MEDDELANDE Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor

Transkript

1 MEDDELANDE Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor

2 Skogsstyrelsen februari 2003 Författare Tomas Thuresson, Hans Samuelsson och Svante Claesson, Skogsstyrelsen Fotograf Michael Ekstrand Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 350 ex ISSN BEST NR 1552 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 1

4 2

5 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Förväntade återväxtresultat Långsiktigt försämrad tillväxt och virkesproduktion Ekonomiska konsekvenser Sysselsättningseffekter Introduktion Bakgrund Snytbaggeskador Snytbaggens biologi Snytbaggeskadornas omfattning Plantskydd Mekaniska skydd Kemiska medel Gnagavskräckande medel Biologisk bekämpning Fångstmetoder Skogliga åtgärder Avverkningsmetoder, avverkningstidpunkt och hyggenas placering Stubbrytning Uttag av grenar och toppar Hyggesvila Markberedning och hyggesbränning Sådd och naturlig föryngring Föryngring under skärm Plantorna Skyddseffekter av olika kombinationer av åtgärder Material och metoder Bakgrundsdata Skogsägarnas och skogsskötselansvarigas bedömningar av förändringar i skogsskötseln efter permetrinstoppet Enkäten till små- och mellanskogsbrukets ägarföreträdare Enkäten till storskogsbrukets företrädare Enkäten till Skogsägarföreningar, Skogssällskapet och Sydved Konsekvensanalyser Scenarier Kortsiktig påverkan på virkesutbudet Direkta förändringar i skogliga åtgärder som skogsägarna kommer att vidta för att minska de negativa effekterna av permetrinstoppet Modell för plantavgång p.g.a. snytbaggegnag Kompletterande avgångs- och tillväxtreducerande modeller Konsekvenser på återväxtresultaten Långsiktiga produktionskonsekvenser Kort och långsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogens primärproduktion Ekonomiska effekter i de skogliga förädlingsleden Sysselsättningseffekter Resultat

6 5.1 Skogsägarnas och det övriga skogsbrukets bedömningar av förändringar i återväxtarbetet som en följd av permetrinförbudet Mekaniska snytbaggeskydd Hyggesvilans längd Markberedning Skärmställningar Naturlig föryngring och ingen åtgärd alls som alternativ till skogsodling! Stora plantor för att minska snytbaggeskadorna Tilltron till de egna skogsodlingsambitionerna Sammantagna förändringar i återväxtarbetet Kortsiktiga konsekvenser på virkesutbudet Enkätsvaren Vad hände i samband med DDT-förbudet Kortsiktiga konsekvenser för återväxternas kvalitet Andelen godkända föryngringar efter permetrinförbudet Behov av om- och hjälpplanteringar Hur mycket bättre måste det initiala föryngringsarbetet bli för att åstadkomma föryngringsobjekt med samma kvalitet som idag Produktionskonsekvenser och långsiktiga konsekvenser på virkesutbudet Tillväxteffekter Effekter på virkesutbudet Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för sysselsättningen Kortsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogsbruket Långsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogsbrukets primärproduktion Ekonomiska effekter i trävaru-, massa och pappersindustrin Sysselsättningseffekter Sammanställda kostnader för permetrinförbudet Sammanställda sysselsättningseffekter Diskussion och Slutsatser Framtiden är alltid osäker Kunskapsläget Bedömningar av skogsskötselarbetet och förändringar i detta Slutsatser Direkta konsekvenser Indirekta konsekvenser Erkännanden Referenser

7 2 Sammanfattning I ca 50 års tid, med något kort uppehåll, har skogsplantor behandlats med olika kemiska preparat för att förhindra att insekten snytbaggen med sitt näringsgnag dödar eller skadar plantorna. Från den 1 januari 2004 kommer det inte längre att vara tillåtet att behandla skogsplantor mot snytbaggegnag med växtskyddsmedel som innehåller permetrin, som idag är det medel som används för att skydda plantorna. Stoppet medför en minskad användning av kemikalier i skogsbruket, vilket är positivt ur miljö-, arbetsmiljö- och goodwillsynpunkt. Samtidigt kommer förbudet också att få stora negativa konsekvenser för skogsbruket, särskilt i södra Sverige, eftersom det ännu inte finns något fullgott alternativ att tillgå. Med bakgrund av detta har Skogsstyrelsen beslutat att konsekvensanalysera det kommande permetrinförbudet med avseende på återväxtresultat, produktionsaspekter, kort- och långsiktiga kostnader, påverkan på virkesutbudet och sysselsättning. Utredningen har för att kunna göra rimliga bedömningar av vad permetrinförbudet kommer att innebära genomfört enkätundersökningar hos skogsägare och representanter för utförare och genomförare i skogsbruket. I enkätutskicket fick skogsägarna en kortare information om normala snytbaggeskador om skydd ej används. De fick också information om snytbaggereducerande skogsskötselåtgärder, mekaniska skydd, m.m. och dessa alternativa åtgärders förväntade skyddseffekt. Utifrån detta gjorde skogsägarna sedan sina bedömningar av hur man kommer att möta det kommande permetrinförbudet i praktisk handling. Sammantaget har skogsägarna i enkätsvaren sagt att man (allt annat lika) efter permetrinstoppet kommer att föryngra större arealandelar med naturlig föryngring, använda mekaniska skydd på ca 1/3-del av plantorna, öka andelen markberedning och skärmställningar något, förlänga hyggesvilan vid skogsodling och använda en större andel stora plantor vid plantering. Baserat på skogsägarnas bedömningar har därefter resultaten av de förväntade föryngringsinsatserna fr.o.m och den förväntade avgången p.g.a. snytbaggegnag, simulerats och jämförts med resultat av den skötsel som varit gällande de senare åren (före permetrinstoppet). Vid dessa beräkningar användes en plantavgångsmodell baserad på empiriskt material från mångårig forskning. I modellen ingår oberoende variabler som hyggesvilans längd, markberedningsintensitet, plantans storlek, användning av skärmställning, användning av mekaniska skydd och olika kombinationer av dessa för att skatta plantavgång orsakad av snytbaggar. För att även ta hänsyn till exv. försämrad höjdtillväxt hos plantor som gnags av snytbaggar men inte dör av detta, större avgång p.g.a. vegetationskonkurrens, etc. togs enkla kompletterande modeller fram baserat på annan föryngringsforskning. Simuleringsmässigt skattades därefter återväxtresultaten efter permetrinstoppet baserat på resultat från Polytaxinventeringen i kombination med avgångsmodellen. Påverkan på virkesproduktionen simulerades med hjälp av Huginberäkningar där avgångsmodellen och övriga i utredningen framtagna modeller påverkade riksskogstaxeringsytors stamtäthet och höjdtillväxt. 5

8 2.1.1 Förväntade återväxtresultat Simuleringsresultaten indikerar att även om skogsägarna förändrar föryngringsarbetet på de punkter man förutser själva kommer återväxtresultaten och den långsiktiga tillväxten och virkesproduktionen försämras avsevärt efter permetrinstoppet. I det bedömt mest sannolika scenariot (skogsägarna förändrar skötseln som dom själva bedömt i enkätsvaren) innebär detta bl.a. att föryngringsresultaten försämras avsevärt från det idag redan dåliga resultatet med 73 procent godkända föryngringar i Götaland och Svealand (exkl. de nordvästra delarna av Svealand) till 63 procent allt annat lika. Om inga förändringar görs i föryngringsarbetet minskar andelen godkända föryngringar istället till 54 procent. Så dåliga återväxtresultat har inte noterats sedan mitten av 1970-talet. I vissa områden i sydvästra Sverige kommer återväxtresultaten påverkas mer än i andra. Dessa områden där markberedning av tradition och kostnadsskäl utförs i liten omfattning och skärmställningar inte heller används, har idag i genomsnitt 76 procent godkända föryngringar. Eftersom de inte markbereds och sällan har bra förutsättningar för skärmställning blir de särskilt utsatta och bara 33 procent av arealen kommer att bli godkänd vid ett permetrinförbud om inga förändrade åtgärder sätts in. Om skogsägarna sätter in de åtgärder (förlängd hyggesvila, viss användning av mekaniska skydd, m.m.), man räknar med efter permetrinförbudet kommer ändå den godkända arealandelen bli så låg som 49 procent på denna typ av objekt. Men även där man idag markbereder och planterar under skärm och 86 procent av arealen blir godkänd kommer med samma skötsel och utan plantskydd den godkända arealandelen minska till 62 procent. Om alla förutspådda åtgärder görs på dessa objekt blir ändå bara 77 procent godkända efter permetrinförbudet Långsiktigt försämrad tillväxt och virkesproduktion Totalt kan de glesare och till del mer långsamt växande ungskogarna som blir resultatet av permetrinstoppet på års sikt innebära en försämrad tillväxt på i storleksordningen 3-5 milj. m 3 sk/år i inom Svealand och Götaland och något mer på längre sikt. Effekterna på virkesutbudet kommer att bli tydliga först på års sikt. Då minskar den potentiella avverkningen snabbt för att på sikt i medeltal hamna 8-10 % under den möjliga avverkningen med en fortsatt Permetrinanvändning. Detta kan sammantaget komma att negativt påverka virkesutbudet med mellan 4 och 5 milj. m 3 sk/år på års sikt Ekonomiska konsekvenser På kort sikt kommer Permetrinförbudet sammanlagt kosta skogsägarna som helhet relativt lite. Man får större kostnader p.g.a. mer markberedning, användning av (dyre) mekaniska plantskydd, längre hyggesvila, etc. Dessutom kommer det bedömda behovet av rådgivning från skogsvårdsorganisationen och det övriga skogsbruket kosta mycket, samtidigt som effekten av denna rådgivning är svårbedömd. Skogsägarna har emellertid sagt att man kommer att plantera mindre arealer och använda sig av naturlig föryngring och ingen åtgärd alls i större omfattning. Detta kostar kalkylmässigt på kort sikt betydligt mindre än en normal skogsodlingsinsats, men kommer på lång sikt ge negativa effekter på virkesproduktion, virkesutbud och därmed på industrins förädlingsverksamhet. Kostnaderna för enskilda skogsägare som kanske får sina föryngringar spolierade kan däremot bli kännbara. 6

9 Sammantaget bedöms summan av merkostnaden orsakad av Permetrinförbudet på kort sikt hamna på ca 100 milj. kr/år, vilket framförallt drabbar skogsägare med höga produktionsambitioner. Den minskade planteringsarealen reducerar emellertid kostnaderna totalt med ca 90 milj. kr, vilket främst kommer skogsägare med låga ambitioner till del. Den sammantagna effekten blir en merkostnad på 10 milj. kr/år. De långsiktiga kostnaderna blir emellertid mycket höga. Nettointäkterna minskar på sikt med ca 700 milj. kr/år och i förädlingsindustrin minskar förädlingsvärdet med 3000 milj. kr/år. Den sammantagna nuvärdesförlusten till följd av Permetrinförbudet har beräknats till totalt 18.4 miljarder kr baserat på 3 % real ränta. Om denna kostnad delas upp i en årlig kostnad som belastar samhället från år noll blir denna kostnad drygt 550 milj. kr per år Sysselsättningseffekter På kort sikt kommer permetrinförbudet sammantaget inte få några större konsekvenser på sysselsättningen. På sikt kommer den minskade avverkningsvolymen (beräknat med dagens åtgångstal) innebära ett minskat arbetskraftsbehov på knappt 600 årsarbeten per år i skogsbruket. Givet att det med Permetrinstoppet förlorade virket inte kan ersättas med import till konkurrenskraftiga priser kommer de sysselsättningsmässiga effekterna i trävaruindustrin på sikt (> 75 år) innebära ett råvarubortfall motsvarande knappt 1900 årsarbeten. Det på lång sikt (>75 år) uppkomna råvarubortfallet i massa- och pappersindustrin motsvarar ca 2500 årsarbetstillfällen i massa- och pappersindustrin. Resultaten gällande de långsiktiga sysselsättningseffekterna är emellertid osäkra och bör behandlas därefter. 7

10 3 Introduktion Från den 1 januari 2004 kommer det inte längre att vara tillåtet att behandla skogsplantor mot snytbaggegnag med växtskyddsmedel som innehåller permetrin. Detta kommer att få stora konsekvenser för skogsbruket i södra Sverige, eftersom det ännu inte finns något fullgott alternativ att tillgå. Återväxternas kommer att försämras samtidigt som kostnaderna i återväxtarbetet riskerar att stiga väsentligt. Därmed kan skogsbrukets konkurrenskraft försämras gentemot andra länder. Virkesförsörjningen på kort sikt kan också komma i obalans. Med bakgrund av detta har Skogsstyrelsen beslutat att konsekvensanalysera det kommande permetrinförbudet med avseende på återväxtresultat, produktionsaspekter, kort- och långsiktiga kostnader, påverkan på virkesutbudet och sysselsättningseffekter. Konsekvensstudien skall också fungera som ett stöd i SVOs rådgivningsstrategi för att möta det kommande permetrinstoppet. 3.1 Bakgrund Snytbaggar har förmodligen alltid varit ett problem vid anläggning av barrträdsplanteringar i Sverige. Snytbaggarnas gnag på plantor åstadkommer svåra skador och spolierar varje år föryngringar i Götaland, Svealand och södra Norrland. Det är bakgrunden till att vi i Sverige under 150 år har försökt utveckla olika skydd och skogliga åtgärder för att komma tillrätta med snytbaggeskadorna. I princip går provade åtgärder antingen ut på att: 1) begränsa antalet snytbaggar på föryngringsobjekten eller minska intensiteten av deras gnag på plantor under den period då plantorna är känsliga för gnag eller 2) förhindra/minska möjligheten för gnag eller minska effekterna av detta. Då DDT introducerades 1950 blev det praktiskt möjligt att hålla snytbaggeskadorna på en godtagbar nivå. DDT och i viss mån även andra klorerade kolväten användes fram till och med Från och med 1970 infördes ett generellt DDT-förbud i Sverige men skogsbruket fick dispens för behandling av plantor upphörde dock denna möjlighet och DDTanvändning förbjöds. Då var kunskapen om alternativa skydd begränsad. Det ledde till kraftigt försämrade återväxtresultat i södra Sverige. Avsaknaden av effektiva alternativ till DDT gjorde att statsbidrag infördes för hjälpplantering Andra effekter blev att plantförsäljningen sjönk, hjälpplanteringsarealerna ökade i omfattning och hyggesvilan förlängdes betydligt. Markberedningsarealerna (Figur ) ökade kraftigt under dispensperioden och några år därefter, med ett kortare undantag på privat mark i samband med en nedgång i avverkningsarealerna. 8

11 Markberedningsarealer (1000 ha/år), hela Sverige Privata Aktiebolag Övr. allm. 20 Kronan År Figur Årliga markberedningsarealer i Sverige Under 1970-talet utvecklades ett mekaniskt snytbaggeskydd i form av en plastkrage (Tenokragen). Plantstrumpan kom under 1980-talet. Båda dessa skydd användes bara i begränsad omfattning. Även andra skydd provades under 1980-talet godkändes några kemiska preparat för behandling av barrträdsplantor. De innehöll permetrin eller fenvalerat som aktiv substans. Fenvaleratpreparat användes bara under en mycket kort period. Sedan 1979 har permetrinpreparat använts i stor omfattning för att förebygga snytbaggeskador. De har hög skyddseffekt, som dock är kortvarigare än DDTpreparatens. Därför utförs ibland ombehandling i fält i början av andra vegetationsperioden. I början av 1980-talet behandlades cirka 60 % av de planterade plantorna i Götaland med permetrin. Motsvarande siffra för Svealand var cirka 30 %. I slutet av 90-talet hade användningen ökat så att närmare 90% av de planterade plantorna i Götaland var behandlade. För närvarande behandlas mer än 100 miljoner plantor per år med permetrin i Sverige. Kort efter att de nya preparaten introducerades kom rapporter om arbetsmiljöproblem, som dock kunde mildras med hjälp av nya formuleringar av preparaten. En nackdel med permetrinpreparat är att de är mycket giftiga för fiskar och andra vattenlevande organismer. P.g.a. dessa problem har permetrin varit ifrågasatt sedan mitten av 1980-talet. År 1992, 1995 och 1998 förlänger Kemikalieinspektionen registreringen för användning av några permetrinpreparat för behandling av barrträdsplantor villkorades förlängningen av tillståndet med att skogsbruket skulle göra vissa insatser. Skogsbruket åtog sig då att förbättra behandlingsmetoderna, öka informationsinsatserna och finansiera forskning om alternativ till permetrin. I december 2000 fattade EU-kommissionen beslut om att användning av permetrin inte skallgodkännas efter 31/ För att få användas som växtskyddsmedel inom EU måste ett preparats aktiva substans vara EU-godkänd. 9

12 3.2 Snytbaggeskador Snytbaggens biologi Under sommaren lägger snytbaggen (Hylobius abietis) sina ägg på avverkade barrträds rötter eller vanligare direkt i marken (då larven själv söker upp finrötter) ofta på färska föryngringsavverkningar. Larvernas utveckling avslutas i landets södra delar kommande sommar medan utvecklingen i Norrland kan pågå ytterligare ett eller flera år. Snytbaggarna gynnas av trakthyggesbruk, eftersom det leder till god tillgång på lämpligt yngelmaterial i solexponerade och därmed varma lägen. Årliga föryngringsavverkningar inom ett område gynnar snytbaggens populationsutveckling. Problemen för skogsbruket uppträder när skalbaggarna näringsgnager, främst under vår och försommar, på tunnbarkiga delar av barrplantor. I Sydsverige kan dock betydande höstgnag också förekomma (Örlander & Nilsson 1999). Avgnagda barkpartier kan variera i storlek från små till stora sammanhängande ytor. Skalbaggarnas gnag kan döda plantor i stor omfattning. Snytbaggarnas antal och deras aktivitet gör att de rör sig så att i stort sett varje möjlig planteringspunkt på ett hygge passeras av några snytbaggar (Björklund & Nordlander 2001). På plantor kan all bark ovan och strax under markytan angripas. Skadefrekvensen är högre i landets södra delar jämfört med de norra, men inom Svealand och Götaland är skillnaderna icke signifikanta enligt Örlander (2002, muntl. komm.). På äldre plantor och träd gnager snytbaggen främst på delar med tunnare bark, men gnaget saknar skoglig betydelse, liksom larvernas gnag under barken på trädrötterna. Även vid omfattande snytbaggeangrepp i planteringar utgör planterade gran- och tallplantor bara en liten del av snytbaggarnas näringssök och under sommaren är rötter av gran och tall troligen den viktigaste födokällan (Bylund & Nordlander 2001). Även andra växter kan angripas, bland annat några vanliga lövträdsarter, björk, al. m.fl. (Samuelsson 2001) Snytbaggeskadornas omfattning I södra och mellersta Sverige är snytbaggeskador sannolikt den största enskilda orsaken till avgång vid föryngring och utgör ett allvarligt problem för återväxterna (Ollas 1994, Örlander & Nilsson 2000). Skogsbrukets kostnad för snytbaggeskador utan fungerande plantskydd har tidigare beräknats till mellan 0,5 miljarder (Weslien 1998) och 1,6 miljarder kr per år (Skogsstyrelsen 1998). Skogsstyrelsens Plantinventering 89 (Ollas 1994) visade att ca 80 % av skogplantorna i Götaland och 50 % i Svealand skyddades mot snytbaggeangrepp. Det dominerande skyddet var besprutning eller doppning med insekticid (permetrinlösning) i plantskola. 3.3 Plantskydd Att nyttja plantskydd ligger nära till hands då man vill minska risken för snytbaggeskador. Det finns olika sorters plantskydd som skyddar mot snytbaggeangrepp. Många olika skydd har utvecklats och provats. Deras skyddseffekt varierar betydligt. Direkta skyddsmetoder kan delas in i kategorierna mekaniska, kemiska och biologiska skydd. Därtill kommer rena fångstmetoder. På alla skydd bör följande krav ställas: De skall ha god skyddseffekt som är tillräckligt varaktig. 10

