Driva bolag för borgenärernas räkning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driva bolag för borgenärernas räkning?"

Transkript

1 Bert Lehrberg Driva bolag för borgenärernas räkning? En kritisk studie av användningen av begreppen borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler i aktiebolagsrätten 1 Frågeställning En praktiskt betydelsefull distinktion som görs vid tillämpningen av de aktiebolagsrättsliga kapitalskyddsreglerna, men som inte kommer till uttryck i aktiebolagslagen, är den mellan vad som populärt brukar kallas borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler. Det anses att vissa regler rörande till exempel vinstutdelning endast är aktieägarskyddsregler, vilket får till konsekvens att de kan frångås med samtliga aktieägares samtycke. Andra regler anses ha en högre dignitet, genom att de är borgenärsskyddsregler och således är uppställda i borgenärernas intresse. Det leder till att de inte kan frångås av aktieägarna, även om de samtliga är överens. Ett par något speciella rättsfall från mitten av nittonhundranittiotalet har fått stor betydelse för hur begreppen borgenärsskyddsregler och aktieägarskyddsregler och det regelsystem de förenklat uttrycker senare i många sammanhang har kommit att förstås och för användningen av dessa begrepp. I dessa de så kallade nettodomarna, varav en refereras som NJA 1995 s 742, 1 fastställde Högsta domstolen principen att värderingen av egendom som delats ut vid så kallad sakutdelning (vinst utdelning som avser saker i stället för pengar) vid tillämpningen av den så kalla- 1 Högsta domstolens dom den 28 december 1995 nr DT 232 i mål nr T 2023/94. Den andra domen är Högsta domstolens dom den 28 december 1995 nr DT 231 i mål nr T 284/94, vilket enligt en notis efter NJA-referatet avgjordes på samma sätt. 107

2 de beloppsspärren i dåvarande 12:2 första stycket äldre aktie bolagslagen (1975:1385) skulle ske med användning av det bokförda värdet och inte egendomens verkliga värde, dvs närmast dess marknadsvärde. I centrum för intresset stod vid tiden för domarna frågan huruvida en dold reserv i form av en avvikelse mellan ett lågt bokfört värde hos egendom som var föremål för utdelning och ett högre verkligt värde hos denna kunde delas ut, trots att den inte rymdes inom ramen för det utdelningsbara beloppet. Genom Högsta domstolens domar besvarades den frågan jakande. Samma lösning kan åtminstone i princip anses ha fastställts av lagstiftaren i 17:3 första stycket första meningen aktiebolagslagen (2005:551), där det stadgas att En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Så länge det bundna egna kapitalet är intakt får alltså även dolda reserver delas ut. Genom prejudikatet avgjordes även en annan fråga som avsåg tillämpningen av beloppsspärren i dess utformning i den äldre aktiebolagslagen. Bestämmelsen förutsatte vid sakutdelning en värdering av den utdelade egendomen. Genom prejudikatet fastställdes att värderingen skulle ske enligt den så kallade nettometoden, som utgick från egendomens bokförda värde, och inte bruttometoden, som utgick från dess verkliga värde. Denna frågeställning är numera i vis mån överspelad genom att det i 17:3 aktiebolagslagen gjorts klart att det verkliga värdet på utdelad egendom är irrelevant enligt beloppsspärren. Det avgörande är hur värdeöverföringen påverkar redovisningen. Enligt bestämmelsen i 17:4 om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår blir däremot en värdering av den utdelade egendomen nödvändig vid sakutdelning. Här gäller nämligen att värdeöverföringar får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöverföring enligt 3 första stycket. Här är det alltså fortfarande av betydelse vilket belopp värdeöverföringen avser. Det torde då harmoniera bäst med bestämmelsen i 17:3 att fästa avgörande vikt vid det bokförda värdet. Vad som särskilt intresserar är emellertid inte den i prejudikatet fastställda regeln, utan den av domstolen använda metoden för att komma fram till den angivna slutsatsen och i synnerhet domstolens sätt att betrakta innebörden av den distinktion som populärt brukar uttryckas med etiketterna borgenärsskyddsregel och aktieägarskyddsregel. I sin domsmotivering fäste Högsta domstolen stor vikt vid de skyddsintressen som ansågs uppbära beloppsspärren i 12:2 första stycket äldre 108

3 aktiebolagslagen. Dessa var i första hand aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den allmänna likabehandlingsprincipen (jfr t ex 3 kap 1 1 st) och bolagsborgenärernas intresse av att bolagets eget kapital skyddas. Aktieägarintresset berördes inte i det aktuella fallet och domstolen valde därför att begränsa sin bedömning till borgenärsintresset. I analysens slutliga skede förde dock domstolen in omsättningsintresset, exemplifierat med skyddet för tredje man som träder i förbindelse med bolaget. Detta blev då en motvikt mot borgenärsintresset. Avgörande betydelse fästes sedan vid den avtalspraxis som utvecklat sig i förlitan på antagandet att dolda värden kunde delas ut genom sakutdelning. Den fråga som nu kommer att ställas är om inte Högsta domstolens definition av aktieägarintresset bakom beloppsspärren och därmed borgenärsskyddsreglerna i allmänhet är alltför snäv. Är aktieägarens intresse med avseende på skyddet av bolagets eget kapital verkligen begränsat till ett intresse av likabehandling? Har inte en aktieägare åtskilligt mer långtgående skyddsvärda intressen i bolaget än så? Kan verkligen de så kalla de borgenärsskyddsreglerna tolkas med bortseende från aktieägarintresset så länge inte likhetsprincipen berörs? Innan vi gör en mer ingående analys av Högsta domstolens argumentation skall vi titta närmare på de rättsregler som berörs av domen. 2 Något om vinstutdelningsreglerna I 12:1 första stycket äldre aktiebolagslagen i dess vid tiden för Högsta domstolens ovan nämnda domar gällande lydelse stadgades att utbetalning till aktieägare av bolagets medel fick ske endast enligt aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. I aktiebolagslagen används i stället begreppet värdeöverföring, vilket enligt 17:1 första stycket omfattar vinstutdelning (punkt 1), förvärv av egna aktier (med undantag för sådana som är tillåtna enligt bestämmelserna i 19:5) (punkt 2), minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna (punkt 3), och vad som traditionellt kallats förtäckt vinstutdelning, men som i anslutning till den nya aktiebolagslagens terminologi kanske hellre bör kallas förtäckt värdeöverföring (punkt 4). Detta begrepp kan sägas ha fått sin definition genom 17:1 första stycket 4, enligt vilket värdeöverföringsbegreppet omfattar även annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. 109

4 Enligt 12:3 och 9:5 andra stycket 2 äldre aktiebolagslagen gällde att beslut om vinstutdelning skulle fattas av bolagsstämman. Detsamma gäller numera enligt 18:1 första stycket 1 aktiebolagslagen. Vidare upptogs i 12:2 första stycket av den äldre lagen den nämnda så kallade beloppsspärren och en försiktighetsregel. Beloppsspärren kan sägas ha inneburit att vinstutdelning till aktieägare inte fick överskrida ett visst bokföringsmässigt fastställt fritt eget kapital enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret. Försiktighetsregeln stadgade ytterligare begränsningar i möjligheterna att företa vinstutdelning. Sådan fick inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt stod i strid med god affärssed. Båda dessa regler har genomgått betydande förändringar i den nya aktiebolagslagen av år 2005, där de återfinns i 17:3 och 4. Reglerna har också numera grund i Artikel 15 av det andra bolagsdirektivet. Beloppsspärren upptas i 17:3 första stycket. Här stadgas att en värdeöverföring får äga rum endast om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senaste fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Genom en undantagsregel i 17:4 medges dock under vissa betingelser värdeöverföringar även under löpande räkenskapsår. Här stadgas att värdeöverföringar under tiden från och med den årsstämma där resultaträkningen och balansräkningen för ett räkenskapsår har fastställts fram till nästa årsstämma får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöver föring enligt 17:3 första stycket. Vid beräkningen av utrymmet för värdeöverföring skall ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter den senaste årsstämman beaktas. Som redan nämnts torde egendomens värde vid sakutdelning vid tillämpningen av denna regel få fastställas till det bokförda värdet. Försiktighetsregeln upptas i 17:3 andra stycket och stadgar ytterligare begränsningar i möjligheterna att företa värdeöverföringar. Även om det inte finns något hinder enligt första stycket får bolaget genomföra en värde överföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till dels de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, dels bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag, skall, enligt andra stycket, hänsyn tas även till de krav som kon- 110

5 cernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 3 Mer om prejudikatets innebörd i relation till lagreglerna Högsta domstolens avgörande i NJA 1995 s 742 relaterade primärt till beloppsspärren i 12:2 första stycket äldre aktiebolagslagen, som stadgade att Vinstutdelning till aktieägare får icke överstiga visst utdelningsbart belopp. Regeln förutsatte en jämförelse mellan å ena sidan beloppet av Vinstutdelning till aktieägare och å andra sidan det utdelningsbara beloppet. Det sistnämnda kunde med tillämpning av en i lagtexten föreskriven formel räknas ut på grundval av vissa i årsredovisningen upptagna poster. Men till vilket belopp skulle Vinstutdelning till aktieägare bestämmas? Det var den frågan som Högsta domstolen tog ställning till. Och svaret blev att den utdelade egendomens bokförda värde skulle användas som måttstock även om det avvek från ett på annat sätt beräknat verkligt värde, dvs närmast marknadsvärdet. Den motsvarande regeln i 17:3 aktiebolagslagen innebär numera att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. I praktiken innebär det för huvudfrågan att i huvudsak samma regel som Högsta domstolen fastställde i de nämnda domarna med en förenklad formulering upptagits i lagtexten. Beloppsspärren skyddar inte i sin nya utformning de dolda reserver som kan sägas föreligga i det fallet att det verkliga värdet på utdelad egendom överskrider det för egendomen bokförda värdet. Det betyder dock inte att lagens regel i 17:3 är identisk med regeln i äldre aktiebolagslagen sådan dess innebörd fastställdes i domen. Enligt den sistnämnda regeln förelåg ingen vinstutdelning om egendom såldes till ett pris som uppgick till eller översteg egendomens bokförda värde. Det innebar att transaktionen alltid var tillåten enligt vinstutdelningsreglerna, även om utrymme för vinstutdelning helt saknades och bolaget redovisat ett underskott i det bundna egna kapitalet. I den nya lagtexten har detta problem lösts genom kravet på att det efter utdelningen skall finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital. Regeln ger på så vis ett starkare skydd för bolagets kapital. Ingen värdeöverföring är möjlig om det finns en ansamlad förlust i bolaget, 111

