Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 1

2 Innehållsförteckning sid Ordförande har ordet 3 Distriktsidrottschefen om verksamheten 5 Vilka är vi 6 Uppgift och organisation 7 Strategiskt område: - Livslångt idrottande 8 - Idrottens värdegrund är vår styrka 9 - Idrott i förening 10 - Idrotten gör Dalarna starkare 11 Folkbildning 12 Sommaridrottsskolor 14 Medarbetare 15 Idrottsdalarna 17 Förvaltningsberättelse 18 Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Tilläggsupplysningar 22 Styrelsens underskrifter 24 Revisionsberättelse 25 Styrelse och personal 27 Utveckling av bidrag 28 Utveckling av verksamhet 31 Idrotten i siffror 33 Historiska siffror 42 2

3 Ordföranden har ordet En idrott på väg mot 2025 En samlad idrottsrörelse har under flera år arbetat med en gemensam strategi för den kommande 10-årsperioden. Samtliga specialidrottsförbund, distriktsidrottsförbund, Riksidrottsförbundet och SISU-distrikt har medverkat i detta arbete. Arbetet har utmynnat i det gemensamma antagandet om ett antal utmaningar som idrottsrörelsen står inför den kommande 10-årsperioden. För att kunna ta sig an dessa utmaningar på ett strukturerat sätt så har fem symboliska förändringsresor identifierats. - Om vi, landets största folkrörelse, med ödmjukhet och nyfikenhet klarar av att genomföra dessa utvecklingsresor, så är jag personligen övertygad att vi når 2025 i, förhoppningsvis, ännu bättre form än i dag. De övergripande målen för svensk idrottsrörelse har definierats som: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är vår styrka Idrott i förening Idrotten gör Sverige starkare De fem gemensamma utvecklingsresorna för svensk idrott: Den moderna föreningen engagerar Inkluderande idrott för alla En ny syn på träning och tävling Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap För oss inom Dalarnas Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Dalarna så har arbetet bestått av att försöka applicera detta i vår dagliga verksamhet ute i länet hos alla idrottsföreningar. Vi har beslutat oss för att arbeta med utvecklingsresan Den moderna föreningen engagerar som utgångspunkt för vårt stödjande arbete ute i föreningarna de kommande två åren. Vi är övertygade om att en modern och attraktiv förening som engagerar är basen för att lyckas med det vi förutsatt oss. Vår gemensamma utmaning - folkhälsan! Den totala mängden idrottsaktivitet i samhället är större än någonsin, men det är färre individer som utför den. För äldre och vuxna sker dessutom allt mer idrottande utanför idrottsrörelsen. Idrotten är beroende på sin storlek en avbild av samhället i stort. De problem samhället har, har även vi inom idrottsrörelsen. Därför är det oerhört viktigt att fler ungdomar väljer att stanna kvar längre inom idrotten än vad som sker i dag. Idrotten har inget stort rekryteringsproblem, problemet kommer däremot efter års ålder när barn och ungdomar väljer att lämna idrotten för annat. Detta är ett känt problem som togs upp första gången i en rapport på Bosön 1982, tyvärr har idrotten inte haft kraft att stoppa tappet. På barn och ungdomars villkor - av yttersta vikt! Det är inte vad vi vuxna anser om laguttagning, toppning, seriesystem, träning m.m. som är viktigt, det är vad barn och ungdomar känner glädje för som är det centrala. Därför är jag personligen djupt imponerad av ishockey och fotboll som valt att ta bort en del av hetsen kring de allra yngsta utövarna i och med beslutet om avskaffande av serietabeller. Dessa idrotter vill fokusera på glädjen kring idrotten för de allra yngsta, fokuseringen och specialiseringen kommer tids nog. 3

4 Hur ska vi nu hantera alla dessa nya målsättningar, förändringsresor, riktlinjer m.m.? -Jo vi ska fortsätta med det vi har hållit på med i mer än 100 år, att idrotta! Idrotten i förening, rätt utförd (jämlik, inkluderande och med glädje) skapar folkhälsa och är samhällsbärande! Idrotten erbjuds allt oftare att medverka mot ersättning i olika sociala projekt i samhället, dessa kan vi naturligtvis medverka i, men det är idrott vi ska leverera! Till sist, nu gäller det att vi inom idrottsrörelsen i Dalarna vågar ta oss an de utmaningar vi ställs inför de kommande tio åren. Att vi verkligen vågar lämna perrongen, gå ombord och genomföra utvecklingsresorna. Målet är tydligt Idrotten gör Dalarna starkare! Idrotten gör Sverige starkare! Idrottshälsningar Tomas Ringsby Petersson, ordförande 4

