Program för trygghetsarbetet i Angered

Transkript

1 Förslag Program för trygghetsarbetet i Angered

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Mål Trygghet ett särskilt prioriterat mål Organisation Koordinatorer vid Socialtjänsten Fritidsgårdar Fältgruppen Lokala Brå lokal brottsförebyggande samverkan Krisledning Ledningsgrupp vid särskild händelse Angereds krisstödsgrupp Kontaktperson vid händelse Trygg i Angered Arbetsgrupp Styrgrupp Arbetsprocess Att ta fram en lägesbild Trygghetsundersökning Gemensam problembild Handlingsplan Uppföljning och utvärdering Strategier för trygghetsarbetet Åtgärder Öka den fysiska tillgängligheten Öka dialogen med invånarna Integrera stadsdelsförvaltningens trygghetsarbete inom ramen för Trygg i Angered Stärka samverkan med externa organisationer och myndigheter Öka kunskapsnivån om våldsutsatthet och insatser för de som möter barn och unga... 22

3 Förord Angered är en av Göteborgs tio stadsdelar. Här bor ungefär personer i en miljö som är en blandning av miljonprogramsområden, småhusbebyggelse och traditionell landsbygd med storslagen natur. Stadsdelen har ett mycket aktivt föreningsliv och här bor människor med ursprung från ett hundratal olika länder, vilket ger området en spännande och internationell prägel. Angered har en ung befolkning och en tydlig vision om utveckling inom en mängd områden, med fokus på trygghet, folkhälsa och förbättrade resultat i skolan. Arbetet för att öka tryggheten i stadsdelen är omfattande och målet, såsom det uttrycks i nämndens budget, är att Alla i Angered ska känna sig trygga. Samtliga verksamheter ska aktivt arbeta för att höja tryggheten. Målsamordnare för arbetet är sektor Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder. Det trygghetsskapande arbetet baserar sig till stor del på ett samarbete med andra myndigheter och lokala aktörer. Ett exempel är Angereds trygghetsråd där bl.a. fastighetsbolagen, privata fastighetsägare, Angereds gymnasium, närpolisen, räddningstjänst, Arbetsförmedlingen, köpmannaföreningar och stadsdelsförvaltningens verksamheter ingår. Sedan 2013 pågår satsningen Trygg i Angered, vilket innebär en nära samverkan med polisen i nordost. Varje dag arbetar ett stort antal anställda inom stadsdelsförvaltningen med att skapa trygghet för de boende i Angered. Det handlar exempelvis om personal inom förskola, skola, fritidsgårdar, fältgruppen, medborgarkontor, bibliotek, socialtjänst, äldreomsorg och annan personal som arbetar med medborgardialoger, stadsutveckling med mera. Varje år mäter vi den upplevda tryggheten bland stadsdelens invånare Angeredsbor får då delta i en omfattande trygghetsundersökning som sker face-to-face ute på gator och torg i varje delområde. I november 2015 fick vi resultatet av 2015 års trygghetsmätning och det är glädjande. Andelen människor som känner sig trygga har ökat från 73 till 85 procent sedan Trygg i Angered startade år Nu fortsätter arbetet för att öka tryggheten ytterligare. Detta program syftar till att beskriva hur förvaltningen arbetar med frågan. Arne Wiik Sektorschef Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder Johanna Söderlund Trygghetssamordnare

4 1. Inledning och bakgrund Denna skrift beskriver trygghetsarbetet i stadsdelsförvaltningen Angered, och avser ge svar på hur arbetet bedrivs, vilka mål som finns samt ge en fördjupning i Trygg i Angered, samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och Polisen Nordost. 1.1 Dialog och samarbete Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Göteborgs Stad har tagit fram ett program för stadens arbete med trygghet och brottsförebyggande insatser. Programmet är antaget av Kommunfullmäktige, och handlar om hur staden ska verka för att öka tryggheten, motverka brottsligheten och främja en socialt hållbar utveckling. Programmet utgår från 10 strategiska områden som både berör generella och riktade insatser. De handlar bland annat om barn och ungas uppväxt, livsvillkor, fysisk miljö, risker för att utveckla kriminalitet samt den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott. Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete utgör grunden för detta program för trygghetsarbetet i Angered. 1.2 Begreppet trygghet I Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete görs en definition av begreppet trygghet som kan sammanfattas enligt följande: Trygghet handlar om en känsla inför framtiden och vad som kan hända. Upplevelsen av trygghet eller otrygghet är individuell. Trygghetsfrämjande insatser syftar till att bidra till att människor känner trygghet i att inte utsättas för brott och tillit till samhället. I den trygghetsundersökning som Angereds stadsdelsförvaltnings gör årligen (se punkt 4.3) efterforskas hur invånarna upplever tryggheten i sitt bostadsområde. Där söker vi även svar på vad trygghet innebär och hur invånarna vill att stadsdel och polis ska arbeta för att öka tryggheten i området. Anställda vid stadsdelsförvaltningen har också vid ett antal dialogmöten intervjuat stadsdelens invånare och ställt frågan Vad innebär trygghet för dig? Här är några av svaren från trygghetsundersökningen samt dialogmötena: 1(23)

5 Trygghet för mig innebär att vara trygg i området där jag bor och att känna mina grannar Trygghet är en bra miljö, hög säkerhet, bra sjukvård och trygg skola Ärliga människor skapar trygghet Säkerhet. Att människor respekterar regler. Liksom bra belysning och att man rensar träd och buskar från gångvägarna. Då ökar tryggheten 1.3 Avgränsningar Detta program berör tryggheten för invånarna i stadsdelen Angered, och omfattar således inte arbetsmiljö- eller trygghetsfrågor för medarbetare i stadsdelsförvaltningen i deras roll som anställda. 2(23)

6 2. Mål 2.1 Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete I Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete, antaget av Kommunfullmäktige, finns tio prioriterade områden och mål, varav punkt 7 helt tillägnas trygghet: 1. Barn och ungas uppväxt Barn som växer upp i Göteborg känner sig trygga, har en god uppväxt, lyckas i skolan och känner framtidstro. 2. Livsvillkor Människor i Göteborg har goda och jämlika livsvillkor. 3. Där människor möts om samspelet mellan människor och fysisk miljö Människor känner sig trygga på platser ute och inne i Göteborg. 4. Lokalt engagemang Människor i Göteborg är engagerade och delaktiga för en lokalt positiv samhällsutveckling. 5. Risker för att utveckla kriminalitet Människor som riskerar att utveckla en livsstil med kriminalitet ser alternativ och begår inte brott. 6. Alkohol, narkotika, dopning och tobak Göteborg är fritt från narkotika och dopning, med kontinuerligt minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt minskande användning av tobak. 7. Otrygghet och utsatthet för brott Människor i Göteborg upplever trygghet och utsätts inte för brott. Våld i nära relationer har upphört. 8. Organisatoriska strukturer, samarbete och partnerskap Göteborgs Stad är en samarbetsaktör som genom dialog, samarbete och partnerskap främjar trygghet och förebygger brott. 3(23)

7 9. Gemensamt lärande Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser i Göteborgs Stad utvecklas tillsammans med samarbetsaktörer på en kunskapsbaserad grund. 10. Göteborgs Stad Det är tryggt att ha att göra med Göteborgs Stad. 2.2 Göteborgs Stads folkhälsoprogram Stadens folkhälsoprogram har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoprogrammet består av sju strategiska områden där stadens mål och angreppssätt för att nå målen beskrivs. Områdena är Livsvillkor, Samhällsplanering, Uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Arbete/arbetsvillkor, Hälsosamt åldrande och Levnadsvanor. Målen är formulerade enligt följande: 1. I Göteborg har alla god hälsa och den är jämlikt och jämställt fördelad 2. I Göteborg är samhällsplaneringen en hälsofrämjande process 3. I Göteborg har barn och ungdomar trygga och goda uppväxtvillkor 4. I Göteborg finns utbildning som ger förutsättningar för livslångt lärande 5. I Göteborg har alla möjlighet till ett hälsosamt arbete 6. I Göteborg kan människor åldras med god livskvalitet 7. I Göteborg har människor förutsättningar att ta eget ansvar för sin hälsa och gör det Samtliga sju mål ska bidra till att öka tryggheten och främja god hälsa och lika livsvillkor för alla stadens invånare. 4(23)

8 2.3 Vision Angered Vision Angered år tjänar som målbild för nämndens och förvaltningens arbete med att stärka attraktiviteten för Angered som en stadsdel att bo i, verka i och besöka. Det övergripande målet är att Angered ska vara en integrerad del av Göteborg som bär sin del av stadens utveckling och ekonomi. Visionen innehåller nio långsiktiga mål för Angered kring frågor som handlar om tillväxt/näringsliv, infrastruktur, boende, folkhälsa, trygghet, miljö och mångfald Trygghet ett särskilt prioriterat mål I Vision Angered lyder trygghetsmålet En trygg stadsdel tryggare än Göteborgssnittet. Målet, såsom det uttrycks i nämndens budget, är att Alla i Angered ska känna sig trygga. Trygghet är ett av tre särskilt prioriterade mål för stadsdelsförvaltningen. Samtliga verksamheter i stadsdelsförvaltningen ska aktivt arbeta för att höja tryggheten. Målsamordnare för arbetet är sektor IFO-FH och en trygghetssamordnare arbetar för att samordna trygghetsarbetet inom förvaltningen och externt med olika samarbetspartners. 5(23)

9 3. Organisation Trygghetsarbetet i Angered bygger på en bred samverkan mellan olika aktörer. Viktiga samarbetspartners för stadsdelsförvaltningen Angered är polis, räddningstjänst, företagarföreningar, bostadsbolag och andra lokala aktörer. I Angered finns därför ett Trygghetsråd som samverkar för att öka tryggheten i området. 3.1 Angereds Trygghetsråd Angereds Trygghetsråd består av politiker från stadsdelsnämnden, tjänstemän från stadsdelsförvaltningen, polisledning, räddningstjänst, bostadsbolag, företagarföreningar, Angeredsgymnasiet, Arbetsförmedlingen, Göteborgslokaler med flera. Syftet är att utveckla och samordna det förebyggande och trygghetsfrämjande arbetet i stadsdelen. Grunden för Trygghetsrådets arbete är långsiktighet och uthållighet mot gemensamma mål. Rådet träffas fyra gånger per år. 3.2 Ledningsgrupp trygghetsfrågor Ledningsgruppen för trygghetsfrågor syftar till att säkerställa kommunikationen med Trygghetsrådet, bereda frågor till och ta hand om frågor från Trygghetsrådet, stötta implementeringen av handlingsplanen samt ange inriktning och ge uppdrag till Trygg i Angered. Ledningsgruppen består av följande representanter: sektorschefer utvecklingschef kommunikationschef trygghetssamordnare säkerhetssamordnare lokalpolisområdeschef Ledningsgruppen träffas tre gånger per termin. Sektorschef IFO FH är sammankallande. Sektorschef IFO FH, utvecklingschef, kommunikationschef, polis och trygghetssamordnare ingår även i Angereds trygghetsråd. 3.3 SSPF (samverkan Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid) Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid - SSPF - arbetar gemensamt med förebyggande arbete. Det kan vara åtgärder mot skolk, vandalisering, ungdomskriminalitet, att utveckla och sprida nya arbetsmetoder, föräldrautbildning samt drogförebyggande åtgärder. Sedan 2015 är SSPF i 6(23)

10 Angered indelat i två nivåer: arbetsgrupp (övergripande nivå, ej individärenden) samt lokala SSPF-grupper (individnivå). I de lokala SSPF-grupperna ingår representanter från direkt operativt arbete. Socialsekreterare med myndighetsutövande uppgifter kan exempelvis få del av hur aktuella ungdomar fungerar i skola, på fritiden och hur lokala ungdomskulturer fungerar kring dessa. En sådan direkt kunskap är viktig för att dels upptäcka var i systemet brister och luckor i samverkan finns och dels för att identifiera hur ett stödarbete kan se ut kring en enskild eller grupp av ungdomar. Det är enbart i de operativa SSPF-grupperna som individärenden diskuteras, ej i arbetsgruppen. SSPF arbetsgrupp enhetschefer från sektor utbildning, kultur och fritid samt IFO FH polis koordinatorer IFO-FH (sammankallande) trygghetssamordnare eventuellt inbjudna SSPF lokala operativa grupper berörda från sektor utbildning, kultur och fritid samt IFO FH polis koordinatorer IFO-FH (sammankallande) eventuellt inbjudna 3.4 Lokalt trygghetsarbete Inom stadsdelförvaltningen arbetar många med trygghetsskapande uppdrag, exempelvis fritidsgårdar, fältgruppen, koordinatorer på socialtjänsten, socialsekreterare, skolpersonal, hemtjänstpersonal, personal på äldreboende, stödpersonal på andra boenden, förebyggande verksamheter inom Äldreomsorg och hälso- och sjukvård och många fler. Tillsammans bidrar alla anställda i Sdf Angered till arbetet för att öka tryggheten för våra invånare och skapa en stadsdel där människor möts, utvecklas och trivs. 7(23)

11 Samverkan i det lokalt förankrade trygghetsarbetet sker bland annat genom lokala Brå/Brottsförebyggande råd, SSPF i respektive delområde, elevhälsoteam m.m Koordinatorer vid Socialtjänsten Hos socialtjänsten i Angered arbetar fyra koordinatorer med trygghetsfrågor. Deras arbeta är inriktat på social mobilisering i samverkan med skola, fritid, polis, bostadsbolag, lokalt näringsliv, föreningar m.fl. Fokus ligger på det operativa lokala arbetet utifrån en helhetssyn i det lokala området. Styrning och ledning sker bland annat från SSPF. Koordinatorernas arbete med social mobilisering innebär bland annat att: Mobilisera civilsamhället och de goda krafterna Stödja människors egna idéer om förändring Stödja och stärka lokala grupper Arbeta lokalområdesinriktat och skapa en stark samverkan mellan olika aktörer i respektive område Samverka med lokala aktörer, exempelvis: områdespolis, bostadsbolag, fastighetsägare, markägare, hyresgästföreningar, fritidsgårdar, skola m.fl Fritidsgårdar En bra fritidsgård bidrar till att motverka negativ normbildning i samhället och blir en plats där unga kan känna sig välkomna och duger som de är. Stadsdelen har många engagerade anställda som möter våra unga och som tillsammans med dem gör Angered till ett bättre ställe att växa upp i. I Angered finns i skrivande stund följande fritidsgårdar: Bergums fritidsgård GUTS mötesplats för tjejer (Angereds Centrum) Gårdstens fritidsgård - Ungdomspalatset Hammarkullens fritidsgård Mixgården Hjällbo Fritidsgård Funhouse Lövgärdets fritidsgård - Ungdomsgården Rannebergens fritidsgård - Ungdomskooperativet Fjället Fältgruppen I stadsdelen arbetar fältgruppen inom Kultur och Fritid med relations- och trygghetsskapande arbete bland Angereds ungdomar. Detta sker till viss del kvällstid uppsökande och förebyggande bland unga i de olika delområdena. Fältarna har ett nära samarbete med socialtjänst, skola, polis och andra lokala aktörer såsom bostadsbolagen. 8(23)

12 3.4.4 Lokala Brå lokal brottsförebyggande samverkan I de flesta av Angereds delområden finns lokala Brå Brottsförebyggande råd. I en del områden kallas de för trygghetsgrupper. Gemensamt för nätverken är att de går ut på att lokala aktörer ska samverka för att öka tryggheten i området. Vanligtvis deltar följande: Fältgruppen Fritidsgårdar Socialtjänstens koordinatorer Skola Områdespolis Bostadsbolag ev. andra lokala aktörer Samverkan sker på en övergripande nivå, inga individärenden diskuteras. Syftet med samverkan är att finna tidiga markörer för exempelvis social oro. Exempel på sådana markörer är skadegörelse, stenkastning, bränder och attitydförändringar i området. Om social oro skulle uppstå i ett område, är samverkan i det akuta skedet helt avgörande. För att motverka oroligheter krävs att alla samhällets krafter samverkar från högsta strategiska till lägsta operativa nivå. De lokala Brå-grupperna kan snabbt mobilisera samverkan mellan olika aktörer såsom polisen, bostadsbolag, skola, fritid, socialtjänst med flera. 3.5 Kris och särskild händelse Krisledning I Sdf Angered finns en särskild krisledningsorganisation vid större kriser och katastrofer. Med kris/extraordinär händelse menas en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser. Vid en kris/extraordinär händelse sammankallar SDD förvaltningens krisledningsgrupp, då bedömningen görs att våra ordinarie resurser inte räcker till. Se Sdf Angereds krisledningsplan för mer information. Vid kris/extraordinär händelse sammankallas förvaltningens krisledningsgrupp Ansvarig för att sammankalla krisledningsgruppen är SDD I förvaltningens krisledningsplan beskrivs rutiner för kris och extraordinär händelse 9(23)

13 3.5.2 Ledningsgrupp vid särskild händelse Det kan inträffa händelser av mindre omfattning än kris, som inte kräver aktivering av förvaltningens krisledningsgrupp men som ändå behöver samordnas. Sådana situationer benämner stadsdelsförvaltningen särskild händelse. Dessa avser händelser som avviker från det normala och som påverkar eller riskerar att påverka liv, hälsa och/eller egendom men inte innebär kris eller katastrof. Exempelvis skottlossningar och social oro. En sådan händelse kan och ska i första hand hanteras i den ordinarie linjeorganisationen, men behöver samverkas, samordnas och informeras till övriga sektorer i förvaltningen. Med särskild händelse menas händelser av mindre karaktär än kris Vid särskild händelse kan Ledningsgrupp särskild händelse sammankallas Ledningsgrupp särskild händelse sammankallas av sektorschef IFO-FH eller Kontaktperson vid händelse Vid behov kan stadsdelens Ledningsgrupp särskild händelse sammankallas. Ledningsgrupp särskild händelse är densamma som Ledningsgrupp trygghetsfrågor (se punkt 3.2): sektorschefer utvecklingschef kommunikationschef lokalpolisområdeschef trygghetssamordnare säkerhetssamordnare Angereds krisstödsgrupp I Sdf Angered finns en krisstödsgrupp som kan kallas vid särskilda händelser som direkt påverkar invånarna i stadsdelen. Gruppen består av medarbetare från förvaltningens olika verksamheter. De har möjlighet att snabbt finnas på plats i ett område där invånare behöver psykiskt och socialt omhändertagande. Krisstödsgruppen kan kallas in av sektorschef IFO- FH eller Kontaktperson vid särskild händelse. 10(23)

14 3.5.4 Kontaktperson vid händelse Sedan 2014 finns i Sdf Angered en funktion som kallas Kontaktperson vid händelse. Funktionen innebär att medarbetare, polis, räddningstjänst och stadens krisberedskap vid särskilda händelser kan ringa oss utanför kontorstid (kvällar, nätter och helger) via ett telefonnummer. Telefonnumret är Telefonen bemannas av chefer från förvaltningens olika sektorer. Uppdraget innebär att motta och hantera intern och extern information. Kontaktpersonen ska värna befolkningen och fatta beslut och genomföra åtgärder som tryggar invånarnas säkerhet och välbefinnande. Kontaktpersonen har följande uppdrag: Ta emot och bedöma information Kontakta och samråda med berörda i respektive sektors linjeorganisation Vidta åtgärder och besluta om insatser Informera sektorschefer och SDD om händelsen och vidtagna åtgärder vid behov Föra dagbok om de avväganden och beslut som tagits under beredskapstiden Kontaktpersonen har ett utökat mandat i de fall situationen kräver det med hänsyn till händelsens omfattning. Mandatet innebär rätt att överta andra verksamheters beslutsrätt i de delar som berörs av händelsen. Kontaktpersonen kan även sammankalla Krisstödsgruppen och/eller Ledningsgrupp särskild händelse om händelsen kräver det. 11(23)

15 4. Trygg i Angered Trygg i Angered är namnet på en långsiktig satsning som påbörjades år 2013 av Sdf Angered och polisen i nordost, i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i Angered. Satsningen innebär en fördjupad samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och polisen som konkret består av ett nära samarbete i syfte att dela kunskap och erfarenheter, skapa en gemensam problembild och samverka för att minska identifierade problemområden i stadsdelen. Genom Trygg i Angered vill vi stärka förtroendet för polisen, stadsdelsförvaltningen och samhället i stort. Syftet är att utveckla våra metoder och vår samverkan för att skapa en positiv utveckling av Angered. 4.1 Lokal överenskommelse om samverkan (LÖK) Göteborgs Stad Sdf Angered och Lokalpolisområde Storgöteborg Nordost har tecknat en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet (fortsättningsvis kallad LÖK). Syftet med överenskommelsen är att fördjupa och utveckla samarbetet mellan parterna för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Angered. Överenskommelsen grundar sig på den gemensamma problembilden som är grunden för arbetet med Trygg i Angered. Målsättningen är att LÖK-avtalet ska ligga till grund för ett praktiskt och förtroendefullt samarbete med korta beslutsvägar och effektiva åtgärdsprocesser. Utgångspunkten i samverkan är att beslut ska fattas så nära verksamheten som möjligt, utifrån målsättningen att minska brottsligheten och öka tryggheten för de vi är till för Angeredsborna. 4.2 Organisation Trygg i Angered Arbetsgrupp Följande resurser ingår i arbetsgruppen för Trygg i Angered: Samordnare från polisen Brottsförebyggare från polisen Samordnare från stadsdelsförvaltningen Koordinator från socialtjänsten Säkerhetsansvarig Kultur & Fritid Kommunikatör polis och stadsdelsförvaltning vid behov 12(23)

16 Åtgärder som arbetsgruppen föreslår genomförs av befintlig personal i de ordinarie verksamheterna inom ramen för befintliga resurser. Kommunikatörer från såväl polisen som stadsdelsförvaltningen finns knutna till Trygg i Angered och bistår med kunskap och metodstöd vid intern och extern kommunikation Styrgrupp Styrgrupp för Trygg i Angered är Ledningsgruppen trygghetsfrågor (se punkt 3.2). Ledningsgruppen stöttar implementeringen av handlingsplanen samt anger inriktning och ger uppdrag till Trygg i Angered. 4.3 Metod Arbetsprocess Arbetsprocessen för samverkan inom ramen för Trygg i Angered följer det vi kallar hjulet : Var och en av parterna börjar med att göra en egen lägesbild, som kan bestå av medarbetarintervjuer och andra kartläggningar av otrygghet och brottsstatistik. Därefter sammanfattas det till en gemensam problembild, som innehåller både stadsdelens, polisen och invånarnas lägesbilder. Först när den gemensamma problembilden är framtagen bestäms mål, metod, resurser och åtgärder. Varje åtgärd innehåller en beskrivning av vem som är ansvarig för att det genomförs. 13(23)

17 4.3.2 Att ta fram en lägesbild Att ta fram en lägesbild innebär att respektive organisation kartlägger situationen i Angered utifrån trygghet, våld och kriminalitet inom stadsdelen. Tonvikten ska ligga på kriminaliteten inom stadsdelen och hur den påverkar invånarnas vardag. Arbetet med att ta fram lägesbild sker kontinuerligt på följande sätt: Sdf Angered Medarbetarintervjuer och intervjuer av ledningspersonal Omvärldsanalys genom insamling av statistikmaterial, studiebesök och inläsning av relevant litteratur Kartläggning av omfattningen av kriminaliteten i stadsdelen och vilka grupperingar som är representativa Årlig trygghetsundersökning som innefattar intervjuer med boende i Angered Polisen Medarbetarintervjuer KUT-rapporter Brottskalender Rapport av analytiker (Brott, demografi, ekonomi mm) Inläsning av relevant litteratur Studiebesök (BRÅ, Södertälje) Årlig trygghetsundersökning som innefattar intervjuer med boende i Angered Trygghetsundersökning En mycket viktig del i att ta fram lägesbilden är att undersöka vad invånarna i Angered tycker. Därför genomförs stadsdelsförvaltningen och polisen tillsammans en årlig trygghetsundersökning Gemensam problembild En gemensam problembild skapas via arbetsgruppen och följs upp kontinuerligt. Alla tre delar vägs samman; invånarnas bild, stadsdelsförvaltningens bild och polisens bild. Om nya problem tillkommer senare ska de processas enligt hjulet och föras in i handlingsplanen för Trygg i Angered, där åtgärder samt ansvar redovisas. 14(23)

18 4.3.5 Handlingsplan Sedan 2013 har stadsdelsförvaltning och polis en gemensam handlingsplan för Trygg i Angered som sammanfattar den probleminventering som gjorts och därmed den inriktning som ska prägla arbetet det kommande året. Båda parterna är överens om samtliga områden som finns i handlingsplanen, som i dagsläget består av ett 15-tal problemområden. Var och ett av dessa innehåller en tydlig rollfördelning mellan olika aktörer. Planen redovisar de områden och åtgärder som beskrivs i detta trygghetsprogram och fungerar som ett övergripande styrdokument för det lokala brottsförebyggande arbetet och används för att följa upp och utvärdera verksamheten Uppföljning och utvärdering Uppföljning av lägesbild och handlingsplan sker var 14:e dag av Trygg i Angered arbetsgrupp. Mer omfattande utvärdering av olika problemområden görs årligen, framför allt vid händelser där vi behöver utvärdera åtgärder som vidtagits. Exempel på sådana händelser som Trygg i Angered har utvärderat det senaste året är: insatser mot social oro i Rannebergen hösten 2014, insatser för att minska störande mopedåkning (medborgarlöfte våren 2015) och händelserna (social oro) på Hjällbo bibliotek våren Brottsförebyggande rådet (Brå) i Stockholm följer arbetet med Trygg i Angered. De utgår från de prioriterade problemområden som finns i handlingsplanen och frågar sig: Gör de olika aktörerna det som de har åtagit att göra? Vad fungerar bra respektive mindre bra? Är det något som saknas/behöver justeras? Finns det stöd i forskningen för detta sätt att arbeta? Kan man se några effekter/resultat? Finns det några bieffekter/konsekvenser? Hur fungerar kommunikation och samverkan? Tanken är att Brå ska ha 2-3 seminarier med polisen och stadsdelsförvaltningen årligen. Processen inför varje seminarium är tänkt att se ut ungefär enligt följande: 1. Brå besöker Angered och gör intervjuer och deltagande observationer inriktade på hur arbetet fortlöper med de prioriterade problemområdena. 2. Brå har ett möte med referensgruppen för att diskutera underlaget. 3. Brå håller ett seminarium för polisen och Göteborgs Stad utifrån framtaget underlag och diskuterar tillsammans eventuella justeringar, förändringar, förbättringar och utmaningar. 15(23)

19 5. Strategier för trygghetsarbetet Förvaltningens mål för trygghetsarbetet är formulerat enligt följande: Alla i Angered ska känna sig trygga. Samtliga verksamheter ska aktivt arbeta för att höja tryggheten. Fem strategier för måluppfyllelse har tagits fram: Förvaltningen satsar på att utöka den fysiska tillgängligheten Förvaltningen ska verka för ökad dialog med invånarna i syfte att agera inom vilka områden de uppfattar som viktiga ur trygghetshänsyn Förvaltningens verksamheter samarbetar kring att integrera stadsdelsförvaltningens trygghetsarbete inom ramen för Trygg i Angered Förvaltningen ska stärka samverkan med externa organisationer och myndigheter i frågor i gällande trygghetsarbetet Förvaltningen ska öka kunskapsnivån i våra verksamheter att se, bemöta och våga fråga om våldsutsatthet. Särskilda insatser ska göras för de som möter barn och unga i sin kärnverksamhet 16(23)

20 6. Åtgärder 6.1 Handlingsplan Handlingsplanen för Trygg i Angered (se punkt 4.3.5) fungerar som ett övergripande styrdokument för förvaltningens trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete och används för att följa upp och utvärdera verksamheten. De åtgärder som beskrivs nedan är exempel hämtade från handlingsplanen. 6.2 Generella och riktade insatser De åtgärder som bedrivs inom ramen för det trygghetsfrämjade och brottsförebyggande arbetet i Angered är både generella och riktade. De generella insatserna vänder sig till befolkningen i stort och sätts vanligen in för att förebygga att problem utvecklas i framtiden. Riktade insatser vänder sig till en särskild riskgrupp, riskindivid eller annan målgrupp som bedöms vara i behov av särskilda insatser, exempelvis utifrån ålder eller kön. Exempel på generella insatser: Trygghetsvandringar där stadsdelsförvaltning och polis deltar i samverkan med bostadsbolag och andra lokala aktörer Demokrati och värdegrundsarbete i skolan Familjecentraler, Resursenheten Socialtjänsten, generellt föräldrastöd osv. Exempel på riktade insatser: Under hösten 2015 bedrev Sdf Angered (trygghetssamordnare) och polisen nordost (brottsförebyggare) uppsökande aktiviteter gentemot målgruppen äldre som enligt våra trygghetsundersökningar är mer otrygga än yngre Angeredsbor. Detta skedde genom kontinuerliga besök hos pensionärsföreningar och andra nätverk där äldre träffas. Vi berättade om Trygg i Angered och brottsutsattheten bland äldre, i syfte att öka kunskapen och tryggheten hos denna målgrupp. Målsättningen är att detta arbetssätt ska fortgå även under (23)

21 6.3 Social och situationell brottsprevention Med social prevention menar vi insatser för att minska individens benägenhet att begå brott. Den primära målgruppen för social prevention är barn och ungdomar, men även vuxna som redan är aktiva i brottsliga miljöer och/eller verksamhet är aktuella för brottspreventiva åtgärder. Långsiktigt handlar det om att bygga upp ett socialt hållbart samhälle och minska skillnader i hälsa och livsvillkor. Åtgärderna fokuserar bland annat på att motarbeta arbetslöshet, utanförskap, gängbildning, ungdomskriminalitet och förebygga våld och social oro. Analyser över problemområden och lämpliga åtgärder görs bland annat i samverkan med polisen inom ramen för Trygg i Angered. Sammanfattningsvis arbetar stadsdelsförvaltningen i Angered med social prevention på följande sätt (exempel): Ett fungerade SSPF-arbete för samverkan kring individer i riskzonen Anställda som möter individer i utsatta situationer är väl utbildade i bemötande och konflikthantering Helhetsgrepp på arbetet mot alkohol, tobak och droger riktat mot våra ungdomar Skolor i Angered har en god kommunikation med elever och föräldrar Skolor arbetar för att motverka skolk (närvaroprogrammet) och skapar ett gott klimat i skolan för att undvika hot och våld Gruppen barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd ska särskilt prioriteras Förvaltningen ska verka för att alla nior som slutar skolan ska kunna erbjudas feriejobb Utifrån en årlig trygghetsundersökning arbeta uppsökande mot målgrupper som befinner sig i riskzonen vad gäller upplevd otrygghet Situationell prevention är insatser för att försvåra och begränsa möjligheten att begå brott, vanligen genom att förändra eller övervaka den fysiska miljön. Åtgärderna grundar sig i de kartläggningar och bedömningar vi gör över platser och situationer där brott begås. Analyserna görs, liksom vad gäller social prevention, bland annat i samverkan med polisen inom ramen för Trygg i Angered. 18(23)

22 Angereds stadsdelsförvaltning organiserar trygghetsvandringar i samarbete med bostadsbolag och andra lokala aktörer där vi tillsammans med invånarna ser över den fysiska miljön och planerar åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Sådana åtgärder kan vara förbättrad belysning och beskärning av buskage för ökad insyn. Exempel på andra åtgärder som genomförs i Angered utifrån situationell brottsprevention är kameraövervakning vid särskilt utsatta objekt samt lås och larm. Sammanfattningsvis arbetar stadsdelsförvaltningen i Angered med situationell prevention på följande sätt (exempel): Snabb sanering av glaskross och annan skadegörelse Öka upptäcktsrisken genom stadsplanering: bättre belysning, ta bort skymmande buskage samt övervakningskameror vid skolor, förskolor och andra utvalda platser Rutiner för att minska hot- och våldssituationer i exempelvis reception och verksamheter som möter utsatta individer Ett fungerande skalskydd: lås och larm i förvaltningens lokaler Vuxennärvaro i skollokaler samt rastvakter I samverkan med polis starta upp grannsamverkan i flerbostadshus 6.4 Åtgärder inom ramen för beslutade strategier Öka den fysiska tillgängligheten Socialtjänsten i Angered angriper strategin genom att undersöka hur invånarna upplever tillgängligheten till våra verksamheter, exempelvis receptionen på Hjällbo Lillgata. Den årliga trygghetsundersökningen avses också kompletteras med en fråga om tillgängligheten. I Lövgärdet pågår en förändring i närområdet, då delar av socialtjänsten kommer att flytta sin verksamhet till Lövgärdets centrum i syfte att komma närmare invånarna och därmed också bli mer lättillgänglig Öka dialogen med invånarna Angereds stadsdelsförvaltning ska genom aktiviteter, träffpunkter och andra sammanhang i hög utsträckning bjuda in till medskapande och delaktighet. Trösklarna ska vara låga och dialogen med medborgarna ska vara levande. Förvaltningen ska genom dialog med invånarna öka kunskapen om den upplevda tryggheten, brottsutsatthet samt finna förbättringsområden. 19(23)

23 Exempel på åtgärder för att öka dialogen med invånarna kring trygghetsfrågor är: Handlingsplan för medborgardialoger framtagen 2015 (utvecklingsavdelningen) Trygghetsundersökning årligen (1000 intervjuer) för att undersöka den upplevda tryggheten och föra en dialog med invånarna om hur arbetet ska bedrivas Trygghetsvandringar fokus på särskilt tema exempelvis störande mopedåkning, bostadsbyggande etc. Trygghetsvandring på karta Förvaltningen använder kartor över respektive bostadsområde vid olika medborgardialoger där de boende kan placera ut markeringar på otrygga respektive trygga platser (situationell prevention) Trygghetsmässor bjuda in olika aktörer för att berätta om hur trygghetsarbetet bedrivs (2014: Hjällbo. 2015: Gårdsten, 2016: Lövgärdet) Förvaltningen arrangerade Angered tar plats! September En mässa för att kommunicera ut våra verksamheter och möjligheten till delaktighet och inflytande för vår befolkning. Unga påverkar /Unga Stadsutvecklare projekt som utgår ifrån att alla har goda egenskaper och krafter. Unga påverkar arbetar för att ge barn och unga möjlighet att påverka och förbättra sådant som rör dem. Unga påverkar arbetar med barn, unga, kollegor, politiker i stadsdelen och över staden. Exempel på arrangemang och aktiviteter som unga påverkar byggt upp och arbetar med är Angereds ungdomsråd, unga rådet, körkort i barnkonventionen genom Bang (barnnätverket i Angered), barnens dag, check-in genom sambonätverket och Mitt 424-festivalen. Medborgarkontoren (Angered Centrum och Hammarkullen) en av de första kontaktvägarna in till Sdf Angered. Samhällsvägledarna möter dagligen invånare från stadsdelen och tar emot synpunkter, förslag på förbättringsområden vad gäller trygghetsarbete, samt lotsar dem vidare till rätt instans. Samhällsvägledarna deltar även vid trygghetsvandringar Integrera stadsdelsförvaltningens trygghetsarbete inom ramen för Trygg i Angered Samtliga verksamheter i stadsdelsförvaltningen ska aktivt arbeta för att höja tryggheten. Exempel på åtgärder för att integrera trygghetsarbetet med Trygg i Angered är: En trygghetssamordnare anställdes under början av 2014 för att samordna trygghetsarbetet inom förvaltningen och Trygg i Angered 20(23)

24 I Trygg i Angereds arbetsgrupp ingår representanter från socialtjänst samt kultur och fritid. Gruppen träffar polisen var 14:e dag och varje representant ansvarar för att ta med sig information från Trygg i Angered tillbaka till sin sektor. Sedan 2014 träffas representanter från samtliga sektorer regelbundet i ett nätverk mot våldsbejakande extremism. Nätverket leds av trygghetssamordnaren som ser till att innehållet integreras med Trygg i Angered. De problemområden som förvaltningens trygghetsarbete grundar sig på återfinns i en handlingsplan för Trygg i Angered, som är gemensam med polisen. Planen innehåller åtgärder och beskriver vem som är ansvarig för respektive område Stärka samverkan med externa organisationer och myndigheter Åtgärderna handlar om att tillsammans med olika samarbetsaktörer verka för att öka tryggheten och försvåra och förhindra brott. Exempel på sådana åtgärder är: Angereds Trygghetsråd - Ett forum där politiker och tjänstemän på ett strategiskt plan kan samverka med polis, räddningstjänst, lokala företagare och fastighetsägare för att stärka trygghetsarbetet i stadsdelen. Trygghetsrådet träffas 4 gånger/år. Ökad samverkan med bostadsbolag, Park och Natur, Trafikkontoret, områdespolis m.fl. genom trygghetsvandringar 1 gång/termin i varje delområde i Angered. Lokala Brottsförebyggande råd (Brå). I de flesta av Angereds delområden finns lokala Brå som består av representanter från lokalområdet, exempelvis bostadsbolagets förvaltare, områdespolis, rektor på skolan i området, fältare, fritidsgården, koordinator IFO-FH m.fl. Samverkan sker på en övergripande nivå, ej individnivå, och gäller trygghetsskapande och brottsförebyggande frågor. Stärkt samverkan inom SSPF med individer i riskzonen genom en förändring av mötesstruktur (2015) som innebär att det finns sex lokala SSPF-grupper. Grupperna leds av koordinator IFO-FH och deltar gör berörda professioner för just det lokalområdet, exempelvis elevhälsa, kurator, socialsekreterare, ungdomspolis m.fl. Koordinatorer IFO-FH (för tillfället fyra stycken) arbetar tillsammans med trygghetssamordnaren med att samordna ovanstående. 21(23)

25 6.4.5 Öka kunskapsnivån om våldsutsatthet och särskilda insatser för de som möter barn och unga Under 2016 kommer förvaltningen ha ett särskilt fokus på att öka kunskapsnivån om våld och andra övergrepp i nära relationer. Särskilda kunskapshöjande insatser ska göras för den personal som möter barn och unga i kärnverksamhet. Sektor IFO/Funktionshinder har ett särskilt samordningsansvar för planering och genomförande av utbildningsinsatser till förvaltningens personal inom samtliga sektorer. Utbildare ska utses inom varje sektor, sektorsspecifika utbildningsplaner ska tas fram och ett förvaltningsövergripande nätverk sammankallas kring kompetensfrågor rörande våldsutsatthet En samordnare har anställts inom sektor IFO-FH med ett förvaltningsövergripande uppdrag och ett särskilt samordningsansvar för förvaltningens arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer En övergripande lokal plan för förvaltningens arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har tagits fram för perioden Förvaltningens arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en del i arbetet för ett tryggare Angered. Arbetet innebär tvärsektoriell samverkan inom staden och stadsdelen, men också med andra myndigheter och med föreningar och organisationer inom det civila samhället. Samverkan med polisen sker inom ramen för Trygg i Angered. Arbetet bedrivs på tre preventionsnivåer i stadsdelen: Universell våldsprevention generella insatser Breda, främjande och våldsförebyggande insatser till allmänheten eller till bredare grupper inom allmänheten t.ex. samhällsinformation, arbete med likabehandling, värdegrund och trygghet inom förskola och skola, kunskapsstöd till personal för att främja tidig upptäckt, föräldrastöd och kampanjarbete i syfte att påverka normer och attityder som legitimerar våld. Selektiv våldsprevention riktade insatser Riktade våldsförebyggande insatser med fokus på identifierade riskgrupper eller individer som bedöms ha en förhöjd risk för att utsättas för eller utöva våld, t.ex. insatser för att motverka hedersrelaterat våld och kvinnlig könsstympning, insatser för att motverka våld som utövas av anhörigvårdare eller våld mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar. 22(23)

26 Indikerad våldsprevention - åtgärdande insatser Insatser när våldet är ett faktum riktade till enskilda som utsatts för eller utövat våld. Stöd, skydd och behandling som fokuserar på att våldet inte ska upprepas så som t.ex. stödsamtal, skyddat boende, motiverande samtal med våldsutövande föräldrar utifrån barnets behov, operativ samordning närmast brottsoffret. Förvaltningens arbete inom området har sex inriktningsmål: De som lever och arbetar i Angered tar avstånd från och agerar mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Barn och unga har kunskap om och tillgång till information om sina rättigheter avseende kroppslig integritet och frihet från våld Föräldrar har kunskap om och tillgång till information om sina rättigheter avseende kroppslig integritet och frihet från våld Våldsutsatta barn och vuxna uppmärksammas tidigt och får tillgång till samhällets stöd Grupper eller individer som bedöms ha en förhöjd risk för att utsättas för eller utöva våld erbjuds tidiga insatser Personer i stadsdelen som lever med våld i nära relationer får likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sina individuella behov 23(23)