6 såvida inte förlusten täcks genom det vederlag som betalas till bolaget i samband med värdeöverföringen. Avgörande för om en värdeöverföring har ägt rum och för överföringens belopp (vilket inte längre är relevant enligt beloppsspärren) torde vid tillämpningen av 17:3 vara egendomens verkliga värde, inte dess bokförda värde. 2 Motsatsen torde dock med nödvändighet gälla vid tillämpningen av den speciella bestämmelsen i 17:4 om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår. Denna är nämligen konstruerad på samma sätt som den äldre regeln i så måtto att den vid sakutdelning förutsätter en värdering av den utdelade egendomen. I NJA 1995 s 742 gjorde Högsta domstolen den reservationen att det kunde bli aktuellt att värdera utdelad egendom på annat sätt vid en motsvarande prövning med hänsyn till likabehandlingsprincipen. Oavsett hur detta skall förstås kan det uppenbarligen finnas goda skäl för en sådan avvikelse. I relationen mellan aktieägarna handlar det ju om reda pengar, inte om de till beloppet avvikande låtsaspengar som ibland på mer formella grunder antecknas som ett bokfört värde i en årsredovisning. Frågan är emellertid om inte denna argumentation är relevant även med avseende på olovlig vinstutdelning, eller med en åtminstone formellt sett vidare modern terminologi olovlig värdeöverföring. Den vidare terminologin är pedagogiskt sett motiverad eftersom den tydliggör att det inte bara handlar om vinstutdelning som är olovlig. Reglerna om olovlig vinstutdelning tillämpas i enlighet med den så kallade in dubioregeln även på andra typer av värdeöverföringar än vinstutdelning, när de inte uppfyller de krav som gäller för den aktuella typen av värdeöverföring. I så fall prövas lovligheten en sista gång enligt vinstutdelningsreglerna. Termen värdeöverföring hör emellertid den nya aktiebolagslagen till och begreppet har där som redan framgått ett annorlunda omfång än vad motsvarande begrepp ( utbetalning ) hade i 1975 års aktiebolagslag. Högsta domstolens domsmotivering utgick ifrån en tämligen fyrkantig tillämpning av den distinktion som motsvaras av begreppen borge- 2 Den motsatta uppgiften hos Johansson, S, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 10 uppl, Norstedts Juridik, Stockholm 2011, s 88, enligt vilken den i 1995 års rättsfall fastställda principen att det bokförda värdet skall vara avgörande för värderingen skulle framgå av lagtexten i 17:3 första stycket första meningen, torde alltså vara felaktig. Om den av Johansson förordade principen skulle gälla skulle det kunna leda till att, liksom enligt äldre rätt, övervärden kunde delas ut även om bolaget redovisade en förlust, vilket inte torde vara fallet. Se också Nerep, E, Samuelsson, P, Aktiebolagslagen. En lagkommentar del 2. Kapitel 11 22, 2 uppl, Thomson Reuters, Stockholm 2009, s

7 närsskyddsregel och aktieägarskyddsregel. På vinstutdelningsregeln sattes så att säga etiketten borgenärsskyddsregel. Därför antogs endast borgenärsskyddsintresset vara relevant. På likhetsprincipen sattes så att säga etiketten aktieägarskyddsregel. Därför antogs (endast) aktieägarskyddsintresset vara relevant. Frågan är om inte domstolens metod kan liknas vid att sortera synålar med grävskopa. Innan vi går närmare in på den frågan skall vi titta närmare på domen. 4 NJA 1995 s 742 I domskälen i NJA 1995 s 742 hade Högsta domstolen att ta ställning till värderingen enligt beloppsspärren av en förtäckt vinstutdelning som avsett en fastighet. Frågan var om fastigheten skulle värderas till sitt bokförda värde eller till ett avsevärt högre verkligt värde, närmast marknadsvärdet. Domen inleddes med en genomgång av relevanta lagbestämmelser och de ändamål som uppbar dessa, vilka uppgavs vara hänsynen till dels aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den så kallade likhetsprincipen i 3:1 äldre aktiebolagslagen, dels borgenärernas intresse av att aktiebolagets aktiekapital skyddades. I doktrinen fanns, noterades det, båda de nämnda alternativa värderingssätten företrädda. Lagtexten lånade sig enligt domstolens åsikt knappast ens till en tolkning som gav klart utslag åt ett bestämt håll. Med avvikelse från gängse tillvägagångssätt vid lagtolkning lät sig domstolen nöja med detta och gick sedan direkt vidare till att titta på vissa av de många argument som anförts för och emot de båda tolkningsalternativen. En tämligen udda ståndpunkt, som domstolen av någon anledning ägnade särskild uppmärksamhet, gick ut på att den formella beslutsregel enligt vilken vinstutdelning skulle beslutas på bolagsstämma var en tvingande borgenärsskyddsregel. I stället för att bara avfärda denna idé som uppenbart stridande mot vad som var allmänt vedertaget som gällande rätt de lege lata gjorde domstolen en utförlig genomgång av förarbetsuttalanden och rättsfall som visade att förtäckt vinstutdelning i strid med densamma faktiskt ansågs tillåtlig i svensk rätt. Slutligen noterades det att denna ståndpunkt också företräddes av en i det närmaste enhällig doktrin. Den traditionellt, i nästan alla civilrättsliga sammanhang vedertagna tolkningen av värde som marknadsvärde avfärdade domstolen med argumentet att det inte var nödvändigt att låta svaret på den i förevarande sammanhang aktuella frågan påverkas av den omständigheten att 113

8 marknadsvärdet i helt andra sammanhang ansetts vara vägledande. Som exempel nämndes konkurslagens återvinningsregler samt bestämmelserna i 11 kapitlet BrB och rättspraxis rörande tolkningen av innebörden av ordet avkastning i ett testamente. Även detta sätt att argumentera innebar nog en avvikelse från gängse metoder för lagtolkning. Analogier är sällan nödvändiga, men denna typ av överväganden brukar ändå väga tungt. Vidare framhöll domstolen vikten av att den aktuella frågan löstes på ett sätt som var förenligt med de principer som i praktiken godtagits beträffande koncernbidrag, vilka innebar att förskottsutdelning i viss omfattning kunde ske under löpande räkenskapsår. I detta sammanhang hade argumenterats för att marknadsvärdet borde användas eftersom koncernbidrag annars kom att innefatta dolda övervärden. Domstolen såg emellertid inte några avgörande svårigheter i detta hänseende. Två argument som domstolen framhöll som centrala var de följande. Å ena sidan hade till stöd för en värdering efter det bokförda värdet anförts att bestämmelsens syfte enligt vissa förarbetsuttalanden var att tillse att utdelningar inte inkräktade på det bundna egna kapitalet. För detta syfte var det tillräckligt att hänsyn togs till det bokförda värdet. Å andra sidan hade till stöd för en värdering till marknadsvärdet anförts att lagtexten inte var konstruerad på detta sätt, utan i stället angav en gräns för hur mycket som fick delas ut. Valet mellan dessa båda synsätt erbjöd dock inte enligt domstolen något svar på frågan hur värderingen skulle göras. Inte heller kunde enligt domstolen bestämmelsen i 12:2 uppfattas som uttryck för att borgenärsintresset hade sådan tyngd att det borde tillgodoses om inte annat klart talade där emot. Snarare framstod bestämmelsen som ett resultat av en avvägning mellan skilda intressen, och då inte bara aktieägarnas och borgenärernas, utan även tredjemansintresset, till exempel skyddet för tredje man som trädde i förbindelse med bolaget. Domstolens avvägning av ändamålsskälen för och emot de båda lösningsalternativen utmynnade i den salomoniska slutsatsen att det vägde skäligen jämt. I det läget valde domstolen att fästa avgörande vikt vid att det praktiska rättslivet under många år inrättat sig efter att det bokförda värdet skulle vara avgörande och att en användning av marknadsvärdet skulle ge upphov till många svårbedömda värderingsfrågor. 114

9 5 Allmän kritik av Högsta domstolens dom Utgången i Högsta domstolens dom torde få uppfattas som välgrundad från ändamålssynpunkt åtminstone så länge man fasthåller domstolens premiss att endast borgenärsskyddsintresset och inte aktieägarskyddsintresset är relevant för tolkningen av beloppsspärren. Såsom beloppsspärren i äldre aktiebolagslagen var konstruerad fanns det inte några tvingande skäl att tillämpa en värdering enligt marknadsvärdet vid bedömningen av om en olovlig vinstutdelning skett genom utdelning av sakvärden. Att med beloppsspärren låsa in hela marknadsvärdet när detta av sevärt överskrider det bokförda värdet är normalt inte motiverat av hänsyn till borgenärerna. I vissa fall kan naturligtvis den dolda reserven behövas för att täcka dolda underskott i andra delar av bolagets förmögenhetsmassa, men i sådana fall bör utdelningen regelmässigt bli att bedöma som stridande mot försiktighetsregeln. Det innebär att försiktighetsregeln får ökad betydelse med den lösning på frågan som Högsta domstolen och sedermera lagstiftaren valde, dvs att de dolda reserverna kan delas ut. En avsevärt mer tveksam punkt i domen utgör den språkliga tolkningen av lagtextens ordalydelse. Domstolen uttalade: Det kan inte anses att valet mellan dessa synsätt kan grundas direkt på lagtextens ordalydelse. Denna lånar sig knappast ens till en tolkning som ger klart utslag åt ett bestämt håll. Någon egentlig ledning är inte heller att hämta från lagens förarbeten. Det förekommer då och då i domar och än oftare i andra sammanhang att lagtextens ordalydelse på detta sätt viftas undan med svepande och intetsägande formuleringar. Insikten om att språket inte alltid ger klart besked har dessutom ibland lett till missuppfattningen att det nästan aldrig ger besked. Det är naturligtvis felaktigt. Åsikten om den intetsägande lagtexten har i detta fall förbluffande starkt stöd i doktrinen, där frågan om valet av värderingsmetod behandlats. 3 Ändå måste ståndpunkten avfärdas som ohållbar. I 12:2 äldre aktiebolagslagen stadgades som redan framgått att Vinstutdelning till aktieägare får icke överstiga ett visst belopp, vilket skulle räknas fram med hjälp av en i lagen angiven formel. Bestämmelsen utgick ifrån att vinstutdelningens belopp lät sig bestämmas på ett sådant sätt att 3 I domen finns en omfattande uppräkning av källor. 115

