Samrådshandling PBL 2010:900 DNR BTN 2012/ :Ö

Transkript

1 Samrådshandling PBL 2010:900 DNR BTN 2012/ :Ö Detaljplan för bostäder vid Klockarbol del av fastigheten Helgåby 1:2 i Sigtuna kommun, Stockholms län NORMALT PLANFÖRFARANDE STADSBYGGNADSKONTORET OKTOBER 2015

2 Detaljplan för bostäder vid Klockarbol del av fastigheten Helgåby 1:2 i Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE Planhandlingar HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Planprogram Programsamrådsredogörelse ÖVRIGA HANDLINGAR* Fastighetsförteckning Miljöchecklista för planprojekt Resultat av arkeologisk utredning Dricksvatten provtagning Översiktlig VA-utredning Dagvattenutredning Avloppsutredning * Finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret DNR BTN 2012/ :Ö - 2 -

3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Kommunstyrelsen beslutade den 8 oktober 2012, att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för bostäder på Helgåby 1:2. Syftet med planarbetet är att möjliggöra 60 nya bostäder invid Skepptuna bygdegård, skola och förskola. Därutöver skapas möjligheten att uppföra äldreboende/gruppboende med max 10 bostadsenheter. Ambitionen är att skapa en varierad bebyggelse som ansluter i karaktär till den befintliga bebyggelsen i Skepptuna. Genomförandet kommer att ske i två etapper. Planen styrks av Sigtuna Kommuns översiktsplan, det kommunala bostadsförsörjningsprogram samt Kommunens landsbygdsprogram. Planen stödjer även Kommunens övergripande målet att främja en levande och långsiktigt hållbar landsbygd. Bland annat genom att verka för goda möjligheter till attraktivt boende för alla generationer. Planområdet är en av få möjliga platser för ny bostadsbebyggelse nordost i Sigtuna på grund av Arlandaflygplats influensområde för flygbuller. FÖRENLIGHETEN MED 3, 4 OCH 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN Planens genomförande kan inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 miljöbalken. Någon formell miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer därför inte utföras. Inom planområdet kommer jord- och skogsbruksmark tas i anspråk för byggnation och grönytor. Den föreslagna planen medför att all jordbruksmark (6 ha) inom planområdet tas i anspråk. Av jordbruksmarken föreslås 27% att bebyggas (merparten är kryssmark som endast får bebyggas med uthus och garage), 12% att hårdgöras till vägar medan resterande 61% föreslås bli naturmark och odling/friluftsliv. De 61% är möjliga att återställa till jordbruk, vid framtida behov. Anspråkstagandet av jordbruksmark Inom planområdet kompenseras genom att en större sammanhängande jordbruksmark föreslås inrymma parkytor för vistelse och ytlig dagvattenhantering. Denna del blir därmed möjlig att återföra som odlingsbar mark. Utöver detta kan det finnas möjlighet att utveckla närodling. Den sammanlagda allmänna nyttan för planen bedöms överstiga värdet av att behålla jordbruksmarken. PLANDATA Läge och karaktär Planområdet omfattar ca 17 ha och ligger öster om Skepptuna kyrkby, i anslutning till Skepptuna bygdegård, skola och förskola. Området utgör ett DNR BTN 2012/ :Ö - 3 -

4 avskilt landskapsrum som går från ett öppet jordbrukslandskap i söder till ett mer slutet landskapsrum bestående av en kil av öppen mark omgärdad av två skogsbeklädda höjder i väster och öster. Området sluttar svagt söderut. Markägoförhållanden Marken inom planområdet är privatägd. Planförfarande Bygg- och trafiknämnden beslutade att ett planprogram omfattande bostäder skulle skickas ut på samråd. Den framarbetade detaljplanen för Klockarbol, del av fastigheten Helgåby 1:2, har minskats till 60 bostäder och överensstämmer i övrigt med intentionerna i Planprogram för Klockarbol, del av fastigheten Helgåby 1:2. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2014 I Översiktsplan 2014, är aktuellt område utpekat som förändringsområde för ny bostadsbebyggelse. Området är även utpekat i Sigtuna Kommuns Program för Bostadsbyggande som ett av de områden på landsbygden där exploatering bör ske. I det kommunala bostadsprogrammet anger man både uppförande av bostadshus samt möjlighet till äldreboende. Planområdet låg tidigare inom Arlandas influensområde. År 2008 bestämdes ett nytt influensområde och sedan dess berörs endast en mycket liten del av planområdet av influensområdet. Det område som berörs av buller består i planen av mark för uppförande av teknisk anläggning för VA. Ingen kvartersmark berörs därmed av influensområdets restriktioner. DNR BTN 2012/ :Ö - 4 -

5 Markanvändning enligt Översiktsplan Planområdet ligger i området markerat med F5. Riksintressen Programområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Skepptuna Närtuna Gottröra [AB 70] (delen i Skepptuna socken). Dalgångsbygd utmed den under forntiden viktiga Långhundraleden, dominerad av mindre byar och ensamgårdar och med rikt fornlämningsbestånd, som speglar en bondebygd med kontinuitet sedan järnåldern. Biotopskydd enligt Miljöbalken Mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 första stycket MB. Det gäller bland annat åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Inom planområdet finns ett fåtal åkerholmar vilka bevaras inom Naturområde och LN-område. Detaljplaner Området är inte planlagt sedan tidigare. Program för planområdet Ett planprogram för området har varit på samråd 25 september 2013 till och med den 25 oktober En programsamrådsredogörelse har upprättats. Kommunalt bostadsförsörjningsprogram Planområdet ingår i Sigtuna kommuns Program för bostadsbyggandeför Där står bland annat Området är intressant för nya bostäder som ett led i landsbygdsutvecklingen i kommunens nordöstra delar. Genom att fler ges möjlighet att bo i Skepptuna skapas även stärkta förutsättningar för den kommunala servicen i närområdet att utvecklas. DNR BTN 2012/ :Ö - 5 -

6 Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att den föreslagna exploateringen, enligt kriterier till bilaga 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) och enligt PBL, inte utgör en betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, enligt 6 kap 11 (1998:808) MB, har därför inte upprättats. De konsekvenser som är kända ur miljösynpunkt och som kan påverka eller påverkas av denna exploatering redovisas i denna handling. DNR BTN 2012/ :Ö - 6 -

7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Utsnitt från plankartan. DNR BTN 2012/ :Ö - 7 -

8 Områdesmiljö - bebyggelsestruktur NATUR Mark och vegetation Planområdet är oexploaterat och består av åker och skog. I den östra delen av planområdet finns en äldre tallskog med bland annat några riktigt grova tallar. Området är klassat som kommunalt intresse (klass 3). Angränsande till planområdets norra gräns finns en naturbetesmark med enar. Betet är svagt hävdat och floran är dåligt utvecklad. Naturbetesmarken utanför planområdet består av betad skog och har starka ekologiska samband med närliggande habitat. Området är klassat som länsintresse (klass 2). Inom planområdet bevaras en del av kringliggande skog och en del mindre skogspartier samt åkerholmar. Naturvärdena, och tillgängligheten till dem bevaras till viss del med hjälp av släpp mellan bostadsområdena och buffertzoner mot fastighetsgräns. Flygfoto som visar planområdet med bland annat åkerholmar som bevaras. DNR BTN 2012/ :Ö - 8 -

9 Rekreationsvärde Området ligger i en lantlig miljö. Jordbrukslandskapet och skogsmarken erbjuder möjligheter för friluftsliv. Stigar leder ut i naturmarken och vidare till kulturlandskapet. I regional utvecklingsplan för Stockholmregionen, RUFS 2010 ligger området i en av de gröna kilarna i länet. Begreppet grön kil, som myntades i början på 90- talet, är den grönstruktur som sträcker sig från Stockholmsregionens landsbygd in mot stadens centrum. Regionens sammanlagt tio gröna kilar är mycket ovanliga för en huvudstad och gör att avståndet mellan stad och natur aldrig känns för långt. Rekreationsvärden säkras i detaljplanen med kategorierna NATUR och LN, odling och friluftsliv. Integration segregation Genom att tillåta ny bebyggelse på landsbygden möjliggörs ökad integration där fler människor ge möjlighet till alternativa boendeformer. Tillgänglighet för allmänhet säkras med bestämmelsen x1 i kategorierna odling och friluftsliv (LN) och allmänna platser, NATUR. Man får rida fritt i naturen, eftersom ridning ingår i allemansrätten. Det är tillåtet att rida på enskilda vägar. Om man rider på samma plats flera gånger måste man ha markägarens tillstånd att rida, vilket även krävs idag. Landskapsbild Området för de planerade bostäderna består av flack åkermark med lerjord omgiven av två skogsklädda moränhöjder med partier av berg i dagen. Området ligger på nivåer mellan 10 och 35 meter över havet. Höjdnivåer och strandlinjekartor visar att den centralt belägna åkermarken bildade land först i början av bronsålder. Den södra delen av området angränsar till en dalgång som binder samman Skepptuna med Gottröra. Biotopskydd Mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 första stycket MB. Det gäller bland annat åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Enligt Förordning (1998:1252) definieras en åkerholme som en holme av natureller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Enligt denna definition berör planen två åkerholmar. Planens 2 åkerhomar ligger i LN och där får ej bostäder byggas. DNR BTN 2012/ :Ö - 9 -

10 Geotekniska förhållanden Enligt jordartskartan består området av berg (röd), morän (blå), glacial lera sand-grus (gul) och postglacial finlera (gul). Åkermarken består av mellan till styv lera (gul). Jordartskartan från SGU. Radon Marken klassificeras som normal. Byggnader skall uppföras radonsäkra om inte en undersökning visar att markradonvärdena underskrider de tillåtna värdena. Miljökvalitetsnormer för vatten Utgångspunkten i dagvattenhanteringen är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar från området ska öka efter exploateringen. Området ska klara kraftiga skyfall. Planens utformning med en ökad andel byggbar yta, högre andel hårdgjord yta samt förmodade ökade trafikrörelser inom området kan innebära att mängden föroreningar i dagvattnet från området ökar. Ökad andel hårdgjord yta innebär även ökade vattenflöden vid kraftiga skyfall. Med planens utformning, avsatta ytor för dagvatten och på plankartan angivna planbestämmelser för området anses inte planen försvåra målet att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten förutsatt att relevanta krav utifrån miljöbalken ställs i bygglovsskedet. I södra delen av planområdet utförs en utjämningsdamm med öppen vattenyta med bräddning till öppet dike söder om planområdet. Både renat avlopp- och dagvatten infiltreras lokalt vilket medför att avrinningen från planområdet efter exploatering inte kommer att öka. DNR BTN 2012/ :Ö

11 Fornlämningar och byggnadsminnen Resultatet från den arkeologiska utredningen visade att det finns sex fornlämningar inom utredningsområdet. Fornlämningarna har skyddats i planen genom avsättning till Naturområde samt prickmark med byggförbud (tillstånd kan dock sökas hos Länsstyrelsen för utgrävning). De påträffade fornlämningarna domineras av förhistoriska stensträngar som hägnat en större inäga och en boplats i anslutning till dessa. De övriga fornlämningarna avser ett soldattorp och en husgrund äldre än 1850 samt den fossila åker och brunn som hör till soldattorpet. De lämningar som klassats som övriga kulturhistoriska lämningar utgörs av ett torp (utanför planområdet) och fyra sentida odlingsrösen. Om markingrepp planeras i anslutning till fornlämningarna måste tillstånd sökas hos Länsstyrelsen. Ett eventuellt tillstånd kommer att vara förenat med krav på arkeologiska åtgärder, som ska bekostas av den som utför arbetet. Merparten av boplatsområdet (objekt 14) i söder har avsatts till naturmark. Den mindre, västra delen av boplatsområdet måste vid exploatering föregås av tillståndsansökan hos Länsstyrelsen. Karta över fornlämningar. DNR BTN 2012/ :Ö

12 Djurhållning Utgående från domar i miljödomstolar och miljööverdomstolen kan vissa slutsatser dras gällande skyddsavstånd mellan bostäder och djurhållning. Avstånd mellan befintliga bostäder i planlagt område och stall och gödselplatta bör vara meter och till betande hagar cirka 20 meter, kraven uppfylls väl i planen. Det finns idag hästar i närområdet, närmast på fastigheten sydväst om planområdet angränsade till Skepptuna bygdegård, skola och förskola. BEBYGGELSEOMRÅDET Bostäder Detaljplanen medger att högst 60 bostadsenheter i form av huvudbyggnader får byggas. Därutöver får äldreboende/gruppboende med max 10 bostadsenheter byggas. I detaljplanen finns det kvm byggbar mark för bostäder. Om man bygger 60 bostäder blir det 1600 kvm tomt per bostad. Detaljplanen medger bostäder i 2 plan med inredningsbar vind. Möjlighet till lokaler för kommersiellt ändamål som småskalig handel, kontor och dylikt som inte är störande för omgivningen avseende lukt, buller och trafik är tillåten. Avsikten är att erbjuda ett varierat boende där flera olika, såsom friliggande villor, radhus och mindre flerfamiljshus i form av exempelvis boende för äldre. Unyttjandegrad och fastighetsindelning Minsta tomtstorlek för friliggande enbostadshus och flerfamiljshus inom planområdet är 1000 m2. Byggnadsarean för huvudbyggnaden får vara högst 200 kvm. Därutöver får 2 komplement- byggnader om tillsammans 100 kvm byggas. Minsta tomtstorlek för radhus/parhus/kedjehus/ inom planområdet är 300 m2. Byggnadsarean för huvudbyggnaden får vara högst 150 kvm. Därutöver får 2 komplement- byggnader om tillsammans 50 kvm byggas. Om tomt är mindre än 500 kvm får dock byggnadsarea vara max 100kvm. Antal våningar begränsas till två med inredd vind. Komplementbyggnad får högst ha 1 våning och högsta tillåtna byggnadshöjd är 3,5 m och högsta tillåtna totalhöjd 6m. Slutlig reglering av antal fastigheter sker vid lantmäteriförrättning efter laga kraft vunnen detaljplan. Fastighetsgränser ska anpassas efter terräng- och naturförutsättningar på platsen. DNR BTN 2012/ :Ö

13 Kvartersgatornas placering ska i huvudsak följa illustration, dock får placering naturanpassas vid utsättning på plats. Lantmäteriet reglerar bildandet av gemensamhetsanläggningar. Dessa kan behövas exempelvis för gator, miljöstation, VA-teknisk anläggning, energianläggningar och ledningar. Exempel på placering av vägar och hus DNR BTN 2012/ :Ö

14 Riktlinjer för ny bebyggelse Bebyggelsetyp och placering ska väljas utifrån platsens terräng och vegetation för att minimera behov av sprängning, schaktning och utfyllnad. Byggnaderna ska kännetecknas av beständighet, bekvämlighet och skönhet, med gott dagsljusintag. Byggnads avstånd till tomtgräns får ej understiga 1 meter om inte överenskommelse med granne görs. Respektive bostad kan sägas ha en fin sida och en fri sida, dvs huset dockar sin framsida vid kvartersgatan och har sedan en trädgårdssida med möjlighet att lite friare form komplettera med förråd, växthus, etc. Husens trädgårdssidor öppnar sig mot antingen den gamla hagmarken eller den stora skogen. Den beskrivna fria sidan ska tolkas inte som baksidor, utan som sidor både med stora utblickar, och omvänt, också som blickfång för passerande människor. Med enkla medel går det att skapa en varierad miljö genom att styra husens placering i förhållande till gatan. Husens placering anpassas till platsen. Hestra Park i Borås. Niels Torp Arkitekter. Hus kan med fördel placeras med långsidan mot söder för att på detta sätt möjliggöra solceller på tak. Gator och trafik Vägnät Områdets anslutning till väg 934 kräver tillstånd hos trafikverket. Kvartersgator utförs i första hand med grus. DNR BTN 2012/ :Ö

15 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik inom planområdet kommer, på grund av den ringa trafikmängden, i huvudsak att ske på nyanlagda kvartersvägar. Därutöver finns det möjlighet för en bilfri och oavbruten central gång- och cykelstig igenom området i nord - sydlig riktning. Gång- och cykelstigen placeras med fördel i den västra delen av den gamla åkermarken och bildar då gräns mellan tomtmark och den gemensamma marken för odling och friluftsliv. Stigen mynnar till gångväg över skolområdet till busshållplatsen i sydväst. Gående och cyklande ska kunna röra sig fritt utmed kvartersvägar och platser. Kollektivtrafik I planområdets närhet finns en busshållplats, Skepptuna bygdegård. Den ligger på landsvägen intill skolan. Den trafikeras av linje 586 mot Märsta och linje 531 mot Upplands Väsby. Sammanlagt 9 turer per dag. Parkering I anslutning till varje bostad ska det finnas plats för två bilar. Inom området ska det också finnas plats för ett antal besöksparkeringar. Cykelparkering ska ordnas på den egna tomten samt vid busshållplatsen. Störningar Trafikbuller Föreslagna bostäder ligger utanför Arlanda flygplats influensområde (FBN 55dBA). DNR BTN 2012/ :Ö

16 Teknisk försörjning Energiförsörjning Influensområde för flygbuller markeras i blått Gemensamt värmecentral får byggas på kategorin E. El För att trygga el-försörjning finns behov av en plats för transformator, som lämpligen placeras vid infarten till planområdet. Avfall Avfall hanteras enligt kommunens avfallsplan. I första hand bör ett system med gemensam lösning för avfallshantering skapas med en plats som medför att transportbil kan hämta utan att backa. Gemensamt sophus får byggas på kategorin E. Dricksvatten En ny vattentäkt har öppnats och kommer att försörja området med vatten. Provtagning redovisar tjänligt vatten i mycket god kvantitet. Bedömningen görs att befintliga dricksvattenbrunnar i området ej kommer att påverkas av föreslagen lösning för dricksvatten. DNR BTN 2012/ :Ö

17 Dricksvatten provtagnings brunnar. Exploatör tar fram skyddsföreskrifter för vattentäkt i samband med exploatering. Avlopp En lokal lösning för avloppshantering har tagits fram av Upplunda Vatten. Avloppsvattnet pumpas i LPS system från respektive fastighet, alternativt i självfall till gemensamma pumpstationer som pumpar avloppsvattnet till ett gemensamt avloppsreningsverk placerad enligt ritning i områdets sydöstra hörn. Alternativ reningsmetod kan vara så kallad filterbäddsteknik där fosfor reduceras genom ett kalkfilter. Tekniken möjliggör återföring av fosfor till åkermark i ett kretsloppssystem. Efter rening i avloppsreningsverket pumpas vattnet till ett utsläppsområde i en sandakvifer i planområdets södra del. Renat avloppsvatten fördelas till sandlagret genom spridningsrör i stenmaterial liggande på sandlagret. I sandakviferns södra del utförs en utjämningsdamm med öppen vattenyta med bräddning till öppet dike söder om planområdet. Angående skyddsavstånd finns inga värden gällande hälsa eller smittskydd. Skyddsavstånd mellan behandlingsstation (avloppsreningsverk) och bostadshus är satt till minst 20 meter, beroende på terräng och vegetation. Skolan och andra grannar kommer att ges möjlighet att ansluta sig till områdets vatten och avloppslösning i samband med exploateringen. Bedömningen görs att befintliga dricksvattenbrunnar i området ej kommer att påverkas av föreslagen lösning för avlopp. Dagvatten EU: s ramdirektiv och förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön innebär att miljökvalitetsnormer inte får överskridas och att tillståndet i våra vatten inte får försämras. Enligt 2 kap 2 PBL ska DNR BTN 2012/ :Ö

18 miljökvalitetsnormerna följas vid planläggning. Planhandlingar ska visa hur recipienten påverkas, vilka yt- och dagvattenåtgärder som ska regleras och säkerställas för att följa miljökvalitetsnormerna. Vid exploatering ska publikation P105 Svenskt Vatten hållbar dag- och dränvattenhantering 2011 beaktas, vilket innebär följande: Minska övergödning Minska effekter av klimatförändringar Skydda grundvatten och ytvatten Förebygga översvämningar Minska utsläpp av giftiga ämnen. Lokalt omhändertagande med fördröjning på egen tomt. En förstudie av hantering av dagvatten i området har genomförts av Upplunda Vatten, förstudien påvisar en god rening av dagvattnet och att recipienten ej kommer att påverkas negativt. Dagvattenhanteringen ska där det är möjligt ske genom lokal infiltration till mark, så kallat LOD system. Där lokal perkulation ej är möjlig dras dränering och stuprör till områdets vägdiken. Dagvattnet leds från vägdiken vidare till en nyanlagd bäck anlagd på den centrala ängsmarken. Vatten leds vidare söderut till en utjämningsdamm och därifrån släps dagvattnet ut i befintligt åkerdike söder om planområdet och rinner genom flacka åkerdiken till Åkerströmmen ca 700 m sydost om planområdet Ingen förändring av i dagvattenriktning förväntas på grund av exploateringen.. Dagvatten ska fördröjas och infiltreras inom fastigheten innan breddning får ske till lokala vägdiken. Dagvatten från gemensamma asfalterade parkerings- och körytor utomhus ska fördröjas och vid bedömt behov renas via oljeavskiljande åtgärder innan avledning sker. Tak- och fasadmaterial får inte utföras i koppar och omålad zink. BRF. Understenshöjden. Dagvattendamm och bäck är delvis torra under stora delar av året. DNR BTN 2012/ :Ö

19 Risker Tekniska anordningar för avlopp och dagvatten ska utformas barnsäkert, till exempel med tillförlitlig låsning. Inga anordningar som kräver inhängning planeras. Barnkonsekvenser För att tillvara ta barns åsikter och på ett bra sätt kunna analysera de konsekvenser hos barn som exploateringen medför har samråd hållits med Skepptuna Skola. Ett initialt möte med företrädare för skolan har genomförts där synpunkter inhämtats inom de områden som berör skolan. Till exempel har behovet av en lämplig plats för hämtning och lämning i närheten av skolan diskuterats, behov av en trafiksäker lösning intill vägen som leder upp till bostadsområdet samt skolans möjlighet att ströva fritt i området och att ta sig upp i skogen bakom den planerade bostadsbebyggelsen. Vidare hålls under planarbetet en workshop med skolans elever i syfte att ta tillvara på de frågor och funderingar som barnen har vad gäller den aktuella bostadsbebyggelsen och hur detta påverkar dem men även samhällsutveckling och planering i stort. Dialogen med skolan har varit en viktig del i att utforma planen och dess bestämmelser. Barnens intressen har gett plats på så sätt gemensamma ytor tillskapas mitt i bebyggelsen med plats för lek m.m. Möjlighet finns för barn att växa upp i en lantlig miljö. Planen medför inte någon diskriminering av barn, utan kan ses som ett av fler alternativ för att bosätta sig i kommunen. DNR BTN 2012/ :Ö

20 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Tidplan Planprocessens skeden start - program -plansamråd- granskning-antagande - laga kraft Här befinner vi oss nu Planen hanteras enligt nedan: Samråd 4: a kvartalet 2015 Granskning 1: a kvartalet 2016 Antagande 2: a kvartalet 2016 Laga kraft 2: a kvartalet 2016 Ansvarsfördelning/Huvudmannaskap Fastighetsägaren ansvarar för att området byggs ut och försörjs med väg, teknisk utbyggnad och eventuell sanering av förorenad mark m.m. Godkänd lösning för vatten och avlopp ska finnas innan slutbevis utfärdas. Sigtuna kommun är inte huvudman för allmän plats. Anledning till att kommunen inte är huvudman för allmän plats är att det dels är ett litet område och dels ligger helt skilt från all övrig samhällsbebyggelse. Avtal Planavtal har träffats mellan Sigtuna kommun och ägaren till Helgåby 1:2 som reglerar kostnader för att upprätta detaljplan. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Markägare ansöker om avstyckning av kommande tomter och bildande av gemensamhetsanläggning. Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark, NATUR. DNR BTN 2012/ :Ö

21 Ekonomiska frågor Ekonomisk genomförbarhet Framtida driftskostnader kommer inte att belasta kommunen annat än traditionella kostnader i form av kommunal service. Genom att planavtal har upprättats ska ingen planavgift tas ut i anslutning till bygglov. Administrativa frågor Genomförandetiden slutar 15 år efter det att planen vunnit laga kraft Etapp 1-35 bostadsenheter. Genomförandetiden för etappen börjar löpa då detaljplanen vinner laga kraft. Etapp bostadsenheter. Genomförandetiden för etappen börjar löpa först när 75 % av byggrätterna, inom kvarters- mark (B) i etapp 1, har bebyggts eller efter 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av Stadsbyggnadskontoret. Planhandlingarna har tagits fram av Topp Konsult Svenska AB genom Arkitektkontor Nils Söderlund AB. Märsta Åsa Nilsson Bjervner STADSBYGGNADSCHEF Andreas Thoor PLAN- OCH BYGGLOVSCHEF DNR BTN 2012/ :Ö