Supplement till Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Transkript

1 Supplement till Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB Delmålsperiod

2 1 (17) Innehåll 1. FRAMTAGANDE AV NYA DELMÅL Bakgrund Delmål Arbetet med att ta fram nya delmål Kontaktmannagrupp Samråd Utställning Justering av text MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I SÖRAB-REGIONEN Mål 1. Människan i centrum Mål 2. Kvalitet Mål 3. Minska avfallets mängd Mål 4. Minska avfallets farlighet Mål 5. Öka återanvändningen Mål 6. Öka materialåtervinningen Mål 7. Energiutvinning Mål 8. Deponering Bilagor 1. Uppföljning av delmål Rapporter mm 3. Samrådsredogörelse 4. Målens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

3 2 (17) 1. FRAMTAGANDE AV NYA DELMÅL Bakgrund Sedan avfallsplanen antogs 2008 har kommunerna arbetat utifrån årliga handlingsplaner. Arbetet har organiserats i form av tvärkommunala arbetsgrupper, och har bland annat bestått i att analysera nolläget samt ta fram underlag för vidare insatser. Det har resulterat i ett antal rapporter och utredningar som möjliggjort både konkreta insatser samt även bidragit till att vissa delmål omformulerats inför En förteckning över rapporter mm, egna såväl som andras av betydelse återfinns i Bilaga 2. Uppföljning av delmål har genomförts för SÖRAB-regionen som helhet samt för respektive kommun. Flera av delmålen går inte att följa upp på kommunnivå varför en samlad bedömning har använts till att gälla varje kommun. I Bilaga 1 redovisas uppföljningen Delmål 2016 Arbetet med att nå de övergripande målen delas tidsmässigt in i tre faser. År , år och år I arbetet med att ta fram de nya delmålen utkristalliserade sig två viktiga utgångspunkter: 1. Mäta i kg/invånare istället för procent För att lättare följa upp delmålen bör de siffror som avser avfallsmängder i möjligaste mån redovisas som absoluta tal i stället för procent, vilket innebär kg/invånare. Fördelarna är flera, bl. a. så blir procent ett missvisande mått om den totala mängden förändras. En faktisk minskning i kg/invånare för ett avfallsslag kan ändå få en högre procentsats för att den totala mängden minskat mera. Därtill harmoniserar det bättre med hur nyckeltal redovisas i andra sammanhang, t ex det nationella statistikregistret Avfall Web. Exempel på omräkning av procent till kg, Mål ska 50 % materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling. Det är då rimligt att sikta mot 45 % till är materialåtervinningen uppe i 38 %. De resterande 7 % motsvarar 35 kg. Således ska 35 kg/invånare och år materialåtervinnas utöver det som materialåtervinns idag. Hur detta ska ske följer av delmålen: Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet. Enligt plockanalys ligger ca 50 kg förpackningar och tidningar i kärl- och säckavfallet. Om vi minskar mängden till 30 kg så har vi ökat materialåtervinningen med 20 kg. Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare samlas in. Idag samlas det in ca 16 kg matavfall. Om vi ökar insamlingen till 30 kg så har vi ökat materialåtervinningen med 14 kg. Detta innebär att vi kommer upp i ca 35 kg ökad materialåtervinning, samt att målen blir lättare att följa upp genom plockanalys och insamlingsresultat.

4 3 (17) Förutom ovanstående ska även matsvinnet minska med 10 kg enligt delmål Prioritera insatserna de närmsta fyra åren för att målen 2020 ska kunna uppfyllas Då målbilden 2020 är känd och fastslagen redan 2008, vilket resultat behöver ha uppnåtts till 2016 för att det ska vara rimligt att nå slutmålen 2020? Det är åtta år till dess att huvudmålen ska vara uppfyllda. För att uppnå resultat behöver arbetet fokuseras. Särskilda områden som prioriteras under perioden är matavfallsinsamling, avfallsminimering, materialåtervinning samt farligt avfall. Exempel på sådant som inte prioriteras denna period är upphandlingsfrågor, textilavfall och byggavfall. Förutsättningarna för att genomföra produktiva åtgärder bedöms för dessa vara bättre under nästa planperiod Nya delmål presenteras under respektive huvudmål, avsnitt 2 nedan, med målansvar, uppföljning, strategi och berörda parter Arbetet med att ta fram nya delmål Här följer en beskrivning av hur processen bedrivits som lett fram till de nya delmålen Kontaktmannagrupp Kontaktmannagruppen består av tjänstemän från avfallsansvariga förvaltningar och miljö- och hälsoskyddsförvaltningar i SÖRABs delägarkommuner. Sedan 2011 har arbete bedrivits i kontaktmannagruppen med att arbeta fram nya delmål. Det har skett genom gemensamma konferenser och kontaktmannagruppsmöten samt arbete i respektive kommun Samråd Samråd har genomförts av SÖRAB med de aktörer som är kommungemensamma, t. ex. miljöorganisationer fastighetsägarorganisationer, hyresgästföreningen, kommunala tjänstemän, politiska partier, avfallsbehandlare, återvinningsindustrin, funktionshindersorganisationer, Svensk Dagligvaruhandel, myndigheter såsom Länsstyrelsen m fl. Kommunerna har svarat för samråd med de egna avfallsentreprenörerna, de egna politikerna samt de privata och kommunala bostadsbolag, bostadsrättsföreningar, samfällighetsföreningar och villaägarföreningar som är verksamma i respektive kommun. Samrådsinstanser samt samrådsredogörelse återfinns i bilaga 3. Förslagen till nya delmål innebär inga ändringar av redan antagna huvudmål för avfallsplanen. De nya delmålen som föreslås ska utgör inriktningen för arbetet fram till 2016, vilket som tidigare beskrivits, medför att vissa prioriteringar har gjorts. 26 synpunkter har inkommit. De flesta är av karaktären att de snarare hör hemma i handlingsplanen, och kommer också att behandlas inom ramen för denna. Ingen av synpunkterna föranleder någon ändring av de föreslagna delmålen. Tre synpunkter kan belysas särskilt: Länsstyrelsen efterfrågar en redovisning av målens koppling till de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Denna presenteras i bilaga 4.

