättigheter och Skyldigheter Om vi ser generellt på dokumentet en kort stund till anser vi det viktigt att även lägga mer fokus på dokumentets tredje titel-ord, skyldigheter. Detta för att dokumentet ska få ett tydligare genomslag hos lärarkåren, och bli ett dokument som båda parter kan stötta sig på. Studenterna bör få tydligare regler att förhålla sig till, och som Universitetet bör vara mer strikta med att upprätthålla. Vi anser också att det bör finnas reglerat var information som avses i regler ska finnas tillgänglig. Nedan följer en kort genomgång av de befintliga regler som vi anser behöver förtydligas/förändras. 1.1 Måste anpassas nu när studenter från tredje land betalar avgift. 1.3 Hur ska man hantera kostnader för resor och eventuellt boende till VFU? 2.1 Hur mycket och hur nära kursstart får en utbildnings- eller kursplan revideras? 2.2 Delen om sidantal efterföljs i mycket låg utsträckning. 2.3 Vi skulle vilja se att schemat presenteras tidigare. 2.5 Bör egentligen stå genast i stället för skyndsamt, då skyndsamt tillåter tolkningsmarginal. 2.6 Här ser vi gärna att det står ska i stället för bör. 2.7 Denna regel bör ses över för att efterföljas bättre. 2.8 Här bör förtydligas vad som avses. Ska exempelvis frånvaro p g a skidresa anses som inte kunnat närvara? 4. Hela detta stycke bör ses över för att fungera bättre med den stora flora av undervisningsformer som finns. 4.2 Man bör kanske styra upp var detta ska anges? Kursplan känns rimligt. 4.3 Bör eller ska gälla hemtentamen? I dagsläget finns inget hinder för att formulera ska. 4.4 Varför skulle det vara ett hinder att det alltid framgår? 4.5 Saknas gruppuppgifter eller något annat? 5.1 Slentrianmässig begränsning förekommer i de flesta fall utan motivering. Här kan det vara viktigt att gå ut med riktlinjer. 5.3 Regeln i sig är bra, men har medfört problem på vissa kurser. Vi skulle vilja se ett system där man ansöker om dispens från ex studieregelskommittén för att få frångå regler, något som sedan ska föras in i kursplan. 7.3 Denna regel bör omformuleras. Vem tillgodoser denna rätt? 8. Vi anser att man bör se över hur kursvärderingar utförs för att tillgodose så stor svarsfrekvens som möjligt. Kan de göras bra och eventuellt obligatoriska? 9.2 Vi anser att all undervisning som inte är VFU ska förläggas till veckodagar mellan respektive för kvällskurser 9.3 Vi anser att detta bör vara ska. 9.4 Vi anser att detta bör vara ska. 9.5 Vi anser att det bör vara ska. Sida 2 av 3

32 REMISSVAR Rättigheter och Skyldigheter Sida 3 av 3

33 Remissvar regelsamlingen, KonstKåren Remissvar till GUS: revision av Rättigheter och skyldigheter regelsamlingen för studier vid Göteborgs universitet Regelsamlingens utformning och vara eller icke vara är ett omdebatterat och ibland problematiskt ämne på Konstnärliga fakulteten. Konstkåren har också en stor oenighet bland sina studenter vad gäller dels kännedom om att det överhuvudtaget finns regler och hur/om dessa går att appliceras på konstnärliga studier. Det är också en generellt mycket dålig kännedom om regelsamlingen bland lärare som faktiskt jobbar direkt med studenter, men också bland administratörer och tekniker som även de jobbar indirekt med studenter och saker som faktiskt styrs i regelsamlingen. Nu betyder detta inte att dagens läge är total katastrof, det finns sammanhang där det fungerar ganska bra och regelsamlingen inte bara ses som den onda ledningens straff mot lärarnas pedagogiska idéer, men Konstnärliga fakulteten har mycket att jobba med på punkten. I fakultetsledningen och bland prefekterna så är min uppfattning att man är överens om att reglerna i sig inte nödvändigtvis hindrar de konstnärliga utbildningarnas pedagogik, men denna syn har långt kvar ner i organisationen till både lärare och studenter. Remissvaret har diskuterats i KonstKårens styrelse men inte behandlats där formellt annat än som information då våra studentrepresentanter just nu är väldigt upptagna med fakultetens interna omorganisation. Sektionerna har alla haft möjlighet att komma med synpunkter. Det är olyckligt att dessa två stora och viktiga saker krockar i tid och gör att något tyvärr måste nedprioriteras. För att få reglerna lättare att använda i organisationen så tror jag att det finns flera saker att fundera utifrån, nu kommer jag att blanda lite problemanalys med lösningsförslag: Utformningen är en viktig del som skapar många onödiga problem idag, tex att lärare känner sin pedagogiska kompetens angripen genom formuleringar i vissa paragrafer som upplevs tvingande mot en mer traditionell salsundervisning och examinationsformer som inte känns igen i våra ämnen. Att regelsamlingen lätt blir en slags trubbig retorisk klubba i konfliktsituationer gör det onödigt svårt att mötas runt egentligen ganska självklara saker som är reglerade i både lag och förordning. Avsaknaden av faktiska konsekvenser vid regelbrott gör också att många upplever en förvirring kring hur reglerna ska användas och tolkas. Bör, skall eller bara kanske eventuellt när det passar? Ett alternativt sätt att visa att man faktiskt tar den pedagogiska frågan på allvar och aktivt jobbar med kvalitet är att göra om regelsamlingen till ett pedagogiskt program som kan vara en ledstjärna för hela universitetet och på sikt skapa större kvalitet, precis som UU. Ett annat sätt är att ta fram konkreta exempel och förslag för att underlätta för tolkningen av reglerna, men det finns också stora risker med att urholka lag och förordning med ett slags prejudikat. Just den pedagogiska delen tror jag verkligen skulle underlättas av att diskussionen leds bort från vad jag upplever som onödigt pedantisk eller skev tolkning av regler som egentligen inte är någonting KonstKåren Studenternas Hus Götabergsg Göteborg info@konstkaren.gu.se tel /3

34 Remissvar regelsamlingen, KonstKåren konstigt. Ett utmärkt exempel på detta är som handlar om information till studenten i form av litteraturlista, schema etc i en viss tid innan kursstart. Vem vill INTE ha det? Varken lärare, studenter eller övrig personal mår bra av en situation där allt är flytande och ingen ens vet hur nästa arbetsvecka ser ut! Trots detta är just kursschema senast 2 veckor innan kursstart någonting som långt ifrån alltid följs på de konstnärliga utbildningarna. Att undanhålla information till studenterna av "pedagogiska skäl", som det ofta framställs, är inte acceptabelt. Om många lärare tycker att det är svårt att lägga schema för undervisningen två månader framåt så måste det finnas ett stöd som de kan använda, snarare än att konsekvent strunta i att följa reglerna. Andra punkter som också skapar osäkerhet och ibland komplicerade tolkningar är skrivelsen om utbildningens kostnadsfrihet eller motsvarande kostnadsfria alternativ, 1.3. Detta är en knepig fråga för en del konstnärliga utbildningar då många studenter investerar stora summor i material/instrument etc för specifika projekt som är en del av utbildningen. Då och då uppstår intressekonflikter kring just varför och hur produktionen av ett i material dyrt objekt gör att studenten uppfyller läromålen, här behöver både studenter och lärare bättre stöd då regelsamlingen säger en sak och verkligheten en annan. Det är inte menat att vi studenter ska få allt gratis, men ibland måste det finnas rimliga gränser samt en tydligare koppling till faktiska lärandemål som examineras i en kurs. Åter till 2 och punkt 7-8, detta är en fråga som verkligen ställer till mycket oenighet både bland studenter och lärare. Problemet ligger på många olika nivåer och som vanlig hos både studenters och lärares attityd. Att alla obligatoriska moment tydligt ska framgå i kursplan och motiveras är väl egentligen inte så konstigt, men en direkt konsekvens kan bli väldigt statiska kurser som enligt lärarna inte kan anpassas för situationen och i kombinationen med en ibland dålig inställning och bristfällig närvaro hos studenter så skapar det ett stort problem tillsammans. Den sista punkten måste för att vara praktiskt och ekonomiskt realistiskt knytas till någon form av krav på studenten att faktiskt ta sitt ansvar och närvara om inte särskilda skäl föreligger. Här är ett direkt exempel på där regelsamlingen även behöver definiera studenters skyldigheter. 4 Examination är också någonting som ibland orsakar problem, men här har jag lite svårt att se att det har med reglerna i sig att göra, det är snarare ett tolkningsproblem. Till exempel vad gäller den enskilda studentens prestation 4.1 så finns det en del som tolkar det som att grupparbeten blir omöjliga, vilket inte alls är regelns syfte. Anonymisering 4.3 är inte heller speciellt intressant på KFN då våra examinationsformer nästan alltid syftar till att diskutera och problematisera det personliga arbetet. Självklart innebär denna typen av väldigt personnära examination att det ibland uppstår problem när man rör sig i en gråzon mellan kritik mot sak och person, vad är det egentligen som skall bedömas? Det finns dock en stor medvetenhet om detta och jag tycker inte att det bör ändras i regeln, men bra att fundera på är definitionen av skriftlig tentamen, vad menar man egentligen? KonstKåren Studenternas Hus Götabergsg Göteborg info@konstkaren.gu.se tel /3

35 Remissvar regelsamlingen, KonstKåren Tillhandahållande och begränsning av examinationstillfällen, 5, är något som definitivt ställer till problem, dels i reglerna men också hur de tillämpas i undervisningen. Eftersom varje examinationstillfälle blir på sätt och vis en unik förutsättning för bedömning och kritisk reflektion så är det ibland praktiskt mycket svårt att skapa samma förutsättningar för en student som missat en ordinarie examination. Dessutom har många kurser på konstnärliga fakulteten flertalet examinationstillfällen väldigt nära inbakade i den löpande undervisningen som tillsammans ger en helhetsbedömning. En student som blir sjuk eller av andra särskilda skäl missar fel dagar kan tom tvingas gå om en hel delkurs, vilket får stora konsekvenser för studierna och gör att missade poäng egentligen inte kan tas igen för än nästa läsår. Samtidigt så kommer själva regeln till stor del direkt ur HF och alltså ingenting vi kan välja att strunta i för att det är obekvämt. Flera examinationstillfällen enligt regeln kan innebära en enorm byråkrati och onödiga kostnader, men samtidigt så kan det vara förödande för studiegången och CSN etc att vara sjuk en viss vecka... Här behöver lärare stöd och hjälp med hur det praktiskt kan lösas, samtidigt som studenternas skyldigheter tydliggörs! Det är inte ok att åka på skidresa och sedan kräva ett nytt examinationstillfälle, att stanna hemma med sjukt barn är en helt annan sak. Kursvärderingsfrågan är en annan som verkligen kräver ett nytt grepp och ett intresse både från studenter och lärare att faktiskt använda som verktyg för kvalitet, utvärdering och utveckling. Många av punkterna i regelsamlingen kring kursvärderingar kan idag inte på ett realistiskt och konstruktivt sätt uppfyllas av många anledningar. Låg svarsfrekvens och dåligt engagemang från många studenter ger ett undermåligt statistiskt material för lärare att jobba med och det skapar som följd att lärare inte heller känner sig motiverade till att lägga tid och energi på utformning, utförning och sammanställning... Ond cirkel som förmodligen kommer ta tid att bryta. Här krävs en helt annan tydlighet och inte minst en markering från ledningshåll att detta är en prioriterad fråga. Återigen kan vi inte ha regler som inte är meningsfulla i verksamheten! På konstnärliga fakulteten är anonymisering väldigt viktigt för att skapa förtroende och en trygghet i att verkligen kunna låta kritik komma fram, vi har väldigt små studiegrupper och en väldigt nära relation till våra lärare. Kontakten med läraren är ofta helt avgörande för studietidens kvalitet, därför blir det extra svårt att ge negativ feedback om man inte har förtroende för att det hanteras på ett sätt som skyddar individen. Elektroniska utvärderingar är självklart att föredra ur den aspekten, men många lärare saknar idag kompetens kring hur detta ska hanteras. Regeln behöver kanske inte ändras, snarare ges utrymme i verksamheten för att implementeras. För att summera så tror jag personligen att det i de flesta fall inte handlar om reglerna i sig, utan snarare om att arbeta med kulturen, värdegrunden och de praktiska förutsättningarna för att reglerna efterföljs. Om studieregler ska ha någon som helst reell effekt måste vi alla, både studenter och lärare, kunna stå för dessa! Jon Rundlöf, ordförande 2011/12 KonstKåren Studenternas Hus Götabergsg Göteborg info@konstkaren.gu.se tel /3