5 Distriktsidrottschefen om verksamheten 2016 och 2017 har präglats av den omfattande omställningen av svensk idrott. Vid Riksidrottsmötet i Karlstad i april 2017 slogs inriktningen fast för svensk idrotts utveckling mot framtiden. Under begreppet Strategi 2025 beslutades om målen och vägen för hur svensk idrott ska utvecklas till Strategin beskriver bla de fem utvecklingsresor som svensk idrott behöver göra för att fortsätta sin utveckling och vara en attraktiv verksamhet även i fortsättningen. Idrottsrörelsen i Dalarna består av drygt medlemmar i nästan föreningar som leds av ca ideella ledare och funktionärer. Vi inom Dalaidrotten har påbörjat information och diskussion med våra föreningar och våra specialidrottsdistriktsförbund om hur vi tillsammans ska arbeta mot Strategi En del i vårt arbete för att förverkliga Strategi 2025 är att vi startat ett unikt samarbete med våra stora lagidrotter i Dalarna, ishockey, handboll, bandy, innebandy och fotboll. Dessa specialidrottsdistriktsförbund har undertecknat gemensamma riktlinjer Samsyn, med syfte att underlätta för barn och ungdomar att kunna delta i flera idrotter längre upp i åldrarna. Vi har också startat upp ett arbete för att utveckla länets skolidrottsföreningar. Detta ska i första hand syfta till att förbättra folkhälsan men också höja skolresultaten och förbättra integrationen. Ett stort antal kommuner, Landstinget Dalarna och ett antal regionala aktörer deltar i detta samarbete. Vår styrelse tog under 2017 fram en ny verksamhetsplan för som stakar ut vägen för vår utveckling de två kommande åren. En inriktning är att sänka trösklarna för att fler ska kunna idrotta längre. Styrelsens strävan är att vi ska ha en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Vi är väl rustade för detta uppdrag och ser mycket positivt på framtiden. Peter Berglund, distriktsidrottschef 5

6 Vilka är vi Vision Vi är där när idrotten lär SISU Idrottsutbildarnas värdegrund Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé - Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också att lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i SF/MO:s lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO (medlemsorganisationerna). Den samhällsfinansierande folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår ifrån idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. 6

7 Uppgift och organisation Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité, till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Uppgift och organisation SISU Idrottsutbildarna är svensk idrotts eget studieförbund och arbetar med bildning och utbildning inom idrottsrörelsen. Det innebär att SISU Idrottsutbildarna har två tillhörigheter, en inom folkbildningen och en inom idrottsrörelsen. Uppgift SISU Idrottsutbildarnas uppgift inom svensk idrott är att vara ett stöd och en resurs för de medlemmar som vill utveckla sin organisation och verksamhet. På så sätt bidrar SISU Idrottsutbildarna till fortsatt utveckling av svensk idrott samtidigt som fler människor får ökad kunskap och bildning och på så sätt personlig utveckling och större möjlighet till aktiv delaktighet i samhället. Som studieförbund får SISU Idrottsutbildarna statligt stöd från folkbildningsanslaget. Statens syfte med detta stöd är att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald, få människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för delaktigheten i kulturlivet. Organisation Studieförbundets idrottskonsulenter och processledare möter varje dag Dalarnas idrottsföreningar samt specialidrottsdistriktsförbund och övriga medlemsorganisationer. De är ett stöd till och en resurs för medlemmar som vill utveckla sin organisation och verksamhet. SISU Idrottsutbildarnas arbetssätt är att möta medlemmarnas behov och utifrån det stödja med bildnings- och utbildningsinsatser. 7

8 Strategiskt område Livslångt idrottande Övergripande mål Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening hela livet samt nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Långsiktiga mål En ökning av andelen personer som är aktiv i idrott i en idrottsförening med 2% (2 700). Minst ledare och tränare har genomfört utbildningar i ökad mångfald och jämställdhet. Utveckla en modell, med idrott som verktyg för barn, ungdomar och vuxna under etableringsprocessen i syfte att ge dem goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället. Genomförd verksamhet Under 2016 var det fler aktiva inom idrotten i Dalarna, totalt Under 2017 utökades antalet fler aktiva med ytterligare , totalt aktiva inom idrotten ledare och tränare har genomgått utbildning i ökad mångfald och jämställdhet. Arbetet med att få deltagare från prova-på verksamhet till att vara medlem i idrottsförening fortgår. På hemsidan finns mer om verksamheten från , läs under rubriken Återblick. 8

9 Strategiskt område Idrottens värdegrund är vår styrka Övergripande mål Att alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Glädje, gemenskap, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel genomsyrar svensk idrott. Långsiktiga mål Öka andelen föreningar som genomfört ett värdegrundsarbete med minst 10 % årligen. Lennart Månsson - Bildbyrån Genomförd verksamhet Andelen föreningar som genomfört värdegrundsarbete har under perioden ökat med 30 %. Skapat en dialogduk utifrån modellen från triangel mot rektangel. Genomfört 41 dialoger med föreningar. Genomfört 70 processarbeten med 70 föreningar inom ämnena Idrotten vill, Idrottens värdegrund och allas rätt att vara med. Under 2016 genomfördes 581 arrangemang, uppdelade på åtta olika ämnen, i samband med 39 föreningars sommar-idrottsskolor. Under 2017 genomfördes 629 arrangemang, uppdelade på tio olika ämnen, i samband med 41 föreningars sommaridrottsskolor. Vi har samverkat på olika sätt kring idrott och integration med fem kommuner under 2016 (Borlänge, Falun, Hedemora, Mora och Vansbro), under 2017 samverkade vi med sex kommuner (Borlänge, Falun, Hedemora, Leksand, Ludvika och Orsa). Inom ämnet antidoping genomfört tio föreläsningar. Inom ämnet integration genomfört 42 föreläsningar samt 54 lärgrupper i idrottsföreningar. Projektet Puck eller boll - Domaren spelar roll, ett treårigt Arvsfondsprojekt vars syfte är att att skapa ett bättre klimat kring matcherna och på så sätt kunna behålla och rekrytera nya domare. 48 föreläsningar samt tio lärgupper har hittills genomförts. 9

10 Strategiskt område Idrott i förening Övergripande mål Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Långsiktiga mål DIF och SISU stödjer föreningar som vill utveckla sin verksamhet och organisation. Kartlägga och analysera föreningarnas förutsättningar och ge förslag på åtgärder som kan förenkla för föreningen och de ideella ledarna. Stärka medlemsdemokratin genom att minst deltagare årligen deltar i föreningsutveckling och/eller utbildning i föreningskunskap. Genomförd verksamhet Ett kartläggnings- och ett analysarbete har genomförts för att på bästa sätt kunna identifiera vad och inom vilka områden utvecklingsinsatser gör störst nytta utifrån Idrottslyftets syfte och mål. Arbetet har mynnat ut i en utvecklingsplan som godkänts av Riksidrottsförbundet. En utvecklingsplan som kommer ligga till grund för hur Idrottslyftet riktas under perioden Stärkt medlemsdemokratin genom att personer deltagit i föreningsutveckling och/eller utbildning i föreningslära. Petter Arvidsson - Bildbyrån 10

11 Strategiskt område Idrotten gör Dalarna starkare Övergripande mål Att idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Långsiktiga mål Riksidrottsförbundet företräder idrottsrörelsen för att skapa goda förutsättningar och ett starkt statligt stöd. Distriktsförbundet har samma uppgifter på regional/landsting som kommunal nivå. För att på ett trovärdigt sätt kunna argumentera kring idrottens samhällsnytta för fortsatt självständighet, ökade resurser och förbättrade förutsättningar är det avgörande att idrottsrörelsen bedriver verksamheten i enlighet med den gemensamma värdegrunden och i linje med de gemensamma målen. Nils Jakobsson - Bildbyrån Genomförd verksamhet Under åren har vi genomfört kommundialoger med Avesta, Borlänge, Falun, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Vansbro och Älvdalen med syfte att stärka relationerna till Dalarnas kommuner och utveckla idrotten. Dialog med Landstinget Dalarna om de regionala förutsättningarna för föreningsidrotten har genomförts i syfte att stärka relationerna. Fyra genomförda kommunträffar under 2016 (Gagnef, Orsa, Smedjebacken och Äldvalen) med idrottsföreningar i syfte att kommunicera föreningsidrottens lokala möjligheter. Under 2017 genomfördes fyra kommunträffar. I Smedjebacken och Gagnef fick föreningarna möjlighet att lyssna till Anneli Östberg och i Säter och Hedemora föreläste Lena Birath. Dessutom fanns Dalaidrottens konsulenter på plats för att diskutera aktuella frågor med föreningarna november 2016 arrangerades Riksidrottsforum i Falun. Dalarna var värd för Riksidrottsförbundets arrangemang. Under dagarna i Falun diskuterades de vägval i den strategiska plan som las fram till Riksidrottsmötet

12 Folkbildning För att nå målen i Dalarna använder vi oss av folkbildningens metoder. Långsiktiga mål timmar inklusive processer, föreläsningar och kulturprogram timmar inklusive processer, föreläsningar och kulturprogram. Föreningar registrerade med samverkan med SISU Idrottsutbildarna: föreningar föreningar Genomföra föreningsträffar: föreningsträffar föreningsträffar Genomförd verksamhet timmar inklusive processer, föreläsningar och kulturprogram timmar inklusive processer, föreläsningar och kulturprogram. Föreningar registrerade med samverkan med SISU Idrottsutbildarna föreningar föreningar Genomförda föreningsträffar: föreningsträffar föreningsträffar Vi möter idrottens behov av utveckling och utbildning genom våra sex verksamhetsformer: Lärgrupp Kurs Processarbete Lärande för barn Föreläsning Kulturprogram 12

13 Under erbjöd vi kurser inom följande fem ämneskatekorier: Administration och IT Förening- och förbundsutveckling Idrottsskador och rehab Marknadsföring Ledarskap och tränarskap Basverksamhet Utbildning av tränare Duktiga och engagerade tränare är ett måste för att Svensk idrott ska kunna ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet. Tränarutveckling står alltid högt på agendan när vi möter föreningar. Vi samverkar med föreningarna i deras arbete för att utveckla och utbilda sina tränare. Under genomfördes tränarkurser: Plattformen - tio utbildningstillfällen. Grundtränarutbildning 1 - ett utbildningstillfälle. IdrottOnline IdrottOnline är ett gemensamt verksamhetssystem för svensk idrott och utgör basen för all kommunikation och administration mellan medlem, förening och förbund. Utbildning och support erbjuds till föreningar. Under genomfördes 16 utbildningstillfällen. Idrottens föreningslära Vi har stöttat föreningar och förbund och dess ledare för att skapa bra förutsättningar. Idrottens föreningslära innehåller ett antal redskap som alla syftar till att bidra till föreningens utveckling, med verksamheten i fokus. Under genomfördes fyra utbildningstillfällen. Idrottsskador SISU Idrottsutbildarna i Dalarna har tagit fram ett utbildningspaket kring idrottsskador som består av fyra block. Skadeförebyggande träning Akut omhändertagande Tejpning och förband Rehabträning Under genomfördes tolv utbildningstillfällen inom ämnet idrottsskador. Daniel Eriksson - Bildbyrån 13

14 Sommaridrottsskolor Varje sommar arrangerar idrottsföreningarna i Dalarna en mängd olika sommaridrottsskolor. En del sommaridrottsskolor pågår flera veckor och andra bara någon dag, variationen är stor. Exempel på sommaridrottsskolor som arrangeras i länet är Landslagets Fotbollsskola, IBF Summer Camp, Furudals Hockeyskola, ridläger med mera. SISU Idrottsutbildarna har under flera års tid erbjudit föreningar som arrangerar sommaridrottsskolor att gratis få ta del av olika aktiviteter. Genom att erbjuda olika aktiviteter med stor variation hoppas vi att kunna hjälpa idrottsföreningarna skapa mervärden och en plattform i idrotten där barnen känner att det finns något för alla. Aktiviteterna finansieras via Idrottslyftet och är kostnadsfria för föreningarna. Till sommaridrottsskolan 2017 beviljades vi även medel via Landstinget Dalarna, Kultur och bildning. Detta möjliggjorde att vi kunde komplettera vårt utbud med aktiviteten Idrott och läsning. Tillsammans med biblioteket i Falun togs lämplig litteratur fram för att komplettera våra aktiviteter. Ledarna hade i samband med aktiviteterna högläsning för grupperna. Några föreningar hade högläsning dagligen på sin sommaridrottsskola, där fick alla deltagare varsin bok i slutet på veckan. Sommaren 2016 genomförde vi 581 olika aktiviteter (kultur/föreläsningar) och ca barn och ungdomar fick ta del av våra aktiviteter. 13 olika idrotter fanns representerade bland de 39 idrottsföreningar vi besökte. Sommaren 2017 genomfördes 629 olika aktiviteter (kultur/föreläsningar) och barn och ungdomar fick ta del av våra aktiviteter. Nio olika idrotter fanns representerade bland de 41 idrottsföreningar som vi besökte. 14

15 Medarbetare Årshjul Uppdatering av befattningsbeskrivningar DEC JAN Medarbetarsamtal - Individuella mål - Kompetensutveckling Lönerevision NOV FEB Målnivåerna fastställs OKT MAR Ledningens strategiska plan för nästkommande år utifrån SISU riks verksamhetsinriktning SEP APR AUG MAJ JUL JUN Kompetensutveckling Vi fokuserar på rätt kompetens för organisationen och rätt kunskap för personalen. Under perioden har anställda genomgått utbildningar inom områdena: Att utveckla organisationer och ledarskap Förändringsledare Idrottens utbildning Sikta 2025 Friskvård SISU Idrottsutbildarna erbjuder personalen friskvårdsbidrag samt friskvård på arbetstid. SISU Idrottsutbildarna arbetar för en god och säker arbetsmiljö. Under åren har vi haft 4 % sjukfrånvaro. Introduktion Under 2016 skedde två projektanställningar och under 2017 anställdes två idrottskonsulenter. SISU Idrottsutbildarna eftersträvar en god introduktion av nyanställda med bra information om organisationen och delaktighet på arbetsplatsen. 15

16 Fördelningen bland medarbetare Kvinnor Män Män Konsulenter/ Konsulenter/ Projekt Projekt Support Support Fast anställd Fast anställd personal personal Projektanställda Projektanställda Heltid Deltid Deltid 16

17 Idrottsdalarna Vår målgrupp: 69 RF-idrotter i Dalarna 3 Medlemsorganisationer 21 Specialidrottsdistriktsförbund som är aktiva enbart i Dalarna 40 Specialidrottsdistriktsförbund som är aktiva i fler län s.k. region 8 Idrotter som ej har specialidrottsdistriktsförbund men föreningar i Dalarna 922 Huvudföreningar Sektioner 448 LOK-stödsföreningar Aktiva 17

18 Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studie- och utbildningsorganisation och skall verka för och bidra till idrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU Idrottsutbildarna Dalarna SISU Idrottsutbildarna i Dalarna ansvarar för idrottsrörelsens regionala och lokala verksamhet och utgår från idrottens behov av utveckling. De statsbidragsberättigade lärgrupperna är basen i vår verksamhet. Kurser, föreläsningar och andra kulturarrangemang kompletterar utbudet. Vi medverkar även som projekt- och processledare i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Statligt stöd SISU Idrottsutbildarna erhöll bidrag motsvarande 4,1 msek för 2016 och för ,6 msek. Statens bidrag bygger på ett grundbidrag som omfattar 20 % av det fördelade bidraget och 80 % verksamhetsbidrag. Kriterierna fär verksamhetsbidraget baseras på antalet utbildningstimmar (55 %), antal föreningar med verksamhet (30 %), unika deltagare (12 %) samt glesbygdsverksamhet (3 %). Från 2018 kommer stödet att fördelas på grundbidrag; 40 % av det fördelade bidraget och 60 % verksamhetsbidrag. Regionala och kommunala anslag SISU Idrottsutbildarna erhåller bidrag från kommun och Landstinget Dalarna. Tio av 15 kommuner har gett SISU Idrottsutbildarna stöd för verksamheten under 2016 motsvarande ca sek och under 2017 motsvarande ca sek. Landstinget Dalarnas stöd söks årligen genom folkrörelseberedningen och baseras på folkrörelseberedningens kriterier. För 2016 blev landstingets stöd kr och för 2017 var stödet oförändrat. Medlemmar Förbundet omfattar de som är medlemmar i SISU Idrottsutbildarna: anslutna specialidrottsförbund eller övriga medlemsorganisationer, som har sin hemort inom SISU-distriktets geografiska verksamhetsområde: 69 RF-idrotter i Dalarna 3 Medlemsorganisationer 21 Specialidrottsdistriktsförbund som är aktiva enbart i Dalarna 40 Specialidrottsdistriktsförbund som är aktiva i flera län s.k. region 8 Idrotter som ej har specialidrotts distriktsförbund men föreningar i Dalarna 922 Huvudföreningar Sektioner 448 LOK-stödsföreningar Aktiva Viktiga händelser under räkenskapsåren Riksidrottsforum Riksidrottsforum genomfördes i Falun den november 2016 i samverkan med Riksidrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna, Dalarnas Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Dalarna. På RIF diskuterades om framtidens idrottsrörelse och gemensamma mål för Riksidrottsmötet Riksidrottsmötet genomfördes i Karlstad den maj Vid mötet beslutades om fem utvecklingsresor för svensk idrottsrörelse och gemensamma mål för Bildning och utbildning SISU Idrottsutbildarna i Dalarna har i samverkan med föreningar genomfört en omfattande bildnings- och utbildningsverksamhet under verksamhetsåren. 18

19 2016: Statsbidragsberättigad verksamhet genomfördes i 358 föreningar utbildningstimmar genomfördes. Sommaridrottsskola genomfördes i 14 kommuner. 15 st genomförda kurser. Idrottslyftet fördelade kronor. 33 föreningar har genomfört skattning och analys under : Statsberättigad verksamhet genomfördes i 328 föreningar timmar och 25 processer genomfördes. Sommaridrottsskola genomfördes i 14 kommuner, 629 arrangemang genomfördes barn har deltagit i SISU Idrottsutbildarnas aktiviteter varav flickor. 17 kurser är genomfördes i Dalarna. Organisation Vid årsstämman 2016 valdes två nya ledamöter till styrelsen, Ann-Louise Skoglund och Anna Rosengren. Dessa ersatte ledamöter som slutat på egen begäran, Sara Jöngren och Kirsten Belin. Tidigare styrelseledamoten, Peter Berglund började som distriktsidrottschef under 2017 och avgick då ur styrelsen. Framtida utveckling De övergripande målen t.o.m var en konkretisering av Strategi 2025 som tog riktning mot visionen, Svensk idrott världens bästa. Under 2017 har vi arbetat fram en ny verksamhetsplan som beslutas av stämman i april Resultat och ställning Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag. År Totala Intäkter Resultat Balansomslutning Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat och balansräkning samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK där ej annat anges. Förslag till disposition av årets resultat Balanserat resultat kr Årets resultat kr Summa Eget Kapital kr Styrelsen föreslår att till nästkommande år balanseras kr. Vi fokuserade på fyra strategiska områden för att nå de övergripande målen: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är vår styrka Idrott i förening Idrotten gör Dalarna starkare Vid Riksidrottsmötet i maj 2017 beslutades det att svensk idrott ska arbeta med fem utvecklingsresor mot 2025: En ny syn på träning och tävling Den moderna föreningen engagerar Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap Daniel Erikssson - Bildbyrån 19

20 Resultaträkning INTÄKTER Not Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Verksamhetskostnader Övriga kostnader Personalkostnader Summa kostnader Verksamhetens resultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat Värdepapper Resultat efter finansiella poster Årets resultat

21 Balansräkning TILLGÅNGAR Not Omsättningstillgångar Kund- och bidragsfordringar Övriga fordringar Kortfristiga Placeringar Kassa/bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Balanserat kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL SKULDER Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostn/förutb intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA SKULDER o EGET KAPITAL

22 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag. Not 1 Nettoomsättning Deltagarintäkter Processintäkter Övriga verksamhetsintäkter Summa: Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Offentligrättsliga bidrag Kommunala bidrag Statliga bidrag Statsbidrag Idrottslyftet Landstingsbidrag Projektstöd Landstinget Summa: Övriga intäkter Försäkringsersättningar Summa: Verksamhetskostnader Folkbildning Sommarskolor Kurser Projekt Summa: Övriga Externa kostnader Lokalkostnader Förbrukningsvaror & Förbrukningsmaterial Reparation & Underhåll Transportmedel 0-8 Resekostnader Reklam och PR Övriga Förbundskostnader Kontorsmaterial & Trycksaker

23 Tele & Post Försäkringar & Övriga Riskkostnader Förvaltningskostnader 0 0 Övriga Externa Tjänster Övriga Externa Kostnader Summa Övriga externa kostnader Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Medeltal anställda Medeltal anställda 7 7 Ränteintäkter Fasträntekonto Vinst försäljning finansiella tillgångar 0 0 Skattekonto 0 0 Summa Ränteintäkter Räntekostnader Skattekonto Summa Räntekostnader Resultat Värdepapper Ingående nedskrivning fonder Förlust Försäljning Kortfristiga Placeringar Summa Resultat Värdepapper Not 10 Kortfristiga Placeringar Anskaffningsvärde råvaruvalutor BAS Försäljning råvaruvalutor BAS Förlust råvarovalutor BAS Marknadsvärde totalt 0 0 Not 11 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Utgående balans Not 12 Kortfristiga Skulder Leverantörsskulder Löneskatt Övriga skulder Upplupna kostn/förutb intäkter Totalt

24 Styrelsen för SISU Idrottsutbildarna Falun 20 februari 2018 Tomas Ringsby Petersson, ordförande Malin Höglund, vice ordförande Anders Björkman Matts Gregori PeO Karlström Petra Lidström Anna Rosengren Ann-Louise Skoglund Peter Berglund, distriktsidrottschef 24

25 Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna för år Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt den icke-kvalificerade revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. 2. skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana 25

26 händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. 5. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den icke-kvalificerade revisorns ansvar Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för SISU Idrottsutbildarna för år Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. lande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade/ godkände revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Falun den 28 februari 2018 Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- Lisa Borgert Isaks Auktoriserad revisor Steinar Bergholt Lekmannarevisor 26

27 Styrelse och personal Styrelse Tomas Ringsby Petersson, ordförande Malin Höglund, vice ordförande Peter Berglund Anders Björkman Matts Gregori PeO Karlström Petra Lidström Anna Rosengren Ann-Louise Skoglund Personalrepresentant Tommy Staf Elin Ivarsson, suppleant Hedersordförande Magnus Breitholtz Lars Nordström SISU Idrottsutbildarnas styrelse har haft 15 protokollförda sammanträden under perioden. Revisorer Lisa Borgert Isaks, auktoriserad revisor Steinar Bergholt, lekmannarevisor Revisorssuppleanter Maivor Leksell, auktorierad revisor Ola Bonde, lekmannarevisor Valberedning Jonas Rosén, sammankallande Bertil Eek Ingalill Persson, t.o.m Louise Tysklind Kenneth Wåhlberg Personal Distriktsidrottschef David Bergström t.o.m Eva Lignell Tf DC mellan Peter Berglund Tf DC mellan , Ordinarie DC fr.o.m Idrottskonsulenter Eva Lignell, verksamhetsledare, Tf DC , tjänstledig Martina Arkåsen fr.o.m Karin Boström Elin Ivarsson Stefan Olsson t.o.m Tommy Staf Support Kerstin Fryksén Projektanställda Tobias Hedwall, 75 %, Framtidens idrott - nya verksamhetsformer, Patrik Magnusson, 25 %, Samsyn domare, Henric Nyman, 100 %, Idrottskonsulent, fr.o.m Stefan Olsson, 25 %, Eventkompetens, Arvodesanställda 21 st st

28 Utveckling av bidrag Statliga bidrag Landstingsbidrag

29 Kommunala Bidrag från Summa bidrag

30 Kursintäkter Magnus Lejhall - Bildbyrån 30

31 Utveckling av verksamhet Utbildningstimmar Föreläsningstimmar

32 1600 Kulturprogram timmar Antal kurser

33 Idrotten i siffror Antal arrangemang Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalsumma Antal arrangemang Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Total

34 Antal deltagare Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Antal deltagare Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt

35 Antal timmar Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Antal timmar Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Föreläsning Kultur Kurs Lärande Lärgrupp Process- Summa för barn arbete Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt

36 Verksamhet per idrott Idrott Totalt antal Totalt antal Totalt antal Totalt antal deltagare 2016 timmar 2016 deltagare 2017 timmar 2017 Amerikansk Fotboll Badminton Bandy Baseboll och Softboll Basket Bilsport Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo och Kampsport Bågskytte Cricket Curling Cykel Danssport Dart Draghundsport Dragkamp Flygsport Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Handboll Innebandy Ishockey Judo Kanot Karate Klättring Konståkning Korpen Motorcykel och Snöskoter Mångkamp Orientering

37 Parasport Ridsport Rodd SDF Segling Simidrott SISU Idrottsutbildarna Dalarna Skateboard Skidor Skidskytte Skolidrott Skridsko Skyttesport Sportdykning Styrkelyft Tennis Triathlon Volleyboll Totalt

38 Idrottslyftet 2016 Fortsättning av skattning och analys, Idrott för alla, Rekrytering och SF-samverkan Totalt per kommun Kommun Fortsättning av Idrott för alla Rekrytering SF-samverkan Totalt skattning o analys Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Idrottslyftet 169 ärenden fördelat på 30 av Dalarnas 69 idrotter i 14 av Dalarnas 15 kommuner. Manuellt utbetalda Idrottslyft Utbetalda medel från Idrottslyftet för administrativa kostnader och aktiviteter vid idrottsföreningars sommarskolor är utbetalt med kronor. 38

39 Totalt per idrott Idrott Fortsättning av Idrott för alla Rekrytering SF-samverkan Totalt skattning o analys Badminton Bandy Base- o softball Basket Bowling Boxning Cykel Flygsport Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Handboll Innebandy Ishockey Judo Kanot Konståkning Korpen Orientering Ridsport Rodd Segling Simidrott Skidor Skridsko Skolidrott Tennis Triathlon Volleyboll Totalt

40 Idrottslyftet 2017 Nya verksamhetsformer, Skolidrottsföreningar och Specifika insatser för specialidrottsförbund Totalt per kommun Kommun Nya Skol IF SF-specifika Totalt verksamhetsformer insatser Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Föreningsstöd 58 ärenden fördelat på 16 av Dalarnas 69 idrotter i 12 av Dalarnas 15 kommuner. Utvecklingsstöd Utvecklingsstödet har gett oss möjlighet att genomföra aktiviteter i samband med sommarskolorna, påbörjat arbetet gällande Samsyn, genomfört 39 temaföreläsningar, genomfört 21 processer samt subventionerat våra idrottsöverskridande utbildningar. Stödet har även använts till två projektanställningar samt till administrativa kostnader. Totalt: kronor 40

41 Totalt per idrott Idrott Nya Skol IF SF-specifika Totalt verksamhetsformer insatser Badminton Bandy Bowling Boxning Budo och kampsport Danssport Fotboll Golf Handboll Kanot Karate Klättring Ridsport Simidrott Skidor Skolidrott Totalt Daniel Eriksson - Bildbyrån 41

42 Historiska siffror Antal arrangemang Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Summa Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Antal deltagare Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Summa Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt

43 Antal timmar Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Kommun Summa Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Totalt Antal deltagare Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Idrott Summa Akademisk Idrott Amerikansk Fotboll Badminton Bandy Baseboll och Softboll Basket Bilsport Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo och Kampsport Bågskytte Cricket Curling Cykel

44 Danssport Dart Draghundsport Dragkamp Flygsport Fotboll Friidrott Frisbee Fäktning Golf Gymnastik Handboll Innebandy Ishockey Judo Kanot Karate Klättring Konståkning Korpen Motorcykel och Snöskoter Mångkamp Orientering Parasport Ridsport Rodd Rugby SDF * Segling Simidrott SISU Idrottsutbildarna Dalarna SISU MO Skateboard Skidor Skidskytte Skolidrott Skridsko Skyttesport Sportdykning Squash Styrkelyft Tennis Triathlon Tyngdlyftning Vattenskidor och Wakeboard Volleyboll Övriga Totalt *Samverkan som ingår i idrotterna från

45 Antal timmar Lärgrupp, Lärande för barn, Kurs, Processarbete, Föreläsning och Kultur Idrott Summa Akademisk Idrott Amerikansk Fotboll Badminton Bandy Baseboll och Softboll Basket Bilsport Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo och Kampsport Bågskytte Cricket Curling Cykel Danssport Dart Draghundsport Dragkamp Flygsport Fotboll Friidrott Frisbee Fäktning Golf Gymnastik Handboll Innebandy Ishockey Judo Kanot Karate Klättring Konståkning Korpen Motorcykel och Snöskoter Mångkamp Orientering Parasport Ridsport

46 Rodd Rugby SDF * Segling Simidrott SISU Idrottsutbildarna Dalarna SISU MO Skateboard Skidor Skidskytte Skolidrott Skridsko Skyttesport Sportdykning Squash Styrkelyft Tennis Triathlon Tyngdlyftning Vattenskidor och Wakeboard Volleyboll Övriga Totalt *Samverkan som ingår i idrotterna från Magnus Lejhall - Bildbyrån 46