5 4 (17) Upplands Väsbys miljö- och hälsoskyddsnämnd anför att man anser delmål 4.4 bör uttryckas vagare då kommunen inte kan förutse hur många ansökningar om bygg- och rivningslov som inkommer. Detta innebär dock ingen ändring av målförslaget med motiveringen att alla kommuners ambition att nå målet bör vara lika. Samarbete och stöd vid tillsynen kan underlätta projektet. Sollentuna Miljö- och byggnadsnämnd anför att delmål 2.1 ska omformuleras. De föreslår att delmålet ska vara År 2016 ska antalet klagomål på nedskräpning på de allmänna insamlingsplatserna ha minskat. Uppföljning ska ske genom att antalet inkomna klagomål ska mätas och tid som går från det att klagomålet inkommit tills åtgärden är utförd ska också mätas. I samråd med förvaltningar i kommunen föreslås att ursprungsförslaget om 80 % kundtillfredsställelse kvarstår, men att önskemålet om minskning av klagomål vid dessa platser och hur klagomålet ska hanteras skrivs in i den årliga handlingsplanen till Avfallsplan i Sollentuna och årligen redovisas i kommunen Utställning Avfallsplanen beslutas i respektive kommuns fullmäktige varför utställning skett i respektive kommun. Utställningsperioden har varierat för att passa olika sammanträdestider i kommunerna Justering av text Vid kontroll av alla dokument som använts i kommunikationen av förslagen till Delmål har det visat sig att det under mål 4.1 förkommer både skrivningen År 2016 ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall och skrivningen År 2016 ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Skrivningen i förslaget som ska läggas fast blir därför År 2016 ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall, el-avfall och grovavfall. Vid samma kontroll av delmål 4.4 finns skrivningarna År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen och År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt per kommun. Eftersom huvuddokumentet Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle är en likalydande plan för de nio SÖRAB-kommunerna kommer skrivningen att vara År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen.

6 5 (17) 2. MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I SÖRAB-REGIONEN 2.1. Mål 1. Människan i centrum Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda den service som efterfrågas i syfte att uppfylla planens mål. Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god. Delmål 1.1 Målansvar: År 2016 ska avfallshanteringen vara en självklar del i kommunens planarbete vid ny- och ombyggnation, för att i tidigt skede säkerställa ytor och funktion av avfallshanteringen. Kommunens avfallsansvariga nämnd, Kommunens nämnd som ansvarar för fysisk planering. Uppföljning: Avstämning med respektive kommun. Strategi: Berörda: Genom översiktsplaner och detaljplaner säkerställa marktillgång för återvinningscentraler och andra allmänna insamlingssystem. Med utgångspunkt från den avfallshandbok som är framtagen av Avfall Sverige etablera medvetenheten om avfallshanteringen i förekommande planprocesser. Huvuddelen av arbetet bedrivs i respektive kommun, men med gemensamt ansvar för att hålla nätverket för planhandläggare aktivt. Utnyttja det faktum att avfallsfrågorna i nya PBL utgör ett allmänt intresse. SÖRAB, Kommunens avfallsavdelning, Kommunens översikts- och detaljplaneavdelning, Regionplane- och trafikkontoret, Funktionshindersorganisationer, Huvudskyddsombud, Arbetsmiljöverket. Delmål 1.2 År 2016 ska det finnas en handlingsplan för åtgärder av de arbetsmiljöproblem som kartlades Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Handlingsplan är framtagen. Strategi: Under 2013 genomförs en sammanställning på hur många hämtplatser som återstår utifrån kartläggningen som genomfördes Utifrån den läggs en handlingsplan och de prioriterade arbetsmiljöproblemen (tunga säckar, backning,

7 6 (17) Berörda: trånga områden) åtgärdas. Handlingsplanen kompletteras med övriga identifierade arbetsmiljöproblem och uppdateras sedan löpande. Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens exploateringsavdelning, Kommunens planavdelning, Kommunens gatuavdelning, Fastighetsägare. Delmål 1.3 År 2016 ska minst 80 procent av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredställande insamlingssystem för hushållsavfall. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Kundenkät 2016 Strategi: Utveckla systemen utifrån resultaten i tidigare kundenkät, förbättra först där missnöjet är störst. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning, Kommunernas informationsavdelning, Producenterna, Funktionshinderorganisationer. Delmål 1.4 År 2016 ska metoder vara etablerade för fortlöpande återkoppling till hushåll rörande resultat av insamling samt dess miljönytta. Målansvar: SÖRAB Uppföljning: Kundenkät Strategi: Genom att testa kombinationer av olika sätt att kommunicera, ha etablerat ett arbetssätt, t ex hemsida, almanacka etc. Metoder för återkoppling ska behandlas i kommunikationsplan. Etablera ett gemensamt sätt att räkna fram och redovisa resultaten. Minst 80 % av hushållen ska anse sig ha fått återkoppling rörande resultat av insamling och dess miljönytta för att målet ska anses vara uppnått. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens informationsavdelning, Producenterna. Delmål 1.5 Målansvar: År 2016 ska återvinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år SÖRAB

8 7 (17) Uppföljning: Kundenkät 2016 Strategi: Insamlingssystem ska vara kundanpassade. Uppnås genom t ex bättre öppettider på ÅVC, fler återvinningscentraler, flera mobila återvinningscentraler eller annat insamlingssystem. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning, SÖRAB, Funktionshindersorganisationer.

9 8 (17) 2.2. Mål 2. Kvalitet Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa ned. Det innebär att avfall ska sorteras efter hur det ska tas omhand. Det sorterade avfallet ska uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer. Delmål 2.1 År 2016 ska 80 procent av kommunens invånare uppleva att allmänna insamlingsplatser inte är nedskräpade. Målansvar: Kommunal nämnd med ansvar för gaturenhållning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning. Uppföljning: Kundenkät 2016 Strategi: Berörda: Genom avtalsuppföljning, ökad tillsyn, information till kommuninvånare och samarbete med andra kommunala aktörer. Med allmänna insamlingsplatser avser vi återvinningscentraler, återvinningsstationer, batteriholkar och allmänna papperskorgar. SÖRAB, Kommunens avfallsavdelning, Kommunens gatuavdelning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Producenterna, Håll Sverige Rent. Delmål 2.2 År 2016 ska insamlat matavfall hålla sådan hög kvalitet så att materialet kan användas som växtnäring. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Redovisa antal ton som behandlats i separat system, och vilka mängder som samrötas med slam från avloppsreningsverk. Felklassat matavfall som förbränns eller komposteras istället för rötning redovisas också. Strategi: Genom att upprätthålla dagens kvalitetsnivå. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, SÖRABs behandlingsentreprenör, Fastighetsägare.

10 9 (17) 2.3. Mål 3. Minska avfallets mängd Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd. Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att avfallsmängden per invånare minskar. Delmål 3.1 År 2016 ska matsvinnet ha minskat med 10 kg per invånare jämfört med Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Minskat matsvinn mäts genom summan av mängden matavfall i restavfallet enligt plockanalys och insamlad mängd matavfall i jämförelse med motsvarande mängd Strategi: Ta fram och sprida information om hur olika val kan påverka mängden avfall. Visa på miljönyttan i att minimera matsvinnet och samtidigt öka utsorteringen av det matavfall som ändå uppstår. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens konsumentrådgivare, Restauranger, storkök och livsmedelshandeln, SÖRAB Delmål 3.2 År 2016 ska minst 50 procent av restauranger, storkök och livsmedelsbutiker i kommunen kunna redovisa att och hur de aktivt arbetar med att minska avfallsmängden. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Enkät till restauranger, storkök och livsmedelsbutiker Strategi: Genom ett strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om hur och varför det är viktigt att avfallsminimera. Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, SÖRAB

11 10 (17) 2.4. Mål 4. Minska avfallets farlighet Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall. Det innebär att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. Uppkomsten av farligt avfall ska förebyggas genom dialog med producenter för att undvika att farliga ämnen byggs in i varor och produkter. Delmål 4.1 År 2016 ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall, el-avfall och grovavfall. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. SÖRAB Uppföljning: Kundenkät Strategi: Berörda: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall, el-avfall och grovavfall. SÖRAB, Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare, Producenterna för el-avfall. Delmål 4.2 År 2016 ska alla icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag (u-verksamheter), som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha inventerats. Tillsyn ska ske på deras hantering av farligt avfall minst vart åttonde år. Målansvar: Kommunens tillsynsansvariga nämnd. Uppföljning: Uppföljning av kommunens verksamhetsplan/tillsynsplan. Strategi: Genom upprättande av tillsynsplan för u-verksamheter. Inventering sker med regelbundenhet (kommunen avgör behov) och tillsyn vart åttonde år. Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, U-verksamheter.

12 11 (17) Delmål 4.3 År 2016 får inget farligt avfall eller el-avfall finnas i säckoch kärlavfallet. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Plockanalys Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall och smått elavfall. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare, Producenter för el-avfall, SÖRAB. Delmål 4.4 År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen. Målansvar: Kommunens tillsynsansvariga nämnd. Uppföljning: Uppföljning av kommunens verksamhetsplan. Strategi: Inarbetas i tillsynsplan. Tillsyn sker på i snitt 5 projekt per år och kommun. Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens bygglovsavdelning, Bygg- och rivningsföretag, Fastighetsägare, Byggherrar.

13 12 (17) 2.5. Mål 5. Öka återanvändningen Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras. Det innebär att återanvändning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med företag/organisationer. System för att återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga. Återanvändningen får dock inte leda till en ökad miljöbelastning. Delmål 5.1 År 2016 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagt samt förbättringsåtgärder föreslagna. Målansvar: SÖRAB Uppföljning: Färdig rapport. Strategi: Kartläggningen omfattar återbruksgrad samt identifiering av hinder som finns för att öka återbruksgrad samt förbättringsåtgärder föreslagna. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens fysiska planeringsavdelning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens gatuavdelning, Länsstyrelsen, Stockholmsregionens avfallsråd, SÖRAB. Delmål 5.2 År 2016 ska det finnas återbruksverksamhet på alla återvinningscentraler. Målansvar: SÖRAB Uppföljning: Bemannad mottagning på alla återvinningscentraler. Strategi: Genom bemannad insamling och organiserad mottagning. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens verksamhet för sysselsättning inom psykiatri, Ideella secondhandverksamheter, SÖRAB. Delmål 5.3 År 2016 ska det finnas etablerad återbruksverksamhet för de kommunala verksamheterna. Målansvar: Kommunstyrelsen Uppföljning: Återbruksverksamhet ska finnas etablerad. Strategi: Genom att koppla ihop kommunala verksamheters behov av inköp och avyttring ska återbruk öka. Detta kan ske t ex genom en digital tjänst för att undvika fysisk mellanlagring. Berörda: Kommunala verksamheter, Kommunala bolag,

14 13 (17) Kommunens informationsavdelning, Kommunens avfallsavdelning. Delmål 5.4 År 2016 ska det finnas lättillgänglig information om återbruksmöjligheter och återbruksvinster, såväl ekonomiska som miljömässiga. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Avstämning med kommunerna att det finns lättillgänglig information för alla kommuninvånare. Strategi: Genom användning av digitala medier. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB.

15 14 (17) 2.6. Mål 6. Öka materialåtervinningen Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka. Det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Varje verksamhet ska källsortera så att minst ett avfallsslag kan materialåtervinnas. Det innebär också att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark. Delmål 6.1 År 2016 ska minst 45 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Statistiksammanställning. Strategi: Strategiskt kommunikations- och informationsarbete, bättre insamlingssystem, utreda om flera fraktioner kan materialåtervinnas med angivna mått på miljönytta. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB, Fastighetsägare, Producenter. Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Plockanalys av säck- och kärlavfall Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför tidningar och förpackningar ska sorteras ut särskilt, med angivna mått på miljönytta. Arbeta strategiskt för att öka möjligheten för återvinningsplatser för tidningar och förpackningar. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Fastighetsbolag, SÖRAB, Producenterna, Fastighetsägare.

16 15 (17) Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare och år samlas in. Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Statistiksammanställning på insamlade mängder. Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför matavfallet ska sorteras ut särskilt. Arbeta med att få så många av invånarna och verksamheterna att vilja sortera ut matavfallet. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB, Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, Fastighetsägare. Delmål 6.4 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att växtnäring tas tillvara. Målansvar: SÖRAB Uppföljning: Avtalsuppföljning Strategi: Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som får material som kan användas som växtnäring. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, SÖRAB, SÖRABs behandlingsanläggningar. Delmål 6.5 År 2016 ska materialåtervinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år Målansvar: SÖRAB, Kommunens avfallsansvariga nämnd. Uppföljning: Statistiksammanställning. Strategi: Berörda: Genom att analysera de strömmar som idag går till förbränning respektive deponi, med syfte att flytta materialslag uppåt i avfallstrappan. Anpassa till olika insamlingssystem (ÅVC, grovavfallshämtning, mobil ÅVC etc). Kommunens avfallsavdelning, SÖRAB, SÖRABs behandlingsanläggningar

17 16 (17) 2.7. Mål 7. Energiutvinning Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen. Det innebär att icke brännbart avfall ska sorteras bort. Bränslet ska vara så rent att aska och slagg till största delen kan återvinnas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Vid rötning av matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle. Delmål 7.1 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att biogas kan produceras. Målansvar: SÖRAB Uppföljning: Avtalsuppföljning. Strategi: Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som säkerställer att biogas framställs och omhändertas. Berörda: Kommunens avfallsavdelning, SÖRAB, SÖRABs behandlingsanläggningar.

18 17 (17) 2.8. Mål 8. Deponering Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön. Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas. Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta. Deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas. Delmål 8.1 År 2016 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier med klass 1 och 2 ska hanteras. Målansvar: Kommunens tillsynsansvariga nämnd. Uppföljning: Åtgärdsplan ska finnas. Åtgärdsplanen redovisar hur deponierna ska vara åtgärdade senast Strategi: Genom att ta fram en åtgärdsplan för deponier klass 1 och 2 och säkerställa att dessa är åtgärdade till Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning, Berörda markägare, Länsstyrelsen.

19 Bilaga 1 Uppföljning av delmål

20 2 (32) Innehåll 1. SAMMANFATTNING MÅL DELMÅL Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna Danderyds kommun Järfälla kommun Lidingö stad Sollentuna kommun Solna stad Sundbybergs stad Täby kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun... 30

21 3 (32) 1. SAMMANFATTNING I avfallsplanen finns totalt 28 delmål. För vart av ett av dessa har en bedömning gjorts utifrån kriterierna i Tabell 1. Tabell 1. Bedömning av måluppfyllelse Målet i planen har nåtts. Målet i planen är delvis uppfyllt. Målet i planen är inte uppfyllt. Tabell 2. Måluppfyllelse. SÖRAB-kommunerna gemensamt Danderyds kommun Järfälla kommun Lidingö stad Sollentuna kommun Solna stad Sundbybergs stad Täby kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun MÅL 2020 En ny avfallsplan antogs 2008 för SÖRAB-kommunerna. Målen var indelade i två delar: dels mål för 2020, dels delmål för tiden Målen för 2020 är: 1. Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall 2. Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa med 3. Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd 4. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall 5. Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras

22 4 (32) 6. Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka 7. Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas ska ersätta fossila bränslen 8. Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön 3. DELMÅL Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna 1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation Kommentar: Målet består av två delar. Konkreta åtgärder har vidtagits för att avfallsfrågorna ska komma in tidigare i planeringsprocessen. Det har bl. a. hållits en workshop för planerare, det har etablerats ett nätverk för planerare från kommunerna. I vilken utsträckning avfallshanteringen är en del i kommunernas planarbete varierar i kommunerna, varför målet bedöms endast delvis uppfyllt. Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen fungerar som gemensamma riktlinjer, flera kommuner har gjort en kommunanpassad version. För riktas delmålet mot att hänsyn ska tas i planarbetet till avfallshanteringens behov av fysiska ytor för ÅVC m.fl. 1.2 År 2012 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2009 vara åtgärdade. Kommentar: Arbetet bedrivs systematiskt och fortlöpande i alla kommuner. Prioriterade åtgärder i arbetsmiljökartläggningen har gällt tunga säckar i flerfamiljshus och småhusområden med bristande framkomlighet, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Allt är dock inte åtgärdat. Arbetet fortsätter över nästa målperiod. 1.3 År 2012 ska beslut ha tagits om vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla. Tjänsterna ska vara anpassade till människors behov. Kommentar: Inventering har genomförts av kommunernas insamlingssystem och avtal. Utredningar har gjorts avseende bl. a. matavfall och sorteringssystem. Vissa tjänster har identifierats, vissa har implementerats, t. ex. rörande insamling av grovavfall. Resultatet av regeringens avfallsutredning kan komma att ändra förutsättningarna för kommunernas handlingsutrymme, vilket försenat arbetet med detta mål. Under 2012 har verksamheterna fått möjlighet att lämna förpackat matavfall genom Gröna linjen. Målet utgår , för att ersättas med mer kvalitativa mål rörande resultat, miljö- och kundnytta.

23 5 (32) 2.1 År 2012 ska det ha kartlagts hur hushållsavfallet ska sorteras och hur det ska behandlas. Kommentar: I princip är det kartlagt hur avfallet ska sorteras, i praktiken återstår dock många detaljer som är oklara. Det rör möjlighet till samtransport av olika fraktioner, lämpliga insamlingssystem visavi behandlingsmetoder etc. Matavfallsfraktionen är väl genomarbetad och införande är genomfört eller planerat i alla kommuner. Resultatet av regeringens avfallsutredning påverkar handlingsutrymmet för kommunerna, varför man avvaktat delar av arbetet med målet. 2.2 År 2012 ska minst 80 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt. Vissa behov rörande återkoppling av insamlingsresultat har identifierats och fångas upp i mål för År 2012 ska det finnas rutiner för avfallshantering vid extraordinära händelser. Kommentar: Målet är delvis uppfyllt. Arbetet kommer att avslutas under År 2012 ska minst 10 % fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden. Kommentar: Måluppfyllelsen mäts mot kundenkät, resultatet visar att % gör medvetna val i olika utsträckning i syfte att minska avfallsmängden. Det är ingen avgörande skillnad mot Måluppfyllelsen är svår att mäta. Enkätresultatet totalt visar att potentialen till förbättring inte är så stor. Däremot finns en reell förbättringspotential då alla invånare inte gör alla medvetna val man skulle kunna. Många aktiviteter har genomförts under perioden med gott resultat. 3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandlingar. Kommentar: Minskning av avfallsmängd finns med i de flesta policydokument rörande upphandling, vilket ger frågan tyngd. Skrivningar i enskilda upphandlingar är mycket beroende på vad som upphandlas. Det kan konstateras att en stor möjlighet till avfallsminimering ligger tidigare i upphandlingsprocessen, då man beslutar vad och hur mycket som ska upphandlas. 3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheter ha minskat med 25 % jämfört med Kommentar: Många aktiviteter har genomförts i form av seminarier och workshops med kostansvariga och storkökspersonal, vilket har givit resultat, osäkert dock i vilken utsträckning. Uppföljningsmetoder i form av plockanalyser och schablonberäkningar har visat sig ge för osäkra svar. Schablonberäkningar har behövts då nollmätningar inte gjorts ute i verksamheterna. Därtill finns olika bedömningar i kommunerna av vad som utgör en kommunal verksamhet. Till nästa delmålsperiod mäts i