10 den kunde jämföras med det högsta tillåtna beloppet som skulle framräknas enligt den angivna formeln. Det förutsatte naturligtvis en värdering. Såtillvida har domstolen rätt, att lagtexten inte uttryckligen anger att den utdelade egendomens värde skall bestämmas. Men låt oss för ett ögonblick anta att så hade skett och att lagtexten således talat om egendomens värde. Skulle slutsatsen då ha blivit en annan? Det är närliggande att anta att begreppet värde i åtskilliga civilrättsliga sammanhang, vilka från vissa synpunkter kan betraktas som mer närliggande än de exempel domstolen i sin dom nämnde, har en någorlunda tydlig innebörd och att kärnan i denna är att man söker ett verkligt värde hos egendomen. Som exempel kan nämnas den värdering som sker vid skade ståndsberäkning i samband med kontraktsbrott etc i diverse olika kontraktsförhållanden och vid utomkontraktuellt skade ståndsansvar. Andra närliggande exempel är den värdebestämning som sker vid otillbörliga förfoganden samt vid återgång av avtal på grund av obundenhet, ogiltighet eller overksamhet i fall då ett anspråk på egendom omvandlas till ett anspråk på värdeersättning därför att egendom av något skäl inte kan återlämnas. Det skall alltså vara fråga om ett värde som är att hänföra till egendomen som sådan och inte till en post i aktiebolagets redovisning och vilket åtminstone som huvudregel motsvarar egendomens marknadsvärde. Om man tänker närmare efter inser man att ett sådant verkligt värde inte har mycket mer än termen gemensam med ett bokfört värde, som strängt taget kan vara en fiktion en företeelse som bara existerar i bokföringen och som har inget eller mycket lite med egendomen och dess värdering att göra. Precis som Högsta domstolen så välfunnet uttryckte saken i sin dom skall för övrigt redovisningen anpassas till den civilrättsliga verkligheten och inte tvärtom. Det är därför svårt att hävda att den utdelade egendomens värde enligt den civilrättsliga beloppsspärren har något med bokföringen att göra. En motsatt slutsats förutsätter en omtolkning av termen egendomens värde i den fingerade lagtext som resonemanget utgår ifrån till egendomens bokförda värde. I civilrättsliga sammanhang är en sådan omtolkning mycket långsökt. Hur skulle då lagtolkningen rätteligen ha gått till, när det inte i lagen stod något om egendomens värde utan lagen i stället talade om Vinstutdelning till aktieägare som inte fick överstiga visst belopp. Ja, inte var det väl bolagets redovisning eller det däri som egendomens värde upptagna beloppet som delades ut. Nej, utdelningen avsåg egendomen och borde väl därför också avse ett värde hänförligt till denna, dvs det verkliga värdet. Möjligen hade domstolen rätt i att lagtexten inte ensam gav grund för en 116

11 tolkning som gav klart utslag åt ett bestämt håll. Men uppenbart är nog ändå att lagtexten gav högst betydande stöd åt den tolkningen att fråga var om ett verkligt civilrättsligt värde och ett sådant bestäms regelmässigt på grundval av marknadsvärdet. Den kanske tyngst vägande och i vart fall idag principiellt viktigaste invändningen mot Högsta domstolens argumentation är emellertid av - saknaden av ett adekvat hänsynstagande till aktieägarintresset. Denna fråga är av central betydelse inte bara för värderingen av egendom vid sakutdelning, vilken idag saknar aktualitet, utan även för definitionen av begreppet borgenärsskyddsregel över huvud taget och därmed för stora delar av den moderna aktiebolagsrätten. Högsta domstolen har nämligen här applicerat ett synsätt som senare relativt okritiskt tycks ha anammats av de flesta och därmed kanske rentav blivit etablerat. Det är denna fråga som den här uppsatsen ägnas åt. Därför skall vi nu gå över till att närmare granska Högsta domstolens argumentation i denna del. 6 Högsta domstolens kategorisering av beloppsspärren som en borgenärsskyddsregel I början av domskälen i NJA 1995 s 742 uttalas att bestämmelsen i 12:2 första stycket äldre aktiebolagslagen i främsta rummet kan anses avsedd att skydda två intressen, nämligen aktieägarnas intresse av likabehandling enligt den allmänna likabehandlingsprincipen (kursiverat här) och borgenärsskyddsintresset. I slutet av domskälen sägs i stället följande: Av det föregående har framgått att prövningen här avsett vad som benämnts borgenärsintresset, men att frågan hur storleken av en sakutdelning skall bestämmas kan aktualiseras även vid bedömningen av huruvida principen om aktieägarnas lika behandling trätts för när. Visserligen kan det från allmänna synpunkter te sig rationellt och konsekvent att de skilda skyddsintressen som gör sig gällande vid bedömningen enligt nyssnämnda regel [12:2] blir tillgodosedda genom en någorlunda ensartad tillämpning av regelsystemet. Emellertid rör det sig ändå om olika intressen på vilka också skilda synpunkter kan läggas mot bakgrund av aktiebolagslagens behandling i övrigt av dessa intressen. Här bör därför anmärkas att den omständigheten att det bokförda värdet godtagits i förevarande sammanhang inte kan anses utgöra hinder mot att ett annat värde anses böra ligga till grund för en motsvarande prövning med hänsyn till likabehandlingsprincipen. 117

