104:e kongressen i Vasa KONGRESSHANDLINGAR. Finlands Svenska Socialdemokrater

Transkript

1 104:e kongressen i Vasa KONGRESSHANDLINGAR Finlands Svenska Socialdemokrater 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA KARTA 3 KONGRESSENS PROGRAM 4 KONGRESSENS FÖREDRAGNINGSLISTA 6 BILAGOR: KALLELSE TILL FSD:S KONGRESS 17 FÖRTECKNING ÖVER BEFULLMÄKTIGADE OMBUD 18 FÖRECKNING FÖR DISTRIKTSFULLMÄKTIGE VALORDNING FÖR FSD 23 REGLER FÖR KONGRESSARBETET 24 BUDGET FÖR ÅR VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR MOTIONER SÅNGTEXTER 51 2

3 Enklaste sättet att ta sig från järnvägsstationen till kongressplatsen är med taxi. Det finns taxibilar som väntar vid stationen men det kan vara bra att boka på förhand. Nummer till taxi i Vasa:

4 PROGRAM för Finlands Svenska Socialdemokraters 104:e ordinarie kongress Lördagen den 28 oktober Anmälan och fullmaktsgranskning Kongressen öppnas - välkomstmusik - ordförande Viktor Kock - kallande av hedersmedlemmar - behandlas Hälsningsanföranden Remissdebatten om det allmänpolitiska läget inleds av SDP:s presidentkandidat, riksdagsledamot Tuula Haatainen, LUNCH, resolutionsutskottet sammanträder Uttalande från kongressen Remissdebatt om framställningar till kongressen, Nomineringen av kandidater till valet av styrelsens ordförande och vice ordförande, styrelsemedlemmar, fullmäktigeordförande och fullmäktigemedlemmar avslutas Behandlas 16.1 och Utskottsarbete på kongressplatsen Kongressmiddag 4

5 Söndagen den 29 oktober Seminarium: Bättre social- och hälsovård Motionerna behandlas Budget och verksamhetsplan för år 2018 behandlas, LUNCH, resolutionsutskottet sammanträder Uttalande från kongressen Utdelning av Lennart Svensson-stipendiet Val av styrelseordförande för Val av styrelsens vice ordförande för Val av styrelse för mandatperioden Val av ordförande för fullmäktige för Val av fullmäktigemedlemmar och suppleanter för Ca Kongressen avslutas 5

6 FÖREDRAGNINGSLISTA för Finlands Svenska Socialdemokraters 103:e ordinarie distriktskongress i Hotell Cumulus Resort Tropiclandia, Vasa, med början den förstnämnda dagen kl Kongressens öppning Välkomstmusik Ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater r.f. Viktor Kock öppnar mötet kl Kongressen kallar hedersmedlemmar Hälsningsanföranden 2 Ordinarie distriktskongressens stadgeenliga sammankallande och beslutsförhet Enligt stadgarnas 9 sammanträder distriktskongressen årligen före utgången av november månad. Kallelse till distriktskongress utfärdas av distriktsstyrelsen, som även besluter om plats och tid för kongressen. Kallelse till ordinarie distriktskongress skall skriftligen tillställas medlemsorganisationerna minst åtta (8) veckor före kongressen. I kallelsen bör omnämnas de ärenden som skall behandlas. Kallelse till ordinarie distriktskongressen, som ingår såsom bilaga, har utfärdats av styrelsen och införts i Arbetarbladets webbtidning samt översänts till kongressombuden och medlemsorganisationerna per epost den Förslag: Distriktskongressen konstateras vara stadgeenligt sammankallad och beslutförd. 3 Namnupprop, konstaterande av närvaro- och rösträtt Yttrande-, förslags- och rösträtt på distriktskongress har varje befullmäktigat ombud som valts på det sätt stadgarnas 10 föreskriver. Varje befullmäktigat ombud har, enligt stadgarnas 11, en röst vid kongressen, dock med beaktande av vad som i stadgarna bestäms om personliga proportionella val. Omröstningarna sker öppet. När minst en tiondedel av de röstberättigade ombuden så fordrar, skall omröstning med namnupprop verkställas. Val förrättas när så krävs med slutna sedlar. När rösterna fördelar sig jämnt avgör kongressordförandes åsikt, förutom vid val då lotten avgör. 6

7 Yttrande- och förslagsrätt på distriktskongressen har styrelsens medlemmar och verksamhetsledaren, revisorerna, fullmäktiges ordförande, partistyrelsens och partikansliets representant, kommunalorganisations representant, samt FSD:s partifullmäktigemedlemmar och riksdagsledamöter, samt FSD:s ledamöter i Europaparlamentet. Yttrande- och närvarorätt äger distriktets funktionärer, representanter för svenska ungdomsdistriktet (FSUD), Åbo socialdemokratiska studerande (ÅSS), Svenska Örndistriktet, Arbetarnas Bildningsförbunds svenska sekretariat samt inbjudna gäster. På förslag av styrelsen kan kongressen, enligt stadgarnas 12, bevilja det offentliga ordets företrädare rätt att följa med kongress-förhandlingarna. Vid fullmaktsgranskningen som utfördes utanför kongressallen i samband med anmälan anteckandes befullmäktigade ombud. Förslag: Närvaro- och rösträtten konstateras. Kongressen är öppen båda dagarna. 4 Kongressens föredragningslista och regler för kongressarbetet Ordinarie distriktskongress har, enligt stadgarnas 13, till uppgift att: Fastställa grunderna för kostnadsersättningar till styrelsemedlemmarna samt grunder för revisorernas arvoden för följande kalenderår. Besluta om uppbärande av eventuella extra medlemsavgifter under följande kalenderår. Besluta om understödande medlemmars avgifter. Fastställa representationsgrunderna för följande kalenderårs val av kongressombud. Godkänna budget för distriktet och fastställa verksamhetsplan för följande kalenderår. Besluta om framlagda förslag till ändring av distriktets stadgar. Besluta om antalet viceordföranden, vartannat år välja ordförande och en eller två viceordförande för distriktsstyrelsen. Välja distriktsstyrelsens medlemmar på sätt som stadgas i 21. Vartannat år välja ordförande för distriktsfullmäktige samt medlemmar och suppleanter till distriktsfullmäktige. Välja två revisorer och två revisorssuppleanter för följande kalenderår. Under året före partikongress välja eller överlåta till extraordinarie distriktskongress att välja distriktets kandidater jämte suppleanter till partifullmäktige och partistyrelse. Under året före valet av Europaparlament besluta om de kandidater FSD föreslår för partistyrelsen till kandidater i Europaparlamentsvalet. Fatta beslut i övriga i kongresskallelsen nämnda ärenden. Regler för kongressarbetet ingår som bilaga. 7

8 Förslag: form. Föredragningslistan och reglerna för kongressarbetet godkänns i föreliggande 5 Kongressens konstituering 1. Val av ordförande för kongressen Förslag: Viktor Kock, styrelsen Anette Karlsson, styrelsen Jonna Lindqvist, styrelsen 2. Val av sekreterare för kongressen Förslag: Hildur Boldt Nils-Johan Englund 3. Val av protokolljusterare Förslag: Lilian Strömberg, Köklaks Bengt Kronqvist, Jakobstad 4. Val av rösträknare Förslag: Holger Wickström, Raseborg Britt-Mari Söderholm, Malax Tom Lindholm, Pargas 6 Tillsättande av beredningsutskott Förslag: 1. Valberedningsutskott (Uppgift enligt beslut om remittering) Christer Bogren, Malax, vald på FSD:s fullmäktigemöte Tomi Kontkanen (sekreterare), Åbo Mikaela Wenman, Köklaks 8

9 Ulrika Rönnback, Jakobstad Ulf Heimberg, Ekenäs Kjell Grönqvist, Sibbo 2. Resolutionsutkott (Uppgift enligt beslut om remittering) Viveca Lahti, Kyrkslätt, ordförande Rebecca Åkers, Korsholm, sekreterare Majvor Grönroos, Nykarley Bo Vilander, Västanfjärd Rainer Boman, Sibbo Rolf Johansson, Helsingfors Viktor Kock, styrelsen Anette Karlsson, styrelsen 3. Organisationsutskott (Uppgift enligt beslut om remittering) Cathrine Stenberg, Larsmo ordförande Mikael Gerkman, Kyrkslätt, sekreterare Erica Helin, Pargas Piia Lappalainen, Borgå Lauri Heikkinen, Helsingfors Alf Blomqvist, Kronoby Hildur Boldt, verksamhetsledare Rune Westerlund, styrelsen 4. Beredningsutskott I (Uppgift enligt beslut om remittering) Johanna Överfors, Pedersöre, ordförande Lukas Lundin, Ekenäs, sekreterare Robert Friman, Vörå Ingmar Forne, Kimito Anita Spring, Borgå Tony Viksten, Vanda Jacob Storbjörk, styrelsen Eva Comét, styrelsen 5. Beredningsutskott II (Uppgift enligt beslut om remittering) Börje Ström, Västanfjärd, ordförande Stefan Sjöberg, Munsala, sekreterare Anders Björklöf, Helsingfors 9

10 Hannele Wikström, Larsmo Tuire Nyberg, Ingå Elin Härmälä, Pedersöre Jonna Lindqvist, styrelsen Topi Lappalainen, styrelsen 7 Remissdebatt om det allmänpolitiska läget Remissdebatten inleds av SDP:s presidentkandidat, riksdagsledamot Tuula Haatainen. Förslag: Kongressen antecknar inledningen och den förda diskussionen sig till kännedom samt remitterar under diskussionen gjorda förslag till resolutionsutskottet. 8 Remissdebatt om framställningar till kongressen Remissdebatten inleds med presentation av styrelsens framställningar till kongressen. Förslag: 1. Styrelsens förslag till budget och verksamhetsplan för år 2018 ( 10, 11), styrelsens förslag under paragraferna 9 och 21 på föredragningslistan, motion 9 samt under diskussionen gjorda förslag i ovannämnda ärenden remitteras till organisationsutskottet för utlåtande. 2. Motionerna 1-8 samt under diskussionen gjorda förslag till ovan nämnda framställningar remitteras till beredningsutskott I för utlåtande. 3. Motionerna samt under diskussionen gjorda förslag till ovan nämnda framställningar remitteras till beredningsutskott II för utlåtande. 9 Fastställa storleken på reseersättningar och dagtraktamenten samt grunderna för beräknandet av revisorernas honorar Förslag: För styrelsemedlemmars deltagande i distriktsstyrelsens sammanträden ersätts resekostnader enligt billigaste färdmedel. Kilometerersättningen för förtroendevalda är 0,20 /km. Till ordförande, viceordförande och styrelsemedlemmar utbetalas på anhållan ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för anställande av vikarie. Dagtraktamenten betalas till förtroendevalda vilka har över 200 kilometers resa 10

11 tur-retur. För styrelsemedlemmars och fullmäktigeordförandes deltagande i föreningarnas sammankomster utbetalas på anhållan reseersättning i det fall att kostnaderna inte ersätts av annan. Till revisorn utbetalas ersättning enligt räkning. Förslaget från organisationsutskottet läggs till grund för behandlingen. 10 Budget för år 2018 Styrelsens förslag till budget för år 2018 ingår som bilaga. Förslag: Organisationsutskottets utlåtande läggs till grund för behandlingen. 11 Verksamhetsplan för år 2018 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2018 ingår som bilaga. Förslag: Organisationsutskottets utlåtande läggs till grund för behandlingen. 12 Val av medlemmar i distriktsstyrelsen för nästa mandatperiod Enligt de stadgar som antas på denna kongress (21 ) består distriktsstyrelsen av ordförande, 1-2 viceordföranden och minst 5 men högst 11 andra medlemmar samt 0-5 suppleanter. Ifall det utses två viceordföranden kan de andra medlemmarnas antal vara högst 10. Av dessa skall minst 40 % vara kvinnor och minst 40 % män. Ordförande och första och andra viceordförande väljs på kongressen för de två följande kalenderåren. Distriktsstyrelsens medlemmar väljs på kongressen för det följande kalenderåret. Vid valet av distriktsstyrelsens medlemmar tillämpas majoritetsval och om så krävs förrättas valet med slutna sedlar. Då minst 1/5 av de röstberättigade kongressombuden så kräver, skall distriktsstyrelsens medlemmar väljas genom personliga proportionella val. På basen av valresultatet utser kongressen de som fått mest röster till medlemmar i distriktsstyrelsen, beaktande stadgandena om andelen män och kvinnor i styrelsen. Medlemmar i styrelsen är Viktor Kock, ordförande ( ), Anette Karlsson, I viceordförande ( ), Kyösti Kurvinen, II viceordförande ( ), Eva Comét, 11

12 Mikael Gerkman, Topi Lappalainen, Jonna Lindqvist, Anita Spring, Jacob Storbjörk, Rune Westerlund. Förslag: 1. Distriktsstyrelsen består av ordförande, en viceordförande och åtta medlemmar. 2. Kongressen väljer två suppleanter till styrelsen. 3. Kongressen fastställer kandidatnomineringen, som remitteras till valberedningsutskottet för förslag. 4. Valberedningsutskottets förslag läggs till grund för behandlingen. 13 Val av ordförande för distriktsstyrelsen för åren Enligt stadgarnas 21 väljs ordförande på distriktskongressen för de två följande kalenderåren. Då flera än två kandidater har nominerats till valet av distriktsstyrelsens ordförande, skall valet förrättas med slutna sedlar. Ifall ingen av kandidaterna får mer än hälften av de avgivna rösterna i första valomgången, förrättas ett andra val mellan de två kandidater som fått mest röster i första valomgången. I den andra valomgången blir den kandidat, som fått mest röster, vald. Förslag: 1. Kongressen fastställer kandidatnomineringen. 2. Kongressen förrättar val av ordförande med slutna sedlar. 14 Val av vice ordförande för distriktsstyrelsen för åren Enligt stadgarnas 21 väljs vice ordförande(n) på distriktskongressen för de två följande kalenderåren. Ifall distriktskongressen beslutat välja en viceordförande och det har nominerats flera än två kandidater, skall valet förrättas på samma sätt som vid val av distriktsstyrelsens ordförande. Ifall distriktskongressen beslutat välja två viceordföranden väljs dessa i två skilda val och skall valen förrättas på samma sätt som vid val av distriktsstyrelsens ordförande. Förslag: 1. Kongressen fastställer kandidatnomineringen. 2. Kongressen förrättar på basen av beslutet i 11 val av en eller två vice ordförande(n) med slutna sedlar. 12

13 15 Val av ordförande för distriktsfullmäktige för åren Enligt stadgarnas 13 väljer distriktskongressen vartannat år ordförande för distriktsfullmäktige. Distriktsfullmäktiges ordförande åren har varit Folke Sundman. Förslag: 1. Kongressen fastställer kandidatnomineringen. 2. Kongressen förrättar val av ordförande för distriktsfullmäktige med slutna sedlar. 16 Val av medlemmar och suppleanter till distriktsfullmäktige för Enligt stadgarnas 16 väljs en fullmäktigemedlem jämte personlig suppleant för varje hela 50- tal av det sammanlagda antalet röstberättigade medlemmar i distriktsorganisationens medlemsorganisationer inom respektive statliga valkrets där distriktsorganisationen har verksamma medlemsorganisationer. Vid senaste årsskifte hade Östra Nylands soc. dem. krets 177 röstberättigade medlemmar, Helsingforsregionens soc. dem. krets 149 röstberättigade medlemmar, Västra Nylands soc. dem. krets 323 röstberättigade medlemmar, Åbolands svenska soc. dem. krets 140 röstberättigade medlemmar och Svenska Österbottens soc. dem. krets 479 röstberättigade medlemmar. En förteckning över distriktsfullmäktiges medlemmar och suppleanter ingår som bilaga. Förslag: 1. Distriktsfullmäktige för åren består av 3 medlemmar jämte personliga suppleanter från Östra Nylands socialdemokratiska krets, 2 från Helsingforsregionens soc.dem. krets, 6 från Västra Nylands soc.dem. krets, 2 från Åbolands svenska soc.dem. krets och 9 från Svenska Österbottens soc.dem. krets. 2. Kongressen fastställer kandidatnomineringen som remitteras till valberedningsutskottet för förslag. 3. Valberedningsutskottets förslag läggs till grund för behandlingen 17 Val av revisor för år

14 Enligt i FSD:s stadgars 13 ska ordinarie distriktskongress välja två revisorer och två revisorssuppleanter för följande kalenderår. I partilagens 9c stadgas bl.a.: Ett parti som får statsunderstöd enligt 9 och en i understödsbeslutet avsedd förening, en sammanslutning eller stiftelse som anmälts vara en partinära sammanslutning och en sådan sammanslutning eller stiftelse vars fond har anmälts vara en partinära sammanslutning ska ha en i revisionslagen (459/2007) avsedd revisor eller revisionssammanslutning eller en OFRrevisor eller en OFR-sammanslutning som avses i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999). Revisionssammanslutningen och OFRsammanslutningen ska meddela den som revisionen gäller vilken revisor som bär det huvudsakliga ansvaret för förrättandet av revisionen. Förslag: Till revisor utses revisionssammanslutningen Tilintarkastusrengas Oy, med Lotta Kauppila (CGR) som huvudansvarig och Kai Salmivuori (GR) med Matti Koskelainen (GR) som ersättare. 18 Fastställande av grunderna för val av ombud till kongressen 2018 Enligt stadgarnas 13 skall distriktskongressen fastställa representationsgrunderna för följande kalenderårs val av kongressombud. Enligt stadgarnas 10 skall ordinarie distriktskongress fastställa representationsgrunderna så, att ett ombud väljs för minst varje påbörjat 20-tal och högst varje påbörjat 150-tal medlemmar i partiavdelningen samt lika många suppleanter. Suppleanterna kallas till kongressen vid ordinarie ombuds förhinder i den ordningsföljd de blivit valda. Förslag: Till kongressen år 2018 väljs ett ombud för varje påbörjat 20-tal röstberättigade medlemmar per Framställningar till kongressen Motionerna jämte styrelsens utlåtanden ingår som bilaga. Förslag: Respektive utskotts utlåtande läggs till grund för behandlingen. 1. Utveckla en framtidsgaranti Åbo socialdemokrater rf 2. Alla borde ha möjlighet att dra ett strå till stacken Åbo socialdemokrater rf 14

15 3. Kommunalt ansvar för växande matköer Vasa svenska socialdemokrater rf 4. Avskaffa brödköerna! Helsingfors svenska arbetarförening r.f. 5. Vem bestämmer? Närpes socialdemokratiska förening r.f 6. Nytt förlossningssjukhus behövs i Nyland Vanda Svenska Socialdemokrater 7. Säg nej till robotar som vårdare Jakobstads Svenska Arbetarförening 8. Förbjud sexköp Korsholms socialdemokratiska förening 9. Medlemsdemokrati inom FSD Helsingfors svenska arbetarförening r.f. 10. Mot ett bättre samhällsklimat Närpes socialdemokratiska förening r.f 11. Civiltjänstgörarna, en outnyttjad resurs? Vasa svenska socialdemokrater rf 12. Slå vakt om den trovärdiga informationen Åbo socialdemokrater rf 13. Återuppbygg posten Korsholms socialdemokratiska förening 14. Trygga fyrverkeripjäser som alla kan ha glädje av Jakobstads Svenska Arbetarförening 15

16 15. Kustsamhällenas och kustfiskets överlevnad Närpes socialdemokratiska förening r.f 16. Se gödsel som bränsle, inte avfall Korsholms socialdemokratiska förening 17. Vi bör satsa mer på cyklandet Vanda Svenska Socialdemokrater 18. Bilismen är ingen mjölkko - Vägnätets förfall och en åldrande bilpark Närpes socialdemokratiska förening r.f 19. Skärgårdsvägen i Borgå bör få statlig finansiering Borgå Svenska Socialdemokrater 20 Uttalande från kongressen Förslag: Resolutionsutskottets förslag läggs till grund för behandlingen. 21 Orten för nästa ordinarie kongress Förslag: Nästa ordinarie kongress hålls i Östra Nyland. 22 Kongressens avslutning Distriktets ordförande Viktor Kock avslutar mötet. 16

17 KALLELSEN T i l l Kongressombuden och föreningarna KALLELSE TILL ORDINARIE KONGRESS Finlands Svenska Socialdemokrater r.f. sammankallas till ordinarie kongress den 28 och 29 oktober 2017 på Hotell Cumulus Resort Tropiclandia (Kärleksstigen 3) i Vasa. Fullmaktsgranskning sker i samband med anmälan den 28 oktober kl Mötet inleds den 28 oktober klockan 10 och beräknas sluta den 29 oktober kl. 16. Vid ordinarie kongressen behandlas de ärenden som nämns i 13 i distriktets stadgar, inklusive val av ordförande, vice ordförande och styrelse. Rätt att göra framställningar till ordinarie kongress äger, enligt stadgarnas 14, till distriktet hörande partiavdelnings medlem, partiavdelning, kommunalorganisation, distriktsstyrelsen och partistyrelsen. Motionerna bör tillställas distriktsstyrelsen för utlåtande senast sex veckor före kongressen, den 15 september Helsingfors den 31 maj 2017 Styrelsen för FINLANDS SVENSKA SOCIALDEMOKRATER r.f. Viktor Kock ordförande Hildur Boldt verksamhetsledare 17

18 FÖRTECKNING ÖVER BEFULLMÄKTIGADE KONGRESSOMBUD 2017 Ordinarie Suppleant BORGÅ SVENSKA SOCIALDEMOKRATER 1. Annette Karlsson Piia Lappalainen 2. Ove Blomqvist Matti Nuutti 3. Mikael Hiltunen Fjalar Sjölun 4. Anita Spring Göran Johansson DALSBRUK SVENSKA ARBETARFÖRENING EKENÄS SOCIALDEMOKRATER 7. Rune Westerlund Timo Puumalainen 8. Mats Lagerstam Kaj Blomberg 9. Ulf Heimberg Ralf Friberg 10. Lukas Lundin Torsten Gabrielsson 11. Marianne Isaksson-Heimberg 12. Tom Rehn HANGÖ SVENSKA SOCIALDEMOKRATER HELSINGFORS SVENSKA ARBETARFÖRENING 15. Lauri Heikkinen Rolle Alho 16. Elisabeth Helander Jens Osterman 17. Inger Östergård INGÅ SOC.DEM. FÖRENING 18. Tuire Nyberg Gunnar Nyberg 19. Ann-Charlotte Portman Siv Leppänen JAKOBSTADS SVENSKA ARBETARFÖRENING 20. Bjarne Strengell Ann-Sofi Storbjörk 21. Merike Åkerblom Richard Sjölund 22. Bengt Kronqvist Simon Holmstedt 23. Lars Björklund Bjarne Kull 24. Ulrika Rönnback Stefan Enholm JEPPO SOC.DEM. FÖRENING

19 KARIS-BILLNÄS SOCIALDEMOKRATER 26. Holger Wickström Janine Winter 27. Frank Holmlund Tuula Huhtanen 28. Eva Comét Lotta Ekman-Kanerva 29. Nina Wessberg Maj Granroth 30. Sirkka-Lena Holmberg Veikko Wigren KASKÖ SOC.DEM. ARBETARFÖRENING 31. KIMITO SVENSKA SOC.DEM. FÖRENING 32. Ingmar Forne Eva-Stina Hellbom Markus Holmström Krister Sarström KORSHOLMS SOC.DEM. FÖRENING 33. Linda Holm Tom Luoma 34. Rebecca Åkers Annika Ahläng KORSNÄS SOCIALDEMOKRATER 35. Pontus Westmalm Stina Österbro KRISTINESTADS SOCIALDEMOKRATER 36. Karl Henrik Nikula KRONOBY SOC.DEM. FÖRENING 37. Alf Blomqvist KYRKSLÄTT SVENSKA SOCIALDEMOKRATER 38.. Viveca Lahti Kaj Nurmi 39. Mikael Gerkman Stig Åhlfors KÅLLBY SVENSKA ARBETARFÖRENING 40. KÖKLAKS SVENSKA ARBETARFÖRENING 41. Mikaela Wenman Yngve Lindholm 42. Lilian Strömberg 43. Britta Lindholm LARSMO SOC.DEM. FÖRENING 44. Bernhard Bredbacka Cathrine Stenberg 45. Hannele Wikström Sten Bobacka 46. Kenneth Liljeqvist Anders Enbär LOVISA SVENSKA SOC.DEM. FÖRENING

20 48. MALAX SOCIALDEMOKRATER 49. Anna-Lena Aspegren-Törnroos 50. Britt-Marie Söderholm 51. Christer Bogren MUNSALA SOCIALDEMOKRATER 52. Stefan Sjöberg Anna Caldén NYKARLEBY SOC.DEM. FÖRENING 53. Majvor Grönroos Yvonne Emet 54. Inger Englund Steven Frostdahl NÄRPES SOC.DEM. FÖRENING 55. Sture Häggblom Mikael Strömdahl 56. Peter Sjökvist Ritva Granholm NÄRPES SOC.DEM. UNGDOMSKLUBB 57. PEDERSÖRE SOCIALDEMOKRATER 58. Johanna Överfors Carl-Johan Källman 59. Elin Härmälä Maila Hägglund PERNÅ SOCIALDEMOKRATER PERNAJAN DEMARIT 60. Kalevi Lappalainen Henrik Löflund 61. Torbjörn Bergström SIBBO SOCIALDEMOKRATER 62. Rainer Boman Raimo Timonen 63. Kjell Grönqvist Tapio Virtanen SIUNTION SOSIALIDEMOKRAATTINEN TYÖVÄENYHDISTYS 64. SKÄRGÅRDENS SOCIALDEMOKRATER 65. Hanna Karlsson 66. Erica Helin 67. Tom Lindholm SOCIALDEMOKRATISKT FORUM 68. Anders Björklöf 69. Rolf Johansson SUNDOM SOCIALDEMOKRATER 70. Erik Cederholm 20

21 71. Vivan Cederholm TENALA ARBETARFÖRENING 72. TÄKTOM SOC.DEM. FÖRENING 73. VANDA SVENSKA SOCIALDEMOKRATER 74. Tony Viksten Sven-Erik Nylund VASA SVENSKA SOCIALDEMOKRATER 75. Maria Österholm Disa Backfält 76. Harri Niskanen Karita Blom 77. Elisabeth Kronqvist VÄSTANFJÄRD SOC.DEM. FÖRENING 78. Bo Vilander Dan Nervander 79. Börje Ström Peter Nabb VÖRÅ-MAXMO SOCIALDEMOKRATER 80. Robert Friman Mats Eriksson ÅBO SOCIALDEMOKRATER 81. Tomi Kontkanen 82. Gustav Wickström 21

22 FSD fullmäktige Ordförande: Folke Sundman Tre medlemmar från Helsingfors 1. Jens Osterman, Helsingfors (Lauri Heikkinen, Helsingfors) 2. Inger Östergård, Helsingfors (Sven-Erik Nylund, Vanda) 3. Yngve Lindholm, Esbo (Laura Lybeck, Helsingfors) Sex medlemmar från Västra Kretsen 4. Krister Sjöholm, Hangö (Peter Baarman, Hangö) 5. Ann-Charlotte Portman, Ingå (Holger Wickström, Karis) 6. Frank Holmlund, Karis (Nina Wessberg, Karis) 7. Viveca Lahti, Kyrkslätt (Kaj Nurmi, Kyrkslätt) 8. Marianne Isaksson-Heimberg, Ekenäs (Ulf Heimberg, Ekenäs) 9. Tom Rehn, Ekenäs (Timo Puumalainen, Ekenäs) Tre medlemmar från östra Nyland 10. Christer Bengts, Lovisa (Mats Eriksson, Pernå) 11. Mia Suominen, Sibbo (Kjell Grönqvist, Sibbo) 12. Ove Blomqvist, Borgå (Bengt Dahlqvist, Ernestas) Tre medlemmar från Åboland 13. Carita Henriksson, Pargas (Jani Karlsson, Pargas) 14. Ingmar Forne, Kimito (Börje Ström, Västanfjärd) 15. Tomi Kontkanen Åbo (Kennet Mattfolk, Åbo) Nio medlemmar från Österbotten 16. Johanna Överfors, Pedersöre (Elin Härmälä, Pedersöre) 17. Bengt Kronqvist, Jakobstad (Bjarne Strengell, Jakobstad) 18. Elisabeth Kronqvist, Vasa (Harri Niskanen, Vasa) 19. Peter Ruths, Närpes (Roger Kronlund, Närpes) 20. Susann Sjöström, Malax (Alf Nyroos, Petalax) 21. Bernhard Bredbacka, Larsmo (Kenneth Liljekvist, Larsmo) 22. Inger Englund, Nykarleby (Fredrik Mannström, Nykarleby) 23. Linda Holm, Korsholm (Karl-Henrik Nikula, Kristinestad) 24. Mikaela Dahlbacka, Kronoby (Erik Cederholm, Sundom) 22

