Driva bolag för borgenärernas räkning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driva bolag för borgenärernas räkning?"

Transkript

1 Bert Lehrberg Driva bolag för borgenärernas räkning? En kritisk studie av användningen av begreppen borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler i aktiebolagsrätten 1 Frågeställning En praktiskt betydelsefull distinktion som görs vid tillämpningen av de aktiebolagsrättsliga kapitalskyddsreglerna, men som inte kommer till uttryck i aktiebolagslagen, är den mellan vad som populärt brukar kallas borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler. Det anses att vissa regler rörande till exempel vinstutdelning endast är aktieägarskyddsregler, vilket får till konsekvens att de kan frångås med samtliga aktieägares samtycke. Andra regler anses ha en högre dignitet, genom att de är borgenärsskyddsregler och således är uppställda i borgenärernas intresse. Det leder till att de inte kan frångås av aktieägarna, även om de samtliga är överens. Ett par något speciella rättsfall från mitten av nittonhundranittiotalet har fått stor betydelse för hur begreppen borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler och det regelsystem de förenklat uttrycker senare i många sammanhang har kommit att förstås och för användningen av dessa begrepp. I dessa de så kallade nettodomarna, varav en refereras som NJA 1995 s 742, 1 fastställde Högsta domstolen principen att värderingen av egendom som delats ut vid så kallad sakutdelning (vinst utdelning som avser saker i stället för pengar) vid tillämpningen av den så kalla- 1 Högsta domstolens dom den 28 december 1995 nr DT 232 i mål nr T 2023/94. Den andra domen är Högsta domstolens dom den 28 december 1995 nr DT 231 i mål nr T 284/94, vilket enligt en notis efter NJA-referatet avgjordes på samma sätt. 107

2 de beloppsspärren i dåvarande 12:2 första stycket äldre aktie bolagslagen (1975:1385) skulle ske med användning av det bokförda värdet och inte egendomens verkliga värde, dvs närmast dess marknadsvärde. I centrum för intresset stod vid tiden för domarna frågan huruvida en dold reserv i form av en avvikelse mellan ett lågt bokfört värde hos egendom som var föremål för utdelning och ett högre verkligt värde hos denna kunde delas ut, trots att den inte rymdes inom ramen för det utdelningsbara beloppet. Genom Högsta domstolens domar besvarades den frågan jakande. Samma lösning kan åtminstone i princip anses ha fastställts av lagstiftaren i 17:3 första stycket första meningen aktiebolagslagen (2005:551), där det stadgas att En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Så länge det bundna egna kapitalet är intakt får alltså även dolda reserver delas ut. Genom prejudikatet avgjordes även en annan fråga som avsåg tillämpningen av beloppsspärren i dess utformning i den äldre aktiebolagslagen. Bestämmelsen förutsatte vid sakutdelning en värdering av den utdelade egendomen. Genom prejudikatet fastställdes att värderingen skulle ske enligt den så kallade nettometoden, som utgick från egendomens bokförda värde, och inte bruttometoden, som utgick från dess verkliga värde. Denna frågeställning är numera i vis mån överspelad genom att det i 17:3 aktiebolagslagen gjorts klart att det verkliga värdet på utdelad egendom är irrelevant enligt beloppsspärren. Det avgörande är hur värdeöverföringen påverkar redovisningen. Enligt bestämmelsen i 17:4 om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår blir däremot en värdering av den utdelade egendomen nödvändig vid sakutdelning. Här gäller nämligen att värdeöverföringar får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöverföring enligt 3 första stycket. Här är det alltså fortfarande av betydelse vilket belopp värdeöverföringen avser. Det torde då harmoniera bäst med bestämmelsen i 17:3 att fästa avgörande vikt vid det bokförda värdet. Vad som särskilt intresserar är emellertid inte den i prejudikatet fastställda regeln, utan den av domstolen använda metoden för att komma fram till den angivna slutsatsen och i synnerhet domstolens sätt att betrakta innebörden av den distinktion som populärt brukar uttryckas med etiketterna borgenärsskyddsregel och aktieägarskyddsregel. I sin domsmotivering fäste Högsta domstolen stor vikt vid de skyddsintressen som ansågs uppbära beloppsspärren i 12:2 första stycket äldre 108