12 Högsta domstolens uttalanden är knappast ens begripliga. Möjligen avser domstolen åtminstone i det första uttalandet att uttrycka att regeln i 12:2 uppbärs av bland annat hänsyn till likabehandlingsprincipen. Detta torde emellertid vara felaktigt. Beloppsspärren innehåller inte något krav på likabehandlingar av aktierna eller aktieägarna och kan därför inte gärna ha detta till ändamål. Likabehandlingsprincipen är inte något ändamål bakom beloppsspärren, utan en självständig rättsregel. Regeln om likabehandling av samtliga aktier behövde inte stödas på 12:2, utan kunde tillämpas direkt sådan den kom till uttryck i 3:1 äldre aktiebolagslagen. Numera kommer samma princip till uttryck i 4:1 aktiebolagslagen och benämns i rubriken till samma paragraf likhetsprincipen. Ibland räknar man, vid sidan av den lagfästa likhetsprincipen, även med en mera allmän associationsrättslig likabehandlingsprincip, som går ut på att samtliga medlemmar i en association, dvs i aktiebolaget inte aktierna utan aktieägarna, skall behandlas lika. Detta torde dock spela mindre roll i det aktuella fallet, eftersom rätten till vinstutdelning tillkommer aktieägarna på grund av och i proportion till ägandet av aktierna. Kravet på likabehandling vid vinstutdelning handlar med andra ord om en sådan likabehandling av aktierna som stadgades i 3:1 äldre aktiebolagslagen. I det längre citerade textpartiet är domstolen knappast mer klar. Det är möjligt att samma sak avses här, dvs att aktieägarskyddsintresset skulle reduceras till vad som följer av likhetsprincipen. Men det kan knappast uteslutas att domstolen med hänvisningarna till likabehandlingsprincipen och ordvalet när den talar om regelsystemet ett regelsystem lär ju innefatta fler regler än en i stället för den aktuella rättsregeln i 12:2 etc, vill hänvisa prövningen av aktieägarintresset till tillämpningen av 3:1 och således undanta detta intresse från 12:2. I så fall har en anmärkningsvärd glidning skett i jämförelse med domstolens inledande deklaration. I det citerade textpartiet antyder domstolen även att 12:2 skulle kunna tillämpas med en annorlunda innebörd ifall endast aktieägarintresset som då måste vara begränsat till ett skydd för likabehandlingsprincipen i 3:1 äldre aktiebolagslagen gjorde sig gällande i det aktuella fallet. Det skulle i så fall ha blivit en besynnerlig konstruktion, särskilt om man beaktar den högst beaktansvärda skillnad som kan föreligga mellan resultaten av de båda tolkningarna. Det kan anmärkas att det inte kan bli aktuellt att tillägga den motsvarande regeln i 17:3 aktiebolagslagen en sådan dualistisk innebörd. Den förutsätter nämligen inte någon värdering av utdelad egendom, utan 118

13 anger uttryckligen som avgörande att det efter värdeöverföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Inte heller lär detta bli aktuellt med avseende på regeln i 17:4, trots att den vid sakutdelning förutsätter en värdering av den utdelade egen domen. Lagstiftaren har redan tagit ställning till den aktuella ändamålskollisionen genom utformningen av regeln i 17:3. 4 Det ställningstagandet måste bli normerande även för tillämpningen av 17:4. Valet mellan nettometoden och bruttometoden var nog för övrigt avsevärt lättare när den gamla lagtexten inte längre behövde betraktas som normerande. Två huvudsakliga frågeställningar utkristalliserar sig i anslutning till de citerade uttalandena ur domsmotiveringen. Den första frågan är om 12:2 eller borgenärsskyddsregler i allmänhet endast uppbärs av borgenärsintresset eller om aktieägarintresset också är relevant. Den andra frågan är om det rättsligt skyddade aktieägarintresset i 12:2 eller borgenärsskyddsregler i allmänhet är begränsat till ett skydd av rätten till likabehandling. 7 Allmänt om aktiebolagsrättens ändamål Som Högsta domstolen framhöll i sin dom i det ovan refererade målet NJA 1995 s 742 framstår aktiebolagslagens bestämmelser som resultatet av en avvägning av skilda intressen, och då inte bara aktieägarnas och borgenärernas intressen utan även bl a intresset av skydd för omsättningen, t ex skyddet för tredje man som träder i förbindelse med bolaget. 5 Högsta domstolen angriper tydligen problematiken med ändamål bakom aktiebolagslagens rättsregler utifrån ett perspektiv som fokuserar på de typiska intressenterna och försöker skilja mellan dessa. 6 Ett sådant angreppssätt är lättillämpat, men samtidigt ett jämförelsevis trubbigt instrument för att hantera ändamålsavvägningar. 7 Till exempel ger metoden i grunden endast information om vilka intressen som skall beaktas. När det gäller hur avvägningen mellan konkurrerande intressen skall ske och varför öppnar tillvägagångssättet på ett ganska iögonfallande sätt upp för 4 Se prop 2004/05:85 s Jfr Andersson, J, Om vinstutdelning från aktiebolag, Iustus, Uppsala 1995, kapitel 4, särskilt s 130 ff, vartill Högsta domstolen hänvisar. 6 Detsamma gäller Andersson, se a st, liksom flera andra i den juridiska doktrinen. 7 För en kommentar till detta sätt att resonera, se Lehrberg, B, Avtalsrättens grundelement, IBA Institutet för bank- och affärsjuridik, 2 uppl, Uppsala 2006, s 65 f. 119

HQ AB plädering. Del 15 Motfakta (olovlig vinstutdelning)

HQ AB plädering. Del 15 Motfakta (olovlig vinstutdelning) HQ AB plädering Del 15 Motfakta (olovlig vinstutdelning) 1 Disposition 1 Återbäring strider mot ABL:s syfte 4 Jämkning (återbäring) 2 Läkning 5 Jämkning (bristtäckning) 3 Dolda övervärden 6 Bristtäckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Stockholm den 27 september 2007 R-2007/0877. Till FAR SRS revisionskommitté

Stockholm den 27 september 2007 R-2007/0877. Till FAR SRS revisionskommitté R-2007/0877 Stockholm den 27 september 2007 Till FAR SRS revisionskommitté Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2007 beretts tillfälle att lämna synpunkter på FAR SRS revisionskommittés

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning)

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) s förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) För att möjliggöra de av styrelsen föreslagna åtgärderna enligt punkterna 8 (A) (C) i förslaget till dagordning,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ).

36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 29 Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

HQ AB plädering. Del 14 Vinstutdelningsmålen

HQ AB plädering. Del 14 Vinstutdelningsmålen HQ AB plädering Del 14 Vinstutdelningsmålen 1 Disposition 1 Legala begränsningar enligt 17:3 ABL 4 Återbäring 2 Vinstutdelningar i strid med försiktighetsregeln 5 Bristtäckning 3 Formella förutsättningar

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Från utbetalning till värdeöverföring - Konsekvenserna av begreppet värdeöverföring för det aktiebolagsrättsliga kapitalskyddet

Från utbetalning till värdeöverföring - Konsekvenserna av begreppet värdeöverföring för det aktiebolagsrättsliga kapitalskyddet Ekonomiska Institutionen Affärsjuridiska programmet LIU-EKI/AJP-D--06/003--SE Från utbetalning till värdeöverföring - Konsekvenserna av begreppet värdeöverföring för det aktiebolagsrättsliga kapitalskyddet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning Sida 1(6) 2007-11-16 xxxxxxxxxx tingsrätt xxx xxxx xxx xx xxxxxxxxx Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning YTTRANDE Med stöd av 13 kap. 13 första

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring

Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring Av professor BERT LEHRBERG Rättsverkningarna av olovliga förtäckta värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen underkastas här en ingående analys. Återbäringspliktens

Läs mer

En analys av kapitalanvändningsformerna i ABL samt en jämförelse med tysk och norsk rätt -

En analys av kapitalanvändningsformerna i ABL samt en jämförelse med tysk och norsk rätt - Juridiska Institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan 20 poäng, VT 2001 vid Göteborgs universitet En analys av kapitalanvändningsformerna i ABL samt en jämförelse med tysk och norsk rätt - Behövs

Läs mer

VILLKOR FÖR FLUICELL AB:S TECKNINGSOPTIONER 2019/2021. I dessa villkor ska följande benämningar ha den innebörd som anges nedan:

VILLKOR FÖR FLUICELL AB:S TECKNINGSOPTIONER 2019/2021. I dessa villkor ska följande benämningar ha den innebörd som anges nedan: VILLKOR FÖR FLUICELL AB:S TECKNINGSOPTIONER 2019/2021 1. Definitioner I dessa villkor ska följande benämningar ha den innebörd som anges nedan: Bolaget Fluicell AB org nr: 556889-3282; Teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

STYRELSENS REDOGÖRELSE ENLIGT 12 KAP 7 P 3, 13 KAP 6 P 3 OCH 20 KAP 12 P 3 AKTIEBOLAGSLAGEN FÖR VÄSENTLIGA HÄNDELSER

STYRELSENS REDOGÖRELSE ENLIGT 12 KAP 7 P 3, 13 KAP 6 P 3 OCH 20 KAP 12 P 3 AKTIEBOLAGSLAGEN FÖR VÄSENTLIGA HÄNDELSER STYRELSENS REDOGÖRELSE ENLIGT 12 KAP 7 P 3, 13 KAP 6 P 3 OCH 20 KAP 12 P 3 AKTIEBOLAGSLAGEN FÖR VÄSENTLIGA HÄNDELSER Såsom redogörelse enligt 12 kap 7 p 3, 13 kap 6 p 3, och 20 kap 12 p 3 aktiebolagslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I INVESTOR AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I INVESTOR AB (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I INVESTOR AB (PUBL) Styrelsen för Cubera PE I Investor AB (publ), org. nr. 556741-1961, ("Bolaget") kallar härmed till extra bolagsstämma den 21 november 2018

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Begreppet förtäckt värdeöverföring

Begreppet förtäckt värdeöverföring Begreppet förtäckt värdeöverföring Särskilt om rekvisitet rent affärsmässig karaktär för bolaget Av professor BERT LEHRBERG Aktiebolagslagens begrepp förtäckt värdeöverföring underkastas i denna uppsats

Läs mer

Värdeöverföringar från aktiebolag

Värdeöverföringar från aktiebolag Therese Kristoffersson Värdeöverföringar från aktiebolag Vilka är tolkningssvårigheterna? Value transfer and Swedish limited companies A question of legislative interpretation Rättsvetenskap C-uppsats

Läs mer

Styrelsens för Coeli Private Equity 2006 AB (publ), , fullständiga förslag till vinstdisposition och avstämningsdag

Styrelsens för Coeli Private Equity 2006 AB (publ), , fullständiga förslag till vinstdisposition och avstämningsdag Styrelsens för Coeli Private Equity 2006 AB (publ), 556698-8209, fullständiga förslag till vinstdisposition och avstämningsdag Bakgrund Bolagets resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret 2016

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:08 2007-02-24 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2006:4). Uttalandet offentliggjordes 2007-03-07.

Läs mer

Styrelsens för Coeli Private Equity 2008 AB (publ), , fullständiga förslag till vinstutdelning och avstämningsdag

Styrelsens för Coeli Private Equity 2008 AB (publ), , fullständiga förslag till vinstutdelning och avstämningsdag Styrelsens för Coeli Private Equity 2008 AB (publ), 556740-3273, fullständiga förslag till vinstutdelning och avstämningsdag Bakgrund Bolagets resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret 2017

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

Associationsrättslig introduktion

Associationsrättslig introduktion Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha

Läs mer

Värdeöverföring från aktiebolag

Värdeöverföring från aktiebolag Värdeöverföring från aktiebolag Tillämpning av belopps- och försiktighetsreglerna I Balans nr 6 7 år 2006 tog Stefan Engström och Martin Johansson upp några problemställningar som uppstått genom införandet

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) fredagen den 30 mars 2007, klockan 10.00 STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG Dagordningspunkterna 10b, 14, 15, 16 och 17. Vinstutdelning (punkt 10b) Styrelsen föreslår att 4,40

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Effnetplattformen AB (publ)

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Effnetplattformen AB (publ) Handlingar inför extra bolagsstämma i Effnetplattformen AB (publ) Måndagen den 14 november 2016 DAGORDNING för extra bolagsstämma med aktieägarna i Effnetplattformen AB (publ) måndagen den 14 november

Läs mer

Minoritetsskyddet. En överblick

Minoritetsskyddet. En överblick Minoritetsskyddet En överblick Utgångspunkter Majoritetsprincipen Majoriteten kontrollerar normalt bolagets beslutsfattande och verksamhet Se t.ex. 7:40 och 7:41 ABL Risk för att majoriteten skor sig på

Läs mer

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Knut Rodhe. bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog. Aktiebolagsrdtt. Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Knut Rodhe. bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog. Aktiebolagsrdtt. Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Knut Rodhe bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog Aktiebolagsrdtt Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rattsregler 14 B. Olika typer

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 juni 2011 T 128-10 KLAGANDE Carmeuse S.A. Rue du Château 13 A BE-5300 Seilles Belgien Ombud: Advokaterna JD och JE MOTPART SMA International

Läs mer

Ägardirektiv för AB Trelleborgshem

Ägardirektiv för AB Trelleborgshem Ägardirektiv för AB Trelleborgshem Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i AB Trelleborgshem som ägs av Trelleborgs kommun. Ägardirektiven ska vara föremål för översyn en gång per mandatperiod. Ägardirektiven

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:13 2017-04-07 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

BILAGA 4 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT PUNKT 4 DAGORDNING

BILAGA 4 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT PUNKT 4 DAGORDNING BILAGA 4 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT PUNKT 4 DAGORDNING 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vidstämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Godkännande av dagordning. 5. Val av en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

HQ AB sakframställan. Del 3 Vinstutdelningsmålen

HQ AB sakframställan. Del 3 Vinstutdelningsmålen HQ AB sakframställan Del 3 Vinstutdelningsmålen 1 Vinstutdelningar från HQ AB räkenskapsåren 2007-2009 2007 271 144 800 kronor 2008 2009 162 686 880 kronor 167 551 680 kronor Källa: Protokoll från årsstämmor

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor

AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor Erik Nerep AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor MercurlUS Innehåll Förord 5 I. Ansvarsgenombrott 13 1. Allmänt 13 2. Rättspraxis 16 3. Ansvarsgenombrottets konstitutiva element - underkapitalisering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I AB (PUBL) 351398-v1 KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I CUBERA PE I AB (PUBL) Styrelsen för Cubera PE I AB (publ), org. nr. 556741-1862, ("Bolaget") kallar till extra bolagsstämma den 21 november 2018 kl. 10.30 på

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. DIAMYD MEDICAL AB (publ)

Handlingar inför extra bolagsstämma i. DIAMYD MEDICAL AB (publ) Handlingar inför extra bolagsstämma i Torsdagen den 31 januari 2013 DAGORDNING för extra bolagsstämma med aktieägarna i Torsdagen den 31 januari 2013 1. Öppnande av stämman samt val av ordförande 2. Upprättande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (4) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 mars 2018 Ö 1524-17 Ö 1525-17 Ö 1526-17 Ö 1527-17 Ö 1538-17 PARTER Klagande 1. MB 2. LH 3. LL 4. DB Ombud för 1 4: Advokat KRB 5.

Läs mer

Grundläggande principer. Presumtion om vinstsyfte (3:3)

Grundläggande principer. Presumtion om vinstsyfte (3:3) Grundläggande principer Grundläggande principer forts. Presumtion om vinstsyfte (3:3) Tolkningsdata relaterat till intressenterna Kapitalskydd 1 Övergripande ändamål Främja verksamhet i aktiebolag möjligheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 8 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Stockholm i april 2011. Proffice AB (publ) Styrelsen

Stockholm i april 2011. Proffice AB (publ) Styrelsen 13. s förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Följande riktlinjer föreslår styrelsen att Årsstämman beslutar om att gälla för 2011. Bolaget ska erbjuda en marknadsmässig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM UTDELNING AV AKTIER I POLARCOOL AB

STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM UTDELNING AV AKTIER I POLARCOOL AB STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM UTDELNING AV AKTIER I POLARCOOL AB Styrelsen föreslår att extra bolagsstämman beslutar om sakutdelning i form av samtliga aktier i det helägda dotterbolaget PolarCool

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna

Läs mer

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 december 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Redovisning

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer