COURTESY TRANSLATION OF SWD(2013) 449 FINAL

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2013) XXX draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Vägledning till direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG Artikel 14: Främjande av effektiv värme och kyla COURTESY TRANSLATION OF SWD(2013) 449 FINAL SV SV

2 TABLE OF CONTENTS A. INLEDNING... 3 B. DEN HELTÄCKANDE BEDÖMNINGEN... 5 C. KOSTNADS NYTTOANALYSEN PÅ LANDSNIVÅ... 9 D. KOSTNADS NYTTOANALYSEN PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ E. GODKÄNNANDE OCH MOTSVARANDE TILLSTÅNDSFÖRFARANDEN FÖR ANLÄGGNINGAR F. UNDANTAG FRÅN KOSTNADS NYTTOANALYSEN FÖR ANLÄGGNINGAR G. FÖRHÅLLANDET MELLAN DEN HELTÄCKANDE BEDÖMNINGEN OCH SKYLDIGHETERNA PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ

3 ARTIKEL 14: FRÄMJANDE AV EFFEKTIV VÄRME OCH KYLA A. INLEDNING 1. Genom artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet 1 (nedan även kallat direktivet) utvidgas tillämpningsområdet för och ersätts de väsentliga bestämmelserna i direktiv 2004/8/EG 2 om främjande av kraftvärme. Detta dokument innehåller därför de nya bestämmelserna och handlar endast om bestämmelserna i direktivet om främjande av kraftvärme i den mån det behövs för att det nya direktivet ska bli lättare att förstå. 2. Det övergripande syftet med artikel 14 är att medlemsstaterna ska kartlägga potentialen för kostnadseffektiva lösningar i fråga om energieffektivitet, huvudsakligen genom användning av kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla samt återvinning av industrins spillvärme eller, då detta inte är kostnadseffektivt, genom andra effektiva alternativ för leverans av värme och kyla och genom att förverkliga denna potential. Medlemsstaterna ska fastställa potentialen för högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla och analysera kostnaderna och fördelarna med de möjligheter som kan finnas. Dessutom ska medlemsstaterna enligt artikel 14.4 vidta adekvata åtgärder för att se till att dessa utvecklas om det finns kostnadseffektivitetspotential. 3. I detta direktiv definieras högeffektiv kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla samt alternativ vad gäller leverans av effektiv individuell värme och kyla. Dessa definitioner återfinns i artikel 2.34, 2.41 och Tillsammans representerar de samtliga de typer av effektiv värme och kyla som bör främjas enligt artikel 14. Begreppet effektiv värme och kyla definieras i artikel Effektiv värme och kyla omfattar huvudsakligen användning av värme från kraftvärme och förnybara energikällor 3, återvinning av spillvärme från industriprocesser för att möta efterfrågan på värme och kyla 4 samt generellt alla värme- och kylalternativ som innebär primärenergibesparingar jämfört med ett referensscenario 5.Detta utgör därför ett övergripande 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, , s. 1). 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (EUT L 52, , s ). 3 Se punkterna 41 43, artikel 14.4 första stycket samt bilaga IX.1 b. 4 Återvinning av spillvärme från industriprocesser kan genomföras med kraftvärme eller genom matning av värme till ett nätverk för fjärrvärme/fjärrkyla eller genom användning av spillvärme på plats för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan på värme och kyla. 5 I definitionen av effektiv värme och kyla i artikel 2.42 framhålls besparing av primärenergi, dvs. minskning av den primärenergiinsats som krävs för att leverera en enhet levererad energi, som det främsta effektivitetskriteriet. 3

4 begrepp som omfattar alla värme- och kylalternativ 6 i överensstämmelse med den allmänna definition av energieffektivitet som anges i direktivet Enligt artikel 14 ska medlemsstaterna fullgöra följande huvudsakliga skyldigheter: Senast den 31 december 2015 genomföra och till kommissionen anmäla en heltäckande bedömning av potentialen vad gäller tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla på grundval av en landsomfattande kostnads nyttoanalys enligt den metod som anges i del 1 i bilaga IX, som innehåller de uppgifter som anges i bilaga VIII. Bedömningen ska uppdateras vart femte år, om kommissionen begär detta minst ett år före utsatt datum. Vidta adekvata åtgärder för utveckling av en effektiv infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla och/eller för att hantera utvecklingen av högeffektiv kraftvärme och användningen av värme och kyla från spillvärme och förnybara energikällor när det genom den heltäckande bedömningen fastställs en potential för vilken fördelarna är större än kostnaderna för tillämpning av högeffektiv kraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Anta strategier på lokal och regional nivå som uppmuntrar till att i beräkningen vederbörligen beakta potentialen vad gäller användning av effektiva värme- och kylsystem, inbegripet den potential som fastställts genom den heltäckande bedömningen. Anta godkännande- och tillståndskriterier respektive motsvarande förfaranden vad gäller operatörer av elproduktionsanläggningar, industrianläggningar och anläggningar för fjärrvärme och fjärrkyla genom vilka det säkerställs att dessa på anläggningsnivå genomför en kostnads nyttoanalys av användning av högeffektiv kraftvärme och/eller användning av spillvärme och/eller anslutning till ett nätverk för fjärrvärme och fjärrkyla när de planerar att bygga eller uppgradera kapaciteter över 20 MW tillförd effekt eller när de planerar ett nytt nätverk för fjärrvärme och fjärrkyla. I förfarandena och kriterierna ska även villkoren anges för undantag från skyldigheten att utarbeta en kostnads nyttoanalys om medlemsstaten beslutar sig för att tillämpa de undantag som beviljas enligt punkt 6 (se avsnitt F, punkterna 70 74). I det antagna förfarandet kan man i tillämpliga fall (se avsnitt F, punkt 76) närmare ange undantag på grundval av den heltäckande bedömningen (och den landsomfattande kostnads nyttoanalysen). I samtliga fall ska man i förfarandet närmare ange hur tillfälliga undantag från genomförandet av kostnads nyttoanalysernas resultat kommer att beviljas enligt artikel 14.8 i händelse av att en medlemsstat beslutar sig för att tillåta dessa undantag. Förfarandet och kriterierna ska omfatta åtminstone följande: 6 Artikel 2.42: effektiv värme och kyla: en värme- och kylmöjlighet som, jämfört med ett referensscenario som återspeglar ett scenario där man fortsätter som tidigare, mätbart minskar den primärenergiinsats som behövs för att leverera en enhet levererad energi inom en relevant systemgräns på ett kostnadseffektivt sätt [ ]. 7 Följande definition av energieffektivitet anges i artikel 2.4: Energieffektivitet: förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi. 4

