RIKSTEN. RAÄ 491, Botkyrka sn, Södermanland Avgränsning av stenåldersboplats. Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2111

Transkript

1 RIKSTEN RAÄ 491, Botkyrka sn, Södermanland Avgränsning av stenåldersboplats Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2111 Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Arkeologisk förundersökning 1

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2184.

3 RIKSTEN RAÄ 491 Botkyrka sn, Södermanland Avgränsning av stenåldersboplats Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2111 Arkeologisk förundersökning Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING s.7 INLEDNING s.7 SYFTE OCH OMFATTNING s.7 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ s.7 Fornlämningsmiljö s.7 Tidigare undersökningar på platsen s.8 Topografiska förhållanden inom undersökningsområdet s.8 GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET s.9 UNDERSÖKNINGSRESULTAT s.11 SCHAKTFÖRTECKNING s.13 REKOMMENDATIONER s.14 REFERENSER s.15 Tryckta källor s.15 Kartor s.15 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER s.16 5

6 ± Meter Figur 1 Undersökningsområdet markerat på den topografiska kartans blad. Skala 1:

7 SAMMANFATTNING Arkeologikonsult har genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av stenåldersboplatsen Raä 419, Botkyrka sn och kommun. Vid förundersökningen kunde boplatsen begränsas åt väst och nordväst, i riktning mot den här planerade vägen. Fornlämningen kunde härvid konstateras vara betydligt mindre än vad inprickningen i FMIS antytt. INLEDNING På uppdrag av Rikstens Friluftsstad AB, och efter beslut från Länsstyrelsen i Stockholm, har Arkeologikonsult genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av stenåldersboplatsen Raä 491, Botkyrka sn (fig. 1). Uppdragsgivaren planerar ett större bostadsbygge inom den nya stadsdelen, belägen på platsen för Tullinge flygfält. En av de planerade vägarna i området kommer i konflikt med den i FMIS inprickade utsträckningen av nämnda fornlämning. SYFTE OCH OMFATTNING Syftet med uppdraget är att klargöra stenåldersboplatsens rumsliga utsträckning i riktning mot den planerade vägen. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger i höglänt skogmark där de flesta kända fornlämningar är från stenåldern. Norr och väster om undersökningsområdet sträcker sig en större dalgång, som är belägen mellan ca m ö.h. Dalgången, som under historisk tid varit uppodlad och brukats under Rikstens gård och därtill hörande torp (Bondesson 2003), är omgiven av höjder upp till ca 75 m ö.h. År 1946 anlades F18 och var i bruk fram till 1986, varefter området använts för skolflyg och andra aktiviteter (Werthwein 2005:8 ff). Tullinge ligger i utkanten av Hanveden, där inventeringar under 1990-talet indikerar att människan varit närvarande mycket tidigt under stenåldern (Hammar & Wikell 1996). Strax norr om den aktuella fornlämningen ligger Eklundshov, som givit de hittills äldsta dateringarna i regionen, ca 7000 f.kr. (Drotz & Ekman 1998). I sydväst finns Nolingeområdet, som länge var det område på Södertörn där flest stenåldersboplatser var registrerade (Olsson 1996). Här har boplatser boplatser som Sjövreten och Smällan grävts ut. I undersökningsområdets absoluta närhet förekommer även lämningar från senare tidsperioder. Här finns exempelvis spåren av järn- och bronsålderns bosättningar i form av gravfält, rösen och stensättningar (Werthwein 2005). Talrikast är emellertid de många stenåldersboplatser som upptäcktes i samband med den arkeologiska utredningen inför planläggandet av Rikstens friluftsstad (Bondesson 2003). Under 2005 förundersöktes 7

8 fyra närliggande boplatser av Stockholms läns museum. Två av dessa, Raä 516 & 517, bedömdes efter undersökning ursprungligen ha utgjort en större sammanhängande boplatsyta. Denna ligger endast dryga 100 m nordöst om det här aktuella objektet, på andra sidan en höjdrygg. På denna plats tillvaratogs avslag, spån och kärnor. Här framkom även en del av en grönstensyxa samt slipad grönsten, vilket gjorde att man tolkade detta som en slagplats för grönsten. De lägst belägna fynden påträffades omkring m ö.h (Werthwein 2005). Tidigare undersökningar på platsen Även den här ifrågavarande fornlämningen påträffades i samband med ovan nämnda utredning (betecknad objekt 70), då man redan vid fältinventeringen gjorde fynd av bearbetad kvarts i områdets södra del, inom en avskrapad yta invid det här belägna grustaget. Vid utredningens etapp 2 då sökschakt grävdes på ytan, framkom i schakten på den sydöstra ytan (S ) indikationer i form av skärvsten och bearbetad kvarts. I ett schakt i områdets nedre, nordvästra del (S101) påträffades en grop med skärviga stenar och bränd rödockra. Denna kunde dateras till tidigmedeltid. De två nordligaste schakten i områdets nedre del gav inga indikationer. Det gjorde dock schakt S99, placerad i en mindre, naturlig gryta, i undersökningsområdets allra nordöstligaste del. Här påträffades ett fåtal fynd av bearbetad kvarts samt skärvsten (Bondesson 2003). Topografiska förhållanden inom undersökningsområdet Delar av undersökningsområdet är förstörda av senare tiders aktiviteter. Främst gäller detta den nedre, västra och nordvästra delen av detsamma, där militär verksamhet lämnat spår i form av urschaktningar, en bunker, ett värn samt en större dumphög. Den södra delen av undersökningsområdet avgränsas tvärt av ett större grustag (fig. 2). De oförstörda delarna av undersökningsområdet består av åt väster tämligen jämnt sluttande moränmark. I de övre delarna avgränsas den tänkbara boplatsytan av berg i dagen och blockbemängda stenmoras. Dessa ytor är belägna omkring 60 m ö.h. I undersökningsområdets nedre del, där sluttningen planar ut mot den nedanförliggande dalgången är höjden över nuvarande havsnivå ca 50 m. I den norra delen av området Figur 2 Grustaget som förstört delar av stenåldersboplatsen, sett från nordväst. 8

9 dominerar en större bergsklack, som delar upp området i en sydligare vidare yta och en smalare gip i norr. Jordmånen i undersökningsområdet består av morän, och övergår successivt i finkornigare sediment ned mot dalgångens botten. GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET Förundersökningen har omfattat följande arbetsmoment: Sökschaktning med grävmaskin Provgropsgrävning Redovisning av resultatet i text, fotografier och kartor i föreliggande rapport Arbetet inleddes med en besiktning av undersökningsområdet, varvid en plan för fältinsatsen utarbetades. Fornlämningen, såsom den markerats i FMIS och beskrivs i utredningsrapporten (Bondesson 2003:29 ff), omfattar ett tämligen stort område med stora inbördes höjdmässiga skillnader (fig. 3). Det var därför centralt att i ett tidigt skede av förundersökningen avgöra den nedre ytans relation till den övre, där samtliga fynd hade gjorts under utredningen, bortsett från en grop med bränd rödockra samt skärvig sten. Schaktningen inleddes därför på den nedre, nordvästra ytan där sju sökschakt grävdes (schakt 1-7). Det kunde härvid konstateras att området var kraftigt stört av sentida odling samt militära aktiviteter. Inga indikationer på förhistorisk närvaro framkom. I syfte att lokalisera själva boplatsen, grävdes därefter schakt 9 i undersökningsområdets övre, södra del. Då här framkom fynd i form av slagen kvarts, grönsten samt knackstenar kunde det konstateras att denna yta använts under stenåldern. För att undersöka denna boplatsytas sammanhang med de fynd som gjorts vid grustaget i söder samt dess utsträckning i nord-sydlig riktning grävdes ytterligare två schakt (schakt 10 och 11). Det nordligare av dessa schakt uppvisade endast fynd i dess övre del, varvid det kunde konstateras att stenåldersboplatsen inte sträckte sig ned över den nordvästra delen av undersökningytan. Även i det södra schaktet påträffades fynd, vilket innebär att boplatsytan sannolikt sträckt sig ända ned till nämnda grustag. Höjdmässigt lägre än de nyss nämnda schakten fanns två i terrängen ställvis markerade hak, vilka bedömdes kunna utgöra möjliga strandhak. För att se om stenåldersboplatsen gick att knyta till något av dessa, grävdes schakt 13. Då nedre delen av detta schakt var fritt från indikationer förefaller det som om boplatsen varit belägen ovanför den övre svallzonen. Ytterligare avgränsande schakt grävdes därefter norr resp. söder om detta schakt (schakt 12 och 17) för att säkerställa att så var fallet. Fältarbetet avslutades med att ytterligare fyra sökschakt (schakt 14-16) grävdes på platsen för den planerade vägen. Detta för att säkerställa att inga substantiella lämningar från senare tidsperioder fanns i detta område. I de delar av undersökningsområdet som varit uppodlade avlägsnades ploglagret för att identifiera eventuella anläggningar och lager. I tidigare ej brukad mark avlägsnades endast vegetationsskiktet samt ytterligare ett fåtal centimeter vid schaktningen. Sammanlagt 17 sök- 9

10 507:1 508:1!( 498:1 ± 222:1 ") 222:2 ") 509:1 510:1 197:1!( #* 198:1 511:1 496:1!( 512:1 495:1 #* #* 497:1 514:1 494:1 #* 513:1 515:1 #* 493:1 516:1 517:1 492:1 491:1 518:1 523!( 488:1 ") 490:1!( 489: Meter ") Fast fornlämning #* Uppgift om fornlämning!( Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Figur 3 Fornlämningar omkring undersökningsområdet markerat på ekonomiska kartans blad 10I2e. Skala 1:10 000!( 456:1!( 10

11 schakt grävdes över undersökningsytan. I de fall indikationer på fornlämning inte framkom direkt vid sökschaktningen, grävdes provgropar på schaktens botten i syfte att identifiera i sanden förekommande fyndförande ytor och lager. Dessa provgropar grävdes till 0,10-0,15 m djup eller tills dess att fynd påträffades. Totalt grävdes 26 provgropar för hand. Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen, utan de som påträffades lämnades kvar på plats. Inmätningar av schakt, provgropar samt förekommande störningar skedde med en DGPS med en mätnoggrannhet om +/- 5 m. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Den norra och nordvästra delen av undersökningsområdet var stört av sentida verksamhet i området och visade inga indikationer på förhistoriska aktiviteter (fig. 4). Vid sökschaktningen i den sydöstra delen (fig. 5) påträffades boplatslämningar i form av bearbetad kvarts och grönsten samt sandsten och knackstenar (bl.a. i porfyr). Dessutom konstaterades spridda förekomster av eldpåverkad sten. Sammantaget utgör fynden ett karakteristiskt mesolitiskt redskapsinventarium (Arkeologikonsult 2007:2037). Höjden över havet, från ca 52 m och uppåt, tillåter bosättning från mellanmesolitikum och framåt. Den nedre begränsningen av boplatsen bör ha varit strandbunden ca 7000 f.kr (Risberg et al 2006). Inga anläggningar identifierades vid fältarbetet. Det ska emellertid poängteras att urlakning i den marktyp som dominerade i det fyndförande området ofta gör att anläggningar blir synliga först längre ned i markhorisonten. Den avgränsning av boplatsen som gjordes baserades därför främst på den rumsliga utbredningen av fynd. Denna avgränsning redovisas i figur 6. Figur 4 Den nedre delen av undersökningsområdet, där inga indikationer framkom, sedd mot öster. Figur 5 Den övre delen av undersökningsområdet, där boplatslämningar framkom, sedd från nordväst. 11

12 ± Schakt med indikation Schakt utan indikation Bunker Dumphög Urschaktning Värn Meter Konstaterad avgränsning av boplatsen Fornlämningens utsträckning enligt FMIS Figur 6 Karta med lokaliseringen av schakt samt boplatsens avgränsning i riktning mot den planerade exploateringen. Skala 1:

13 SCHAKTFÖRTECKNING Schakt Längd (m) Djup (m) Lagerföljd Kommentar 1 8,0 0,05-0,25 Veg.skikt samt ploglager 0,05-0,25, därunder rödbrun sand med enstaka stenar i schaktets östra del, ljusbrun siltig finsand med inslag av enstaka stenar i dess västra del 2 7,0 0,10-0,20 Veg.skikt samt ploglager 0,10-0,20, därunder rödbrun till ljusbrun siltig sand med inslag av enstaka stenar 3 5,50 0,10-0,20 Veg.skikt samt ploglager 0,10-0,20, därunder rödbrun till ljusbrun siltig sand med inslag och stenar 4 14,5 0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun sand med inslag av stenar 5 2,0 0,15-0,35 Veg.skikt samt ploglager 0,20-0,25, därunder ljusbrun siltig lera 6 19,0 0,10-0,20 Veg.skikt 0,05, därunder rödbrun sand med inslag av stenar i schaktets övre del och ljusbrun siltig lera i dess nedre 7 6,0 0,10-0,25 Veg.skikt samt ploglager 0,15, därunder rödbrun sand i schaktets övre del och ljusbrun lerig silt i dess nedre Ingen indikation. Två provgropar grävdes i schaktet. Ingen indikation. En provgrop grävdes i schaktet. Ingen indikation. En provgrop grävdes i schaktet. Ingen indikation. Tre provgropar grävdes i schaktet. Ingen indikation. Ingen indikation. Tre provgropar grävdes i schaktet. Ingen indikation. 8 16,0 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun sand med inslag av stenar Ingen indikation. Tre provgropar grävdes i schaktet. 9 13,0 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun grusig sand med inslag av stenar 10 10,0 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun grusig sand med inslag av stenar 11 26,5 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun sand med inslag av stenar 12 17,0 0,05-0,15 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun sand med inslag av stenar 13 24,50 0,05-0,20 Veg.skikt 0,05-0,15, därunder rödbrun sandigt grus med inslag av stenar i schaktets övre del och ljusbrun sandig silt med inslag av sten i dess nedre Fynd av slagen kvarts och grönsten samt två knackstenar i granit/gnejs. En provgrop grävdes i schaktet. Fynd av slagen kvarts samt knacksten i porfyr. En provgrop grävdes i schaktet. Fynd av slagen kvarts och sandsten samt skärvsten. Två provgropar grävdes i schaktet. Ingen indikation. Tre provgropar grävdes i schaktet. Fynd av grönstensavslag i schaktets allra översta del. Nedanför detta var schaktet indikationsfritt ,5 0,20-0,25 Veg.skikt samt ploglager 0,15-0,25, därunder rödbrun sand 15 12,5 0,20-0,30 Veg.skikt samt ploglager 0,15-0,20, därunder grå siltig lera 16 9,5 0,25 Veg.skikt samt ploglager 0,20, därunder grå siltig lera 17 12,0 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05-0,10, därunder rödbrun sand med inslag av stenar 18 7,5 0,05-0,10 Veg.skikt 0,05, därunder grus- och stenbemängd rödbrun sand I schaktets västra del förekommer ett påfört sandlager. Ingen indikation. Ingen indikation. Ingen indikation. Två provgropar grävdes i schaktet. Ingen indikation. Ingen indikation. 13

14 REKOMMENDATIONER Den av den planerade vägbyggnationen berörda delen av undersökningsområdet uppvisade inga förhistoriska lämningar och därför rekommenderas inga vidare antikvariska insatser. Om exploatörens planer skulle komma att ändras så att den konstaterade fornlämningen i undersökningsområdets sydöstra del berörs, förordas arkeologisk förundersökning för att närmare fastställa lämningarnas omfattning vad avser fyndmängd, anläggningsförekomst etc. 14

15 REFERENSER Tryckta källor ARKEOLOGIKONSULT 2007:2037. Riksväg 73. Slutundersökningar. RAÄ 661, 663, 664 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Ahlbeck, M. & Isaksson, M. Rapporter från Arkeologikonsult 2007:1037. Upplands Väsby. BONDESSON, W Stenålderns skärgårdsliv i Tullinge. Södermanland, Botkyrka socken, Riksten 8:1 (del av). Arkeologisk utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2003:4. Stockholm. OLSSON, E Botkyrka golfbana. Södermanland, Grödinge socken, Malmbro 1:1, Nolinge 3:3 m fl. RAÄ 477, 524, 527. Arkeologisk provundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Stockholm, rapport 1996:48. Stockholm. HAMMAR, D. & WIKELL, R nyupptäckta stenåldersboplatser på Södertörn. I: Bratt (red.). Stenålder i Stockholms län. Två seminarier vid Stockholms läns museum, sid Stockholms länsmuseum. Stockholm. RISBERG, J., BERNTSSON, A. & TILLMAN, P. K. Strandförskjutning under mesolitikum på centrala Södertörn, östra Mellansverige. Kvartärgeologiska undersökningar längs väg 73, Överfors-Västnora. Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2037. Upplands Väsby. WERTHWEIN, G Mesolitikum och senmedeltid vid Tullinge flygfält. Arkeologiska förundersökningar av RAÄ 513, 514, 516 och 517, inom Riksten 8:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland. Stockholms Läns museum. Rapport 2005:34. Stockholm. Kartor Topografiska kartans blad: 10I SV Stockholm Fastighetskartans blad: 10I2e Riksten 15

16 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnummer: 2007:2111 Länsstyrelsens beslutsnummer: Uppdragsgivare: Rikstens friluftsstad AB Fastigheter: Riksten 8:1 Socken: Botkyrka Kommun: Botkyrka Landskap: Södermanland Län: Stockholm Ekonomiska kartans blad: 10I2e Riksten Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Utförandetid: Koordinatsystem: RT90 2,5 gon 64V Projektledning: Mikael Isaksson Fältarbete: Mattias Ahlbeck & Mikael Isaksson Planer och kartor: Medea Huuva & Mikael Isaksson Layout: Toralf Fors Rapportansvarig: Mattias Ahlbeck 16

17 Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax