Befolknings- och sysselsättningsutveckling samt situationen på arbetsmarknaden

Transkript

1 Regionutvecklingssekretariatet Tomas Ekberg PM Befolknings- och sysselsättningsutveckling samt situationen på arbetsmarknaden nya invånare i Västra Götaland 2006 Göteborgsregionen fortsatt attraktiv Västra Götalands befolkning ökade under 2006 med tiotusen invånare till För femte året i rad visar såväl födelsenetto, inflyttning från andra delar av Sverige samt inflyttning från utlandet positiva värden. Nettoinvandringen bidrog även under 2006 med flest nya invånare, drygt Antalet födda var samtidigt närmare fler än de avlidna, det högsta födelsenettot hittills under 2000-talet. Orsaken är i första hand stigande fruktsamhetstal. Nettoinflyttningen från andra delar av landet var något mindre än under senare år. Tabell 1 Befolkningsutveckling 2006 Västra Götaland samt kommunförbundsområden* Befolkning Utveckling Flyttningar Flyttnetto mot: Föd- Egna Övriga Ut- Kommunförbund År 2006 Totalt Födda Döda Netto In Ut Netto länet Sverige landet Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland * I tabellen ingår bara kommuner i Västra Götaland. Kungsbacka i Göteborgsregionen ingår ej i värdena för GR. Flyttningar är flyttningar över kommungränser respektive länsgräns Även om utvecklingen i stort ser stabil ut finns bakomliggande strömmar, drivna av en tilltagande internationalisering och avläsbara i ökad rörlighet över landsgränser. Medan de inhemska flyttrörelserna i stort följer konjunkturerna, med fler flyttningar i tider när framtidsmöjligheterna ser mer positiva ut, så skedde under 2006 en kraftig ökning av flyttrörelserna gentemot andra länder. Såväl in- som utvandring i Sverige var 2006 de högsta på 100 år. Svenska medborgare var största grupp i båda fallen. För invandring finns dock en engångseffekt genom den tillfälliga asyllag som gjorde att fler asylsökande kunde stanna. Befolkningen ökar nu åter i samtliga kommunförbundsområden (regiondelar). Göteborgsregionen är tydligt mest attraktivt för invånare från övriga delar av Sverige och från andra länder och fortfarande den enda regiondelen på 2000-talet som under ett enskilt år kan uppvisa fler födda än avlidna. Närmare 80 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skedde i Göteborgsregionen som innehåller drygt hälften av befolkningen. Även Sjuhärads utveckling har stärkts. En utveckling som delvis beror på en allt tätare integration med Göteborgsregionen. Befolkningsutvecklingen för de lokala arbetsmarknadsregionerna (LA), där utgångspunkten är de regioner som skapas genom att studera boende och arbetsmönster, ger en än tydligare befolkningskoncentration till Göteborgs LA men också starka värden för Borås och Trollhättans LA. 1 Flyttningarna inom Västra Götaland har under 2006 framförallt gått till de två senare LA-regionerna. Borås LA har positivt flyttnetto mot övriga delar av Västra Götaland varje år på 2000-talet. 1 Karta över kommunförbundsområden samt lokala arbetsmarknader (LA 2003) redovisas i appendix.

2 Tabell 2 Befolkningsutveckling 2006 i Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland Befolkning Utveckling 2006 Flytttningar Flyttningsnetto mot Lokal Av- Föd.- In- Ut- Flytt- Egna Övriga Utarbetsmarknad 2006 Totalt Födda lidna netto flyttade flyttade netto länet Sverige landet Bengtsfors Borås Göteborg Lidköping Skövde Strömstad Tranemo (Gnosjö) Trollhättan Åmål SUMMA Lokala arbetsmarknader enligt SCBs avgrängning baserad på pendling över kommungräns, Se Appenmdix * Summan av alla LA-regioner i vilka minst en kommun i Västra Götalandsregionen ingår Utvecklingen i Dalsland är bekymmersam. Såväl Bengtsfors LA (Bengtsfors/Ed) som Åmål fortsätter att tappa invånare. På kommunnivå minskade befolkningen under 2006 med mer än en procent i Gullspång, Bengtsfors, Essunga och Töreboda. I Herrljunga och Färgelanda mer än en halv procent. I Göteborg och i flertalet kommuner i Göteborgs LA var ökningen en procent eller större. Stabil befolkningsökning i alla regiondelar under 2000-talet mindre kommuner har det svårt Under de första sex åren på 2000-talet har befolkningen i Västra Götaland ökat med invånare. Den årliga tillväxten har som lägst varit personer. Två tredjedelar beror på nettoinvandring medan övrig befolkningsökning fördelas lika mellan nettoinflyttning från andra delar av Sverige och ett positivt födelsenetto. Mellan 80 och 90 procent av befolkningsökningen har skett i Göteborgsregionen/Göteborgs LA. Men alla regiondelar samt alla lokala arbetsmarknader, utom de i de norra delarna av Dalsland, har ökat sin befolkning. Tabell 3 Befolkningsutveckling i kommunförbundsområden Utveckling Flyttningar Flyttnetto mot: Föd- Egna Övriga Ut- Kommunförbund År 2006 Totalt Födda Döda netto In Ut Netto länet Sve. landet Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland * Inrikes flyttningar innefattar även alla mellankommunala flyttningar inom kommunförbundsområdena. Ej för Västra Götaland ** Kommunförbundens befolkningstal innefattar enbart kommuner i Västra Götaland Långsiktigt är årets utveckling en fortsättning på den trend som beskrivits ovan för Göteborgsregionen attraherar befolkning från andra länder och andra delar av Sverige. 2 En befolkning som därefter i någon mån sprids ut över övriga delar av Västra Götaland. De som långsiktigt tjänat mest på flyttningsrörelserna inom Västra Götaland är Borås-, Lidköpings- och Strömstad LA. Dessa tre lokala arbetsmarknader har dessutom viss egen nettoinflyttning från övriga delar av landet de första sex åren på 2000-talet. 2 Göteborgs LA-region så som den avgränsas med bas i pendlingsstatistik för år 2005 (LA 2005) visar de senaste tio åren ett summerat positivt flytnetto på personer eller mer med i stort samtliga andra LA-regioner med högskola/universitet. För Linköping/Norrköping, Karlstad och Skövde mer än Undantaget är Stockholms LA med ett samlat minus på invånare samt Malmö/Lund och Borås med en liten nettoutflyttning. 2

3 Förlorarna när det gäller flyttning inom Västra Götaland är vid en första anblick Göteborgsregionen och Skaraborg. Göteborgs stad har bidragit netto med fler än invånare till övriga delar av Västra Götaland hittills under 2000-talet. För de här mer relevanta LA-regionerna gäller dock att det framförallt är Skövde och Bengtsfors som tappat befolkning på inomregionala flyttningar. De har dessutom en minskande befolkning m.a.p. övriga inrikes omflyttningar. En mer detaljerad genomgång visar att utvecklingen i praktiken handlar om att mindre kommuner med stort avstånd till Göteborg eller andra större arbetsmarknadscentra efterhand ser ut att få allt svårare att attrahera invånare. Tabell 4 Befolkningsutveckling i Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland Befolkning Utveckling Flyttningar Flyttnetto mot: Lokal Föd- Egna Övriga Ut- Arbetsmarknad År 2005 Totalt Födda Döda netto In Ut Netto länet Sverige landet Bengtsfors Borås Göteborg Lidköping Skövde Strömstad Tranemo (Gnosjö) Trollhättan Åmål SUMMA Anm: Se not tabell 2 Bengtsfors, Gullspång, Sotenäs, Färgelanda, Essunga, Karlsborg, Dals-Ed, Töreboda, Mellerud, Munkedal, Tranemo och Herrljunga har samtliga minskat sin befolkning med mer än två procent sedan år I den andra ändan av skalan finner vi framförallt kommuner med korta pendlingsavstånd till Göteborg, men också Göteborgs stad samt Uddevalla, Borås och Strömstad. Stenungsund, Härryda, Ale, Lerum, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Bollebygd och Öckerö har, tillsammans med ovan nämnda kommuner, ökat sin befolkning med mer än två procent sedan år Sannolikheten för att de trender som beskrivits här fortsätter prägla befolkningsutvecklingen kan bedömas som stora. Storstaden attraherar nya invånare - Göteborgs LA har passerat en miljon invånare Inrikes omflyttning är en bra indikator för regioners attraktionskraft i ett svenskt perspektiv. En genomgång av utvecklingen i de tre storstadslänen visar att Skåne har en jämn och stark ström på ca nettoinflyttare från övriga delar av landet per år under 2000-talet. Västra Götaland har de sista fyra åren attraherat ca nettoinflyttare. Stockholms läns värden varierar rejält. Med den svagare ekonomiska utvecklingen runt år 2000, och när ny högkvalitativ infrastruktur kunde börja utnyttjas på både väg- och järnvägssidan, valde fler än invånare netto att flytta ut från Stockholms län till andra delar av Sverige. År 2006 var nettoinflödet till Stockholms län åter över personer. Om utgångspunkten tas i de lokala arbetsmarknader som har sitt centrum i Västra Götaland ökar regionens attraktivitet till Skånes nivåer. En sådan analys är också mer rättvisande. Kungsbacka är med avseende på arbetsmarknad en helt integrerad del av Göteborgs LA men ligger i Hallands län. Även invånarna i Varberg i Halland pendlar från år 2005 i så stor utsträckning till arbetet, och då i första hand till Göteborg, att man nu enligt SCB:s statistiska avgränsning tillhör Göteborgs LA. Även om detta givetvis varit en process som skett stegvis innebär det att Göteborgs lokala arbetsmarknad från LA 2005 även officiellt kommer att ha mer än en miljon invånare. På länsnivå är två län - Halland och Uppsala - de enda från vilka mer än en femtedel av samtliga som har arbete pendlar till ett annat län för att jobba. Mer än tre fjärdedelar av pendlarna från Halland eller runt personer arbetar i Västra Götaland. Ca arbetar i Skåne. Utvecklingen har gått relativt snabbt från en nivå på 15 procent Av invånarna i Västra Götaland pendlar ca till 3

4 Halland. Flest utpendlare från Västra Götaland (ca 8 000) arbetar i Stockholms län. Den totala andelen utpendlare från Västra Götaland ligger kring fyra procent. Ytterligare s.k. regionförstoring har dessutom skett genom att Åmål från och med LA 2005 statistiskt kan förväntas bli en del av Karlstads lokala arbetsmarknadsregion. Fler än en av fem i Åmål pendlar till arbetet, de flesta till Säffle som i sin tur utgör en del av Karlstad LA. 3 Fortsatt befolkningstillväxt väntas åldrandet är inte problemet till 2020 Inom ramen för en genomgång av ett antal framtidsscenarier för Västra Götaland har en bedömning av den framtida befolkningsutvecklingen genomförts. 4 Befolkningstillväxten bedöms bli en femtedel av den svenska till Västra Götalands andel av Sveriges befolkning är i dag 17 procent. I analysen konstateras att det inte finns någon större anledning till oro för befolkningsutvecklingen eller befolkningens åldersstruktur fram till år Göteborgsregionens andel av befolkning i åldern 65 år och uppåt beräknas 2020 nå den nivå som Sjuhärad har i dag och andelen av befolkningen i gruppen är då fortfarande lägre än den som nu gäller i Fyrbodal och Skaraborg. Befolkningen i Västra Götaland som helhet beräknas år 2020 ha en åldersstruktur i nivå med den som Fyrbodal uppvisar nu. Andelen av befolkningen som befinner sig utanför arbetsför ålder (20-64 år) ökar dock i alla delar av regionen. Ökningen är ca 10 procentenheter, störst i de delar av regionen som redan har färre i arbetskraften, och det är de äldre i befolkningen som ökar snabbast. I princip hela ökningen av de äldre fram till 2020 ligger i åldrarna mellan 65 och 80 år (se figurerna för respektive regiondel). En grupp som normalt inte kräver stora extra resurser när det gäller exempelvis vård och omsorg. Figur 1 Befolkningens struktur i regiondelar i Västra Götaland, antal SKARABORG GÖTEBORGSREGIONEN R 2005 R 2020 GR 2005 GR SCB tar fram en indelning i lokala arbetsmarknader baserat på pendlingsstatistik för varje år. Senast tillgängliga år är i skrivande stund Den officiella indelningen som redovisas i SCB:s databaser har hittills dock (klokt nog) reviderats var femte år. Nu gäller således LA 2003 och nästa version bör bli LA Västra Götalandsregionen (2007), Hållbar utveckling i Västra Götaland, Utveckling Utvecklingsarbete - Framtid s.93 ff. Tillväxt och Utveckling, Vision 5 SCB ansvarar för prognoser över framtida svensk befolkning se 4

5 SJUHÄRAD FYRBODAL Sjuhärad 2005 Sjuhärad 2020 Fyrbodal 2005 Fyrbodal 2020 Källa: Västra Götalandsregionen (2007) Dagens i huvudsak mer robusta pensionssystem innebär att de närmaste femton åren ur denna aspekt handlar om att få till en väl fungerande arbetsmarknad med hög och ökad sysselsättning. Med en bra utveckling mot 2020 visar gjorda analyser att välfärd och omsorg kan klaras också efter detta år. Efterhand kommer en svag ökning av befolkningen i arbetsför ålder att innebära restriktioner för den ekonomiska utvecklingen. Det ökade utbytet med omvärlden som vi nu kan konstatera, och de ökade födelsetalen, är med denna bakgrund positivt. De stora anpassningsproblemen då det gäller befolkningens åldersstruktur ligger som tidigare påpekats istället i dimensionering och flexibilitet inom utbildningssystemet. Antalet barn och ungdomar som ska passera allt från förskola till högskola varierar över tid. Runt 2015 kan det bedömas att det finns invånare i åldern år i Västra Götaland. Runt år 2020 är de ! Utvecklingen är dock väl känd och en aktiv planering bör kunna genomföras i tid. Mer än nya jobb under 2006 i Västra Götaland Efter ett antal år med en stark ekonomisk utveckling som givit begränsade eller små utslag i det totala antalet jobb i Västra Götaland och i Sverige blev 2006 en vändpunkt. Omkring nya jobb skapades netto i Västra Götaland (en ökning med knappt 2,5 %) vilket innebär att det nu finns fler än arbetstillfällen i Västra Götaland. I antal var ökningen i Västra Götaland den största i Sverige och motsvarade mer än en femtedel (22 %) av samtliga nya jobb. 6 Storstadslänen har drygt hälften av den svenska befolkningen och stod för närmare 60 procent av de nya jobben. Också i ett längre perspektiv skapas flest jobb på de stora lokala arbetsmarknaderna. I Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion skapades ca nya jobb mellan , en tillväxt med nästan 20 procent. 7 Också Stockholm och Malmös lokala arbetsmarknader utvecklas väl. I Stockholm har ca nya jobb skapats och i Malmö drygt I storstadsmarknaderna finns hälften av alla jobb medan tre fjärdedelar av de nya jobben de senaste tio åren tillkommit i desamma. 6 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Källa: SCB, Regional arbetsmarknadsstatistik (värden finns framme till 2005) 5

6 I topp i Sverige när det gäller nya jobb de senaste tio åren finner vi Strömstads LA (Strömstad och Tanum). Ökad gränshandel och ökat utbyte med Norge är den främsta anledningen till en mycket positiv utveckling med nya jobb vilket på den trots allt begränsade lokala arbetsmarknaden innebär ett tillskott med 20 procent. För grannarna i Bengtsfors LA (Bengtsfors och Ed) har inte närheten till Norge samma effekt även om utvecklingen i Ed långsiktigt stärkts. Antalet jobb har de senaste tio åren minskat med mer än 15 procent (-1 200). En utveckling som fortsatte Bland övriga lokala arbetsmarknader med koppling till Västra Götaland kan vi konstatera att det totala antalet jobb i Skövde LA i stort är detsamma i dag som år Krisen under första halvan av talet fick följdverkningar på arbetsmarknaden. Inte förrän år 2000 började sysselsättningen öka igen. Utvecklingen i Trollhättan och Borås är förvånansvärt stabil och i linje med rikets utveckling nya jobb har skapats i Trollhättans LA under perioden och ca i Borås. För Lidköpings LA innebar perioden mellan 1999 och 2004 en mycket stark utveckling. Ett framsynt utvecklingsarbete men också en för perioden gynnsam branschstruktur gör att man är en av landets procentuellt sett snabbast växande regioner under 2000-talet. Drygt nya jobb har skapats. Bland övriga snabbväxare under denna period finns Varberg (ej i bild). En effekt av en attraktiv livsmiljö, omfattande inflyttning och ett ökat utbyte med Göteborgsregionen. Figur 2 Utveckling av jobb på lokala arbetsmarknader , Index 1995= Stockholm Göteborg Malmö Trollhättan Skövde Borås Lidköping Strömstad Bengtsfors Åmål Gnosjö Sverige Anm: En förändring av statistiken ger en omotiverad engångseffekt och uppgång i antalet jobb år Denna förändring följer därefter med för Ingen justering av talen har gjorts. Källa: SCB, Egna beräkningar Gnosjö (som egentligen heter Gislaveds LA) där Tranemo kommun ingår, visade en fortsatt stark konkurrenskraft och förmåga att skapa jobb fram till millennieskiftet. Därefter ser utvecklingskraften ut att vara bruten. En hårdnande internationell konkurrens kan antas ha bidragit till tuffa rationaliseringar och antalet jobb i Gnosjöregionen har minskat lika snabbt som i Bengtsfors LA på 2000-talet. Andelen sysselsatta i stort oförändrad - långt kvar till att åtta av tio har arbete Deltagandet i arbetslivet utvecklas generellt sett i linje med utvecklingen av antalet jobb. En markant ökning med fyra procentenheter från 1995 och fram till 2001 har följts av en i stort oförändrad sysselsättningsnivå i befolkningen. Skillnaden mellan kvinnor och män på ca fyra procentenheter består. Perioden 2001 till 2005 präglades av jobblös tillväxt. En snabb ekonomisk tillväxt grundad 6

7 på stora produktivitetsförbättringar och en i praktiken försvagad handelsposition (vikande terms of trade) gav stora vinster i företagen men få nya jobb. Genom den uthålliga högkonjunkturen utlöstes dock (vilket konstaterats ovan) stora sysselsättningseffekter under Genomslaget i andelen sysselsatta blir dock inte lika stort då befolkningen i arbetsför ålder ökat. 8 Utvecklingen i Västra Götaland var framförallt i inledningen av detta decennium starkare än den i riket. Det innebär att andelen sysselsatta i Västra Götaland sedan ett antal år överstiger riksvärdet för såväl kvinnor som män. Figur 3 Andel av befolkningen i år som är sysselsatta, % 80% 78% 76% 74% 72% VG Män VG Kvinnor Riket M än Riket Kvinnor 70% 68% Källa: SCB Arbetslösheten har minskat snabbt men är arbetslösa eller i åtgärder i dag Den starka sysselsättningsökningen 2006 innebär sannolikt ett trendbrott när det gäller arbetslöshet. Den samlade arbetslösheten (obalansen som innefattar öppet arbetslösa samt de i åtgärder) minskade med personer till ca mellan januari 2006 och I relativa tal innebär det en minskning av obalansen med 1,5 procentenheter till 6,5 procent av arbetskraften. Minskningen var 2,5 procent för ungdomar och betydligt svagare en procent för utrikes födda. De långtidsarbetslösa har minskat med nästan personer på ett år till drygt Obalansen är jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Något fler män är öppet arbetslösa och något fler kvinnor deltar i olika åtgärder. Fortfarande är dock en av tio av de utrikes födda och 6,5 procent av ungdomarna arbetslösa eller i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Generellt är situationen nu tillbaks på 2002 års nivå. De långtidsarbetslösa är fortsatt fler än Problemen på arbetsmarknaden är således inte lösta och utanförskapet för stora grupper består. Minskningen i Västra Götaland är dock betydligt större än för riket som helhet. Den största antalsmässiga förändringen har skett i Göteborgs stad där fem år av mycket stark ekonomisk tillväxt till slut ger utdelning i en relativt låg ungdomsarbetslöshet och till en minskning av den totala arbetslösheten med ca personer motsvarande två procent av arbetskraften. Göteborgs stad har trots det även i januari 2007 närmare 40 procent av samtliga i obalansen i Västra Götaland utifrån en befolkningsandel på drygt 30 procent. De största minskningarna i obalansen (med två procentenheter eller mer) har samtidigt skett i ett antal mindre kommuner som Vara, Färgelanda, Bengtsfors, Karlsborg, Dals-Ed, och Strömstad. I andra ändan finner vi Åmål med fortsatt höga värden och en minskning på ca en halv procentenhet. 8 I AKU för 2006 ökar andelen sysselsatta med mindre än en halv procent. Siffrorna är dock osäkra. 7

8 Figur 4 Arbetslöshet (Obalanser) totalt och i åldern 18-24, Januari 2007, % Total arbetslöshet (obalans), % av arbetskraften Obalans år, % av befolkning Anm: Notera att arbetslösheten totalt sett mäts i förhållande till tillgänglig arbetskraft. För ungdomar beräknas arbetslösheten som en andel av hela befolkningen i den aktuella åldern (18-24 år). Källa: Länsarbetsnämnden Västra Götaland Det är också värt att åter notera det grundläggande mönstret för arbetslöshetens fördelning i Västra Götaland. Det är också i inledningen av 2007 så att mindre kommuner utanför Göteborgs LA ofta har stor obalans vilket också gäller kommuner där industritillverkning traditionellt spelat en viktig roll. Dessutom visar Göteborg fortfarande höga värden. För ungdomarna är situationen tveklöst svårast i lägen med stora avstånd till större arbetsmarknadscentra i Dalsland och Norra Skaraborg. Liksom tidigare kan konstateras att arbetslösheten speglar det nya Sverige där skogsbygden har det svårt, där traditionella industriområden lever under ett högt omvandlingstryck och där integrationsfrågan med tydligast koppling till storstäderna - på inget sätt är löst. För det kommande året bedömer länsarbetsnämnden i Västra Götaland att obalansen på arbetsmarknaden (öppet arbetslösa + i åtgärder) minskar med drygt en halv procent. En fortsatt tillväxt av nya jobb på mycket hög nivå (ca ) är den ena faktorn bakom detta. Att minskningen inte blir mer omfattande beror också 2007 på ett stort inflöde av befolkning till arbetskraften. Minskningen av personer i arbetsmarknadspolitiska program (ca 6 000) som genomförs spelar också roll. Sammantaget förväntas obalansen sett över året minska med ca personer. 9 9 Länsarbetsnämnden i Västra Götaland, Arbetsmarknadsprognos för 2007 ( 8

9 Lokala Arbetsmarknadsregioner (LA03) och kommunalförbund i Västra Götaland SKARABORG FYRBODAL GOTEBORGS- REGIONEN Kungsbacka SJUHÄRAD Kommuner med + utgör centrum i LA-region Anm: Kommuner med stjärna utgör centrum för respektive lokal arbetsmarknadsregion enligt SCB:s avgränsning baserat på 2003 års statistik. Pilarna visar vilka kommuner som ingår i vilken LA-region. Mer komplexa mönster bildas i vissa fall. Gullspång har tex störst pendlingsutbyte med Mariestad samtidigt som Mariestad har störst utbyte med Skövde. Såväl Gullspång som Mariestad förs i detta fall till Skövde LA. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), samt Västra Götalandsregionen, Egen bearbetning 9