Ny cykelplan för Stockholm

Transkript

1

2

3

4 Ny cykelplan för Stockholm Ny cykelplan för Stockholm

5 Varför ny cykelplan? I dagsläget två cykelplaner, delvis olika fokus Kraftig ökning av antalet cyklister Nya behov och förutsättningar Stockholm växer Brister över kommungränser Översiktsplanen Vision 2030 Budget

6 Cykelplan 2011 Beslut TRn En cykelplan Fokus på pendlingscyklister och arbetsresor Identifiera ett övergripande, primärt, cykelvägnät för cykelpendling Fokus på framkomlighet och säkerhet Regionalt resande cykling över kommungränser är viktigt Klar hösten/vintern

7 Lägesrapport Identifiering av primära cykelstråk Inventering av stråken Åtgärdsförslag + nya stråk Potential för ökad cykeltrafik: studie var folk arbetar och bor inom en radie på 20 km från Sergels Torg Löpande förankring/dialog med kommuner, cykelorg., Trafikverket, SL mfl Remiss under hösten

8 Primära cykelvägnätet (utkast )

9 Arkitektur Stockholm The City of Stockholm Stadsmiljörådet 5 maj 2011 Niklas Svensson, stadsbyggnadsstrateg

10 Antagen översiktsplan 15 mars 2010 Tre uppdrag inom ramen för rullande översiktsplanering Översyn av byggnadsordningen Planering och utveckling av parker och grönområden Ny energiplan

11 Antagen översiktsplan 15 mars 2010 Tre uppdrag inom ramen för rullande översiktsplanering Arkitektur Stockholm Parkstrategi Ny energiplan

12

13 Utmaningar för stadsbyggandet Fortsatt tillväxt ställer krav på långsiktig planering då många intressen samspelar Miljö- och klimatfrågorna får allt större betydelse Stora sociala skillnader i storstadsregioner Utmaningarna förutsätter en helhetssyn och en sammanvägning av intressen och mål

14

15

16

17

18

19

20

21 Fördialog Genomförda aktiviteter Startmöte den 3 februari Intern workshop den 6 maj Seminarium på Färgfabriken den 25 maj Studieresa Malmö/Köpenhamn Tällberg Foundation den 29 augusti: En dag för framtiden Möten med expertgruppen Workshop Färgfabriken den 17 september Intern workshop den 21 september Business arena den september Seminarium om riksintressen den 7 oktober KTH stadsbyggnadsakademin Workshop TK/SBK Hus möter grönt 10/

22

23 Promenadstaden översiktsplan för Stockholm Utgångspunkter för stadsutvecklingsstrategierna är: Naturlandskapets karaktärsdrag Bebyggelsens årsringar Stadsutvecklingsstrategierna: 1. Forsätt att stärka centrala Stockholm 2. Satsa på attraktiva tyngdpunkter 3. Koppla samman stadens delar 4. Främja en levande stadsmiljö i hela staden Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Denna del är ett arkitekturprogram. Här tas de inledande delarna av byggnadsordningen omhand, det som rör Stockholms framväxt och stadslandskapets karaktär. Antas av KF som ett tillägg till översiktsplanen. Arkitektur Stockholm stadsbyggnadskaraktärer Den efterföljande delen av Arkitektur Stockholm innebär att beskriva förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, det som finns i den andra delen av byggnadsordningen; stadsbyggnadskaraktärer. Det innebär även att beskriva förhållningssätten till det kulturhistoriska värdena. En beskrivning av hur Arkitektur Stockholm förhåller sig till översiktsplanen och hur stadsbyggnadskaraktärerna i byggnadsordningen kan hanteras i den fortsatta processen 15

24 Arkitektur Stockholm Inledning Arkitekturens möjligheter Ett rikt och levande stadsliv En attraktiv stadsmiljö Hög arkitektonisk kvalitet för en hållbar utveckling Processer för hög kvalitet i stadsbyggandet Stadens verktyg för att uppnå hög kvalitet Kontinuerlig utvärdering för att uppnå hög arkitektonisk kvalitet Utveckla konkurrensmomentet genom fler arkitekttävlingar Nätverk för konkurrens- och upphandlingsfrågor Dialog och samverkan Stockholms identitet och utveckling Promenadstaden grunden för fortsatt utveckling Naturlandskapet ger förutsättningarna Taklandskapen och naturens förutsättningar tecknar stadens siluett Bebyggelsens årsringar berättar om stadens framväxt Stadens värdefulla kulturmiljöer en resurs i den fortsatta utvecklingen Riksintressen för kulturmiljövården

25 Samrådet Utställning Webb och sociala medier Dialogaktiviteter - Invigning av utställningen i Kulturhuset med Öppet-hus riktat till allmänheten - Frukostmöte Stockholm Bygger - Workshop med ungdomar kring framtida arkitektur på Ung-08 samt undersöka möjligheterna till att ha Arkitektur Stockholm som tema för TioTretton på Kulturhuset. - Aktivitet i samband med Kulturfestivalen - Färgfabriken

26

27 ÖP 99 Natur- och friluftsområden Närnatur och närpark mellan stadsdelarna Natur- och parkstränder Bebyggelseområde av betydelse för den biologiska mångfalden Bebyggelseområde av betydelse för den gröna karaktären Förbindelsestråk för rekreation Plats där behovet av förbättrad rekreationsförbindelse är stort

28 Promenadstaden Säkerställ en god tillgång till attraktiva parker och grönområden Värna och utveckla stadens ekologiska infrastruktur

29 Uppdrag KF mars 2010 Utveckla parkprogrammet och ta fram metoder för planering och utveckling av parker och grönområden med fokus på hur fler stockholmare ska få möjlighet att utnyttja stadens gröna miljöer

30 Genomfört Enkät Utvärdering av riktlinjer för tillgång till park och natur Ekologisk infrastruktur Kulturhistoriska värden Miljö och klimatanpassning Grönkompensation

31

32 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MF DEN 29 APRIL 2011 Luften i Stockholm, Årsrapport års resultat från mätningar av luftföroreningar och meteorologi Jämförelse med miljökvalitetsnormer och nationella delmål Frisk luft Trender Analyser av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan

33 Så kontrolleras luften i Stockholm EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) Gränsvärden och målvärden för EU:s medlemsländer Luftkvalitetsförordning (2010:477) Svenska miljökvalitetsnormer definierade Naturvårdsverkets föreskrifter (2010:8) Hur kontrollen av luftkvalitén ska ske Samverkansområde Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund SLB-analys operatör Redovisar årliga data till Naturvårdsverket (via datavärd) MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys

34 Mätprogram Lokala mätstationer Regionala mätstationer (meteorologi) Meteorologiska parametrar, bl.a. Torkel Knutssonsgatan, Högdalen Trafik på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

35 Luften har blivit bättre Minskad oljeförbränning, renare fordon och bränslen, trängselskatten Miljökvalitetsnormer (MKN) och EU-direktiv till skydd för människors hälsa klaras överallt i staden, liksom för bensen, bens(a)pyren, As, Cd, Ni Urban bakgrundsluft taknivå i innerstaden Svaveldioxid Kväveoxider Bly Kolmonoxid 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Största problemen i staden är kvävedioxid, NO 2 och partiklar, PM ,4 0,2 0 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

36 Ökade halter av marknära ozon Långväga intransport av ozon från kontinenten MKN hälsoskydd klarades inte i Stockholm år MKN växtskydd klarades i Stockholm år Naturvårdsverket kräver inget åtgärdsprogram för Stockholm. Internationella åtgärder krävs Torkel Knutssonsgatan, tak på Södermalm MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

37 Svag minskning för kvävedioxid i gatunivå Minskningen, ca % räcker inte för att klara MKN Ozonet gynnar kvävedioxidbildning i gatunivå. Kraftig ökning av dieselfordon i staden. Högre utsläpp än t.ex. bensinbilar. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen Hornsgatan Norrlandsgatan Sveavägen MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

38 Dygnsmedelvärden för NO 2 svårast att klara MKN: 60 µg/m 3 får max överskridas 7 dygn/år Hornsgatan 67 dygn, Sveavägen 46 dygn, Norrlandsgatan 68 dygn, Essingeleden 59 dygn. Meteorologin 2010 innebar högre halter av NO 2. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen Hornsgatan, år 2010 MKN dygnsmedel MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

39 NO Antal dygnsvärden över 60 µg/m3 hittills under år 2011 har varit: 20 st vid Essingeleden (Lilla Essingen) 17 st vid Hornsgatan 11 st vid Sveavägen 2 st vid Folkungagatan 6 st vid Norrlandsgatan 17 st i Uppsala 0 st vid Torkel Knutssonsgatan 0 st i Norr Malma MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

40 Fina partiklar, PM2.5 PM2.5 = partiklar mindre än 2,5 µm, 1 µm = en tusendels mm PM2.5 utgör en tredjedel av PM10- halterna (PM10<10 µm) Minskning p.g.a. mindre utsläpp av slitagepartiklar, avgaspartiklar, mindre intransport senare år MKN och nationellt delmål klaras MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft Hornsgatan Sveavägen Urban bakgrund - Torkel MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

41 Partiklar, PM10 Består både av grova partiklar 2,5-10 µm samt fina PM2.5. Mer slitagepartiklar och mindre intransport än PM2.5. Dubbdäckens slitage på vägbanorna viktig. Lägre halter p.g.a. minskade utsläpp av fina förbränningspartiklar. Mindre utsläpp av slitagepartiklar senare år MKN årsmedel klaras Meteorologin 2010 innebar lägre halter av PM MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft Hornsgatan Sveavägen Norrlandsgatan Urban bakgrund, tak Torkel K. MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

42 Dygnsmedelvärden för PM10 svårast att klara MKN: 50 µg/m 3 får max överskridas 35 dygn/år Hornsgatan 46 dygn, Sveavägen 30 dygn, Norrlandsgatan 25 dygn, Essingeleden 38 dygn. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen 2004 Dubbdäcksförbud på Hornsgatan i jan Hornsgatan, år 2010 MKN dygnsmedel 25 0 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

43 PM st vid Essingeleden (Lilla Essingen), 39 st vid Hornsgatan, 34 st vid Sveavägen, 35 st vid Folkungagatan, 29 st vid Norrlandsgatan, 31 st i Uppsala, 25 st i Södertälje, 10 st vid E4 Häggvik, 0 st vid Torkel Knutssonsgatan, 0 st i Norr Malma MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

44

45 Varför dubbdäcksförbud? Gränsvärden överskrids Bidrag från dubbdäck till PM10 Hälsopåverkan av partiklar Andra aspekter med dubbdäck Vägbaneslitage större Miljöeffekter större Bränsleförbrukning högre Bullernivåer högre Varför bara Hornsgatan? Avgifter ej möjligt Förbud i hela innerstaden ej möjligt Möjlighet gavs att ändra vägföreskrifter

46 Dubbförbud från 1:a Jan Förkortad säsong med 2 veckor (15 april i st f 30 april) Mätstation

47 %, Percentage studded tyres Dubbandelen har minskat 100 Fraction studded tyres jan-05 aug-05 feb-06 sep-06 mar-07 okt-07 maj-08 nov-08 jun-09 dec-09 jul-10 Månad Infartsleder Vintern 2009/2010 ~65 %

48 Dubbandel Hornsg Sveavägen 2010 Hornsgatan : 35% - 40% dubbdäck jämfört med 65%-70% tidigare

49 Minskad trafik Fordon per dygn Trafikflöde,Hornsgatan (rullande medelvärde) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec - Minskad trafik under perioden med dubbförbud; - Ca 7000 med dubbdäck 2010 jämfört med tidigare - Jämn fördelning över andra gator av vissa av de som försvann fr Hornsg.

50 ton ton ton Sandning & saltning (Södermalm) ca 2 x mer 2009/2010 jfrt med 2008/2009 Men Hornsgatan sandas ej normalt Sand dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010 Salt dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010 Flis dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010

51 Meteorologin onormal 2010 ger främst lägre halter p g a vägbanornas fukt andel timmar med fuktig vägbana 100% 80% 60% Hornsgatan 2010 Hornsgatan flerårsvärden andel timmar med fuktig vägbana 100% 90% 80% 70% 60% Mer snö/is o fuktigare 40% 50% 40% vägbanor 20% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0% o C Mckt kallare än normalt Högdalen, temperatur, månadsmedelvärden 2010 Högdalen, temperatur, flerårsmedelvärden o C m/s 6 5 Låga vindhastigheter Högdalen, vindhastighet, månadsmedelvärden 2010 Högdalen, vindhastighet, flerårsmedelvärden m/s jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0

52 PM10 Medelvärde januari -maj µg/m3 Bidrag till PM10 Januari-maj ,0 37,5 37, , , ,0 27,4 29,5 27, ,0 20,0 21,9 21,4 19,7 19,7 22,7 20,1 18,7 15,0 15,3 13,4 10,0 5,0 0,0 Hornsg Essingen Sveav

53 PM10/NOx Hornsgatan PM10/NOx (mg/g) 1400 Hornsgatan jan-01 jan-20 feb-08 feb-27 mar-18 apr-06 apr-25 maj-14 Tydliga indikationer: Trots lång period med fuktig vägbana & mer sand än normalt så blev haltbidragen på våren mindre än normalt

54 Minskad PM10 generering 2010 Minskad dubbandel från ca 65% till 40% Ca 30% till 40% minskad bildning av PM10 Januari-maj 2010 jfrt med Minskad trafikmängd Totalt ca 50% - 60% minskad PM10 bildning Januari - maj 2010 jfrt m 2009

55 Lägre dubbdäcksandel Slutsatser Både i innerstaden och infartslederna Fr ca 65% tll 35%-40% på Hornsgatan Mindre mängd trafik Hornsgatan ca 25% Små ökningar på mindre gator PM10 halterna lägre främst p g a snöiga, isiga, fuktiga vägbanor Mindre generering av PM10 För jan maj 2010 jfrt med 2009 Ca 30-40% Ca 50% mindre inklusive trafikminskningen