23 Valordning för Finlands Svenska Socialdemokrater R.F. Godkänd på kongressen i Ekenäs 1 Allmänt Utöver det som står i FSD:s stadgar, gäller bestämmelserna i denna valordning när det gäller val av FSD:s styrelse. 2 Val av valberedningsutskott: FSD:s distriktskongress ger FSD:s fullmäktige fullmakt att utse valberedningsutskottets ordförande för den kommande kongressen. Ordförande för valberedningsutskottet förväntas leda och koordinera arbetet. Valberedningsutskottets övriga medlemmar tillsätts på kongressen. Alla FSD:s kretsar ska vara representerade i utskottet. 3 Valberedningsutskottet har till uppgift att: a) Förbereda alla personval inför distriktskongressen. b) Intervjua nominerade personer ifall utskottet anser det nödvändigt. c) Till distriktskongressen avge ett förslag gällande vilka personer som ska väljas till FSD:s styrelses ordförande samt vice ordförande. c) Till distriktskongressen avge ett förslag gällande vilka personer som ska väljas till FSD:s styrelse. d) Till distriktskongressen avge ett förslag gällande vilka personer som ska väljas till FSD:s fullmäktiges ordförande. e) Till distriktskongressen avge ett förslag gällande vilken person som ska väljas till FSD:s fullmäktige medlemmar. 4 Valberedningsutskotetts ordförande sammankallar utskottet. Utskottet är beslutfört när ordförande, sekreteraren samt minst hälften av utskottets medlemmar är närvarande. Protokoll förs vid utskottets möten. Varje utskottsmedlem har en ro st. Om rösterna faller jämnt avgör ordförandes åsikt. 5 Kretsarna förväntas nominera åtminstone en man och en kvinna till FSD:s styrelse i god tid innan kongressen. Nomineringen meddelas till FSD:s verksamhetsledare eller ombudsman, som därefter meddelar ordförande för valberedningsutskottet. När det gäller FSD:s fullmäktige nominerar kretsarna det antal personer som de har rätt till utgående från medlemsantalet i kretsen. 6 Nomineringstiden utgår kl.14:00 på kongressens första dag. 7 Denna valordning träder ikraft

24 REGLER FÖR KONGRESSARBETET Hur man anmäler sig Alla deltagare anmäler sig till kongresskansliet. Ombudens fullmakter granskas vid anmälan den förstnämnda kongressdagen mellan kl Efter detta inlämnas anmälan till kongressens presidium. Ombud, som inte finns upptagna i ombudsförteckningen, uppvisar skriftlig fullmakt från respektive partiavdelning. Kongresskansliet bistår med råd och information i alla frågor som berör vistelsen vid kongressen. Hur man begär ordet Ordet begärs skriftligen av ordförande med användande av de blanketter alla med yttranderätt vid kongressen får sig tilldelade. På blanketten antecknas eget och medlemsorganisationens namn, samt ärendet (punkten på föredragningslistan) i vilket man begär ordet. Blanketten inlämnas till presidiet innan diskussionen i ärendet förklarats avslutad. Hur man yttrar sig Alla yttranden görs från talarstolen. Den som yttrar sig presenterar sig med sitt eget och sin organisations namn. Tiden för inlägg i debatten är 3 minuter. Detta gäller inte referenterna eller de som presenterar utskottens betänkanden. Hur man gör förslag Alla förslag (nomineringarna undantagna) görs muntligen från talarstolen. Dessutom inlämnas förslagen skriftligen till presidiet (med de blanketter med vilka man begär ordet). Då man understöder ett förslag, förfar man på samma sätt. Ändringsförslag ska ha understöd för att behandlas. Hur man nominerar Nomineringen av kandidater för de val som förrättas inleds efter att kongressen behandlat 6 på föredragningslistan och avslutas klockan på lördagen. Nomineringarna görs skriftligen (med användande av de blanketter med vilka man begär ordet) och inlämnas till presidiet. Namnet på den som gör nomineringen bör framgå ur blanketten. Nomineringen av kongressfunktionärer och medlemmar till utskotten sker muntligen vid behandlingen av ärendet i fråga. Efter att nomineringstiden avslutats, presenterar presidiet bara de nomineringar till poster som kandidaten i första hand ställer upp till. 24

25 Remittering av ärende Alla förslag framförda i plenum remitteras till respektive beredningsutskott före slutlig behandling i plenum. Valberedningsutskottet Valberedningsutskottet består av ordförande, sekreterare och fyra medlemmar, så att hela distriktet är representerat. Valberedningsutskottet ger ett förslag till kongressen om styrelsens och fullmäktiges sammansättning. Valberedningsutskottet kommer inte med ett förslag när det gäller val av ordförande, viceordförande och fullmäktigeordförande. Omröstningar Varje befullmäktigat ombud har, enligt stadgarnas 11, en röst vid kongressen, dock med beaktande av vad som i stadgarna bestäms om personliga proportionella val. Omröstningarna sker öppet. När minst en tiondedel av de röstberättigade ombuden så fordrar, skall omröstning med namnupprop verkställas. Val förrättas när så krävs med slutna sedlar. När rösterna fördelar sig jämnt avgör kongressordförandes åsikt, förutom vid val då lotten avgör. Personval Vid personval förrättas namnupprop och valet sker med slutna sedlar. Rösträknarna delar ut röstsedlarna vid valbåset. Ombudet avlägger sin röst i valbåset och lägger den i valurnan efter att den stämplats. Bara stämplade röster räknas. Vid val av ordförande och fullmäktigeordförande röstar man i två omgångar då det finns fler än två kandidater. De två kandidater som fått mest röster i den första omgången deltar i den andra omgången. Före omröstningen vid ifrågavarande paragraf får kandidaterna till ordförande, viceordförande(n) och fullmäktigeordförande hålla ett högst 3 minuter långt anförande. Därefter hålls högst två 1 minut långa stödanföranden per kandidat. Ifall distriktskongressen beslutat välja en (1) viceordförande och det har nominerats flera än två kandidater, skall valet förrättas på samma sätt som vid val av distriktsstyrelsens ordförande. Ifall distriktskongressen beslutat välja två (2) viceordföranden väljs dessa i två skilda val, och skall valen förrättas på samma sätt som vid val av distriktsstyrelsens ordförande. Om en tiondel av de röstberättigade ombuden så kräver förrättas val av styrelse eller val av fullmäktige med slutna sedlar i majoritetsval. Det innebär att ombudet kan ge så många röster som det finns ordinarie styrelseplatser att fylla. Varje person som nämns på valsedeln får en röst. 25

26 BUDGET FÖR 2018 Finlands Svenska Socialdemokrater rf BUDGET FO-nummer Budget 2018 Budget 2017 Bokslut 2016 EGENTLIG VERKSAMHET INTÄKTER Löneintäkter 500,00 500, , Lunchförmån 1 500, , , Förvaltningstjänster 5 000,00 0, , ABF stöd 1 840, ,00 271, Övriga tillställningar 1 000, ,00 0, Partikongressintäkter 0, ,00 0, Utbildningsintäkter 400,00 200,00 50, Övriga intäkter 0,00 0,00 770, Övriga deltagaravgifter , , , Intäkter för informationsverksamhet 180,00 225,00 240, Annonsintäkter , , , Intäkter för egentlig verksamhet , , ,20 UTGIFTER Personalutgifter Löner och arvoden , , , Pensionsavgifter , , , Lagstadgade sociala utgifter 3 820, , , Personalutgifter totalt , , ,09 Avskrivningar 0,00 0,00 0, Personal, sociala utgifter 3 900, , , Utrymmeskostnader 9 440, , , Kopiering 1 000, ,00 331, Resekostnader (personalen) 7 500, , , Förvaltningstjänster 1 100, ,00 811, Kansliutgifter 5 100, , , Beslutande organ Kongressen och fullmäktige , , , Styrelsen 4 000, , , Arbetsutskottet 0,00 200,00 0, Partifullmäktige 500,00 500,00 583, Partikongress 0, ,00 0, Arbetsgrupper 0,00 0,00 0, Distriktets ordförande 500,00 500,00 110, Informationsverksamhet 2 000, , , Utbildningsverksamhet 4 000, , , Föreningsverksamhet 100,00 100,00 0, Evenemang och fester 1 000, , , Totalt , , ,59 UTGIFTER TOTALT , , ,68 EGENTLIG VERKSAMHET , , ,48 26

27 VAL (Landskapsval) Valverksamhetens intäkter 0, ,00 0, Valverksamhetens utgifter 0, ,00 0, Valverksamhet totalt 0, ,00 ÖVRIG VERKSAMHET Ungdomsverksamhet 800,00 800,00 0, MEDELANSKAFFNING Intäkter Medlemsavgifter , , , Frivilliga medlemsavgifter 3 500, , , Försäljningsintäkter 1 000, ,00 156, Förtroendemannaskatt , , , Riksdagsmannaskatt 1 000, , , Verksamhetsbidrag 3 000, , , Historikintäkter 0,00 0,00 0, Övriga intäkter , ,00 0, Intäkter totalt , , ,31 Utgifter Försäljningsutgifter 150,00 150,00 843,56 Historikutgifter 0, ,00 571,32 Utgifter totalt 150, , ,88 Medelanskaffning totalt , , ,43 PLACERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter 0,00 0,00 139, Utgifter 0,00 0, Placerings- och finansieringsverkamhet, totalt 0,00 0,00 139,92 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkter 0,00 0,00 0, Utgifter 0,00 0, Extraordinära intäkter och kostnader totalt 0,00 0,00 0,00 RESULTAT AV EGEN VERKSAMHET , , ,13 ALLMÄNNA BIDRAG Partistöd , , ,00 Allmänna bidrag totalt , , ,00 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 0, ,00-553,13 27

28 FSD:s verksamhetsplan för 2018 ALLMÄNT Verksamhetsåret 2018 ligger fokus på det eventuella landskapsvalet i oktober 2018 och på att bygga upp inför riksdags- och EU-valen Presidentvalets första omgång går av stapel och den andra omgången FSD:s kongress ordnas i oktober i Borgå. VAL Målsättningen: FSD lyckas i kandidatrekryteringen och ger genom utbildning alla kandidater förutsättningar att göra ett gott val. Presidentvalet Presidentvalets första omgång hålls och andra omgången FSD stöder Tuula Haatainens kampanj i Svenskfinland, med sikte på att nå andra omgången. Landskapsval Regeringen planerar landskapsval till FSD:s målsättningen är att få minst 5 representanter i de tvåspråkiga landskapen. FSD har gemensamma valkampanjer med de finska partidistrikten i de tvåspråkiga landskapen. Flertalet kandidater fastställs på fullmäktige i april Distriktsstyrelsen får fullmakt att komplettera om kandidatnomineringen. Valmanifestet diskuteras på fullmäktigemötet och antas av distriktsstyrelsen. Församlingsvalet Församlingsvalets valdag är FSD uppmanar sina medlemmar att ställa upp i församlingsvalet. Riksdagsvalet 2019 Riksdagsvalet hålls FSD:s målsättning är att få tre riksdagsledamöter invalda. Kandidatnomineringen och valprogrammet fastställs på kongressen FSD utbildar kandidaterna och utarbetar en kampanjplan med varje kandidat och skräddarsyr individuella stödåtgärder. EU-valet 2019 EU-valet hålls i maj-juni FSD ställer upp en kandidat, som fastställs under hösten FSD utarbetar en kampanjplan med kandidaten och skräddarsyr individuella stödåtgärder. DEN POLITISKA VERKSAMHETEN Målsättningen: FSD är en aktiv och konstruktiv politisk aktör. FSD agerar proaktivt och för fram sina egna initiativ och alternativ i den politiska diskussionen. 28

29 FSD deltar aktivt i beredningen av SDP:s principprogram och politiska program. Medlemmarna ges möjligheter att delta i beredningen av FSD:s valmanifest. FSD bevakar och driver de svenska frågorna inom SDP, i kommunerna och i rikspolitiken. Folktinget och rundabordsdiskussionerna är viktiga forum för tvärpolitiskt samarbete i frågor som berör det svenska i Finland. FSD bevakar arbetslivsfrågor samt löntagarnas och de arbetslösas frihet och trygghet i samarbete med de fackliga organisationerna. FSD utvecklar sin pådrivande roll i arbetet för miljöansvar och stärkt demokrati i samarbete med folkrörelserna. ORGANISATIONEN Målsättningen: Nya verksamhets- och kampanjformer tas i bruk i alla delar av organisationen. Det ska vara lätt att komma med i verksamheten och det ska finnas verksamhet som är tilltalande för alla medlemmar. FSD ordnar utbildning för förtroendevalda, kandidater och föreningsaktiva, med fokus på effektiv kommunikation samt nya verksamhets- och kampanjformer. FSD, FSUD och ÅSS samarbetar för att få unga medlemmar med i den lokala verksamheten. Kretsarna är FSD:s informella nätverk i regionerna. FSD uppmuntrar kretsarna att ordna gemensam verksamhet, speciellt verksamhet riktad till nya och yngre medlemmar samt att samarbeta inför kongresser och ordna det regionala samarbetet efter behov. FSD:s kongress samlas i oktober i Borgå. Kongressen beslutar om FSD:s politik och verksamhet samt nominerar kandidater och godkänner valprogram till riksdagsval och EU-val. FSD:s fullmäktige är det högsta beslutande organet mellan kongresserna och samlas till möte på våren. I styrelsens verksamhet ligger fokus på den utåtriktade politiska verksamheten. Styrelsen tillsätter vid behov arbetsgrupper för beredning av politiska ärenden. SAMARBETEN Målsättning: FSD har nära samarbete med systerorganisationerna och medborgarsamhället. FSD har nära samarbete med sina systerdistrikt i de valkretsar där FSD är verksam. Vi går regelbundet igenom hur den regionala och lokala verksamheten ska skötas. FSD samarbetar med svensk- och tvåspråkiga organ inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen och stärker kontakterna till finlandssvenska medborgarorganisationer och folkrörelserna. FSD är medlem i Arbetarnas bildningsförbund ABF och Pohjola-Norden. Regelbundna kontakter till de fackliga organisationerna upprätthålls genom träffar med de fackliga ombudsmännen och FSD:s ledning. FSD samarbetar med Pensionstagarnas centralförbunds svenska distrikt, som har observatörsplats i FSD:s styrelse. Samarbetet med Ålands socialdemokrater fortsätter. Kontakterna med de nordiska arbetarpartierna upprätthålls huvudsakligen via riksdagsledamöter, partiledningen och FSD:s personal. 29

30 KOMMUNIKATION OCH MEDLEMSSERVICE Målsättningen: FSD:s och SDP:s alternativ är kända för den svenskspråkiga allmänheten. FSD:s medlemmar känner till SDP:s och FSD:s politik och kan påverka den. Kontakten med medlemmarna sköts huvudsakligen via regelbundna elektroniska medlemsbrev och föreningsbrev. FSD försöker även nå de medlemmar som distriktet inte ännu har epost till. Det förnyade ABL är en viktig informationskanal och forum för debatt. FSD uppmuntrar medlemmarna att skriva i tidningen. FSD utvecklar verksamheten på sociala medier, framför allt Facebook och Twitter. Distriktet ger ut en adresskalender. EKONOMI OCH FÖRVALTNING Målsättning: Ekonomin är i balans och FSD hittar nya inkomstkällor för att ersätta inkomstbortfallet då partistödet minskar. FSD har två anställda och kanslier i Helsingfors och Vasa. Verksamhetsledaren är stationerad vid partikansliet i Helsingfors och ombudsmannen i Vasa. FSD söker aktivt nya inkomstkällor. FSD samlar in valfinansiering för riksdagsvalet, EU-valet och eventuellt landskapsval. VERKSAMHETSKALENDER Presidentvalets förhandsröstning i hemlandet 28.1 Presidentvalets första omgång Presidentvalets förhandsröstning i hemlandet (andra omgången) 11.2 Presidentvalets andra omgång 14.4 FSD:s fullmäktige 21.4 Partifullmäktige SDP:s valdagar Eventuellt landskapsval FSD:s kongress, Borgå Partifullmäktige 30

31 MOTIONERNA 1. Utveckla en framtidsgaranti Åbo socialdemokrater rf I dag har vi i vårt land marginaliserade människor i åldern 15 till 29 år. Tidigare under decenniet utvecklade vi socialdemokrater i Europa det som kom att heta ungdomsgaranti hos oss. På grund av bristande resurser kunde garantin bara delvis genomföras, men kom i alla fall upp på agendan i den politiska diskussionen. Mycket talas nu om behovet av att integrera invandrare i vårt land, men faktum är att också finländska ungdomar behöver integrering i samhället. Vi borde därför utveckla en framtidsgaranti för de kommande generationerna, med visioner och ambitioner för deras bästa. Vi borde investera i ungdomarna så att de kan utvecklas till friska och fria människor, som i sin tur kan bidra till att skapa ett bättre samhälle. De kommande generationernas uppdrag är, förutom att bidra till pensionsfonderna, att värna om vår planet, bland annat genom att bekämpa klimatförändringen. Och om de grundläggande politiska rättigheterna i vårt land. Men den unga generationen kan inte arbeta för ett bättre samhälle om alla krafter går åt till att överleva från en dag till den nästa. De, som inte själv är integrerade i samhället har svårt att vara där för sina medmänniskor eller tänka på att skaffa barn. Det är inte lätt att växa upp i dagens samhälle. Den tekniska utvecklingen, med digitalisering och robotisering, samt därtill globalisering, har skapat så mycket osäkerhet hos alla som inte tillhör överklassen. Därför behövs en rad åtgärder för att öka stabiliteten och bidra till framtidstro hos våra barn, unga och vuxna. Socialdemokratin är förutom en demokratirörelse även en solidaritetsrörelse, som tror på gemenskap och solidaritet. Kapitalismen och den extrema individualismen för oss människor bort från varandra, medan ett väl fungerande samhällssystem borde bygga på en blandning av frihet, gemenskap och solidaritet. Den socialdemokratiska politiken bör stå för en hälsosam balans mellan frihet och ansvar. Förslaget om utformande en framtidsgaranti handlar om att säkerställa samhällets framtid genom att målmedvetet satsa på människorna och se dem som en tillgång och inte som en utgift. Vi förslår att det socialdemokratiska partiet utvecklar en framtidsgaranti för vårt land, som handlar om: - Ökade investeringar i utbildning på alla nivåer med avgiftsfri utbildning och utkomststöd för studerande. De här satsningarna säkerställer vårt lands konkurrenskraft och människornas välmående. - Avgiftsfri och offentligt producerad hälsovård - Satsningar på en ekologisk bostadspolitik på tillväxtorterna. - Ambitiösa investeringar i kollektivtrafik och visioner om bilfria stadscentrum. - Frivilliga omlokaliseringsprogram för ungdomar så att de kan pröva sina möjligheter på tillväxtorter, där det finns arbete och skolor. - Utvecklande av rehabiliterande ungdomsintegration för marginaliserade ungdomar genom att skapa en hybrid mellan rehabilitering och utbildning. - Utvecklande av en form av basinkomst som skulle underlätta det växande prekariatets levnadsvillkor. - Utvecklande av sociala digitala arbetsforum, där människor avgiftsfritt sida vid sida kan studera och arbeta. 31

32 Styrelsens utlåtande: Partikongressen 2017 godkände programmet Tulevaisuus ja uudet haasteet suuntaviivoja 2020-luvulle och gav partiet i uppgift att till nästa partikongress bereda ett förslag till ny principdeklaration och ett politiskt program med målsättningar på kortare sikt. Detta arbete är kopplat till omorganiseringen av partiets politiska beredningsarbete som inletts i september Styrelsen föreslår att motionen antecknas för kännedom och att FSD aktivt deltar i beredningen av principdeklarationen och det politiska programmet med utgångspunkt i motionens anda och förslag. 2. Alla borde ha möjlighet att dra ett strå till stacken Åbo socialdemokrater rf Automatiseringen, digitaliseringen och robotiseringen har redan tagit över en stor del av det arbete, som tidigare utfördes av människor, och framtida tekniska innovationer kommer att ytterligare minska företagens behov av mänsklig arbetskraft. Den tekniska utvecklingen är mycket snabb och företagen har därför svårt att bedöma sitt personalbehov på litet längre sikt. De anställer därför till stor del folk endast för en viss tid eller så länge det finns arbete. Det innebär att den kapitalistiska ekonomin står i allt sämre samklang med människornas behov av trygghet och mening i livet. I och för sig finns det hur mycket som helst att göra, men dagens arbetsliv klarar inte av att sysselsätta tillnärmelsevis alla som kunde vara till nytta i samhället. Ingen är färdig att anställa någon annan för uppgifter, som inte är ekonomiskt lönsamma i dagens värld. För att ta till vara den allt större, i träda liggande mänskliga insatsen för samhällets och naturens bästa borde någon form av allmänt grundläggande, regelbundet ekonomiskt stöd införas så snart som möjligt. Någon form av rätt lågt allmänt inkomststöd, kopplat till befrielse från skatt för mycket låga inkomster samt låg beskattning av blygsamma inkomster, skulle medföra att många får möjlighet att åta sig varierande mindre uppgifter mot låg ekonomisk ersättning. Till den del det här stödet skulle höja statens utgifter borde ökningen täckas med hjälp av progessiv beskattning, så att de som i praktiken inte är i behov av det allmänna stödet skulle betala tillbaks det i form av litet högre skatt. Vi föreslår att kongressen ger FSDs representant i partistyrelsen i uppdrag att aktivt föra fram behovet av grundläggande, regelbundet allmänt ekonomiskt stöd åt medborgarna i vårt land i avsikt att underlätta sysselsättningen för dem, som inte ges någon uppgift i dagens arbetsliv. Styrelsens utlåtande: SDP har tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta en reform av socialskyddet. Partikongressen 2017 fastslog att utgångspunkten för utvecklandet av socialskyddet är välfärd, rättvisa och mänsklighet. Den ökande fattigdomen bland barnfamiljer och pensionärer måste stoppas och problemen med byråkratifällor och överlappningar i systemet lösas. Partikongressen beslutade att socialskyddet ska utvecklas mot den så kallade Yleisturva-modellen, vilken bygger på principerna om orsaks- och behovsbasering och onerositet. 32

33 Yleisturva är en trestegsmodell för socialskyddet, där majoriteten av stödformerna inom det nuvarande socialskyddet samt skatteavdragen för låginkomsttagare kombineras. Det är en automatiserad modell som förenklar socialskyddet och garanterar utkomst för varje människa då riskerna i livet realiseras. Styrelsen föreslår att motionen antecknas för kännedom. 3. Kommunalt ansvar för växande matköer Vasa svenska socialdemokrater rf Till följd av regeringens orättvisa nedskärningar i bidragssystemen och felriktade skattelättnader växer matköerna i de finländska kommunerna allt längre. Mathjälp bedrivs av föreningar, församlingar och andra aktörer i den tredje sektorn, men med otillräckliga resurser. Med de växande behoven kommer även hjälparna att behöva hjälp. Även om vårt huvudmål är att varje i Finland bosatt person ska ha rätt till en skälig utkomst och tillgång till basförnödenheter och att regeringen Sipilä därför borde ersättas istället för att plåstra om skadorna de åstadkommer, så finns det alltför många människor i Finland som behöver hjälp på kort sikt. Motionärerna föreslår att det kommunala maskineriet borde kopplas in i frågan. Olika kommuner har löst frågan om mathjälp till invånarna på olika sätt och kommit fram till olika lösningar. Det kunde t ex vara skäl att i Kommunförbundets verksamhet uppmärksamma problemen och samarbeta regionalt, så att vi kommer fram till optimala metoder för att lösa krisen. För Vasas del t ex är det transportfordon och logistik som behövs för att hjälpen ska kunna nå fram, i andra kommuner kan behoven se annorlunda ut. Vad som behövs är den politiska viljan att hjälpa och ställa kommunala monetära resurser till förfogande för att förkorta matköerna och lindra nöden. Det finns inga patentsvar, låt oss samarbeta för att hitta de bästa lokala strategierna. Motionsställarna önskar att FSD:s förtroendevalda uppmärksammar problematiken i sina respektive kommunfullmäktigen och arbetar för att kommunens invånare inte ska behöva gå hungriga. Styrelsens utlåtande: Se motion Avskaffa brödköerna! Helsingfors svenska arbetarförening r.f. En företeelse som ser ut att ha blivit bestående bland medellösa, är de sk. brödköer där människor som saknar pengar för att inhandla de livsmedel de behöver, ställer sig i kö för att få sig tilldelade de plastkassar med bröd och andra livsmedel, som delas ut av olika välgörenhetsorganisationer. Enbart i Helsingfors förekommer dessa köer varje vecka i hörnet av Helsingegatan och 33

34 Flemingsgatan, där Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö r.y. ordnat utdelning av livsmedel. En annan kö kan beskådas i Kvarnbäcken vid den idrottshall där utdelning av livsmedel ordnats av Herttoniemen seurakunta. Även Frälsningsarmen har haft utdelning av livsmedel på detta sätt. Varför har denna företeelse med brödköerna blivit bestående? Brödköerna uppstod i vårt land i början av 1990-talet i samband med recessionen och massarbetslösheten. Kyrkan skapade matbanker som delade ut mathjälp. Föreningar som bildats av arbetslösa, ordnade gemensamma måltider. Man startade utdelning av EU:s mathjälp. Ofta har hjälpen givits obemärkt, men brödköerna har varit fullt synliga. Människor som utomhus har köat för mat har gjort problemet synligt. Social- och hälsovårdens forsknings- och utvecklingscentral STAKES gav ett utlåtande år 1992 enligt vilket människor i vårt land hade upplevt hunger. Bilderna av brödköer spreds runtom världen. Utomlands publicerades artiklar där man förundrade sig över hur någonting sådant kan förekomma i en välfärdsstat. I andra länder i Europa förekommer inte brödköer. Verksamheten har kunnat ordnas annorlunda. Man har t.ex. startat sociala supermarkets där man kunnat hämta mat om man fått ett tillståndskort från socialvården. I Frankrike samarbetar socialväsendet med Carrefourhandelskedjan. I butikerna finns en hörna i butikens lager, där man kan hämta mat som avförts från försäljningen. Även i Grekland och Belgien uppges det finnas sådana markets. Forskare anser visserligen att det föreligger en fara att det uppstår en marknad för de fattiga, ett slags marknad på två plan, som kräver ett tillräckligt antal fattiga, för att fungera. Genom att dela ut mat som utgör ett svinn från den normala försäljningen, får livsmedelsaffärerna namn om sig att vara välgörare. Man spar även på avfallsutgifterna. I Tyskland talar man om en välgörenhetsekonomi. Man skapar en andraklassmarknad, som tar emot de varor som inte de välbärgade mera vill ha. Det gäller begagnade kläder, möbler och överskottslivsmedel. Trots att en dylik utveckling kan betraktas som djupt förödmjukande för de människor som är tvungna att ty sig till dylik hjälp för att klara vardagen, är den vettig ur miljösynvinkel. T.ex. utdelning av överskottslivsmedel minskar på matsvinnet i livsmedelsaffärerna. Det gäller bara att ordna utdelningen mera diskret så, att människor inte behöver köa timtals i ur och skur för att få sina matkassar. Speciellt ömkansvärda är åldringar med så små pensioner att de inte har råd att lösa ut sina av läkare ordinerade mediciner, om de inte får gratis mat via brödköerna. Någon utredning om alla de orsaker som lett till dessa brödköer har inte synts i offentligheten, än mindre några förslag till åtgärder för att minska på företeelsen. Tvärtom ger man stor publicitet t.ex. åt det tillfälle då republikens president besöker den julmiddag Hurstis barmhärtighets-rörelse bjudit sina klienter på i sporthallen i Tölö i Hfors. 34