Uppdrag att göra en analys av forskning som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

Transkript

1 FORMAS Regeringsbeslut In/ut: :19 Dnr: Handl: M2014/1594/Ke Anna Vikström Miljödepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) att göra en analys av forskning till stöd för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Uppdraget omfattar att identifiera den forskning som pågår för att säkra kompetens- och kunskapsförsörjning för aktörers arbete för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Kemikalieinspektionen och Verket för innovationssystem (Vinnova). Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och forsknings- och utvecklingsfinansiärer ska ges tillfälle att lämna synpunkter. Vinnova ska bidra i de delar gällande innovationsfrämjande åtgärder inom främst grön kemi och nanomaterial. Analysen bör fokusera på miljötoxikologisk forskning, som inkluderar nanomaterial och läkemedels miljöpåverkan, men även omfatta forskning och innovation gällande bland annat grön kemi. Analysen ska kunna utgöra underlag för en bedömning av behovet av ytterligare centrumbildningar för riskbedömning och miljötoxikologi och myndigheters behov av forskningsbaserade undersökningar, analyser samt kunskapssammanställningar avseende miljötoxikologi. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 oktober Bakgrund I propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) aviserar regeringen behov av forskning, innovation och utveckling på ett flertal områden där samhället står inför stora utmaningar. Regeringen anser Postadress Stockholm Besöksadress Tegelbacken 2 Telefonväxel Telefax E-post: m.registrator@regeringskansliet.se Telex MINENS

2 2 bl.a. att forskningen om riskerna med kemikalieanvändning inklusive forskning om användning och spridning av nanomaterial och läkemedel bör stärkas. Det behövs enligt propositionen även forskning om farliga ämnen och grön kemi. Regeringen har vidare i propositionen På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013/14:39) gjort bedömningen att forskning som bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör stärkas och att en analys av forskningen inom området Giftfri miljö bör genomföras. Forskning och kunskapsuppbyggnad inom toxikologi och miljötoxikologi utgör en bas för kemikaliepolitiken och är grundläggande för att kunna fortsätta att utveckla kemikaliekontrollen. En samlad strategi för forskning som stödjer arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör därför utformas. Exempel på angelägna forskningsområden är barns särskilda känslighet för påverkan från kemikalier, risker med hormonstörande ämnen och nanomaterial samt kombinationseffekter. Forskning behövs också för att öka kunskapen om exponeringen för kemikalier samt förekomst och flöden av kemikalier i samhället i ett livscykelperspektiv liksom om styrmedel. I dag saknas kunskap om farliga ämnen i produkter och hur de beter sig genom produkternas livscykel, dvs. i vilken utsträckning de finns kvar i produkterna när de blir till avfall eller om de har omvandlats eller emigrerat från materialet i produkterna. Vi vet inte heller hur de farliga ämnena reagerar i en materialåtervinningsprocess. Forskning inriktad på att kartlägga förekomst och flöden kan bidra till målet att omhänderta avfallet på ett långsiktigt hållbart sätt så att miljöpåverkan kan minimeras och att avfallet kan utnyttjas som en resurs igen. Ett annat viktigt utvecklingsområde är forskning med målsättningen att identifiera läkemedel som kan vara problematiska i vår vattenmiljö, hantera risken för antibiotikaresistensutveckling samt föreslå strategier för riskhantering, såsom förbättrade testkrav och reningstekniker. Inom detta område ligger svensk forskning i framkant internationellt exempelvis genom forskningsprogrammet MistraPharma. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska företag som ligger långt framme och profilerar sig inom dessa områden. Regler och andra styrmedel som stimulerar substitution och efterfrågan på kemikalier med goda hälso- och miljöegenskaper i kombination med en stark forskning inom områden som miljötoxikologi och "grön kemi" är grundläggande för att få till stånd en sådan utveckling.

3 Uttrycket grön kemi samlar flera olika aspekter som bör eftersträvas för att minska miljö- och hälsopåverkan från tillverkning och användning av kemikalier. I grön kemi ingår att undvika ämnen med farliga eller särskilt farliga egenskaper eller som har klimatpåverkande egenskaper samt att eftersträva låg giftighet hos ämnen som ingår i tillverkningsprocesser. Där ingår också att använda syntesmetoder som är energieffektiva och på annat sätt miljöanpassade samt att öka användningen av icke-fossila råvaror och förnybar energi. Dessutom kopplas ofta användningen av industriell bioteknik och katalysatorer till grön kemi. Området grön kemi ligger mellan forskningen och företagens arbete med innovation och produktutveckling. Rätt utformat kan stöd till forskning relaterad till grön kemi bidra till såväl arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som till innovation och stärkt konkurrenskraft inom näringslivet. Erfarenheter av en svensk forskningssatsning inom området grön kemi finns exempelvis i programmet Greenchem. 3 Närmare om uppdraget I uppdraget ingår att göra en analys av forskning till stöd för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt att analysera kompetensbehovet. Analysen bör bland annat omfatta följande områden: grundläggande toxikologisk och ekotoxikologisk kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper och mekanismerna bakom dessa, i synnerhet gällande nyligen uppmärksammade och mindre kända risker som hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, nanomaterial samt frågor kring barn och andra särskilt känsliga grupper, riskbedömningsmetodik som en grund för effektivt, transaparent och robust beslutsfattande som uppfyller önskade skyddsnivåer, nya test- och screeningmetoder som bl.a. skulle kunna sänka kostnaderna för testning och minska behovet av djurförsök samt underlätta testning och screening av hälso- och miljöegenskaper hos ämnen som tillverkas och importeras i små mängder (s.k. lågvolymämnen i Reach), kartläggning av förekomsten av kemikalier i människors kroppar och i miljön inklusive källor till och spridningen av sådana och hur halterna varierar över tiden samt behovet av utveckling av nya metoder för analys och övervakning, sambanden mellan exponering för kemikalier och vissa hälsotillstånd respektive miljöförändringar, kartläggning av förekomst och flöden av kemikalier i samhället i ett livscykelperspektiv, utformningen av och effektiviteten hos styrmedel och andra metoder för riskminskning,

4 4 samhällsekonomiska effekter av kemikaliers påverkan på miljöoch hälsa respektive av styrmedel och andra riskbegränsande åtgärder, forskning fokuserad på sociala och ekonomiska aspekter så som acceptans av nya ämnen och material samt riskperception hos konsumenter, spridning av innovationer och konsumentbeteende, insatser som syftar till att utveckla kemiska ämnen med låg giftighet, god nedbrytbarhet och andra från hälso- och miljösynpunkt goda egenskaper, s.k. "grön kemi", och hur vi kan säkerställa att den forskning och det nätverk som byggts inom MistraPharma kommer till nytta och utvecklas även efter programmets slut Viktiga finansiärer av miljötoxikologisk forskning och grön kemi är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Mistra, Vinnova samt Vetenskapsrådet. Forskningsanslag kan också beviljas genom Horisont 2020 som är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Utförare av miljötoxikologisk forskning är framför allt universitet, högskolor och institut, bl.a. Svenska miljöinstitutet IVL. Några universitet har centrumbildningar eller kompetenscentrum för toxikologi, ekotoxikologi och angränsande områden, däribland Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. Swetox, som nyligen inrättats, är ett exempel på centrum för samarbete mellan elva svenska universitet och som ska bedriva tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom miljö- och hälsorelaterad toxikologi. Den svenska miljötoxikologiska forskningen är en begränsad del av detta breda internationella forskningsfält. Det är dock viktigt att upprätthålla både bredd och djup hos den svenska forskningen inom området för att Sverige ska kunna bidra till forskningsmässiga framsteg. En kvalificerad svensk miljötoxikologisk forskning är också viktig för att upprätthålla den kunskapsbas som krävs för att sprida och nyttiggöra internationella forskningsrön bland svenska intressenter inom akademi, myndigheter och näringsliv. I uppdraget ska Formas beakta vad som framkommer om forskning och nanomaterial i betänkandet av utredningen om en nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial (SOU 2013:70). Förslag till nationell forskningsstrategi till stöd för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö anses vara ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att nå. En viktig orsak till detta är enligt regeringens bedömning att kunskapen om kemiska ämnens miljö- och

5 hälsoegenskaper samt om deras användning och spridning i miljön fortfarande är bristfällig. Dessutom uppmärksammar forskningen kontinuerligt nya problemområden, vilka kräver att nya eller modifierade tester, kriterier och styrmedel utformas. Bristen på kunskap försvårar utformningen av mål, strategier, effektiva styrmedel och åtgärder inom kemikaliepolitiken. Ny, forskningsbaserad kunskap är ofta avgörande för att åstadkomma regleringar och för att vidta åtgärder för att hantera kemikalierelaterade miljö- och hälsoproblem. Forskningen inom dessa områden brukar samlas under begreppet miljötoxikologi, vilket inkluderar bland annat toxikologi, ekotoxikologi, miljökemi, toxikologisk epidemiologi och regulatorisk toxikologi. Kemikalielagstiftningen ställer krav på företagen att testa och ta fram information om de kemiska ämnen och produkter som de tillverkar eller importerar till Europeiska unionen. Det är dock oftast offentligt finansierad forskning som tar fram kunskap om nyligen uppmärksammade eller mindre kända risker och problemområden. Sådan forskningsbaserad kunskap är i sin tur nödvändig för att utveckla och utvärdera nya test- och screeningmetoder liksom kriterier för riskbedömning, vilka är grundläggande för att exempelvis kunna reglera ett nytt effektområde. Kunskap om toxikologiska samband och mekanismer är också grundläggande för att kunna utveckla nya kemiska ämnen med låg giftighet, god nedbrytbarhet och andra från hälso- och miljösynpunkt goda egenskaper, så kallad grön kemi. Historiskt har en stark forskning inom toxikologi och angränsande områden samt goda kontakter mellan forskningsinstitutioner och myndigheter varit avgörande för det relativt stora inflytande som exempelvis Sverige och Danmark haft på utvecklingen av kemikalieregler inom EU och internationellt. Till exempel har utvecklingen av kemikalieregler för svårnedbrytbara organiska miljögifter som PCB och DDT samt kvicksilver och på senare tid även vissa hormonstörande ämnen möjliggjorts genom en stark forskning på dessa områden. Mot denna bakgrund och med underlaget från identifiering av den forskning som pågår och analys av utveckling inom området ska Formas i samarbete med Kemikalieinspektionen och Vinnova också utarbeta ett förslag till nationell forskningsstrategi, till stöd för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, för perioden I strategin bör följande frågor översiktligt belysas: Hur ska forskningen i Sverige organiseras för att på bästa sätt tillgodose behovet av ny kunskap och innovationer som kan bidra till nya lösningar och åtgärder för att hantera kemikalierelaterade miljö- och hälsoproblem? Hur ska forskningen i Sverige organiseras för att få svar på de frågor vi kommer att ställa om 5-10 år? 5

6 6 Finns det internationellt starka forskargrupper och tillräcklig forskningskompetens i Sverige? Vilka forskningsområden bör Sverige prioritera inom det internationella forskningssamarbetet? Vilka forskningsområden bör Sverige prioritera inom EU:s ramprogram? Vilka forskningsområden bör Sverige prioritera inom det Nordiska forskningssamarbetet? Vilka forskningsområden bör Sverige särskilt satsa på nationellt? Rapportering Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 oktober Redovisningen bör vara kortfattad och inte överstiga 30 sidor. T* O r Emma Wikstad Kopia till Landsbygdsdepartementet/ELT Näringsdepartementet/FIN Näringsdepartementet/MK Utbildningsdepartementet/F N aturvårds verket Kemikalieinspektionen Verket för innovationssystem (Vinnova) Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) Vetenskapsrådet Läkemedelsverket Livsmedelsverket