3 aktiebolagslagen. Dessa var i första hand aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den allmänna likabehandlingsprincipen (jfr t ex 3 kap 1 1 st) och bolagsborgenärernas intresse av att bolagets eget kapital skyddas. Aktieägarintresset berördes inte i det aktuella fallet och domstolen valde därför att begränsa sin bedömning till borgenärsintresset. I analysens slutliga skede förde dock domstolen in omsättningsintresset, exemplifierat med skyddet för tredje man som träder i förbindelse med bolaget. Detta blev då en motvikt mot borgenärsintresset. Avgörande betydelse fästes sedan vid den avtalspraxis som utvecklat sig i förlitan på antagandet att dolda värden kunde delas ut genom sakutdelning. Den fråga som nu kommer att ställas är om inte Högsta domstolens definition av aktieägarintresset bakom beloppsspärren och därmed borgenärsskyddsreglerna i allmänhet är alltför snäv. Är aktieägarens intresse med avseende på skyddet av bolagets eget kapital verkligen begränsat till ett intresse av likabehandling? Har inte en aktieägare åtskilligt mer långtgående skyddsvärda intressen i bolaget än så? Kan verkligen de så kalla de borgenärsskyddsreglerna tolkas med bortseende från aktieägarintresset så länge inte likhetsprincipen berörs? Innan vi gör en mer ingående analys av Högsta domstolens argumentation skall vi titta närmare på de rättsregler som berörs av domen. 2 Något om vinstutdelningsreglerna I 12:1 första stycket äldre aktiebolagslagen i dess vid tiden för Högsta domstolens ovan nämnda domar gällande lydelse stadgades att utbetalning till aktieägare av bolagets medel fick ske endast enligt aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. I aktiebolagslagen används i stället begreppet värdeöverföring, vilket enligt 17:1 första stycket omfattar vinstutdelning (punkt 1), förvärv av egna aktier (med undantag för sådana som är tillåtna enligt bestämmelserna i 19:5) (punkt 2), minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna (punkt 3), och vad som traditionellt kallats förtäckt vinstutdelning, men som i anslutning till den nya aktiebolagslagens terminologi kanske hellre bör kallas förtäckt värdeöverföring (punkt 4). Detta begrepp kan sägas ha fått sin definition genom 17:1 första stycket 4, enligt vilket värdeöverföringsbegreppet omfattar även annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. 109

4 Enligt 12:3 och 9:5 andra stycket 2 äldre aktiebolagslagen gällde att beslut om vinstutdelning skulle fattas av bolagsstämman. Detsamma gäller numera enligt 18:1 första stycket 1 aktiebolagslagen. Vidare upptogs i 12:2 första stycket av den äldre lagen den nämnda så kallade beloppsspärren och en försiktighetsregel. Beloppsspärren kan sägas ha inneburit att vinstutdelning till aktieägare inte fick överskrida ett visst bokföringsmässigt fastställt fritt eget kapital enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret. Försiktighetsregeln stadgade ytterligare begränsningar i möjligheterna att företa vinstutdelning. Sådan fick inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt stod i strid med god affärssed. Båda dessa regler har genomgått betydande förändringar i den nya aktiebolagslagen av år 2005, där de återfinns i 17:3 och 4. Reglerna har också numera grund i Artikel 15 av det andra bolagsdirektivet. Beloppsspärren upptas i 17:3 första stycket. Här stadgas att en värdeöverföring får äga rum endast om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senaste fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Genom en undantagsregel i 17:4 medges dock under vissa betingelser värdeöverföringar även under löpande räkenskapsår. Här stadgas att värdeöverföringar under tiden från och med den årsstämma där resultaträkningen och balansräkningen för ett räkenskapsår har fastställts fram till nästa årsstämma får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöver föring enligt 17:3 första stycket. Vid beräkningen av utrymmet för värdeöverföring skall ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter den senaste årsstämman beaktas. Som redan nämnts torde egendomens värde vid sakutdelning vid tillämpningen av denna regel få fastställas till det bokförda värdet. Försiktighetsregeln upptas i 17:3 andra stycket och stadgar ytterligare begränsningar i möjligheterna att företa värdeöverföringar. Även om det inte finns något hinder enligt första stycket får bolaget genomföra en värde överföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till dels de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, dels bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag, skall, enligt andra stycket, hänsyn tas även till de krav som kon- 110

