Utbildningsinspektion i Erikslundskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Borås kommun Erikslundskolan Dnr :3222 Utbildningsinspektion i Erikslundskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Erikslundskolan den och den 25 januari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Erikslundskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Erikslundskolan intervjuades elever, personal och skolledning. Föräldrar med barn i olika årskurser intervjuades vid ett möte för föräldrar till barn i skolorna inom Sjöbo kommundel. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och årskurserna 1 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

2 Erikslundskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 38 Förskoleklass 11 Grundskola 308 Obligatorisk särskola 43 Erikslundskolan ligger i Sjöbo kommundel i Borås. Den invigdes Skolan består av en del, kallad Sollunden, för förskoleklass och årskurserna 1 6 med integrerat fritidshem och en del för årskurserna 7 9. Båda avdelningarna är inrymda i den gemensamma byggnaden. Inom skolan finns också grundsärskola. De flesta eleverna bor i skolans närhet men eleverna i grundsärskolan kommer även från Borås övriga kommundelar. Bedömning av grundsärskolan görs i en separat rapport för särskolan. I närheten av skolan finns naturskyddsområde och en stor del av Borås idrottsanläggningar såsom Ryavallen, Alidebergsbadet samt Borås ishall. Inom gångavstånd finns dessutom Borås djurpark, friluftsområdet Almenäs samt teknikcentrum Navet. Sjöbo kommundel består till största delen av hyreshus. I norra delen av Sjöbo finns det ett villaområde och lite landsbygd. Kommundelen har många invånare med mångkulturell bakgrund. Cirka en tredjedel av eleverna har annat modersmål än svenska. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Erikslundskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Vid inspektörernas besök råder god stämning i klassrum och korridorer. Eleverna känner sig trygga och de tycker de är snälla mot varandra och att de är bra kamrater. Eleverna respekterar människors lika värde och tolererar inte kränkande behandling. I samtliga klasser har eleverna individuella utvecklingsplaner. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör utvecklas. - Skolan bör arbeta med att analysera elevernas kunskapsresultat. - Skolan bör uppmärksamma skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat för att finna orsaker och åtgärder om så behövs för att säkra likvärdigheten i utbildningen. - Skolan bör arbeta vidare med värdegrundsfrågorna så att alla i skolan har ett gemensamt förhållningssätt. - Elevernas inflytande över sitt eget lärande bör utvecklas. 2

3 - En gemensam syn på hur undervisningen skall bedrivas utifrån intentionerna i Lpo 94 bör utvecklas i ett 6 16 års perspektiv. - Skolans kvalitetsredovisning bör få en mer framträdande plats i den fortlöpande uppföljningen av skolans förbättringsarbete. - Skolan bör tillse att alla lokala konkretiseringar av nationella kursplaner överensstämmer med de nationella kursplanerna. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Inspektörerna bedömer att eleverna i Erikslundskolan ges möjlighet till utveckling och lärande i den riktning som målen för skolformen föreskriver. Vid inspektörernas besök råder god stämning i klassrum och korridorer. Eleverna känner sig trygga och de tycker de är snälla mot varandra och att de är bra kamrater. Inspektörernas intryck är att eleverna är artiga och trevliga. Eleverna respekterar människors lika värde och tolererar inte kränkande behandling. Enligt eleverna förekommer för närvarande ingen mobbning vilket också elevhälsoteamet i skolan bekräftar. Eleverna berättar vidare att om det uppstår mobbning tar lärarna tag i problemet direkt. Elevernas kunskapsutveckling följs fortlöpande upp genom diagnoser och tester m.m. I samtliga klasser har eleverna individuella utvecklingsplaner. I de lägre årskurserna tar dessa upp ämnena svenska, engelska, matematik samt social utveckling. För årskurserna 1 6 finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i svenska, matematik samt engelska. Dessa är tydliggjorda i form av staplar som i några klasser fylls i allteftersom eleverna når målen. I någon klass finns också social utveckling konkretiserat i form av ballonger som fylls i. Lärarna tycker att eleverna på detta sätt blivit mer medvetna om målen för utbildningen. I de olika klasserna har man arbetat olika aktivt med att fylla i staplarna och de elever inspektörerna pratar med är i olika hög grad medvetna om målen. Den systematiska uppföljningen, dokumentationen och bedömningen av de yngre elevernas kunskapsutveckling är i huvudsak begränsad till ämnena svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer således att uppföljningen i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör utvecklas. Resultaten på de nationella proven för årskurs 5 visar år 2005 att 15 elever av 17 genomförde proven. 12 av dessa klarade godkänt på proven i svenska, 10 elever klarade godkänt på proven i matematik och engelska. Lärarnas bedömning av måluppfyllelsen är att resultatet för flera elever med annat modersmål än svenska har påverkats av språkliga svårigheter. 3

4 I skolan finns lokalt bearbetade kursplaner samt betygskriterier i de allra flesta ämnen för årskurserna 7 9. Dessa håller vid inspektionstillfället på att läggas in på skolans webbplats så att alla har tillgång till dem. De elever inspektörerna samtalar med är i olika hög grad medvetna om kursplanemålen. Officiell statistik visar att andelen elever som vid Erikslundskolan når behörighet till gymnasieskolans nationella program ligger lägre än nivån för riket. År 2005 var 75,6 procent av eleverna behöriga till nationellt program. För flickornas del var 78,7 procent behöriga till nationellt program och bland pojkarna var 71,4 procent behöriga. Andelen elever behöriga till nationellt program för riket var 89,2 procent. Enligt skolans uppföljning av de elever som inte når målen är elever med annat modersmål än svenska inte överrepresenterade. Tabell 1. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan år 2004 och 2005 enligt Skolverkets statistik: Resultatmått för elever i årskurs 9 Erikslundskolan Riket Meritvärde ,9 206,3 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 69,3 58,5 75,9 75, ,6 89,6 89,2 Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 1 år 2005, för Erikslundskolan är det modellberäknade meritvärdet 189. År 2005 uppnådde eleverna ett meritvärde om 202 vilket är högre än det modellberäknade. Meritvärdet för hela riket år 2005 är 206,3. Resultatet är bättre än de föregående åren. Enligt rektorn beror det på ett mer målmedvetet arbete och att skolan detta läsår strukturerat upp uppföljningen och stödundervisningen till de elever som har svårigheter att nå målen i årskurserna 8 och 9. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med att analysera elevernas kunskapsresultat för att nå en ännu högre måluppfyllelse. Flickorna i Erikslundskolan har ett högre meritvärde än pojkarna. I samtliga ämnen har flickorna högre betyg än pojkarna. Lärarna beskriver att de flesta flickorna är mer ambitiösa och målmedvetna. Enligt inspektörerna bör skolan uppmärksamma skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat för att finna orsaker och vidta åtgärder om så behövs för att säkra likvärdigheten i utbildningen. Resultatet av Skolverkets nationella prov visar överensstämmelse mellan provresultat och betyg i årskurs 9. Vid intervjuer uppger föräldrar att de är nöjda med och har förtroende för det arbete som bedrivs av Erikslundskolans personal och de är nöjda med den ut- 1 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. 4

5 veckling som skett i skolan de senaste åren. Föräldrarna tycker att de får god information om elevernas utveckling i samband med utvecklingssamtal. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) skall alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen. I skolan finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling och gemensamma trivselregler. I skolan har funnits problem med ordning och reda. Detta har skolledning och personal det senaste året delvis lyckats komma tillrätta med. Under inspektionsbesöket är det lugn och ro i klassrum och korridorer. De flesta eleverna kommer i tid till lektionerna och det syns ingen nedskräpning eller klotter. Skolan har åstadkommit detta bland annat genom arbete med den så kallade sabbometern där kostnader för förstörelse och rengöring efter klotter synliggörs. Från en avsatt summa pengar (8 000 kr) dras kostnader för förstörelse av. Resterande summa får elevrådet som bidrag till inköp eller aktiviteter i skolan. I skolan förekommer ogiltig frånvaro. I de olika arbetslagen råder olika regler när det gäller konsekvenser vid ogiltig frånvaro och då regler inte följs. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med värdegrundsfrågorna så att alla på skolan har ett gemensamt förhållningssätt. I skolan finns ett aktivt elevråd med många idéer. Elevrådet har som målsättning att höja elevrådets status i skolan. Eleverna får också ta ansvar genom olika råd, såsom matråd, miljöråd m.m. De yngre eleverna är nöjda med att de till exempel fått igenom ett förslag på att få ha en praktikdag i årskurserna 5 och 6. Elevernas delaktighet vad beträffar inflytandet över lärandet är inte lika utvecklat. Inspektörerna ser vid inspektionstillfället inga exempel på att eleverna varit delaktiga i planering och upplägg av undervisningen. Eleverna får oftast en färdig planering av lärarna där de får en viss tid att genomföra uppgifterna. Om de inte hinner klart blir det läxa. Enligt intentionerna i Lpo 94 skall elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att de i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Undervisningen skall bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över sitt lärande bör utvecklas i Erikslundskolan. Organisation och arbetssätt i undervisningen Avdelningen Sollunden där förskoleklassen och årskurserna 1 6 ingår har en egen lokal arbetsplan. Den tar upp arbetet med elevernas inflytande och ansvar 5

6 samt olika kunskapsformer. Undervisningen för eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 6 har organiserats på olika sätt de senaste åren. Vid inspektionstillfället arbetar förskoleklassen för sig och i årskurserna 1 3 sker undervisningen i två åldersintegrerade klasser. Årskurserna 4 6 är grupperade i tre åldershomogena klasser. De många olika sätten att organisera har fått till konsekvens att kontinuiteten gått förlorad. Intentionerna i den lokala arbetsplanen, där bland annat de olika kunskapformerna i läroplanen är utgångspunkten för undervisningen, är inte längre levande i verksamheten och inspektörernas intryck är att det saknas en gemensam syn på lärandet. Lärarna för eleverna i årskurserna 7 9 är organiserade i arbetslag årskursvis. I arbetslagen diskuteras huvudsakligen elevvårdsfrågor. Lärarna har dessutom ämnesarbetslag där undervisningen i de olika ämnena diskuteras. Detta samarbete förekommer i olika hög grad och inspektörerna möter lärare som upplever sig ensamma i sitt arbete. Enligt Lpo 94 skall utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former. Vid inspektionstillfället är en stor del av undervisningen upplagd utifrån olika beting ur läroboken som skall utföras. Få tillfällen ges till ämnesövergripande studier. Vid inspektionstillfället planerades dock en temadag om rasism utifrån projektet Bra kompis i Borås kommun. Vid något tillfälle varje läsår anordnas gemensam aktivitetsdag för alla elever i skolan. Inspektörernas intryck är att Erikslundskolan består av två skolor i skolan. Avdelningen Sollunden för de yngre eleverna och delen för eleverna i årskurserna 7 9 har mycket lite samverkan. Planering, pedagogiska diskussioner och kompetensutveckling genomförs mycket sällan tillsammans. De båda delarna av skolan har också var sin arbetsplan och personalen var sitt personalrum. Inspektörerna bedömer att en gemensam kunskapssyn och diskussioner om hur undervisningen skall bedrivas utifrån intentionerna i Lpo 94 behöver utvecklas i ett 6 16 års perspektiv. Utvärdering av lärande bedömning och betygssättning Vid inspektionen ser inspektörerna inga tillfällen då eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande. Lärarna uppger att utvärdering sker inför utvecklingssamtalen som genomförs varje termin. Inför utvecklingssamtalet har ansvarig lärare, från samtliga undervisande lärare, hämtat in information som dokumenteras i ett gemensamt underlag, det så kallade lakanet. Vid utvecklingssamtalet skrivs den individuella utvecklingsplanen. Inom projektet bedömning och betygsättning i Borås kommun träffas lärare från samtliga skolor i kommunen i ämnesgrupper och konkretiserar de nationella kursplanerna för att kunna göra likvärdiga bedömningar av elevernas kunskapsutveckling både inom skolan och mellan skolorna i kommunen. Lärarna har också haft i uppgift att bedöma prov gemensamt. Erikslundskolan har nu arbetat fram lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i de flesta ämnena samt betygskriterier. Inspektörerna har tagit del av dessa. I vissa ämnen innehåller dessa lokala konkretiseringar av betygskriterierna mål som inte finns förankrade i de nationella kursplanerna. Exempelvis finns elevernas närvaro som betygskriterium i ämnet engelska vilket inte är förenligt med bestämmelserna. Strävan måste naturligtvis vara att uppnå god ordning i olika avseenden, men betygen skall inte vara medlet att uppnå detta. 6

7 I vissa ämnen innehåller kursplanekonkretiseringarna ganska detaljerade anvisningar om innehåll och stoff. Inspektörerna vill väcka frågan om dessa konkretiseringar ger tillräckligt utrymme för den undervisande läraren och dennes elever att tillsammans bestämma innehåll och form i undervisningen. Detta gäller också de lokalt konkretiserade kursplanerna för eleverna i årskurserna 1 6. Inspektörerna vill också framhålla vikten av att skolans planering av undervisningen utgår från kursplanernas mål att sträva mot. Inspektörerna bedömer att skolan bör tillse att alla lokala konkretiseringar av nationella kursplaner överensstämmer med de nationella kursplanerna Kvalitetssäkring och förbättringsarbete/ ledning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. För Erikslundskolan upprättas årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisning är uppbyggd enligt en gemensam modell i Borås kommun. Skolan har ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Utifrån målen utvärderas verksamheten genom utvärdering i arbetslagen och skattningar enligt skolverkets analysverktyg BRUK. Kvalitetsredovisningen motsvarar kraven men är inte ett reellt verktyg för samtliga lärare fortlöpande under läsåret. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning kan få en mer framträdande plats i den fortlöpande uppföljningen av skolans förbättringsarbete. Vad inspektörerna kunnat finna fungerar ansvarsfördelningen mellan politiker, förvaltningsledning och ledningen för Erikslundskolan. Erikslundskolans ledning består av två rektorer. Rektorerna har fortlöpande dialog tillsammans med förvaltningsledningen och övriga rektorer i kommundelen. Den ene rektorn i Erikslundskolan har varit anställd i skolan i drygt ett år. Han har ansvaret för eleverna i årskurserna 7 9 samt har ett övergripande ansvar över lokaler, lokalvårdspersonal och kökspersonal. Han har gått den statliga rektorsutbildningen. Den andre rektorn har sedan januari 2006 ansvaret för eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 6. Han är också rektor för särskoleklasserna i skolan. Han uppger att han har för avsikt att genomgå den statliga rektorsutbildningen nästa år efter att ha gjort ett avbrott. Eleverna uppger att de ser sin rektor i korridorer och matsal. Personalen för de äldre eleverna upplever att deras rektor är insatt och att han är intresserad samt att han bryr sig om elever och personal. I skolan har det varit många rektorsbyten och rektorn för de yngre eleverna har inte hunnit bli förtrogen med verksamheten än. Rektorerna deltar i skolans arbetslagsmöten. Tid avsätts för pedagogiska diskussioner och vid inspektionstillfället planerade rektorerna en konferens för hela skolan för att dra upp riktlinjer för framtiden och en ombyggnad av skolan. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, per- 7

8 sonal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Skolan har valt att lägga ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurs 6. Det innebär emellertid att eleverna inte ges möjlighet att i årskurs 5 nå de nationella målen för ämnet. Inspektörerna bedömer att detta inte är förenligt med de nationella bestämmelserna. Samtliga lärare är behöriga och undervisar till största delen i de ämnen de är utbildade för. För elever i behov av särskilda stödinsatser finns specialpedagog, resurslärare, speciallärare, lärare i svenska som andraspråk samt elevassistenter. Lärarna som undervisar i årskurserna 7 9 har i sin undervisningstid resurstid inlagd, som riktas till de elever som är i behov av särskilda stödinsatser. Eleverna har tillgång till modersmålsundervisning. Samtliga vårdnadshavare till elever som är berättigade till modersmålsundervisning informeras årligen via ett brev om möjligheten till denna undervisning. Enligt rektorns uppgifter är lärartätheten i skolan läsåret , 7,38 lärare per 100 elever för årskurserna 1 6 inklusive 0,25 tjänst lärare i svenska som andraspråk. Lärartätheten för årskurserna 7 9 är 9,0 lärare per 100 elever. Där ingår 1,0 speciallärartjänst och 0,25 tjänst lärare i svenska som andraspråk. Lokalerna är rymliga och väl anpassade till verksamheten. Det finns tillgång till grupprum och andra extrautrymmen. På skolan finns ett välutrustat bibliotek och datasal. Skolans datorer hålls i gott skick. Fritidshemmet är öppet från kl.6.00 till kl De barn som är behov av fritidshemsplats får det i skolan upp till och med 12 års ålder. Där erbjuds aktiviteter i form av utedagar, pyssel, bakning m.m. Inspektörerna bedömer att eleverna i Erikslundskolan har förutsättningar att nå målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Datum Ort Göteborg Eva Wallentin Marie Karlsson 8