Stockholm den 27 september 2007 R-2007/0877. Till FAR SRS revisionskommitté

Transkript

1 R-2007/0877 Stockholm den 27 september 2007 Till FAR SRS revisionskommitté Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2007 beretts tillfälle att lämna synpunkter på FAR SRS revisionskommittés förslag till rekommendation om revisorns övriga yttranden enligt aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen (RevR 9). Sammanfattning Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslaget till den nya rekommendationen, men har ett antal synpunkter och förslag. Advokatsamfundets synpunkter avser främst förslagets förhållande till aktiebolagslagen. Inledningsvis lämnas nedan ett allmänt påpekande rörande utformningen av yttrandena avseende i vilken egenskap revisorn uttalar sig. Därefter kommenteras de enskilda rekommendationerna, varvid dispositionen i förslaget följs. Rubrikerna i den delen av yttrandet är lika som rubrikerna i förslaget. Tydliggörande av i vilken egenskap revisorn avger ett yttrande I inledningen till förslaget (s. 21) anges att det bör framgå av ett yttrande huruvida det avges av bolagets bolagsstämmovalda revisor eller av en annan, särskilt för ändamålet utsedd revisor. Advokatsamfundet delar denna uppfattning. I förslaget kommer denna åtskillnad till uttryck genom att ett yttrande av bolagets revisor benämns revisorns yttrande, medan ett yttrande av annan revisor benämns revisorsyttrande. Vidare föreslås att om ett yttrande avges av annan revisor än bolagets skall detta framgå av yttrandet. Om yttrandet däremot avges av bolagets revisor behöver detta inte framgå. Advokatsamfundet menar att detta bör göras tydligare. Advokatsamfundet föreslår därför att yttranden enligt RevR 9 alltid inleds med ett uttryckligt klargörande av i vilken egenskap revisorn uttalar sig.

2 2 Revisorsyttrande vid betalning av aktier med apportegendom Advokatsamfundet ställer sig frågande till uttalandet i avsnitt 2 i förslaget (s. 5) om vad styrelsens redogörelse normalt bör innefatta. Vad redogörelsen skall innehålla anges i 2 kap. 7 och 9 aktiebolagslagen (2005:551) ( ABL ). Revisorsyttrande över styrelsens redogörelse vid kvittningsemission (exempel 3) I förslaget till yttrande enligt exempel 3 (s. 11) anges endast att styrelsens redogörelse har upprättas i enlighet med ABL. Av förarbetena till ABL framgår att revisorsyttrande vid kvittningsemission enligt 13 kap. 8 första stycket andra meningen ABL bör vara likvärdigt med det som avges vid en apportemission och bör bestyrka att kvittningen avser vid emissionstidpunkten giltiga motfordringar (prop. 2004/05:85 s. 352 och 1414 f.). Advokatsamfundet föreslår därför att yttrandet omformuleras till att även innefatta ett uttalande om kvittningsvillkoren. Även vid kvittningsemission lär det kunna förekomma villkor innebärande förpliktelser som bolaget skall fullgöra efter emissionen. Advokatsamfundet föreslår därför att yttrandet i exempel 3 kompletteras med uppgift enligt 2 kap. 19 andra stycket sista meningen ABL (se 13 kap. 8 första stycket ABL). Revisorns yttrande över styrelsen redogörelse för väsentliga händelser (exempel 4) Advokatsamfundet noterar att yttrandena över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser har i förslaget fått olika utformning i exempel 4 (s. 14) respektive i exempel 7, 8 och 10 (s. 21, 22 och 27). I exempel 4 anges att styrelsens redogörelse avspeglar väsentliga händelser för bolaget på ett korrekt sätt. I exempel 7, 8 och 10 anges att styrelsens redogörelse är rättvisande. Skillnaderna i formuleringarna överensstämmer med skillnaderna i ordval i författningskommentaren i förarbetena till ABL. Vad gäller yttrande vid emissioner anges i förarbetena att [r]evisorn förutsätts uttala sig om huruvida redogörelsen enligt hans eller hennes mening avspeglar bolagets förhållanden på ett korrekt sätt (prop. 2004/05:85 s. 672). Vad gäller yttrande vid efterutdelning anges i förarbetena att revisorn bör uttala sig om huruvida han eller hon anser att styrelsens redogörelse är rättvisande (prop. 2004/05:85 s. 765). Advokatsamfundet uppfattar emellertid inte att någon materiell skillnad är avsedd genom de skilda motivuttalandena. Något sakligt skäl för någon sådan åtskillnad tycks inte heller föreligga, även om redogörelsen inför beslut om värdeöverföring alltid skall innehålla även uppgift om beslutade värdeöverföringar och förändringar i bundet eget kapital, vilket inte är fallet med redogörelsen i andra fall. Tvärtom synes den identiska avfattningen av lagtexten i samtliga aktuella bestämmelser tala för att revisorns yttrande över styrelsens redogörelse bör vara likalydande i de olika fallen. Enligt förslaget skall också revisorns granskning vid yttranden enligt exempel 7, 8 och 10 genomföras på samma sätt som vid yttrande enligt exempel 4 (se s. 19 och 25). Advokatsamfundet föreslår därför att en enhetlig formulering används i samtliga revisorns yttranden över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser, oavsett enligt vilket lagrum

3 3 yttrandet avges. Därvid förordar Advokatsamfundet den formulering som används i exempel 7, 8 och 10. Om formuleringen i exempel 4 ändå skulle komma att kvarstå, föreslår Advokatsamfundet att den ändras så att den överensstämmer med ordalydelsen i 12 kap. 7, 13 kap. 6, 14 kap. 8 och 32, 15 kap. 8 samt 25 kap. 4 ABL. Lokutionen i nämnda lagrum händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades är mer precis än nuvarande formulering väsentliga händelser för bolaget. Advokatsamfundet noterar också att yttranden över väsentliga händelser i exempel 4 och exempel 7, 8 och 10 föreslås lämnas med olika grader av säkerhet. Då yttranden enligt exempel 7, 8 och 10 kan lämnas med hög men inte absolut säkerhet bör yttrandet enligt exempel 4, som till sin omfattning är mer begränsat än de förstnämnda, också kunna lämnas med hög men inte absolut säkerhet. Detta särskilt då, som konstaterats ovan, granskningen skall genomföras på samma sätt i nu aktuell del i samtliga fyra exempel. Att revisorn i yttrandet enligt exempel 4 inte behöver ta ställning till styrelsens förslag, till skillnad från vid yttrande enligt exempel 7, 8 och 10, synes sakna relevans för valet av graden på bestyrkande eftersom frågan om huruvida förslaget skall tillstyrkas eller ej är en separat fråga utan sakligt samband med yttrandet över styrelsens redogörelse. Advokatsamfundet vill också framhålla att den inledande meningen under rubriken Bakgrund i avsnitt 4 i förslaget (s. 12) ger läsaren intrycket att exemplet även kan användas vid yttrande enligt 18, 19 eller 20 kap. ABL. Eftersom yttranden vid värdeöverföringar även skall innehålla en normativ beslutsrekommendation och lämnas enligt exempel 7, 8 eller 10, föreslår Advokatsamfundet att dessa situationer inte nämns i den aktuella ingressen. Däremot bör i stället nämnas att exempel 4 kan användas vid yttrande enligt 25 kap. 4 ABL vid beslut om frivillig likvidation. ABL uppställer ett krav på att styrelsens redogörelse för väsentliga händelser skall vara undertecknad. I t.ex. RevU 11 finns därför en påminnelse om att revisorn bör granska att styrelsens redogörelse undertecknats av styrelsen, dvs. av minst hälften av samtliga styrelseledamöter (se 8 kap. 35 andra stycket ABL). Advokatsamfundet föreslår att påminnelsen införs även i relevanta avsnitt i RevR 9. Revisorsyttrande över slutbetalning av nyemitterade aktier i publika bolag (exempel 5) I förslaget till yttrande enligt exempel 5 (s. 16) anges att hela emissionslikviden har tillförts bolaget. Formuleringen avviker från lagtexten, t.ex. i 13 kap. 42 ABL, där det föreskrivs att det av revisorns yttrande skall framgå att full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade och tilldelade aktier. Då det föreslagna uttalandet om att hela emissionslikviden tillförts inte är förenligt med delregistrering av nyemission enligt 13 kap. 28 andra stycket ABL föreslår Advokatsamfundet att uttalandet i exempel 5 i stället formuleras så att revisorn uttalar att full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade och tilldelade aktier.

4 4 Av samma skäl föreslår Advokatsamfundet att ordet slutbetalning byts ut mot betalning i rubriken till avsnitt 5 i rekommendationen och i rubriken till yttrande enligt exempel 5, eftersom yttrandet även torde komma att användas vid delregistrering av nyemission och ordet slutbetalning därför framstår som mindre lämpligt. Revisorns yttrande vid beslut om utdelning eller förvärv av egna aktier på extra bolagsstämma (exempel 7 och 8) Rubriken till avsnitt 7 (s. 19) talar om beslut vid extra bolagsstämma. Då yttrandet även torde kunna komma att användas vid annan ordinarie stämma än årsstämma bör extra bolagsstämma bytas mot exempelvis annan bolagsstämma än årsstämma. Orden i redogörelsen, sist i själva uttalandet i exempel 7 och 8 (s. 21 och 22), bör kunna strykas då styrelsens förslag till efterutdelning resp. förvärv av egna aktier enligt 18 kap. 3 resp. 19 kap. 19 ABL formellt inte utgör en del av styrelsens redogörelse enligt 18 kap. 6 resp. 19 kap. 24 samma lag. Som ovan nämnts föreslår Advokatsamfundet att en påminnelse om att revisorn bör granska att styrelsens redogörelse undertecknats av styrelsen införs, se synpunkten på exempel 4 ovan. Revisorns yttrande över styrelsens förslag till minskning av aktiekapital (exempel 10) Då den i not 7 i förslaget nämnda propositionen numera har resulterat i en lagändring bör texten i avsnitt 9 omarbetas för att spegla detta. Det kan således förslagsvis anges att yttrandet i exempel 10 (s. 27) alltid skall avges vid beslut om minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna (se 20 kap. 8 andra stycket ABL), varvid den del som avser granskning av och yttrande över styrelsens redogörelse enligt 20 kap ABL skall utgå när sådant beslut fattas på årsstämma, eftersom styrelsen då inte behöver lämna någon sådan redogörelse. Som ovan nämnts föreslår Advokatsamfundet att en påminnelse om att revisorn bör granska att styrelsens redogörelse undertecknats av styrelsen införs, se synpunkten på exempel 4 ovan. Revisorsyttrande över styrelsen redogörelse med uppgifter om särskilda inlösenvillkor m.m. (exempel 11) När inlösen genomförs med betalning i annan egendom än pengar (ett s.k. särskilt inlösenvillkor) bör enligt Advokatsamfundets mening revisorns granskning och yttrande enligt 20 kap. 14 ABL omfatta inte det bokförda värdet utan marknadsvärdet på den egendom som bolaget utger som betalning för inlösta aktier. Marknadsvärdet på egendomen är av intresse inte bara från borgenärsskyddssynpunkt, vid tillämpningen av den s.k. försiktighetsregeln, utan även för aktieägarna, dels eftersom inlösen kan genomföras riktat, enbart

5 5 till vissa aktieägare (se 20 kap. 13 tredje stycket ABL), dels för att marknadsvärdet har betydelse för bedömningen av hur värdeöverföringen påverkar bolagets ställning. Vidare skall revisorsyttrandet utgöra beslutsunderlag på bolagsstämman. Dessutom torde styrelsens redogörelse med avseende på värdet av egendomen enligt 20 kap. 13 första stycket 1 ABL avse marknadsvärdet och inte det bokförda värdet. Advokatsamfundet instämmer i och för sig i den i avsnitt 10 i förslaget uttryckta uppfattningen att beloppsspärren 17 kap. 3 första stycket ABL ger uttryck för den s.k. nettometoden, vilken vid en överföring av annan egendom än pengar innebär att bolagets bundna egna kapital skall vara intakt efter det att egendomens bokförda värde tagits bort från balansräkningen (s. 29 f.). Frågan om inlösen kränker beloppsspärren eller ej omfattas dock av revisorsgranskningen och -yttrandet enligt den generella bestämmelsen i 20 kap. 8 andra stycket ABL och synes inte vara en fråga som skall adresseras även av revisorsyttrandet enligt 20 kap. 14 ABL. I förslaget förefaller yttrandet i exempel 11 (s. 31) avse bl.a. att det bokförda värdet av den egendom som frånhänds bolaget inte överstiger minskningen av aktiekapitalet. Detta förhållande är dock irrelevant från borgenärsskyddssynpunkt, eftersom inlösen kan ske till överkurs, dvs. till ett inlösenbelopp per aktie som överstiger den inlösta aktiens kvotvärde (20 kap. 9 första stycket 3 ABL). Summan av inlösenbeloppen kan motsvara det belopp varmed aktiekapitalet minskas men kan också vara större eller mindre än detta. Enligt 20 kap. 13 fjärde stycket och 14 första stycket ABL skall styrelsens redogörelse och revisorsyttrandet i förekommande fall avse sådana återställandeåtgärder som avses i 23 andra meningen. Enligt Advokatsamfundets mening gäller detta även vid inlösen som genomförs utan särskilda inlösenvillkor av det slag som anges i 20 kap. 13 första stycket ABL. Av texten i avsnitt 10 (s. 28) i förslaget kan man möjligen få intrycket att detta endast gäller vid inlösen med sådana särskilda inlösenvillkor. Advokatsamfundet föreslår att förslaget förtydligas i detta hänseende. Advokatsamfundet föreslår att avsnitt 10 och exempel 11 i förslaget ändras med hänsyn till det ovan anförda. Avslutningsvis och parentetiskt kan här noteras att hänvisningen i 20 kap. 14 ABL till 2 kap. 19 första stycket 2 och 3 ABL framstår som mindre lämplig och ger upphov till tillämpningssvårigheter, då förstnämnda lagrum avser situationen då egendom frånhänds bolaget medan sistnämnda lagrum avser det motsatta förhållandet, att egendom tillförs bolaget. Hänvisningen till punkt 2 i sistnämnda lagrum framstår t.o.m. som svårförståelig, då den punkten avser frågan huruvida egendomen i fråga, dvs. den som bolaget utger i den nu aktuella situationen, är eller kan antas bli till nytta för bolaget. Vidare talar ändamålsskäl för att revisorsgranskningen och -yttrandet även bör omfatta kvittningsvillkor vid inlösen, men lagtexten tycks inte ge stöd för detta (jfr 13 kap. 8 första stycket sista meningen ABL, som saknar motsvarighet i 20 kap. 14 första stycket ABL).

6 6 Revisorsyttrande över att minskningen av aktiekapitalet inte befunnits medföra någon fara för borgenärerna (exempel 12) Eftersom de aviserade lagändringarna som nämns i avsnitt 11 i förslaget (s. 33) numera har trätt i kraft föreslår Advokatsamfundet att detta avsnitt och det därtill hörande exempel 12 (s. 34) omarbetas i linje med vad som anförs i det följande. Inför beslut om minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna gäller sedan den 1 juli 2007 ett generellt krav på att bolagets revisor skall uttala sig om minskningsförslagets lämplighet (20 kap. 8 andra stycket ABL). Se Advokatsamfundets synpunkter ovan på exempel 10 i förslaget. Revisorns granskning bör då avse hur styrelsen beaktat de för sådan återbetalning tillämpliga borgenärsskyddsreglerna, dvs. den s.k. beloppsspärren och den s.k. försiktighetsregeln, för att revisorn skall kunna dra slutsatser om den föreslagna återbetalningens laglighet. För att ytterligare skydda borgenärerna krävs dessutom som huvudregel ett myndighetstillstånd för att verkställa återbetalningen (20 kap. 23 ABL). För att erhålla tillstånd krävs bl.a. antingen att bolaget underrättat sina kända borgenärer om minskningsbeslutet eller ett sådant revisorsyttrande som avses i 20 kap. 24 andra stycket ABL. Sistnämnda yttrande, som är avsett att användas i tillståndsärendet, avser således inte samma sak som yttrandet enligt 20 kap. 8 andra stycket ABL, som är avsett att användas inför beslutet. Vid beslut om minskning av aktiekapitalet för avsättning till fria fonder skall inte beloppsspärren eller försiktighetsregeln tillämpas och för sådant beslut krävs inte något revisorsyttrande om minskningsförslagets lämplighet. Emellertid skall även då bestämmelserna om myndighetstillstånd i 20 kap. 23 ABL tillämpas och i samband med tillståndsansökan kan revisorsyttrande enligt 20 kap. 24 andra stycket ABL aktualiseras. Vid beslut om minskning av reservfonden för återbetalning till aktieägarna dock inte när minskningen sker för avsättning till fria fonder skall visserligen beloppsspärren och försiktighetsregeln tillämpas men för beslutet krävs inte något revisorsyttrande om minskningsförslagets lämplighet (eller, vid beslut på annan bolagsstämma än årsstämma, någon styrelsens redogörelse för väsentliga händelser och revisorsyttrande över denna). Däremot skall även då, enligt 20 kap. 35 ABL, bestämmelserna om myndighetstillstånd i 20 kap. 23 ABL tillämpas och i samband med tillståndsansökan kan revisorsyttrande enligt 20 kap. 24 andra stycket ABL aktualiseras. Vad gäller omfattningen av revisorsgranskningen anger varken lagtext eller förarbeten närmare hur granskningen skall göras vid det nu aktuella yttrandet enligt 20 kap. 24 andra stycket ABL. I förarbetena (prop. 2004/05:85 s. 419 och 797) hänvisas till motsvarande bestämmelser i fusionsreglerna (23 kap. 19 ABL), som motsvarar 14 kap. 13 i 1975 års aktiebolagslag (a. prop. s. 841). Fusionsreglerna infördes i samband med EUanpassningen av den svenska aktiebolagsrätten genom prop. 1993/94:196, i vilken anfördes att omfattningen av revisorsgranskningen får i stor utsträckning bestämmas av praxis och att de rekommendationer som kan komma att utarbetas av FAR här kan komma att bli av betydelse (a. prop. s. 183 f.). Såvitt Advokatsamfundet förstår borde

7 7 således vägledning gå att finna i tillämpliga delar av RevR 4, Granskning av fusionsplan. Vad gäller EU-rätten, som utgör en yttre ram för borgenärsskyddet vid fusion, kan konstateras att det av art i fusionsdirektivet (tredje bolagsdirektivet; 78/855/EEG) framgår att bedömningen av borgenärernas skydd skall ske utifrån hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden. Motsvarande nyligen reviderade bestämmelse i art. 32 i kapitaldirektivet (andra bolagsdirektivet; 77/91/EEG) talar om hänsyn till bolagets ställning. Advokatsamfundet föreslår som framgått ovan att avsnitt 11 i förslaget liksom det dit hörande exempel 12 omarbetas. Exempel 12 bör enbart avse revisorsyttrande enligt 20 kap. 24 andra stycket ABL. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg