Runsten 1:1. Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2344

Transkript

1 Runsten 1:1 Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2344 Alexander Gill

2 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Runsten 1:1 Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Alexander Gill Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2344 Ar k e o l o g i k o n s u lt Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning På uppdrag av Stall Runsten AB har Arkeologikonsult genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 på fastigheten Runsten 1:1. Utredningen har visat att inga fornlämningar finns inom det undersökta området. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte... 7 Metod och genomförande... 7 Miljöbeskrivning...9 Kulturhistoria och fornlämningsbild...9 Utredningsresultat...11 Slutsatser Schaktförteckning Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Norrtälje Märsta Upplands Väsby Sollentuna Vallentuna Åkersberga Täby Lidingö Stockholm Södertälje Tumba Runsten Nynäshamn 5

6 N km Figur 1. Utsnitt av Terrängkartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:

7 Inledning På uppdrag av Stall Runsten AB, och efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologikonsult genomfört en särskild arkeologisk utredning inom fastigheten Runsten 1:1 i Västerhaninge socken, Haninge kommun (figur 1). Syfte Den särskilda arkeologiska utredningen har omfattat både steg 1 och steg 2 och har haft syftet att fastställa om tidigare ej kända fornlämningar finns inom utredningsområdet (figur 2). Metod och genomförande Utredningen har omfattat följande arbetsmoment: Kart- och arkivstudier Inventering Grävning av provrutor Sökschaktning med grävmaskin Arkeologisk analys Redovisning av resultatet i föreliggande rapport I samband med utredningens etapp 1 analyserades inledningsvis nutida kartor tillsammans med historiskt kartmaterial. De kartor som studerades är fastighetskartan, topografiska kartan, jordartskartan, äldre historiska kartor samt kommunens primärkarta med detaljerad information om höjdkurvor i området. Den senare tillhandahölls av uppdragsgivaren genom Länsstyrelsen. För uppdraget relevanta arkeologiska rapporter och vetenskapliga arbeten eftersöktes i Vitterhetsakademiens bibliotek. Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) besöktes och relevanta mappar genomsöktes. Riksantikvarieämbetets fornminnes register (FMIS), Historiska museets databas (Digitala Tillväxten) och Språk- och folkminnesinstitutets digitala ortnamnsregister (SOFI) kontrollerades. Resultatet av den byråmässiga utredningen sammanställdes i en karta vilken fungerade som ett inventeringsunderlag i samband 7

8 Raä 461:1 N Raä 96: m Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: med den efterföljande fältinventeringen varvid synliga objekt registrerades och lägen för möjliga dolda fornlämningar noterades. I samband med utredningens etapp 2 undersöktes objekt som pekats ut som möjliga fornlämningar samt platser där dolda fornlämningar misstänktes finnas. Platser i åkermark och i skog som var nåbara med maskin undersöktes genom att gräva sökschakt med planskopa. Schakt skalades skiktvis ned till steril nivå. I skog 8

9 dit grävmaskinen inte kunde ta sig grävdes provrutor för hand. Rutornas storlek var 0,5 x 0,5 meter med ett genomsnittligt djup på omkring 0,3 meter. Grävda enheter och identifierade objekt mättes in med RTK- GPS. Totalt undersöktes 7 områden där risk för fornlämning bedömdes finnas. Sammanlagt grävdes 9 schakt med maskin och 20 rutor för hand. Miljöbeskrivning Utredningsområdet består till största delen av ett skogsbevuxet sprickdalslandskap av typisk utmarkskaraktär. De högsta höjderna ligger omkring meter över havet. Väster om detta skogsparti återfinns ett par lågt liggande åkrar som i dag brukas som beteshagar, och i anslutning till dessa finns en uträtad bäck som rinner i nord-sydlig riktning. Utanför utredningsområdet i väster breder även den stora Hanvedsmossen ut sig på höjder knappt lägre än åkrarna vilket visar på deras låga läge i landskapet. Kulturhistoria och fornlämningsbild Varken förstagångsinventeringen eller revideringsinventeringen har givit något resultat inom utredningsområdet. Uppgifter om kända fornlämningar, fornfynd eller tidigare genomförda arkeologiska utredningar finns varken i FMIS, Digitala Tillväxten eller på Antikvariskt topografiska arkivet. En runsten ligger 1,5 km nordväst om utredningsområdet invid den tidigare landsvägen mellan Grödinge och Västerhaninge (Raä 226:1). På gårdsplanen väster om Runstens gård finns en minnesten utformad som en runsten (Raä 96:1). Notervärt är att fastighetsägaren upplyste oss om att ytterligare en minnesten finns på gården. Denna finns i trädgården öster om huset och är dekorerad med inskrifter inspirerade av Mayakulturens ornamentik (figur 3). Bägge dessa stenar ligger utanför utredningsområdet. Under mesolitikum, vid en strandlinjenivå på meter över havet, blev utredningsområdet för första gången lämpat för mänsklig bosättning. Vid denna tid utgjorde Södertörn en mängd öar i en skärgård som nyttjades av en rörlig befolkning som livnärde sig på havsfiske och säljakt. Tidigare undersökningar på Södertörn visar att bosättningar från denna tid var av en Figur 3. Minnessten i trädgården öster om Runstens gård. 9

10 2 N m Figur 4. Den södra delen av utredningsområdet med riskområden, anläggningar som vid inventeringen tolkades vara gravar, schakt och provrutor markerade. Utsnitt ur primärkartan. Skala 1: Ev. grav Riskområde Utredningsområde Schakt Ruta tillfällig karaktär och ofta låg i för vinden skyddade lägen på eller invid sandstränder (Ahlbeck & Isaksson 2007). Först under forntidens senare delar började området lämpa sig för bosättning av en mer permanent karaktär. Bosättningar från bronsålder eller järnålder skulle i sådana fall kunna återfinnas i dalgångarna mellan bergsmassiven på ett liknande sätt som i andra områden på Södertörn (Thedéen 2004). Förutsättningarna för ett sådant boende är väldränerade jordar som inte översvämmas. I utredningsområdet finns fyra berg. På dessa är det tänkbart att både rösen och fornborgar kan finnas i överensstämmelse med fornlämningsbilden på Södertörn i övrigt (Wall 2003). 10

11 N m Utredningsresultat 3 Riskområde Utredningsområde Schakt Ruta Figur 5. Den norra delen av utredningsområdet med riskområden, schakt och provrutor markerade. Utsnitt ur primärkartan. Skala 1: I samband med fältinventeringen identifierades sju ytor med risk för dolda fornlämningar. Sex av dessa utgör platser där det ansågs möjligt att förhistoriska boplatser skulle kunna finnas. På en yta identifierades två förhöjningar i marken som misstänktes kunna vara stensatta gravar. I samband med inventeringen identifierades inga synliga fornlämningar eller andra lämningar av kulturhistoriskt intresse. Inventeringens resultat redovisas i figur 4 och 5. 11

12 Figur 6. Förhöjningen A1 som innan schaktning misstänktes vara en stensatt grav. Område 1 Vid inventeringen utpekat som ett möjligt gravfält. På ett skogsklätt impediment i utredningsområdets sydligaste del iakttogs två närmast runda förhöjningar i marken som eventuellt antogs kunna vara stensatta gravar. Den ena (A1) var cirka 0,3 meter hög med en diameter på 8 meter (figur 6). Den andra (A2) omkring 0,2 meter hög med en diameter på cirka 6 meter. I samband med inventeringen gick det inte att avgöra om förhöjningarna var naturbildningar eller inte och det beslöts därför att återkomma till platsen i samband med utredningens etapp 2. Vid den fortsatta utredningen undersöktes förhöjningarna med grävmaskin. Ett schakt grävdes i vardera anläggning. Av schakten framgick att förhöjningarna är naturbildningar. Område 2 Vid inventeringen utpekat som ett möjligt boplatsläge från mesolitikum belägen ca 65 meter över havet. Läget utgörs av en slänt som sänker sig mot nordväst och är skyddad av berg i norr och söder. Marken i området är idag övervuxen av ung slyskog. På platsen grävdes fyra provrutor. Av dessa framgick att jorden var lerig och ej lämpad för bosättning under den äldre stenåldern. Inga fynd framkom i rutorna. Figur 7. Område 3 utpekades som ett möjligt boplatsläge. Område 3 Vid inventeringen utpekat som ett möjligt boplatsläge från mesolitikum belägen ca 65 meter över havet. Läget utgörs av en sydsluttning med ett berg i norr. På platsen har det tidigare vuxit träd, i dagsläget är området avverkat (figur 7). I boplatsläget grävdes 9 provrutor. Av rutorna framgick att markens på platsen bestod av sandig morän. I rutorna framkom inga fornfynd. Område 4 Vid inventeringen utpekat som ett möjligt boplatsläge från mesolitikum belägen ca 65 meter över havet. Läget utgörs av en nordsluttning inklämd mellan två bergskrön i sydost och sydväst. Marken i området är övervuxen av mossa och skog (figur 8). Figur 8. Område 4 utpekad som ett möjligt läge för en stenåldersboplats men som avfärdades efter provgropsgrävning. På ytan grävdes fyra provrutor. Av dessa framgick att jorden på platsen var siltig och ej lämpad för bosättning från den äldre stenåldern. I rutorna framkom inga fornfynd. 12

13 Område 5 Vid inventeringen utpekat som ett möjligt läge för en boplats från mesolitikum belägen meter över havet. Läget utgörs av en nordvästsluttning med ett berg i öster. Marken i området är idag bevuxen av blåbärsris och skog. På ytan grävdes 3 provrutor. Jorden på platsen visade sig vara siltig och ej lämpad för en bosättning från mesolitikum. I rutorna framkom inga fornfynd. Område 6 Vid inventeringen pekades området ut som ett möjligt läge för en boplats från bronsålder/järnålder. Ytan består av en sydvästvänd förhöjning i åkermark idag nyttjad som betesmark för hästar (figur 9). Figur 9. Område 6 utpekad som ett möjligt läge för en boplats från bronsålder/järnålder. Vid schaktning med maskin togs tre sökschakt upp. Inga anläggningar eller fornfynd framkom. Område 7 Vid inventeringen pekades platsen ut som ett möjligt läge för en boplats från bronsålder/järnålder. Platsen ligger i sydläge på en förhöjning i åkermark invid torpet Jakobsberg. I dag nyttjas marken som bete för hästar (figur 10). Vid schaktning med maskin togs fyra sökschakt upp. Inga anläggningar eller fornfynd framkom. Figur 10. Den östra delen av område 7. Ett möjligt läge för en forntida boplats från bronsålder/järnålder. Slutsatser Slutsatsen av utredningsarbetet är att det inte föreligger några fornlämningar inom utredningsområdet. 13

14 Schaktförteckning Nr Längd Bredd Djup Ytskikt/undergrund 101 1,7 m 1,5 m 0,15 m vegetationsskikt/berggrund m 1,5 m 0,25 m vegetationsskikt/siltig sand 103 8,9 m 1,5 m 0,2-0,25 m ploglager/siltig lera 104 8,1 m 1,5 m 0,2-0,25 m ploglager/sandig silt 105 7,4 m 1,5 m 0,25 m ploglager/siltig lera 106 9,9 m 1,5 m 0,25 m ploglager/siltig lera 107 9,3 m 1,5 m 0,25-0,3 m ploglager/siltig lera ,2 m 1,5 m 0,25-0,3 m ploglager/lera ,1 m 1,5 m 0,25 m ploglager/lera Referenser Ahlbeck, M. & Isaksson, M Riksväg 73. Slutundersökningar: Raä 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2037. Upplands Väsby. Thedéen, S Gränser i livet gränser i landskapet: generationsrelationer och rituella praktiker i södermanländska bronsålderslandskap. Stockholm. Wall, Å De hägnade bergens landskap: om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm. 14

15 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnummer: Länsstyrelsens dnr: Uppdragsgivare: Stall Runsten AB Typ av undersökning: Särskild arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Fältarbetstid: 2 4 december 2009 Län: Stockholm Landskap: Södermanland Kommun: Haninge Socken: Västerhaninge Fastighet: Runsten 1:1 Projektledare: Alexander Gill Fältpersonal: Alexander Gill, Peter Sillén Rapportansvarig: Alexander Gill Kartor: Samuel Björklund Layout: Samuel Björklund Fynd: Inga fynd har tillvaratagits 15

16 16

17 Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2344