13 Relativt skyddseffekten får skydden ej medföra höga kostnader. Skyddet får inte skada plantan eller hämma dess utveckling. Skydden måste vara acceptabla för miljön och för de människor som arbetar med dem Mekaniska skydd Mekaniska skydd mot snytbaggegnag är ingen ny företeelse. Redan för 100 år sedan utvecklades kragar av plåt för detta ändamål i Tyskland (Långström 1998). Under senare år har omfattande insatser gjorts för att få fram mekaniska skydd som alternativ till kemiska skyddsmetoder. Sedan 1994 har ett 30-tal mekaniska skydd testats vid Asa försökspark genom standardiserad långtidstestning i fält (Petersson 2002). Testerna sker i ett område med mycket snytbaggar och plantorna sätts på färska hyggen utan markberedning. Testmetoden ger bra utslag när det gäller att rangordna skydden men återspeglar inte förväntat resultat vid mer ordinär plantering med hyggesvila och markberedning. De mekaniska skydd som testats under senare år har skyddat plantorna sämre än de kemiska permetrinpreparat som vanligen används (Figur ). Genom att kombinera mekaniska skydd med skogliga åtgärder som markberedning, skärmställningar och/eller hyggesvila kan emellertid snytbaggeskadorna nedbringas betydligt. Sedan länge har mekaniska skydd funnits med god skyddseffekt under första vegetationsperioden, men ofta försämras effekten betydligt under andra säsongen (Figur ) vilket gjort att skydden inte varit intressanta. Det testas idag mekaniska skydd som uppvisat god skyddseffekt under första året i fält och där skyddet bedöms vara intakt inför den andra vegetationsperioden. Detta har emellertid varit fallet även med tidigare skydd, varför endast försiktig optimism är befogad. Testperioden bör vara 3 år för att en ordentlig utvärdering skall kunna ske. Procent Död år 3 Död år 2 Död år Obehand. Hylostop Bugstop Beta Q KANT Stopper Permetrin Snäpp. Permetrin omb. Figur Avgångar på grund av snytbaggeskador då mekaniska och kemiska skydd använts. Sammanställning av 14 försök anlagda (Petersson m.fl. 2003). Mekaniska skydd kan delas upp i två huvudgrupper beroende på hur de skyddar, nämligen barriärskydd och beläggningsskydd. 11

14 Barriärskydd Med barriärskydd avses skydd som hindrar snytbaggarna från att ta sig fram till och gnaga på plantans stam (det finns en barriär mellan snytbagge och planta). Barriärskyddens effekt åstadkoms genom att de: består av någon typ av hylsa med glatt yta som gör det svårt för snytbaggen att klättra och ta sig fram till plantan eller, har någon typ av brätte längst upp som hindrar snytbaggarna att nå plantan eller, är gjorda av fibermaterial som snytbaggen inte klättrar på/igenom eller, består av ett tunt material som omsluter plantan, vilket försvårar för snytbaggen att klättra. Rätt utformade och applicerade, skyddar barriärskydd bra mot snytbaggegnag så länge de är oskadade och sitter bra (Petersson m.fl. 2003). Höga kostnader vid applicering och plantering är ofta ett problem med dessa skydd. Skyddens nedbrytningstakt är också svår att styra. För snabb nedbrytning ger dåligt skydd mot snytbaggegnag medan för långsam ökar risken för att plantor skadas Beläggningsskydd Beläggningsskydd innebär att stammarna behandlas med ett ämne som bildar en seg och/eller hård hinna på stammarna. Därigenom kan inte snytbaggarnas gnag skada plantorna. Skyddet appliceras genom sprutning eller doppning. Mineralkorn och andra partiklar/kulor, som snytbaggen får i sig när den försöker gnaga på en behandlad planta, kan tillsättas beläggningsskydden. Beläggningsskydden är förhållandevis billiga och försvårar sällan hanterings- och planteringsarbetet. Behandling sker endast på plantornas nedre delar eftersom beläggningen i allmänhet dödar behandlade barr. En ordentligt täckande behandling av plantans nedre del medför att risken blir mindre att snytbaggar klättrar upp och gnager ovanför behandlad yta, men sådant gnag förekommer i viss utsträckning. Snytbaggarna finner lätt obehandlade partier om behandlingen inte är heltäckande och kan därifrån gnaga sig in under behandlade delar. Beläggningsskydden måste vara elastiska, får inte spricka upp eller bli för tunna när plantorna växer, måste klara de skiftande temperatur- och nederbördsförhållandena på hyggena och måste även ge ett fullgott skydd under det andra året Kemiska medel De kemiska medel, som har använts för att skydda plantor mot snytbaggeskador har haft god skyddseffekt under första året och har varit relativt billiga att använda. Med anledning av det förestående permetrinförbudet försöker skogsbruket finna lämpliga alternativ till preparat som används idag. Ändrade återväxtmetoder liksom mekaniska skydd är alternativ som övervägs, men även andra kemiska preparat övervägs. För att växtskyddsmedel skall få användas för att skydda plantor måste de vara godkända för detta ändamål. Kemiska växtskyddsmedel omfattas av ett regelverk som enligt Lindqvist (2002) i korthet innebär följande: Godkännande av bekämpningsmedel i EU I EU:s lagstiftning indelas bekämpningsmedel i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används för att skydda växande gröda (inkl. skogsplantor). Övriga bekämpningsmedel kallas biocider, för vilka det gäller annan lagstiftning. 12

15 För att ett växtskyddsmedel skall få godkännas i någon medlemsstat i EU skall den aktiva substansen vara EU-godkänd. Sådana godkända aktiva substanser finns förtecknade i bilaga 1 till direktiv 91/414/EEG. Aktiva substanser som bedömts vara oacceptabla får inte finnas i växtskyddsmedel inom EU. (Det finns dock vissa övergångsbestämmelser i väntan på att alla aktiva substanser, som notifierarna vill ha EU-godkända, är prövade.) Grundtanken är att om ett växtskyddsmedel innehåller en EU-godkänd aktiv substans skall ansökan om godkännande för medlet göras i varje medlemsstat för sig. En ansökande firma kan dock hävda att om medlet är godkänt i en annan medlemsstat i EU skall den även godkännas i nästa. Mot detta kan hävdas nationella hänsyn som annat klimat eller liknande. Systemet är inte helt genomfört. För aktiva substanser som fanns på marknaden när direktiv 91/414/EEG trädde i kraft och som ännu inte bedömts centralt inom EU gäller fortfarande gamla nationella regler. En ansökande firma kan i det fallet inte hävda att ett medel som är godkänt i en annan medlemsstat i EU även skall godkännas i det land där ansökan sker. EU-direktivet omfattar kemiska och mikrobiologiska medel. Övriga biologiska medel omfattas av svensk lagstiftning Permetrin Permetrin tillhör gruppen syntetiska pyretroider. De har god skyddseffekt, är billiga och rationella att använda. Skyddseffekten är bäst under första året men viss skyddseffekt kvarstår även året efter plantering. Ibland sker ombehandling i fält efter ett år för att förlänga skyddet. Permetrin binds hårt i jorden, men har mycket hög giftighet för flera vattenlevande organismer, exempelvis fisk. Detta kan vid oförsiktig och felaktig placering av plantor, t.ex. vid s.k. jordslagning i kanten på bäckar, ge skador (bl.a. fiskdöd) nedströms i vattensystemet. Efter 31 december år 2003 får plantor inte behandlas med preparat som innehåller permetrin Andra kemiska växtskyddsmedel Det finns andra aktiva substanser som kan skydda plantor mot snytbaggegnag. Vissa används inom skogsbruket i andra europeiska länder, såväl inom som utanför EU. En del är besläktade med permetrin och tillhör gruppen syntetiska pyretroider. De är därmed mycket giftiga för vattenlevande organismer, exempelvis fisk. Det gäller exempelvis preparat med alfacypermetrin, cypermetrin, deltametrin, betacyflutrin, bifentrin eller lamdacyhalotrin, som aktiva substanser. Preparat som är mindre giftiga för vattenlevande organismer kan också bli aktuella. Det gäller exempelvis för preparat i vilka imidaeloprid är den aktiva substansen. Flera kemiska preparat fälttestas för närvarande med avseende på skyddseffekt mot snytbaggar och effekter i övrigt och Kemikalieinspektionen handlägger för närvarande två ansökningar om godkännande av preparat för behandling av plantor mot snytbaggegnag Gnagavskräckande medel Det finns ämnen som genom smak eller doft är gnagavskräckande för snytbaggar. Avföring från snytbaggar och bark från contortatall innehåller sådana ämnen. Forskare har lyckats isolera och använda dem vid utveckling av avskräckande medel. I försök har sådana medel ännu så länge visat god, men alltför kortvarig skyddseffekt. 13

16 Avskräckande medel som används för att skydda plantor mot snytbaggar skall vara godkända och omfattas av EU:s regelverk, dvs. vad som anges i avsnittet Godkännande av bekämpningsmedel i EU under Kemiska medel Biologisk bekämpning Direkta och indirekta biologiska bekämpningsåtgärder för att förebygga snytbaggeskador har provats. Bland annat har skyddseffekten av nematoder och pergamentsvamp undersökts Nematoder För år sedan pågick försök vid Umeå universitet med att tillföra insektsparasitiska nematoder i plantskolan till täckrotsplantornas substratklumpar. Nematoderna skulle reducera snytbaggeskadorna på plantorna. Skyddseffekten, som kan uppnås med denna metod, är dock tveksam och effekten av en storskalig tillförsel av nematoder på övrig marklevande markfauna behöver klarläggas. I bl.a. Irland, Norge och Storbritannien har man prövat att minska antalet snytbaggar på hyggena genom att behandla stubbarna med nematoder. Om det är en framkomlig väg ställer sig svenska forskare tveksamma till eftersom försöken hittills inte indikerat att metoden fungerar praktiskt. Biologisk bekämpning med nematoder omfattas av svensk lagstiftning, som bland annat innebär att medlen skallgodkännas av Kemikalieinspektionen Pergamentsvamp En metod som provats är att minska snytbaggeskadorna genom att behandla stubbarna på hyggena med pergamentsvamp. Hypotesen är att svampen första säsongen efter avverkning skall bryta ner snytbaggens viktigaste yngelmaterial (innerbarken) på de färska barrträdsstubbarnas rötter. Därigenom hoppas man minska antalet kläckta snytbaggar. Försök i Polen har gett en sådan effekt. I svenska studier har man dock inte kunnat påvisa att pergamentsvamp påverkar snytbaggarnas förökning (v. Hofsten och Weslien 2001b). Projektet har därför avslutats och det är för närvarande inte aktuellt att använda pergamentsvamp för att skydda plantor mot snytbaggeskador. Medlet är i Sverige godkänt för behandling mot rotröta Fångstmetoder Att fånga snytbaggar i närheten av plantor är en metod som användes historiskt. Principen är att något lockar snytbaggarna till en viss plats där de dödas på mekanisk eller kemisk väg eller fångas i fällor. Färska fångstklampar, som byts ut med vissa intervall, färsk bark i buntar, fångstruskor, fångstdiken, fallfällor etc. har använts för att locka och fånga snytbaggar. Metoderna är mycket arbetsintensiva om eftersträvad skyddseffekt skall uppnås och de är därmed inte realistiska att använda i Sverige. 3.4 Skogliga åtgärder Avverkningsmetoder, avverkningstidpunkt och hyggenas placering Som nämnt ovan gynnas snytbaggen av trakthyggesbruk. Årligt återkommande föryngringsavverkningar inom ett område gör att snytbaggepopulationen kan bli stor. 14

17 Dofter från färska stubbar och avverkningsavfall lockar snytbaggarna att flyga till hyggen på våren. Ju färskare hygget är desto mer attraherar det baggarna. Örlander och Wallertz (1999) har undersökt om avverkning under perioden juli-augusti leder till mindre snytbaggeskador än under oktober-april, men skadorna blev oacceptabelt höga oavsett avverkningstidpunkt Eftersom färska hyggen lockar snytbaggar är det ur skadesynpunkt olämpligt att lägga nya hyggen intill äldre, då plantorna kan skadas av ditlockade snytbaggar. Då fastigheterna ofta är små i södra Sverige och skogsägarna inte kan styra över vad som händer på grannfastigheterna är det sällan möjligt att undvika att nya hyggen hamnar intill äldre Stubbrytning Stubbrytning kan teoretiskt minska risken för snytbaggeskador, men under svenska förhållanden uppges stubbrytning inte ha lett till mindre skador på obehandlade plantor. Vid stubbrytning blir stora delar av rotsystemen kvar. Därför koloniseras hyggena av snytbaggar eftersom även mindre rötter utgör bra yngelplatser. Flera skäl, bl.a. ekonomiska, miljö- och marknäringsmässiga, gör att stubbrytning inte används i Sverige idag och torde inte heller bli aktuell inom överskådlig tid Uttag av grenar och toppar Att skörda grenar och toppar vid avverkning har i sig ringa betydelse för snytbaggeskadornas omfattning (Örlander och Nilsson 1999). Riset torkar så fort att det bara utgör alternativ föda för snytbaggarna under en mycket begränsad tid. Ristäkt underlättar markberedningen och förbättrar markberedningsresultatet. Därigenom kan snytbaggeskadorna minska (se nedan) Hyggesvila Risken för att plantor angrips av snytbaggar minskar om man tillämpar hyggesvila i tre år eller mer (se nedan). Avverkningar, som lockar nya snytbaggar, bör inte heller ske i anslutning till den gamla avverkningen hygget förrän de nya plantorna har etablerat sig och blivit så stora att snytbaggarna inte längre kan skada dem. Hyggesvila leder emellertid till ökad vegetationskonkurrens vilket gör att plantavgångarna av detta skäl blir större. Även om plantorna överlever så kan deras höjdtillväxt minska väsentligt. Hyggesvilan i sig leder dessutom till utebliven produktion under ett antal år. Varje års hyggesvila minskar den totala tillväxten med mer än 1 % Markberedning och hyggesbränning En väl utförd markberedning där mineraljorden blottläggs minskar risken för omfattande snytbaggeskador på plantorna om planteringen görs i mineraljordsfläckarna. Markberedning gör även att plantorna etablerar sig snabbare och därigenom bättre motstår snytbaggeangrepp. Snytbaggarna undviker ytor med blottlagd mineraljord. De rör sig snabbare, går rakare och stannar inte så gärna på mineraljord och uppehåller sig därmed kortare tid på blottlagd mineraljord (Kindvall m.fl. 2000). Plantering i blottlagd mineraljord minst 10 cm från humuskant (gärna längre), ger plantorna ett gott skydd. Sätts plantorna dessutom uppe på en mineraljordshög förbättras skyddseffekten. Planteringen bör ske när markberedningen är nygjord. Markberedningens skyddande effekt avtar snabbt med tiden (Örlander och Nilsson 1999). Dessutom är det ofta som markberedningen inte har tillräcklig kvalitet från början, 15

18 vilket gör att ett otillräckligt antal planteringspunkter med ren mineraljord åstadkoms. Tekniska svårigheter och ekonomiska överväganden gör dessutom att stora arealer planteras utan markberedning. Av naturvårdsskäl ökar idag intresset för hyggesbränning, men hyggesbränning ökar risken för snytbaggeskador inom de delar av Sverige där snytbaggen vanligtvis inte utgör problem i föryngringssammanhang (v. Hofsten och Weslien 2001a). Det gör att snytbaggeskadorna på plantor i landets nordligaste delar kan komma att öka. Det är inte klarlagt om de ökande skadorna beror på att snytbaggarna i högre grad lockas till brända ytor eller om orsaken är att befintliga baggar saknar foderalternativ på det brända hygget. Plantering av obehandlade plantor kort tid efter hyggesbränning medför stor risk för snytbaggeskador. Att bränna det färska hygget direkt och sedan vänta minst ett par år innan plantering kan minska risken för skador, men ökar istället risken för vegetationskonkurrens. Sådd andra vegetationsperioden efter bränning kan vara ett alternativ till plantering (von Hofsten och Weslien, 2001a) Sådd och naturlig föryngring Naturlig föryngring och sådd lämpar sig bara på begränsade arealer. Metoderna kan ge bra föryngringsresultat på lämpliga ståndorter om lämpliga frö-/skärmträd finns i tillräckligt antal (gäller naturlig föryngring) och markberedning utförs när förhållandena så kräver. Snytbaggeskador är av mindre betydelse vid sådd och naturlig föryngring. Små såddplantor attraherar inte snytbaggarna och när de når begärlig storlek har baggarna i allmänhet redan lämnat hygget. När självföryngringar och sådder lyckas finns det i regel många plantor vilket gör att det inte har så stor betydelse om snytbaggarna dödar eller skadar en del av dem. Beståndsföryngrade plantor kan drabbas av betydande avgångar om skogen avverkas. Avgången blir mindre om en skärm lämnas (se nedan). Stora plantor, (högre än 50 cm) klarar ofta snytbaggens gnag (Örlander och Karlsson 2000). Det har visat sig att även avveckling av skärm- eller fröträdsställningar kan ge upphov till betydande snytbaggeangrepp (Karlsson 2002). Sådder drabbas inte av sådana problem eftersom det i allmänhet varken finns skärm- eller fröträd där Föryngring under skärm Planteras plantorna under en skärm med minst 100 stammar/ha, så reduceras snytbaggeskadorna jämfört med ett kalhygge (v. Sydow och Örlander 1994). Detta gäller trots att forskning visat att antalet snytbaggar inte skiljer sig åt mellan skärm och kalhygge. Orsakerna till den lägre skadegraden är ännu inte helt utredd. Som sannolika delförklaringar anges att snytbaggens aktivitet är lägre i skärmar på grund av beskuggningen, samtidigt som utbudet av annan föda är bättre. Studier har visat att snytbaggarna äter mycket i trädkronorna under en period i samband med inflygningen under våren. Senare under sommaren livnär de sig till stor del på barrträdens rötter. Den goda effekten av skärmen förbättras ytterligare om den kombineras med en bra markberedning (Nordlander m.fl. 2000). Skärmar kan användas för att minska snytbaggeskadorna vid allt föryngringsarbete och inte enbart vid naturlig föryngring. Risken för stormfällning och snöbrott bör dock beaktas. Denna risk minskar emellertid om den framtida skärmen förbereds redan under gallringsskedet. 16

19 3.4.8 Plantorna Plantstorlek Plantstorleken har betydelse för avgångsrisken. Generellt gäller att plantavgången minskar om plantstorleken ökar (Thorsén m.fl. 2001, Örlander och Nilsson 1999). Grova plantor motstår snytbaggegnag bättre, vilket gör att de inte skadas eller dödas så lätt. Hur stor plantornas stambasdiameter måste vara för att plantor säkert skall klara snytbaggeangrepp varierar beroende bland annat på snytbaggetryck och markbehandling. Riktigt små plantor är inte attraktiva för snytbaggarna och angrips ej. I ett fältförsök angreps inte miniplantor av snytbaggar under det första året. Under det andra året i fält angreps de, dock i mindre omfattning än normala täckrotsplantor (Lindström & Hellqvist 2001). Användning av miniplantor försvåras av risken för avgång på grund av vegetationskonkurrens, vilket är ett generellt problem inom de delar av landet där snytbaggeskador förekommer Planttyp Storleksskillnader mellan de täckrotsplantor som används idag, ger vid högt snytbaggetryck endast marginella effekter på avgångarna. För att plantor med stor sannolikhet skall överleva snytbaggeangrepp krävs att de är så stora och grova, att de ekonomiskt sätt är orealistiska att plantera (Thorsén m.fl. 2001). Barrotsplantor tål i allmänhet snytbaggeangrepp bättre än täckrotsplantor, eftersom de i allmänhet är grövre. Någon effekt av planttypen i sig har inte kunnat konstateras (Örlander och Nilsson 1999) Sticklingar Sticklingar av gran klarar snytbaggeangrepp bättre än täckrotsplantor med samma stambasdiameter (Hannerz m.fl. 2001). Det gäller både angreppsfrekvens och dödlighet. Tänkbara orsaker till detta kan vara att sticklingar ofta har mer kvarsittande barr längs hela stammen. Barken vid rothalsen är dessutom ofta grövre på sticklingar och det kan finnas skillnader i barkkemin Skyddseffekter av olika kombinationer av åtgärder Avgången p.g.a. snytbaggegnag i föryngringar kan minska om olika åtgärder kombineras, vilket redan berörts ovan. I Tabell och Tabell ges exempel på avgångar som snytbaggen orsakat under olika förutsättningar. Resultaten baserar sig på SLU:s försök i södra Sverige (Petersson & Örlander 2002). I Tabell visas hur kombinationen skärmar och markberedning tillsammans med kemiska och mekaniska plantskydd inverkar på andelen plantor som dött av snytbaggegnag. Försöket utfördes med 2-åriga täckrotsplantor. 17

20 Tabell Exempel på effekten av plantskydd, markberedning och skärmställningar för plantavgång p.g.a. snytbagge. Plantavgång (%) efter 3 år vid användning av olika plantskydd Obehandlat Mekaniskt plantskydd Permetrin Hygge, ej markberett Hygge, markberett Skärm, ej markberett Skärm, markberett I Tabell visas plantstorlekens och hyggesvilans betydelse för plantavgångarna på grund av snytbagge (Örlander & Nilsson 1999). Tabell Exempel på plantstorlekens och hyggesvilans betydelse för plantavgång p.g.a. snytbagge. Andel (%) plantor som efter 3 år dött av snytbaggegnag. Ej markberett, obehandlade plantor. Stor planta (t.ex. 3-årig barrotsplanta, stambasdiameter ca 6 mm) Mindre planta (t.ex. 2-årig täckrotsplanta, stambasdiameter ca 4 mm) Färskt hygge 77% 89% 1-årigt hygge 73% 86% 2-årigt hygge 55% 70% 3-årigt hygge 24% 40% 4-årigt hygge 3% 11% 18

21 4 Material och metoder 4.1 Bakgrundsdata Den samlade forskning som pågått under många år, framförallt i SLU:s regi utgör för denna utredning en ovärderlig grund som används på olika sätt. 4.2 Skogsägarnas och skogsskötselansvarigas bedömningar av förändringar i skogsskötseln efter permetrinstoppet För att kunna konsekvensanalysera det kommande permetrinstoppet är det nödvändigt att kunna bedöma hur skogsägarna och deras företrädare (aktörerna) kommer att agera efter stoppet. Känner man till det kommande förbudet? Hur kommer man att förändra arbetet med föryngringarna? Kommer man att förändra avverkningsbeteende, som i så fall kan komma att påverka den virkesförbrukande industrin. Detta och andra frågeställningar är svåra att göra sig en bild av på annat sätt än att fråga de skogliga aktörerna själva. Därför har enkäter genomförts riktade mot små- och mellanskogsbruket, storskogsbrukets företrädare och företrädare för skogsägarföreningar, Skogssällskapet och Sydved. Den sista gruppen är stora köpare av virke i södra Sverige och de utför också en stor del av återväxtarbetet åt större och mindre skogsägare. Enkäterna (se bilaga) har varit upplagda så att utredningen bl.a. har fått svar på viktiga frågor med avseende på skogsbrukets återväxtarbete och förändringar i skogsbrukandet som kan påverka virkesutbudet Enkäten till små- och mellanskogsbrukets ägarföreträdare Undersökningen genomfördes som en postenkät till ägare av ett urval om 1000 brukningsenheter med ha skog. Geografiskt har undersökningen begränsats till de delar av Sverige, där snytbaggeangrepp bedömts vara mest allvarliga (Tabell ). Två skriftliga påminnelser sändes ut, varav den andra med en ny enkätblankett. Bland de uppgiftslämnare som efter de skriftliga påminnelserna ännu inte inkommit med uppgifter gjordes urval för datainsamling via telefonintervju. De lämnade uppgifterna är sekretesskyddade enligt 9 kap 4 sekretesslagen och uppgiftsplikt förelåg ej, vilket skogsägarna upplystes om Urvalsramen Urvalsramens geografiska omfattning bestod av områdena specificerade i Tabell Denna urvalsram är tänkt att ungefärligt efterlikna de mest snytbaggeutsatta (SU) områdena i Sverige. Detta är naturligtvis en grov generalisering. Dels finns det förmodligen olika kraftig påverkan från snytbaggar inom detta område, dels förekommer det snytbaggeskador, t.o.m. allvarliga sådana utanför detta område, främst längs norrlandskusten. 19

22 Tabell Områden som i undersökningen benämnts snytbaggeutsatt område Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Länsdel eller kommuner Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Hela Storfors, Grums, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Säffle Hela Hela Smedjebacken, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta, Ludvika Ockelbo, Hofors, Gävle, Sandviken Brukningsenheter som ingick i urvalsramen Ramen utgjordes av brukningsenheter med totalt 5,7 miljoner ha produktiv skog. Ramen indelades i fyra strata efter brukningsenheternas skogsinnehav (Tabell ). Tabell Areal och stratumindelning för de brukningsenheter som ingick i urvalsramen för små-/mellanskogsbruksenkäten. Stratum Areal skog (ha) Lottningsurvalet bestod av enheter (Tabell ), som lottades proportionellt mot skogsarealen. För större brukningsenheter tillämpades därmed en högre urvalssannolikhet per brukningsenhet än för mindre. För att säkerställa en adekvat geografisk fördelning av urvalet användes även län som stratifieringsvariabel. 20

23 Tabell Antal utlottade brukningsenheter per stratum och län. Län Stratum (storleksklass skog) ha ha ha ha Totalt Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Summa: Enkätblanketten Enkätblanketten (Bilaga 2) omfattade två sidor med sex avsnitt med totalt 31 frågor. Därtill fanns fråga 7, som var en helt öppen fråga samt fråga 8 där den svarande skulle ange vilken av fem böcker man önskar som tack för hjälpen. På första sidan förtrycktes id-nummer, namn, adress samt i vilken kommun den utvalda brukningsenheten är belägen. Kommun angavs eftersom det inte är ovanligt att en ägare kan ha flera olika brukningsenheter Insamlingsförfarande Enkätblanketten, missiv (bilaga 3) och portofritt svarskuvert sändes till ägarna av de utvalda brukningsenheterna (1000 st). Till dem som inte svarade inom två veckor sändes ett s.k. Tack- och påminnelsekort som en påminnelse (726 st). Till de 560 som inte svarat inom 4 veckor sändes åter en skriftlig påminnelse, denna gång med ny blankett och nytt svarskuvert. Bland dem som inte besvarat enkäten inom 5 veckor drogs ett urval om 150 brukningsenheter för telefonuppföljning. 21

24 Tabell Urval för telefonuppföljning Totalt ha ha ha ha Antal icke besvarade Urval, antal Totalt inkom 608 svar via postenkät. Bland de 150 enheter som utvalts för telefonuppföljning, erhölls svar från 86 st Övrigt Mer ingående beskrivningar av enkätundersökningen av små- och mellanskogsbrukets syn på det kommande permetrinförbudet, sammanställningsrutiner etc. finns i en särskilt sammanställd teknisk rapport (Bratt 2002) Enkäten till storskogsbrukets företrädare Enkäten (se Bilaga 4) var utformad i stort sett som enkäten till små-/mellanskogsbruket, med vissa nödvändiga korrigeringar. Enkäten sändes till alla storskogsbrukets (skogsareal > ha) företrädare med ett särskilt missiv (Bilaga 5). Svar inkom från alla utom Fastighetsverket, där istället Skogssällskapet (vilka förvaltar Fastighetsverkets skog i södra Sverige) svarat. Företrädarna fick själva ange hur stor mark man ansåg sig ha inom snytbaggeutsatt område och undersökningen är i princip areellt heltäckande för storskogsbrukets marker inom det snytbaggeutsatta området Enkäten till Skogsägarföreningar, Skogssällskapet och Sydved Denna enkät riktades till större köpare och förvaltare som i praktiken ofta har ansvaret för föryngringsarbetet hos särskilt små- och mellanskogsbruket. Avsikten var att få svar på hur mycket deras tänkta återväxtarbete skiljer sig från skogsägarnas egna ambitioner för att i så fall väga in denna skillnad i konsekvensanalyserna. Både enkät och missiv hade stora likheter med storskogsbrukets enkät och missiv. 4.3 Konsekvensanalyser Det finns naturligtvis ett flertal olika aspekter att konsekvensanalysera vid ett permetrinstopp. I denna rapport studeras med olika djup och underlag effekterna med avseende på: den kortsiktiga ev. påverkan på virkesutbudet p.g.a. ett förändrat val av avverkningsobjekt och/eller total avverkningsvolym, de direkta andra förändringar i skogliga åtgärder som skogsägarna kommer att vidta för att minska de negativa effekterna av permetrinstoppet, simulerade återväxtresultat några år efter permetrinstoppet, 22

25 hur detta kommer att påverka plantåtgång och hjälpplanteringsbehov, långsiktiga produktionsaspekter, kort- och långsiktiga kostnader som följd av permetrinstoppet och sysselsättningseffekter Scenarier I analyserna skall enligt projektets direktiv (Bilaga 1) tre scenarier analyseras. Dessa tre skulle vara: plantskydd finns tillgängligt med skyddseffekt och kostnad som de idag (våren 2002) tillgängliga alternativen (dock ej kemiska medel!). som ovan, men ett plantskydd lika effektivt som permetrin finns tillgängligt från och med våren Skyddseffekt 30 % sämre och kostnad 30 % högre än de idag bästa tillgängliga alternativen. Dessa scenarier studeras i princip, men scenario 2 har inte studerats specifikt eftersom enkätsvaren tyder på att skogsägarna i stor omfattning hoppas att en lösning kommer inom några år. Detta scenario finns alltså redan diskonterat i de andra scenarierna. Istället kan den huvudsakliga scenariouppbyggnaden beskrivas som: 1. Business As Usual (BAU), d.v.s. hur skulle utvecklingen sett ut om ett permetrinförbud inte var förestående. Detta alternativ är viktigt att ha med som en referens till de andra scenarierna (se nedan). 2. Skogsägarna förändrar sina skogliga åtgärder (arealer markberedning, andelen naturig föryngring, hyggesvila, etc.) utifrån vetskapen om det kommande permetrinförbudet för att mildra detta förbuds negativa effekter. Plantskydd (förutom kemiska medel) finns tillgängligt med skyddseffekt och kostnad som idag. Dessa mekaniska skydd används i den omfattning som skogsägarna själva via enkäter (se ovan) förutsäger. 3. Som scenario 2, men med den korrigering att de mekaniska skydden får en 30 % lägre skyddseffekt än den i försök uppnådda. Detta är alltså ett försök att anpassa skyddseffekten till verkliga förhållanden. Detta scenario kan kallas Permetrinstopp huvudscenario. 4. Dessutom studeras effekterna av ett permetrinstopp när inga förändringar i skogsskötseln sker eller andra skyddsåtgärder vidtas. Detta är viktigt för att beskriva problemets totala omfattning Kortsiktig påverkan på virkesutbudet Det finns farhågor för att virkesutbudet kommer att påverkas negativt efter permetrinförbudet då skogsägare kan komma att senarelägga föryngringsavverkningar i väntan på att 23

26 ersättningsskydd utvecklas. Ett sådan nedgång i avverkningsbenägenheten skulle kunna få långtgående konsekvenser för den virkesförbrukande industrin. För att få en uppfattning av hur skogsägarna själva tänker kring detta har det i enkäterna funnits frågor om man avser att senarelägga föryngringsavverkningar, eller avser gallra i stället för föryngringsavverka. Skogsägarna har också fått göra fria kommentarer. Sammanställningar har gett en vägledning i hur avverkningsbenägenheten kan påverkas. Försök har gjorts att studera hur avverkningsbenägenheten etc. påverkades perioden runt DDT-förbudet Här har bl.a. data från Riksskogstaxeringen analyserats särskilt med avseende på skillnader mellan snytbaggeutsatta områden och längre norrut belägna områden. Inga entydiga trender har kunnat hittas, delvis beroende på de mycket stora konjunktursvängningar som Sverige utsattes för i mitten av 1970-talet, vilket påverkade avverkningsvolymerna kraftigt nedåt. Hur stor del av detta som DDT-förbudet bidrog med har inte kunnat klarläggas Direkta förändringar i skogliga åtgärder som skogsägarna kommer att vidta för att minska de negativa effekterna av permetrinstoppet Av skogsägarna förväntade/planerade förändringar sammanställs från inkomna enkätsvar. Svarsdata är sammanställda proportionellt mot skogsägarnas förväntade avverkningsarealer. Med enkäterna som underlag sammanställdes dels skogsägarnas angivna mix av återväxtåtgärder idag, dels hur man tror att den ser ut efter permetrinstoppet. Uppgifterna om hur man gör idag jämfördes med verkligt utfört återväxtarbete som inventerats med Polytax R5/7 under åren Det visade sig att den uppgivna fördelningen föryngringsmetoder (arealandelar markberedning/ej markberedning, naturlig föryngring, skogsodling, etc.) stämde dåligt med verkligheten. Därför har Polytaxresultaten fått gälla som utgångsläge. Skillnaden mellan den i enkäterna bedömda framtida fördelningen i återväxtmetoder och den idag angivna metodfördelningen har därefter beräknats. Differensen har sedan adderats till års Polytax-resultat så att en framtida fördelning i återväxtmetoder har erhållits. I övrigt har enkätresultaten sammanställts proportionellt mot brukningsenheternas skogsmarksareal för att exv. skatta total planerad föryngringsavverkad areal för urvalspopulationerna. Andra enkätresultat, t.ex. skattad arealandel på vilken man kommer använda mekaniska skydd på har vägts proportionellt mot brukningsenhetens representativa planerade areal föryngringsavverkning Modell för plantavgång p.g.a. snytbaggegnag Tidigare forskning (se introduktionskapitlet ovan) har visat att plantavgången orsakad av snytbaggar varierar stort beroende på om och hur markberedning är utförd, om det finns en skärm eller inte, om mekaniska skydd applicerats och naturligtvis om permetrinbehandling utförts. Vidare har plantans storlek betydelse för risken att en planta dödas liksom hyggesvilans längd. För att kunna skatta allt detta i beräkningar behövdes det en modell som kunde ta hänsyn till alla dessa faktorer mer eller mindre simultant. En sådan preliminär modell har Urban Nilsson, vid Inst. f. sydsvensk skogsforskning, välvilligt låtit utredningen ta del av. 24

27 Den är framtagen för att skatta sannolikheten för att en barrplanta dör p.g.a. snytbaggeangrepp inom en tre års period från planteringstillfället som: 1 P ( snytdöd) meter där 1, A B rothalsdia e A B är en funktion av hyggesvila, om och hur markberedning är utförd, om skärmställning finns och om mekaniskt skydd (i detta fall Bugstop) använts. är en funktion av hyggesvila samt om och hur markberedning är utförd och Rothalsdiameter är barrplantans diameter i mm vid stambasen (rothalsen) Kompletterande avgångs- och tillväxtreducerande modeller För att kunna applicera modellen krävs ett antal kringmodeller och antaganden av olika slag. Dessa redovisas kortfattat nedan Effekten av permetrin De idag uppkomna planterade plantorna i Snytbaggeutsatt (SU) område har bedömts att till 85 % behandlats med permetrin. I Nilssons modell ovan finns permetrinbehandling ej med, som behandlingsalternativ. Effekten av permetrinbehandling kopplat till modellen har istället bedömts utifrån andra forskningskällor (Örlander muntl. Komm). Effekten har skattats till: P(död) (permetrin) = 0.26 P(död) (mekaniskt skydd), då en initial permetrinbehandling med en efterbehandling (året efter) utförs och P(död) (permetrin) = 0.35 P(död) (mekaniskt skydd), då bara den initiala behandlingen genomförts. Eftersom skyddseffekten av permetrinbehandlingen är hög blir skillnaden i slutresultat mycket liten (mindre än 1 % på andel godkända återväxtobjekt) och kan därmed härefter bortses från. I simuleringarna av återväxtresultat har emellertid 0.35 använts och i produktionssimuleringarna har 0.26 använts Hyggesvila En av modellens drivande variabler är hyggesålder vid planteringstillfället (Hyggesvilans längd). Fördelningen i hyggesvila (för södra Sverige) enligt Riksskogstaxeringen var i mitten på 1990-talet (med vissa interpolationer gjorda): 1.4 % - 0 år; 26.9 % - 1år; 28 % - 2 år; 28 % - 3 år och resten 4 år eller äldre. När hyggesvilan är 4 år blir avgången p.g.a. snytbaggar så låg (i modellen) att man kan approximera med 0 % snytbaggeavgång. Hyggesvilan (hos små-/mellanskogsbruket) vid plantering förlängs efter permetrinförbudet (enligt enkätsvaren) på 38 % av föryngringsarealen. Med ett antagande om att denna senareläggning av planteringen i snitt blir 1.5 år kan (om förlängningen fördelas jämnt på nuvarande hyggesvila) fördelningen i hyggesvila efter permetrinstoppet istället bli: 0.9 % - 0 år; 17.2 % - 1år; 22.7 % - 2 år; 27.7 % - 3 år och resten 4 år eller äldre. Storskogsbruket kommer enligt egen utsago endast förlänga hyggesvilan på ca 5 % av hyggesarealen, vilket sammantaget förändrar fördelningen i hyggesvila (i år) obetydligt. 25

28 Andelen huvudplantor som är planterade Bara de plantor som är planterade (och permetrinbehandlade) berörs av det kommande permetrinförbudet och avgångsmodellen skall endast appliceras på dessa. På naturligt föryngrade objekt har det antagits att alla plantor är naturligt föryngrade och där simuleras ingen avgång p.g.a. snytbaggar. På skogsodlade objekt är en viss andel huvudplantor naturligt föryngrade. Inte heller på dessa skall avgång simuleras enligt redovisad avgångsmodell. I utredningen är avgång orsakad av snytbaggar simulerad enbart på skogsodlade plantor. Fördelningen av skogsodlade och naturligt föryngrade huvudplantor har hämtats från Polytaxinventeringar (Tabell & Tabell ). Tabell Andelen av huvudplantorna som bedömts vara planterade i Polytaxinventeringen 5 år efter avverkning (skogsodlingsmetod - plantering utan skärm). Planterad mark Andel tallkulturplantor (%) av totalt antal huvudplantor tall Andel grankulturplantor (%) av totalt antal huvudplantor gran Privata Övriga Totalt Tabell Andelen av huvudplantorna som bedömts vara planterade i Polytaxinventeringen 5 år efter avverkning (skogsodlingsmetod - plantering under skärm). Mark föryngrad med skärm i kombination med plantering Andel tallkulturplantor (%) av totalt antal huvudplantor tall Andel grankulturplantor (%) av totalt antal huvudplantor gran Privata Övriga Totalt Rothalsdiameter och andelen täck- och barrotsplantor på föryngringsobjekten Rothalsdiametern är en viktig ingångsvariabel i avgångsmodellen (se ovan). Eftersom täckrotsplantor i regel är smalare än barrotsplantor vid rothalsen har andelen huvudplantor, som är barrot- resp. täckrot (Tabell ) tagits fram ur Polytaxmaterialet. 26

29 Tabell Fördelningen (%) mellan planterade täck- och barrotsplantor i Götaland och Svealand (utom Torsby och Dalarna), redovisat uppdelat på privata och övriga skogsägare och plantering utan och med skärm. Inventeringsresultat från Polytax R5-inventering (inventering 5 år efter avverkning) Täckrot plantering Barrot plantering Täckrot skärmställning Barrot skärmställning Privata 37% 63% 57% 43% Övriga 54% 46% 81% 19% Totalt 42% 58% 64% 36% Utifrån denna fördelning har sedan täckrotsplantor tilldelats rothalsdiametern 4 mm och barrotsplantor 7 mm Användning av mekaniska skydd efter permetrinförbud Enkäterna antyder att inom snytbaggeutsatt område kommer 42 % av plantorna hos små- /mellanskogsbruket och 30 % av plantorna i storskogsbruket att skyddas med mekaniska skydd efter permetrinförbudet Förlorad höjdtillväxt p.g.a. snytbaggeangrepp Snytbaggen orsakar inte bara plantavgång utan skadar också många plantor. Detta ger en tillväxtnedsättning motsvarande minst ett års höjdtillväxt enligt Örlander & Nilsson (1999). Detta har modellerats genom att cirkelytor som i Huginberäkningarna fått en större snytbaggeinducerad avgång än innan permetrinstoppet har fått ett års fördröjd tillväxt upp till 3 meters höjd Avgång och försämrad höjdtillväxt vid förlängd hyggesvila Förlängd hyggesvila minskar risken för snytbaggeinducerad avgång om hyggesvilan är två år eller längre. Längre hyggesvila skapar emellertid problem med ökad vegetation och därmed konkurrens om näring, ljus och vatten för plantan. Detta har här modellerats, delvis baserat på en artikel av Nilsson & Örlander (1995), med att 0 eller 1 års hyggesvila inte innebär problem. Om däremot hyggesvilan är 2 år och längre uppstår viss ökad risk för avgång om markberedning ej utförts. I sådana fall modelleras ingen ökad avgång eller förlorad höjdtillväxt. Icke markberedda objekt tilldelas emellertid 10 %-andelar avgång vid 2 års hyggesvila, 20 % vid 3 år och 30 % vid 4 år. Dessutom antas 1 års förlängd växttid till 3 m om hyggesvilan är 2 år eller längre och markberedning ej utförs, vilket är väl förankrat i studien av Örlander & Nilsson (1999) Konsekvenser på återväxtresultaten Grundmaterial - återväxttaxering För att simulera förväntat föryngringsresultat efter permetrinförbudets ikraftträdande användes som ingångsdata inventeringsresultat från Skogsvårdsorganisationens återväxttaxering, Polytax (R5/7), beskriven bl.a. i Strömberg m.fl. (2001). Polytaxinventeringen (R5/7) utförs i södra Sverige 5 vegetationssäsonger efter avverkning. Inventeringen är objektiv och utförs som en cirkelyteinventering med fasta avstånd mellan ytorna men med en slumpad startpunkt. Huvudplantor på cirkelytorna registreras separat för 27

30 trädslagsgrupperna tall, gran och löv. Tall och gran är dessutom separerade på kulturplantor (planterade eller sådda) respektive självsådda plantor. Som huvudplantor räknas plantor som är av för ståndorten lämpligt trädslag, de skall dessutom med hänsyn till kvalitet, inbördes avstånd, utvecklingsstadium och skaderisk ha möjlighet att utvecklas väl och därför vara lämpliga att ingå i det framtida beståndet. Om huvudplantor saknas på cirkelprovytan görs en nollyte - (eller luck-) bedömning på en cirkelyta med radien 3 m. Om det är befogat delar inventeraren in föryngringsavverkningen i resultatområden. Ett resultatområde kännetecknas av att samma föryngringsmetoder använts och att samma åtgärder utförts. En uppdelning i resultatområden är också motiverad om det på föryngringsytan finns områden som uppenbart avviker i föryngringsresultat. För varje resultatområde beskriver inventeraren använda föryngringsmetoder och utförda åtgärder. För varje resultatområde skattas antalet huvudstammar per hektar och luckigheten, baserat på de i området ingående cirkelytorna. Antalet huvudstammar per hektar och luckighetsprocent jämförs sedan med kraven i föreskrifterna utarbetade till 6 Skogsvårdslagen (SVL). Som underlag för simuleringar (se nedan) av förväntat föryngringsresultat efter permetrinförbudet användes 542 R5/7 objekt från Svealand och Götaland, inventerade under åren Dessa objekt är alltså anmälda och avverkade under åren och de planterade objekten är normalt planterade under åren Direkta simulerade konsekvenser på återväxtresultaten Simuleringen är genomförd genom att avgångsmodellen (se kap ) är applicerad på det vid inventeringstillfället konstaterade plantantalet. Detta görs genom att först räkna ut hur många plantor där skulle varit om inte snytbaggarna funnits. I denna beräkning har det antagits att andelen permetrinbehandlade plantor är ca 85 %. Därefter simuleras hur många huvudstammar/ha man får om permetrin inte används, givet de olika scenariernas olika fördelning av föryngringsmetoder. Eftersom kraven i SVLs föreskrifter också innefattar arealandelen luckighet (nollytor) på en föryngring har även luckighetsandelen skattats. Denna justering är baserad på ett linjärt samband mellan plantantal och luckighet som är framtaget från R5/7 materialet (R 2 = 0.49). En minskning med 100 plantor / ha har därmed inneburit en ökning av luckigheten med 1.4 %. Ett föryngringsobjekt som i utgångsläget haft en luckighetsandel på 5 % och simuleringen har gett att huvudplantantalet minskar med 200 pl/ha får alltså en simulerad ny luckighet på 7.8 %. Vissa antaganden har gjorts vid simuleringen. Rothalsdiametern för plantor sattes till ett medelvärde per barrot- resp. täckrotsplantor och hyggesvilans längd har fördelats baserat på material från Riksskogstaxeringen (se ovan). Förekomsten av en skärm är en annan av de oberoende variablerna i avgångsmodellen. I försöken som avgångsmodellen baseras på hade skärmarna en täthet på ca 130 träd / ha. I R5/7 materialet finns skärmar av alla tätheter och skärmträden är inventerade i 14 m breda bälten på föryngringsobjekten. Vi har antagit att en skärms inverkan på avgången p.g.a. snytbagge har ett linjärt samband med skärmens täthet, med full effekt vid 130 st/ha och ingen effekt vid 0 st/ha. Som beskrivits ovan är 3 olika scenarier (samt dessutom business as usual ) i princip simulerade. För varje scenario är resultaten framräknade för olika nivåer på snytbaggeskydd: 1. Med dagens snytbaggeskydd, d.v.s. taxeringsresultaten från R5/7 utan förändringar i användningen av permetrin, men med förändringar i användningen av olika andelar 28

31 föryngringsmetoder (andel plantering med och utan skärm samt andel naturlig föryngring). Dessa förändringar är satta utifrån vad skogsägarna uppgett i enkäterna att man kommer att ändra vid ett kommande permetrinförbud. Denna beräkning genomfördes för att kunna bedöma hur de förändrade andelarna föryngringsmetoder i sig påverkar föryngringsresultaten, etc. 2. Ingen avgång alls p.g.a. snytbagge, men andra avgångsorsaker kvarstår, vilket ger en kunskap om just dessa andra avgångsorsakers totala betydelse. 3. Simulerade återväxtresultat givet att inga snytbaggeskydd används. 4. Permetrin används ej, men mekaniska skydd i den omfattning som skogsägarna själva redovisat i enkäterna används, d.v.s. på 42 % av de planterade plantorna hos små- /mellanskogsbruket och 30 % i storskogsbruket. För att åstadkomma förändrade föryngringsmetoder och vidtagna åtgärder (markberedning, plantering med täck- och barrot) i simuleringen, så har inventeringsobjektens i sammanställningarna representativa areal förändrats. Den representativa arealen för varje enskilt objekt avgör vilken vikt objektet skall ha i skattningarna. Om t.ex. andelen plantering skall minska och andel naturlig föryngring öka för privata markägare har den representativa arealen minskats för samtliga privata markägares planteringar medan motsvarande ökats för privata markägares naturliga föryngringar Hjälp- och omplanteringsbehov För att kunna bedöma de efter permetrinförbudet tillkommande behoven av hjälpplantering både areellt och i antalet plantor, samt kunna skatta kostnaden för detta, har arealen och antalet objekt som inte kommer att uppfylla kraven i SVLs föreskrifter (utifrån de olika scenarierna) beräknats. På dessa objekt har differensen mellan antalet krävda plantor/ha i SVL och det simulerade antalet beräknats. Objekt som med permetrinförbudet simuleringsmässigt hamnat under SVLs krav på plantantal och luckighet har delats upp i objekt som kräver omplantering och objekt som kräver hjälpplantering. Här har Skogsstyrelsens praxis att om antalet huvudplantor är lägre än hälften än SVLs krav så bör skogsägaren göra en omplantering. Annars räcker normalt en hjälpplantering. I skattningarna därefter avseende hur många plantor som hjälpplanteringarna kommer att kräva har det antagits att man bör plantera upp till nivån SVLs krav plus 500 plantor per ha för att kompensera för vegetationskonkurrens etc Skattning av hur många extraplantor som skulle behöva planteras vid planteringstillfället för att kompensera permetrinförbudet. Det har bedömts intressant i utredningen att beräkna hur många fler plantor per ha som skulle behöva planteras vid plantering för att kompensera avgången samt tillväxtnedsättning orsakad av snytbaggar efter permetrinförbudet. Dessutom har extrakostnaden för denna intensiva plantering skattats. Eftersom plantor dör även av andra orsaker än snytbaggegnag måsta man i en sådan skattning ha kännedom även om denna avgång. Sannolikt är plantavgången kopplad till andra avgångsorsaker än snytbagge i relativa termer oberoende av antalet planterade plantor per ha. 29

32 D.v.s. i en skattning av hur många fler plantor som måste planteras måste även andra avgångsorsaker räknas med på en nivå som den faktiskt observerade i dagens planteringar. För att kunna skatta detta borde egentligen det ursprungliga antalet planterade plantor vara känt, vilket det inte är. Istället har plantantal, som en funktion av ståndortsindex, från SKA 99 (Thuresson 1999) använts för att skatta det ursprungliga plantantalet. Till detta måste avgången orsakad av snytbaggar skattas, dels idag med den nu använda andelen permetrinbehandlade plantor, dels efter permetrinförbudet, då den snytbaggeinducerade avgången kommer att öka kraftigt. Det nödvändiga extra antalet plantor vid plantering har beräknats utifrån en för detta ändamålet härledd formel. Utan att gå in på detaljer på hur formeln härletts har merbehovet av plantor per ha skattats med formeln: X ** 2 1 P( snyt) Plantor SKA99 *** 1 P snyt Plantor R5/ 7 K 2 Plantor SKA99, där X är det nödvändiga extra plantantalet i planteringar per ha (om x > 0 annars 0) P (snyt) ** är sannolikheten för snytbaggeavgång när 85 % av plantorna permetrinbehandlas, P (snyt) *** är sannolikheten för snytbaggeavgång med ett permetrinförbud och all annan skötsel lika, Plantor(SKA 99) är det skattade ursprungliga planterade plantantalet på de i återväxttaxeringen (R5/7) inventerade föryngringsobjekten, Plantor(R5/7) är det inventerade antalet huvudplantor vid återväxtinventeringen och K är en konstant (1.02) för att produktionsmässigt kompensera för det snytbaggegnag som inte dödar plantor men sätter ned höjdtillväxten motsvarande i snitt ett års tillväxt Långsiktiga produktionskonsekvenser För att kunna beskriva de medel- och långsiktiga produktionskonsekvenserna av permetrinstoppet, implementerat via de olika beskrivna scenarierna har Skogsstyrelsen låtit SLU studera detta via det s.k. Hugin-systemet (Lundström & Söderberg 1996). Avgångsmodellen som beskrivs i kap har implementerats för att linjärt proportionellt mot avgången i plantstadiet sänka huvudstamsantalet (de planterade huvudstammarna) vid tre meters höjd (när skogen tillväxtmässigt startar i Hugin). Dessutom har de andra redovisade förändringarna i skogsskötseln och föryngringsarbetet implementerats (se ovan) i enlighet med de olika uppbyggda scenarierna. Av kostnads- och tidsskäl har enbart Kronobergs län produktionsanalyserats i Hugin. För att därefter göra resultaten från Kronoberg mer allmängiltiga har konsekvenserna skalats upp 30

33 utifrån produktions- och andra relevanta data från resten av länen/länsdelarna i södra Sverige. Siffror för detta har tagits från SKA 99 (Skogsstyrelsen 2000) Kort och långsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogens primärproduktion Kortsiktiga kostnader De kortsiktiga kostnaderna är beroende på hur man väljer att tackla permetrinförbudet. Väljer man att genomföra initialt intensiva åtgärder som att öka plantantalet kraftigt får man högre kostnader idag, men istället lägre förluster senare i produktions- och förädlingsled. Ett lite mindre intensivt sätt är att utföra åtgärder på samma intensitetsnivå som idag, ev. med en ändrad mix av föryngringsåtgärder (andelar plantering v.s. naturlig föryngring, andel markberedning, andel skärmställning etc.) och istället åtgärda med hjälpplantering när föryngringen går dåligt. Detta ger ofta lägre kostnader på kort sikt men innebär större produktionsförluster och kostnader på lång sikt än i det intensiva planteringsalternativet. De kostnads- men även minskade utgiftsposter som har beräknats på kort sikt för de olika scenarierna är: Högre planteringskostnader p.g.a. fler plantor. Detta alternativ beräknas bara i det beräkningsfall (se kap ovan) när man kompenserar permetrinförbudet med tätare planteringsförband. Hjälpplanteringskostnader (plant- och planteringskostnader) Kostnader för mekaniska skydd (merkostnaden för skydden samt hanteringen av dessa) Kostnader för större markberedningsarealer. Minskade arealer plantering (då naturlig föryngring enligt enkäterna kommer att ersätta plantering på en viss andel av arealen). Minskade kostnader för kemisk behandling av plantor. Ökade rådgivningskostnader för SVO och andra aktörer. Dessa kostnadsposter innehåller var för sig olika kostnadsdelar. Vid plantering är kostnaden satt till: plantkostnad täckrotsplanta 2.25 kr/planta plantkostnad barrotsplanta 2.30 kr/planta planteringskostnad täckrotsplanta 1.35 kr/planta planteringskostnad barrotsplanta 2.50 kr/planta Dessutom ansätts en fast kostnad på 1000 kr per planteringsobjekt. Vid hjälpplantering är kostnaden satt till: plantkostnad barrotsplanta 2.30 kr/planta 31

34 planteringskostnad barrotsplanta 3.70 kr/planta Dessutom ansätts en kostnad på 1000 kr per planteringsobjekt Kostnaden för mekaniska skydd är satt till 0.70 kr/planta i genomsnitt, kostnaden för permetrinbehandling är satt till 0.20 kr/planta i genomsnitt. Kostnaden för markberedning är satt till 1350 kr/ha. Och rådgivningskostnaden är satt till ca 3400 kr/dag Långsiktiga kostnader De långsiktiga kostnadsposterna är betydligt svårare att beräkna än de kortsiktiga, dels av skälet att många av de långsiktiga konsekvenserna bara kan skattas med större eller mindre fel. Dels, måste man utgå från dagens kostnader och intäkter och applicera dessa på virke som kanske faller ut först om 100 år då vedråvara kan vara både betydligt mer och mindre värt i dagens penningvärde. Dessutom kan man inte jämföra 100 milj. om 50 år med 100 milj. idag, då pengar idag normalt anses mer värda än samma summa pengar om 50 år. För att göra en rättvis jämförelse över tiden måste man därför diskontera de framtida intäkterna och kostnaderna till idag med en s.k. real ränta (i sin enkla form alternativ avkastningsförräntning minus inflation). Denna ränta sätts i skogliga sammanhang ofta till mellan 2.5 % och 5 %. Här har 3 % real ränta använts som diskonteringsfaktor i applicerbara fall. De långsiktiga kostnadsposter som direkt eller indirekt har beräknats är: Produktionsförluster p.g.a. förlängd hyggesvila/väntetid. Denna förlust i produktionstid kommer att ge effekter för de framtida avverkningsmöjligheterna. Om man lite förenklat antar att omloppstiden är 80 år i södra Sverige gör varje år i förlängd hyggesvila en i genomsnitt sänkt volymproduktion på ca 1.25 %. Denna effekt kan man i skogliga sammanhang invänta att kompensera för genom att sänka avverkningsvolymerna först när effekten uppträder (i framtiden) eller så sänker man avverkningsnivån redan idag för att jämna ut effekten över tiden. De förlängda väntetiderna kommer också att på en stor del av föryngringsobjekten innebära att vegetationskonkurrensen ökar, vilket gör att plantor antingen dör eller får en sämre start och därmed sämre tillväxt (se ovan). Produktionsförluster p.g.a. en övergång till större arealer naturlig föryngring. Naturligt föryngrad skog kan på rätt mark, med tillräcklig mängd frö-/skärmträd och med bra utförd markberedning, producera volym- och kvalitetsmässigt minst i nivå med skogsodlad skog. Erfarenhetsmässigt, visar det sig emellertid att de naturligt föryngrade objekten ofta får sämre återväxtresultat och därmed sämre produktion som resultat. I utredningen har det antagits att den ökande arealen naturlig föryngring får samma egenskaper som de under åren inventerade objekten med naturlig föryngring, vilka i genomsnitt har sämre resultat och produktionsförutsättningar än de skogsodlade objekten. Detta ger också i återväxtresultatsimuleringarna sämre resultat och i Huginberäkningarna negativ påverkan på produktionen. Produktionsförluster p.g.a. direkta avgångar orsakade av snytbaggegnag. Produktionsförluster p.g.a. tillväxtnedsättning hos plantor som blir gnagda av snytbaggar, men klarar angreppen. 32

35 Till viss del kan de långsiktiga produktionsförlusterna och kostnaderna minskas med hjälpplanteringsinsatser. Forskning har emellertid visat att hjälpplantering ger en jämfört med initial plantering svag produktionsrespons eftersom dessa senare utsatta plantor kommer efter de först satta plantorna i höjdtillväxt och därmed alltid kommer att växa under stark konkurrens. Därför får man även med en intensiv hjälpplantering, om den inte utförs kort efter den initiala planteringen, betydande produktionsbortfall (Gemmel 1987) och de hjälpplanterade plantorna kan få en volymutveckling som motsvarar mindre än hälften av de först planterade plantorna/stammarnas utveckling. Eftersom de flesta skogsägare av naturliga skäl förmodligen kommer att vänta ett par eller tre år innan hjälpplantering om man fått ett kraftigt snytbaggeangrepp, kommer förmodligen inte hjälpplantering mer än sällan att ge en hög produktionsrespons. Effektivast blir hjälpplanteringen när stora luckor uppstått i en föryngring, där konkurrensen från nära stående plantor är liten. I utredningen har hjälpplantering inte gett någon produktionseffekt annat än indirekt, genom att en viss del av cirkelytorna som Hugin-beräkningarna grundar sig på har varit hjälpplanterade. Trots detta underskattas förmodligen produktionseffekten av hjälpplantering i utredningen Ekonomiska effekter i de skogliga förädlingsleden De ekonomiska effekterna av det kommande permetrinförbudet i förädlingsleden är mycket svåra att skatta. Flertalet av effekterna är långsiktiga och först på års sikt börjar effekterna få genomslag. Permetrinförbudet kommer att påverka virkesutbudet negativt på sikt. När detta minskar påverkas det samlade förädlingsvärdet i sågverks- och övrig skogsindustri. Här har bedömningen gjorts att förlusten i förädlingsleden som en effekt av permetrinförbudet per volymenhet är lika stort som förädlingsvärdena för de idag avverkade volymerna. Enligt Skogsstyrelsen (2002a) var förädlingsvärdet i trävaru-, massa- och pappersindustrin (inkl. den importerade volymen stamved) 727 kr per förbrukad skogskubikmeter (m 3 sk) år Med ett förenklat antagande om att den med hjälp av permetrinet inducerade volymen i genomsnitt får samma förädlingsvärde så kan den totala förädlingsförlusten av permetrinförbudet skattas översiktligt genom att multiplicera de totala skattade volymförlusterna i framtida avverkningar med detta enhetspris Sysselsättningseffekter På samma sätt som vid skattningen av de ekonomiska effekterna i den skogliga förädlingen är det svårt att skatta sysselsättningseffekten av permetrinförbudet. Man kan dela in arbetskraften i två huvudsakliga delar här. Dels den del som får minskad sysselsättning p.g.a. minskande avverkningsvolymer i direkt skogsarbete. Dels den del där sysselsättningen i trävaruindustrin och i massa-, pappers- och pappindustrin påverkas. Den senare delen är synnerligen svår att skatta då sambandet mellan det i Sverige producerade virket och produktionen i industrin förmodligen inte är linjärt, eftersom importvirke är en alternativ råvarukälla, om än till högre kostnader än det inhemska virket. Enligt Skogsstyrelsen (2002a) var antalet arbetstimmar i skogsbruket år Om samma fördelning på avverkningsarbete och annat arbete gäller inom hela skogsbruket som inom det enskilda skogsbruket blir avverkningsarbetet totalt ca timmar. Dividerat med 8 h per arbetsdag och 260 arbetsdagar per år (inkl. semester) blir sysselsättningen ca 33

36 9200 årsarbeten i avverkningsrelaterade jobb år Denna sysselsättning resulterade samma år i en nettoavverkningsvolym på ca 61.8 milj. m 3 fub, d.v.s. arbetskraftsåtgången var knappt en årsarbetskraft per 6700 m 3 fub i avverkning. Om ett likartat mycket enkelt beräkningssätt appliceras på trävaruindustrin blir siffran anställda dividerat med ca (30.3 milj. m 3 fub sågtimmer avverkat i Sverige milj. m 3 fub importerat till Sverige) eller 1 årsarbetskraft per 880 m 3 fub sågtimmer (Thuresson 2002). I massa- och pappersindustrin är ca personer sysselsatta på årsbasis. Ursprunget för råvaran fördelas på 29 milj. m 3 fub massaved (inkl. import), motsvarande 10.5 milj. m 3 fub sågverksflis (inkl spån) och knappt 2 milj. ton återvunnet papper (Thuresson 2002). Om arbetstillfällena delas upp på motsvarande vis beroende på varifrån råvaran har sitt ursprung (grov förenkling) blir arbetskraftspotentialen ca: 1 årsarbetskraft per 953 m 3 fub massaved, 1 årsarbetskraft per 3000 m 3 fub timmer (med det enkla antagandet att 3 m 3 fub timmer ger motsvarande 1 m 3 fub sågverksflis). Arbetstillfällena i board- och skivindustrin har här inte beaktats eftersom det blir en liten post, som här kan betraktas som säkerhetsmarginal i beräkningarna. 34

37 5 Resultat Här beskrivs ett urval av de resultat som utredningen tagit fram och skulle kunna ta fram. Att i rapporten beskriva alla tänkbara beräkningsresultat eller ens alla framtagna siffror, alternativ, scenarier, m.m., skulle i och för sig resultera i en tjock rapport. Författarna tror emellertid att det urval av resultat och data som presenteras här, med alla de brister en konsekvensutredning som denna innehåller, väl räcker för att bilda sig en bred uppfattning om konsekvenserna av det kommande permetrinförbudet. 5.1 Skogsägarnas och det övriga skogsbrukets bedömningar av förändringar i återväxtarbetet som en följd av permetrinförbudet Baserat på de enkäter som genomförts har följande sammanställningar gjorts för det som i enkäten betraktats som snytbaggeutsatt område. Detta område skiljer lite mellan ägarkategorierna, men motsvarar i praktiken Götaland och Svealand förutom de nordvästligaste delarna av Svealand. Här beskrivs resultaten per små-/mellanskogsbruket, storskogsbruket och företrädarna. Den sista gruppen utgörs av skogsägarföreningar, Sydved och Skogssällskapet Mekaniska snytbaggeskydd Som ersättning för permetrin, som idag används på ca 85 % av de planterade plantorna i det snytbaggeutsatta området, kan olika mekaniska skydd ge ett under första året gott, men dyrt och inte fullständigt skydd. Små- och mellanskogsbruket bedömer att man kommer använda mekaniska skydd på 42 % av föryngringsarealerna och motsvarande bedömning för Storskogsbruket är ca 30 % av arealen. Företrädarna bedömer att motsvarande siffra för sina kunder kommer uppgå till 27 % Hyggesvilans längd Vid 3 års hyggesvila och längre minskar risken kraftigt för att snytbaggegnaget på plantorna skall bli letalt. Istället ökar risken för vegetationskonkurrens och därmed utkonkurrerade plantor eller plantor med kraftigt nedsatt tillväxt. Små- och mellanskogsbruket bedömer att man på 38 % av den skogsodlade arealen kommer att förlänga hyggesvilan. Motsvarande siffra för storskogsbruket är 3 % och för företrädarna är siffran 14 % Markberedning Som beskrivs i inledningskapitlet är markberedning som ger en tillräckligt stor planteringspunkt i ren mineraljord ett mycket säkert och effektivt skydd mot snytbaggegnag. Vid normal praktisk markberedning kommer en stor andel planteringspunkter hamna i humusblandad mineraljord (här 40 %) och även i ej markberedd jord (här 35 %). Trots detta har markberedning en dokumenterat stor effekt på snytbaggeinducerad plantavgång, vilket åskådliggörs i Figur

38 Figur Diagram som beskriver skillnaden i snytbaggeinducerad plantavgång med och utan markberedning. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 Sannolikhet för plantavgång orsakad av snytbagge utan markberedning och om normal markberedning utförts kort tid innan plantering Täckrotsplanta med markberedning Barrotsplanta med markberedning Täckrot ej markberett Barrot ej markberett 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Hyggesvila (År) Därför vore det rimligt att anta att markberedningsarealerna kommer att öka som en följd av permetrinförbudet. Trots detta verkar viljan att öka markberedningsandelen vara relativt låg. Små- och mellanskogsbruket sammantaget bedömningen att man bara kommer att öka markberedningsandelen med 3 %-andelar. Storskogsbruket bedömer att man inte kommer att öka markberedningsandelen överhuvudtaget. Detta beror förmodligen på att man bedömer att man idag markbereder ca 95 % av den föryngringsavverkade arealen inom snytbaggeutsatt område. Denna siffra är emellertid en klar överskattning jämfört med de inventeringsresultat som Polytaxinventeringen ger (se nedan). Företrädarna, som bedömer den idag använda markberedningsarealen till 72.5 %, tror att andelen markberedd areal kommer att öka med 9 % till 81.5 % Skärmställningar Även skärmställningar har visat sig ge en lägre avgång p.g.a. snytbaggar än i skogsodlingar utan motsvarande skärm (Figur ), även om denna skyddseffekt är lägre än t.ex. den en normal markberedning ger. 36

39 Figur Diagram som åskådliggör effekten av skärmställning på den snytbaggsinducerade avgången Snytbaggeavgång med och utan skärm (ej Mb. ej plantskydd) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 Täckrotsplantering utan skärm Barrotsplantering utan skärm Täckrotsplantering med skärm Barrotsplantering med skärm 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Hyggesvila, år Små-/mellanskogsbruket bedömer att man kommer at öka andelen planteringar under skärm med ca 4 %-andelar. Sammanställningen av storskogsbrukets svar ger den överraskande siffran minus 1 % (från 12 till 11 %-andelar), vilket förmodligen beror på att man istället gör om en del av de nuvarande skärmställningsobjekten till rena naturliga föryngringar utan skogsodlingsinsatser. Här bedömer företrädarna en ökad användning av skogsodling under skärm från 7 till 13 %, d.v.s. en ökning med 6 %-andelar Naturlig föryngring och ingen åtgärd alls som alternativ till skogsodling! Små- och mellanskogsbruket tycks bedöma att naturlig föryngring eller inga åtgärder alls är alternativ som kommer öka kraftigt efter permetrinförbudet. Man bedömer att andelen naturlig föryngring ökar från 14 till 24 % (totalt ca 10 %-andelar) och att ingen åtgärd ökar från ca 1 till 3 % (d.v.s. med 2 % andelar). Storskogsbruket bedömer även här att relativt små förändringar kommer att ske på dess marker, men tror att andelen naturlig föryngring ökar från 17 till 19 % på egna marker. Ingen åtgärd tror man inte används idag och inte heller kommer att användas efter permetrinstoppet. Företrädarna gör ungefär samma bedömning som små-/mellanskogsbruket. Den naturliga föryngringen tror man kommer att öka från 20 till 28 % och användningen av ingen åtgärd från 3 till 5 %. 37

40 5.1.6 Stora plantor för att minska snytbaggeskadorna Generellt gäller att ju större plantorna är, framförallt stamdiametern, desto lägre andel dör p.g.a. snytbaggegnag. Därför kan plantering med större plantor, med de kostnader detta innebär, ge lägre snytbaggsinducerade avgångar (Figur ). Figur Diagram som åskådliggör plantstorlekens inverkan på snytbaggeavgången. Sannolikhet för snytbaggeavgång givet olika rothalsdiametrar (mm) hos plantorna (plantor och hygge obehandlat) 1 0,9 0,8 0,7 Ingen hyggesvila Två års hyggesvila Tre års hyggesvila 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Rothalsdiameter (mm) Totalt bedömer små- och mellanskogsbruket att användningen av extra stora plantor kommer att öka kraftigt, från idag 15.5 % till 31.8 % efter permetrinförbudets införande. Av enkäten framgår inte om detta innebär en övergång från täckrot- till barrotsplantor eller kanske att man byter från 3-årig barrot till 4-årig barrot, etc. Storskogsbruket bedömer även här att relativt små förändringar görs, med en ökning från idag använda extra stora plantor på 5.4 % av föryngringsarealen till 7.5 % efter permetrinförbudets införande. Företrädarna gör en bedömning någonstans mitt emellan de båda ägarkategorierna. Man bedömer att användningen av extra stora plantor ökar från 3.8 % till 10.9 %. Även detta är en rejäl ökning vilket sammantaget borde innebära att beställningarna av stora plantor för användning i små och mellanskogsbruket borde öka kraftigt Tilltron till de egna skogsodlingsambitionerna En intressant om inte förvånande slutsats från enkätsvaren hos både små-/mellanskogsbruket och storskogsbruket är att man överlag tror sig göra större återväxtinsatser än vad verkligheten visar. D.v.s. man säger i enkätsvaren framförallt att man idag skogsodlar och markbereder en större andel av föryngringarna och använder Ingen åtgärd mer sällan, än vad SVOs återväxttaxering (Polytax ) visar att man gör i verkligheten. 38

41 Små-/mellanskogsbruket En sammanställning av hur små-/mellanskogsbruket tror att man idag utför åtgärder (Tabell ) i sina föryngringar visar att man anser att knappt 80 % av arealerna markbereds och att man planterar ca 85 % av föryngringsarealerna. Tabell Sammanställning av hur små-/mellanskogsbruket egna svar på idag använda föryngringsåtgärder inom snytbaggeutsatt område. med MB Utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 0,0 0,9 0,9 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 11,0 3,4 14,4 Plantering (normal) 48,6 10,5 59,1 Plantering med extra stora plantor 10,8 4,7 15,5 Plantering under skärm 8,8 1,3 10,1 Summa 79,1 20,9 100,0 Detta kontrasterar avsevärt mot den sammanställning av Polytaxinventerade objekt Dessa objekt som är föryngringsavverkade och i genomsnitt åtgärdade med markberedning, plantering, etc. 2-4 år senare, visar att både den planterade och den markberedda andelen är betydligt lägre än de från enkäterna sammanställda siffrorna. Denna sammanställning (Tabell ) som är lite annorlunda i sin uppställning, men annars förmedlar samma information. Polytaxinventeringen ger vid handen att knappt hälften av den föryngringsavverkade arealen är markberedd 5 år efter avverkning och plantering som återväxtmetod är använd på ca 60 % av den föryngrade arealen. Dessutom är drygt 5 % av objekten avverkade utan att annan åtgärd än att naturen sköter sig själv. Tabell Sammanställning av utförda åtgärder på privata skogsägares (arealmässigt liten skillnad jämfört med små-/mellanskogsbruket) föryngringar inventerade inom Götaland och Svealand förutom de nordvästra delarna. med MB Utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 0,0 5,4 5,4 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 13,5 20,3 33,9 Plantering täckrot 12,1 11,0 23,1 Plantering barrot 12,1 10,5 22,6 Plantering under 5,7 2,4 8,1 Skärm täckrot Plantering under 4,6 1,2 5,8 Skärm barrot Summa 48,0 50,8 98, Storskogsbruket Storskogsbrukets svar på hur man idag utför åtgärder (Tabell ) i sina föryngringar visar att man anser att ca 95 % av de föryngringsavverkade arealerna markbereds och att man planterar ca 83 %. 39

42 Tabell Sammanställning av storskogsbrukets egna svar på idag använda föryngringsåtgärder inom snytbaggeutsatt område. Med MB Utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 0,0 0,1 0,1 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 15,8 1,0 16,8 Plantering (normal) 66,0 0,5 66,6 Plantering med extra stora plantor 3,1 1,9 5,0 Plantering under skärm 10,2 1,4 11,5 Summa 95,1 4,9 100,0 Även för storskogsbruket skiljer sig här siffrorna jämfört med sammanställningen av Polytaxinventerade objekt Denna säger att drygt 80 % av den föryngringsavverkade arealen är markberedd 5 år efter avverkning och plantering som återväxtmetod är använd på drygt 70 % av den föryngrade arealen. Dessutom är 3.5 % av objekten avverkade utan att annan föryngringsåtgärd är använd än att naturen sköter sig själv. Tabell Sammanställning av utförda åtgärder på Övriga skogsägares (arealmässigt liten skillnad jämfört med storskogsbruket) föryngringar inventerade inom Götaland och Svealand förutom de nordvästra delarna. med MB Utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 1,2 2,3 3,5 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 21,0 4,9 25,9 Plantering täckrot 23,1 4,2 27,3 Plantering barrot 22,0 4,1 26,1 Plantering under 11,2 2,3 13,5 Skärm täckrot Plantering under 3,0 0,5 3,5 skärm barrot Summa 81,5 18,3 99, Sammantagna förändringar i återväxtarbetet För att bedöma de produktionsmässiga konsekvenserna av det förändrade återväxtarbetet och de negativa effekterna av de större snytbaggeskadorna som följder av permetrinförbudet, måste ett verkligt nuläge jämföras med ett bedömt framtida läge avseende föryngringsarbetet. Utgångsläget är här därför satt till de inventeringsresultat som Polytaxinventeringarna har gett (Tabell & Tabell ) medan förändringen erhållits från de sammanställda enkätsvaren (se Material och metoder). 40

43 Små-/mellanskogsbruket Sammantaget har därför återväxtarbetet på små-/mellanskogsbruket efter permetrinförbudet bedömts till att bli enligt Tabell Om man vill se skillnaden skall detta jämföras med det verkliga nuläget enligt Tabell Tabell Sammanställning av utförda åtgärder efter permetrinstoppet på små- /mellanskogsbrukets marker inom Götaland och Svealand (förutom de nordvästra delarna). Med MB utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 0,0 7,6 7,6 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 21,2 22,7 43,9 Plantering täckrot 6,0 5,7 11,7 Plantering barrot 10,0 8,0 18,0 Plantering under 7,4 1,9 9,3 skärm täckrot Plantering under 7,4 1,8 9,2 skärm barrot Summa 52,0 47,7 99,7 Man ser här att andelen naturlig föryngring får en framträdande roll efter permetrinförbudet. Att andelarna Ingen åtgärd (7.6 %) och att andelarna naturlig föryngring utan markberedning får stora arealandelar kommer i sig innebära sämre återväxtresultat (se nedan) och försämrad virkesproduktion på sikt Storskogsbruket Skillnaden i framtida föryngringsåtgärder på storskogsbrukets marker efter permetrinförbudet kommer att bli små. Därför skiljer sammanställningen av framtida föryngringsåtgärder på storskogsbrukets marker inom snytbaggeutsatt område efter permetrinförbudet (Tabell ) lite jämfört med det inventerade nuläget (Tabell ). Tabell Sammanställning av utförda åtgärder efter permetrinstoppet på storskogsbrukets marker inom Götaland och Svealand (förutom de nordvästra delarna). Med MB utan MB Summa Avverkning utan annan åtgärd 1,2 2,3 3,5 än att naturen sköter sig själv Naturlig föryngring 22,4 5,6 28,0 Plantering täckrot 22,5 4,1 26,6 Plantering barrot 22,0 4,0 26,0 Plantering under 10,5 2,2 12,7 skärm täckrot Plantering under 2,7 0,4 3,1 skärm barrot Summa 81,3 18,6 99,9 41

44 5.2 Kortsiktiga konsekvenser på virkesutbudet Enkätsvaren Sammanställningen av enkätsvaren avseende avverkningsbenägenheten visar att det kan komma uppstå stora störningar i virkesförsörjningen i södra Sverige i samband med permetrinförbudet. På frågan Kommer permetrinförbudet att påverka er avverkningsplanering de närmaste fem åren? : svarade 33 % (arealvägt mot planerad avverkningsareal) av skogsägarna i små- /mellanskogsbruket att man kommer att ändra avverkningstidpunkt. Motsvarade siffra för storskogsbruket är 38 %. svarade 28 % (arealvägt mot planerad avverkningsareal) av små-/mellanskogsbruksägarna att man kommer att gallra istället för att föryngringsavverka och mer än 90 % av dessa säger att man istället senarelägger planerade föryngringsavverkningar. Det är ingen tydlig skillnad i svaren mellan var man har sin skog. Mellanskogsbruket avviker emellertid, då man i inget fall avser att gallra istället för att föryngringsavverka. Hela 37 % (arealvägt mot planerad avverkningsareal) av storskogsbruket svarade att man kommer att gallra istället för att föryngringsavverka. Dock, avser man bara att senarelägga föryngringsavverkningar på 3 % av den planerade avverkningsarealen vilket leder till slutsatsen att effekten av dessa omläggningar förmodligen blir liten. Företrädarna tror i än högre grad än skogsägarna att gallringar kommer att till del ersätta föryngringsavverkningar. Hela 67 % (arealvägt) tror just detta och man tror att man på ca 15 % av den tilltänkta arealen föryngringsavverkning kommer att senarelägga avverkningen. Sammantaget, tillsammans med enkätkommentarerna och en större arealandel naturlig föryngring (förmodligen med kvarlämnade fröträd) enligt ovan, ger bilden av att avverkningsvolymerna från föryngringsavverkningar inom snytbaggeutsatt område på kort sikt kan komma att minska med upp till %. Delar av detta ersätts emellertid förmodligen av virke från gallringar. Störst blir därför effekten förmodligen för sågverksindustrin eftersom gallringarna kommer att ge lägre timmerandelar Vad hände i samband med DDT-förbudet Vad säger Riksskogstaxeringens databaser I mitten av 1970-talet var avverkningsvolymen i Sverige högre än vad den dittills varit. Efter en kraftig lågkonjunktur med början i mitten på 1970-talet sjönk avverkningsvolymen kraftigt och slutavverkningen minskade i samma takt. Den minskade slutavverkningsvolymen (Figur ) har satts i samband med DDT-förbudet 1975, men tillgängliga data stöder inte detta. Förmodligen var nedgången till största delen en effekt av den sämre efterfrågan på skogsprodukter. 42

45 Föryngringsavverkning (m3sk/år) per landsdelar Götaland Svealand Södra Norrland Norra Norrland År Figur Föryngringsavverkad volym per landsdelar enligt Riksskogstaxeringen. Föryngringsavverkningens andel av den totala avverkningen under den aktuella perioden (se exv. Figur ) minskade inte, vilket den borde gjort om den minskade totalavverkningen orsakades av DDT-förbudet. Dels så är det svårt att se i data att föryngringsavverkningarna minskade mer i Götaland och Svealand än i Norrland (se Figur ), vilket det också borde gjort om DDT-förbudet var huvudorsaken till avverkningsminskningarna. Total avverkning uppdelad på avverkningsformer (volymandelar) 100% Annan mark 80% Övr. avverkning 60% Röjning 40% Gallring 20% Slutavverkning 0% År Figur Total avverkning uppdelad per de i Riksskogstaxeringen inventerade avverkningsformerna (andel av volym)

46 Däremot finns en antydan till att Götalands och Svealands sammanlagda andelar av volymen från föryngringsavverkning minskade något, vilket ev. kan bero på DDT-förbudets inverkan på avverkningsbenägenheten. Regionuppdelad föryngringsavverkning (% av 100% 80% Götaland 60% Svealand 40% Södra Norrland 20% Norra Norrland 0% År Figur Den slutavverkade/föryngringsavverkade volymens fördelning på landsdelar enligt Riksskogstaxeringen. Sammantaget kan man inte baserat på Riksskogstaxeringen databaser säga att DDT-förbudet påverkade utbudet på föryngringsavverkat virke. Det finns en svag antydan i data att DDTförbudet under några år kan ha påverkat utbudet, men sambanden är inte signifikanta. 5.3 Kortsiktiga konsekvenser för återväxternas kvalitet Resultaten från SVOs återväxttaxering (Polytax R5/7) för åren visar en försämring av föryngringsresultatet, vid en jämförelse med den förra inventeringen (Strömberg m.fl. 2001). Arealandelen som uppfyllde skogsvårdslagens (SVLs) minimikrav med avseende på antal huvudplantor och luckighet hade minskat från 81 % till 74 % av den föryngringsavverkade arealen. Liksom vid tidigare inventeringar, hade plantering en större arealandel (80 %) som uppfyller SVLs krav än naturlig föryngring (67 %). Där ingen åtgärd utförts var andelen godkänd areal endast 30 %. Privata markägare hade i genomsnitt markberett 55 % av arealen medan motsvarande siffra för Övriga markägare var 91 %. Av de föryngringsobjekt som inte hade markberetts fanns ett behov av markberedning på hälften av arealen. Detta behov återfanns framförallt på privatägd mark där man valt naturlig föryngring som återväxtmetod. Det finns flera orsaker till det försämrade föryngringsresultatet. En faktor som har stor påverkan är den större andelen naturlig föryngring (30 %) eftersom naturlig föryngring i genomsnitt har sämre återväxtresultat jämfört med planteringar. 44

47 Läget avseende föryngringarna är alltså dåligt, även innan permetrinförbudet. Detta bör beaktas när resultaten av det simulerade permetrinförbudet nedan presenteras Andelen godkända föryngringar efter permetrinförbudet Med oförändrad skötsel Simuleringsresultaten, baserade på avgångsmodellen redovisad under kapitel 4.3.4, visar att om ingen korrigering görs i mixen av föryngringsmetoder kommer återväxtresultaten försämras mycket kraftigt. Med samma skötsel som idag kommer dagens redan dåliga resultatet, med 73 procent godkända föryngringar i Götaland och Svealand (förutom de nordvästra delarna av Svealand), att falla till 54 procent godkända föryngringar. Så dåliga återväxtresultat har inte noterats sedan mitten av 1970-talet. Lokalt där markberedning och skärm idag inte används eller kan användas blir effekten ännu större. Särskilt i de västra delarna av Västra Götaland har arealandel markberedning alltid varit låg (Figur ). Detta beror förmodligen på en kombination av små brukningsenheter med därav ofta små föryngringsytor och en stor arealandel med grunt eller tämligen grunt jorddjup (< 70 cm), vilket ger sämre markberedningsresultat (se exv. Figur ). Figur Arealandel (%) av föryngringar som är markberedda enligt Distriktspolytax ( ). 45

48 Figur Arealandelar (%) med mäktigt jorddjup (> 70 cm) Sådana skogsodlade icke markberedda områden utan skärm har idag i genomsnitt 76 procent godkända föryngringar. Eftersom de inte markbereds och sällan har bra förutsättningar för skärmställning blir de särskilt utsatta och simuleringen ger vid handen att bara 33 procent av arealen kommer att bli godkänd (Tabell ) vid ett permetrinförbud om inga andra åtgärder sätts in. Om skogsägarna sätter in de åtgärder, man räknar med efter permetrinförbudet (förlängd hyggesvila, uppgiven andel mekaniska skydd, uppgiven andel större plantor, större andel naturlig föryngring, etc.) kommer ändå den godkända arealandelen bli så låg som knappt 50 % procent på denna typ av objekt (Tabell ). Men även där man idag markbereder och planterar under skärm och 86 procent av arealen blir godkänd kommer med samma skötsel och utan plantskydd den godkända arealandelen minska till 62 procent. Om alla förutspådda åtgärder görs på dessa objekt (längre hyggesvila, mekaniska skydd, större plantor, etc.) blir ändå bara 77 procent godkända (Tabell ). 46

49 Tabell Sammanställning av arealandelen (%) enligt Skogsvårdslagen godkända föryngringar Idag och simulerade resultat efter permetrinförbudet scenario där skogsbruket inte har anpassat föryngringsarbetet till permetrinstoppet. Redovisning med olika kombinationer av idag använda föryngringsmetoder. Utan plantskydd innebär att varken permetrin eller andra plantskydd används. Mekaniska skydd innebär att permetrin ej används, men mekaniska snytbaggeskydd används i den omfattning skogsägarna själva bedömt. Behandlingskombination Totalresultat Plantering utan skärm Plantering med skärm MB Idag 80,9 85,3 86,3 Utan plantskydd 62,1 59,1 62,7 Mekaniska skydd 71,7 73,5 72,8 Ej MB Idag 62,5 76,5 75,1 Utan plantskydd 42,9 33,2 58,5 Mekaniska skydd 52,4 54,6 64,4 Totalt Idag 73,3 82,1 84,2 Utan plantskydd 54,2 49,6 62,0 Mekaniska skydd 63,8 66,5 71, Med snytbaggsanpassad skogsskötsel Det har redan framgått att även med den mix av snytbaggeanpassade föryngringsmetoder (längre hyggesvila, större andelar markberedning och skärmställningar, mer naturlig föryngring, m.m.), som skogsbruket bedömer att man kommer att använda sig av efter permetrinförbudet, kommer om inget annat görs föryngringsresultaten bli betydligt sämre än Idag. Det viktigaste resultatet från dessa simuleringar är att med skogsbrukets alla förväntade åtgärder skattas den godkända arealen föryngringar sjunka från 73 till 63 procent allt annat lika (Tabell ). 47

50 Tabell Sammanställning av arealandelen (%) enligt Skogsvårdslagen godkända föryngringar Idag och simulerade resultat efter permetrinförbudet scenario där skogsbruket har anpassat föryngringsarbetet enligt enkätsvar (se ovan). Redovisning med olika kombinationer av föryngringsmetoder. Utan plantskydd innebär att varken permetrin eller andra plantskydd används. Mekaniska skydd innebär att permetrin ej används, men mekaniska snytbaggeskydd används i den omfattning skogsägarna själva bedömt. Behandlingskombination Totalresultat Plantering utan skärm Plantering med skärm MB Idag 80,9 85,3 86,3 Utan plantskydd 68,2 68,2 71,2 Mekaniska skydd 71,7 72,2 76,9 Ej MB Idag 62,5 76,5 75,1 Utan plantskydd 47,3 44,1 73,1 Mekaniska skydd 48,8 48,9 73,1 Totalt Idag 73,3 82,1 84,2 Utan plantskydd 59,9 59,8 71,5 Mekaniska skydd 62,7 64,1 76, Behov av om- och hjälpplanteringar Den stora extra plantavgång som permetrinförbudet kommer medföra innebär att om- och hjälpplanteringsbehovet ökar. Här kan man skilja mellan direkta snytbaggsorsakade underkända objekt och de objekt som ur andra aspekter än snytbaggeangrepp får en mindre optimal föryngringsåtgärd och kan få sämre föryngringsresultat p.g.a. detta. I den senare gruppen utgör den ökade arealandelen naturlig föryngring den avgjort största gruppen. Eftersom naturlig föryngring som föryngringsmetod även innan permetrinförbudet har en lägre andel godkända objekt kommer den tillkommande naturliga föryngringen i sig ge en lägre andelar godkända objekt. Detta beror på att dessa tillkommande naturliga föryngringar förmodligen har sämre grundförutsättningar för naturlig föryngring. Av de drygt 10 procentandelar tillkommande underkända föryngringsobjekt som följaktligen blir föremål för hjälpplanteringsinsatser härrör drygt 3 procentandelar från den tillkommande arealen naturlig föryngring som skogsägarna förväntar sig efter permetrinförbudet. Merparten av de underkända objekt kommer att blir föremål för tvingande hjälpplanteringsinsatser men bara ca 0.3 procentandelar behöver omplanteras. Totalt blir det tillkommande hjälpplanteringsbehovet stort även om skogsägarna gör de förändringar i föryngringsarbetet, inkl. använder mekaniska skydd på 42 % resp. 30 % (små- /mellanskogsbruket resp. storskogsbruket) av plantorna, som man förväntar sig. Inom det snytbaggeutsatta området kommer detta tillkommande hjälpplanteringsbehov att uppgå till knappt ha per år och dessutom tillkommer ett omplanteringsbehov på ca 300 ha per år. Ekonomiskt kanske det däremot är lämpligt att omplantera större andelar av dessa underkända objekt eftersom hjälpplantering både är dyrt och produktionsmässigt ineffektivt (se exv. Gemmel 1987) i jämförelse med nyplantering. 48

51 5.3.3 Hur mycket bättre måste det initiala föryngringsarbetet bli för att åstadkomma föryngringsobjekt med samma kvalitet som idag En idé som framförts under utredningen är att det vore intressant att se hur mycket intensivare föryngringsinsatser det skulle krävas i det initiala föryngringsskedet för att åstadkomma likvärdiga föryngringsresultat efter permetrinförbudet som innan detta allt annat lika. Här har bara simulerats hur många extra plantor per ha som man skulle behöva plantera för att åstadkomma likvärdiga föryngringar efter permetrinstoppet och alternativ med plantskyddsinsatser etc. har inte testats. Resultaten är uppseendeväckande då man i genomsnitt på alla skogsodlade objekt inom det snytbaggeutsatta området skulle behöva plantera ca 4900 fler plantor per ha eller totalt 7200 plantor per ha i genomsnitt. Detta skall alltså jämföras med de ca 2300 plantor per ha som idag planteras vid plantering. Eftersom tallplantorna är mer utsatta för bl.a. viltbetning än granplantorna skulle det behöva planteras i genomsnitt tallplantor/ha för att få samma föryngringsresultat som idag. För att åstadkomma samma föryngringsresultat med granplantor, som klarar viltbete och andra avgångsorsaker bättre, behöver man bara plantera knappt 6900 granplantor/ha. Då barrotsplantorna har en i genomsnitt större rothalsdiameter och därför klarar snytbaggegnaget bättre behöver man i snitt plantera knappt 4000 fler plantor per ha medan täckrotsplanteringar kommer att kräva knappt 5900 fler plantor per ha för samma återväxtresultat. Eftersom detta är genomsnittssiffror förekommer det objekt som inte kräver så höga insatser (exv. skärmställningsobjekt med markberedning), men istället finns det objekt som kräver betydligt större initiala insatser. Sammantaget är det orimligt (se även kostnadsskattningar nedan) att kompensera permetrinstoppet med intensivare planteringsinsatser. 5.4 Produktionskonsekvenser och långsiktiga konsekvenser på virkesutbudet Sammantaget kommer permetrinförbudet, om inget annat plantskydd med lika god effekt tas fram, innebära stora effekter på tillväxt och på det långsiktiga utbudet på virke. Sammantaget kommer effekterna på den potentiella totala avverkningen emellertid först på års sikt bli riktigt märkbara. Detta fenomen har observerats även tidigare t.ex. i utredningen SKA 99 (Skogsstyrelsen 2000). Orsaken är att merparten av tillväxten och naturligtvis avverkningen återfinns i den redan etablerade och slutna skogen i beståndsåldrar > 30 år. Därför tar det så lång tid som år innan skillnaden märks tydligt. På det enskilda beståndet märks naturligtvis skillnaden långt tidigare och därför redovisas även resultat nedan för medelkalmarken i utgångsläget Tillväxteffekter Skillnaden mellan föryngrade objekt där permetrin används som plantskyddsmedel och andra föryngringar är av naturliga skäl störst tidigt i beståndets utveckling. Skillnaden är alltså störst innan skogen hunnit fylla ut luckor genom naturlig föryngring och genom att träd nära luckorna fyllt ut luckan. Bruttotillväxtförlusten (i procent) blir därför hög de första 10-49

52 årsperioderna och minskar fram till ca 45 års ålder då skogen är sluten och tillväxtskillnaden stabiliseras på en nivå på ca 3 % i de genomförda simuleringarna (Figur ). Den ackumulerade bruttotillväxtdifferensen får ungefär samma förlopp, med en senare utveckling och en högre ackumulerad differensnivå (Figur ). Den negativa påverkan är större för grantillväxten än för övriga trädslag, eftersom det är de planterade plantorna och inte de självföryngrade som påverkas negativt av permetrinförbudet och det är främst granplantor som planteras på skogsmark i södra Sverige. Utbudet på granvirke kommer alltså att påverkas mer i genomsnitt än för andra trädslag i genomsnitt. 40,00 35,00 30,00 Bruttotillväxtförlust (%) per 10-års period (efter permetrinstoppet), för medel-"kalmarken", Alla ägare 25,00 20,00 15,00 Alla trädslag Gran 10,00 5,00 0, års period Figur Genomsnittlig löpande bruttotillväxtdifferens (%) mellan ett skogsbruk där permetrin får användas och ett där det är förbjudet, men andra åtgärder sätts in enligt Permetrinstopp huvudscenario (se 4.3.1). Resultaten beräknade enbart på kalmark år 2000 och utan avverkningsingrepp. 50

53 40,00 35,00 Ackumulerad bruttotillväxtförlust (%) efter permetrinstoppet, för medel-"kalmarken", Alla ägare 30,00 25,00 20,00 15,00 Alla trädslag Gran 10,00 5,00 0, års period Figur Genomsnittlig från föryngringstidpunkten ackumulerad bruttotillväxtdifferens (%) mellan ett skogsbruk där permetrin får användas och ett där det är förbjudet, men andra åtgärder sätts in enligt Permetrinstopp huvudscenario (se 4.3.1). Resultaten beräknade enbart på kalmark år 2000 och utanavverkningsingrepp. Sammantaget kommer permetrinförbudet att påverka bruttotillväxten negativt med 5-7 % på en skogsgenerations sikt (Figur ) i Kronobergs län. Detta är beräknat utifrån hela skogsinnehavet och att högsta möjliga uthålliga avverkning implementeras. Det förutsätter också att skogsägarna gör de åtgärder man förutspått. Med mindre snytbaggeinriktade förändringsinsatser i föryngringsarbetet, särskilt gällande de mekaniska skydden blir tillväxteffekterna ännu större. 51

54 Tillväxtdifferens G-län med och utan Permetrin (%) 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00-6,00-7,00-8,00-9, års period Figur Tillväxtdifferens (procent per 10-års perioder) mellan business as usual och efter permetrinförbudet, för hela skogsinnehavet i Kronobergs län (G-län) när högsta möjliga avverkning är implementerad för de två scenarierna. Eftersom Kronobergs län ur många perspektiv är representativt för det övriga snytbaggeutsatta (SU) området, görs här bedömningen att den negativa tillväxteffekten i resten av SU-området blir likadan (5-8 %). Totalt kan detta på års sikt innebära en försämrad tillväxt på i storleksordningen 3-5 milj. m 3 sk/år i inom SU p.g.a. permetrinstoppet och något mer på längre sikt. Den försämrade ungdomstillväxten ger dessutom en längre stampningsperiod med t.ex. ökad viltskaderisk som följd. Den ger också indirekt ett större lövinslag, större arealer med röjningsbehov och förmodligen sämre virkeskvalitet som följd av de stora luckor som uppstår i bestånden p.g.a. den snytbaggsinducerade avgången Effekter på virkesutbudet Effekterna på virkesutbudet kommer att bli tydliga först på års sikt. Då minskar den potentiella avverkningen snabbt i Kronobergs län för att på sikt i medeltal hamna 8-10 % under den möjliga avverkningen med en fortsatt permetrinanvändning (Figur ). Extrapolerat till hela det snytbaggeutsatta området kan detta komma att negativt påverka virkesutbudet med mellan 4 och 5 milj. m 3 sk/år på års sikt. 52

55 2,00 Diffferens (%) total avverkning samtliga ägare, Kronobergs län 0,00-2, ,00-6,00-8,00-10,00-12,00-14,00-16,00 10-års period Figur Differens (%) i högsta möjliga avverkning i Kronobergs län, mellan Business as usual och Permetrinstopp huvudscenario, över en 200-års period. Även om den stora påverkan på avverkningsvolymer märks tydligt först på års sikt, påverkas 1:a gallringsvolymerna negativt redan på knappt 30 års sikt (Figur ). Orsaken går att finna i att det blir färre välbestockade yngre gallringsskogar med gallringsbehov efter permetrinstoppet. Differens (%) 1:a gallrings avverkning års period Figur Differens (%) i 1:a gallringsvolymer i Kronobergs län, mellan Business as usual och Permetrinstopp huvudscenario fördelat på 10-års perioder. 5.5 Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för sysselsättningen De ekonomiska konsekvenserna av det kommande permetrinförbudet kommer inte bara handla om ökade kostnader i föryngringsarbetet. Istället är det kanske framförallt den 53

56 långsiktiga direkta påverkan på virkesproduktionen och den indirekta påverkan detta ger på ekonomi och sysselsättning i den virkesförbrukande industrin, som har störst betydelse Kortsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogsbruket Med de förväntade förändringarna i föryngringsarbetet De kostnader som ett permetrinstopp på kort sikt skulle innebära om skogsbruket gör de förändringar i föryngringsarbetet som man uttalat (Scenariot Permetrinstopp huvudscenario ) är framförallt: Kostnader för hjälpplantering (plant- och planteringskostnader). Drygt 3000 objekt per år med en sammanlagd areal av knappt ha per år kommer att kosta ca 50 milj. kr/år. Kostnader för objekt som måste omplanteras. Drygt 50 objekt per år med en sammanlagd areal av knappt 300 ha per år kommer att kosta knappt 4 milj. kr/år. Kostnader för mekaniska skydd i den initiala skogsodlingen (merkostnaden för skydden samt hanteringen av dessa). Små-/mellanskogsbruket använder mekaniska skydd på 42 % av den skogsodlade arealen och storskogsbruket på 30 % vilket totalt kostar drygt 24 milj. kr/år. Kostnader för större markberedningsarealer. Drygt 3000 ha mer markberedning per år (enbart på små-/mellanskogsbrukets marker) kostar drygt 4 milj. kr/år. Minskade arealer plantering (då naturlig föryngring enligt enkäterna kommer att ersätta plantering på en viss andel av arealen): Minskar på kort sikt kostnaderna för plantering med ca 92 milj. kr/år Minskade kostnader för kemisk behandling av plantor: Vilket skattats uppgå till ca 20 milj. kr/år. De ökade rådgivningskostnaderna för SVO och andra aktörer är ännu svåra att skatta då detta rådgivningsarbete ännu inte är planerat hur det skall gå till. Målet med denna rådgivning bör bli att minska på de produktionsmässiga nackdelarna av permetrinstoppet, genom att använda andra behandlingsmetoder som passar den enskilda objektet. Tillsammans med breddinformation bör man därför räkna med enskild rådgivning till skogsägare som har avverkat eller skall avverka. Om man antar att sådan objektsvis rådgivning kräver en halv dags insats per objekt skattas de ökade rådgivningskostnaderna för SVO och andra aktörer till ca 40 milj. kr/år Med en planteringsintensitet som kompenserar permetrinförbudet Det har i konsekvensstudien bedömts vara intressant att skatta kostnaden för att åstadkomma lika goda återväxtresultat efter permetrinstoppet som man idag har, genom att intensifiera skogsodlingsinsatsen genom att plantera fler plantor. 54

57 Kostnaden för detta alternativ när man blir tvungen att plantera långt fler plantor än idag (se ovan) har grovt skattats till 1190 milj. kr/år, vilket är en så hög och orimlig siffra att högre planteringsintensitet inte kommer att betraktas som ett rimligt åtgärdsalternativ Långsiktiga ekonomiska konsekvenser i skogsbrukets primärproduktion Sammantaget blir kostnader för produktionsbortfallet på lång sikt i skogsbrukets primärproduktion lite förenklat det minskade virkesutbudet gånger priset på detta. Med antagandet att man kommer att få samma fördelning av timmer och massaved som idag och att bruttointäkten från timret blir, som de sammanställda av Skogsstyrelsen (2002b) används, knappt 400 kr/ m3fub timmer och för massaveden drygt 200 kr/m3fub massaved. De direkta drivningskostnaderna är idag ca 94 kr/ m3fub i genomsnitt i södra Sverige enligt Skogsstyrelsens undersökningar Kronobergs län Baserat på detta kommer nettointäktsbortfallet i scenariot Permetrinsstopp huvudscenario, (när skogsägarna gör de åtgärder man svarat i enkäterna att man kommer att göra för att kompensera permetrinstoppet) om år vara ca 55 miljoner kr/år (Figur ) i Kronobergs län. Redan långt tidigare börjar emellertid ganska betydande kostnader uppstå. Årligt bruttointäktsbortfall i G-län års period KKr/år % % KKr/år Figur Skattat nettointäktsbortfall som följd av permetrinförbudet i Kronobergs län. Scenario där skogsägarna förändrar skogsskötseln för att möta permetrinförbudet enligt ( Permetrinsstopp huvudscenario ). Redovisning i Kkr./år och i procentandelar av scenario där permetrin är tillåtet. Nuvärdeskostnaden av detta nettointäktsbortfall blir beräknat med 3 % kalkylränta totalt 355 milj. kr för Kronobergs län. Annorlunda uttryckt blir detta en kostnad i snitt fr.o.m. nu som motsvarar knappt 11 milj. kr/år för skogsbrukarna i Kronobergs län eller omräknat drygt 16 kr/ha, år. För en medelstor fastighet på 50 ha innebär detta alltså en merkostnad på ca 800 kr/år 55

58 Hela södra Sverige (snytbaggeutsatt område) När produktionsbortfallet och dess effekter på virkesutbudet appliceras på hela det snytbaggeutsatta området i södra Sverige blir kostnaderna mycket stora. Som i Kronbergsfallet blir kostnaderna marginella de första decennierna men på lång sikt kommer nettointäktsbortfallet hamna på drygt 700 milj. kr/år. Nuvärdet av nettointäktsbortfallet har i utredningen skattats till ca 4600 milj. kr, vilket om man räknar om det till en årlig kostnad blir knappt 140 milj. kr/år Ekonomiska effekter i trävaru-, massa och pappersindustrin Enligt Skogsstyrelsen (2002a) var förädlingsvärdet i trävaru-, massa- och pappersindustrin ( inkl. den importerade volymen stamved) 727 kr per förbrukad skogskubikmeter (m 3 sk) år Givet att det med permetrinstoppet förlorade virket inte kan ersättas med import till konkurrenskraftiga priser kommer de ekonomiska effekterna av stoppet att bli betydligt större i industrin än i skogsbruksledet. På lång sikt går då Sveriges skogsindustri miste om en förädlingsvinst på knappt 3 miljarder kr/år. Det kalkylerade nuvärdet av de framtida förlusterna blir ca 13.5 miljarder kronor, vilket omräknat till en årlig kostnad fr.o.m. nu blir drygt 400 miljoner kronor per år Sysselsättningseffekter Skogsbruket Den minskade arealen plantering som skogsägarna indikerat i enkäterna kommer förmodligen att gå jämt arbetskraftsmässigt med de ökande arealerna hjälpplantering, omplantering och markberedning. Ev. kan det behövas något mer arbetskraft (några 10-tals årsarbetskrafter koncentrerat till sommarhalvåret) i skogsvårdsarbetet efter permetrinstoppet. På sikt kommer den minskade avverkningsvolymen (beräknat med dagens åtgångstal) innebära ett minskat arbetskraftsbehov med en årsarbetskraft per 6700 m 3 fub i minskad avverkning. Totalt innebär detta på lång sikt ett bortfall i arbetskraftsbehov på knappt 600 årsarbeten per år i skogsbruket som följd av permetrinstoppet. Denna siffra är emellertid förmodligen överskattad då rationaliseringarna säkert kommer att fortgå i skogsbruket varför siffran förmodligen i framtiden måste skrivas ned Trävaru-, massa- och pappersindustrin Givet att det med permetrinstoppet förlorade virket inte kan ersättas med import till konkurrenskraftiga priser kommer också de sysselsättningsmässiga effekterna av stoppet att bli betydligt större i industrin än i skogsbruksledet. I trävaruindustrin kommer permetrinstoppet på sikt (> 75 år) innebära ett råvarubortfall på 1,5-2 milj. timmer m 3 fub/år och Detta motsvarar knappt 1900 årsarbeten. Det på lång sikt (>75 år) uppkomna råvarubortfallet i massa- och pappersindustrin (även detta på milj. m 3 fub/år massaved + sågverksflis och spån från sågverksindustrin) motsvarar ca 2500 årsarbetstillfällen i massa- och pappersindustrin. Dessa resultat är mycket osäkra och bör behandlas därefter. 56

59 5.5.5 Sammanställda kostnader för permetrinförbudet På kort sikt kommer permetrinförbudet sammanlagt förmodligen kosta skogsägarna mindre än förväntat i det mest troliga scenariot ( Permetrinstopp huvudscenario ). I detta scenario kompenserar skogsägarna permetrinstoppet genom mer markberedning, en omfattande användning av mekaniska plantskydd, längre hyggesvila, etc. Detta kostar mycket pengar, liksom de ökade rådgivningsinsatserna från skogsvårdsorganisationen och det övriga skogsbruket kommer att göra. Skogsägarna har emellertid också sagt att man kommer att plantera mindre arealer och använda sig av naturlig föryngring och ingen åtgärd alls i större omfattning. Detta kostar kalkylmässigt på kort sikt betydligt mindre än en normal skogsodlingsinsats, men kommer på lång sikt ge negativa effekter på virkesproduktion, virkesutbud och därmed på industrins förädlingsverksamhet. Sammantaget kommer föryngringarna bli betydligt sämre även med de insatser skogsbruk och myndigheter sätter in och detta resulterar i betydande kostnader för de hjälpplanteringar och omplanteringar som kommer att krävas enligt lag. Sammantaget bedöms summan av merkostnaden orsakad av permetrinförbudet på kort sikt hamna på ca 100 milj. kr/år. Den minskade planteringsarealen reducerar emellertid kostnaderna totalt med ca 90 milj. kr så att den sammantagna effekten blir en merkostnad på 10 milj. kr/år. Lite förenklat kommer kostnaden på 100 milj. kr/år belasta främst skogsägare med höga ambitioner. Reduktionen i de kortsiktiga kostnaderna kommer (också det förenklat) mindre produktionsambitiösa skogsägare till del. De långsiktiga kostnaderna blir emellertid mycket höga. I Skogsbruket minskar nettointäkterna med ca 700 milj. kr/år och i förädlingsindustrin minskar förädlingsvärdet med 3000 milj. kr/år. Den sammantagna nuvärdesförlusten (eller hur mycket fattigare samhället blir) som följd av permetrinförbudet har beräknats till totalt 18.4 miljarder kr baserat på 3 % real ränta. Om denna kostnad delas upp i en årlig kostnad som belastar samhället från år noll blir denna kostnad drygt 550 milj. kr per år. Man kan alltså säga att permetrinstoppet totalt (med de beräkningar som är redovisade ovan) kommer att kosta 550 milj. kr per år i skogsbruket och skogsindustrin sammantaget Sammanställda sysselsättningseffekter På kort sikt kommer förmodligen permetrinstoppet innebära en marginell skillnad jämfört med nuläget. Hjälp- och omplanteringsbehovet ökar arbetskraftsbehovet, men de minskade planteringsarealerna verkar i motsatt riktning. Bedömningsmässigt kommer på kort sikt några tiotal fler personer behövas i skogsvårdsarbetet under sommartid. På lite längre sikt kommer den minskade virkesproduktionen innebära betydligt större effekter på arbetskraftsbehovet. Beräkningarna tyder på att permetrinstoppet kan komma att minska det långsiktiga arbetskraftsbehovet med knappt 600 årsarbeten i skogsbruket, 1900 årsarbeten i trävaruindustrin och 2500 årsarbeten i massa- och pappersindustrin. De två sista posterna är osäkra då importvirke kan ersätta den minskade virkesproduktionen inom Sverige. Importen är emellertid en osäker råvarukälla som dessutom rimligtvis på lång sikt borde vara dyrare än det inhemskt producerade virket. 57

60 6 Diskussion och Slutsatser 6.1 Framtiden är alltid osäker Denna utredning har gjort ett försök att konsekvensutreda det kommande permetrinstoppet med de förutsättningar som gäller just i skrivande stund, de kunskaper forskningen har idag om snytbaggeskador, effekter av permetrin, mekaniska snytbaggeskydd, m.m. Osäkerhetsmomenten är emellertid stora både i kunskapsläget och i flera av de bedömningar som är gjorda av skogsskötselarbetet efter permetrinförbudet. Det finns också ett otal möjliga framtidsscenarier som man kunde ha studerat istället eller som alternativ, men detta har inte kunnat göras inom ramen för föreliggande utredning. Detta bör läsaren ha med sig när utredningen läses Kunskapsläget Forskarna har idag en ganska god allmän kunskap om snytbaggarna och dess skadeverkningar, givet olika skyddsmetoder, storlek på plantmaterial, m.m. Trots detta är kunskapsläget långt ifrån fullständigt. Exempel på dessa kunskapsluckor ges nedan: I utredningen har samma skadefrekvens implementerats i simuleringarna inom hela det snytbaggeutsatta området, trots att vi vet att det borde vara betydande skillnader i skadefrekvenser inom området, beroende på breddgrad, lokalklimatiskt område och ståndort.. Vi vet också att skador förekommer i betydande omfattning även utanför det snytbaggeutsatta området, främst längs norrlandskusten, vilket inte beaktats i utredningen. Orsaken är att samband mellan geografi, temperatursumma, etc. och direkta snytbaggeskador har studerats i liten omfattning och inga entydiga resultat verkar finnas. Trots mycket utvecklingsarbete och forskning har inga alternativa mekaniska skydd ännu så länge funnits ha samma effekt och kostnadseffektivitet som permetrin. Lovande försök har ofta tidigare fått revideras efter 2:a fältsäsongens negativa resultat. Detta är orsaken till att utredningen inte i konsekvensanalyserna räknat med en del av de nya lovande skydden som är på gång just nu. Inte heller har utredningen räknat med att något ev. annat kemiskt preparat skulle bli tillåtet av Kemikalieinspektionen. Här är de möjliga alternativen många men det har varken varit möjligt eller bedömts vara intressant att konsekvensanalysera alla dessa alternativ, delvis p.g.a. det svaga kunskapsläget, delvis p.g.a. att utredningens omfattning då skulle blivit en helt annan än den nu genomförda. Effekterna av permetrinförbudet i jämförelse med att permetrin skulle få fortsatt användning har studerats via olika tillväxtmodeller som egentligen inte är framtagna för att konsekvensstudera olika föryngringars täthet och sammansättning. Här finns stora kunskapsbrister, framförallt med avseende på vilken tillväxteffekt olika täthet på plantskogen ger i verkligheten. Mycket talar för att de idag tillgängliga tillväxtmodellerna inte fullt ut krediterar en tät föryngring/ungskog jämfört med en mindre tät eller gles föryngring/ungskog. Man kan säga att tillväxtmodellerna inte är tillräckligt dynamiska i sin utformning. I denna utredning innebär detta förmodligen att produktionskonsekvenserna av permetrinstoppet underskattas. I utredningen har inte heller de negativa effekterna på ungskogens virkeskvalitetsutveckling, som högst troligt blir en effekt av permetrinstoppet, kunnat beräknas p.g.a. kunskapsbrist. 58

61 Rent logiskt borde emellertid de glesare och luckigare ungskogarna ge en större årsringsbredd, större kvistdiameter, mer toppbrott, etc. vilket ger sämre framtida virkeskvalitet. Även när det gäller hur stor produktionseffekt en hjälpplanterad planta ger i förhållande till en initialt satt planta, är kunskaperna begränsade. Gemmel (1987) har studerat detta i ungskogsstadiet, men de långsiktiga effekterna är mindre kända och modeller saknas för att ta hänsyn till hjälpplanteringens produktionsbidrag. I utredningen har därför hjälpplanteringen inte beräknats bidra med någon positiv produktionseffekt, vilket naturligtvis är fel även om Gemmel (1987) visar att den hjälpplanterade plantan bidrar med betydligt mindre virke än de initialt planterade plantorna. Det har i utredningen antagits att denna icke-effekt av hjälpplanteringen kompenseras av den underskattade negativa tillväxteffekten som de icke dynamiska tillväxtmodellerna ger (se ovan) och de inte medräknade negativa kvalitetseffekterna av permetrinstoppet. En annan svaghet eller styrka i utredningen är den avgångsmodell, framtagen av Urban Nilsson, som används i utredningen. Modellen ger en möjlighet att skatta olika åtgärders enskilda eller sammanlagda effekter och dessa skattningar stämmer väl överens med resultat i olika försök. Samtidigt måste det erkännas att utredningen väger tungt på modellens förmåga att skatta ett framtida verkligt skadeutfall, givet olika åtgärder för att förhindra snytbaggeorsakade skador. Denna svaghet har Skogsstyrelsen emellertid bedömt vara liten i jämförelse med den nytta i förståelsen av samband som modellen ger möjlighet till. Sammantaget, vilket framkommit ovan är de bedömda effekterna av permetrinförbudet behäftade med en osäkerhet som grundar sig i ett osäkert kunskapsläge. Effekterna av detta kan emellertid vara att utredningen antingen underskattar eller överskattar effekterna av permetrinförbudet och inget av alternativen har bedömts vara mer troligt än det andra Bedömningar av skogsskötselarbetet och förändringar i detta Bedömningarna av hur skogsskötselarbetet kommer att förändras är baserade på skogsägarnas egna bedömningar i kombination med inventeringsdata på hur detta arbete utförts under de senaste åren. Båda dessa datakällor är behäftade med fel och/eller osäkerhet. Återväxttaxeringen är visserligen genomförd som en objektiv stickprovsinventering, med linje- och cirkelyteinventeringar enligt en strikt inventeringsinstruktion. Men även inom denna inventering finns bedömningsmoment. En sådan bedömning är om de huvudplantor som inventeras är planterade eller naturligt föryngrade och om de planterade plantorna är s.k. täckrots- eller barrotsplantor. Dessa bedömningar har relativt stor betydelse i utredningen för skattningarna av hur stor andel som kommer att planteras efter permetrinförbudet och andelarna barrots-/täckrotsplantor i dessa planteringar. Dessa bedömningar ger sedan effekter på de beräknade skadenivåerna och därmed på konsekvenserna av permetrinstoppet. Skogsägarna har själva besvarat enkla enkäter om hur man har för avsikt att möta ett kommande permetrinförbud. Deras svar är naturligtvis baserade på den kunskap man hade vid enkättillfället och bättre kunskap, resultaten från denna utredning och nya förutsättningar kommer med stor sannolikhet att ändra skogsägarnas initiala bedömningar. Med stor sannolikhet kommer alltså förändringsarbetet att se annorlunda ut än vad utredningen är baserad på. Trots detta har Skogsstyrelsen gjort bedömningen att inventeringsresultaten i kombination med enkätsvaren är den bästa nu tillgängliga källan för att skatta hur föryngringsarbetet kan komma se ut efter det kommande permetrinförbudet. Detta givet att 59

62 andra förutsättningar är oförändrade. Om nya kemiska preparat eller om mekaniska skydd som är kostnadseffektiva och med lång skyddseffekt kommer ut på marknaden kommer de grundläggande förutsättningarna för utredningen att förändras vilket man då måste ta ställning och hänsyn till. I kostnadsskattningarna ovan har det bedömts att rådgivningskostnaderna kommer att öka med 40 milj. kr/år för SVO och skogsbruket, men ingen utpekad effekt av detta har inkluderats i utredningen. Bakgrunden är att de skogsägare som besvarade enkäten fick ett informationsmaterial med i enkätutskicket, vilket dels gett dem en ökad kunskap, dels gett dem en möjlighet att bedöma hur långt i insatser man kommer att vilja sträcka sig, givet de kostnader som belastar insatserna. Bedömningen är med bakgrund av detta att skogsägarna i samband med sin planering av föryngringsavverkningen behöver den utökade rådgivningen för att föryngringsinsatserna skall förändras i den omfattning man sagt i enkätsvaren. D.v.s. effekterna av den tilltänkta rådgivningen är redan inräknat i resultaten. Utan en omfattande rådgivningsinsats från SVO och övriga skogsbruket skulle resultaten av permetrinförbudet kunna hamna närmare scenariot ingen förändrad skötsel. Självklart kan dock återväxtresultaten, m.m., bli bättre med en optimal skötsel efter permetrinförbudet än vad som beräknats med givna förutsättningar i utredningen. Detta kommer emellertid kräva omfattande rådgivnings- och informationsinsatser tillsammans med ännu större kostnader i skogsskötselinsatserna på kort sikt. 6.2 Slutsatser Sammantaget kommer permetrinförbudet på kort sikt innebära försämrade föryngringar och en ökad andel underkända föryngringsobjekt, men relativt små kostnader på kort sikt. På lång sikt kommer den försämrade tillväxten att minska utbudet av virke med 4-5 milj. m 3 sk/år, vilket får stora konsekvenser för skogsbrukets och den virkesförädlande industrins ekonomi. Totalt skattas permetrinstoppet innebära nuvärdesförluster (alla framtida intäkter och kostnader diskonterat till nutid med 3 % real ränta) på knappt 20 miljarder kr, eller omräknat till en årlig kostnad, ca 550 milj. kr/år i skogsbruket och skogsindustrin sammanlagt (varav ca 150 milj. kr/år i skogsbruket och 400 milj. kr/år i skogsindustrin). Merparten av dessa kostnader kommer att belasta framtida generationers skogsbrukare, aktieägare och skattebetalare. Sysselsättningseffekten av permetrinförbudet blir förmodligen svagt positiv på kort sikt men starkt negativ på längre sikt. Sammantaget innebär på sikt den minskade virkesproduktionen ett bortfall av virke motsvarande ca 5000 årsarbeten per år i skogsbruket och skogsindustrin. Dessutom kan man förvänta sig att virkesutbudet på kort sikt kan påverkas då en betydande andel av skogsägarna indikerat att man kommer att minska de föryngringsavverkade arealerna under en tid efter permetrinförbudets införande. Istället kommer man till del kompensera detta med större gallringsarealer. Sammantaget kan detta innebära negativa konsekvenser för främst sågverksindustrin då gallring i regel ger lägre andelar timmer än föryngringsavverkning. Detta kan få stora konsekvenser för den berörda skogsindustrin. 60

63 6.2.1 Direkta konsekvenser Förändringar i föryngringsarbete och resultatet av detta De direkta konsekvenserna av förbudet mot användningen av permetrin som skyddsmedel mot snytbaggeskador kommer att påverka skogsbruket både på kort och lång sikt. En positiv konsekvens blir att kemikalieanvändningen i skogsbruket minskar vilket förmodligen i sin tur är positivt för skogsbrukets image. Det är också positivt för plantörernas arbetsmiljö och för de vattenmiljöer som i okänd omfattning påverkats negativt av att permetrin kommer ut i vattnet, t.ex. vid jordslagning av plantor i kanten på bäckar eller sjöar. Samtidigt blir de direkta effekterna på skogsföryngringarnas kvalitet och virkesproducerande förmåga stora liksom de ekonomiska konsekvenserna. Som en direkt följd kommer föryngringsarbetet att förändras, där den viktigaste förändringen metodmässigt är att skogsägarna i föryngringsarbetet kommer använda mindre andelar skogsodling och större andelar naturlig föryngring. Dessa förändringar i kombination med de direkta skadeverkningar de ökade snytbaggeskadorna kommer att orsaka innebär att föryngringsresultaten försämras avsevärt. Även med den snytbaggeanpassade skötseln som skogsägarna bedömer att man kommer att anta efter permetrinförbudet kommer andelen godkända föryngringar (i nivå med eller bättre än skogsvårdslagens krav) minska betydligt. Föryngringsresultaten kommer att försämras mer där man idag använder små arealandelar markberedning och skärmställningar, men också där man markbereder och ställer skärm i stor utsträckning. De sämre återväxtresultaten kommer att innebära ett stort tillkommande behov av hjälpplantering (ca ha/år) till stora kostnader Produktionskonsekvenser De ökande snytbaggeskadorna innebär att plantavgången ökar på i stort sett alla skogsodlade objekt vilket skapar mindre eller större luckor i ungskogen som framförallt ger sämre tillväxt fram till dess skogen sluter sig. Dessutom ger de större andelarna naturlig föryngring, längre hyggesvila och snytbaggeskador även på plantor som överlever snytbaggegnaget tillväxtnedsättningar som inte skulle uppträtt permetrinförbudet förutan. Totalt skattas tillväxtnedsättningarna på lång sikt innebära en sänkt tillväxt i södra Sverige på 3-5 milj. m 3 sk/år jämfört med en framtid där permetrinet fått fortsatt användning. Detta förväntas i sin tur leda till ett minskat virkesutbud på ungefär lika mycket på en skogsgenerations sikt. Redan på 30 års sikt kommer emellertid utbudet av gallringsvirke att minska Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna och särskilt de långsiktiga kostnaderna av permetrinförbudet blir betydande. Nettointäktsbortfallet p.g.a. lägre virkesproduktion växer till att på en skogsgenerations sikt bli ca 700 milj. kr/år i skogsbruket. Nuvärdesförlusten för de minskade nettointäkterna är med 3 % real ränta beräknad till 4600 milj. kr, vilket omräknat till en årlig samhällskostnad från år noll blir ca 140 milj. kr/år. 61

64 Om inte virkesbortfallet kan ersättas med import till ett likvärdigt konkurrenskraftigt pris blir bortfallet i förädlingsvinst inom trävaru-, massa- och pappersindustrin knappt 3 miljarder kronor per år. Nuvärdesförlusten för de minskade förädlingsvinsterna är här beräknade till milj. kr, vilket omräknat till en årlig samhällskostnad från år noll blir ca 400 milj. kr/år. Även de kortsiktiga kostnaderna är stora (se resultatdelen), men till viss del reduceras de av minskade skogsskötselambitioner. De ökade kortsiktiga kostnaderna belastar främst ambitiösa skogsägare som jobbar för en hög och kvalitativt god virkesproduktion. Deras kostnader ökar genom högre planteringskostnader, mer hjälpplantering och trots detta försämrade föryngringsresultat. De kompenserande minskande kortsiktiga kostnaderna kommer främst de skogsägare till del som efter permetrinstoppet väljer billigare föryngringsmetoder med sämre produktionspotential. Den normativa effekten som Permetrinförbudet kan få om inga alternativ kommer fram, kan därmed bli mycket negativa. De som satsar seriöst för att åstadkomma goda föryngringar kommer att drabbas hårdare än de som har lägre ambitioner Indirekta konsekvenser En indirekt konsekvens av permetrinstoppet kan bli att skogsägarna, åtminstone under några år efter permetrinförbudets införande kan komma att antingen avstå från att föryngringsavverka eller att ersätta viss del av föryngringsavverkningen med gallring. Sammantaget bedöms det i utredningen att detta kan komma att minska utbudet av virke i södra Sverige med upp till %. Delar av detta bortfall kommer förmodligen kompenseras av ökade gallringsuttag, men sammantaget kan det ändå innebära betydande minskningar i utbudet av timmer till sågverken i de södra delarna av Sverige som berörs. Det har inte kunnat beläggas att DDT-förbudet 1975 innebar signifikanta störningar i virkesflödena, utöver de som var betingade av en förändrad prisbild på virket orsakat av en kraftig konjunktursvängning. Idag är emellertid ägarsituationen i det privata skogsbruket annorlunda än Då var en större andel skogsägare beroende av virkesintäkterna än idag och de förändrade förhållandena kan innebära att skogsägarna har ett mindre behov av jämna kapitalflöden. Detta kan i sin tur innebära att skogsägarna i större utsträckning idag jämfört med 1975 väljer att avstå från avverkning när permetrinförbudet kommer. Man kan istället invänta ev. framtida skyddsalternativ och avverka när dessa kommer ut på marknaden. De kostnader som de förändrade virkesflödena kan medföra har inte skattats, men om de påverkas substantiellt (om så bara under några år) kan detta få mycket stora konsekvenser för den berörda skogsindustrin under en längre tid. 62

65 7 Erkännanden Författarna vill passa på att tacka för olika värdefulla insatser i utredningen. Utan hjälp, data och mångårig erfarenhet hos enhetschef Anders Lundström (SLU, Umeå), professor Göran Örlander (Växjö universitet) och professor Urban Nilsson (SLU, Alnarp) hade utredningen blivit mindre realistisk och torftig. Margareta Bratt på SCB ställde upp i sommarhettan och gjorde ett mycket bra jobb med skogsägarenkäterna. Riksskogstaxeringen och Analysenheten på Skogsstyrelsen producerar fortlöpande statistik som i samband med utredningar likt denna ovärderligt. Författarna vill här rikta ett speciellt tack till de som oförtrutet och sällan uppmärksammat bidrar till denna statistik. Sist men inte minst tack till skogsägarna som på ett ärligt och frankt sätt svarat på våra enkäter. 63

66 8 Referenser Björklund N. & Nordlander G Snytbaggen hittar alla plantor. I: PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. Bratt M Snytbaggebekämpning - Enkätundersökning till skogsägare hösten Avd. f. Miljö- och Lantbruksstatistik, Statistiska centralbyrån. Statistikrapport. Bylund H. & Nordlander G Snytbaggarna äter mycket mer än plantor. I: PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. Gemmel P Development of beeted seedlings in stands of Picea abies (L.) Karts. in southern Sweden. Dissertation (avhandling). Swedish University of Agricultural Sciences. Department of Silviculture. Umeå. ISBN Hannerz M., Thorsén Å., Mattson S. & Weslien J Mindre gnag på sticklingar. Artikel i PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. v. Hofsten H. & Weslien J. 2001a. Snytbaggen svår på brända hyggen. PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. v. Hofsten, H. & Weslien, J. 2001b. Tyvärr, ingen effekt av stubbehandling i Sverige. PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. Karlsson, C Skador och höjdtillväxt på tallplantor efter avverkning av fröträd. Stencil. Kindvall O., Nordlander G. & Nordenhem H., Movement behaviour of the pine weevil Hylobius abietis in relation to soil type: an arena experiment. Entomologia Experimentalis et Applicata. Lindqvist L Kemikalieinspektionen (muntliga och skriftliga kommentarer) Lindström A. & Hellqvist C Miniplantor lurar snytbaggen? Artikel i PLANTaktuellt 1/2001. Högskolan Dalarna och SkogForsk. Lundström A. & Söderberg U Outline of the Hugin system for long-term forecasts of timber yields and possible cut. In: Large-Scale Forestry Scenario Models - experiences and requirements. EFI proceeding No. 5, s Långström B Varför är snytbaggen fortfarande ett problem. I: Klarar vi snytbaggen utan insekticider. Kungl. Skogs- och Lantbr.akad. Tidsskr. 137:15: Nilsson U. & Örlander G. Effects of regeneration methods on drought damage to newly planted Norway spruce seedlings. Can. J. For. Res. 25: Nordlander G., Örlander G., Petersson M., Bylund H., Wallertz K., Nordenhem H. & Långström, B Snytbaggebekämpning utan insekticider slutrapport för ett TEMA-forskningsprogram. Nr Asa försökspark och inst. f. entomologi, SLU. Ollas R Plantinventering 89. Meddelande 1. Skogsstyrelsen, Jönköping. Petersson M Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador en storskalig studie. SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap. Examensarbete 13: Petersson M. and Örlander G Combination of shelterwood, scarification, and seedling protection to reduce pine weevil damage. Can. J. For. Res. Petersson M., Örlander G. & Nilsson U Feeding barriers on Norway Spruce seedlings to reduce damage by Pine Weevil (Hylobius abietis). Manuskript 64

67 Samuelsson, F Snytbaggeskador på lövplantor. SLU, Inst. F sydsvensk skogsvetenskap. Examensarbete 23: Skogsstyrelsen Skogsodling utan permetrin konsekvenser för framtida återväxtresultat. Skogsstyrelsen Skogliga KonsekvensAnalyser 1999 skogens möjligheter på talet. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport s. ISSN Skogsstyrelsen 2002a. Skogsstatistisk årsbok Skogsstyrelsen, Jönköping. ISBN Skogsstyrelsen 2002b. Skoglig Statistikinformation. Skogsstyrelsen, Jönköping. Nr 2002:17, flik 12. Strömberg C., Claesson S., Thuresson T. & Örlander G Föryngring av skog -metoder åtgärder och resultat. Skogsstyrelsen, Jönköping, Rapport 8D, 42 s. ISSN v. Sydow F. & Örlander G The influence of shelterwood density on Hylobius abietis (L.) occurrence and feeding on planted conifers. Scand. J. For. Res. 9: Thorsén Å., Mattson S. & Weslien, J Influence of stem diameter on the survival and growth of containerised Norway spruce seedlings attacked by pine weevils (Hylobius spp.) Scand. J. For. Res. 16: Thuresson T Scenarier och Analyser i SKA 99 förutsättningar. Rapport 4. Skogsstyrelsen, Jönköping. 37 s. ISSN Thuresson T Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön. Meddelande 6. Skogsstyrelsen, Jönköping. 37 s. ISSN Weslien J Vad kostar snytbaggeskadorna?. I: Klarar vi snytbaggen utan insekticider. Kungl. Skogs- och Lantbr.akad. Tidsskr. 137:15: Örlander G. & Nilsson U Effect of reforestation methods on pine weevil (Hylobius abietis) damage and seedling survival. Scand. J. For. Res. 14, 4: Örlander G. & Wallertz K Minskar sommaravverkning snytbaggeskadorna? Asa försökspart, rapport : 1-5. Örlander G. & Karlsson C Influence of shelterwood density on the development of Picea abies advance growth. Scand. J. For. Res. 15: Örlander G. & Nilsson U Metoder för plantering av gran i södra Sverige. Skog och Forskning 2:

68

69 Göran Örlander DIREKTIV 1(1) Datum Diarienr 98/ Hans Samuelsson Sven A Svensson Tomas Thuresson Konsekvenser av ett permetrinförbud på skogsplantor (uppdat ) Bakgrund Sedan slutet av 1970-talet har insekticiden permetrin använts som plantskydd mot snytbagge. Relativt snart efter introduktionen rapporterades om relativt omfattande arbetsmiljöproblem. Dessa löstes dock relativt snart med hjälp av nya formuleringar av permetrinet. Permetrin kan ge betydande skador om medlet hamnar i vatten, bland annat dödas fiskar vid relativt små utsläpp. Permetrin har använts med stöd av dispenser som givits av Kemikalieinspektionen 1992, 1995 och Vid det senaste tillfället villkorades förlängningen av tillståndet med omfattande insatser från skogsbruket. Skogsnäringen åtog sig därvid att förbättra behandlingsmetoderna, öka informationsinsatserna samt att finansiera forskning för att hitta alternativ till permetrin. I december 2000 fattades beslut i EU-kommission (2000/817/EC) om att användningen av permetrin inte ska godkännas efter 31/ Vidare gäller att de företag som är certifierade enligt FSC endast får använda permetrin till och med utgången av Idag behandlas mer än 100 miljoner plantor per år med permetrin, och det finns inte fullgoda alternativ till den kemiska behandlingen (Nordlander et al. 2000). En beräkning som gjordes 1998 visade att ett permetrinförbud skulle kosta skogsbruket miljoner kr/ år, och den totala effekten för skogsnäringen skulle vara ca 2000 miljoner kr/år (Skogsstyrelsen 1998). Beräkningen har senare ifrågasatts av Weslien (1998) som menar att kostnadsökningen blir mindre om bästa alternativa skyddsmetoder används. Problemet kan mildras genom att anpassa skogsskötselmetoderna, främst genom att öka användningen av markberedning och skärmställningar (i kombination med plantering). Däremot verkar möjligheterna att lösa problemet med att öka användningen av naturlig föryngring begränsad. Detta mot bakgrund av den höga frekvensen dåliga återväxter för naturligt föryngrade bestånd. Sammantaget ser därför Skogsstyrelsen mycket allvarligt på de konsekvenser som kan bli följden om inte effektiva skydd mot snytbagge finns tillgängliga. Mot bakgrund av att dagens återväxtresultat inte är tillfredställande skulle detta leda till att föryngringarna i södra och mellersta Sverige blir väsentligt sämre. G:\Användare\Förlaget\Birgitta Nyberg\Permetrin\Till tryck\bilaga 1.doc Postadress JÖNKÖPING Besöksadress Vallgatan 8 Telefon Fax E-post skogsstyrelsen@svo.se Postgiro Organisationsnr