24 6 (32) stället antal verksamheter som aktivt arbetar med avfallsminimering. 3.4 År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshantering. Kommentar: Checklista har tagits fram som används i löpande tillsyn enligt de flesta kommuners tillsynsplan. 4.1 År 2012 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt. 4.2 År 2012 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall. Kommentar: Kundenkäten visar att 25 % av hushållen anser att insamlingssystemen inte är särskilt väl eller inte alls anpassat för deras behov. Det är ingen väsentlig skillnad mot Under nästa delmålsperiod ligger fokus på ökad nöjdhet. 4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen. Kommentar: Denna fråga kommer att behandlas tillsammans med mål 2.3. Arbetet kommer att avslutas under År 2012 ska minskning av farligt avfall finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandling av varor och tjänster. Kommentar: Minskning av farligt avfall finns med i de flesta policydokument rörande upphandling, vilket ger frågan tyngd. Skrivningar i enskilda upphandlingar är mycket beroende av vad som upphandlas. Det kan konstateras att en stor möjlighet till minskning av farligt avfall ligger tidigare i upphandlingsprocessen, då man beslutar vad och hur mycket som ska upphandlas. 4.5 År 2012 ska minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ha kunskap om vad som är farligt i bygg- och rivningsavfall och hur det ska hanteras. Kommentar: En checklista har tagits fram som används av kommunernas bygglovsavdelningar vid bygg- och rivningslovsärenden. En broschyr har tagits fram som riktar sig mot byggherrar och entreprenörer, den distribueras bland annat genom bygglovsavdelningarna. Det kan konstateras att lika lätt som det är att nå de större byggentreprenörerna, som i allmänhet besitter god kunskap i frågorna, lika svårt är det att nå de små, som är i större behov av kunskap. I flera kommuner bedrivs numera systematisk tillsyn av rivningsprojekt. 4.6 År 2012 ska minst 50 procent av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag, som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall. Kommentar: Dessa företag, s.k. U-verksamheter är i allmänhet små och uppstår, flyttar eller avvecklas över tid i kommunen. En inventering gjord ett år är inaktuell efter två år. Tillsynen över dessa sker enligt

25 7 (32) tillsynsplaner som upprättas i respektive kommun. Målformuleringen har varit svår att kombinera med dessa tillsynsplaner, varför det kan anses endast delvis uppfyllt. Målet är därför omformulerat till nästa delmålsperiod. 5.1 År 2012 ska minst 80 % av invånarna uppge att de "handlar" med begagnade och/eller återanvända varor. Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt avseende att skänka till återbruk. Avseende köpa/sälja begagnade varor är målet delvis uppfyllt. 5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagd samt förbättringsåtgärder föreslagna. Kommentar: Hantering av schaktmassor är en regional fråga och kommer att lyftas till samarbetsprojekt mellan länets regionala aktörer. 6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall. Kommentar: Målet är i det närmaste uppfyllt Siffror för 2012 är inte färdiga. Målet följer med till med ny procentsats i syfte att nå huvudmålet År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet. Kommentar: Målet är inte uppfyllt. Plockanalys 2012 visar 22 %. Orsak till detta är främst otillräckligt fungerande insamlingssystem. Det är svårt att hitta fysiska platser för återvinningsstationer. Det finns även starka synpunkter på hur de stationer som finns fungerar, särskilt att de töms för sällan och att det blir skräpigt runt dem. Procent är ett dåligt mått eftersom det beror på övriga sammansättningen i säck- och kärlavfallet omformulerat till kg för bättre uppföljning. 6.3 År 2012 ska minst 50 % av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt. Kommentar: Insamling sker från många verksamheter, antalet har ökat under målperioden. Målet svårt att mäta, framför allt för att avfallsmängderna och andel matavfall varierar stort mellan verksamheterna, det finns inte några schablontal att utgå ifrån vid beräkningar. Därför kan måluppfyllelsen anses endast delvis uppfylld. Omformulerat inför År 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling, inklusive hemkompostering. Kommentar: År 2011 sorterades det ut 16 kg per invånare. Siffror för 2012 är inte färdiga. 6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt. Under planperioden har återvinningscentralerna fått bättre öppettider, mobilt in-

26 8 (32) samlingssystem har startats. 7.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning. Kommentar: Kvalitetskrav identifierade. Konstaterat att de uppfylls. 7.2 År 2012 får det finnas högst 5 procent i säck- och kärlavfallet som inte går att förbränna. Kommentar: Målet är delvis uppfyllt. Plockanalys 2012 visar ca 8 % vilket är en minskning jämfört med Minskningen är särkilt tydlig för avfall från flerbostadshus. Trenden förväntas fortsätta och prioriteras därför inte nästa målperiod. 7.3 År 2012 ska behandling av matavfall med biogasproduktion vara säkerställd. Kommentar: Målet är uppfyllt eftersom behandling är upphandlad. 8.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för att minska deponeringen. Kommentar: Många åtgärder är vidtagna men inte formulerade i en åtgärdsplan. SÖRAB har arbetat mycket aktivt under planperioden för att styra om avfall som kommer till ÅVC i syfte att minska deponeringen. Nya eftersorterings- och behandlingsmetoder har tillämpats. En kampanj har bedrivits för att besökarna ska tömma säckar de kommer med för att innehållet ska sorteras rätt. Det har också bedrivits arbete för att återanvända restprodukter från avfallsförbränningen. 8.2 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras. Kommentar: Kartläggning och klassificering är genomförd. Åtgärdsplaner ska upprättas på kommunal nivå under nästa planperiod Danderyds kommun 1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation Kommentar: Ett seminarium för bygglovshandläggare och planarkitekter har genomförts under 2012 där Avfall Sveriges riktlinjer och Boverkets skrift har distribuerats. Under delmålsperioden har frågan om avfallshantering fått mer utrymme i bygglovsärenden och vid framtagning av nya detaljplaner. Frågan om avfallshantering har stärkts ytterligare i samband med arbetet med att revidera kommunens översiktsplan. 1.2 År 2012 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2009 vara åtgärdade. Kommentar: Danderyd har prioriterat utfasning av tunga säckar. Samtliga inventerade områden vad avser tunga säckar har åtgärdats eller håller på att fasas ut. 1.3 År 2012 ska beslut ha tagits om vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla. Tjänsterna ska vara anpassade till människors behov.

27 9 (32) 2.1 År 2012 ska det ha kartlagts hur hushållsavfallet ska sorteras och hur det ska behandlas. 2.2 År 2012 ska minst 80 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. 2.3 År 2012 ska det finnas rutiner för avfallshantering vid extraordinära händelser. Kommentar: Arbetet med att ta fram en krishanteringsplan som rör insamling av hushållsavfall har påbörjats men har ännu inte avslutats. 3.1 År 2012 ska minst 10 % fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden. Kommentar: Kommunen har genomfört aktiviteter riktade mot allmänheten och kommunala verksamheter. Aktiviteterna bestod av informationsinsatser, utställningar och workshops för förskolepersonal och förskolebarn. Kommunen samarbetar med biståndsorganisationen Human Bridge för att samla in textilier för återanvändning. Andelen textilier i hushållsavfallet har minskat mellan 2009 till 2012 med 1,6 %. 3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandlingar. Kommentar: En dialog med upphandlingsavdelningen på kommunledningskontoret har förts. 3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheter ha minskat med 25 % jämfört med Kommentar: Under hösten 2012 startade kommunen ett projekt för att minska mängden svinn inom de kommunala verksamheterna. Kommunen har samarbetat med Hushållningssällskapet och erbjudit personal som arbetar i offentliga kök utbildning i matsvinnsminimering där 36 stycken anställda varit representerade. Under 2012 har avfallsminimering införts som ett mål i kommunens kostpolicy. 3.4 År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshantering. Kommentar: Tillsyn av avfallshantering i livsmedelslokaler ur ett hygienperspektiv sker vid varje ordinarie kontrolltillfälle. Då kommunen under 2012 inrättat ett nytt miljö- och hälsoskyddskontor är det inte möjligt att följa upp delmålet. 4.1 År 2012 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. 4.2 År 2012 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall.

28 10 (32) Kommentar: Danderyd har satsat på insamling av smått el-avfall genom utställning av miljöskåp på allmänna platser och butiker. Kommunen har även infört en rullande miljöstation (Farliga Avfallsbilen) som har underlättat för kommuninnevånare att lämna farligt avfall och el-avfall. 4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen. 4.4 År 2012 ska minskning av farligt avfall finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandling av varor och tjänster. Kommentar: En dialog med upphandlingsavdelningen på kommunledningskontoret har förts. 4.5 År 2012 ska minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ha kunskap om vad som är farligt i bygg- och rivningsavfall och hur det ska hanteras. Kommentar: Kommunens bygglovsavdelning har erhållit informationsbroschyrer som SÖRAB tagit fram för distribution till byggherrar vid bygglovshantering. 4.6 År 2012 ska minst 50 procent av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag, som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall. Kommentar: Vid tillsyn av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag ingår alltid tillsyn av farligt avfall som en naturlig del. Då kommunen under 2012 inrättat ett nytt miljö- och hälsoskyddskontor är det inte möjligt att följa upp delmålet. 5.1 År 2012 ska minst 80 % av invånarna uppge att de "handlar" med begagnade och/eller återanvända varor. 5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagd samt förbättringsåtgärder föreslagna. 6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall. 6.2 År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet, 6.3 År 2012 ska minst 50 % av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt. Kommentar: Kommunen har bedömt att det finns cirka 143 stycken storkök, restauranger och butiker som har potential att sortera ut större mängder matavfall. Av dessa har 52 stycken hämtning av matavfall varav 48 har tillkommit under 2012 och nya kunder ansluter sig succes-

29 11 (32) sivt. 6.4 År 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling, inklusive hemkompostering. Kommentar: Kommunen har samlat in 105 ton (64,76 ton till rötning och 39,96 ton kompostering) från hushållen och det behövs 330 ton matavfall för att det ska motsvara 10 % av hushållens matavfall. Kommunen har startat ett försök med matavfallsinsamling. Målet bedöms kunna uppnås vid nästa upphandling. 6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning. 7.2 År 2012 får det finnas högst 5 procent i säck- och kärlavfallet som inte går att förbränna. 7.3 År 2012 ska behandling av matavfall med biogasproduktion vara säkerställd. 8.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för att minska deponeringen. 8.2 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras.

30 12 (32) 3.3. Järfälla kommun 1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation Kommentar: Tekniska nämnden är genom Avfallsavdelningen remissinstans i plan- och bygglovsärenden som berör nämndens ansvarsområden. Avfallsplaneringen är en naturlig del i den fysiska planeringen och inarbetade rutiner finns. Avfallshanteringen har synliggjorts även i förslag till ny ÖP. Förslag till nya avfallsföreskrifter har tagits fram. Nya riktlinjer avfallshanteringen för hur avfallsutrymmen, avfallsbehållare, hämtningsvägar m. m. ska vara dimensionerade och utformade tas fram under År 2012 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2009 vara åtgärdade. Kommentar: All säckhantering (övergång till kärl) i flerbostadshus är åtgärdade enligt kartläggning Ca 65 procent av de trånga bostadshusområden har åtgärdats. 1.3 År 2012 ska beslut ha tagits om vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla. Tjänsterna ska vara anpassade till människors behov. Kommentar: Järfälla fortsätter att utveckla befintliga, nya insamlingssystem och tjänster och inväntar regeringens Avfallsutredning och SÖ- RAB inför nya målarbetet. 2.1 År 2012 ska det ha kartlagts hur hushållsavfallet ska sorteras och hur det ska behandlas. Kommentar: Järfälla fortsätter att utveckla befintliga system och inväntar regeringens Avfallsutredning och SÖRAB inför nya målarbetet. 2.2 År 2012 ska minst 80 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. Kommentar: Ca 10 skolor i kommunen är besökta av skolinformatören. 2.3 År 2012 ska det finnas rutiner för avfallshantering vid extraordinära händelser. Kommentar: Arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för bl a avfallsverksamheten är planerad. 3.1 År 2012 ska minst 10 % fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden. Kommentar: Avfallsavdelningen har arbetat med informationsinsatser och har flera etablerade verksamheter i kommunen. 3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandlingar. Kommentar: Målet bör förankras ytterligare hos kommunens upphandlingsenhet.

31 13 (32) 3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheter ha minskat med 25 % jämfört med Kommentar: I Järfälla är det krav på att verksamheter ska samla in matavfall. Järfälla har under lång tid haft en etablerad insamling. Tillsyn bedrivs på de verksamheter som har noll tömningar. 3.4 År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshantering. 4.1 År 2012 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Kommentar: Alla småhus har tillgång till fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall. Flerbostadshusen har det i mindre grad (ca 80 procent av fastigheterna har system) och beror oftast på utrymmesbrist. Arbete pågår med att finna lösningar för flerbostadshusen och nå ut med fortlöpande information till hushållen. 4.2 År 2012 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall. Kommentar: Alla småhus har tillgång till fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall. Flerbostadshusen har det i mindre grad (ca 80 procent av fastigheterna har system) och beror oftast på utrymmesbrist. Arbete pågår med att finna lösningar för flerbostadshusen och nå ut med fortlöpande information till hushållen. 4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen. Kommentar: När nya typer av farligt avfall upptäcks informeras det om detta. 4.4 År 2012 ska minskning av farligt avfall finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandling av varor och tjänster. Kommentar: Kommunens upphandlingsenhet bör informeras ytterligare om planens mål. När upphandling av avfallsentreprenader görs uppmärksammas målet och även i bygg- och miljöförvaltningens upphandlingar för övrigt. Kommunen är mer medveten idag. 4.5 År 2012 ska minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ha kunskap om vad som är farligt i bygg- och rivningsavfall och hur det ska hanteras. Kommentar: Framtagen broschyr om bygg- och rivningsavfall sprids till berörda aktörer genom bygglovsavdelningen och tillsyns bedrivs av miljö- och hälsoskyddsavdelningen enligt tillsynsplan. 4.6 År 2012 ska minst 50 procent av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag, som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall.

32 14 (32) 5.1 År 2012 ska minst 80 % av invånarna uppge att de "handlar" med begagnade och/eller återanvända varor. Kommentar: Myrorna har en butik i centrumanläggningen och insamlingscontainer finns på Görvälns åvc. 5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande ska vara kartlagd samt förbättringsåtgärder föreslagna. 6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall 6.2 År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet, Kommentar: Målet inte uppfyllt enligt plockanalysen. 6.3 År 2012 ska minst 50 % av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt. Kommentar: I Järfälla är det krav på att verksamheter ska samla in matavfall. Järfälla har under lång tid haft en etablerad insamling. Tillsyn bedrivs på de verksamheter som har noll tömningar. 6.4 År 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling, inklusive hemkompostering. Kommentar: Införandet av insamling av matavfall från hushållen pågår. Projektet fortlöper Nästan alla småhus har erbjudits möjligheten och fått information. Kommunen har använt sig av uppsökande verksamhet, för att nå alla hushåll. I Järfälla är det inte obligatoriskt för hushållen att sortera ut matavfall. 6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning. 7.2 År 2012 får det finnas högst 5 procent i säck- och kärlavfallet som inte går att förbränna. 7.3 År 2012 ska behandling av matavfall med biogasproduktion vara säkerställd. 8.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för att minska deponeringen.