5 cernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 3 Mer om prejudikatets innebörd i relation till lagreglerna Högsta domstolens avgörande i NJA 1995 s 742 relaterade primärt till beloppsspärren i 12:2 första stycket äldre aktiebolagslagen, som stadgade att Vinstutdelning till aktieägare får icke överstiga visst utdelningsbart belopp. Regeln förutsatte en jämförelse mellan å ena sidan beloppet av Vinstutdelning till aktieägare och å andra sidan det utdelningsbara beloppet. Det sistnämnda kunde med tillämpning av en i lagtexten föreskriven formel räknas ut på grundval av vissa i årsredovisningen upptagna poster. Men till vilket belopp skulle Vinstutdelning till aktieägare bestämmas? Det var den frågan som Högsta domstolen tog ställning till. Och svaret blev att den utdelade egendomens bokförda värde skulle användas som måttstock även om det avvek från ett på annat sätt beräknat verkligt värde, dvs närmast marknadsvärdet. Den motsvarande regeln i 17:3 aktiebolagslagen innebär numera att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. I praktiken innebär det för huvudfrågan att i huvudsak samma regel som Högsta domstolen fastställde i de nämnda domarna med en förenklad formulering upptagits i lagtexten. Beloppsspärren skyddar inte i sin nya utformning de dolda reserver som kan sägas föreligga i det fallet att det verkliga värdet på utdelad egendom överskrider det för egendomen bokförda värdet. Det betyder dock inte att lagens regel i 17:3 är identisk med regeln i äldre aktiebolagslagen sådan dess innebörd fastställdes i domen. Enligt den sistnämnda regeln förelåg ingen vinstutdelning om egendom såldes till ett pris som uppgick till eller översteg egendomens bokförda värde. Det innebar att transaktionen alltid var tillåten enligt vinstutdelningsreglerna, även om utrymme för vinstutdelning helt saknades och bolaget redovisat ett underskott i det bundna egna kapitalet. I den nya lagtexten har detta problem lösts genom kravet på att det efter utdelningen skall finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital. Regeln ger på så vis ett starkare skydd för bolagets kapital. Ingen värdeöverföring är möjlig om det finns en ansamlad förlust i bolaget, 111

6 såvida inte förlusten täcks genom det vederlag som betalas till bolaget i samband med värdeöverföringen. Avgörande för om en värdeöverföring har ägt rum och för överföringens belopp (vilket inte längre är relevant enligt beloppsspärren) torde vid tillämpningen av 17:3 vara egendomens verkliga värde, inte dess bokförda värde. 2 Motsatsen torde dock med nödvändighet gälla vid tillämpningen av den speciella bestämmelsen i 17:4 om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår. Denna är nämligen konstruerad på samma sätt som den äldre regeln i så måtto att den vid sakutdelning förutsätter en värdering av den utdelade egendomen. I NJA 1995 s 742 gjorde Högsta domstolen den reservationen att det kunde bli aktuellt att värdera utdelad egendom på annat sätt vid en motsvarande prövning med hänsyn till likabehandlingsprincipen. Oavsett hur detta skall förstås kan det uppenbarligen finnas goda skäl för en sådan avvikelse. I relationen mellan aktieägarna handlar det ju om reda pengar, inte om de till beloppet avvikande låtsaspengar som ibland på mer formella grunder antecknas som ett bokfört värde i en årsredovisning. Frågan är emellertid om inte denna argumentation är relevant även med avseende på olovlig vinstutdelning, eller med en åtminstone formellt sett vidare modern terminologi olovlig värdeöverföring. Den vidare terminologin är pedagogiskt sett motiverad eftersom den tydliggör att det inte bara handlar om vinstutdelning som är olovlig. Reglerna om olovlig vinstutdelning tillämpas i enlighet med den så kallade in dubioregeln även på andra typer av värdeöverföringar än vinstutdelning, när de inte uppfyller de krav som gäller för den aktuella typen av värdeöverföring. I så fall prövas lovligheten en sista gång enligt vinstutdelningsreglerna. Termen värdeöverföring hör emellertid den nya aktiebolagslagen till och begreppet har där som redan framgått ett annorlunda omfång än vad motsvarande begrepp ( utbetalning ) hade i 1975 års aktiebolagslag. Högsta domstolens domsmotivering utgick ifrån en tämligen fyrkantig tillämpning av den distinktion som motsvaras av begreppen borge- 2 Den motsatta uppgiften hos Johansson, S, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 10 uppl, Norstedts Juridik, Stockholm 2011, s 88, enligt vilken den i 1995 års rättsfall fastställda principen att det bokförda värdet skall vara avgörande för värderingen skulle framgå av lagtexten i 17:3 första stycket första meningen, torde alltså vara felaktig. Om den av Johansson förordade principen skulle gälla skulle det kunna leda till att, liksom enligt äldre rätt, övervärden kunde delas ut även om bolaget redovisade en förlust, vilket inte torde vara fallet. Se också Nerep, E, Samuelsson, P, Aktiebolagslagen. En lagkommentar del 2. Kapitel 11 22, 2 uppl, Thomson Reuters, Stockholm 2009, s

7 närsskyddsregel och aktieägarskyddsregel. På vinstutdelningsregeln sattes så att säga etiketten borgenärsskyddsregel. Därför antogs endast borgenärsskyddsintresset vara relevant. På likhetsprincipen sattes så att säga etiketten aktieägarskyddsregel. Därför antogs (endast) aktieägarskyddsintresset vara relevant. Frågan är om inte domstolens metod kan liknas vid att sortera synålar med grävskopa. Innan vi går närmare in på den frågan skall vi titta närmare på domen. 4 NJA 1995 s 742 I domskälen i NJA 1995 s 742 hade Högsta domstolen att ta ställning till värderingen enligt beloppsspärren av en förtäckt vinstutdelning som avsett en fastighet. Frågan var om fastigheten skulle värderas till sitt bokförda värde eller till ett avsevärt högre verkligt värde, närmast marknadsvärdet. Domen inleddes med en genomgång av relevanta lagbestämmelser och de ändamål som uppbar dessa, vilka uppgavs vara hänsynen till dels aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den så kallade likhetsprincipen i 3:1 äldre aktiebolagslagen, dels borgenärernas intresse av att aktiebolagets aktiekapital skyddades. I doktrinen fanns, noterades det, båda de nämnda alternativa värderingssätten företrädda. Lagtexten lånade sig enligt domstolens åsikt knappast ens till en tolkning som gav klart utslag åt ett bestämt håll. Med avvikelse från gängse tillvägagångssätt vid lagtolkning lät sig domstolen nöja med detta och gick sedan direkt vidare till att titta på vissa av de många argument som anförts för och emot de båda tolkningsalternativen. En tämligen udda ståndpunkt, som domstolen av någon anledning ägnade särskild uppmärksamhet, gick ut på att den formella beslutsregel enligt vilken vinstutdelning skulle beslutas på bolagsstämma var en tvingande borgenärsskyddsregel. I stället för att bara avfärda denna idé som uppenbart stridande mot vad som var allmänt vedertaget som gällande rätt de lege lata gjorde domstolen en utförlig genomgång av förarbetsuttalanden och rättsfall som visade att förtäckt vinstutdelning i strid med densamma faktiskt ansågs tillåtlig i svensk rätt. Slutligen noterades det att denna ståndpunkt också företräddes av en i det närmaste enhällig doktrin. Den traditionellt, i nästan alla civilrättsliga sammanhang vedertagna tolkningen av värde som marknadsvärde avfärdade domstolen med argumentet att det inte var nödvändigt att låta svaret på den i förevarande sammanhang aktuella frågan påverkas av den omständigheten att 113

8 marknadsvärdet i helt andra sammanhang ansetts vara vägledande. Som exempel nämndes konkurslagens återvinningsregler samt bestämmelserna i 11 kapitlet BrB och rättspraxis rörande tolkningen av innebörden av ordet avkastning i ett testamente. Även detta sätt att argumentera innebar nog en avvikelse från gängse metoder för lagtolkning. Analogier är sällan nödvändiga, men denna typ av överväganden brukar ändå väga tungt. Vidare framhöll domstolen vikten av att den aktuella frågan löstes på ett sätt som var förenligt med de principer som i praktiken godtagits beträffande koncernbidrag, vilka innebar att förskottsutdelning i viss omfattning kunde ske under löpande räkenskapsår. I detta sammanhang hade argumenterats för att marknadsvärdet borde användas eftersom koncernbidrag annars kom att innefatta dolda övervärden. Domstolen såg emellertid inte några avgörande svårigheter i detta hänseende. Två argument som domstolen framhöll som centrala var de följande. Å ena sidan hade till stöd för en värdering efter det bokförda värdet anförts att bestämmelsens syfte enligt vissa förarbetsuttalanden var att tillse att utdelningar inte inkräktade på det bundna egna kapitalet. För detta syfte var det tillräckligt att hänsyn togs till det bokförda värdet. Å andra sidan hade till stöd för en värdering till marknadsvärdet anförts att lagtexten inte var konstruerad på detta sätt, utan i stället angav en gräns för hur mycket som fick delas ut. Valet mellan dessa båda synsätt erbjöd dock inte enligt domstolen något svar på frågan hur värderingen skulle göras. Inte heller kunde enligt domstolen bestämmelsen i 12:2 uppfattas som uttryck för att borgenärsintresset hade sådan tyngd att det borde tillgodoses om inte annat klart talade där emot. Snarare framstod bestämmelsen som ett resultat av en avvägning mellan skilda intressen, och då inte bara aktieägarnas och borgenärernas, utan även tredjemansintresset, till exempel skyddet för tredje man som trädde i förbindelse med bolaget. Domstolens avvägning av ändamålsskälen för och emot de båda lösningsalternativen utmynnade i den salomoniska slutsatsen att det vägde skäligen jämt. I det läget valde domstolen att fästa avgörande vikt vid att det praktiska rättslivet under många år inrättat sig efter att det bokförda värdet skulle vara avgörande och att en användning av marknadsvärdet skulle ge upphov till många svårbedömda värderingsfrågor. 114

9 5 Allmän kritik av Högsta domstolens dom Utgången i Högsta domstolens dom torde få uppfattas som välgrundad från ändamålssynpunkt åtminstone så länge man fasthåller domstolens premiss att endast borgenärsskyddsintresset och inte aktieägarskyddsintresset är relevant för tolkningen av beloppsspärren. Såsom beloppsspärren i äldre aktiebolagslagen var konstruerad fanns det inte några tvingande skäl att tillämpa en värdering enligt marknadsvärdet vid bedömningen av om en olovlig vinstutdelning skett genom utdelning av sakvärden. Att med beloppsspärren låsa in hela marknadsvärdet när detta av sevärt överskrider det bokförda värdet är normalt inte motiverat av hänsyn till borgenärerna. I vissa fall kan naturligtvis den dolda reserven behövas för att täcka dolda underskott i andra delar av bolagets förmögenhetsmassa, men i sådana fall bör utdelningen regelmässigt bli att bedöma som stridande mot försiktighetsregeln. Det innebär att försiktighetsregeln får ökad betydelse med den lösning på frågan som Högsta domstolen och sedermera lagstiftaren valde, dvs att de dolda reserverna kan delas ut. En avsevärt mer tveksam punkt i domen utgör den språkliga tolkningen av lagtextens ordalydelse. Domstolen uttalade: Det kan inte anses att valet mellan dessa synsätt kan grundas direkt på lagtextens ordalydelse. Denna lånar sig knappast ens till en tolkning som ger klart utslag åt ett bestämt håll. Någon egentlig ledning är inte heller att hämta från lagens förarbeten. Det förekommer då och då i domar och än oftare i andra sammanhang att lagtextens ordalydelse på detta sätt viftas undan med svepande och intetsägande formuleringar. Insikten om att språket inte alltid ger klart besked har dessutom ibland lett till missuppfattningen att det nästan aldrig ger besked. Det är naturligtvis felaktigt. Åsikten om den intetsägande lagtexten har i detta fall förbluffande starkt stöd i doktrinen, där frågan om valet av värderingsmetod behandlats. 3 Ändå måste ståndpunkten avfärdas som ohållbar. I 12:2 äldre aktiebolagslagen stadgades som redan framgått att Vinstutdelning till aktieägare får icke överstiga ett visst belopp, vilket skulle räknas fram med hjälp av en i lagen angiven formel. Bestämmelsen utgick ifrån att vinstutdelningens belopp lät sig bestämmas på ett sådant sätt att 3 I domen finns en omfattande uppräkning av källor. 115

10 den kunde jämföras med det högsta tillåtna beloppet som skulle framräknas enligt den angivna formeln. Det förutsatte naturligtvis en värdering. Såtillvida har domstolen rätt, att lagtexten inte uttryckligen anger att den utdelade egendomens värde skall bestämmas. Men låt oss för ett ögonblick anta att så hade skett och att lagtexten således talat om egendomens värde. Skulle slutsatsen då ha blivit en annan? Det är närliggande att anta att begreppet värde i åtskilliga civilrättsliga sammanhang, vilka från vissa synpunkter kan betraktas som mer närliggande än de exempel domstolen i sin dom nämnde, har en någorlunda tydlig innebörd och att kärnan i denna är att man söker ett verkligt värde hos egendomen. Som exempel kan nämnas den värdering som sker vid skade ståndsberäkning i samband med kontraktsbrott etc i diverse olika kontraktsförhållanden och vid utomkontraktuellt skade ståndsansvar. Andra närliggande exempel är den värdebestämning som sker vid otillbörliga förfoganden samt vid återgång av avtal på grund av obundenhet, ogiltighet eller overksamhet i fall då ett anspråk på egendom omvandlas till ett anspråk på värdeersättning därför att egendom av något skäl inte kan återlämnas. Det skall alltså vara fråga om ett värde som är att hänföra till egendomen som sådan och inte till en post i aktiebolagets redovisning och vilket åtminstone som huvudregel motsvarar egendomens marknadsvärde. Om man tänker närmare efter inser man att ett sådant verkligt värde inte har mycket mer än termen gemensam med ett bokfört värde, som strängt taget kan vara en fiktion en företeelse som bara existerar i bokföringen och som har inget eller mycket lite med egendomen och dess värdering att göra. Precis som Högsta domstolen så välfunnet uttryckte saken i sin dom skall för övrigt redovisningen anpassas till den civilrättsliga verkligheten och inte tvärtom. Det är därför svårt att hävda att den utdelade egendomens värde enligt den civilrättsliga beloppsspärren har något med bokföringen att göra. En motsatt slutsats förutsätter en omtolkning av termen egendomens värde i den fingerade lagtext som resonemanget utgår ifrån till egendomens bokförda värde. I civilrättsliga sammanhang är en sådan omtolkning mycket långsökt. Hur skulle då lagtolkningen rätteligen ha gått till, när det inte i lagen stod något om egendomens värde utan lagen i stället talade om Vinstutdelning till aktieägare som inte fick överstiga visst belopp. Ja, inte var det väl bolagets redovisning eller det däri som egendomens värde upptagna beloppet som delades ut. Nej, utdelningen avsåg egendomen och borde väl därför också avse ett värde hänförligt till denna, dvs det verkliga värdet. Möjligen hade domstolen rätt i att lagtexten inte ensam gav grund för en 116

11 tolkning som gav klart utslag åt ett bestämt håll. Men uppenbart är nog ändå att lagtexten gav högst betydande stöd åt den tolkningen att fråga var om ett verkligt civilrättsligt värde och ett sådant bestäms regelmässigt på grundval av marknadsvärdet. Den kanske tyngst vägande och i vart fall idag principiellt viktigaste invändningen mot Högsta domstolens argumentation är emellertid av - saknaden av ett adekvat hänsynstagande till aktieägarintresset. Denna fråga är av central betydelse inte bara för värderingen av egendom vid sakutdelning, vilken idag saknar aktualitet, utan även för definitionen av begreppet borgenärsskyddsregel över huvud taget och därmed för stora delar av den moderna aktiebolagsrätten. Högsta domstolen har nämligen här applicerat ett synsätt som senare relativt okritiskt tycks ha anammats av de flesta och därmed kanske rentav blivit etablerat. Det är denna fråga som den här uppsatsen ägnas åt. Därför skall vi nu gå över till att närmare granska Högsta domstolens argumentation i denna del. 6 Högsta domstolens kategorisering av beloppsspärren som en borgenärsskyddsregel I början av domskälen i NJA 1995 s 742 uttalas att bestämmelsen i 12:2 första stycket äldre aktiebolagslagen i främsta rummet kan anses avsedd att skydda två intressen, nämligen aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den allmänna likabehandlingsprincipen (kursiverat här) och borgenärsskyddsintresset. I slutet av domskälen sägs i stället följande: Av det föregående har framgått att prövningen här avsett vad som benämnts borgenärsintresset, men att frågan hur storleken av en sakutdelning skall bestämmas kan aktualiseras även vid bedömningen av huruvida principen om aktieägarnas lika behandling trätts för när. Visserligen kan det från allmänna synpunkter te sig rationellt och konsekvent att de skilda skyddsintressen som gör sig gällande vid bedömningen enligt nyssnämnda regel [12:2] blir tillgodosedda genom en någorlunda ensartad tillämpning av regelsystemet. Emellertid rör det sig ändå om olika intressen på vilka också skilda synpunkter kan läggas mot bakgrund av aktiebolagslagens behandling i övrigt av dessa intressen. Här bör därför anmärkas att den omständigheten att det bokförda värdet godtagits i förevarande sammanhang inte kan anses utgöra hinder mot att ett annat värde anses böra ligga till grund för en motsvarande prövning med hänsyn till likabehandlingsprincipen. 117

12 Högsta domstolens uttalanden är knappast ens begripliga. Möjligen avser domstolen åtminstone i det första uttalandet att uttrycka att regeln i 12:2 uppbärs av bland annat hänsyn till likabehandlingsprincipen. Detta torde emellertid vara felaktigt. Beloppsspärren innehåller inte något krav på likabehandlingar av aktierna eller aktieägarna och kan därför inte gärna ha detta till ändamål. Likabehandlingsprincipen är inte något ändamål bakom beloppsspärren, utan en självständig rättsregel. Regeln om likabehandling av samtliga aktier behövde inte stödas på 12:2, utan kunde tillämpas direkt sådan den kom till uttryck i 3:1 äldre aktiebolagslagen. Numera kommer samma princip till uttryck i 4:1 aktiebolagslagen och benämns i rubriken till samma paragraf likhetsprincipen. Ibland räknar man, vid sidan av den lagfästa likhetsprincipen, även med en mera allmän associationsrättslig likabehandlingsprincip, som går ut på att samtliga medlemmar i en association, dvs i aktiebolaget inte aktierna utan aktieägarna, skall behandlas lika. Detta torde dock spela mindre roll i det aktuella fallet, eftersom rätten till vinstutdelning tillkommer aktieägarna på grund av och i proportion till ägandet av aktierna. Kravet på likabehandling vid vinstutdelning handlar med andra ord om en sådan likabehandling av aktierna som stadgades i 3:1 äldre aktiebolagslagen. I det längre citerade textpartiet är domstolen knappast mer klar. Det är möjligt att samma sak avses här, dvs att aktieägarskyddsintresset skulle reduceras till vad som följer av likhetsprincipen. Men det kan knappast uteslutas att domstolen med hänvisningarna till likabehandlingsprincipen och ordvalet när den talar om regelsystemet ett regelsystem lär ju innefatta fler regler än en i stället för den aktuella rättsregeln i 12:2 etc, vill hänvisa prövningen av aktieägarintresset till tillämpningen av 3:1 och således undanta detta intresse från 12:2. I så fall har en anmärkningsvärd glidning skett i jämförelse med domstolens inledande deklaration. I det citerade textpartiet antyder domstolen även att 12:2 skulle kunna tillämpas med en annorlunda innebörd ifall endast aktieägarintresset som då måste vara begränsat till ett skydd för likabehandlingsprincipen i 3:1 äldre aktiebolagslagen gjorde sig gällande i det aktuella fallet. Det skulle i så fall ha blivit en besynnerlig konstruktion, särskilt om man beaktar den högst beaktansvärda skillnad som kan föreligga mellan resultaten av de båda tolkningarna. Det kan anmärkas att det inte kan bli aktuellt att tillägga den motsvarande regeln i 17:3 aktiebolagslagen en sådan dualistisk innebörd. Den förutsätter nämligen inte någon värdering av utdelad egendom, utan 118

13 anger uttryckligen som avgörande att det efter värdeöverföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Inte heller lär detta bli aktuellt med avseende på regeln i 17:4, trots att den vid sakutdelning förutsätter en värdering av den utdelade egen domen. Lagstiftaren har redan tagit ställning till den aktuella ändamålskollisionen genom utformningen av regeln i 17:3. 4 Det ställningstagandet måste bli normerande även för tillämpningen av 17:4. Valet mellan nettometoden och bruttometoden var nog för övrigt avsevärt lättare när den gamla lagtexten inte längre behövde betraktas som normerande. Två huvudsakliga frågeställningar utkristalliserar sig i anslutning till de citerade uttalandena ur domsmotiveringen. Den första frågan är om 12:2 eller borgenärsskyddsregler i allmänhet endast uppbärs av borgenärsintresset eller om aktieägarintresset också är relevant. Den andra frågan är om det rättsligt skyddade aktieägarintresset i 12:2 eller borgenärsskyddsregler i allmänhet är begränsat till ett skydd av rätten till likabehandling. 7 Allmänt om aktiebolagsrättens ändamål Som Högsta domstolen framhöll i sin dom i det ovan refererade målet NJA 1995 s 742 framstår aktiebolagslagens bestämmelser som resultatet av en avvägning av skilda intressen, och då inte bara aktieägarnas och borgenärernas intressen utan även bl a intresset av skydd för omsättningen, t ex skyddet för tredje man som träder i förbindelse med bolaget. 5 Högsta domstolen angriper tydligen problematiken med ändamål bakom aktiebolagslagens rättsregler utifrån ett perspektiv som fokuserar på de typiska intressenterna och försöker skilja mellan dessa. 6 Ett sådant angreppssätt är lättillämpat, men samtidigt ett jämförelsevis trubbigt instrument för att hantera ändamålsavvägningar. 7 Till exempel ger metoden i grunden endast information om vilka intressen som skall beaktas. När det gäller hur avvägningen mellan konkurrerande intressen skall ske och varför öppnar tillvägagångssättet på ett ganska iögonfallande sätt upp för 4 Se prop 2004/05:85 s Jfr Andersson, J, Om vinstutdelning från aktiebolag, Iustus, Uppsala 1995, kapitel 4, särskilt s 130 ff, vartill Högsta domstolen hänvisar. 6 Detsamma gäller Andersson, se a st, liksom flera andra i den juridiska doktrinen. 7 För en kommentar till detta sätt att resonera, se Lehrberg, B, Avtalsrättens grundelement, IBA Institutet för bank- och affärsjuridik, 2 uppl, Uppsala 2006, s 65 f. 119

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring

Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring Av professor BERT LEHRBERG Rättsverkningarna av olovliga förtäckta värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen underkastas här en ingående analys. Återbäringspliktens

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Värdeöverföring från aktiebolag

Värdeöverföring från aktiebolag Värdeöverföring från aktiebolag Tillämpning av belopps- och försiktighetsreglerna I Balans nr 6 7 år 2006 tog Stefan Engström och Martin Johansson upp några problemställningar som uppstått genom införandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Värdeöverföringar från aktiebolag

Värdeöverföringar från aktiebolag Therese Kristoffersson Värdeöverföringar från aktiebolag Vilka är tolkningssvårigheterna? Value transfer and Swedish limited companies A question of legislative interpretation Rättsvetenskap C-uppsats

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

Begreppet förtäckt värdeöverföring

Begreppet förtäckt värdeöverföring Begreppet förtäckt värdeöverföring Särskilt om rekvisitet rent affärsmässig karaktär för bolaget Av professor BERT LEHRBERG Aktiebolagslagens begrepp förtäckt värdeöverföring underkastas i denna uppsats

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Låneförbudens ändamålsenlighet

Låneförbudens ändamålsenlighet LIU-IEI-FIL-G--15/01302--SE Låneförbudens ändamålsenlighet En bolagsrättslig analys av 17 kap. och 21 kap. ABL, med fokus på borgenärsskyddet The Suitability of the Loan Prohibitions An analysis of the

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 2640-12 KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Ombud: Advokat MA MOTPART Nordea Bank

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:66 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17 Innehåll Förord 5 Förkortningar 17 1. Inledning 19 1.1 Privaträttsliga associationer och offentligrättsliga organisationer 19 1.2 Gemensamma regler för skilda associationsformer? 22 2. Kort historik 23

Läs mer

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning)

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning) Fullständiga beslutsförslag inför årsstämma med aktieägarna i Copperstone Resources AB (publ), org. nr 556704-4168 ( Bolaget ), i Stockholm torsdagen den 7 maj 2015 Förslag till beslut om ny bolagsordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015.

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383 Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. Bolagsordning 1 Bolagets firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455 BOLAGSORDNING Heimstaden AB Organisationsnummer: 556670-0455 1 Firma Bolagets firma är Heimstaden AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Malmö kommun. 3 Verksamhet Bolaget har

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Öppnande av stämman och val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringsmän; 4. Prövning av om stämman

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2013 T 2938-12 KLAGANDE Dickson & Co. AB, 556612-9234 Fiskmyrevägen 12 134 63 Ingarö Ombud: Advokat TD och jur.kand. ER MOTPARTER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1 1. Bakgrund Avgörandet handlar om en kommersiell fastighetsförmedling där mäklarens första förmedlingsuppdrag som företagsmäklare,

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER...

SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER... 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 6 1.2 PROBLEMFORMULERING... 7 1.3 SYFTE... 7 1.4 METOD... 7 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 9 1.6 DISPOSITION... 9 2 SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER...

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Förslag under punkten 9d; Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning på preferensaktier

Förslag under punkten 9d; Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning på preferensaktier Förslag under punkten 9d; Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning på preferensaktier Under förutsättning att bolaget emitterar preferensaktier enligt punkt 9b och/eller 9c i kallelsen till extra

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015.

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063 Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. 1 Firma Bolagets firma är RealXState AB. Bolaget är ett publikt aktiebolag (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 19 Målnummer: 132-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-06-03 Rubrik: Som led i omstruktureringen av en koncern har ett aktiebolag (X) som ägt viss andel av aktierna

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer