Arbetet mot diskriminering. behandling. Varagårds förskola. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 1

Transkript

1 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Varagårds förskola Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 1

2 Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 2

3 Innehållsförteckning Vår definition av begreppen kring diskriminering och kränkande behandling... 4 Direkt och indirekt diskriminering... 4 Kränkande behandling... 4 Trakasserier... 4 Sexuella trakasserier... 4 Andra begrepp som är kopplade till diskriminering... 5 Befogade tillsägelser... 5 Process... 6 Diskrimineringslagen kapitel Skollagen kapitel Utvärdering av förra årets plan mot kränkande behandling... 8 Nuläge... 8 Genomförda kartläggningar... 8 Utvärdering, kartläggning och analys visade följande... 8 Handlingsplan utifrån kartläggning och analys... 8 Plan mot kränkande behandling... 9 Akut situation Arbetsgång vid händelse barn - barn Arbetsgång vid händelse personal - barn Information till barn och vårdnadshavare Kommunikationsplan för detta dokumentet Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 3

4 Vår definition av begreppen kring diskriminering och kränkande behandling Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar alltså kan en personal diskriminera ett barn, men inte tvärtom. Ett barn kan därmed inte heller diskriminera ett annat barn, eftersom de är jämställda. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de olika diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn/elever som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara både ett barn som utsätter ett annat barn eller en personal som utsätter ett barn. Kränkningar kan vara: Fysiska (våld, knuffar och slag m.m.) Verbala (öknamn, hot m.m) Psykosociala (ryktesspridning, utfrysning m.m.) Skrift- och bildburna (sms, mail, mms, olika sociala medier) Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det kan vara både ett barn som utsätter ett annat barn eller en personal som utsätter ett barn. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är när en person blir utsatt för kränkande behandling eller bemötande av sexuell natur, som kränker den utsattas värdighet och/eller personliga integritet. Ett exempel på sexuella trakasserier kan vara när en person blir utsatt för fysisk beröring, blickar eller kommentarer som barnet ifråga själv upplever som kränkande. Det kan vara både ett barn som utsätter ett annat barn eller en personal som utsätter ett barn. Sexuella trakasserier kan vara: Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 4

5 Att ta på någon på ett sätt som den inte gillar. Att skicka meddelanden om sex till någon som inte gillar det, till exempel genom sms eller chatt. Att visa sig själv på ett sexuellt sätt för någon som inte vill det, till exempel i webbkameran. Att ta bilder på någon som sen sprids utan att personen vill det. Att visa eller sätta upp sexuella bilder som känns obehagliga för andra. Att sprida sexuella rykten om någon, som att den personen har haft sex med många. Att göra något sexuellt med sitt kroppsspråk inför någon som inte gillar det. Att titta på någon på ett sätt som kan uppfattas som sexuellt och obehagligt. Att prata eller skämta om sex med någon som inte gillar det. Andra begrepp som är kopplade till diskriminering Mobbning - En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism - En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet - Rädsla för, stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga uttryck. Homofobi - En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism - Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Befogade tillsägelser Förbudet för personal att utsätta barn för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barnet/eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 5

6 Process Barnens delaktighet Beskriv hur och när barnen är delaktiga i kartläggningen, analysen och framtagandet av aktiviteter för att främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Beskriv t.ex. vilka forum som finns. Det är viktigt att få med både kartläggningen av förekomsten och risk för förekomsten av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Genom aktiviteter och tema i det dagliga arbetet deltar barnen i arbetet mot kränkningar. De får då utbildning i likabehandlingsarbetet. De får möjlighet att känna, uppleva och aktivt delta i olika aktiviteter. Aktiviteterna är förebyggande och styrs också utifrån gruppens behov. Pedagogerna och barnen pratar om hur man ska vara mot varandra mm. Frågor om otrygga miljöer tas upp och vi går på spanning med barnen där vi undersöker olika miljöer. På förskolan pratar man om lika rättigheter bl. a. vid matbordet, i smågrupper och i den dagliga verksamheten. Barnen tillfrågas om förslag på åtgärder. Man kan tex ha kompisregler. Varje termin genomförs enkät med frågor. Enkäten används i det förebyggande arbetet och barnen är med i framtagandet av frågorna och i analysarbetet. Personalens delaktighet Beskriv hur och när personalen är delaktiga i kartläggningen, analysen och framtagandet av aktiviteter för att främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Beskriv t.ex. vilka forum som finns. Det är viktigt att få med både kartläggningen av förekomsten och risk för förekomsten av diskrimingering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Personalen är delaktiga i hela arbetet med planen kontinuerligt. Löpande diskussioner vid veckomöten, APT lägs in i vårt årshjul och utvecklingsdagar. Kompetensutbildning vid behov. All övrig personal som kök, vaktmästare eller ekonomibiträde delges planen. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 6

7 Diskrimineringslagen kapitel 3 Förskolan ska arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder. Verksamheten ska ha rutiner och riktlinjer i syfte att förhindra diskriminering och trakasserier och detta dokument innehåller därför riktlinjer och rutiner kopplat till detta för att säkerställa att det finns. Det tidigare kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation och detta uppfyller förskolan genom att använda den digitala plattformen Stratsys och där dokumentera och planera samtliga steg i arbetet med aktiva åtgärder enligt nedan angiven ram. (Bild från DO, Infoblad Nya bestämmelser för förskola och skola) I diskrimineringlagen kapitel 3 finns det också beskrivet att det tydligt ska framgå hur barn och personal är delaktiga i arbetet. Detta framgår genom de beskrivningar som verksamheten gör när de dokumenterar sina undersökningar. För att på ett enkelt och tydligt sätt kunna få en bild av hur verksamheten arbeter med barn, elever och personals delaktighet beskrivs detta också på ett sammanfattande sätt i kapitel 3, under rubriken Process. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 7

8 Skollagen kapitel 6 Utvärdering av förra årets plan mot kränkande behandling Hur har utvärderingen av planen gått till och vilka har deltagit? Förskolan är helt nystartad så det fins inget att utvärdera. Nuläge Genomförda kartläggningar Vilka kartläggningar (undersökningar) har gjorts för att få fram ett nuläge? Detta arbete ska göras när pedagoger och barn finns på förskolan. Vi går då på spaning dvs vi observerar gruppen och pratar med barnen och gör dem delaktiga i arbetet. Utvärdering, kartläggning och analys visade följande Utvärdering = utvärderingen av förra årets plan (hämtas direkt från utvärderingsrapporten Utvärdering av arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Kartläggning = Resultatet av de genomförda kartläggningar som gjorts. Vad har kartläggningarna visat? Analys = Var är orsaken till resultatet i utvärderingen och kartläggningen? Varför ser det ut som det gör? (analysen av resultetat i utvärderingen som gjordes i våras hämtas in direkt här. Den plus er analys av kartläggningen ger dig den sammantagna analysen som du sedan kan ta avstamp från för att skapa årets åtgärder. ) OBS! Inhämtningen av utvärderingen i våras kommer igång först detta läsåret (detta är ju första året som vi gör på detta sätt). Du kan själv hitta din samlade utvärdering och analys i din kvalitetsrapport som du gjorde nu i våras. Det gör du genom att gå in i din kvalitetsrapport och kopiera texten och klistra in här. Behöver du hjälp med detta? Kontakta Lina Kenthsdotter Persson på lina.kenthsdotter-persson@bjuv.se Handlingsplan utifrån kartläggning och analys Redogör för de huvudsakliga slutsatserna. (Vad har ni kommit fram till genom kartläggningen och analysen av resultatet?) Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 8

9 Plan mot kränkande behandling Planen hämtas in automatiskt från Åtgärder under rubriken Arbetet mot kränkningar som ligger under rubriken Värdegrund. Ta gärna hjälp av användarmanualen, Dokumentation av värdegrund - arbetet mot kränkningar i Stratsys. Du måste fylla i åtgärderna där först för att din Plan mot kränkande behandling ska kunna skapas i denna rapport. Klicka i avsnitt klart och tryck spara och stäng! Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 9

10 Akut situation DET ÄR ALLTID DEN UTSATTES UPPLEVELSE SOM AVGÖR OM DET FINNS GRUND FÖR UTREDNING När en personal får kännedom om att ett barn är utsatt/känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling gäller rutinen "anmäla, utreda, åtgärda och följa upp". En kommunövergripande rutin, som anger att anmälan ska ske i det digitala systemet LISA samt att särskilda dokument bör användas för att säkerställa att allt görs, finns men varje verksamhet ska ha en tydlig handlingsplan för vem som gör vad. Det ska vara tydligt vem som ska göra, vad som ska göras och när det ska göras. Arbetsgång vid händelse barn - barn Vad görs? Vem gör det? När görs det? Informera barnets ansvarspedagog Informera förskolechef vårdnadshavare och eventuellt elevvårdsteam inled utredning av händelsen tillsammans med vårdnadshavare, barn och ansvarspedagog Uppföljning av det inträffade genomförs tillsammans med vårdnadshavare och barn Den som har uppmärktsammat situationen ansvarspedagog Förskolechef Förskolechef ansvarar och ansvarspedagog är med Direkt Direkt Direkt Två veckor efter första samtalet.uppföljningar görs tills allt käns bra. Arbetsgång vid händelse personal - barn Vad görs? Vem gör det? När görs det? Den som ser att ett barn bli kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal attdet är förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Anmälan upprättas. Barn och vårdnadshavare bjuds in till möte. Information/samråd ska alltid ske med HR Uppföljnings samtal med pedagog och barn och vårdnadshavare Den som uppmärksammar situationen Förskolechefen Förskolechefen Förskolechefen Direkt till förskolechefen Direkt Direkt Två veckor efter första samtalet. Uppföljningar görs tills allt känns bra. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 10

11 Information till barn och vårdnadshavare Utsatt för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling Om du känner dig utsatt, om du ser någon annan bli utsatt, om du får kännedom att någon blivit utsatt eller om du har ett barn som berättar att det blivit utsatt - berätta för din eller barnets lärare eller en annan vuxen på förskolan som du har förtroende för. Vi som jobbar i verksamheten har ansvar att arbeta som det här dokumentet beskriver och kommer att ta tag i det som hänt. Lärarna har ansvar för att utreda i första hand och om de är parten som utsätter barn är det förskolechef som går in och genomför utredningen. Om det är förskolechef som utsätter är det för- och grundskolechefen som genomför utredningen. Varningssignaler hos barnet Dessa tecken kan naturligtvis bero på andra orsaker, men de motiverar kontakt mellan förskola och vårdnadshavare: Nedstämdhet/ledsnad Motvilja att gå till skolan Smärtor: ex: huvudvärk, magont Brist på sociala kontakter (kamrater och vuxna) Kommer hem med tecken på att ha varit fysiskt utsatt (blåmärken, trasiga kläder etc.) Oförklarlig ovilja att prata om förskolan Kontaktuppgifter Namn Titel mailadress telefonnummer Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 11

12 Kommunikationsplan för detta dokumentet När detta dokument är färdig ska den kommuniceras till all personal inom verksamheten, samtliga barn och deras vårdnadshavare. För att vi ska försäkra oss om att innehållet når ut till så många som möjligt och att de får möjlighet att tillgodose sig innehållet så har vi fastslagit följande kommunikationsplan: Dokumentet publiceras på vår hemsida under rubriken Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och på den digitala plattformen Infomentor. All personal i verksamheten informeras om innehållet på ett APT (arbetsplatsträff). Planerna i dokumentet implementeras i arbetslagens handlingsplan. Innhållet i dokumentet lyfts fram i samtliga barngrupper på samlingar och under gruppsamtal. Innehållet anpassas efter barnens ålder och mognad och avhandlas vid ett flertal tillfällen, för att nå en god förståelse av dess betydelse. Vårdnadshavare informeras av arbetslagen om att dokumentet finns tillgänglig på hemsidan. Nya barns vårdnadshavare får information om dokumentet när deras barn börjar i verksamheten. Huvuddragen i dokumentet, presenteras på ett föräldramöte i varje arbetslag eller avdelning. Arbetets löpande process under året kommuniceras i föräldrarådet/föräldrasamverkan genom rektor eller förskolechef. Förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 12