PM GEOTEKNIK. GU Mörviken 1:63 och 1:78 GLULAM OF SWEDEN AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UTREDNING

Transkript

1 GLULAM OF SWEDEN AB GU Mörviken 1:63 och 1:78 UPPDRAGSNUMMER: ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UTREDNING DEL I PLANPROGRAM ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen N i kl a s Sv ed Geotekniker Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) niklas.sved@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och syfte 3 2 Underlag 3 3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation 3 4 Mark- och jordlagerförhållanden Topografi Jordlagerföljd Hydrogeologiska förhållanden Materialtyp/Tjälfarlighet Markradon Härledda värden 6 5 Beräkningar Sättningar Stabilitet 7 6 Översiktliga rekommendationer Sättningar Stabilitet Grundläggning Schakt Packning och återfyll Omgivningspåverkan Geokonstruktion 9 7 Avslutning 9 RITNING Beteckning Typ Skala Format Datum Rev. datum G T Tolkad sektion 1:100 A (9)

3 1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Glulam of Sweden AB har Sweco Civil AB utfört översiktlig geoteknisk undersökning inför byggnation på fastigheterna Mörviken 1:63 och 1:78. Syftet med undersökningen har varit att i planprogramskedet översiktligt klarlägga de geotekniska förhållandena för att lämna rekommendationer inför byggnation samt bedöma möjlig exploateringsgrad på det undersökta området. De geotekniska fält- och laboratorieundersökningar som utförts finns redovisade i Markteknisk undersökningsrapport (MUR) geoteknik, upprättad av Sweco Civil AB Föreliggande PM behandlar endast rekommendationer och synpunkter i planprogramskedet och får ej utgöra del av förfrågningsunderlag. 2 Underlag Utöver ovan nämnda Markteknisk undersökningsrapport har följande underlag nyttjats: Jordarts- och jorddjupskarta, upprättad av SGU 3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation Det undersökta området är beläget i centrala Åre, på andra sidan E14 från kabinbanans dalstation, se figur 3.1. Området utgörs idag av gräsytor, belagda ytor, buskage samt befintliga konstruktioner i form av två enplansvillor. Figur 3.1. Det undersökta områdets placering i Åre markerat med svartstreckad linje. Karta från Eniro 3 (9)

4 Enligt SGU:s jordartskarta består de naturliga jordlagren i området av älvsediment, sand, se Figur 3.2. Figur 3.2. Jordartskarta från SGU med det undersökta området markerat med svartstreckad linje I dagsläget planeras inom området byggnation av boende, hotell och handel i byggnader upp till tolv våningar, samt ett parkeringsgarage under mark i ett eller två plan. 4 Mark- och jordlagerförhållanden 4.1 Topografi Området är måttligt kuperat och sluttar mot Åresjön i syd. Marknivåerna inom det undersökta området varierar mellan ca +405 och +410 m. 4.2 Jordlagerföljd Det undersökta området täcks av ett ca 0,2 m tjockt organiskt ytskikt. I områdets västra och centrala del (i anslutning till befintliga hus) återfinns fyllnadsmaterial med en mäktighet upp till ca 1,0 m under det organiska ytskiktet. Fyllnadsmaterialet underlagras av ett siltlager som i huvudsak innehåller sandig silt och har en mäktighet på ca 0,8 1,9 m, och bedöms ha mycket låg låg relativ fasthet. Efterföljande lager är en sandig siltmorän (ytmorän) som bedöms ha medelhög hög relativ fasthet och en mäktighet på ca 1 2 m. Underliggande lager är en lermorän (bottenmorän), som lokalt kallas blåhall, och karakteriseras av dess blåa färg. Bottenmoränen bedöms ha mycket hög relativ fasthet och en mäktighet på minst 2 3 m. Bottenmoränen vilar på berg som bitvis bedöms vara sprickigt. Exakt djup på övergången mellan bottenmorän och berg har varit svårt att fastställa då moränen är mycket fast och 4 (9)

5 uppvisar liknande sonderingsresultat som berg, men bergytans övernivå bedöms ligga på ett djup av ca 5 6 m. 4.3 Hydrogeologiska förhållanden Djup till mark-/grundvatten har mätts i två undersökningspunkter. Uppmätta djup redovisas i Tabell 4.1. Tabell 4.1. Sammanställning av mark-/grundvattenmätning Punkt Djup under markyta [m] Mark-/grundvattennivå [m.ö.h.] Datum för mätning SW1805 3,8 405, SW1712 2,5 399, Mark- och grundvattennivåer varierar med årstid och nederbörd. Mätning och observationer enligt ovan har utförts på våren då grundvattennivåerna bedöms ligga högre än sommaren och vintern. Grundvattenströmning bedöms ske i siltlagret alternativt fyllningen som överlagrar yt- och bottenmoränen. 4.4 Materialtyp/Tjälfarlighet Bestämning av jordarters materialtyp och tjälfarlighetsklass har utförts enligt Anläggnings AMA 17 tabell CB/1. Samtliga påträffade jordarter bedöms tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass Markradon En översiktlig mätning av markradon har utförts med radonmätare Markus 10. Mätningar utfördes i undersökningspunkt SW1803. Mätresultatet redovisas i Tabell 4.2. Tabell 4.2. Sammanställning av uppmätt markradon Punkt Markradonhalt [kbq/m 3 ] SW SW Marken vid punkter SW1801 samt SW1803 klassas som normalradonmark (10 50 kbq/m 3 ) och radonskyddat byggnadsutförande ska tillämpas. 5 (9)

6 4.6 Härledda värden Karakteristiska värden för jordens hållfasthetsegenskaper har bestämts med ledning av utförda undersökningar, erfarenhetsvärden samt TK Geo 13, se Tabell 4.3. Tabell 4.3: Sammanställning av hållfasthets- och deformationsparametrar Materialegenskaper Sandig silt (låg relativ fasthet) Karakteristiskt värde Friktionsvinkel k 33º E-modul Ek 8 MPa Tunghet k 17 kn/m 3 Tunghet under gvy k 9 kn/m 3 Ytmorän (medelhög till hög relativ fasthet) Friktionsvinkel k 38º E-modul Ek 40 MPa Tunghet k 22 kn/m 3 Tunghet under gvy k 12 kn/m 3 Bottenmorän blåhall (Mycket hög relativ fasthet) Friktionsvinkel k >42º E-modul Ek >90 MPa Tunghet k >22 kn/m 3 Tunghet under gvy k >12 kn/m 3 5 Beräkningar 5.1 Sättningar Översiktliga sättningsberäkningar har genomförts för att ge rekommendationer i syfte att undvika differentialsättningar på framtida byggnation. Materialparametrar är tagna från tabell 4.3. Lasttillskott från planerad byggnation i tolv plan plus ett källarplan och fyllning har antagits q = 135 kpa. För beräkningarna antas källarplanet anläggas i nivå med Kabinebanevägen (ca +405) och vilar således på sandiga-siltlagret i byggnadens södra del och på bottenmoränen i byggnadens övre del (närmast E14). Detta ger en differentialsättning δ diff,1 = 2,9 cm. Ett alternativ är att grundlägga källarplanet en halv våning lägre än Kabinbanevägen (ca +403), så att grunden vilar på ytmoränen i byggnadens södra del och på berg i byggnadens norra del. Detta ger en differentialsättning δ diff,2 = 0,9 cm. 6 (9)

7 5.2 Stabilitet I detta skede har inga stabilitetsberäkningar utförts. 6 Översiktliga rekommendationer 6.1 Sättningar Grundläggning ska ej ske på ytlig löst lagrad sandig silt, eftersom att skadliga differentialsättningar kan uppstå. För eventuell grundläggning på ytmoränen krävs mer utförliga sättningsberäkningar i ett senare skede, när byggnationens omfattning och läge är känd. Vid byggnation av garage i två plan under mark sker grundläggning på berg alternativt fast bottenmorän. Risk för sättningar förekommer ej. 6.2 Stabilitet Då jordlagren består av friktionsjord av liten mäktighet bedöms det inte föreligga någon risk för ras eller skred inom området. Även erosion och slamströmmar utesluts på grund av omgivande marks växtlighet, topografi och bebyggelse. Berg i dagen eller ytligt berg återfinns ej inom eller i närheten av området, därav förekommer ingen risk för bergras eller blocknedfall. 6.3 Grundläggning Jordlagren utgörs i huvudsak av mycket tjällyftande jordarter. Grundläggning ska utföras frostskyddad. Frostskyddad grundläggning kan utföras antingen genom utskiftning av tjällyftande jord och/eller termisk isolering för att förhindra skadlig tjälnedträngning. Grundläggning ska utföras radonskyddat. För att undvika skadliga sättningar rekommenderas att grundläggning sker genom urskiftning av massor till bottenmoränen, följt av uppfyllning med packat fyllning till önskad grundläggningsnivå. För bottenmoränens ungefärliga läge i profil, se tolkad sektionsritning G T. 6.4 Schakt Siltdominerande jordar kännetecknas av att de vid vattenöverskott blir lätteroderade, flytbenägna och tjälaktiva. Vid torra och väldränerade förhållanden kan jorden schaktas i relativt branta släntlutningar. Förekommande Blåhall är mycket fast och svårschaktad, vilket innebär stort motstånd mot losstagning och liten skopfyllnadsgrad. Vid vattenupptagning blir moränen sannolikt av vällingliknande karaktär. Byggnationen kommer att utföras i direkt anslutning till befintlig infrastruktur. Detta innebär att djupa schakter ska stabiliseras med hjälp av tillfälliga sponter. Dimensionering 7 (9)

8 av tillfällig spont sker i projekteringsskedet när byggnationens omfattning och placering är känd. Grundläggning bedöms komma att ske under grundvattennivån. I detta skede bedöms omhändertagande av eventuellt inläckande grundvatten kunna ske genom pumpgrop i schakt med principutformning enligt Figur 6.1 och etappvis schaktningsförfarande. Grundvattnets flödeshastighet ska fastställas i projekteringsfasen för att verifiera att omhändertagande av grundvattnet kan ske genom pumpgropar. Figur 6.1. Princip för hantering av vatten i schakt Om planerad byggnation innehåller garage under mark i två plan bedöms att bergschakt erfordras. Eventuell bergschakt ska utföras enligt anläggnings AMA 17 kod CBC Packning och återfyll Innan återfyllning sker ska besiktning av schaktbotten göras. Materialskiljande lager av geotextil med minst bruksklass N3 ska läggas på schaktbotten. Utförandet skall ske enligt Anläggnings AMA 17 kod DBB.31. Återfyllnadsmaterialet ska vara av materialtyp 1 eller 2 enligt tabell CE/1 i Anläggnings AMA 17. Återfyllning med packad fyllning ska göras med minsta tjocklek 0,3 m ovan schaktbotten. Packning ska ske med packningsutrustning och minsta antal överfarter enligt tabell CE/4 i Anläggnings AMA 17. Den packade fyllningen ska ha en större bredd och längd än den nya plattan/sulan den ska bära. Minsta utsträckning i plan och djup framgår av Figur (9)

9 Figur 6.2. Illustration av fyllningens minsta utsträckning i plan och djup 6.6 Omgivningspåverkan I samband med schakt och packning av fyllning uppkommer markvibrationer. Närliggande byggnader och anläggningar kan påverkas. Även val av spontmetod kan påverka närliggande verksamhet. I projekteringsskedet bör en kontrollplan gällande omgivningspåverkan upprättas. 6.7 Geokonstruktion Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk kategori 2 (GK2). 7 Avslutning I projekteringsskedet, när lägen på planerade byggnader, ledningar m.m. är kända, ska kompletterande undersökningar utföras. Exempel på undersökning är att utföra ett antal provgropar eller geotekniska undersökningar för att fastställa bergöverytans exakta läge, grundvattnets flödeshastighet samt jordens blockhalt. SWECO Civil AB Geoteknik Östersund Niklas Sved Geotekniker Robert Jonasson Granskning 9 (9)

10 GLULAM OF SWEDEN AB