5 i. Kravet på en kostnads nyttoanalys när en ny anläggning med en total tillförd effekt på 20 MW planeras eller uppgraderas väsentligt eller när en ny anläggning för fjärrvärme och fjärrkyla planeras (med närmare uppgift om villkor för undantag enligt punkterna 4 och 6 i tillämpliga fall). ii. Metoden, inbegripet antaganden och tidshorisonter, och förfarandet för den kostnads nyttoanalys som ska genomföras avseende anläggningarna, på grundval av den metod som anges i bilaga IX 2. iii. Fastställande av hur resultaten från den heltäckande bedömningen och kostnads nyttoanalysen på landsnivå ska beaktas i samband med godkännande- eller tillståndskriterierna. 6. I kronologisk ordning ska åtgärderna för rättsligt införlivande ha fullföljts senast vid följande datum: a. Anmälan av undantag från den kostnads nyttoanalys vad gäller anläggningar som avses i artikel 14.6 ska göras senast den 31 december b. Kravet på genomförande av en kostnads nyttoanalys varje gång en ny anläggning planeras eller en befintlig anläggning uppgraderas beträffande de anläggningar som avses i artikel 14.5 ska börja gälla den 5 juni c. Den heltäckande bedömning som anges i artikel 14.1 ska anmälas senast den 31 december d. Anmälan av uppdateringen av den heltäckande bedömningen ska göras vart femte år på kommissionens begäran minst ett år före utsatt datum. 7. Medlemsstaterna ska anmäla de rättsliga bestämmelser genom vilka de införlivar direktivet i den nationella lagstiftningen med hjälp av NIF-databasen. För att säkerställa effektiv informationsöverföring uppmanas medlemsstaterna också att använda NIF-databasen för ovannämnda anmälningar. 8. Genom denna handledning presenterar kommissionens avdelningar sin uppfattning om hur bestämmelserna i energieffektivitetsdirektivet bör tolkas. Syftet med handledningen är att förbättra rättssäkerheten, men den bidrar inte med några nya regler. I alla händelser är det i slutändan EU-domstolens uppgift att ge en bindande tolkning av EU:s regelverk. Denna handledning är inte rättsligt bindande. 9. Syftet med denna handledning är att ge medlemsstaterna vägledning om tillämpningen av artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet. I handledningen anges kommissionens synpunkter utan att detta påverkar direktivets rättsliga verkan och utan att det påverkar domstolens bindande tolkning av artikel 14. B. DEN HELTÄCKANDE BEDÖMNINGEN 10. I artikel 14.1 fastställs följande: Senast den 31 december 2015 ska medlemsstaterna genomföra och anmäla till kommissionen en heltäckande bedömning av potentialen för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, som innehåller de upplysningar som anges i bilaga VIII. 5

6 11. Den heltäckande bedömningen ska grunda sig på en kostnads nyttoanalys som omfattar medlemsstatens territorium och genom vilken klimatförhållanden, ekonomisk genomförbarhet och teknisk lämplighet beaktas i enlighet med del 1 i bilaga IX I detta avsnitt behandlas syftet med den heltäckande bedömningen och de uppgifter som ska ingå i denna. Det ger också vägledning om hur bedömningen ska genomföras. 13. Syftet med den heltäckande bedömningen är att få fram tydliga resultat för att åstadkomma energieffektivitet vad gäller värme och kyla. Dessa resultat ska återspeglas i de uppgifter som anmäls till kommissionen. De kan delas upp utifrån obligatoriska och frivilliga inslag. 14. De obligatoriska uppgifter som ska tillhandahållas gäller potentialen avseende högeffektiv kraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, fastställd på grundval av kostnads nyttoanalysen på landsnivå, och de åtgärder som medlemsstaterna avser att vidta för att uppnå denna potential (artikel 14.2 och 14.4) 9. Dessutom kan medlemsstaterna som frivilliga inslag ta med uppgifter om potentialen avseende andra effektiva system för värme och kyla såsom alternativ för leverans av effektiv individuell värme och kyla som fastställts som positiva alternativa scenarier vid genomförandet av kostnads nyttoanalysen på landsnivå Det står medlemsstaterna fritt att välja i vilken form de vill uttrycka potentialen. Det logiska skulle vara att ange åtminstone följande: Ytterligare förväntad efterfrågan på värme och kyla per sektor, potentialen vad gäller ytterligare ny och uppgraderad produktionskapacitet i MW, ytterligare produktion av värme och el i MWh. Vad gäller fjärrvärme och fjärrkyla skulle dessa kapacitets- och produktionsdata läggas fram med nödvändiga ändringar och kompletteras med följande indikatorer: Ytterligare längd på rörledningar, det nya område som täcks, antalet nyanslutna användare och den mängd värme eller kyla som ska levereras i MWh från kraftvärme, förnybar energi, spillvärme och andra kategorier av leveranskällor 11. För att möjliggöra bedömning av potentialens storlek skulle de siffror som anges ovan logiskt sett även uttryckas i relativa termer, dvs. i procenttal där ytterligare kapacitet, produktion och användning, rörledningarnas längd och det område som täcks jämförs med referensåret, med uppgift om minskning eller ökning. 16. Medlemsstaterna ska anta strategier som uppmuntrar till att i beräkningen på lokal och regional nivå vederbörligen beakta potentialen vad gäller användning av effektiva värme- och kylsystem, med beaktande av potentialen i fråga om framväxande lokala och regionala 8 Artikel 14.3: Vid den bedömning som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna för det egna territoriet utföra en kostnads nyttoanalys som grundar sig på klimatförhållanden, ekonomisk genomförbarhet och teknisk lämplighet i enlighet med del 1 i bilaga IX. 9 Artikel 14.1: en heltäckande bedömning av potentialen för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, som innehåller de upplysningar som anges i bilaga VIII. Artikel 14.4: Om det av den bedömning som avses i punkt 1 och den analys som avses i punkt 3 framgår att det finns potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme och/eller effektiv fjärrvärme och fjärrkyla där fördelarna är större än kostnaderna, ska medlemsstaterna vidta adekvata åtgärder för utveckling av en effektiv infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla och/eller för att hantera utvecklingen av högeffektiv kraftvärme och användningen av värme och kyla från spillvärme och förnybara energikällor [...]. 10 Kostnads nyttoanalysen ska kunna underlätta kartläggningen och genomförandet av de mest resurs- och kostnadseffektiva lösningarna för att tillgodose behoven av värme och kyla och i allmänhet vara till stöd vid främjandet av effektiv värme och kyla, inbegripet individuell värme och kyla (artikel 14.3, första och andra stycket samt bilaga IX.1 d). 11 Kapaciteten ska uttryckas i MW e vad gäller elektricitet och i MW th vad gäller värme. Produktionen av värme och el och mängden levererad värme och kyla ska uttryckas i MWh e vad gäller el och MWh th vad gäller värme och kyla. Medlemsstaterna kan därutöver tillhandahålla produktions- och leveransmängder värme i GJ. 6

7 värmemarknader (artikel 14.2) 12. De får använda den heltäckande bedömningen för att kartlägga denna potential utöver potentialen vad gäller högeffektiv kraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. 17. Den heltäckande bedömningen ska omfatta de uppgifter som anges i bilaga VIII a j. Den ska beskriva den enskilda medlemsstatens efterfrågan på värme och kyla 13. Den ska tillhandahålla en prognos över hur denna efterfrågan kommer att utvecklas under de närmaste 10 åren 14. Den ska inbegripa en värmekarta genom vilken väsentliga efterfråge- och leveranspunkter vad gäller värme och kyla 15 samt befintlig och planerad infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla 16 fastställs. Bedömningen ska identifiera den värme- och kylefterfrågan som kan tillgodoses genom högeffektiv kraftvärme, privat mikrokraftvärme och fjärrvärme och fjärrkyla 17. Med utgångspunkt i efterfrågan på värme och kyla ska den heltäckande bedömningen omfatta identifiering av potentialen vad gäller ytterligare högeffektiv kraftvärme, dvs. från uppbyggnad av ny kapacitet, från uppgradering av befintliga elproduktions- och industrianläggningar och från andra anläggningar som genererar spillvärme 18 samt potentialen vad gäller utveckling av infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla för att hantera utvecklingen av högeffektiv kraftvärme och användningen av värme och kyla från spillvärme och förnybara energikällor 19. På grundval av den identifierade potentialen ska bedömningen tillhandahålla uppgifter om de åtgärder och strategier och den politik som kan antas för att uppnå potentialen före 2020 och Antagandet av åtgärder är bara obligatoriskt om det genom bedömningen identifieras en potential för vilken fördelarna är större än kostnaderna. Bedömningen ska även omfatta uppskattningar av värdet av offentliga stödåtgärder avseende värme och kyla, uppdelat enligt en årlig öronmärkt budget om sådant stöd planeras samt en uppskattning av den primärenergi som kan sparas genom åtgärderna 21. Slutligen ska bedömningen omfatta en förklaring till och jämförelse av hur identifierad potential och identifierade åtgärder inom ramen för den heltäckande bedömningen förhåller sig till potential och framsteg som uppnåtts inom ramen för direktivet om främjande av kraftvärme. 18. Det står medlemsstaterna fritt att välja hur de vill utarbeta den heltäckande bedömningen och utnyttja bedömningar och kostnads nyttoanalyser som redan utarbetats inom ramen för andra EU-initiativ eller nationella initiativ. Följande strategi skulle vara logisk: För det första, fastställande av efterfrågan på värme och kyla i landet 22. Beskrivningen av värmeefterfrågan skulle gälla verkliga, dvs. uppmätta och verifierade, 12 Artikel 14.2: Medlemsstaterna ska anta strategier som uppmuntrar till att i beräkningen på lokal och regional nivå vederbörligen beakta potentialen för användning av effektiva värme- och kylsystem, i synnerhet sådana som använder sig av högeffektiv kraftvärme. Potentialen för framväxande lokala och regionala värmemarknader ska tas med i beräkningen. 13 Se bilaga VIII.1 a. 14 Se bilaga VIII.1 b. 15 Se bilaga VIII 1 c i ii. 16 Se bilaga VIII 1 c ii. 17 Se bilaga VIII 1 d. 18 Se bilaga VIII 1 e. 19 Se bilaga VIII 1 f. 20 Se bilaga VIII 1 g och artikel Se bilaga VIII 1 i j. 22 En hänvisning till värme och uppvärmning ska i normala fall tolkas som en hänvisning till värme och kyla. 7

8 användningsuppgifter enligt vad som anges i energistatistik på nationell nivå och EU-nivå samt i nationella energibokslut. En detaljerad sektoriell och geografisk uppdelning bör tillhandahållas, som i samtliga fall ska vara minst lika detaljerad som relevant europeisk energistatistik. Den ska tillhandahålla uppgifter om användning vad gäller sektorerna industri, tjänster, jordbruk och hushåll. Beskrivningen av värmeefterfrågan ska grunda sig på senast tillgängliga data. Eftersom det vid utgången av tidsfristen för anmälan den 31 december 2015 förmodligen bara kommer att finnas statistiska uppgifter tillgängliga avseende 2013 kan detta användas som förvalt referensår för de prognoser som görs i samband med den heltäckande bedömningen. För det andra, utarbetande av en prognos för hur denna efterfrågan kommer att utvecklas under de närmaste 10 åren. Denna prognos ska beakta tendenserna inom ekonomins viktigaste sektorer. Den ska innehålla en analys av värmeefterfrågans utveckling inom industrisektorerna och beakta såväl mer långsiktiga strukturella tendenser (såsom avindustrialisering eller återindustrialisering eller effektivitetsförbättringar samt effekterna av nya produktionstekniker) som kortsiktiga cykliska förändringar. Värmeefterfrågans utveckling avseende byggnader ska ägnas särskild uppmärksamhet, inbegripet en analys av energieffektivitetsförbättringar i byggnader, såsom dem som krävs enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) 23 och energieffektivitetsdirektivet. För det tredje, utarbetande av en karta över det nationella territoriet i vilken åtminstone de huvudsakliga leverans- och efterfrågepunkterna över en viss användnings- eller produktionströskel identifieras, liksom befintlig och planerad infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla. Tröskelvärdena anges i bilaga VIII.1 c i och iii. Vad gäller värmeefterfrågan ska kommuner och tätorter med ett exploateringstal på minst 0,3 24 och industriområden med en total årsförbrukning av värme och kyla på mer än 20 GWh anges på kartan. Vad gäller produktionen ska elproduktionsanläggningar med en total årlig elproduktion på mer än 20 GWh, sopförbränningsanläggningar och kraftvärmeverk av alla tekniska typer visas. Både befintliga och planerade efterfråge- och leveranspunkter ska anges på kartan. För det fjärde kommer medlemsstaterna att på grundval av den identifierade värmeefterfrågan och prognosen över värmeefterfrågan behöva identifiera de inslag i värmeefterfrågan som skulle kunna tillgodoses tekniskt genom högeffektiv kraftvärme, mikrokraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Detta innebär att man måste fastställa den maximala eller tekniska potentialen. För det femte kommer medlemsstaterna att behöva identifiera de inslag i den tekniska potentialen som kan tillgodoses ekonomiskt genom högeffektiv kraftvärme, inbegripet privat mikrokraftvärme, genom uppgradering av befintliga samt uppbyggnad av nya elproduktions- och industrianläggningar, genom användning av spillvärme och uppgradering och utbyggnad av infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som uppfyller den definition av effektiv fjärrvärme som anges i direktivet 25. Detta är den potential för 23 Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, , s. 13). 24 Ett område med ett exploateringstal på 0,3 motsvarar för närvarande en linjär värmedensitet på 2,5 MWh/m eftersom den befintliga specifika värmeefterfrågan uppgår till omkring 130 kwh/m2. Detta tröskelvärde anger områden där fjärrvärme är direkt genomförbart enligt facklitteraturen på området. I Frankrike fanns det omkring 176 stadsområden i 31 städer där exploateringstalet översteg 0, Samtidigt hade 82 stadsområden i Paris ett högre exploateringstal än 0,3. (Linjär värmedensitet utgörs av den andel värme som säljs årligen och den sammanlagda dikeslängden hos fjärrvärmenätets rörledningssystem.) 25 Se artikel

9 vilken fördelarna är större än kostnaderna. Det är den enda potential som måste uppnås (se särskilt artikel 14.3 och bilaga IX). Denna potential kan kallas för den ekonomiska potentialen. Fastställande av den ekonomiska potentialen kommer inte att vara möjligt utan en kostnads nyttoanalys. Enligt artikel 14.3 ska medlemsstaterna därför utföra en kostnads nyttoanalys med hänsyn till den heltäckande bedömningen. Kostnads nyttoanalysen behandlas i avsnitt C nedan. Kravet på att fastställa infrastrukturpotentialen uttrycks i bilaga VIII.1 f, där det framgår att den potential som ska identifieras av medlemsstaterna enligt artikel 14.3 även inbegriper identifiering av energieffektivitetspotentialen för infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla. För det sjätte ska medlemsstaterna på grundval av den ekonomiska potentialen fastställa strategier, politik och åtgärder som kan antas fram till 2020 och I samband med detta måste medlemsstaterna ta hänsyn till sin skyldighet att, om det av den heltäckande bedömningen framgår att det finns en fördelaktig kostnadspotential, vidta adekvata åtgärder för att utveckla en effektiv infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla och/eller för att hantera utvecklingen av högeffektiv kraftvärme och användningen av värme och kyla från spillvärme och förnybara energikällor i enlighet med artikel Om det av den heltäckande bedömningen framgår att det inte finns någon potential med ett kostnads nyttoöverskott har medlemsstaterna ingen skyldighet att vidta åtgärder enligt artikel När kostnads nyttoöverskottet inte är tillräckligt stort för att täcka de administrativa kostnaderna för utförandet av den kostnads nyttoanalys avseende en anläggning som avses i artikel 14.5 är medlemsstaterna inte tvungna att vidta åtgärder vad gäller ifrågavarande anläggning. De kan likväl ändå behöva vidta andra slags åtgärder som är adekvata för att säkerställa uppnåendet av den identifierade potentialen. Medlemsstaterna ska även anta strategier som uppmuntrar till att i beräkningen på lokal och regional nivå vederbörligen beakta potentialen vad gäller användning av effektiva värme- och kylsystem, i synnerhet högeffektiv kraftvärme och beakta potentialen i fråga om framväxande lokala och regionala värmemarknader i enlighet med kraven i artikel Om en medlemsstat dessutom och utöver vad som anges i artikel 14.4 andra stycket skulle komma fram till och meddela kommissionen att det vid den heltäckande bedömningen inte visat sig finnas någon kostnadseffektiv potential i vissa eller samtliga av medlemsstatens regioner, får ett undantag från kraven i artikel 14.5 tillämpas på anläggningar som ligger i dessa regioner. 20. I enlighet med artikel 14.3 sista meningen får medlemsstater tillämpa kostnads nyttoanalyser som utförts enligt direktiv 2001/42/EG. Syftet med detta är att minska byråkratin. Om det genom en miljökonsekvensbeskrivning som utförts enligt direktiv 2001/42/EG tillhandahålls en analys som är likvärdig den analys som krävs enligt bilagorna VIII och IX kan denna användas i samband med den heltäckande bedömningen. C. KOSTNADS NYTTOANALYSEN PÅ LANDSNIVÅ 9

10 21. För att utarbeta en heltäckande bedömning krävs en kostnads nyttoanalys. Detta är nödvändigt för att det ska gå att fastställa den ekonomiska potentialen, dvs. kostnadseffektiva lösningar för att tillgodose efterfrågan på värme och kyla. 22. I enlighet med artikel 14.3 och bilaga IX.1 första stycket ska den kostnads nyttoanalys på landsnivå som utförs som en del av den heltäckande bedömningen kunna underlätta kartläggningen och genomförandet av de mest resurs- och kostnadseffektiva lösningarna för att tillgodose behoven av värme och kyla 26 samt i allmänhet bidra till att främja effektivitet vad gäller värme och kyla 27.Den ska vara till hjälp vid beslutsfattande och fungera som ett beslutsunderlag för prioritering av begränsade resurser 28. Den ska dessutom fungera som ett instrument för att fastställa det mest kostnadseffektiva och gynnsamma värme- och kylalternativet för ett visst geografiskt område med tanke på värmeplanering I artikel 14.4 och i bilaga IX del 1 fastställs kostnads nyttoanalysens syfte och tillämpningsområde. Där anges den uppsättning värme- och kylalternativ som måste undersökas samt metodologiska principer för att säkerställa analysens kvalitet. 24. Kostnads nyttoanalysen på landsnivå utgör en ekonomisk analys som ska omfatta alla relevanta sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer 30. Den ska grunda sig på en analys av en heltäckande inventering av effekterna Principen att inventeringen ska vara heltäckande framgår också av kravet att de långsiktiga kostnaderna och fördelarna vad gäller en värme- och kylleveransmöjlighet ska bedömas 32. Därför ska de geografiska gränserna och systemgränserna 33 samt tidshorisonterna 34 avseende projekt eller grupper av projekt fastställas på ett sätt som gör att alla relevanta kostnader och fördelar tas med i analysen. 26 Artikel 14.3: Kostnads nyttoanalysen ska kunna underlätta kartläggningen och genomförandet av de mest resurs- och kostnadseffektiva lösningarna för att tillgodose behoven av värme och kyla. 27 Detta mer allmänna syfte återspeglas i syftet med den kostnads nyttoanalys som ska fungera som ett underlag för den heltäckande bedömningen. Följande anges i bilaga IX första stycket: Syftet med att utföra kostnads nyttoanalyser med avseende på åtgärder för att främja effektiv värme och kyla enligt artikel 14.3 är att skapa ett beslutsunderlag för kvalificerad prioritering av begränsade resurser på samhällsnivå. 28 Bilaga IX, del 1 första meningen. 29 Bilaga IX, del 1 andra stycket. 30 Kostnads nyttoanalyser enligt artikel 14.3 ska inbegripa en ekonomisk analys som omfattar socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer. (Bilaga IX, del 1 tredje stycket). 31 De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter. (Bilaga IX.1 g). 32 Värme- och kylleveransmöjligheternas totala långsiktiga kostnader och fördelar ska bedömas och jämföras. (Bilaga IX del 1 e i). 33 Kostnads nyttoanalysen ska, med hjälp av tillgängliga uppgifter, beakta alla relevanta leveransresurser som finns tillgängliga inom systemgränsen och den geografiska gränsen, inbegripet spillvärme från elproduktionsanläggningar och industrianläggningar och förnybara energikällor, samt särdragen hos och trenderna för värme- och kylefterfrågan. (Bilaga IX.1 b). Se även bilaga IX.1 a andra meningen: Den geografiska gränsen ska omfatta ett lämpligt, väl avgränsat geografiskt område, t.ex. en viss region eller ett visst storstadsområde, för att man inte, projekt för projekt, ska välja lösningar som inte är optimala. 34 Tidshorisonten ska väljas så att scenariernas alla relevanta kostnader och fördelar ingår. För ett gaskraftverk skulle t.ex. en lämplig tidshorisont kunna vara 25 år, för ett fjärrvärmesystem 30 år, eller för värmeutrustning såsom pannor 20 år. 10

11 26. Kostnads nyttoanalysen ska omfatta hela medlemsstatens territorium 35. Detta kan i praktiken utföras i form av en serie kostnads nyttoanalyser avseende projekt eller grupper av projekt inom ramen för lokala/regionala bedömningar 36. Den ska beakta klimatförhållanden, ekonomisk genomförbarhet och teknisk lämplighet Kostnads nyttoanalysen ska användas för att fastställa potentialen avseende högeffektiv kraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. För att uppnå goda resultat bör man i analysen beakta och jämföra alternativa scenarier som omfattar hela spännvidden av effektiva leveransmöjligheter avseende värme och kyla. Detta är en följd av kravet att bara leveransmöjligheter i form av högeffektiv kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla och effektiv individuell värme och kyla ska bedömas som alternativ till referenssituationen 38 och av det mer allmänna kravet att analysen ska kunna underlätta kartläggningen och genomförandet av de mest resurs- och kostnadseffektiva lösningarna för att tillgodose behoven av värme och kyla Enligt bilaga IX del 1 ska medlemsstaterna fastställa och offentliggöra förfarandet för kostnads nyttoanalysen. Detta innebär att de måste fastställa av vem, hur och på grundval av vilka antaganden som kostnads nyttoanalysen ska utföras. Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter som ansvarar för kostnads nyttoanalysens utförande. De ska säkerställa att analysen inbegriper både en ekonomisk och en finansiell analys. De kan anförtro dessa uppgifter åt lokala, regionala och nationella myndigheter och även till driftsansvariga för enskilda anläggningar eller fördela uppgifterna mellan olika aktörer. De ska lägga fram detaljerade metoder och antaganden avseende priset på de viktigaste insats- och resultatfaktorerna och avseende diskontot, för användning vid upprättandet av referensscenariot och de alternativa scenarierna Dessa krav definieras i det sista stycket i bilaga IX del 1 enligt följande: Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet av kostnads nyttoanalyserna enligt artikel 14. Medlemsstaterna får kräva att de behöriga lokala, regionala och nationella myndigheterna eller operatörer av enskilda anläggningar gör en ekonomisk och finansiell analys. De ska lägga fram detaljerade metoder och antaganden i enlighet med denna bilaga och upprätta och offentliggöra förfarandena för den ekonomiska analysen. 30. Vad gäller metoden för att utarbeta kostnads nyttoanalysen beskrivs de åtgärder som ska vidtas i del 1 i bilaga IX. 31. Det första steget är att fastställa systemgränsen och den geografiska gränsen för ett visst projekt eller en viss grupp av projekt, som avgör analysens tillämpningsområde. 35 Artikel 14.3: Vid den heltäckande bedömningen ska medlemsstaterna för det egna territoriet utföra en kostnads nyttoanalys som grundar sig på klimatförhållanden, ekonomisk genomförbarhet och teknisk lämplighet [ ]. 36 Kostnads nyttoanalysen kan omfatta en projektbedömning av antigen en enskild anläggning eller en grupp av projekt för en bredare lokal, regional eller nationell bedömning i syfte att fastställa det mest kostnadseffektiva och gynnsamma värme- eller kylalternativet för ett visst geografiskt område med tanke på värmeplaneringen. (Bilaga IX.1 andra stycket). 37 Artikel 14.3, se ovan. 38 Bilaga IX del 1 d. 39 Artikel 14.3 andra meningen. 40 Bilaga IX, del 1 sista stycket. 11

12 32. Inom en given geografisk gräns måste alla relevanta leveransresurser samt egenskaper och tendenser vad gäller värme- och kylefterfrågan beaktas, inbegripet den rådande situationen och framtida tendenser inom den valda tidsramen. Detta innebär att inte bara befintliga värme- och kylleveranser ska betraktas, utan även andra energiflöden inom den geografiska gränsen, dvs. anläggningar för produktion och distribution av el, gasnätverk och andra källor till primärenergileveranser, inbegripet förnybar energi, industriell energiproduktion och spillvärme (överskottsvärme) från industriella processer. Först när alla leveranskällor samt källor till värme- och kylefterfrågan har identifierats och en prognos utarbetats över dessas möjliga utveckling kan man bedöma hur dessa energiflöden kan optimeras och effektiviseras, först genom en undersökning av möjligheten att använda (ytterligare) högeffektiv kraftvärme och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, sedan genom en undersökning av om inte dessa skulle ge upphov till kostnads nyttoöverskott och därefter genom en undersökning av andra leveransmöjligheter avseende effektiv värme och kyla, såsom effektiv individuell värme och kyla. Anledningen till detta är att kostnads nyttoanalysens syfte är att fastställa det mest kostnadseffektiva och gynnsamma värme- eller kylalternativet för ett visst geografiskt område med tanke på värmeplaneringen 41. Kostnads nyttoanalysen ska därför ses som en heltäckande energisystemsplanering som omfattar alla relevanta tekniska och ekonomiska alternativ. Detta kommer till uttryck i led b i bilaga IX del Det andra steget består i att utforma ett referensscenario. Referensscenariot ska beskriva den rådande situationen och dess troliga utveckling inom den valda tidsramen om inga parametrar i den rådande situationen förändras, dvs. ett scenario med oförändrade förhållanden (businessas-usual). Ett avgörande inslag i referensscenariot och en nyckel till en framgångsrik kostnads nyttoanalys är att beskriva efterfrågan på värme och kyla inom de geografiska gränserna så noggrant som möjligt. Insamlingen av exakta, tillförlitliga och heltäckande värme- och kyldata kan vara en utmaning, men är nödvändig för att medlemsstaterna ska kunna säkerställa en hög kvalitet på kostnads nyttoanalyserna och ett gott beslutsunderlag för den heltäckande bedömningen. Om de data som samlats in i samband med kostnads nyttoanalysen också används för de uppgifter som krävs enligt bilaga VIII a c krävs inget offentliggörande utöver den detaljnivå som krävs i värmekartan med beaktande av skyddet av kommersiellt känsliga uppgifter Det tredje steget består i att identifiera alternativa scenarier. I samband med detta måste medlemsstaterna beakta relevanta möjligheter för hur värme och kyla kan effektiviseras. 43 Genom direktivet tillhandahålls vägledning om vad som ska anses vara relevanta möjligheter, dvs. relevanta alternativ till referensscenariot. Medlemsstaterna ska i första hand undersöka kraftvärme samt fjärrvärme och fjärrkyla. Endast om och i den utsträckning detta inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbart med beaktande av långsiktiga kostnader och fördelar inom ett givet geografiskt område ska medlemsstaterna övergå till att undersöka andra lösningar för effektiv värme och kyla såsom effektiv individuell värme och kyla 44. I den heltäckande bedömningens kostnads nyttoanalys får medlemsstaterna endast beakta alternativa scenarier som uppfyller definitionerna av högeffektiv kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla och effektiv individuell värme i synnerhet, och det generella begreppet effektiv värme och kyla i allmänhet Bilaga IX.1, andra stycket. 42 Bilaga VIII, led c. 43 Bilaga IX.1 d, första meningen: Alla relevanta alternativ till referensscenariot ska beaktas. 44 Detta följer av det obligatoriska innehållet i den heltäckande bedömning som anges i artikel Bilaga IX, del 1 d, andra stycket: Enbart leveransmöjligheterna högeffektiv kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla eller effektiv individuell värme och kyla bör beaktas i kostnads nyttoanalysen som alternativa 12

13 35. Definitionen av högeffektiv kraftvärme är densamma som i direktivet om främjande av kraftvärme. Genom högeffektiv kraftvärme ska primärenergibesparingar på minst 10 % uppnås i förhållande till separat produktion av värme och el 46. De beräkningsmetoder som krävs för att fastställa vilken kraftvärme som ska anses vara högeffektiv, inbegripet tillhörande beräkning av när el kan anses vara producerad genom kraftvärme, anges i bilagorna I och II till energieffektivitetsdirektivet, som i sin helhet införlivar bilagorna II och III till direktivet om främjande av kraftvärme. Kommissionens beslut 2008/952/EG, genom vilket detaljerade riktlinjer för beräkningsmetoden avseende den mängd kraftvärmeel som anges i bilaga II till direktivet om kraftvärme fastställs, är fortfarande i kraft och tillämpligt enligt direktivet 47. Vid jämförelse med separat produktion av värme och el ska de referensvärden som anges i kommissionens genomförandebeslut 2011/877/EU användas Endast realistiska scenarier behöver undersökas. Scenarier kan uteslutas om de inte är genomförbara på grund av tekniska eller finansiella skäl, tidsfrister eller på grund av att de strider mot nationell lagstiftning 49. Finansiella skäl och tidsfristsskäl ska överensstämma med de allmänna principerna för kostnads nyttoanalysen på landsnivå som anges i bilaga IX del 1. Följaktligen ska scenarier som troligtvis skulle ge upphov till ett kostnads nyttoöverskott enligt den breda socioekonomiska och miljörelaterade analysen (den ekonomiska analysen) inte uteslutas av finansiella skäl eller tidsfristsskäl, även om dessa troligtvis skulle ge upphov till en negativ kostnads nyttobalans enligt den finansiella analysen. 37. När referensscenariot och de alternativa scenarierna väl har utarbetats ska medlemsstaterna fastställa en lämplig tidshorisont för att se till att inga relevanta samhällskostnader utelämnas vid avvägningen mellan kostnader och fördelar. Detta är en följd av kravet att analyserna ska vara heltäckande, dvs. att de ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter 50 och av kravet på att värme- och kylleveransmöjligheternas totala långsiktiga kostnader och fördelar ska bedömas och analyseras vid beräkning av kostnads nyttoöverskottet 51. Detta kan endast uppnås om den tidshorisont som väljs är tillräckligt lång, i typfallet livstiden för en vara inom infrastrukturen eller utrustningen. Tidshorisonten kommer att vara specifik för varje projekt eller grupp av projekt, men medlemsstaterna får fastställa typiska eller standardiserade livstider för liknande projekt av förenklingsskäl. 38. DI direktivet ges några exempel, såsom den sannolikt lämpliga tidshorisonten för ett gaskraftverk, för ett fjärrvärmesystem och för värmeutrustning 52. Medlemsstaterna får ange scenarier jämfört med referensscenariot. Se även definitionerna i artikel 2.31 och i direktiv 2012/27/EU. 46 Bilaga III a, andra strecksatsen i direktiv 2004/8/EG och bilaga II a, andra strecksatsen i direktiv 2012/27/EU. 47 Kommissionens beslut 2008/952/EG om detaljerade riktlinjer för genomförande och tillämpning av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG (EUT L 338, , s. 55). 48 Kommissionens genomförandebeslut 2011/877/EU om fastställande av harmoniserade referensvärden för effektivitet vid separat produktion av el och värme genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2007/74/EG (EUT L 343, , s. 91). 49 Bilaga IX, del 1 d: Alla relevanta alternativ till referensscenariot ska beaktas. Scenarier som inte är genomförbara av tekniska eller finansiella skäl eller av skäl som hänför sig till nationell reglering eller tidsfrister får uteslutas i ett tidigt skede av kostnads nyttoanalysen om detta är motiverat på grundval av noggranna, uttryckliga och väldokumenterade överväganden. 50 Bilaga IX, del 1 g. 51 Bilaga IX, del 1 e och del 1 i. 52 Bilaga IX, del 1 e iii. 13

14 andra, längre eller kortare livstider om detta kan motiveras av tekniska och ekonomiska skäl eller om det krävs för att täcka alla relevanta kostnader och fördelar för samhället. Exemplen i bilaga IX.1 e iii visar att den lämpliga tidshorisonten inte ska förväxlas med återbetalningstiden. Vid en granskning av scenarierna för effektiv värme och kyla, inbegripet effektiv individuell värme och kyla, ska de energikostnader som krävs för utvinning, omvandling, transport och distribution tas med i kostnads nyttoberäkningen enligt definitionerna i artikel Värderingskriteriet ska vara kriteriet för nettonuvärde 54. Det innebär inte att medlemsstaterna inte kan använda andra värderingsmetoder. Alla bedömda projekt och scenarier ska emellertid bedömas och jämföras åtminstone enligt kriteriet om nettonuvärde. 40. Som insats till nettonuvärdesanalysen krävs en förteckning över kostnader och fördelar uttryckt i monetära enheter. Dessa kostnader och fördelar måste diskonteras enligt en egen diskontering. Nettonuvärden över noll visar på en kostnads nyttoanalys med ett positivt resultat eller ett överskott i kostnadsöverskridandet, medan projekt med ett negativt nettonuvärde skulle ge upphov till kostnader som överskrider fördelarna. 41. För den ekonomiska analysen ska medlemsstaterna upprätta en heltäckande förteckning över insats- och resultatfaktorer samt kostnader och fördelar som ska beaktas i samband med beräkningarna. En icke uttömmande inventering lämnas i bilaga IX del 1 g. Medlemsstaterna ska använda faktiska prisuppgifter för beräkningarna. De ska utarbeta en prognos över hur priserna skulle utveckla sig under den valda tidsrymden och tillhandahålla prisantaganden 55. Eftersom kostnads nyttoanalysen är en ekonomisk analys ska alla långsiktiga effekter av projektet, inbegripet externa kostnader, inbegripas i den mån det är möjligt. Detta kommer till uttryck enligt följande i bilaga IX, del 1 f iv: De priser som används i den ekonomiska analysen ska avspegla de verkliga socioekonomiska kostnaderna och fördelarna och bör inbegripa externa kostnader, såsom miljö- och hälsoeffekter, i den mån det är möjligt, dvs. då ett marknadspris existerar eller då det redan ingår i europeisk eller nationell lagstiftning. Det kommer att finnas kostnader och fördelar för vilka ingen marknad existerar eller för vilka marknaden är ofullständig, varför priset inte återspeglar det verkliga sociala värdet 56. När det inte finns något marknadspris och europeisk eller nationell lagstiftning inte ger vägledning om den ifrågavarande externa kostnaden ska medlemsstaterna i den mån det är möjligt, utan att det 53 Definitionen av effektiv värme och kyla är följande enligt artikel 2.42: effektiv värme och kyla: en värme- och kylmöjlighet som, jämfört med ett referensscenario som återspeglar ett scenario där man fortsätter som tidigare, mätbart minskar den primärenergiinsats som behövs för att leverera en enhet levererad energi inom en relevant systemgräns på ett kostnadseffektivt sätt, i enlighet med bedömningen i den kostnads nyttoanalys som avses i detta direktiv, med hänsyn tagen till den energi som krävs för utvinning, omvandling, transport och distribution. Definitionen av effektiv individuell värme och kyla är följande enligt artikel 2.43: effektiv individuell värme och kyla: en leveransmöjlighet till individuell värme eller kyla som jämförd med effektiv fjärrvärme och fjärrkyla mätbart minskar den icke förnybara primärenergi som krävs för att leverera en enhet levererad energi inom en relevant systemgräns, eller som kräver samma icke förnybara primärenergiinsats men till lägre kostnad, med hänsyn tagen till den energi som krävs för utvinning, omvandling, transport och distribution. 54 Bilaga IX, del 1 e ii. 55 Medlemsstaterna ska lägga fram antaganden för kostnads nyttoanalyserna om priserna på de viktigaste insatsoch resultatfaktorerna och om diskontot. (Bilaga IX, del 1 f och del 1 i). 56 De priser som används i den ekonomiska analysen ska avspegla de verkliga socioekonomiska kostnaderna och fördelarna och bör inbegripa externa kostnader, såsom miljö- och hälsoeffekter, i den mån det är möjligt, dvs. då ett marknadspris existerar eller då det redan ingår i europeisk eller nationell lagstiftning. (Bilaga IX, del 1 e iv). 14

15 kan krävas av dem, tillhandahålla uppskattningar genom vilka kostnaderna eller fördelarna tillskrivs ett samhällsvärde. Dessa uppskattningar kan grunda sig på relevanta och vedertagna ekonomiska teorier och uttryckligen uttrycka de kompromisser som hänger samman med de olika sätt på vilka man använder ekonomiska resurser och naturresurser på samhällsnivå. Till exempel kan samhällsvinster uppskattas på grundval av de allmänt erkända metoderna avseende avslöjade och uttalade preferenser medan kostnader kan definieras som möjlighetskostnaderna, dvs. det värde som de använda resurserna skulle ha erhållit vid den bästa alternativa användningen. Då det finns ett marknadspris och detta inte återspeglar de verkliga samhällskostnaderna kan medlemsstaterna tillämpa korrigeringsfaktorer såsom beskattning, förutsatt att dessa har en effekt på marknadsaktörernas beslut och inte bara på interna överföringar. 42. I direktivet anges nätverkseffekter uttryckligen som faktorer som kan inbegripas i kostnads nyttoanalysen. 57 Till exempel kan ett uppgraderat kraftverk som byggs om till ett kraftvärmeverk för att tillhandahålla fjärrvärme och leverera både värme och el till användare i närheten, samtidigt som balanseringstjänster tillhandahålls nätverksoperatörer, minska driftsoch investeringskostnaderna för elnät och elproduktion genom minskad överbelastning i kraftnäten, minskat behov av nätexpansion och minskat behov av toppbelastning och reservproduktionskapacitet etc. En alternativ nyetablering i en anläggning som bara producerar el kan medföra tilläggskostnader för uppbyggnad eller förstärkning av elnät på grund av större nätförluster som orsakas av längre transportsträckor och högre kostnader för att producera samma mängd värme separat som annars skulle ha funnits tillgänglig som en biprodukt från elproduktionen. Potentiellt större nätförluster på grund av högre nätbelastning ska, även om den är säsongsbetonad och har sitt ursprung i vissa enskilda värmelösningar (t.ex. en ökning av eluppvärmning eller luftvärmepumpar), också beaktas. Eleffekter och andra näteffekter måste därför beaktas i referensscenariot och de alternativa scenarierna i enlighet med kraven i artikel 15 om näteffektivitet. 43. Medlemsstaterna ska även definiera det diskonto som ska användas i beräkningen 58. När de väljer diskonto för beräkningen ska de tillämpa europeiska och nationella riktlinjer och beakta data som tillhandahålls från Europeiska centralbanken Analysen ska även inbegripa en sårbarhetsanalys för att mäta effekten av möjliga variationer beträffande de viktigaste faktorerna såsom olika scenarier för utvecklingen av värme- och kylefterfrågan, olika diskonton, olika energipriser och förändringar av andra viktiga insats- och resultatpriser 60. D. KOSTNADS NYTTOANALYSEN PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ 45. Ett centralt krav enligt artikel 14 är att medlemsstaterna ska se till att de som driver sådana elproduktionsanläggningar, industrianläggningar och anläggningar för fjärrvärme och fjärrkyla 57 Medlemsstaterna får i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna. (Bilaga IX, del 1 g, andra stycket). 58 Medlemsstaterna ska lägga fram antaganden för kostnads nyttoanalyserna om priserna på de viktigaste insatsoch resultatfaktorerna och om diskontot. (Bilaga IX, del 1 f och del 1 i). 59 Bilaga IX, del 1 f ii. 60 Bilaga IX, del 1 h. 15

16 som anges i led 5 a d genomför en kostnads nyttoanalys när de planerar att bygga ny eller att i omfattande utsträckning uppgradera energiproduktionskapacitet med en tillförd effekt på mer än 20 MW, i syfte att bedöma kostnadseffektiviteten vad gäller användning av högeffektiv kraftvärme, återvinning av spillvärme och anslutning till ett nätverk för fjärrvärme och fjärrkyla. Kostnads nyttoanalysens resultat ska beaktas i de godkännande- eller tillståndskriterier som utfärdas till dessa anläggningar i enlighet med artikel I bilaga IX del 2 fastställs principerna för de kostnads nyttoanalyser på anläggningsnivå genom vilka uppgifter för de åtgärder som krävs enligt artikel 14.5 och 14.7 tillhandahålls. 46. Kostnads nyttoanalyser enligt artikel 14.5 avseende anläggningar ska inbegripa en ekonomisk analys som omfattar en finansiell analys som återspeglar de verkliga kassaflödestransaktionerna 61. Till skillnad från den kostnads nyttoanalys som beskrivs i bilaga IX del 1, där tyngdpunkten ligger på den ekonomiska analysen med en väldefinierad metod och betoning på socioekonomiska och miljörelaterade faktorer, inriktas den analys på anläggningsnivå som beskrivs i bilaga IX, del 2 mer på den finansiella analysen. Analysen ska återspegla faktiska kassaflöden från investeringar i och drift av enskilda anläggningar. Anledningen till detta är att resultatet av denna analys ska återspeglas i de godkännande- /tillståndsbeslut som inverkar på den ekonomiska verksamheten vid anläggningarna. 47. Emellertid ska analysen på anläggningsnivå ingå i en bredare ekonomisk analys. Den ekonomiska analysen får tillhandahållas antingen utifrån den kostnads nyttoanalys som genomförts enligt den heltäckande bedömningen eller från dem som driver anläggningarna. Enligt bilaga IX del 2 ska medlemsstaterna fastställa vägledande principer för metod, antaganden och tidshorisonter vad gäller den ekonomiska analysen. 48. I bilaga IX, del 2 anges att både befintliga och potentiella efterfrågepunkter för värme som kan försörjas ska beaktas i kostnads nyttoanalysen. Det är uppenbart att potentiella värmelastpunkter fortfarande kan saknas vid den tidpunkt då anläggningen driftsätts. Kostnads nyttoanalysen och godkännandet kan därför behöva göras på grundval av att anläggningen utrustats för att fungera som en anläggning för kraftvärme/spillvärmeåtervinning (snarare än att den verkligen fungerar som en sådan vid driftsättningstidpunkten) som kan leverera de potentiella värmelasterna när de väl existerar. Denna situation uppstår när det på grundval av den heltäckande bedömningen finns tydliga perspektiv, dvs. politik eller strategier för att värmelasten kommer att existera, t.ex. att nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla eller den saknade utrustningen kommer att förverkligas och förbindelsen med värmeanvändarna kommer att upprättas som en del i en ett projekt eller en grupp av projekt vilkas fördelar är större än kostnaderna enligt den kostnads nyttoanalys på landsnivå som utförts i enlighet med bilaga IX, del Medlemsstaterna rekommenderas att anta detaljerad vägledning om kostnads nyttobedömningar för att se till att kravet tillämpas konsekvent på anläggningarna. Utöver de kriterier som anges i artikel 14.6 rekommenderas att det i vägledningen fastställs gemensamma antaganden om återbetalningsperioder, erforderliga avkastningsnivåer för investeringar, bränsle- och elpriser enligt prognoser, försäkringskostnader och stödnivåer. Dessa antaganden ska användas i den ekonomiska analysen såvida inte sökanden kan tillhandahålla bevis för att alternativa antaganden är lämpliga i händelse av deras installering. I överensstämmelse med kraven i bilaga IX, del 2 ska dessa antaganden på ett realistiskt sätt återspegla faktiska investeringsvillkor för projekt. 61 Bilaga IX.2, åttonde stycket. 16