Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Transkript

1 FÖRSLAG 2011:102 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Landstingsdirektörens förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för perioden Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att ändra formuleringen av mål 14 till Minska utsläpp av luftföroreningar och buller och under målet ändra formuleringen i enlighet med följande: År 2016 ska utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från Stockholms kollektivtrafik ha minskat med 10 procent jämfört med år Landstingets aktiva arbete med att minska bullerpåverkan ska fortsätta och utvecklas. att anta miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för perioden Lanstingsstyrelsen har för egen del beslutat att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag till konkretisering av de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt - delmål Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster, Bilagor 1 Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande med bilagor Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande Nya Karolinska Solna-förvaltningens yttrande Danderyds sjukhus AB:s yttrande Folktandvården Stockholms län AB:s yttrande Stockholms läns sjukvårdsområdes yttrande Södertälje sjukhus yttrande TioHundra AB:s yttrande Locum AB:s yttrande AB Storstockholms Lokaltrafiks yttrande Centrala samverkansgruppens minnesanteckningar

2 FÖRSLAG 2011:102 2 LS att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. En hållbar regional och global miljö är avgörande för människors framtida välstånd, hälsa och livskvalitet. Stockholms läns landsting är en samhällsaktör som tar ansvar för sin egen och regionens miljöpåverkan. Det står ställt utom allt tvivel att den höga andel av persontransporterna inom Stockholms län som sker med landstingets kollektivtrafik utgör den största och viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljö- och klimatarbete. Att slå vakt om kollektivtrafiken och dess fortsatta utbyggnad är avgörande, inte bara för att nå miljö- och klimatmål i Stockholms län, utan också för att uppnå de nationella målen. Genom vårt, på många områden, inte bara inom kollektivtrafiken, banbrytande miljöarbete bidrar Stockholms läns landsting till att utveckla effektiva lösningar som andra myndigheter och företag, i Sverige och världen, kan och vill ta efter. Landstinget fortsätter utveckla miljöarbetet genom ett nytt miljöprogram som ytterligare höjer landstingets ambitionsnivå. Den övergripande inriktningen på det nya miljöprogrammet utgår från de av landstingsstyrelsen beslutade målområden: Klimateffektivt, Resurseffektivt och Hälsofrämjande. Stockholms läns landsting har sedan ett stort antal år bedrivit ett utvecklingsarbete inom flera miljöområden där bland annat förbättrad kollektivtrafik, övergång till förnybara bränslen, destruktion av lustgas, minimering av läkemedlens miljöpåverkan och utfasning av farliga kemikalier utgjort viktiga delar. Landstingets nya miljöprogram har högt ställda mål och visar hur Stockholms läns landsting kan bidra till att uppnå främst nationella och regionala miljökvalitetsmål och utgår ifrån det framgångsrika miljöarbetet som bedrivits med tydlighet, mätbarhet, integrering i ordinarie verksamhetsstyrning, omfattande koncernövergripande samverkan i sakfrågor och utvecklingsinriktning samt en strukturerad uppföljning. Landstingets klimatpåverkan är en fråga som kräver en mer långsiktig planering. Därför innehåller målområdet klimateffektivt ett övergripande mål som sträcker sig ända till Detta för att visa på Stockholms läns landstings ambitioner i referens till nationella och internationella klimatmål. Det nya miljöprogrammet lyfter även fram kopplingen mellan ett framgångsrikt miljöarbete och en förbättrad hälsa för länets invånare. I nya miljöprogrammet är också matens del i ett bra miljöarbete viktigt. Matens klimatpåverkan ska minskas. Detta bland annat genom att Stockholms läns landsting ska skapa möjligheter till ökad biogasproduktion i regionen genom insamling av matavfall, framför allt på våra stora sjukhus. Transporter ska också om möjligt effektiviseras. Patienternas hälsa och valfrihet ska komma i första rummet.

3 FÖRSLAG 2011:102 3 LS Framtagandet av miljöprogrammet I oktober 2009 beslutade landstingsstyrelsen om att arbetet med framtagningen av det nya miljöprogrammet skulle påbörjas och om formen för den politiska förankringen. I februari 2010 beslutade landstingsstyrelsen om de gällande målområdena i det nya miljöprogrammet. I maj 2010 godkände landstingsstyrelsen det vidare arbetet med de kvantitativa målen inom de tidigare beslutade målområdena som en del av det fortsatta arbetet. I samband med behandling i landstingsstyrelsen ordnades särskilda seminarier för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare. Under nuvarande mandatperiod har Miljö- och skärgårdsberedningen berett ärendet. Programmet har arbetats fram i samråd med verksamheterna och baseras på de områden där landstingets verksamheter har betydande miljöpåverkan. De föreslagna målen i miljöprogrammet är väl avstämda med vad landstingets verksamheter och bolag har för miljöpåverkan och deras möjligheter att vidta åtgärder. En ekonomisk konsekvensanalys har tagits fram för att bredda beslutsunderlaget. Under årsskiftet 2010/2011 skickades miljöprogrammet för remissbehandling till landstingets olika verksamheter. Därefter har inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram vilket skickades på politisk remiss till landstingets styrelser och nämnder i början av maj Genomförande av miljöprogrammet I miljöprogrammet beskrivs hur landstinget ska arbeta för att nå de uppsatta målen. Verksamheternas arbete med det nya miljöprogrammet förutsätter en ändamålsenlig organisation, att relevanta miljömål arbetas in i verksamhetsplanerna och att dessa följs upp kontinuerligt. Respektive bolag och förvaltning ansvarar för att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för miljöarbetet. Landstingets beställarorganisationer har i uppdrag att säkerställa att målen i miljöprogrammet formuleras om till relevanta krav i avtal och ansvarar för uppföljning och rapportering av uppfyllnad av kraven. Stockholms läns landsting kommer även fortsättningsvis att på central nivå ställa krav på att leverantörer arbetar aktivt med miljö och socialt ansvar i samband med produktionen av de produkter de levererar till landstinget. Detta innefattar den indirekta miljöpåverkan, exempelvis på den biologiska mångfalden, från produkter som landstinget använder. Eventuella kostnader för utbildningsinsatser och annat ska finansieras av respektive verksamhet. Den beräknade vinst som görs i form av lägre energikostnader, bränslekostnader med mera ska kvarstanna i verksamheterna. De miljökrav som ställs i landstingets avtal ska vara relevanta för den verksamhet som bedrivs, inte minst för att undvika onödigt merarbete för små vårdgivare med liten miljöpåverkan. Förvaltningar ska också förenkla det administrativa arbetet leverantörer av vård, trafik och andra tjänster och se över hur uppföljningen kan förenklas men ändå ligga i linje med ambitionerna i förslaget till nytt miljöprogram. Särskilt ska detta arbete inriktas på

4 FÖRSLAG 2011:102 4 LS de mindre och de medelstora vårdgivarna inom hälso- och sjukvården. I framtagning av ett specifikationsdokument måste hänsyn tas till skilda förutsättningar för exempelvis mindre vårdgivare. Det är av största vikt att få fram tydliga värden för kollektivtrafikens andel av resandet jämfört med bilismen. Det är ointressant om kollektivtrafikens andel sjunker eller ökar jämfört med cykel- eller gångtrafiken. Buller i allmänhet och buller som genereras av landstingets verksamheter, inte minst kollektivtrafiken är en växande utmaning. Det är viktigt att fortsätta och utveckla arbetet med att reducera buller. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 9 november Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 22 november Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till S-ledamöternas förslag, dels till MPledamöternas förslag, dels till V-ledamotens förslag. S-ledamöterna reserverade sig: Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta, att anta förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms länslandstings för perioden i enlighet med föreliggande förslag samt de kompletteringar och ändringar som framgår av denna skrivelse dels för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag till konkretisering av de mål som rör utvalda produktgrupper och engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt delmål Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. Det är genom framsynta gemensamma investeringar, som fjärrvärme och tunnelbana, och deltagande arbetssätt som Stockholmsregionen nått framgång på miljöområdet. Nu när utmaningarna med klimat och miljö blivit mer akuta är vårt svar hållbar utveckling. Vi är övertygade om att utveckling skapas i hållbarhet ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Klimatomställning kan inte ske i stagnation och om klyftorna ökar.

5 FÖRSLAG 2011:102 5 LS I landstinget har ett aktivt miljöarbete effektivt minskad minskat miljöbelastningen från vår egen verksamhet. I frågor om bland annat läkemedelshantering och minskning av lustgasutsläpp har stora framsteg skett. Det nya miljöprogrammet måste vara en ambitiös fortsättning. Tyvärr så har programmet blivit otydligare och mindre ambitiöst under majoritetens politiska behandling. Vi saknar flera tydliga och kvantitativa mål. Den bristande ambitionen är tydligast när det gäller kollektivtrafikens andel av resorna i länet. Det är anmärkningsvärt att landstinget, med ansvar för kollektivtrafiken, inte förmår att sätta upp ett tydligt mål för ökad kollektivtrafikandel när andra organisationer gör det. Samtidigt saknas en satsning på att vinna resandeandelar från bilismen, ett större grepp kring investering i miljön från SL:s sida måste tas, än att lägga pengar på att konvertera bussmotorer. Arbetet med vår egen trafiks klimatpåverkan måste ständigt utvecklas. Kollektivtrafiken ska inte bara klimatsmart jämfört med bilen utan bli mer klimatsmart i sig själv. Därför bör ett mätbart och ambitiöst mål för minskad klimatpåverkan från driften av kollektivtrafiken tas fram. Vi vill noga påpeka att målet förnybart bränsle inte får motverka sitt eget syfte. I SL:s remisssvar hänvisas till konvertering av äldre bussmotorer för att kunna köras på RME, för att kunna nå målet till Det finns goda skäl att ifrågasätta om RME verkligen är det drivmedel som är mest ekonomiskt lönsamt till största miljönytta. När biodrivmedel har så olika miljöeffekter räcker det inte med ett mål om bränslebyte. Det måste även finnas en tanke om vilka drivmedel som är bäst för miljön till en rimlig kostnad. Om sättet att nå målet i miljöprogrammet är anpassning av bussmotorer till att bli körbara på annat bränsle riskerar landstinget enbart att slösa bort skattebetalarnas pengar. Vi anser att det är dags att formulera målet för att faktiskt ta hänsyn till olika drivmedels klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det är positivt att de regionala miljömålen från RUFS lyfts in i miljöprogrammet. Med ett tydligare ansvar för det regionala miljöarbetet i en direktvald Region Stockholm ökar möjligheten att genomföra ambitiösa miljömål. Socialdemokraterna vill att nedanstående arbetas in i miljöprogrammet: Landstingets enskilt viktigaste miljöinsats är att öka kollektivtrafikens andel av resandet i Stockholmsregionen. Därför måste ett tydligt och mätbart mål om ökade kollektivtrafikandelar arbetas in i programmet. Målet kring andel förnybart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet bör ersättas med ett högt och ambitiöst mål om klimatsmarta transporter och drivmedel. Det måste också vara möjligt att nå utan att byta ut bussar eller motorer i bussar i förtid, som leder till onödiga merkostnader.

6 FÖRSLAG 2011:102 6 LS Landstinget bör även bidra till omställningen av energiproduktion till förnybara energikällor. Ta tillbaka målet från remissversionen: År 2016 ska 6 GWh förnybar energi per år produceras med hjälp av småskaliga byggnadsnära utrustningar. Rätta till sänkningen av målet för andel ekologiska livsmedel. Återskapa målet till 40 procent. I en hållbar region behövs en helhetssyn där verksamheter samverkar från avfallshantering till biogasbussar med låga utsläpp. Landstinget bör gå före i insamling av matavfall och fastställa en tydlig, ambitiös och mätbar målsättning. Landstingets roll som pådrivare för hållbar utveckling i hela regionen behöver förstärkas. Vi vill se en utredning om höjd ambitionsnivå bland annat när det gäller klimatpåverkan per invånare. MP-ledamöterna reserverade sig: Miljöpartiet föreslår landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att ändra formuleringen av mål 14 till "Minska utsläpp av luftföroreningar och buller" och under målet ändra formuleringen i enlighet med följande: "År 2016 ska utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från Stockholms kollektivtrafik ha minskat med 10 procent jämfört med år Landstingets aktiva arbete med att minska bullerpåverkan ska fortsätta och utvecklas." att anta föreliggande förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för perioden dels för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag till konkretisering av de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet "Resurseffektivt" - delmål "Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster" att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas att därutöver besluta att under Miljömålsområde 1- Klimateffektivt Landstingets klimatstrategi, anta följande delmål:

7 FÖRSLAG 2011:102 7 LS År 2016 ska energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet ha minskat med 20 procent jämfört med år År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat sin marknadsandel av det totala trafikarbetet med 5 % i jämfört med År 2016 ska andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara 100 procent Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att mängden C02-ekvivalenter per länsinvånare och år har minskat till 3,0 ton Genom energieffektivisering, omställning av energisystemet, av trafik, infrastruktur och bebyggelse. att under Miljömålsområde 3 Hälsofrämjande miljöarbete, anta följande delmål: År 2016 är 50 procent av alla livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet ekologiska. Målet för insamling av organiskt avfall bör vara 100 % Klimatförändringarna måste beaktas inom hälso- och sjukvården Målet 2016 bör vara att kunskapsnivån inom Hälso- och sjukvården höjs, minst 50 % av personalen ska känna till klimatförändringarnas effekter. Dessutom bör sjukhusledningarna återkomma till landstingsdirektören med en åtgärdsplan för reservvatten och luftkonditionering. att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med en plan för hur andelen kollektivtrafik kan fördubblas till 2030 att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med en definition av begreppet miljöbilar i specifikationsdokumentet att uppdra åt landstingsdirektören att utforma ett system för klimatkompensation som grundar sig på köp av certifikat för landstingets tjänsteresor att uppdra åt landstingsdirektören att ta fram en plan för hur andelen vegetarisk mat ska öka att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag till ett system för att mäta klimatpåverkan av den totala konsumtionen i Stockholmsregionen att uppdra åt landstingsdirektören att ta fram en plan för utbyggnad av förnybar fastighetsnära energi och utreda de ekonomiska konsekvenserna samt möjligheten för att bygga vindkraftverk i egen regi

8 FÖRSLAG 2011:102 8 LS att uppdra åt landstingsdirektören att beakta den möjliga utvecklingen att landstinget kan bli en region, och vilken inverkan det har på möjlighet att verka för en god livsmiljö att uppdra åt landstingsdirektören att organisera verksamheten så att ansvaret för det samlade miljö- och hållbarhetsarbetet lyftas upp till den högsta politiska och administrativa ledningen att uppdra åt landstingsdirektören att ta fram en plan för hur landstinget ska arbeta långsiktigt och strategiskt med miljöfrågorna tillsammans med de organisationer, nätverk och föreningar som vi är medlemmar i att uppdra åt landstingsdirektören att förbättra kommunikationen med länets invånare, men också nationellt och internationellt, för att sprida kännedom och kunskap om landstingets och andra aktörers miljö- och hållbarhetsarbete att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på vilka strategiska evenemang landstinget deltar i för att sprida kännedom och kunskap om landstingets miljö- och hållbarhetsarbete Förslaget till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting är ett bra dokument. Det integrerade arbetssättet inom funktionsområdena Tillväxt, miljö och regionplanering innebär att programmet ger en starkare koppling till samtliga verksamheter inom landstinget. I miljöprogrammet beskrivs ett samlat miljöarbete oavsett huvudman eller utförare. Framtagandet av programmet har skett i samråd och i samverkan med de politiska partierna. Miljöpartiet vill ställa om Stockholmsregionen till en modern, mänsklig och miljösmart plats att verka och bo på. Vi anser att ambitionsnivån är för låg och vi skärper därför flera delmål. Det är viktigt att målen är mätbara och följs upp. Miljöpartiet anser att uppföljningen av programmet bör ske genom en samlad hållbarhetsredovisning i bokslutet. 4 Miljömålsområde 1- Klimateffektivt Landstingets klimatstrategi Det finns en skillnad mellan visionen att, Stockholms läns landsting använder enbart förnybara energikällor och bränslen och dessa används på det mest effektiva sättet och att Planering och utförande av såväl kärnverksamhet som bebyggelse och infrastruktur minimerar klimatpåverkan, samt de förutsättningar som ges för att nå dessa mål. Effektivisera energianvändningen och öka andelen egenproducerad förnyelsebar energi En av de grundläggande förutsättningarna för att minska klimatpåverkan är att kraftfullt arbeta med energieffektivisering. Det åligger alla förvaltningar att inom sina områden och verksamheter kraftfullt planera och genomföra energibesparingar inom sina fastigheter. Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till landstingsfinansierad verksamhet ska vara 100 procent. En plan för att bygga ut fastighetsnära energi i form av sol och vind ska tas fram.

9 FÖRSLAG 2011:102 9 LS Energieffektiva transporter Vi ska nå målet ett klimatneutralt samhälle, där samtliga fossila bränslen har fasats ut. Ambitionerna för utbyggnad av kollektivtrafiken måste kraftfullt öka. Trafikplan 2020 visar med all tydlighet att planering och reurser för att nå ökade andelar av det samlade trafikarbetet saknas. SL konstaterar också att ambitionen i förslaget till miljöprogram, med endast en bibehållen andel resulterar i en bibehållen marknadsandel inom den föreslagna investeringsvolymen till år En så låg ambition som att endast bibehålla den kollektiva marknadsandelen av resandet måste betraktas som ett väsentligt avsteg från såväl landstingets egna mål, såväl som den nationella ambitionen om en fördubblad kollektivtrafikandel av transporterna år Ambitionen ska självklart vara att öka andelen inom programtidens ram, och landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram en plan för detta. Effektivare och bränslesnålare motorer, automatiserad trafik och fortsatt förarutbildning för snålare körteknik inom alla färdslag bidrar också till att spara energi. Öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan Livsmedlens klimatpåverkan ska minskas med 20 %, dels genom att säsongsanpassa matsedlar, dels genom styrd upphandling av närodlat, dels genom minskat spill. Dessa förslag till åtgärder är bra, men inte tillräckliga för att nå målet. Vi vill därför öka andelen ekologisk mat till 50 %, vilket leder till minskad klimatpåverkan. Landstinget bör ta fram en plan för hur andelen vegetarisk mat kan öka. Regionalplanera för lägre klimatpåverkan per invånare Möjligheten att via den regionala planeringen minska klimatpåverkan per invånare är ett viktigt strategiskt verktyg. Målet 3,7 ton CO2-ekvivalenter är dock alledeles för lågt satt för att vi ska klara en nödvändig omställning till en hållbar region. Vi menar att ambitionen ska vara högre även om levnadsvillkoren inom regionens kommuner skiljer sig åt bl.a. avseende kollektiva transporter. Därför måste kollektivtrafiken byggas ut kraftigt i hela länet. Den traditionella produktionen av varor läggs idag ut på andra länder, vilket leder till att en stor andel av våra utsläpp och klimatpåverkan exporterats till andra världsdelar. Landstinget ska i samverkan med andra aktörer ta fram mått som visar på omfattningen av denna påverkan. 6 Miljömålsområde 3 - Hälsofrämjande miljöarbete Invånarnas hälsa i Stockholmsregionen påverkas av buller, hälsofarliga partiklar och av klimatförändringarna. Detta påverkar hälsan negativt redan idag. Ökade temperaturer kommer att bli allt mer märkbara, vilket kommer att leda till ökad förekomst av parasiter, amöbor, bakterier och virus i vattnet och en ökad förekomst av insektsburna infektioner. Större svängningar i väderleken med värmeböljor, skyfall och översvämningar kommer att innebära stora påfrestningar för hela samhället, inte minst inom hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.

10 FÖRSLAG 2011: LS Öka mängden ekologiska livsmedel Idag är Stockholms läns landsting en av de främsta offentliga upphandlarna av ekologiska livsmedel. En så långsam ökningstakt som 5 % från idag till 2016, kommer att lämna oss på efterkälken i förhållande till andra landsting och regioner. Det tidigare föreslagna målet om 40 % vid programtidens utgång ska revideras till 50%. Målet för insamling av organiskt avfall bör vara 100 % Verka för en god livsmiljö Vid programtidens slut kan Stockholms län vara en region. Miljöprogrammet borde ha beaktat denna aspekt. En region har större inflytande på samhällsplaneringen än ett landsting. Människans fysiska och psykiska hälsa stärks om hon har mindre än 300 m till park eller grönområde. Befolkningsökningen kommer att ställa stora utmaningar på bebyggelsestrukturen för att uppnå ökad tillgång till tätortsnära natur och grönområden med god kvalité jämfört med För att uppnå detta kommer det att krävas ett starkare skydd för nuvarande grönområden/grönstruktur. Det krävs också ett helt nytt sätt att bygga där nya hårdgjorda ytor kompenseras enligt balanseringsprincipen och att ny byggnadsteknik med s.k. grön design används. 7 Organisation och styrning - så här når landstinget målen Visionen under avsnittet anger att Stockholms läns landsting är känt för ett effektivt, vetenskapsbaserat och banbrytande miljöarbete som når exceptionella resultat. Landstingets sätt att arbeta med miljöfrågor appliceras av andra och leder till en bättre miljö. Förslaget beskriver landstingets roll som beställare och utförare, samt ansvaret för förvaltningar och bolag men också ansvaret för de privata utförarna. För att visionen ska kunna förverkligas ska ansvaret för det samlade miljö- och hållbarhetsarbetet lyftas upp till den högsta politiska och administrativa ledningen. Samverkan kring regional planering Upphandling - Kommunikation Landstinget löser inte ensamma, även om vi blir en region, de klimat- och miljöutmaningar som samhället står inför utan ska söka ett mer långsiktigt, strategiskt samarbete i de organisationer, nätverk och föreningar vi deltar i. Mälardalsrådet, SKL liksom Klimatkommunerna är tre aktörer som bör nämnas som samverkansaktörer liksom de andra två stora regionerna, Region Skåne och Region Västra Götaland Kommunikationen med länets invånare, men också nationellt och internationellt, för att sprida kunskap om miljö- och hållbarhetsarbetet, ska förbättras. Målet ska vara att sprida de goda resultat och idéer vi själva uppnått men självklart också att dra lärdom av andra som kommit längre än vad vi själva har gjort. Fortsatt deltagande i symboliska evenemang som Earth Hour ska betonas, liksom ett större samarbete med länets kommuner och länsstyrelsen vid evenemang som Europeiska Trafikantveckan och andra regionala, nationella och internationella evenemang.

11 FÖRSLAG 2011: LS V-ledamoten reserverade sig: Vänsterpartiet föreslår landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att mål 2, Energieffektivisera transporter, omformuleras enligt följande: År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat så att marknadsandelen i förhållande till bilresandet har ökat jämfört med 2011 att mål 9, Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande, kompletteras med en målformulering enligt följande: Vid anläggande av spår och andra infrastrukturanläggningar ska resurseffektiva och miljövänliga metoder och material användas att mål 11, Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur, omformuleras enligt följande: Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att bebyggelsestrukturen blir mer ytsnål, energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafik, gång och cykel ska andelen av bebyggelsetillskott i goda kollektivtrafiklägen ha ökat jämfört med 2010 att mål 15, Öka mängden ekologiska livsmedel, omformuleras enligt följande: År 2016 är 40 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet baserad på ekologiskt framställda produkter samt att i övrigt anta föreliggande förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för perioden , dels för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag till konkretisering av de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt delmål Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster, att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. Förslaget till Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting är i många avseenden bra och framåtsyftande, även om vi beklagar att det fjärde miljömålsområde som från början föreslogs Socialt ansvarstagande togs bort efter beslut i LS i februari Tack vare programmets höga ambitioner ges förutsättningar att utveckla det arbete som bedrivits på miljöområdet under många år och som har placerat landstinget i framkant på miljöområdet, både vid nationell och internationell jämförelse. På några viktiga områden måste dock målsättningarna sättas högre. Landstingets tidigare miljöprogram för perioden kritiserades för att vara orealistiskt i samband med att det antogs Trots detta har målen som då formulerades uppnåtts på de flesta punkter. Det är därför beklämmande att den Moderatledda alliansen inte vågar höja ambitionerna när det

12 FÖRSLAG 2011: LS gäller några viktiga målområden i det Miljöpolitiska programmet som nu ska antas. Särkilt gäller detta mål 2, Energieffektiva transporter, där ambitiösa mål saknas när det gäller utvecklingen av kollektivtrafiken i länet. Att sträva efter minst bibehållen andel kollektivtrafikresor är en alltför lågt satt målsättning. Målet måste istället vara att SL ska vinna marknadsandelar från bilen och därmed bidra till att uppnå målen i det så kallade fördubblingsprojektet, som stöds av bland andra SKL och Svensk kollektivtrafik. Idag är en alltför stor del av länets transportarbete baserat på privatbilism. Detta bidrar till att hämma länets utveckling och är inte hållbart ur miljöoch klimatsynpunkt. Om vi ska kunna uppnå ekologisk och social hållbarhet i Stockholms län måste istället kollektivtrafik, gång och cykel ligga till grund för den regionala planeringen. En struktur som baseras på bilresor måste motverkas genom långsiktig och sammanhållen fysisk planering, där alla ansvariga aktörer bidrar till att underlätta kollektiva resor och motverka urban sprawl. I planering av infrastruktur ska även cykeln ses som ett transportmedel och ges utrymme som ett transportmedel. Det grundläggande problemet är att alltför små resurser satsas på kollektivtrafikinvesteringar i Stockholms län. Istället läggs lejonparten av resurserna på väginvesteringar, där Förbifart Stockholm står för den enskilt största kostnaden med en investeringskostnad på närmare 30 miljarder kronor. Förbifarten stjäl inte bara investeringsutrymme från kollektivtrafiken, utan motorvägen kommer också att bidra till ökat bilresande och därmed ökande trängsel. Detta resulterar i framkomlighetsproblem och minskad attraktivitet för kollektivtrafiken. Buller orsakat av bil-, buss- och spårtrafik är också ett stort och växande problem i många delar av länet. Det är därför positivt att landstingsrådsberedningen går oss till mötes genom att föreslå att buller skrivs in under mål 14. En målsättning där ambitionerna är alltför lågt satta i förslaget till Miljöpolitiskt program är den som rör andelen ekologiska livsmedel. Region Skåne har beslutat att 50 procent av regionens livsmedelsbudget ska gå till inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel Stockholms läns landsting bör ha en lika ambitiös målsättning. Vi anser därför att målet ska vara 40 procent ekologiska livsmedel 2016.

13 FÖRSLAG 2011: LS Ärendet och dess beredning Tillväxt- och regionplaneringsutskottet har den 13 oktober 2011, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anta föreliggande förslag till miljöpolitiska program för Stockholms läns landsting för perioden , att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med konkreta siffror kring de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt - delmål Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster, att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. S- och MP-ledamöterna deltog inte i beslutet. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 21 september 2011 med bilagor bifogas (bilaga). Miljö- och skärgårdsberedningen har den 27 september 2011, enligt förvaltningens förslag, föreslagit tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslå landstingsfullmäktige besluta att anta förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för perioden , att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med konkreta siffror kring de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt delmål Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster, att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. S- och MP-ledamöterna deltog inte i beslutet. S-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande: Socialdemokraterna är mycket kritiska till hur ärendet om nytt miljöprogram för SLL har hanterats. Efter många turer och planerade beslutsdatum har vi nu äntligen fått ta del av majoritetens förslag till miljöprogram. Tyvärr kom ärendet ut väldigt sent, tre vardagar innan mötesdag, med tanke på ärendets storlek och vikt har det varit omöjligt att hinna med de partiinterna förankringsprocesser som ärendet kräver. Socialdemokraterna ifrågasätter starkt det faktum att majoriteten först tillsätter en beredning, vars viktigaste fråga under lång tid framöver kommer att vara att bereda det miljöpolitiska programmet, sedan ger man inte en rimlig möjlighet att sätta sig in i ärendet. Slöseri med skattebetalarnas pengar är aldrig acceptabelt. Socialdemokraterna är oroliga för att det finns satsningar i miljöprogrammet som inte ger den utdelning som man kan förvänta av den ekonomiska insatsen. Exempelvis handlar det om SL:s kostnad för att konvertera bussar till att bli körbara på RME.

14 FÖRSLAG 2011: LS Vår kritik mot programmet handlar mycket om ambitionsnivån, exempelvis: Målet om kollektivtrafikandelar är lågt och att inte ha en ambition om att öka kollektivtrafikåkandet gentemot bilismen är undermåligt. Vi vill se en utredning om höjd ambitionsnivå bland annat när det gäller klimatpåverkan per invånare. Gällande avfallshantering nämns matavfall som en bisats, även här saknas tydligt mätbara mål. En hållbar utveckling handlar om att slå vakt om de mänskliga resurserna såväl som de miljömässiga, vi vill därför se mer skrivningar och mål gällande arbetsmiljö i dokumentet. Ytterligare en fråga vi vill väcka är landstingets möjlighet att inte bara vara en konsument av förnybar energi utan också en aktiv investerare. Kan SLL framöver bidra till omställning av energiproduktion till förnybara energikällor exempelvis genom agar- eller delägarskap i vindkraftverk? Detta har redan provats i kommuner i Sverige. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande likalydande med direktörens utlåtandet i tillväxt- och regionplaneringsutskottet. Yttranden har inkommit från hälso- och sjukvårdsnämnden, Nya Karolinska Solna förvaltningen, Danderyds sjukhus AB, Folktandvården Stockholms län, Stockholms läns sjukvårdsområde, Södertälje sjukhus AB, TioHundra AB, Locum AB, AB Storstockholms Lokaltrafik. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 21 juni 2011 beslutat att överlämna förvaltningens yttrande (bilaga). MP- och V-ledamöterna deltog inte i beslutet. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande den 24 maj 2011 (bilaga). Nya Karolinska Solna-förvaltningen har den 30 juni 2011 avgett yttrande (bilaga). Danderyds sjukhus AB har den 27 juni 2011 avgett yttrande (bilaga). Styrelsen i Folktandvården Stockholms län AB har den 28 juni 2011 avgett yttrande (bilaga).

15 FÖRSLAG 2011: LS Stockholms läns sjukvårdsområde har den 22 juni 2011 avgett yttrande (bilaga). Södertälje sjukhus har den 13 juni 2011 avgett yttrande (bilaga). TioHundra AB har den 24 juni 2011 avgett yttrande (bilaga). Locum AB har den 17 augusti 2011 avgett yttrande (bilaga). AB Storstockholms Lokaltrafik har den 15 augusti 2011 avgett yttrande (bilaga). Centrala samverkansgruppen behandlade ärendet den 26 oktober 2011 (bilaga).

16

17 1 BILAGA 1 Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete i Stockholms läns landsting SLUTLIGT FÖRSLAG Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

18 2 1 Miljöprogrammets målgrupp och struktur Vision för landstingets miljöarbete Miljöpolicy Miljömålsområde 1 - Klimateffektivt - landstingets klimatstrategi Miljömålsområde 2 - Resurseffektivt Miljömålsområde 3 - Hälsofrämjande miljöarbete Organisation och styrning - så här når landstinget målen Beställare och utförare Styrmedel grundläggande krav Styrmedel nya krav för Vägledning för landstingets leverantörer Miljöprogrammets koppling till andra miljömål Nationella miljömål RUFS Många små steg blir rejäla kliv Referenser... 20

19 3 1 Miljöprogrammets målgrupp och struktur Stockholms läns landsting främsta uppgift är att se till att länets invånare har tillgång till en bra och väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Stockholms läns landsting ansvarar även för framtagandet av en regional utvecklingsplan i Stockholms län. Miljöprogrammet utgår från den påverkan som landstinget har på miljön när beslut fattas och verksamheten utförs. Det omfattar all landstingsfinansierad verksamhet, både landstingsdriven och privatdriven. Vissa mål berör enbart landstingsägd verksamhet, ofta beroende på att det är utvecklingsmål. Ansvaret för att målen i miljöprogrammet nås ligger i den ordinarie linjeorganisationen. Genom miljöprogrammet kommuniceras till länets invånare och anställda, men även nationellt, vilken ambitionsnivå som landstinget har med sitt miljöarbete. Landstingets miljöarbete påbörjades i slutet av 80-talet och många konkreta miljöförbättringar har åstadkommits i verksamheten sedan dess. Genom att ställa miljökrav och visa vägen har landstinget dessutom inspirerat andra till goda insatser på miljöområdet. Detta är det sjätte steget i landstingets miljöarbete. Den övergripande visionen i miljöpolitiska programmet är långsiktig och går bortom 2016 som är slutet på programperioden. Miljöpolicyn visar de grundläggande utgångspunkterna för hur landstinget ska arbeta för att uppnå visionen. Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete Landstinget ska utföra sitt uppdrag på ett sätt som är klimateffektivt, resurseffektivt och bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete. Det utgör de tre målområdena i miljöprogrammet. För varje målområde finns en långsiktig vision som sträcker sig förbi programperioden medan målen ska vara uppnådda För målområdet klimateffektivt finns ett övergripande mål som sträcker sig ända till Det är för att visa på landstingets ambitioner i referens till nationella och internationella klimatmål. Det nya miljöprogrammet lyfter även fram kopplingen mellan ett framgångsrikt miljöarbete och en förbättrad hälsa för länets invånare. Inom varje målområde finns det dessutom minst ett mål som gäller för hela länet och som speglar miljömål i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS En del av målen i miljöprogrammet är inte framtagna inom ramen för miljöarbetet, men bidrar starkt till en bättre miljö. De är inlyfta från andra delar av organisationen för att de har betydelse för och bidrar till miljöarbetet. Dessa mål är markerade med kursiverad stil. Så når landstinget målen I avsnittet Organisation och styrning - så här når landstinget målen beskrivs hur landstinget ska arbeta för att nå de uppsatta målen. Som styrmedel används miljöledningssystem, upphandling, kommunikation, miljökonsekvensbedömningar och ekonomiska styrmedel. Mycket av den verksamhet som landstinget har ansvar för inom hälso- och sjukvård, tandvård, fastighetsförvaltning och kollektivtrafik utförs av privata entreprenörer. I de fall som landstinget är en stor uppdragsgivare ställs miljökrav som bidrar till att uppfylla målen i landstingets gällande miljöprogram. Därför finns en vägledning för våra leverantörer med i programmet, de specifika kraven formuleras i avtal. Miljöprogrammets koppling till andra miljömål Kopplingen mellan landstingets miljöarbete och nationella miljömål finns beskrivet i slutet av programmet, liksom vilka miljömål i RUFS 2010 som är aktuella för miljöprogrammet (se kapitel 8). I kapitel 9 finns även en historisk sammanställning av landstingets miljöarbete som påbörjades redan på 80-talet. Många miljöförbättringar har åstadkommits sedan dess, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Med det sjätte miljöprogrammet fortsätter landstinget att driva ett banbrytande miljöarbete. 1 RUFS 2010, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, är länets gemensamma utvecklingsplan för Stockholmsregionens långsiktiga utveckling. Hållbar utveckling är en given och gemensam utgångspunkt för arbetet med RUFS 2010.

20 4 Övergripande vision Miljöpolicy Vision & mål Klimateffektivt Vision & mål Resurseffektivt Vision & mål Hälsofrämjande miljöarbete Organisation och styrning - så här når landstinget målen Beställare och utförare Styrmedel - grundläggande krav Styrmedel - nya krav för Vägledning för landstingets leverantörer Historik: Många små steg blir rejäla kliv Miljöprogrammets koppling till andra miljömål

21 5 2 Vision för landstingets miljöarbete Landstingets miljöarbete är banbrytande, stimulerar miljöteknisk utveckling och inspirerar andra aktörer. Landstingets verksamhet är klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande. Miljöarbetet är en bärande del av landstingets arbete för hållbar samhällsutveckling och för god hälsa. 3 Miljöpolicy Landstingets verksamheter ska bedrivas med så låg miljöpåverkan som möjligt och förebygga ohälsa. För att nå detta ska landstinget verka för ekologisk hållbarhet genom att: prioritera användning av förnybara resurser och minska utsläppen av klimatpåverkande gaser vara resurseffektiva i val och nyttjande av varor, tjänster och arbetsmetoder förebygga och minska utsläpp av föroreningar driva hållbarhetsfrågorna externt genom den regionala planeringen upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som medför minsta möjliga miljöbelastning i ett livscykelperspektiv uppfylla lag- och myndighetskrav samt sträva efter att verksamheternas miljöresultat ständigt förbättras kommunicera internt och externt i syfte att sprida kännedom om och förbättra landstingets miljöresultat. stimulera innovationer, teknikutveckling och nytänkande utvärdera resultatet av miljöarbetet regelbundet och redovisa det öppet.

22 6 4 Miljömålsområde 1 - Klimateffektivt - landstingets klimatstrategi Vision Stockholms läns landsting använder enbart förnybara energikällor och bränslen och dessa används på det mest effektiva sättet. Landstingets användning av medicinska gaser påverkar inte klimatet. Planering och utförande av såväl kärnverksamhet som bebyggelse och infrastruktur minimerar klimatpåverkan. Målområdet klimateffektivt är även landstingets klimatstrategi. Det finns ett övergripande mål som kopplar till de nationella och internationella klimatmålen genom att använda basåret Genom förslaget visas att Stockholms läns landsting har höga ambitioner och kommer att bidra till mer än vår andel av det nationella målet, trots att verksamheten ökar i omfattning. Klimatstrategi Under är landstingets klimatarbete inriktat på följande områden: Effektivisera energianvändningen. Energieffektivisera transporter. Övergå till förnybar energi. Minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser. Öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan. Regionalplanera för lägre klimatpåverkan per invånare. Övergripande klimatmål År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre jämfört med basåret * och År 2016 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 30 procent lägre jämfört med basåret * *(räknat i koldioxidekvivalenter)

23 Delmål 7 1. Effektivisera energianvändningen År 2016 ska energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet ha minskat med 10 procent jämfört med år Energieffektivisera transporter År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat med minst behållen marknadsandel jämfört med År 2016 ska samtliga bilar som landstinget nyttjar vara miljöbilar och landstingets tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Klimatmässigt bästa resealternativ för tjänsteresor ska väljas i första hand så långt det är tids- och kostnadsmässigt rimligt. I samband med årsbokslut ska landstingets totala klimatpåverkan från tjänsteresor redovisas tillsammans med effekten av de klimatförbättrande åtgärderna inom landstinget. 3. Öka andelen förnybar energi År 2016 ska andelen förnybart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. År 2016 ska andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 procent. 4. Minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläppen av lustgas. Utsläppen från all lustgasanvändning ska ha minskat med 75 procent jämfört med År 2016 har all landstingsfinansierad verksamhet vidtagit relevanta åtgärder för att minimera utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Utsläppen ska ha minskat med 50 procent jämfört med Öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan År 2016 har klimatpåverkan från livsmedel i landstingsfinansierad vårdverksamhet minskat med 20 procent jämfört med Regionplanera för lägre klimatpåverkan per invånare. Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att mängden CO 2-ekvivalenter per länsinvånare och år har minskat till 3,7 ton Genom energieffektivisering, omställning av energisystemet och planering av trafik, infrastruktur och bebyggelse i ett klimatperspektiv minskar CO 2-utsläppen. 3 2 Målet är baserat på Nordisk elmix det vill säga. 0,123 ton CO2/MWh. 3 Målet följs upp inom ramen för Regionplanekontorets arbete med RUFS 2010.

24 8 5 Miljömålsområde 2 - Resurseffektivt Vision Stockholms läns landstings användning av naturresurser skapar inga miljö- eller hälsoproblem. Återanvändning och återvinning har maximerats. Det förebyggande hälsoarbetet leder till en effektiv vård som är säker för människa och miljö. Genom ansvarstagande planering bevaras Stockholms natur- och vattenresurser. Målområdet resurseffektivt sätter fokus på den viktiga frågan att minska resursanvändningen och att tänka i slutna kretslopp när det gäller varor och tjänster. Avfall som en resurs lyfts in i miljöprogrammet och det görs en koppling mellan vårt matavfall och produktion av biogas till vår kollektivtrafik. Under ska landstinget vara resurseffektivt genom att fokusera på följande områden: Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster. Effektivisera vårdkedjorna. Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande. Minska mängderna avfall och förbättra avfallshanteringen. Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur. Delmål 7. Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster. Landstingsfinansierad verksamhet ska ställa relevanta och mätbara miljökrav vid alla upphandlingar av varor och tjänster, i såväl centrala som lokala upphandlingar. Kraven i de miljömässigt mest prioriterade upphandlingarna ska följas upp och kontrolleras under avtalets gång ska landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med Under programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter ska användningen av utvalda engångsmaterial inom vårdverksamhet ha minskat betydligt i all landstingsfinansierad verksamhet jämfört med Initialt under programperioden genomförs ett projekt inom SLL för att identifiera dessa engångsmaterial.

25 9 Under perioden ska landstinget genomföra minst ett projekt inom Grön IT och energianvändningen för IT ska ha minskat med 50 procent till 2016 jämfört med Mängden avfall och kemikalier ska ha minskat med 20 procent fram till Effektivisera vårdkedjorna säkrare för patienten och bättre för miljön Landstingsfinansierad verksamhet ska bedriva resurseffektiv vård som skapar säkerhet för patienterna och minskar miljöbelastningen. Det ska ske bland annat genom att arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner i enlighet med den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Landstinget ska även arbeta förebyggande samt erbjuda patienterna icke farmakologiska behandlingsmetoder där det är tillämpligt. 9. Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande. Vid nyproduktion av landstingets byggnader ska de ligga 30 procent lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning. Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader ska uppgå till minst 90 procent. 10. Minska mängderna avfall och förbättra avfallshanteringen. År 2016 ska materialåtervinningsgraden i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 25 procent och matavfall ska samlas in för att möjliggöra biogasproduktion. Under 2012 ska landstinget ta fram en gemensam avfallsminimeringsplan och ett gemensamt redovisningssystem för avfall. 11. Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur. Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att bebyggelsestrukturen blir mer ytsnål, energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken ska andelen av bebyggelsetillskott i goda kollektivtrafiklägen ha ökat jämfört med Målet följs upp inom ramen för RUFS Räknas som andel av det totala tillskottet av befolkning och sysselsatta i länet i stationsnära lägen som finns inom 300 och 600 meter.

26 10 6 Miljömålsområde 3 - Hälsofrämjande miljöarbete Vision Stockholms läns landstings miljöarbete är hälsofrämjande. Användningen av produkter, kemikalier och läkemedel skapar inte några miljö- eller hälsoproblem. Landstingets transporter ger inte upphov till luftföroreningar eller buller. Vårt förebyggande arbete leder till friska invånare i en miljö med tillgång till frisk luft och rent vatten. I målområdet hälsofrämjande miljöarbete lyfts kopplingen mellan ett framgångsrikt miljöarbete och en förbättrad hälsa för länets invånare fram. Delmål 12, Minskade miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor utgör landstingets kemikaliestrategi för programperioden. Under ska landstingets miljöarbete vara hälsofrämjande genom att fokusera på följande områden: Minska miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor. Minska miljörisker med läkemedel. Minska utsläpp av luftföroreningar Öka mängden ekologiska livsmedel. Verka för en god livsmiljö Delmål 12. Minska miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor. År 2016 ska alla kemikalier och kemiska produkter som är avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista vara borta från all landstingsfinansierad verksamhet. Totalt ska mängden utfasningsämnen ha minskat med 80 procent jämfört med År 2016 ska all landstingsfinansierad verksamhet varken köpa in eller upphandla varor som innehåller avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista. År 2016 ska endast material och produkter, som uppfyller Byggvarubedömningens kriterier för rekommenderat eller accepterat material, användas vid landstingets ny- eller ombyggnad.

27 Minska miljörisker med läkemedel. Landstinget ska verka för att utsläppen från produktion av läkemedel minskar. Under programperioden ska miljökrav ställas och landstingets uppförandekod tillämpas vid upphandling av läkemedel. År 2016 ska halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna vara lägre än Under programperioden ska landstinget arbeta för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för patienter och personal samt minskar mängden läkemedelsavfall. År 2016 ska antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms läns landsting inte överstiga 250 per 1000 invånare och år. Detta överensstämmer med Stramas och regeringens mål för en rationell antibiotikaanvändning Minska utsläpp av luftföroreningar År 2016 ska utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från Stockholms kollektivtrafik ha minskat med 10 procent jämfört med år Öka mängden ekologiska livsmedel År 2016 är 30 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet baserade på ekologiskt framställda produkter. Valfrihet och kvalitet inom mat och kost för patienter och personal ska säkerställas. 16. Verka för en god livsmiljö Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att år 2016 har andelen av befolkningen med god tillgång till tätortsnära natur och grönområden med god kvalité ökat jämfört med Landstinget ska ha en folkhälsopolicy med syfte att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt samverka kring hälsa med andra aktörer i länet. 7 5 Målet överensstämmer med nationella Stramas och Svensk förening för allmänmedicins mål för en rationell antibiotikaanvändning. 6 Målet följs upp inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen av RUFS Räknas som tillgång till grön kil inom 500 och 1000 meter. 7 Målet följs upp inom ramen för RUFS 2010 och landstingets Folkhälsopolicy.

28 12 7 Organisation och styrning - så här når landstinget målen Vision Landstinget är känt för ett effektivt, vetenskapsbaserat och banbrytande miljöarbete som når exceptionella resultat. Landstingets sätt att arbeta med miljöfrågor appliceras av andra och leder till en bättre miljö. 7.1 Beställare och utförare Organisation och styrning som leder till att miljömålen nås är viktiga på alla nivåer inom landstinget och för våra leverantörer. Det här avsnittet beskriver landstingets organisation och vilka styrmedel som används för att driva ett framgångsrikt miljöarbete. Landstingets uppdrag är att förse invånarna i Stockholms län med vård, kollektivtrafik, kultur och regionalplanering. Uppdraget utförs dels via landstingets egna verksamheter och bolag, dels genom tjänster som handlas upp. Syftet med miljöprogrammet är att minska miljöpåverkan från all den verksamhet landstinget ansvarar för eller finansierar oavsett i vilken regi den bedrivs. Målen i miljöprogrammet är uppnådda när det sammanlagda resultatet av både de egna producerande enheterna och de beställda tjänsterna visar på måluppfyllnad. Landstinget samarbetar även med andra aktörer i länet och landet för att uppnå miljömålen. Landstinget som beställare Landstingets beställarorganisationer, har i uppdrag att säkerställa att målen i miljöprogrammet formuleras om till krav i avtal oavsett om verksamheten utförs av landstingets egna utförarorganisationer eller externa utförare. De ansvarar för uppföljning och rapportering av uppfyllnad av kraven. Exempel på beställarorganisationer är Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf) som beställer hälsooch sjukvård, Storstockholms Lokaltrafik (SL) som handlar upp drift och skötsel av spår- och busstrafik samt färdtjänst, Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) som beställer drift av båttrafik i Stockholms skärgård samt Locum AB som förvaltar och utvecklar lokaler för vårdgivare. Landstingsstyrelsens förvaltning upphandlar tjänster, varor och IT. Landstinget som utförare Landstingets producerande organisationer, har i uppdrag att se till att de mål i miljöprogrammet som berör deras verksamhet nås. De styrs både via krav i avtal och via ägarstyrning där landstinget kan ställa ytterligare miljökrav på sina egna bolag och verksamheter. Exempel på producerande enheter 2011 är Stockholms läns sjukvårdsområde, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, TioHundra AB, Södertälje sjukhus AB, S:t Eriks ögonsjukhus AB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB och Folktandvården Stockholms län AB. Landstinget samverkar kring regional planering Landstinget verkar tillsammans med länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län och andra regionala aktörer för att den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, genomförs. På detta sätt påverkar landstinget den långsiktigt utvecklingen kring hållbarhet i regionen. RUFS 2010 driver frågor som verkar för en resurseffektivare, mer hälsofrämjande region med mål för minskad klimatpåverkan som sträcker sig till 2050.

29 7.2 Styrmedel grundläggande krav 13 Det här är krav som redan ställs på landstingets egen verksamhet och de ska vara uppfyllda för att miljöprogrammet ska kunna genomföras. Organisation och planering Ansvar. Varje förvaltning och bolag är ansvariga för att följa lagstiftning och andra krav, bland annat att miljöprogrammet genomförs i den egna verksamheten. Varje förvaltning och bolag har ansvar för att se till att det finns en ändamålsenlig miljöorganisation och att relevanta miljömål arbetas in i verksamhetsplanerna och följs upp. Landstingets centrala miljöavdelning leder, styr och samordnar miljöarbetet för landstinget som helhet samt har ansvar för att stödja kunskapsutvecklingen inom miljöområdet. Kompetens. Miljöutbildningar utförs regelbundet för att stärka kompetensen och motivationen hos anställda och även våra leverantörer erbjuds utbildning. Samtliga anställda ska känna till hur miljöprogrammet berör deras arbete. Miljöledningssystem. Alla landstingets verksamheter ska fortsätta att ha miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO Varje förvaltning och bolag ansvarar för att verksamhetens miljömål bidrar till att landstingets övergripande miljömål nås. Miljöledningssystemen ska vara integrerade i ordinarie verksamhetsstyrning. Ekonomiska styrmedel. Landstinget skapar ekonomiska incitament för miljöarbetet. Vid utveckling av nya miljöanpassade produkter och tjänster är landstinget berett att initialt acceptera en viss merkostnad för att driva på utvecklingen. En miljöersättning betalas ut till de sjukvårdsverksamheter som uppfyller miljökrav i avtal. Ersättningen är relaterad till miljöprestanda i förhållande till de relevanta kraven i detta program. Verksamhetsplanering och budget. Aktiviteter och åtgärder som krävs för att uppnå miljömålen ska ingå i verksamhetsplanering, beslutsunderlag och budgetarbete. Respektive bolag och förvaltning ansvarar för att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för miljöarbetet. Miljökonsekvensbedömning vid beslut. Landstingets verksamheter ska genomföra en miljökonsekvensbedömning som en del av underlaget inför alla större beslut. När beslut fattas ska miljökonsekvenserna vägas in i beslutet med målsättningen att minimera negativ miljöpåverkan i samhället. Upphandling Upphandling centralt upphandlade produkter. Landstingets verksamheter ska köpa centralt upphandlade produkter och därmed säkerställa att de köper in produkter som uppfyller landstingets miljökrav. Produkter märkta med landstingets miljösymbol ska väljas i första hand. Upphandling - uppförandekod för leverantörer. Landstinget fortsätter att centralt ställa krav på sina leverantörer att de ska arbeta aktivt med miljö och socialt ansvar i samband med produktionen av de artiklar de levererar till oss och därmed den indirekta miljöpåverkan från produkter som landstinget använder.

30 Kommunikation 14 Kommunikation transparent och motiverande. Landstingets interna och externa miljökommunikation ska vara vetenskapsbaserad, tydlig och transparent. Den ska bidra till att motivera medarbetare och leverantörer men även omvärlden till minskad miljöpåverkan. Kommunikationen ska också ge intressenter möjligheter att utvärdera och påverka landstingets miljöarbete bland annat genom intressentdialoger. Bolag och förvaltningar ansvarar för att kommunicera den egna verksamhetens miljöarbete. Kommunikation - nätverk och miljöforskning. Landstingets verksamheter ska delta i nätverk och samarbeten som bidrar till att målen i miljöprogrammet nås samt att kunskap inhämtas och sprids. Landstinget ska också vara aktivt vid framtagningen av standarder och riktlinjer samt stödja miljöforskning som är relevant för landstingets verksamheter. Uppföljning Uppföljning och redovisning - miljöprestanda. Varje verksamhet ansvarar för att miljömålen, och efterlevnaden av legala och andra miljökrav följs upp genom mätning och övervakning av relevanta parametrar i verksamheter som man utför eller finansierar. Varje organisation sammanställer en årlig rapport där miljöarbetet redovisas. Den årliga rapporten av miljöprestanda kan integreras i årsboksluten. Uppföljning och redovisning - årlig miljöredovisning. För att kunna följa upp och utvärdera genomförandet av miljöprogrammet samlar landstinget regelbundet in information från den egna verksamheten och från sina leverantörer. Miljödata, kvantitativa och kvalitativa nyckeltal presenteras i en årlig landstingsövergripande miljöredovisning. Redovisningen granskas av oberoende revisorer. Specifikationsdokument anger nyckeltal och förutsättningar. I miljöprogrammets specifikationsdokument anges detaljer om hur målen i miljöprogrammet ska mätas och följas upp.

31 Styrmedel nya krav för Landstinget arbetar med ständig förbättring även när det gäller organisation och styrning av miljöprogrammet. Under programperioden ska följande mål uppnås: Organisation och planering Organisation - miljöchef i större organisationer. Större verksamheter ska ha en miljöansvarig person med god insyn i verksamheten och som har ett speciellt ansvar att bevaka beslut som kan leda till miljökonsekvenser. Ekonomiska styrmedel - modell för miljöersättningen. Under programperioden ska ersättningsmodellen utvecklas för att säkerställa att miljöersättning för miljöarbete inom vårdverksamheter används på ett funktionellt sätt som bidrar till bättre miljö och uppfyllande av landstingets miljömål. Ekonomiska styrmedel - modell för miljöinvesteringar. Under programperioden ska en modell tas fram som säkerställer att nyttan av lönsamma miljöinvesteringar tillfaller de som investerat. Avtal ska premiera bra miljöbeteende. Upphandling Upphandling - global indirekt miljöpåverkan. Kunskapen om både den direkta och den indirekta påverkan av våra varor och tjänster ska öka under programperioden. Detta omfattar hur landstingets inköp av varor och tjänster påverkar miljön vid tillverkningen. Upphandling - miljögodkända produkter. Under programperioden ska en modell utarbetas för att skapa ekonomiska incitament som styr mot miljögodkända produkter. Kommunikation Kommunikation anpassad miljöutbildning. Under programperioden ska miljöutbildning och information riktas speciellt till utvalda målgrupper, såsom ledningen i landstingets egna verksamheter, avtalsansvariga samt till läkare. Kommunikation miljöarbete med guldkant. Ett gott miljöarbete ska premieras genom införandet av ett miljöpris som delas ut årligen till en verksamhet som har varit framgångsrik inom miljöarbetet. Kommunikation intern och extern. Under programperioden ska landstinget förbättra sin interna och externa kommunikation kring miljöarbetet. Strategin för miljökommunikation ska uppdateras.

32 7.4 Vägledning för landstingets leverantörer 16 I de fall som landstinget låter en leverantör utföra delar av landstingets verksamhet på uppdrag ställs miljökrav som bidrar till att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. Samtliga mål i miljöprogrammet som rör landstingsfinansierad verksamhet gäller för landstingets uppdragstagare inom vård, fastighetsförvaltning och trafik. Landstingets beställarorganisationer ansvarar för att ställa miljökrav i avtal. De juridiskt gällande, verksamhetsspecifika kraven finns i de avtal som ingås med landstinget. För att ge en vägledning följer nedan de generella krav som i de flesta fall kommer att ställas på en verksamhet som arbetar för landstinget. Miljöpolicy och mål Miljöpolicy. Våra leverantörer ska följa landstingets miljöpolicy och se till att målen i landstingets miljöprogram uppfylls inom ramen för sitt uppdrag till landstinget. Organisation Kompetent miljöorganisation. Varje organisation har ansvar för att se till att det finns en ändamålsenlig och kompetent miljöorganisation samt att landstingets miljömål arbetas in i verksamhetsplaner och följs upp inom ramen för uppdrag till landstinget. Miljöledningssystem Certifierat ledningssystem. I organisationer, där landstinget köper utförandetjänster av relevant omfattning, ska ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO eller motsvarande finnas. Leverantören ska i sitt miljöledningssystem visa hur de arbetar med att uppfylla de av landstingets miljömål som berör deras verksamhet. Systematiskt miljöarbete. Mindre organisationer ska ha ett systematiskt miljöarbete som kan verifieras. Upphandling Miljökrav vid upphandlingar. Våra leverantörer ska ställa miljökrav vid upphandlingar så att de uppfyller målen i landstingets miljöprogram. Uppförandekod för leverantörer. Landstingets leverantörer ska även bidra till att landstingets uppförandekod för leverantörer uppfylls när de i sin tur köper in tjänster och varor inom ramen för sitt uppdrag till landstinget. Kommunikation Nätverk och utbildningar. Våra leverantörer uppmuntras att delta i nätverk, utbildningar och seminarier inom landstinget som bidrar till att målen i miljöprogrammet nås samt att kunskap inhämtas och sprids. Kommunikation av miljöarbetet. Våra leverantörer ska kommunicera sitt miljöarbete Uppföljning och redovisning Miljöprestanda redovisas. Varje verksamhet ansvarar för att miljömålen, och efterlevnaden av legala och andra miljökrav följs upp genom mätning och övervakning av relevanta parametrar. Redovisning av miljöprestanda ska göras minst årligen till SLL.

33 8 Miljöprogrammets koppling till andra miljömål Nationella miljömål I Sverige finns sexton nationella miljökvalitetsmål som är fastställda av riksdagen och beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen och det pågår miljömålsaktiviteter på många nivåer i samhället. De nationella miljökvalitetsmålen bryts ner till regionala miljömål. Länsstyrelserna har ett uppdrag för att genomföra denna regionalisering av miljökvalitetsmålen. De gällande miljömålen för Stockholms län har tagits fram av Länsstyrelsen under Just nu pågår en förändringsprocess där miljömålssystemet utvecklas för att ge tydligare vägledning om hur miljökvalitetsmålen mest effektivt ska nås, med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Inom ramarna för Stockholms läns landsting miljöprogram bidrar vi till att ett antal av miljömålen kan komma att uppfyllas. Nedan ges en kort redogörelse för de miljömål som är mest relevanta för våra verksamheter. Nationellt miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Så här bidrar landstinget till att miljömålet uppfylls Målet är att utsläppen av klimatpåverkande gaser ska minska. I landstingets klimatstrategi ingår bland annat övergång till förnyelsebar energi, effektivare energianvändning, energieffektiva transporter, samt regional planering som ger lägre klimatpåverkan per invånare. Landstinget arbetar bland annat med att minska utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar från kollektivtrafiken. En säker hantering av kemikalier bidrar också till miljömålet Frisk luft. Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö I miljöprogrammet ingår mål för att minska riskerna för människor och miljö genom säker hantering av kemiska produkter och läkemedel. I våra miljömål ingår också att undvika att använda farliga ämnen i byggnader och utrustningar. Att främja ekologiska livsmedel bidrar också till miljömålet Giftfri miljö. Här bidrar landstinget framförallt genom minskade utsläpp av kväveoxider från kollektivtrafiken. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Minskade utsläpp av kemiska ämnen och läkemedel bidrar till grundvatten av god kvalitet. Säker hantering av kemiska ämnen, oljor och annat bidrar till att riskerna för förorening av mark och vatten minskar. Genom ansvarstagande planering bevaras Stockholms vattenresurser. Transporter, buller och avfall är miljöaspekter som är viktiga för landstinget. Genom att arbeta med dessa frågor på ett systematiskt sätt bidrar vi till miljömålet God bebyggd miljö. Kretsloppstänkande vid användningen av varor och tjänster ingår även i detta arbete. I vidare perspektiv arbetar landstinget bland annat genom den regionala utvecklingsplaneringen till ytterligare ett antal av Sveriges miljökvalitetsmål. Exempel på detta är miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Levande skogar.

34 8.2 RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, ska verka för att regionen utvecklas på ett hållbart sätt. Tidsperspektivet för planen är 40 år och planeringsmålen ska vara uppfyllda till Planen ger vägledning och påverkar beslut i landstingets, statliga myndigheters och kommunernas miljörelaterade strategier, program och planer. I miljöprogrammet finns tre miljömål med regional anknytning. RUFS 2010:s övergripande vision, strategier och mål syftar till att kontinuerligt förbättra den fysiska miljön i regionen, minska miljöpåverkan och säkra regionens ekosystem samt att värna om invånarnas hälsa. Två utmaningar i RUFS 2010 har särskilt fokus på miljön: Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt. Dessa utmaningar måste hanteras. Planen innefattar därför övergripande mål, strategier och ett antal miljörelaterade planeringsmål. Särskilt relevant för miljöprogrammet är två övergripande mål, nämligen att regionen ska ha en god livsmiljö och vara resurseffektiv. Planens efterföljande strategier och planeringsmål är utformade att stödja en miljövänlig regional utveckling. Miljöfrågorna behandlas i planen integrerat med andra planeringsfrågor. De planeringsmål i RUFS 2010 som har störst betydelse för miljöprogrammet beskrivs närmare i tabell nedan. Planeringsmålen är avstämda med de nationella miljökvalitetsmålen och andra viktiga nationella och regionala miljöanknutna nyckeldokument. 18 RUFS 2010 planeringsmål Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har god ekologisk status Bebyggelsemiljöer och transportsystem är energieffektiva Regionen påverkar klimatet väsentligt mindre Transporternas risker och negativa effekter på miljön har minskat De tekniska systemen för energi, avfall, vatten, avlopp och massor är effektiva, robusta och flexibla, samtidigt som de har minimal klimatpåverkan och utgår från ett kretsloppsperspektiv Så här bidra landstinget till att miljömålet uppfylls En säker hantering av kemikalier och läkemedel bidrar till att minska belastningen av regionens vattendrag. Minskat kväveutsläpp från kollektivtrafiken innebär även en mindre påverkan på vattendragens eutrofiering. Landstingets verksamheter och egen bebyggelse, samt transporter och kollektivtrafiken energieffektiviseras. Landstinget verkar också för ett kretsloppsanpassat och resurssnålt byggande. Landstinget har som mål att minska sina egna CO2-utsläpp från bebyggelse, transporter och kollektivtrafiken. Även utsläpp av andra klimatpåverkande medicinska gaser ska bli mindre. Landstingets verksamheter ska gå över till förnybara drivmedel och en uppvärmning som är baserad på klimatvänlig fjärrvärme. En ökad andel livsmedel med låg klimatpåverkan strävas också efter. Landstinget arbetar med att minska utsläpp av luftföroreningar, främst partiklar från kollektivtrafiken. Genom projekt som innebär teknikutveckling är landstinget föregångare. Inom landstinget finns klara mål för ett bättre avfallsarbete, t.ex. bättre matavfallshantering. Landstingets verksamheter arbetar med att bygga upp effektiva varukedjor. Kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster är standard. Minskade miljörisker med läkemedel ska också säkerställas.

35 9 Många små steg blir rejäla kliv 19 Målsättningen med Stockholms läns landsting miljöarbete är att dramatiskt minska miljöbelastningen. Landstinget har arbetat med miljöfrågor på olika sätt sedan 1980-talet kom det första miljöpolitiska programmet och sedan dess har landstinget målmedvetet arbetat med att hela tiden nå och höja sina målsättningar valde vi att fokusera på fem målområden - luftföroreningar och buller från väg- spår- och sjötrafik, luftföreningar från värme- och elproduktion, äldre föroreningar i mark och byggnader, läkemedelsrester i miljön samt lustgasutsläpp från vården. En lyckosam strategi som landstinget valde att upprepa i 2007 års miljöprogram fast då med nya målområden; transporter, energi, läkemedel, kemikalier och produkter. Genom att kontinuerligt uppnå, bocka av och sätta nya mål i miljöpolitiska program drivs miljöarbetet framåt ibland med små steg, ibland med stora kliv. Det är naturligtvis inte möjligt att ge en kort sammanfattande och rättvisande bild av resultatet av tjugo års miljöarbete, nedan följer några viktiga steg: Steg 1: Landstingets första miljöprogram. Start för miljörevisioner på sjukhus, inom SL och Waxholmsbolaget. Avvecklingen av freoner inom landstinget inleds. Miljökrav börjar ställas vid upphandling av kemikalier. Arbete med avveckling och sanering av kvicksilver inleds. Stor satsning på att utbilda anställda i miljöfrågor genomförs. Steg 2: Miljöledningssystem börjar byggas upp inom vissa verksamheter i landstinget. Inventering av PCB genomförs. Digitalisering av röntgen leder till att röntgenkemikalier kan börja avvecklas. Amalgam avvecklas inom barn- och ungdomstandvård. Landstingets första miljöchef tillträder tas beslut om att fasa ut PVC från sjukvården. Källsortering införs i alla landstingsägda fastigheter. Steg 3: En övergripande miljöpolicy och miljömål tas fram. År 2000 miljöcertifieras de första verksamheterna. År 2000 är 90 procent av alla innerstadsbussar etanoldrivna. Bussförarna utbildas i ecodriving. Ny upphandlingspolicy med krav på avveckling av PVC och kvicksilver. Steg 4: Alla verksamheter inom landstinget blir certifierade enligt ISO Folktandvården klara med kvicksilversanering på samtliga kliniker. Världens första lustgasreningsanläggning installeras på Huddinge sjukhus. Miljöklassificering av läkemedel påbörjas får SLL igenom betydande miljöförbättringar i EG: s nya läkemedelslagstiftning börjar SL köra bussar på biogas. Steg 5: har SL världens största etanolbussflotta 380 bussar 2009 är det premiär för världens första miljöanpassade ambulans. Utsläppen av lustgas minskar kraftigt. Arbetet med att minska lustgasutsläpp sprider sig till alla Sveriges landsting. Användningen av ett stort antal farliga kemikalier har avvecklats. Andelen förnybar el och kyla är 99 procent. Andelen förnybar värme är 77 procent. En uppförandekod för socialt ansvarstagande i upphandling antas med krav på förhållandena vid produktion av varor som landstinget använder. Miljöfrågorna ingår som en viktig del. Energianvändningen minskar markant i landstingsägda fastigheter. Grön IT införs.

36 20 Referenser Landstingets miljömärkning Landstingets uppförandekod för socialt ansvarstagande Strama RUFS 2010 Landstingets folhälsopolicy Patientsäkerhet Sveriges nationella miljökvalitetsmål upphandling Medicinska staben, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. www. naturvardsverket.se

37

38 Stockholms läns landsting 2(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta föreliggande förslag till miljöpolitiska program för Stockholms läns landsting för perioden att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med konkreta siffror kring de mål som rör utvalda produktgrupper samt engångsmaterial inom målområdet "Resurseffektivt" - delmål "Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster". att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på specifikationsdokument som förtydligar hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. Förvaltningens synpunkter Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har i enlighet med landstingsstyrelsens beslut från den 20 oktober (LS ) påbörjat arbetet för utarbetande av miljöprogram för landstinget Landstingsstyrelsen fattade vid sitt möte (LS ) beslut om målområdena för det kommande miljöprogrammet. Landstingsstyrelsen godkände rapporten avseende arbetet med de kvantitativa målen inom de tidigare beslutade målområdena som en del av det fortsatta arbetet med att ta fram landstingets sjätte miljöprogram vid sitt möte (LS ). Ett förslag till miljöprogram där tidigare rapport justerats något, avsnitt om organisation och ansvar tillkommit liksom en ekonomisk konsekvensanalys av målen, remitterades till administrativa ledningar för förvaltningar och bolag i december 2010 (LS ). Därefter har inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram vilket skickades på politisk remiss till landstingets styrelser och nämnder i början av maj detta ärende beskrivs ett slutligt förslag som har arbetats fram efter att inkomna remissvar behandlats och beaktats. Inledning Förslag till landstingets miljöprogram har arbetats fram i enlighet med projektplanen i samråd med verksamheterna och baseras på områden där landstingets verksamheter har betydande miljöpåverkan. Förslaget till miljöprogram utgör bilaga 1, "Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete i Stockholms läns landsting - Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting ". Kort beskrivning miljöprogrammet

39 Stockholms läns landsting 3 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Förslaget till program innehåller högt ställda mål och visar hur landstinget kan bidra till att uppnå främst nationella och regionala miljökvalitetsmål. Programmet utgår ifrån grundprinciperna i landstingets hittills framgångsrika miljöarbete med tydlighet, mätbarhet, integrering i ordinarie verksamhetsstyrning, omfattande koncernövergripande samverkan i sakfrågor och utvecklingsinriktning samt en strukturerad uppföljning. De tre målområdena är valda för att de är de mest relevanta för landstinget. Namnen på de tre målområden i miljöprogrammet är valda för att vara kommunikativa och beskriva hur landstinget ska arbeta för att uppnå den långsiktiga visionen. Landstinget ska utföra sitt uppdrag på ett sätt som är klimateffektivt, resurseffektivt och bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete. För varje målområde finns en långsiktig vision som sträcker sig förbi programperioden, medan målen anges för perioden fram till Miljömålen i programmet är dels utveckling av tidigare mål medförande skärpta målnivåer och dels nytillkomna mål. Huvuddelen av miljömålen i programmet är framtagna inom ramen för projektet att ta fram förslag till nytt miljöprogram, några av målen är inkluderade genom förslag från andra delar av organisationen för att de har betydelse för och bidrar till miljöarbetet. De målen har beslutats inom ramen för andra program än miljöprogrammet och är markerade med kursiv stil. Flera av de kursiverade målen kräver landstingets engagemang, men kan inte nås på annat sätt än genom andra aktörers aktiva medverkan. De är inkluderade för att skapa en helhet och visa på landstingets totala åtaganden inom miljöarbetet. Förslaget innehåller bevarandemål där samma nivå som tidigare bibehålls, men där det ansetts viktigt att mål finns med för att utvecklingen inte ska gå bakåt. Förslaget innehåller även utvecklingsmål - mål där landstinget fortsätter med ett mål men höjer miljöprestandan samt utredningsmål som innebär att landstinget utvidgar miljöprogrammet med ett nytt område, oftast krävs först ytterligare utredning innan tillvägagångssättet eller parametrarna kan sättas. Landstingets miljöprogram fyller flera funktioner, först och främst att ge underlag för fullmäktiges beslut om hur miljöarbetet ska bedrivas under perioden Men det är även en stor del av landstingets kommunikation av miljöarbetet både internt och med många externa läsare både inom andra landsting/regioner, hos myndigheter, hos landstingets leverantörer, frivilligorganisationer och allmänheten. Därför är det viktigt att formulera ett så komplett och ändå lättläst miljöprogram som möjligt. Av den anledningen omfattar förslaget förklaringar, historik och fastställande av befintliga väl fungerande rutiner likväl som de nya målen. Därtill finns ett avsnitt som informerar leverantörer om vad landstingets miljöpolitiska program innebär för dem. Genomförande av miljöprogrammet I avsnittet "Organisation och styrning - så här når landstinget målen" beskrivs hur landstinget ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I avsnittet "Styrmedel -

40 Stockholms läns landsting 4 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS grundläggande krav" presenteras krav som redan ställs på landstingets egen verksamhet och som ska vara uppfyllda för att miljöprogrammet ska kunna genomföras. Där beskrivs hur landstingets verksamheter och bolag har ansvar för att se till att det finns en ändamålsenlig miljöorganisation och att relevanta miljömål arbetas in i verksamhetsplanerna och följs upp. Aktiviteter och åtgärder som krävs för att uppnå miljömålen ska ingå i verksamhetsplanering, beslutsunderlag och budgetarbete. Respektive bolag och förvaltning ansvarar för att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för miljöarbetet. Landstingets beställarorganisationer har i uppdrag att säkerställa att målen i miljöprogrammet formuleras om till relevanta krav i avtal och ansvarar för uppföljning och rapportering av uppfyllnad av kraven. Bakgrundsdokument till förslaget En längre beskrivning och bakgrund till förslagets olika delar, sammanfattning av ekonomisk konsekvensanalys av förslaget samt en beskrivning av hur förslaget har arbetats fram beskrivs utförligare i bilaga 2, "Bakgrund till förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Remissvar från landstingets verksamheter och bolag I december 2010 gick förslaget till miljöpolitiskt program ut på remiss till landstingets verksamheter och bolag. Därefter har inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram. Svarsfrekvensen på remissen för landstingets miljöpolitiska program för har varit hög. Kvalitén på svaren vittnar om att remissen noga har reviderats och de kommentarer och förslag som har lämnats är värdefulla och tillför Icvalitet och struktur till det slutliga förslaget till miljöprogram. De verksamheter och bolag som har svarat på remissen är: Södertälje sjukhus, Tiohundra, Karolinska, Danderyds sjukhus, SLSO, Folktandvården, SLL IT, HSNf, Locum, Patientnämnden, fd. Regionplanekontoret och SL. Remissvar från landstingets nämnder och styrelser I maj 2011 gick det justerade förslaget till miljöprogram ut på politisk remiss till landstingets nämnder och styrelser. De remissvar som har inkommit är: Södertälje sjukhus, Tiohundra, Danderyds sjukhus, Stockholms läns sjukvårdsområde, Folktandvården, hälso- och sjukvårdsnämnden, Locum, SL och NKS-förvaltningen. Inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram. Innehållsmässiga synpunkter och kommentarer som rör språkliga aspekter och läsförståelse har inkorporerats direkt i texterna när de bedömts förbättra texten. Av tidsskäl har inte ett dokument sammanställts där remissvar, diskussioner och kommentarer är inlagda såsom efter tjänstemannaremissen. Remissvaren från landstingets styrelser och nämnder är istället bifogade som bilagor till tjänsteutlåtandet (bilaga 7-15). Något som tydligt framgått av remissvaren är vikten av att avgränsningar och förtydliganden kring hur målen ska mätas görs i ett specifikationsdokument. Såsom beskrivs nedan är avsikten att ett fortsatt arbete med

41 Stockholms läns landsting 5(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS förtydligandedokumentet kommer att ske under hösten 2011 och en avstämning kommer att ske med de arbetsgrupper som har deltagit i miljöprogramsprojektet. Planen är att ta fram en första version under 2012 för att i slutet av 2012 besluta om den slutliga versionen. Ekonomisk konsekvensanalys En ekonomisk konsekvensanalys har genomförts på de åtgärder som krävs för att de föreslagna delmålen i det miljöpolitiska programmet ( ) ska uppnås, se bilaga 3, "Ekonomisk konsekvensanalys - justerad". Fokus i uppdraget var i första hand att ta reda på ekonomiska konsekvenser för SLL och tyngdpunkten skulle ligga på kostnaderna för att uppnå målen i miljöprogrammet, men analysen skulle även beröra mer övergripande samhällsekonomiska konsekvenser av att miljöprogrammet uppfylls. Omarbetningen av miljöprogrammet efter tjänstemannaremissen resulterade i att några av målen valdes bort och att vissa av kostnaderna för genomförandet justerades. SL uppgav i sitt remissvar att kostnaden för transportmålen avseende förnybara bränslen (som utgör den största kostnaden) uppgår till 15 miljoner kronor/år istället för det tidigare angivna 78 miljoner kronor /år. Det påverkar den totala kostnaden för genomförandet av miljöprogrammet avsevärt. Sammanfattningsvis blir de uppskattade kostnaderna per år under programperioden ca 80 miljoner kronor och den genomsnittliga besparingen per år ca 60 miljoner kronor. Att jämföra med den ursprungliga kostnaden på ca 200 miljoner kronor /år. Den bifogade ekonomiska konsekvensanalysen som bifogas ärendet är den efter tjänstemannaremissen uppdaterade versionen. Den ekonomiska konsekvensanalysen har inte uppdaterats efter de justeringar som gjorts i programmet som följd av den politiska remissen. SL uppger i sitt remissvar att de åter har gjort en utförlig genomgång av kostnaderna för att uppnå målet på 75% förnyelsebart till Genomgången visar att 25 miljoner kronor är årliga merkostnader som direkt kan kopplas till det nya milj öprogrammet. De övriga målen innebär jämförelsevis mindre kostnader. Ett räkneexempel för kostnaden för ett sjukhus som berörs av följande mål - utfasning av kemikalier, ekologiska måltider, minimerande utsläpp av klimatpåverkande medicinska gaser, minskad klimatpåverkan från livsmedel, drift av lustgasrening samt insamling av matavfall - summeras till cirka 2 miljoner kronor/år. Beräkningarna är grova överslagsberäkningar men ger en vägledning till de ekonomiska kostnaderna. I förslaget ingår att en miljöersättning betalas ut till de sjukvårdsverksamheter som uppfyller miljökrav i avtal. Det föreslås även att ersättningen ska vara relaterad till miljöprestanda i förhållande till de relevanta kraven i detta program. Specifikationsdokument som förtydligar hur målen i miljöprogrammet ska mätas Målen som föreslås är formulerade med ambitionen att vara tydliga och enkla och därmed lätta att kommunicera. Liksom tidigare miljöprogram kommer det att utarbetas ett specifikationsdokument där det anges mer detaljerat hur man ska

42 Stockholms läns landsting 6(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS mäta om man nått "minskning med x %". I de flesta fall kommer den typen av procentuella minskningar att ha en beräkningsformel som tar hänsyn till förändringar i verksamhetens storlek eller att det mäts i form av ett nyckeltal. (Så är till exempel fallet idag när det gäller lustgasutsläppen som korrigeras för antalet förlossningar i landstingets övergripande beräkningar av om man når målet). Om all denna information fanns med i själva målformuleringen skulle målen bli tekniska och klumpiga att hantera, varför projektet har valt att arbeta med ett dokument som förtydligar hur målen ska mätas, bilaga 5 "Förtydligande med exempel på hur målen ska mätas". Toivo Heinsoo Landstingsdirektör Peter Haglund Tf direktör SLL Tillväxt, miljö och regionplanering

43 PL Stockholms läns landsting BILAGA 2 Landstingsstyrelsens förvaltning BAKGRUND Miljöavdelningen LS Tillväxt, miljö och regionplanering Handläggare: Charlotta Bra sk Bakgrund till förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Inledning Förslag till remissutgåva av landstingets sjätte miljöprogram har arbetats fram i enlighet med projektplanen som beslutades i landstingsstyrelsen den 20 oktober (LS ). Projektarbetet har utförts i samråd med verksamheterna och baseras på landstingets mest betydande miljöpåverkan. Förslaget till program innehåller högt ställda mål med utgångspunkt från de mest betydande miljöaspekterna och visar hur vårt landsting bidrar till att uppnå främst nationella och regionala miljökvalitetsmål. Programmet utgår ifrån grundprinciperna i landstingets hittills framgångsrika miljöarbete med tydlighet, mätbarhet, integrering i ordinarie verksamhetsstyrning, omfattande koncernövergripande samverkan i sakfrågor och utvecklingsinriktning samt en strukturerad uppföljning. Miljömålen i programmet är dels vidareutvecklingar av tidigare mål med skärpta målnivåer och nytillkomna mål. Programmets olika delar Vision och miljöpolicy (s 5 i bilaga 1) Visionen för landstingets miljöarbete är långsiktig och går bortom 2016 som är slutet på programperioden. Miljöpolicyn visar hur landstinget ska arbeta för att uppnå visionen. Både vision och miljöpolicy har varit relativt oförändrade sedan 2002 då det fjärde miljöprogrammet trädde i kraft men har justerats något för att spegla de nya målområdena i det sjätte programmet. Språket och ordvalet är ändrat i visionen men är innehållsmässigt detsamma som tidigare. I policyn har en punkt om att främja utveckling av innovationer tillkommit. Tre målområden De tre målområdena är valda för att de är de mest relevanta områdena för landstinget att arbeta med miljöfrågor inom. Namnen på de tre målområden i miljöprogrammet är valda för att vara kommunikativa och beskriva hur landstinget ska arbeta för att uppnå den långsiktiga visionen. Landstinget ska utföra sitt uppdrag på ett sätt som är klimateffektivt, resurseffektivt och bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete. För varje målområde finns en

44 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS långsiktig vision som sträcker sig förbi programperioden, medan målen ska vara uppnådda Målområdet klimateffektivt är även landstingets klimatstrategi. Det finns ett övergripande mål som kopplar till de nationella och internationella klimatmålen genom att använda basåret Sverige har som klimatmål att vi 2020 ska ha minskat våra koldioxidutsläpp med 40% jämfört med 1990 års nivåer. EU har idag ett mål på 20% ( ) med ambition att höja det till 30% om ett internationellt bindande klimatavtal kommer till stånd. Genom förslaget visas att Stockholms läns landsting har höga ambitioner och kommer att bidra till mer än vår andel av det nationella målet, trots att verksamheten ökar i omfattning. Detta mål mäts i absoluta termer. Genom statistik från SL:s verksamhet från 1990 och prognoser inför 2016 är det beräknat att en minskning med ungefär 60% bör vara möjlig för landstinget fram till 2016 jämfört med 1990 års nivåer. Och till 2020 är en minskning på 75% något som skulle kunna vara möjligt. Dock föreligger en viss osäkerhet eftersom siffror från Locum saknas och inte är inräknade. Det finns även ett mål med 2011 som basår, där det övergripande målet är summan av de samlade delmålen. Målområdet resurseffektivt sätter fokus på den viktiga frågan att minska resursanvändningen och att tänka i slutna kretslopp när det gäller varor och tjänster. Avfall som en resurs lyfts in i miljöprogrammet och det görs en koppling mellan vårt matavfall och återvinning för produktion av biogas till vår kollektivtrafik. I målområdet hälsofrämjande miljöarbete lyfts kopplingen mellan ett framgångsrikt miljöarbete och en förbättrad hälsa för länets invånare fram. Delmål 12, "Minskade miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor" utgör landstingets kemikaliestrategi för programperioden. Verksamhetsrelaterade mål inom var je målområde Målen som föreslås är formulerade med ambitionen att vara tydliga och enkla och därmed lätta att kommunicera. Huvuddelen av miljömålen i programmet är framtagna inom projektet, några av målen är inlyfta från andra delar av organisationen för att de har betydelse för och bidrar till miljöarbetet. Dessa mål är markerade med kursiv stil. Flera av de kursiverade målen kräver landstingets engagemang, men kan inte nås på annat sätt än genom andra aktörers aktiva medverkan. De är inkluderade för att skapa en helhet och visa på landstingets totala arbete inom miljöområdet. Förslaget innehåller bevarandemål där samma nivå som tidigare bibehålls, men där det är viktigt att mål finns med för att utvecklingen inte ska gå bakåt. Förslaget innehåller även utvecklingsmål - mål där vi fortsätter med ett mål

45 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS men höjer miljöprestandan samt utredningsmål som innebär att vi utvidgar miljöprogrammet med ett nytt område, oftast krävs först ytterligare utredning innan tillvägagångssättet eller parametrarna kan sättas. Liksom tidigare miljöprogram kommer det att utarbetas ett specifikationsdokument där det anges mer detaljerat hur man ska mäta om man nått "minskning med x %". I de flesta fall kommer den typen av procentuella minskningar att ha en beräkningsformel som tar hänsyn till förändringar i verksamhetens storlek eller att det mäts i form av ett nyckeltal. (Så är till exempel fallet idag när det gäller lustgasutsläppen som korrigeras för antalet förlossningar i landstingets övergripande beräkningar av om man når målet. Om all denna information fanns med i själva målformuleringen skulle målen bli tekniska och klumpiga att hantera, varför vi har valt att arbeta med ett dokument som förtydligar hur målen ska mätas, bilaga 5 "Förtydligande med exempel på hur målen i miljöprogrammet ska mätas". De föreslagna målen skapar ett miljöprogram som: täcker in de betydande miljöaspekterna av den verksamhet som landstinget har ansvar för. tydliggör att det finns en koppling mellan god miljö och hälsa. är förankrat i landstingets organisation via det projektarbete som bedrivits (se nedan). innehåller ett övergripande koldioxidmål som är lätt att kommunicera och visar på hur höga ambitionerna för miljöarbetet är jämfört med nationella mål om man relaterar det till innehåller ett flertal konkreta mål som har tillkommit inom området "Resurseffektivt", det är vanligt i miljöprogram att man skriver att man vill arbeta med kretsloppstänkande utan konkreta mål men här ges förslag på mål. lyfter in avfallsfrågan och det görs en koppling mellan vårt matavfall och återvinning av matavfall för produktion av biogas till vår kollektivtrafik. utvidgar lustgasarbetet till att även inkludera utsläppen av övriga medicinska gaser med klimatpåverkan. lyfter fram att Grön IT är ett område där stora miljövinster finns att göra när det gäller energi, kemikalier och avfall och där vi har möjlighet att göra spjutspetsarbete. tydliggör att arbete som sker av andra anledningar än miljöorsaker såsom till exempel arbete för att minska vårdrelaterade infektioner också är bra ur miljösynpunkt. har fortsatt höga ambitioner inom spjutspetsområden från Miljö Steg 5-

46 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS kompletterar kraven på förnybara bränslen med krav på energieffektivitet. kompletterar kraven på hög andel ekologiska livsmedel med krav på klimateffektiva livsmedel. är utformat för att vara kortfattat och enkelt att kommunicera. är genomtänkt när det gäller hur målen ska mätas. Organisation och styrning I avsnittet "Organisation och styrning - så här når landstinget målen" beskrivs hur landstinget ska arbeta för att nå de uppsatta målen. En långsiktig vision är formulerad kring hur landstinget ska bedriva sitt miljöarbete. Det är viktigt att miljöarbetet är en integrerad del av ordinarie arbete och i förra miljöprogrammet, Miljö Steg 5, ingick fem olika styrmedel som följdes upp. I det nya programmet ingår fortfarande dessa styrmedel men skrivningar kring organisation, planering, uppföljning och ekonomiska styrmedel har tillkommit. Det skapar en tydlighet för de verksamheter som berörs av programmet. I avsnittet "Styrmedel - grundläggande krav" presenteras krav som redan ställs på landstingets egen verksamhet och som ska vara uppfyllda för att miljöprogrammet ska kunna genomföras. Erfarenheten har visat att det är värdefullt att visions- och målsätta även styrmedel. Och för att bibehålla redan uppnådda nivåer ska baskraven inkluderas i programmet samt följas upp. Avsnittet "Styrmedel - nya krav för ", ställs nya mål upp för de olika verktygen som ska vara uppnådda Många av landstingets verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård, fastighetsförvaltning och kollektivtrafik genomförs på uppdrag av landstinget. I de fall som landstinget är en stor uppdragsgivare är det viktigt att ställa miljökrav som bidrar till att uppfylla målen i det gällande miljöprogrammet. Landstingets beställaroganisationer har ett ansvar att säkerställa att miljökrav ställs i avtal, det är viktigt för att den samlade miljöprestandan i den verksamhet som landstinget ansvarar för ska bibehållas och kontinuerligt förbättras. För att visa på landstingets ambitioner finns därför en vägledning för landstingets leverantörer med i programmet "Vägledning för landstingets leverantörer". De specifika kraven formuleras givetvis i respektive avtal. I dialog med landstingets leverantörer har det framkommit att de har saknat skrivningar om landstingets förväntningar på sina leverantörer i tidigare miljöprogram, så det är också ett sätt att tillmötesgå önskemål om en större tydlighet gentemot leverantörer. Sveriges miliökvalitetsmål och landstingets miljöarbete så här långt I Sverige finns sexton nationella miljökvalitetsmål som är fastställda av riksdagen och beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur-

47 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Inom ramarna för Stockholms läns landsting miljöprogram bidrar vi till att ett antal av de nationella miljömålen kan komma att uppfyllas. Kopplingen mellan landstingets miljöarbete och regionala och nationella miljömål finns beskrivet i slutet av programmet. Ett avsnitt handlar om den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, där de planeringsmål som har störst betydelse för miljöprogrammet beskrivs närmare. Planeringsmålen är avstämda med de nationella miljökvalitetsmålen och andra viktiga nationella och regionala miljöanknutna nyckeldokument. Stockholms läns landsting har arbetat länge med miljöfrågorna och åstadkommit en hel del resultat. Det är därför värdefullt om det syns i miljöprogrammet vad vi åstadkommit tidigare, annars kan läsaren få den felaktiga uppfattningen att landstinget arbetar med en fråga som i praktiken redan är löst. Därför ges en kortfattad överblick över landstingets miljöhistoria. Syftet är att sätta in det nuvarande programmet i ett sammanhang och visa vad som åstadkommits sedan miljöarbetet började.

48

49 JIL Stockholms läns landsting BAKGRUND LS Ekonomisk konsekvensanalys En ekonomisk konsekvensanalys har genomförts på de åtgärder som krävs för att de föreslagna delmålen i det miljöpolitiska programmet ( ) ska uppnås, se bilaga 3, "Ekonomisk konsekvensanalys - uppdaterad". Fokus i uppdraget var i första hand att ta reda på ekonomiska konsekvenser för SLL och tyngdpunkten skulle ligga på kostnaderna för att uppnå miljöprogrammet, men analysen skulle även beröra mer övergripande samhällsekonomiska konsekvenser av att miljöprogrammet uppfylls. Miljöarbetet är ett utvecklingsarbete där landstinget har ambitionen att vara banbrytande. Det medför att de mål som formuleras antingen är mycket högre eller inom nya områden än vad som tidigare har genomförts. Det har relativt sett gått lättare att kostnadssätta mål där kraven ökas inom ett redan känt målområde medan det är svårare för helt nya mål. Det beror på att de nya målen - utredningsmålen - inte har utarbetade åtgärder när programmet startar, utan utförandet är en del av miljöarbetet och är därför svårt att kostnadssätta. En följd av att inte veta exakt hur utförandet ska ske, är att det blir svårt att beräkna kostnaden i förväg. Inför det nuvarande miljöprogrammet, Miljö Steg 5, gjordes en uppskattning av kostnaden för respektive målområde (5 stycken) i programmet. Men ingen fullständig ekonomisk konsekvensanalys gjordes av alla de i målområdena ingående målen. Det är därför första gången som en mer komplett ekonomisk konsekvensanalys görs av ett miljöprogram i Stockholms läns landsting. Beräkningarna är grova överslagsberäkningar men ger en vägledning till de ekonomiska kostnaderna. Även en översiktlig samhällsekonomisk bedömning har gjorts. Sammanfattningsvis utgör transportmålet avseende förnybara bränslen den största kostnaden för genomförandet av programmet. Energimålet innebär vissa stora kostnader men även stora vinster - på en femårsperiod antas vinsterna överstiga kostnaderna. De övriga målen innebär mindre kostnader. Programmet innehåller även mål där det rimligen borde finnas vinster att hämta, men där det är svårt att sätta en kostnad på arbetet som behövs för att nå målet och därmed är en rimlig bedömning att det varken innebär några större kostnader eller några säkra vinster såsom mål om kostnadseffektiv läkemedelshantering och minskad användning av engångsmaterial. I miljöprogrammets vision står skrivet att miljöarbetet ska vara banbrytande. De mål i det föreslagna miljöprogrammet som är banbrytande är målet om den mycket höga nivån om 75% förnyelsebart bränsle. Målen om energieffektivisenng och ökad andel förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el är tuffa mål som på sikt kommer att innebära en minskad kostnad. Exempel på mål som inte innebär stora kostnader men som innebär nytt, banbrytande miljöarbete är målen om minimering av utsläpp av övriga

50 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS klimapåverkande medicinska gaser, klimatpåverkan från livsmedel, minskat nyinköp av utvalda produktgrupper samt minskad användning av utvalda engångsmaterial. Den samhällsekonomiska nyttan av miljöprogrammet är minskade hälsorisker och förbättrad miljö för invånarna i Stockholms län och samhället i stort. De ökade kostnader som höjda ambitioner medför kan behöva ses och prioriteras mot andra angelägna investeringar och relateras i tid till hela den tidsperiod som det miljöpolitiska programmet omfattar. Så här har förslaget arbetats fram Projektet med att ta fram landstingets sjätte miljöprogram påbörjades i augusti Projektets styrgrupp har bestått avvd:n vid Danderyds sjukhus, tekniske direktören vid Locum AB, chefen för verksamhetsutveckling vid AB Storstockholms Lokaltrafik (from januari 2011 ersatt av chefen för SL:s hållbarhetsavdelning), hälso- och sjukvårdsdirektören vid HSN-förvaltningen, generaldirektören vid Kemikalieinspektionen och landstingets miljöchef. Under hösten 2009 har arbetsgrupper tagit fram underlag för att bedöma vad som är landstingets mest betydande miljöpåverkan. Till arbetsgrupperna har inbjudits deltagare från landstingets olika verksamheter och privata vårdaktörer. Grupperna har haft inriktningarna; transport, fastighet, lab/tandvård, sjukvård, administration, strategi och miljöexperter. Arbetet har utgått från verksamheternas miljöpåverkan som identifieras inom ramen för respektive miljöledningssystem. Förutom arbetsgrupperna har information och synpunkter samlats in från landstingets anställda och invånare via en tipslåda på intranätet respektive den externa webben. Omvärldsbevakning har bedrivits inom projektet för att ta reda på vilka miljöområden som prioriteras nationellt, internationellt och inom andra landsting och regioner för tillfället och inom fem till tio år. Under våren har expertgrupper inom områdena läkemedel, avfall och upphandling tillsatts i projektet för att säkerställa att målformuleringarna inom dessa områden är avstämda och förankrade med relevanta verksamheter och experter i landstinget. I mars 2010 genomfördes en intressentdialog med några av landstingets uppdragstagare inom vårdsektorn; Aleris, Carema Sjukvård, Ersta Diakoni, Proxima, Legevisitten, Samariten Ambulans, Unilabs Laboratoriemedicin, Sodexho, Unilabs Radiologi, Prima Barn- och Ungdomspsykiatri, ReAgera- Klinikerna och Capio St Görans Sjukhus. De bjöds in för att ha synpunkter på vilka miljöfrågor landstinget bör prioritera att arbeta med i det kommande

51 JIL Stockholms läns landsting BAKGRUND LS miljöprogrammet och hur miljökraven i miljöprogrammet mest framgångsrikt även inkluderar de privata vårdgivarna. I februari 2010 beslutades om att landstingets miljöarbete ska vara klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. Under våren har förslag på kvantitativa och mätbara mål arbetats fram som formulerats inom respektive målområde. Sedan Landstingssyrelsens beslut i maj om att godkänna rapport avseende arbetet med kvantitativa mål i miljöprogrammet har avsnitt som rör organisation och styrning av miljöarbetet tagits fram. I maj 2010 startade även arbetet med att genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av målen i miljöprogrammet. I arbetet med att ta fram möjliga åtgärder för att uppnå delmålen i det miljöpolitiska programmet har en av SLL Miljö sammansatt referensgrupp av nyckelpersoner vars verksamheter påverkas av det sjätte miljöprogrammet deltagit. I december 2010 gick förslaget till miljöpolitiskt program ut på remiss till landstingets verksamheter och bolag. Därefter har inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram. Innehållsmässiga synpunkter har besvarats och kommentarer som rör språkliga aspekter och läsförståelse har inkorporerats direkt i texterna när de bedömts förbättra texten. Svarsfrekvensen på remissen för landstingets miljöpolitiska program för har varit hög. Kvalitén på svaren vittnar om att remissen noga har reviderats och de kommentarer och förslag som har lämnats är värdefulla och tillför kvalitet och struktur till det slutliga förslaget till miljöprogram. De verksamheter och bolag som har svarat på remissen är: Södertälje sjukhus, Tiohundra, Karolinska, Danderyds sjukhus, SLSO, Folktandvården, SLL IT, HSNf, Locum, Patientnämnden, fd. Regionplanekontoret och SL. Värt att lyfta fram är att det sakmässiga mål som ledde till de längsta diskussionerna i styrgruppen var målet kring energieffektvisering under målområdet "Klimateffektivt". Målet lyder - år 2016 ska landstingsfinansierad verksamhet ha effektiviserat energianvändningen för värme, el och transporter i med 10 procent jämfört med år SL har i remissvar och under projektets styrgruppsmöte framfört att det inte är realistiskt att i trafiken åstadkomma en 10%-ig energieffektivisering inom programperioden. Under förutsättning att det tydligt framgår av specifikationsdokukmentet att spårtrafik är undantagen samt att det är summan av effektiviseringar i fastigheter och transporter som ska vara 10% kan SL dock acceptera målformuleringen. Målet är formulerat så att det är en summering av landstingets effektiviseringar, vilket innebär att vid redovisning av målet är det den totala effektiviseringen som rapporteras. Det

52 Stockholms läns landsting BAKGRUND LS är därför möjligt att formulera målet till en 10% effektivisering totalt, där busstrafiken bidrar med en effektivisering på 8%. Det justerade förslaget gick ut på politisk remiss till landstingets nämnder och styrelser i maj De remissvar som har inkommit är: Södertälje sjukhus, Tiohundra, Danderyds sjukhus, SLSO, Folktandvården, HSNf, NKS, SL och Locum. Därefter har inkomna remissvar behandlats och beaktats varefter ett justerat förslag har arbetats fram. Innehållsmässiga synpunkter och kommentarer som rör språkliga aspekter och läsförståelse har inkorporerats direkt i texterna när de bedömts förbättra texten. Av tidsskäl har inte ett dokument sammanställs där remissvar, diskussioner och kommentarer är inlagda såsom efter tjänstemannaremissen. Remissvaren från landstingets styrelser och nämnder är istället bifogade som bilagor till tjänsteutlåtandet (bilaga 7-15).

53 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning EKONOMISK SLL Tillväxt, miljö och regionplanering KONSEKVENSANALYS Miljöa vdelningen MILJÖ STEG BILAGA 3 Ekonomisk konsekvensanalys Miljö Steg 6 -justerade kostnader efter tjänstemannaremiss Inledning Inför beslut om landstingets sjätte miljöprogram, har ambitionen varit att genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av åtgärder som krävs för att delmålen i Miljö Steg 6 ( ) ska uppnås. Inför det nuvarande miljöprogrammet, Miljö Steg 5, gjordes en enkel uppskattning av kostnaden för respektive målområde (5 stycken) i programmet, men ingen konsekvensanalys gjordes av alla de i målområdena ingående målen. Det är därför första gången som en mer komplett ekonomisk konsekvensanalys görs av ett miljöprogram i Stockholms läns landsting. Beräkningarna är grova överslagsberäkningar men ger en vägledning till de ekonomiska kostnaderna. Även uppskattningar av direkta vinster i form av besparingar på mediaförbrukning och dylikt har gjorts, däremot har inga uppskattningar av minskade kostnader relaterat till bättre hälsa gjorts. Däremot har en översiktlig samhällsekonomisk bedömning gjorts. Förslaget till miljöprogram gick ut på remiss till landstingets verksamheter och bolag december Därefter har remissvaren behandlats och vissa justeringar gjorts av förslaget. Det har inneburit att vissa mål har exkluderats från förslaget och nya uppgifter på kostnader har tillkommit. Som en konsekvens av det har den ekonomiska konsekvensanalysen justerats. Den uppgift som gör den största skillnaden är justering av kostnaden av övergång till förnyelsebara bränslen från 78MSEK/ år till 15MSEK/ år. Viktigt att lyfta fram är att när det slutliga förslaget till miljöprogram formuleras har SL:s svar på den politiska remissen ännu inte behandlats av Trafiknämnden. I sitt remissvar har SL åter gjort en utförlig genomgång av kostnaderna för att uppnå målet på 75% förnyelsebart till Kostnaden kommer troligtvis bli högre än 15 miljoner kronor /år men betydligt lägre än 225 miljoner kronor /år. Det innebär att för att erhålla en total kostnadsbild för genomförandet av det föreslagna miljöprogrammet behöver SL:s remissvar beaktas. Sammanfattning Den ekonomiska konsekvensanalysen av landstingets kommande miljöprogram, redovisas i tabell 1. Kostnaderna är utslagna per år och summering av kostnaderna finns både per år och för fem år, det vill säga hela programperioden. Tabellen innehåller tre olika kategorier av kostnader; beräknade (kolumn a), uppskattade (kolumn b) och takkostnader (kolumn c). Beräknade kostnader är beräknade av underlag från landstingets verksamheter, uppskattade beräkningar är överslagsberäkningar baserade på till exempel landstingets kostnadsstatistik från tidigare år, takkostnader är att betrakta som förslag till vad ett mål bör få kosta baserat på till exempel nyckeltal från Naturvårdsverket eller motsvarande. Konsekvensanalysen är genomförd av SLL och resultatet är delvis baserat på rapporten

54 Stockholms läns landsting 2(12) "Konsekvensanalys för Stockholms läns landstings sjätte miljöprogram, Miljö Steg " som utförts på uppdrag av SLL Miljö av miljöekonomikonsultföretaget Enveco, rapporten har tidigare bifogats tjänstemanna och politiska remisserna. Miljöarbetet är ett utvecklingsarbete där landstinget har ambitionen att vara banbrytande. Det innebär att sätta upp mål som antingen är mycket högre eller inom nya områden än vad som tidigare har genomförts. Det har relativt sett gått lättare att kostnadssätta mål där kraven ökas inom ett redan känt målområde medan det är svårare för helt nya mål. Det beror på att de nya målen - utredningsmålen - inte har utarbetade åtgärder när programmet startar, utan utförandet är en del av miljöarbetet. En följd av att inte veta exakt hur utförandet ska ske, är att det blir svårt att beräkna kostnaden i förväg. En annan osäkerhetsfaktor i de beräkningar som gjorts är exempelvis den rörliga marknaden när det gäller el och värme, elpriserna är troligtvis högre 2016, men priset på fjärrvärme lägre på grund av ökad konkurrens inom den sektorn. I överslagsberäkningarna har dagens prisnivå använts. Sammanfattningsvis blir de uppskattade kostnaderna per år under programperioden ca 80 miljoner kronor och den genomsnittliga besparingen per år ca 60 miljoner kronor. Den absolut största delen av kostnaden står transportmålen avseende förnybara bränslen, och minskade partikelutsläpp för. Tillsammans med kostnaderna för energisparmålet står transportmålen för 55 miljoner per år av de 80 miljonerna. Energimålet innebär sannolikt en del stora kostnader och stora vinster - på en femårsperiod överstiger vinsterna kostnaderna. De övriga målen innebär förhållandevis mindre kostnader. Programmet innehåller även mål där det rimligen borde finnas vinster att hämta, men där det är svårt att sätta en kostnad på arbetet som behövs för att nå målet och därmed är en rimlig bedömning att det varken innebär några större kostnader eller några säkra vinster såsom mål om kostnadseffektiv läkemedelshantering och minskad användning av engångsmaterial. I miljöprogrammets vision står skrivet att miljöarbetet ska vara banbrytande. De mål i det föreslagna miljöprogrammet som är banbrytande är målet om den mycket höga nivån om 75% förnyelsebart bränsle (Gi). Målen om energieffektivisenng och ökad andel förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el (G4 och G5/G6) är tuffa mål som på sikt kommer att innebära en minskad kostnad. Exempel på mål som inte innebär stora kostnader men som innebär nytt, banbrytande miljöarbete är målen om minimering av utsläpp av övriga klimatpåverkande medicinska gaser, klimatpåverkan från livsmedel, minskat nyinköp av utvalda produktgrupper samt minskad användning av utvalda engångsmaterial (G18, G19, G20 och G21). Den samhällsekonomiska nyttan av miljöprogrammet är minskade hälsorisker och förbättrad miljö för invånarna i Stockholms län och samhället i stort samt ökad trovärdighet och stärkt varumärke för SLL. Kostnader per målområde Samtliga kostnader som anges nedan ska ses som osäkra och ger i första hand en indikation om storleksordningen på kostnaderna.

55 Stockholms läns landsting 3(12) Klimateffektivt En ökad andel förnyelsebara bränslen innebär framför allt att byta ut fordon mot sådana som är anpassade till förnyelsebart drivmedel på 15 MSEK per år. För SL:s del innebär det inköp av etanol och biogasbussar. Samtidigt uppfylls målet om utsläpp av partiklar och andra luftföroreningar som en konsekvens av målet om förnyelsebara transportbränslen utan att någon extra kostnad tillkommer. Energieffektiviseringsmålet innebär kostnader i form av utbildning för personalen i energibesparingar samt utrustning till energieffektivisenng i fastigheter. Förarutbildning i sparsam körning eco-driving innebär också en kostnad i ett inledande skeende men resulterar i besparingar på längre sikt. Den höga kostnaden för utbildningsinsatser på 40 MSEK/år är beräknad på att all landstingspersonal utbildas en timme varje år i energibesparingar och är därför en högt räknad kostnad. SL:s energieffektiviseringar innebär en uppskattad besparing på ca 40 MSEK/ år och Locums besparingar genom effektivisering av el och värme uppgår till 15 MSEK/år. När det gäller en ökad andel förnyelsebar energi till uppvärmning, kylning och el till lokaler så innebär det konverteringskostnader för SL på 2 MSEK/år och en merkostnad för grön fjärrvärme för Locum på 0,4 MSEK/år. Målet om lustgasutsläpp innebär en kostnad på 2,75 MSEK för varje ny förlossningsverksamhet som tillkommer i lokaler som inte går att anslutna till befintliga lustgasreningsanläggningar. En halvering av utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser innebär en kostnad på 3 MSEK/år. För att uppnå målet om att 6 GWh/år av energianvändningen ska bestå av förnybar framställning krävs 2 GWh extra per år och där beror kostnaden på om man väljer vindkraft (4 MSEK/år) eller solceller (28 MSEK/år). När landstinget enbart reser med miljöbilar och alla tjänsteresor är klimatneutrala innebär det en uppskattad kostnad på 7 MSEK/år. Kostnaden för att minska klimatpåverkan från livsmedel har fått ett tak på 0,2 MSEK/år och där har beräkningen utgått från vad som är kostnadseffektivt enligt de kriterier som Naturvårdsverket använder vid KLIMP-ansökan. Resurseffektivt Målen som rör minskning av nyinköp av utvalda produktgrupper och engångsmaterial kommer att innebära en besparing på 0,2 MSEK/år när det gäller utvalda produktgrupper och varken en kostnad eller en besparing när det gäller engångsmaterial. Besparingen är beräknad på 025* 7 (sjukhus) med projekt som genomförts på Tiohundra som referens, om siffrorna för TioHundra kan antas gälla för de andra sjukhusen. Grön IT-målet innebär en kostnad på 7 MSEK/år. Den är baserad på att landstinget köper in IT-utrustning på 225 miljoner SEK/år och att kemikaliesanerade produkter är 15 % dyrare. Energibesparingen i målet innebär en besparing på 2 MSEK/år. Målet "Nyproduktion av landstingets byggnader ska ligga 30 % lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning och andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader ska uppgå till minst 90 %" kommer att innebära kostnader för

56 Stockholms läns landsting 4(12) utbildning och information om materialåtervinning men en mer rationell avfallshantering sparar transporter och materialbesparing. Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. Det är samma sak för målet som rör en ökning av materialåtervinningsgraden till 25%. Där tillkommer kostnader för utrustning och utbildningar men en besparing på grund av att det är billigare att bli av med sorterat avfall. Återvinning av matavfall innebär en investeringskostnad för matavfallskvarnar och inköp av flergångskärl på 1,5 MSEK/år men på sikt en besparing på grund av att just flergångmaterial används istället för engångsmaterial. Hälsofrämj ande En säkrare och mer effektiv läkemedelshantering innebär kostnader initialt för exempelvis drift och installation av läkemedelsautomater men en besparing på sikt för minskade läkemedelskostnader. Målet om minskning av utfasningsämnen har fått ett kostnadstak på 4,2 MSEK/år. Den kostnaden är baserad på vad kemikaliemålet i Miljö Steg 5 har kostat och beräknas utifrån kr/år per sjukhus (7 stycken) och totalt 4,2 Mkr/år och sammanlagt totalt 21 Mkr för hela programperioden. Målet att andelen ekologiska livsmedel ska öka till 40% innebär en kostnad på 5 MSEK/år. I beräkningen antas den ekologiska kosten innebära en merkostnad på 15%. Bakgrund I maj 2010 gavs uppdraget till konsultföretaget Enveco att genomföra en ekonomisk, och ifall tidsutrymme fanns i uppdraget, även en samhällsekonomisk analys av de föreslagna målen i det kommande miljöprogrammet. Fokus i uppdraget var i första hand att ta reda på ekonomiska konsekvenser för SLL och tyngdpunkten skulle ligga på kostnaderna för att uppnå miljöprogrammet. Analysen skulle även beröra mer övergripande samhällsekonomiska konsekvenser av att miljöprogrammet uppfylls. Dessa övergripande samhällsekonomiska konsekvenser består främst av nyttor i termer av minskade hälso- och miljörisker. Resultatet presenteras i rapporten "Konsekvensanalys för Stocldiolms läns landstings sjätte miljöprogram, Miljö Steg ". I arbetet har konsultföretaget använt sig av en av SLL sammansatt referensgrupp av nyckelpersoner, vars verksamheter påverkas av det sjätte miljöprogrammet, för att ta fram möjliga åtgärder för att uppnå delmålen i miljöprogrammet. I rapporten fastställs ett referensalternativ till att målen i Miljö Steg uppnås. Referensalternativet är den förväntade utvecklingen om Miljö Steg 6 inte genomförs och specificeras på följande sätt: "Miljö Steg 5 uppnås men miljöarbetet ligger sedan 'bara' på en nivå som gör att denna uppnådda nivå kan upprätthållas." Vad som konkret analyseras i konsekvensanalysen är delmålen för Miljö Steg 6 minus referensalternativet, dvs. den förändring som Miljö Steg 6 är tänkt att leda till. Utgångspunkten är alltså att delmålen i Miljö Steg 5 kommer att uppfyllas.

57 Stockholms läns landsting 5(12) Rapporten tydliggör skillnaden mellan Miljö Steg 5 och Miljö Steg 6, det vill säga den förändring som konsekvensanalyseras, tydliggörs. Åtgärder samt konsekvensen av identifierade åtgärder för att uppnå Miljö Steg 6 identifieras på ett samlat sätt. Konsekvensanalysen har syftat till att identifiera ekonomiskt positiva (nyttor) och ekonomiskt negativa (kostnader) konsekvenser av de föreslagna åtgärderna. Potentiella konflikter och synergier synliggörs, såväl sådana som existerar mellan de olika delmålen i Miljö Steg 6 men också sådana som kan uppstå mellan delmålen och andra, mer övergripande, samhällsmål, exempelvis de nationella miljökvalitetsmålen. Däremot när det kommer till att monetarisera (det vill säga uttrycka i kronor) och summera kostnaden för att uppnå målen så ger rapporten ett alltför resonerande svar. Målen har inte i tillräckligt stor utsträckning monetariserats för att göra det möjligt att erhålla en total summa för vad uppfyunaden av Miljö Steg 6 kommer att kosta. En anledning till det är att rapportens innehåll i mycket stor utsträckning bygger på uppgifter som landstingets verksamheter själva har bidragit med via den tidigare nämnda referensgruppen. Det gör att svårigheter med att kostnadssätta vissa mål beror på att verksamheterna (i vissa fall och av olika skäl) inte har kunnat lämna sådan information som varit viktig för genomförandet av konsekvensanalysen. Ett par sådana skäl kan vara att: 1) verksamheterna vet av naturliga skäl inte vilka åtgärder som kommer att krävas för utvecklingsmålen, och 2) konsekvensanalysen har inte haft tillräckligt hög prioritet i verksamheterna 3) konsulterna har inte ställt rätt frågor. En annan anledning är att konsulterna har utgått från en modell för ekonomiska konsekvensanalyser och på ett forskningsinriktat sätt snarare resonerat kring kostnader istället för att mer pragmatiskt baserat sina beräkningar på nationella nyckeltal och statistik på kostnader från tidigare år i landstingets verksamheter. Det ger en konsekvensanalys som vi bedömde skulle kunna vara mer informativ för att användas som beslutsunderlag om den kompletterades. SLL har därför kompletterat rapporten med ytterligare beräkningar, justeringar, kommentarer och i vissa fall föreslagna kostnadstak för målen. SLL är medvetna om att dessa beräkningar är långt ifrån en absolut sanning utan att betrakta som grova överslagsberäkningar, men vi vill redovisa dem då de ändå ger en bättre uppfattning om kostnader/vinster än inga beräkningar alls. När det gäller t ex elförbrukning så kommer den att relateras till produktionen i form av ett nyckeltal. Om elförbrukningen minskar med 10% så kommer kostnaderna att minska på motsvarande sätt jämfört med vad de hade gjort om ingen energieffektivisering skett, även om produktionen totalt ökar. Tabell 1 redovisar kostnader för målen utslaget per år i det kommande programmet. Således innehåller tabellen tre olika kategorier av kostnader; beräknade (kolumn a), uppskattade (kolumn b) och takkostnader (kolumn c). De beräkningarna som har lett fram till de kompletterande uppgifterna redovisas i "Kompletterande beräkningar ekonomisk konsekvensanalys Miljö Steg 6", bilaga 4. Det bör också noteras att de kostnader som inkluderas i kostnadsanalysen även i vissa fall är investeringskostnader. På längre sikt blir kostnaden lägre eftersom avskrivningskostnader egentligen sträcker sig över längre tid. Likaså blir vinsten större för vissa åtgärder då effekterna av en besparing till exempel ligger kvar över längre tid än programmets femårsperiod.

58 6(12) Tabell 1. Summering av kostnader för delmålen i Miljö Steg 6 per år (MSEK) Delmål Förändring i Miljö Steg 6 jämfört med Miljö Steg 5 a) Kostnad enligt konsultrapport konsekvensanalys med kompletteringar b) Uppskattad kostnad c) Föreslaget kostnadstak Gi Andelen förnyelsebart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamliet ökar med 25 procentenheter från 50 till G2 Utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från SL minskar med 10 %. G3 Bullerstörningarna från SL minskar med 10%. G4 Energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet minskar med 10 %. G5/G6 År 2016 ska andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 %. G8 År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläppen av lustgas. Utsläppen från [-78 (GD ] Ny summa justerat förslag -15 0CG2) -CG3) [-40] Förslag politisk remiss - målet tas bort - 40C G 4) +13 # (SL; energieffektiviseringar el) +28* (SL; effektivisering av bränsle) +15 # (Locum; energieffektiviseringar el och värme - (G5/G6) - 2 (för SL). - 0,4* (för Locum, merkostnad grön fjärrvärme) (drift) ff») -0,6 (2,75 MSEK per förlossningsverksamhet som tillkommer i nya lokaler under programperioden)

59 7(12) Stockholms läns landsting all lustgasanvändning minskar till en total minskning på 75 % jämfört med Gio Totalt minskar alla utfasningsämnen ytterligare procentenheter jämfört med 2011 (till en total minskning på 80 % jämfört med 2007). -4,2 ( Gl ) (kostnadstak baserat på kostnad för kemikaliemålet i Steg 5) G13 Andelen måltider i all landstingsfinansierad verksamhet som är baserade på ekologiskt framställda produkter ökar med 15 procentenheter. G15 6 GWh/år av landstingets energianvändning ska komma från småskalig förnybar byggnadsnära framställning. G17 Samtliga bilar som landstinget äger eller hyr ska vara miljöbilar och landstingets alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. G18 All landstingsfinansierad verksamhet har vidtagit relevanta åtgärder för att minimera utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Utsläppen ska minska med 50 %. G19 Klimatpåverkan från livsmedel ska minska med 20 % jämfört med G20 Landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ska minska med 20 % jämfört med Under - (G13) -5 # - (G15) [-4# (vindkraft) till -28* (solceller)] Förslag politisk remiss - målet tas bort 0 (Gi7) -7 # för klimatkompenseringen -3 CG18) 0 (G19) -0,2 # +0,2 (G20) 7

60 8(12) Stockholms läns landsting programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. G21 Användningen av utvalda engångsmaterial ska minska med 10 % i all landstingsfinansierad verksamhet jämfört med Initialt under programperioden genomförs ett projekt inom SLL för att identifiera dessa engångsmaterial. G22 Landstinget ska genomföra ett projekt 0 inom Grön IT och energianvändningen för IT ska minska med 50 %. Mängden avfall och kemikalier ska minska med 20 %. G23 Nyproduktion av landstingets byggnader 0 ska ligga 30 % lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning och andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader ska uppgå till minst 90 %. G24 Materialåtervinningsgraden i 0 landstingsfinansierad verksamhet ska vara minst 25 %. G25 Landstingsfinansierad verksamhet med matavfallsproduktion av betydelse ska samla in sitt matavfall och lämna det till produktion av biogas. G27 Landstinget ska arbeta för en säkrare och 0 0 CG21) (G22) - 7* för kemikaliedelen av målet + 2 # för energibesparingen + öka möjligheter till e-möten dvs minska kostnaderna för tjänsteresor. (G23) + (lägre energikostnader, och lägre avfallskostnader vid högre sorteringsgrad) (G24) - (men mindre kostnad än för matavfallet) -1,5 ( G 2 5 ) CG27) + (mycket av arbetet sker av andra 8

61 Stockholms läns landsting 9(12) merkostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för personal och patienter samt minskar mängden läkemedelsavfall. Landstinget ska ställa specifika och relevanta miljökrav vid alla upphandlingar av varor och tjänster. Under programperioden ska kraven i de mest miljöprioriterade upphandlingarna följas upp minst en gång per avtalsperiod År 2016 ska inga varor köpas in eller upphandlas i landstingsfmansierad verksamhet som innehåller awecklingsämnen enligt landstingets kemikaliestrategi. Landstinget ska verka för att utsläppen från produktion av läkemedel minskar. Under programperioden ska miljökrav ställas och landstingets uppförandekod tillämpas vid upphandling av läkemedel. År 2016 är halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna lägre än År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat med Xprocent med minst behållen marknadsandel. Landstinget ska via den regionala planeringen verka for att mängden CÖ2-ekvivalenter per länsinvånare och Arbete pågår och innebär inte merkostnader jämfört med steg 5. Bedömning om kostnad är rimlig görs i respektive upphandling. Görs inom arbetet med uppförandekoden. Arbete pågår och innebär inte merkostnader jämfört med steg 5. Mål som beslutas och följs upp utanför miljöprogrammet. Mål som beslutas och följs upp utanför miljöprogrammet skäl än miljöskäl) 9

62 Stockholms läns landsting 10 (12) år har minskat till 3,7 ton Genom energieffektivisering, omställning av energisystemet och planering av trafik, infrastruktur och bebyggelse i ett klimatperspektiv minskar C02~utsläppen. Landstinget ska bedriva en säker och resurseffektiv vård genom att kontinuerligt arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Resultatet ska mätas och följas upp årligen. Mätbara mål för minskningen sätts inom ramen för landstingets patientsäkerhetsar-bete. Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att bebyggelsestrukturen blir mer ytsnål, energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken ska andelen av bebyggelsetillskott i goda kollektivtrafiklägen ha ökat jämfört med ska antalet inom öppenvården förskrivna antibiotikarecept inte överstiga 250 per 1000 invånare och år i Stockholms län Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att år 2016 har andelen av befolkningen med god tillgång till tätortsnära natur och grönområden med god kvalité ökat Mål som beslutas och följs upp utanför miljöprogrammet Mål som beslutas och följs upp utanför miljöprogrammet Mål som beslutas och följs upp utanför milj öprogr ammet Mål som beslutas och följs upp utanför milj öprogr ammet 10

63 11 (12) Stockholms läns landsting jämfört med Landstinget ska ha en folkhälsopolicy med syfte att avheta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt samverka kring hälsa med andra aktörer i länet. Justerat efter tjänstemannaremiss - kostnad per år: Justerat efter tjänstemannaremiss - total kostnad programperioden: Justerat efter tjänstemannaremiss - besparing per år: Ca 77 Ca 385 Ca 58 Justerat efter tjänstemannaremiss - total 216 (solceller) 1078 (solceller) Ca 285 besparing programperioden: Kostnad per år: Ca 192 (vindkraft) Total kostnad programperioden: Ca 958 (vindkraft) Besparing per år: Ca 77 Total besparing programperioden: Ca 383 Antaganden: G l (227 (nya bussar SL) + 25 (1 biogasdepå SL) + 2,3 (TioHundra) (WÅAB))/5 år kr eftersom kostnaden täcks in av Gl. 3 Konsekvensanalysen ger stöd för att det blir ökade kostnader, men säger inte hur stora dessa kostnader blir. 4 Utbildningsinsatser riktade till hela landstingets personal, kostnadsbesparingarna som dessa insatser bör medföra har inte varit möjliga att uttrycka i kronor. En grov uppskattning på 40 MSEK/år för utbildningskostnader. G5/G6 Konsekvensanalysen visar att kostnader kommer att uppstå för grön fjärrvärme (Locum) 11

64 12 (12) Stockholms läns landsting samt investeringskostnader för konvertering av energianläggningar (SL). G8 Nya destruktionsanläggningar blir inte aktuella, kostnaderna för service, underhåll samt drift sammanlagt bara ca kr / år och kr för 5 år. Gl Totalkostnad beräknas utifrån kr/år per sjukhus och totalt 4,2 Mkr/år och sammanlagt totalt 21 Mkr för hela programperioden. Gl 3 Konsekvensanalysen ger stöd för att det blir ökade kostnader, men säger inte hur stora dessa kostnader blir. Gl 5 Konsekvensanalysen ger stöd för att det blir ökade kostnader, men säger inte hur stora dessa kostnader blir. Gl 7 Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. G18 0,4*7 (sjukhus). Rening av använd gas genom engångsfilter. Gl 9 Inga kostnader enligt konsekvensanalysen. G2 Endast mindre besparingar 0,025* 7 (sjukhus) enligt konsekvensanalysen, om siffrorna för TioHundra kan antas gälla för de andra sjukhusen Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. G 2 2 Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. G2 3 Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. G2 4 Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. G2 5 Kostnaden räknas på ca 0,2 Mkr per sjukhus och år, totalt 7 sjukhus. G2 7 Konsekvensanalysen indikerar såväl kostnadsökningar som kostnadsbesparingar. Det är dock osäkert hur stora dessa blir. # Se beräkningar i bilaga x, "Kompletterande beräkningar ekonomisk konsekvensanalys" 12

65 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Miljöa vdelningen KOMPLETTERANDE BERÄKNINGAR EKONOMISK KONSEKVENSANALYS MILJÖ STEG BILAGA 4 Kompletterande beräkningar ekonomisk konsekvensanalys Miljö Steg 6 - justerad efter tjänstemannaremiss G4 - Energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet minskar med 10%. SL:s totalkostnad för bränsle 2009: (10% minskning: 0.1 x /5 minskning/år efter första året*) /5 år= 28 MSEK /år i minskad kostnad (142 MSEK minskad kostnad under hela programperioden, därefter 56 MSEK per år) SL:s elförbrukning för 2009: MWh Kostnad för elen: 650 SEK/MWh Med en effektivisering på 10% (0.10 x MWh x 650 SEK/MWh 1/5 minskning/år efter första året*)/5 år = 13 MSEK/år i minskad kostnad (67 MSEK minskad kostnad under hela programperioden, därefter 26 MSEK per år) Locums elförbrukning för 2009: MWh Kostnad för elen: 1100 SEK/MWh Med en effektivisering på 10% (0.10 x MWh x 1100 SEK/MWh + 1/5 minskning per år)/5 år = q MSEK / år i minskad kostnad (45 MSEK minskad kostnad under programperioden, därefter 18 MSEK/år) Locums värmeförbrukning för 2009: MWh Locum betalar för värmen: 650 SEK/MWh Med en effektivisering på 10% (0.10 x MWh x 650 SEK/MWh + 1/5 minskning per år) / 5 år = 6.2 MSEK / år i minskad kostnad (31 MSEK minskad kostnad under programperioden, därefter 12 MSEK/ år) * (kostnad x 0,2 adderas år 2 till 5 för programperioden) G5/G6 - År 2016 ska andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 ;%. Locums värmeförbrukning för 2009: MWh Locum betalar för värmen: 650 SEK/MWh Locum betalar för klimatneutral värme: 668 SEK/MWh Det blir en merkostnad på 18 SEK/MWh Målet innebär en höjning av procentenheter från 75% till 95% = 20 procentenheter

66 Stockholms läns landsting (0.20 x MWh x 18 SEK/MWh + 1/5 höjning per år*)/5 år = 0,4 MSEK/år i merkostnad (2 MSEK merkostnad för klimatneutral värme under programperioden, därefter 0,7 MSEK/år) G13 - År 2016 är 40 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamliet baserade på ekologiskt framställda produkter. Kostnad för mat från Sodexho: totalt 50 miljoner SEK (apr mars 2010), (tillagad mat står 20 miljoner kronor, 30 miljoner dagligvaror till frukost och mellanmål). Andel kostnad för råvara utgör 30-40% [ref rapport från revisionsrapport Halmstads kommun "Granskning av ekonomisk styrning och uppföljning, måltidsverksamhet" utförd av Öhrlings PriceWaterHouseCoopers] Måltider från Sodexho utgör 50% av måltiderna. Merkostnad för ekologiska livsmedel (15%) för fem år: ((30 MSEK + 20 MSEK x 0,4) 2 x /5 höjning per år*)/5 år = 4,6 MSEK/ år i merkostnad (23 MSEK merkostnad under programperioden, därefter 9 MSEK per år) * (kostnad x 0,2 adderas år 2 till 5 för programperioden) [i beräkningen antas att samma förhållande gäller för den mat som inte är Sodexho, dvs. att den tillagade maten står för 40% och dagligvaror 60% samt att kostnad för råvara står för 40%] G15 År 2016 ska 6 GWh förnybar energi per år produceras med hjälp av småskaliga byggnadsnära utrustningar. Avskrivningstiden på ett litet vindkraftverk är cirka 10 år. Elkostnaden för 1 GWh är kr = 1 kr/kwh Enkelt räknat är då investeringskostnaden cirka 10 MSEK (med marginal). Investeringskostnad för solceller är ca 70 MSEK Kostnad för 2 GWh, vilket är det som tillkommer på grund av miljöprogrammet; Vindkraft: 4 MSEK/år och 20 MSEK merkostnad under hela programperioden Solceller: 28 MSEK/år och 140 MSEK merkostnad under hela programperioden 2

67 Stockholms läns landsting G17 - År 2016 ska samtliga bilar som landstinget äger eller hyr vara miljöbilar och landstingets tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Enligt tabellen "Tjänsteresor utsläpp- och kostnader per olika restyper och färdmedel" s. 22 i rapporten " Kartläggning och strategisk analys av klimatmål för resor - LSF och HSN-F" som utförts av konsultföretaget Markus Robert Consulting mfl. så är utsläppen 0.57 ton per person och år från tjänsteresor. Landstinget har drygt anställda. Priset på en utsläppsrätt på ett ton koldioxid är 275 kr (Naturskyddsföreningens utsläppsrätter). (0.57 x x 5 (år) x 275 SEK)/5 år = 6.6 MSEK/år i merkostnad 33 MSEK merkostnad under hela programperioden [per person blir kostnaden : 0.57 x 5 (år) x 275 SEK = 738 SEK Det kan ställas mot kostnaden per person 4458 SEK/år för tjänsteresor, vilket leder till en total kostnad för tjänsteresor under programperioden: 4458 x 5 = SEK / person för hela programperioden. Då utgör klimatkompenseringen 3,3 % av kostnaden för tjänsteresorna. ] Ett antagande för denna beräkning är att landstingets personal som helhet reser på motsvarande sätt som LSF:s och HSNF:s personal, vilket inte alls behöver vara ett korrekt antagande. G22 - Landstinget ska genomföra ett projekt inom Grön IT och energianvändningen för IT ska minska med 50%. Mängden avfall och kemikalier ska minska med 20%. Energi: Enligt rapporten "Nulägesanalys - Miljö i ny IT-organisation hos SLL" (090617) som genomförts av WSP Environmental står IT-relaterad energianvändning för ca 6,5 % = 6814 MWh (datahallar, PC-arbetsplatser, Skrivare och kopiatorer). Kyla står för ca 3,4 % = 3564 MWh. Total elanvändning för it-relaterade produkter är MWh (Fördelning enligt Energimyndighetens STIL-projekt) 50% minskning utgör 5189 MWh. [Elkostnad per MWh = 1100 SEK.] Besparing: ( MWh x 1100 SEK/MWh x 0,5 + (1/5 höjning per år*))/5 år= 2,2 MSEK/år i minskad kostnad 11 MSEK minskad kostnad under programperioden, därefter 4,5 MSEK / år * (kostnad x 0,2 adderas år 2 till 5 för programperioden) Kemikalier: Antagande summa inköp/år: 225 miljoner SEK Antagande att det är 15 % dyrare med kemikaliesanerade produkter Merkostnaden blir 0.20 x 0.15 x 225 = 6.6 MSEK/år merkostnad 3

68 Stockholms läns landsting 34 MSEK merkostnad för hela programperioden G har klimatpåverkan från Uvsmedel minskat med 20 procent jämfört med Enligt rapporten "MKB för olika måltidshanteringssystem" utförd av WSP environmental på uppdrag av SLL utgör en normalportion 4 00 GWP gram/portion. 1 Under ett år: portioner (sept09~augio) total patientkost till DS, SS, KSS, KSH. 2 Måltider från Sodexho utgör 50% av måltiderna. Totalt landstinget blir 2x = måltider 400 GWP gram/portion x måltider = kg C0 2 /år 20% har landstinget minskat sin ldimatpåverkan från mat under programperioden. Enligt Naturvårdsverkets gränser för måttlig kostnadseffektivitet får en minskning av 1 kg C0 2 kosta 1,50 SEK. ( kg C0 2 /år x 1,50 SEK / kg C0 2 x 0,20 + (1/5 höjning per år*) )= 0,2 MSEK/år i merkostnad 1 MSEK merkostnad för hela programperioden, därefter 0,6 MSEK/år Målet får högst kosta 0.2 MSEK/år för att vara kostnadseffektivt enligt de kriterier som Naturvårdsverket använder vid KLIMP-ansökan. 1 Påverkan på klimatet uttrycks i GWP (Greenhouse Warming Potential) för de olika mathanteringssystemen. Redovisad enhet är gram CO2 ekvivalenter per normal-portion. (400 gram). 2 Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Karolinska Solna, Karolmska Huddinge 4

69 BILAGA 5 Förtydligande med exempel på hur målen i miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting ska mätas

70 2 JIL Stockholms läns landsting RII... Landstingens fen,a,tnin g Z ^ T I L L Miljöavdelningen - Tillväxt, miljö och regionplanering ''" u i Inledning Uppföljning och mätning av Stockholms läns landstings nuvarande miljöprogram - Miljö Steg 5 -tydliggörs i ett specifikationsdokument. Dokumentet fastställer mätmetoder för uppföljningen och fastställer vilka uppgifter som förvaltningar och bolag ska redovisa, samt beskriver hur dessa uppgifter ska vägas samman för att avgöra huruvida Stockholms läns landsting (SLL) har nått målen eller ej. Specifikationsdokumentet togs fram efter att Miljö Steg 5 började gälla. I arbetet med det kommande miljöprogrammet - landstingets sjätte - har funnits önskemål att ett motsvarande dokument ska arbetas fram samtidigt som programmet utformas. Inför att remissutgåvan av förslag till det kommande miljöprogrammet går ut till landstingets nämnder och styrelser bifogas ett förtydligande med exempel på hur målen ska mätas. Det är inte ett specifikationsdokument och därför ingår inte alla detaljer kring mätning och uppföljning. Men det ger ett stöd till hur målen är tänkta att följas upp, vilka avgränsningar och nyckeltal som troligtvis kommer att användas. Miljöavdelningen kommer att under hösten 2011 fortsätta att arbeta med dokumentet och stämma av med de arbetsgrupper som har deltagit i projektet att ta fram förslag till nytt miljöprogram. Planen är att ta fram ett en beta-version under 2012 för att i slutet av 2012 besluta om den slutliga versionen. 1.1 Redovisning av målen Miljöprogrammet gäller för alla de i programmet angivna verksamheterna. Detta dokument förtydligar hur uppföljningen ska gå till och hur måluppfyllelsen ska mätas. Dokumentet reglerar inte i detalj hur uppgifter ska tas fram eller exakt vilka avgränsningar som gäller. Förvaltningar och bolag fattar inom ramen för det angivna egna beslut baserade på vad som ar rimligt utifrån respektive verksamhet. Vid behov kan man samråda med till exempel granskande revisorer och Miljöavdelningen. Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) bör, utöver vad som anges här, redovisa vad som har gjorts för att målen i det sjätte miljöprogrammet ska nås, inom ramen för den roll att leda, styra och samordna som förvaltningen har! Likaså bör basfakta relevanta för landstingets miljöarbete redovisas.

71 3 2 Uppföljning av målen Nedan anges först, för varje mål, vilken enhet målet ska mätas i och vilka förvaltningar och bolag som ska redovisa och vad redovisningen omfattar (vilka transporter, vilken energianvändning osv). 2.1 KLIMATEFFEKTIVT Övergripande klimatmål År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre jämfört med basåret 1990.* och År 2016 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 30 procent lägre jämfört med basåret * *(räknat i koldioxidekvivalenter) Enhet Kommentar % koldioxidekvivalenter Redovisningen omfattar Kommentar All landstingsfinansierad verksamhet

72 Effektivisera energianvändningen År 2016 ska energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet ha minskat med 10 procent lamtort med. ar Enhet kwh/m2 Atemp /per år Kommentar värme kwh/m2 /per år el kwh/personkm el för transporter - kollektivtrafik kwh/angöring energi för transporter - varutransport Redovisningen omfattar SL, Locum, WÅAB, SLL Transport, Kommentar alla landstingsfinansierade verksamheter med förbrukning >x MWh /per m2 alt personkm, alt angöring. Spårtrafik är undantagen målet. Det är summan av effektiviseringar i fastigheter och transporter som ska vara 10%. Detta innebär till exempel att en större andel kan sparas inom fastigheter och en mindre inom busstransporter Energieffektivisera transporter Enhet Kommentar Antal påstigande en vanlig vinterdag

73 År 2016 ska samtliga bilar som landstinget nyttjar vara miljöbilar och landstingets tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Enhet %-andel miljöbilar av total andel bilar Klimatkompensering baserat på antal flugna eller med bil åkta kilometer. Redovisningen omfattar Landstingets egna verksamheter. Kommentarer Definitionen på miljöbil är den som gäller för den statliga miljöbilspremien. Den säger att miljöbilar kan vara snåla bensin- eller dieseldrivna bilar med maxmalt utsläpp på 120 g C02/km (för närvarande), el-hybrider, bilar som kan drivas med alternativbränslen såsom etanol (E 85) eller biogas (så kallade bränsleflexibla bilar) samt elbilar. Kollektivtrafik räknas som klimatneutralt (för att undvika omfattande administration och registrering av anställdas tjänsteresor med kollektivtrafik som ej registreras normalt), klimatkompensering sker för flyg och biltransporter med fossila bränslen. Kommentarer Resor och bränsle som landstinget bekostar. Rapportering sker redan idag i reseräkningar och reseersättningssystem, bränsleinköp och beställning av biljetter, till det behöver en beräkningsfunktion för koldioxidekvivalenter kopplas.

74 6 Öka andelen förnyelsebar energi År 2016 ska andelen förnyelsebart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. Enhet Kommentar % volym Allmän kollektivtrafik, spårtrafik och leasingbilar ska ingå i målet. Redovisningen omfattar AB Storstockholms lokaltrafik Redovisningen omfattar följande rapporter Bussar (exklusive ersättningstrafik) (SL) Färdtjänsten Waxholms Ångfartyg AB (WÅAB) HSN-förvaltningen MediCarrier AB, inklusive SLL Transport Locum AB LSF Samtliga förvaltningar och bolag inom SLL-koncernen Taxi, specialfordon, närtrafik Egna och upphandlade entreprenörers fartyg Ambulans, liggande transport av patient, akutbilar samt transport av avlidna Transporter av förrådsartiklar, lab-prover, internpost, apoteksvaror, hjälpmedel m m Transporter av konventionellt avfall, förutom hushållsavfall, från verksamheter i Locums lokaler Transporter inom ramen för centrala avtal avseende omhändertagande av specialavfall samt textilservice (distribution av textilier och omhändertagande av tvättgods) Fordon som förvaltningar och bolag äger eller leasar och som används i verksamheten, exkl. förmånsbilar och exkl. transporter som redovisas på annat sätt enl. ovan.

75 År 2016 ska andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 procent. 7 Enhet Kommentar % av MWh verksamheter med förbrukning < x MWh behöver inte redovisa sin energikälla. Redovisningen omfattar Locum SL Vad ska mätas? Energi till värme, elektricitet och kyla för samtliga så kallade strategiska fastigheter som förvaltas av Locum Energi till värme, elektricitet och kyla för samtliga fastigheter som ägs av SL. All övrig landstingsfinansierad verksamhet med förbrukning > x MWh Minskade utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläppen av lustgas. Utsläppen från all lustgasanvändning ska ha minskat med 75 procent jämfört med Enhet % minskning i kg enligt modell alt. koldioxidekvivalenter Redovisningen omfattar Alla landstingsfinansierad vård som har förlossningsverksamhet ska ha reningsanläggning. Kommentar Enligt modell i specifikationsdok för Miljö Steg 5 Kommentar Ett bevarandemål från förra miljöprogrammet Alla verksamheter som använder lustgas ska minska sina utsläpp. Nytt att alla verksamheter även de som inte har förlossningsvård ska arbeta med sina lustgasutsläpp.

76 År 2016 har all landstingsfinansierad verksamhet vidtagit relevanta åtgärder för att minimera utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Utsläppen ska ha minskat med 50 procent 8 JcUlllUl L 111CU. <ZKJX±. Enhet Kommentar % minskning i GWP för utsläpp Ex. Sevofluran och Isofluran. Redovisningen omfattar Kommentar Landstingsfinansierad verksamhet Ökad andelen livsmedel med låg klimatpåverkan År 2016 har klimatpåverkan från livsmedel minskat med 20 procent iämfört med , Enhet Kommentar % koldioxidekvivalenter Avser livsmedel som används till patientmat på de stora sjukhusen. Exempelvis säsongsanpassat, närodlat och minskat spill. Redovisningen omfattar Centralt samordnande matinköp samt patientmat på sjukhusen. Kommentar Frivillig redovisning av personalmat Regionalplanera för lägre klimatpåverkan per invånare Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att mängden CÖ2-ekvivalenter per länsinvånare och år har minskat till 3,7 ton Genom energieffektivisenng, omställning av energisystemet och planering av trafik, infrastruktur och Deoyqqeise 1 en /cnmtuper. Enhet ton koldioxidekvivalenter / länsinvånare/år Kommentar Ett mål som beslutats och följs upp inom ramen för RUFS. 2005: 4,6 ton/invånare/år enligt RUFS Prognos för 2030 är 2,8 ton. Nationellt utsläpp 2008 är: 6.9 ton /invånare

77 9 2.2 RESURSEFFEKTIVT Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster Landstinget ska ställa relevanta och mätbara miljökrav vid alla upphandlingar av varor och tjänster. Under programperioden ska kraven i de mest miljöprioriterade upphandlingarna följas upp minst en gång per avtalsperiod. Enhet Andel uppföljda miliöprioriterade upphandlingar. Redovisningen omfattar Kommentar Verksamheterna listar sina mest milj öprioriterade upphandlingar. Kommentar Landstingets egna verksamheter ska landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med Under programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. Enhet Kommentar % styck Nytt mål. Redovisningen omfattar Kommentar Landstingets egna verksamheter ska användningen av utvalda engångsmaterial ha minskat betydligt i all landstingsfinansierad verksamhet jämfört med Initialt under programperioden genomförs ett projekt inom SLL för att identifiera dessa engångsmaterial. Enhet Kommentar % kronor Projekt som genomförs av Miljöavdelningen och Vårdhygien tillsammans. Redovisningen omfattar Kommentar Landstingets egna verksamheter som använder de utvalda engångsmaterialen.

78 Under perioden ska landstinget genomföra minst ett projekt inom Grön IT och energianvändningen för IT ska ha minskat med 50 procent till Mängden avfall och kemikalier Enhet kwh kg elektronikavfall Kommentar Nytt mål. Energiåtgång i inköpt utrustning % andel IT-utrustning med kemikaliekrav ställda Redovisningen omfattar Kommentar Landstingets egna verksamheter Effektivisera vårdkedjorna - säkrare för patienten och bättre för miljön Landstingsfinansierad verksamhet ska bedriva resurseffektiv vård som skapar säkerhet för patienterna och minskar miljöbelastningen. Det ska ske bland annat genom att arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner i enlighet med den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Landstinget ska även arbeta förebyggande samt erbjuda patienterna icke farmakologiska behandlingsmetoder där det är tillämpligt. Enhet Kommentar % vårdrelaterade infektioner Följs upp inom ramen för patiensäkerhetsarbetet. Antal FaR Redovisningen omfattar Landstingets egna verksamheter. Följs upp inom ramen för folkhälsoarbetet. Kommentar Verksamheterna rapporterar sitt förebyggande arbete och arbete med alternativa behandlingsmetoder som minskar behovet av t.ex. medicinering. Exempel kan vara, icke farmakologiska behandlingar och förebyggande åtgärder för att förbättra tandhälsan hos patienter.

79 Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande Vid nyproduktion av landstingets byggnader ska de ligga 30 procent lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning. Enhet % -andel lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning Redovisningen omfattar Kommentar Gällande krav energihushållning: byggnadens specifika energianvändning 110 (kwh per m2 Atemp och år) Kommentar Byggentreprenader som landstingets egna verksamheter ansvarar för/beställer Ombyggnationer omfattas inte av målet. De omfattas istället av energieffektiviseringsmålet. Målet gället fristående byggnader med traditionell kontors- och affärsverksamhet. De av SL:s byggnader som inte omfattas av Boverkets byggregler avseende energihushållning (avsnitt 9) omfattas inte heller av målet Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader ska uppgå till minst 90 procent. Enhet Kommentar % - andel sorterat avfall Redovisningen omfattar Kommentar Byggentreprenader som landstingets egna verksamheter ansvarar för/beställer

80 12 Minskade mängderna avfall och förbättra avfallshanteringen År 2016 ska materialåtervinningsgraden i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 25 procent och matavfall ska samlas in för att möjliggöra biogasproduktion. Under 2012 ska landstinget ta fram en gemensam avfallsminimeringsplan och ett gemensamt rpdovisninffssvstem för avfall.. Enhet Materialåtervinning Kommentar % av totalmängden avfall Mäts enligt nuvarande nyckeltal som Locum använder. Redovisningen omfattar All landstingsfinansierad verksamhet som genererar avfall. Kommentar Vårdverksamheter som bedrivs i Locums lokaler ska använda Locums nyckeltal som är källsorterat avfall dividerat med (totalmängden konventionellt avfall + grovavfall). I de fall sjukhusen själva ombesörjer egen transport av govavfall får själva räkna om sin grad. Landstingets avfallsråd kommer att definiera återvinningsgrad / nyckeltal som kommer att skriva in i specifikationsdokumentet. Gräns för när man behöver rapportera är antal anställda och en maxproduktion per år i kombination. Enhet Matavfall Kommentar Kg matavfall till produktion av biogas. Redovisningen omfattar Nytt mål. Kommentar Gäller matavfall från sjukhusen. Matavfall kan gå till jordförbättring i de fall som det är geografiskt och praktiskt fördelaktigt.

81 Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att bebyggelsestrukturen blir mer ytsnål, energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken ska andelen av bebyggelsetillskott i goda kollektivtrafiklägen ha ökat jämfört med Enhet %-andel skyddad mark Kommentar Ett mål som beslutats och följs upp inom ramen för RUFS HÄLSOFRÄMJANDE MILJÖARBETE Minska miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor År 2016 ska alla kemikalier och kemiska produkter som är awecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista bort från alla landstingsfinansierad verksamhet. Totalt ska alla utfasningsämnen Enhet Antal awecklingsämnen och förbrukning i liter/kg Redovisningen omfattar Vårdverksamheter inom SLL Kommentar Mäts på samma sätt om i Miljö Steg 5. Kommentar Utfasningsämnen som förvaltningar och bolag använder för vård och laboratorieverksamhet HSN-förvaltningen Utfasningsämnen som används i delar av den landstingsfinansierade privata vården. Locum Awecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet Nya Karolinska Solnaförvaltningen (NKS) Awecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet

82 14 SL WÅAB Awecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet samt kollektivtrafik (ej bränsle), inklusive underhåll av fordon och infrastruktur Awecklingsämnen som används för landstingsfinansierad kollektivtrafik till sjöss (ej bränsle), inklusive underhåll av fordon och infrastruktur År 2016 ska inga varor köpas in eller upphandlas i landstingsfinansierad verksamhet som innehåller awprklinffsämnen enligt landstingets utfasninglista. Enhet Krav ställs i upphandlingar (ja/nej) Kommentar Målet omfattar varor och tjänster som förvaltningar och bolag upphandlar. I uppföljningen anger verksamheterna om krav enligt målet har ställts fia/nej) Redovisningen omfattar Kommentar All landstingsfinansierad verksamhet År 2016 ska endast material och produkter, som uppfyller Byggvarubedömningens kriterier för rekommenderat eller anr.m^ t matfirial. användas vid landstingets ny- eller ombyggnad. Enhet Krav ställs i upphandlingar fia/neil. VJ / J J... Redovisningen omfattar Ny- och ombyggnader som beställs av landstingets egna verksamheter. Kommentar Ett mål som enbart rör landstingets egna verksamheter. Kommentar Locum ligger idag på 80-85% godkända material. Detta beror på att ej bedömda ämnen i BVB räknas som ej godkända. Utrymme ska finnas för en stegvis ökning av bedömda produkter.

83 Minska miljörisker med läkemedel Landstinget ska verka för att utsläppen från produktion av läkemedel minskar. Under programperioden ska miljökrav ställas och landstingets uppförandekod tillämpas vid upphandling av läkemedel. Enhet Krav ställs i upphandlingar Ga/nej). Redovisningen omfattar Kommentar Nytt mål. Kommentar Landstingets egna verksamheter År 2016 är halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna lägre än Enhet Massflöden av läkemedel i utsläppsvatten från reningsverk Milj outbildade förskrivare. Åtgärder för minskad miljöpåverkan av läkemedel. Redovisningen omfattar Kommentar LSF redovisar. Vårdverksamheter redovisar totalt antal förskrivare som under året gått utbildning om läkemedel och miljö. Vårdverksamheter inom SLL redovisar om t ex kommunikation, följsamhet Kloka Listan, förskrivning av startförpackningar/små förpackningar. Handlingsplan för målet kommer att utarbetas och följas upp av LSF. Kommentar Vårdverksamheter

84 Under programperioden ska landstinget arbeta för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för personal och patienter samt minskar mängden ia.lvcilicu.c10a v ian. Enhet Exempel på arbetsområden är arbete med slutenvårddos, färdigberedda standarddoser och läkemedelsautomat och delade läkemedelsförråd. Redovisningen omfattar Kommentar Nytt mål. Kommentar Vårdgivare År 2016 ska antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms läns landsting inte överstiga 250 per 1000 invånare och år. Detta överensstämmer med Stramas och regeringens mål för en rationell nntihintikaanvändnina.. Enhet Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Redovisningen omfattar Kommentar Nytt mål. Målet överensstämmer med nationella Stramas och Svensk förening för allmänmedicins mål för en rationell antibiotikaanvändning. Kommentar Alla recept som förskrivs i av landstinget upphandlade verksamheter inom öppenvården. Detta avser alla antibiotikarecept utskrivna inom öppenvård (vårdcentraler, sjukhus tandläkare mil.").

85 Minska utsläpp av luftföroreningar År 2016 är utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från Stockholms lokaltrafik minskade med 10 procent iämfört med år Enhet Partiklar anges i ton Kommentar Utsläppen beräknas per personkilometer. Kväveoxider anges i ton Utsläppen beräknas per personkilometer Personkilometer Utsläppen beräknas per personkilometer Redovisningen omfattar Kommentar SL, Färdtjänsten Waxholms Ångfartyg AB Bussar, exklusive ersättningstrafik Taxi, specialfordon, närtrafik Egna och externa fartyg Ökad mängd ekologiska livsmedel År 2016 är 30 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet baserade på ekologiskt framställda produkter. Enhet % - andel ekologiskt av totalkostnaden för livsmedel Redovisningen omfattar Landstingsfinansierade verksamheter med patientmat och matproduktion. Kommentar Gäller livsmedel som används till patientmat på de stora sjukhusen + matproducerande enheter. Personarmat/fika får gärna tilläggsredovisas. Kommentar Som ekologiskt räknas mat som producerats enligt KRAV:s regler eller enligt (EG) nr 834/2007, och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Som ekologiskt räknas även fisk som uppfyller MSC märkningens kriterier.

86 En god livsmiljö Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att år 2016 har andelen av befolkningen med god tillgång till tätortsnära natur och grönområden med god kvalité ökat jämfört med Landstinget ska ha en folkhälsopolicy med syfte att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt samverka kring hälsa med andra aktörer i länet.. Kommentar Målet följs upp inom ramen för RUFS 2010 och landstingets Folkhälsopolicy.

87 li Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kanslia vdelningen BILAGA 6 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING AV FÖRSLAG TILL MILJÖPOLITISKT PROGRAM 1 (2) Giltighet f o m Verksamhet: SLL Miljö Tjänsteutlåtande: LS IOIO-085I Kontaktperson: Charlotta Brask Datum Avgränsning Denna rutin gäller inte för: investeringar inom trafikområdet över 50 milj. kr, särskild mall och rutin finns investeringar inom bygg och fastighet över 20 milj. kr, särskild mall och rutin finns investeringar i utrustningar över 10 milj. kr, särskild mall och rutin finns centrala upphandlingar, särskilda rutiner finns Direkt eller indirekt miljöpåverkan När du besvarar nedanstående frågor är det viktigt att även tänka på eventuell indirekt miljöpåverkan. Med det menas den påverkan som beslutet i förlängningen kan få på andra verksamheter/människor. Bedömning av miljökonsekvenser Minskar Oförändrad Ökar Ej relevant Vad innebär beslutet för användningen av fossila (ej förnybara) drivmedel? Kommentar: Se delmål 1 "Övergång till förnyelsebar energi" ip op -ip Vad innebär beslutet för energianvändningen (el, värme, kyla)? Kommentar: Se delmål 2. "Effektivare energianvändning" IP 0 -ip Vad mnebär beslutet för utsläpp av kemikalier till mark, luft och vatten? Kommentar: Se delmål 12. "Minskade miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor" Vad innebär beslutet för mängden farligt avfall (kemikalier, läkemedel, elavfall mm)? Kommentar: Se delmål 13. "Minskade miljörisker med läkemedel" Vad innebär beslutet för materialanvändningen (varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar, livsmedel)? Kommentar: Se delmål 7 "Kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster" och delmål 10 "Minskade mängder avfall och förbättrad avfallshantering" Om beslutet innebär exploatering av naturmark (gröna ytor): Vad innebär i så fall beslutet för naturmarken (biologiska mångfalden)? Kommentar: Se delmål 11. "Resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur" ip E\ ip ip ip 0 op 0 op -ip -ip -ip -ip Summa: 6p Vid frågor kontakta SLL Miljö tfn nr

88 Stockholms läns landsting 2(2) MIUÖKONSEKVENSBEDÖMNING AV FÖRSLAG TILL MILJÖPOLITISKT PROGRAM Bedömningsgrunder i till 6 = Beslutet är bättre för miljön 0 = Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön -l till -6 = Beslutet är sämre för miljön 1 tjänsteutlåtandet Bättre Oförändrad Sämre Beslutet medför följande konsekvens för miljön: g Q Underskrift, ansvarig chef, Namnförtydligande Anna Linusson. En kopia av ifylld mall skickas per e-post till lena.gustafsson(ssll.se. Vid frågor kontakta SLL Miljö tfn

89 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN p 17 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Torborg Svärd Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens förvaltning har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtanden, Förslag till miljöpolitiskt program för SLL HSN-förvaltningens svar på tjänstemannaremiss om Förslag till nytt miljöprogram för SLL Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens yttrande över förslag till miljöpolitiskt program omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått möjlighet att lämna yttrande på förslaget till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting år Förvaltningar och landstingsägda bolag inom SLL har tidigare lämnat synpunkter då ärendet varit utsänt på tjänstemannaremiss. Det miljöpolitiska programmet för Stockholms läns landsting har hög status. Det är angeläget att landstinget bidrar till att hejda klimatförändringen och att minimera spridningen av läkemedelsrester i vattendrag samt användandet av farliga kemikalier. Därför är det bra att nämnden nu får ta ställning till förslaget rörande nytt miljöpolitiskt program.

90 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Stockholms läns landsting har under den senaste perioden bedrivit ett utvecklingsarbete inom flera miljöområden. Särskilt bör nämnas destruktion av lustgas, minimering av läkemedlens miljöpåverkan och utfasning av farliga kemikalier. Förslaget till nytt miljöpolitiskt program Steg 6 för Stockholms läns landsting har rubriken Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete i Stockholms läns landsting. Det består av en vision för landstingets miljöarbete, en miljöpolicy samt 12 delmål uppdelade under de tre huvudrubrikerna. Delmålen är bevarandemål, utvecklingsmål respektive utredningsmål. Dessutom finns ett kapitel för Organisation och styrning så här når landstinget målen. I övrigt finns information om miljöprogrammets koppling till andra miljömål och en tillbakablick över landstingets hittillsvarande fem miljöprogram. I bilagor finns kommentarer, sammanställning av svar på tjänstemannaremiss i landstinget, ekonomiska konsekvensberäkningar, kommentarer och förtydliganden, inalles åtta bilagor. Enligt planen ska det till programmet utarbetas ett specificeringsdokument som ska fastställas i slutet av Där ska det tydliggöras vilka verksamheter som ska redovisa olika specifika uppgifter till landstinget centralt, som ska sammanställa informationen till årliga rapporter. Synpunkter på förslaget Ekonomiska konsekvenser Hösten 2010 gjordes en ekonomisk konsekvensanalys avseende det förslag till miljöprogram som då förelåg. Trots att beräkningarna enbart avsåg ett fåtal delområden så uppgick summan då till ca 630 Mkr för programperioden. De största kostnaderna återfanns inom trafikområdet. I underlaget anges att kostnaden uppskattas till 200 Mkr per år under programperioden och den genomsnittliga besparingen till ca 80 Mkr per år. Till detta ska adderas de åtgärder som tillförs efter kommande utredningar. Efter dessa monetära beräkningar har delmålen förändrats något, liksom det första utkastet till hur målen ska följas upp, bilagan Förtydligande med exempel på hur målen i det miljöpolitiska programmet ska mätas. Förvaltningens synpunkt är att det trots en omfattande konsultrapport och kompletterande beräkningar ändå saknas en tillfredsställande analys av de ekonomiska konsekvenserna. För att kunna väga de olika miljömålen mot andra krav på verksamheten är det avgörande att de ekonomiska konsekvenserna belyses än mer. Eftersom det inte anges hur målen ska följas upp är det svårt att se vilka konsekvenser programmet skulle få för nämndens verksamhet om det

91 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN integreras fullt ut i alla avtal. Inköp av mer ekologisk kost, matavfallskvarnar, grön IT, miljömärkta produkter och tjänster, utrustning kopplat till kemikalikrav samt små anläggningar för lustgasdestruktion med mera, kommer säkert att leda till ökade kostnader. Det finns dessutom risk för att det administrativa planerings- och uppföljningsarbetet kommer att vara belastande vilket inte ingår i den ekonomiska kalkylen. I svaren på tjänstemannaremissen anger en rad vårdgivare att insatserna fordrar ekonomiskt tillskott från Beställaren. Självklart kommer insatserna även att ge miljömässiga vinster. Avtalsjuridiska konsekvenser De avtalsjuridiska aspekterna har inte belysts på önskvärt sätt. Enligt Lagen om offentlig upphandling måste krav som ställs på en tjänst vara relevanta och proportionerliga. Detta anger nivån för vilka krav som Hälso- och sjukvårdsnämnden kan ställa på sina vårdgivare och leverantörer. Några av förslagets miljökrav kan utifrån detta perspektiv ifrågasättas. Att inom landstingskoncernens verksamhet gå vidare och ställa spetskrav är naturligtvis möjligt, precis som det är för andra organisationer, enskilda som koncerner. Det finns inte anledning att fatta beslut om målprogram som består av mål angivna i andra program. Förslaget innehåller skrivningar som beslutats i andra sammanhang och på andra nivåer såsom Stramas och Svensk förening för allmänmedicins mål, landstingets folkhälsopolicy och RUFS När och om Hälso- och sjukvårdsnämnden i senare skede fattar beslut om handlingsplan för miljöarbete finns möjlighet att hänvisa till landstingets övriga mål och riktlinjer. Ansvarsfördelning Förutsättningarna för landstingets miljöarbete har ändrats under de senaste åren. Förslaget utgår ifrån att miljöarbetet regleras från landstingets centrala förvaltningar vilket inte är förenligt med nuvarande organisation och ansvarsfördelning i Stockholms läns landsting. Istället för central detaljstyrning bör miljöarbetet till stor del utvecklas av vårdgivarna själva. Många vårdgivare vill erbjuda medborgarna den bästa servicen, vara pionjär på miljöområdet och visa upp den bästa miljöprestanda. När vårdgivarnas miljöinsatser synliggörs kan det sporra till utveckling. Det har blivit en konkurrensfördel för organisationer. Produktionen inom Stockholms läns landsting kan precis som andra koncerner vinna på att samverka med andra koncerner och enskilda vårdgivare. Det är värdefullt att det finns arenor för kunskaps- och erfarenhetsutbyte liksom plats för olika arbetsformer och enskilda initiativ.

92 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Övergripande vision och miljöpolicy Förvaltningen föreslår att den nuvarande övergripande miljövisionen fortsätter att gälla istället för att anta den av programförslaget föreslagna visionen. På så sätt skapas kontinuitet och tydlighet. Innehållsmässigt har den också stora kvaliteter. Den lyder Landstinget tillhandahåller hälsooch sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik på ett sådant sätt att invånarnas hälsa och livsmiljö gynnas. Landstinget bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling av stockholmsregionen, med bevarande av dess rika miljö. Förvaltningen föreslår att Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget till ny Miljöpolicy för Stockholm läns landsting. Nämnderna beslutar om lokala handlingsplaner Förutom landstingets miljövision och policy finns en rad andra långsiktigt vägledande dokument som anger inriktning för angelägna behovsområden och särfrågor. Förvaltningen ser ett värde i att miljöaspekter vägs samman med andra hänseenden inför tecknande av vårdavtal. Därför föreslås att nämnden får i uppdrag att fastställa en handlingsplan för miljöarbete. Samtliga vårdgivare förväntas bedriva ett gott miljöarbete vilket föreslås att Nämnden definierar i en handlingsplan. Sammanfattning Som referensverk och vägvisare för miljöarbetet under de närmaste åren är förslaget utmärkt. Det innehåller förslag på insatser inom angelägna områden som kan begränsa landstingets miljöpåverkan. På ett föredömligt sätt redogörs för hur hälso- och sjukvården kan begränsa sin klimatpåverkan och även bidra till det hälsofrämjande arbetet. Strukturen för landstingets miljöarbete behöver utvecklas. För att kunna integrera miljöfrågorna i reguljär verksamhet behöver miljöarbetet samordnas med beslutprocessen för övrig verksamhet. Med av landstingsfullmäktige beslutad övergripande vision och miljöpolicy blir det angeläget för respektive nämnd att utforma handlingsplaner för miljöarbetet. Behov av miljöinsatser infogas då naturligt i nämndens helhetssyn för långsiktig utvecklingen. Det är viktigt att miljöarbetet implementeras i den reguljära verksamhetsstyrningen. I remissförslaget saknas en tillräckligt djuplodad ekonomisk konsekvensanalys. Om förslaget beslutas ser förvaltningen en risk för att kostnaderna blir större än vad som nämns i analysen. Några av åtgärdsförslagen är dessutom tänkta att bli föremål för utredning innan det klargörs vilka insatser som ska genomföras. Det är därför ovisst om kostnaderna kan rymmas inom nämndens budget.

93 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Det är ett omfångsrikt underlag som bifogas förslaget till nytt miljöpolitiskt program. De föreslagna åtgärderna är många och vittgående. Specificering av vilka verksamheter som ska uppmanas att göra vad och hur detta ska följas upp är tänkt att specificeras i ett dokument som ska beslutas hösten Många av åtgärderna avser beröra all landstingfinansierad verksamhet, det vill säga inte bara de som landstinget som ägare reglerar. Det är osäkert om det ur avtalsjuridiskt synpunkt går att bedöma huruvida alla de föreslagna åtgärderna skulle betraktas som proportionella för tjänsten vid upphandlingsförfarande. Förvaltningen föreslår därför att remissförslaget justeras. Vidare föreslås att den nu gällande övergripande miljövisionen för Stockholms läns landsting bibehålls istället för den vision som finns i remissförslaget. Ekonomiska konsekvenser Vilka ekonomiska konsekvenser som förslaget kommer att innebära går inte att avgöra i nuläget. Konsekvenser för patientsäkerhet Förslaget har inte några konsekvenser för patientsäkerheten. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Förslaget har inte några konsekvenser för jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Det går inte att bedöma miljökonsekvenserna eftersom förslaget i första hand avser att förändra den politiska beslutsprocessen för landstingets miljöarbete. Först i senare skede, när det finns en handlingsplan för hälsooch sjukvårdens miljöarbete kan jämförelse av sakinnehåll analyseras. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Patrik Hansson Stabschef

94 Jill Nya Karolinska Solna ZZr^Z STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Nya Karolinska Solna-förvaltningen REMISSYTTRANDE Diarienummer Handläggare Anders Göransson LS Landstingsstyrelsens förvaltning Registraturen Box Stockholm Remissyttrande från Nya Karolinska Solna-förvaltningen avseende förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Detta remissvar förutsätter att det så snart som möjligt kommer att tas fram ett specifikationsdokument eller motsvarande för att detaljera målsättningar och verifiering. Flera av synpunkterna nedan bör inarbetas i ett sådant. I delmål 1 bör det förtydligas att de 10 procenten avser respektive del (värme, el, transporter), inte summan. Det är viktigt att det specificeras hur uppdelningen gäller mellan "fastighet" och "verksamhet", båda berörs och kan effektivisera och bör då dela på ansvaret på lämpligt sätt. Eller avser målet 10 % fastighetsel och 10 % verksamhetsel? I delmål 7 framgår inte vilka de miljömässigt mest prioriterade upphandlingarna är men det står att det är dessa som ska följas upp. Det borde vara så att kraven i alla större upphandlingar samt de miljömässigt mest prioriterade ska följas upp då det är vanligt att resultat uppnås först då uppföljning sker. Delmål 9 berör enbart byggnaderna, inte verksamheten i dessa. Verksamheten, särskilt då det är vårdverksamhet står för en betydande del (ofta ca 50 %) av totala energibehovet. När nya byggnader uppförs finns det mycket goda möjligheter att minska energibehovet även till verksamheterna, detta bör ingå i målet exempelvis genom minskning av verksamhetsel jämfört med vad somfinnsi dagens byggnader. Avfallsmålet i delmål 9 bör vara inriktat mot att minimera deponi och stimulera till återanvändning. Om deponi är en sorterad fraktion kan denna med nuvarande skrivning vara stor och det går mot nationella målsättningarna om att deponiavfall bör undvikas. Miljömålsområde 3 begränsas till länets invånare. Landstingets verksamheter ger upphov till miljöpåverkan på många platser i världen där de varor vi använder produceras. Även denna indirekta påverkan på hälsa och miljö på andra geografiska platser bör ingå i detta målområde. Ankom Stockholms läns landsting o 4 Dn,LS.Iö.Ö.:.Oj>( Nya Karolinska Solna-förvaltningen Stockholms läns landsting Box 22550, Stockholm Besök oss: Vasagatan Telefon: Fax: E-post: kontakta.nks@sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

95 Jill Nya Karolinska Solna S^^C STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(2) REMISSYTTRANDE LS Biologisk mångfald borde ingå i miljömålsområde 3, exempelvis inom ekologiska livsmedel mm. Biologisk mångfald är en fråga som runt om i världen får allt mer uppmärksamhet och är enligt många en av de stora kommande frågorna och bör därmed finnas med även i detta program. Det står inledande att delmål 12 är landstingets kemikaliestrategi. I första punkten i delmålet hänvisas till ämnen i landstingets kemikaliestrategi (delmål 12?), detta gör att det blir lite oklart vad som avses och kemikaliestrategin som hänvisar till kemikaliestrategin. I tredje punkten under delmål 12 bör det stå material och produkter (alt. Material/produkter). Även detta mål bör vara kopplat till landstingsfinansierad verksamhet då det skulle innebära att krav ställs vid ombyggnationer i lokaler som landstinget hyr externt, ett fullt rimligt och genomförbart krav. Delmål 12. Det går inte att bygga med enbart material/produkter som är godkända eller rekommenderas i Byggvarubedömningen. Vissa andra material/produkter måste ibland användas för att få rätt funktion eller då det saknas information vilket leder till avvikelser. Detta bör specificeras i specifikationsdokumentet. Delmål 16 skulle även i viss utsträckning kunna gälla verksamheter som finns i landstingets lokaler, exempelvis personalrestauranger mm. Under 7.2 upphandling, uppförandekoden bör användas vid alla upphandlingar, inte enbart de centrala. I 7.4 bör det förtydligas att Landstingets beställarorganisationer som ställer krav i avtal även ansvarar för uppföljningen av dessa. Nya Karolinska Solna - förvaltningen Änders Göransson Miljösamordnare

96 DANDERYDS SJUKHUS Sjukhusledningen Mottagare: Landstingsstyrelsens förvaltning. Registraturen Box Stockholm Ankom Stockholms läns landsting Remissvar Landstingets Miljöprogram Förslag till nästa miljöprogram för landstinget har skickats till landstingets nämnder och bolag infor politisk beredning. Detta brev innehåller remissvar från Danderyds Sjukhus AB. Synpunkterna följer programmets disposition dvs är uppställda per målområde. Samtliga hänvisningar refererar till det utskickade remissunderlaget. Målområde 1: Klimateffektivt Det är positivt att den föreslagna klimatstrategin enligt bilaga 1 sid 6-7 omfattar båda perspektiven med (i) energmushållning respektive (ii) byte av energikällor samt att delmålen för de båda perspektiven hålls isär. Danderyds Sjukhus AB samtycker i den senaste skrivningen där energieffektiviseringen lyfts fram först av energidelmålen och är pedagogiskt riktigt. Målet att tjänsteresor skall vara "klimatneutrala" motiveras enligt bilaga 3 sid 12 av att det är en profil- och symbolfråga. I de samlade kommentarerna på samma sida lyfts en fråga om skattemedel kan användas till aktiviteter för att göra resor klimatneutrala? Det går inte att utläsa av svaret om frågan är utredd (mer än att modellen för klimatkompensering bör fortsätta att diskuteras)? Förslaget förutsätter enligt bilaga 3 sid 12 att en rapportering redan sker idag så att allt som behövs i princip är en beräkmngsfunktion för koldioxidekvivalenter. I praktiken är rapporteringen spridd i olika verksamheter och system inom sjukhuset och det kommer krävas en omfattande administration för att samla in och sammanställa alla tjänsteresor om t ex varje taxiresa ska samlas in från olika håll och analyseras för att klimatkompenseras. Inte för att det är en oviktig frågä men med begränsade resurser inom verksamheten fmns viktigare områden att prioritera. Eftersom den angivna definitionen på miljöbilar inkluderar även snåla bensm/dieselbilar och hybridbilar innebär det att även dessa kommer att omfattas av kravet på klimatkompensation? I få fall kompliceras administrationen ytterligare. Vi föreslår därför att delmålet begränsas till att klimatkompensera flygresor som är ett av de transportslag som har störst klimatpåverkan. Klimatkompenserade flygresor och miljöanpassade reserutiner i miljöledningssystemet i kombination med delmålen om miljöbilar och kollektivtrafik uppfyller tillsammans det övergripande målet om energieffektiva transporter. Målet om förnybar energi med hjälp av småskalig byggnadsnära utrustning bör behållas i programmet. Även om SL enligt deras tidigare remissvar inte kan bidra har både Locum och NKS stort inflytande och påverkansmöjlighet. Den kvantitativa siffran (6GWh) kan minskas om det behövs men det är viktigt kommunikativt att målet ingår i det politiska programmet (dvs inte bara i Locums och NKS lokala program). Området stödjer den övergripande visionen för landstingets miljöarbete att vara banbrytande och stimulera miljöteknisk utveckling. DANDERYDS SJUKHUS Danderyds Sjukhus AB Telefon växel: Org.nr: Stockholm Telefon direkt: Säte: Danderyd L" DANDERYDS SJUKHUS ÄR Fax: E-post: EN DEL AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING