Kristianstads konsthall 3/2 1/5 2018

Transkript

1 Kristianstads konsthall 3/2 1/ Medverkande konstnärer: Cecilia Edefalk Hanna Ljung Richard Long Stenar och berg består av olika mineraler, metaller och kvarts. De står för något beständigt och oförgängligt, men varar samtidigt inte för evigt. Det är ett material som formas av naturens och människans krafter. Sten eroderar, spricker, huggs, slipas och förs bort på olika sätt från sina ursprungliga platser. Sten bär på naturens och människans historia och berättelser. Norr om Kristianstad i nordöstra Skåne finns Stenriket. Det är en geografisk plats där svensk stenindustri bryter och förädlar natursten. Världens bästa diabas det svarta guldet bryts i dessa trakter och stenens inflytande i området är tydlig i och med den mer än 100-åriga stenindustrins historia. Till denna trakt har många konstnärer sökt sig för att arbeta med och uttrycka sig i det hårda materialet. Hur konstnärer förhåller sig till sten som material har förändrats genom åren. Från att tidigare skapat stora skulpturer och monument arbetar flera konstnärer idag med natursten på nya mer filosofiska och idébaserade sätt. Utställningen Stenens röst presenterar fyra konstnärer som använt sten som en utgångspunkt i sin konst. Konstverk som tar reda på hur människan förhåller sig till sten som material, objekt och spegling av oss själva filosofiskt, vetenskapligt och andligt. Allt från utforskning av landskap och historia till undersökningar av våra egna kroppars beståndsdelar. Till utställningen finns en trycksak producerad som ger fler aspekter av stenens karaktär genom ytterligare material av de deltagande konstnärerna, samt med en text av Johan Redin, filosof med inriktning på kulturgeologi.

2 Ta med en sten! Bidra till utställningen Stenens röst som besökare genom att ta med och lämna en sten i konsthallen. Program (med reservation för ev. ändringar) För mer information om programmet besök websidan kristianstadskonsthall.se Vernissage: Lördag 3 februari kl Utställningen invigs kl. 14 av Elisabeth Millqvist, chef/konstnärlig ledare för Wanås Konst. Lunchvisningar tisdag kl 12. 6/2, 13/2, 20/2, 27/2, 6/3, 13/3, 27/3, 10/4, 24/4 Lördag 21/4 Kl Halvdag busstur till Stenriket samt konstworkshop Anmäl er senast den 6/4. Pris 250 kronor (Konsthallens vänner 200 kronor). Torsdag 3/5 kl Hugg din egen sten! Besök på Marmor & Granit i Kristianstad. Pris ca 200 kronor kostnad för stenen. Anmäl er senast den 20/4. Kort om konstnärerna och verklista: Cecilia Edefalk Cecilia Edefalk, en av Sveriges mest framgångsrika och egensinniga konstnärer, undersöker i sitt konstnärskap det raster genom vilket vi upplever verkligheten. Det handlar om existensen: livet, döden och återfödelsen. Måleriet är hon främst känd för men hon blev tvungen att ta en paus ifrån detta då hon blev allergisk mot lösningsmedlet. Allergin har också gjort att hon provat nya vägar. Hon har gjort arbeten i brons och använt sig av fotografi. Naturen har inspirerat mycket under de senaste åren då hon bl.a. gjort avgjutningar av grenar från en nedhuggen björk (som stod utanför ateljén), samt fotografier och teckningar av vissnade maskrosorna, ett slags förgänglighetens memento mori. Men det finns även en serie mycket tidiga arbeten med växt och naturmotiv målade från den svenska västkusten till Sicilien, Spanien, Portugal, Wales och Mallorca, på uppdrag. Cecilia Edefalk, född 1954 i Norrköping och bosatt i Stockholm. Utbildning: Birkagårdens folkhögskola, Konstfack, Kungliga konsthögskolan. Hon har ställt ut i bland annat Sverige, Tyskland, Danmark, Italien (Venedigbiennalen 1997), Schweiz, Frankrike, Spanien, USA, Irland och Brasilien (Sao Paolo-biennalen 1994). Hösten 2016 gjordes en stor retrospektiv utställning med hennes verk på Prins Eugens Waldemarsudde. Cecilia Edefalk Buddha stenar, vänster och höger öra Natursten, text Konstnären har plockat alla stenar vid samma tillfälle vid en strand på nordvästra Öland.

3 Cecilia Edefalk Mountain s Mouth, 2004, Red Mountain, Unduur-Ulaan. I bakgrunden Djingis khans berg, Mongoliet. Målad sten med rött pigment från gruvor i Red Mountain. + Detalj, Airag (fermenterad hästmjölk) och sten målad med en blandning av rött pigment Serie fotografier, 2004 Cecilia Edefalk åkte 2004 på en månadslång resa till Mongoliet, inbjuden av en mongolisk konstnärsgrupp som bl.a. hade Joseph Beuys som förebild, tillsammans med dansaren Virpi Pahkinen och några konsthögskoleelever. Där blev hon uppfylld av hästhjordar, berg och falkar. Edefalk visar en serie fotografier av det karga mongoliska landskapet och på den sten hon målat starkt röd med färg av rött pigment samt hästmjölk. Stenen blev en del av vad som blev hennes avslutningsperformance. har under en längre tid ägnat sig åt ett konstnärligt undersökande av den materia vi benämner som sten, mark, jord, land och berg. I sin praktik har Ljungh ett intresse för att undersöka gränsen mellan det mänskliga och det så kallat icke mänskliga och hur relationerna mellan dessa skapas och omskapas. Ljungh utgår ofta från fakta i sitt arbete men vänder sig sedan bort från det faktiska och intellektuella och skapar verk som strävar att tala mer direkt till betraktarens kroppsliga förnimmelser och känslor. Ljungh använder begreppet antropocen som ett nyckelord. Den påverkan som människan har haft på jorden sedan industrialiseringen kan betecknas som ett geologiskt paradigmskifte. Förändringarna har lett oss in i en så radikalt förändrad epok att den kommer behöva benämnas som en egen sådan. arbetar med video, foto och installationer. Hon är född 1974 i Washington D.C, USA men bor och arbetar i Stockholm. har en B.F.A från Parson School of Design, New York och en M.F.A. från Konstfack, Stockholm.. Ljunghs verk har tidigare visats på Svenska Institutet i Paris, Fotografiska i Stockholm, Studio Hippolyte i Helsingfors, HIAP i Helsingfors, Pohang Museum of Steel Art i South Korea och Kumho Museum of Art i Soeul, South Korea, ANNAELLEGALLERY, Örebro konsthall, Galleri Pictura i Lund, Nacka Konsthall, Virserums Konsthall, med flera. I am mountain_measurements, 2016 Handgjord seismograf med pappersrulle, högtalare, dator ca 180 x 48 x 14 cm I verket I am mountain, to measure impermanence (Jag är berg, det flyktigas mätning) utför Ljungh en slags konstnärlig grundforskning. Det pågår ett systembyggande, hon lånar metoder, verktyg och instrument från vetenskapen och leker med förskjutningar mellan dessa.

4 Konstverket blir ett porträtt av Sveriges högsta berg, Kebnekaise, i olika tekniker. Sedan 1903 har mätningar gjorts av Kebnekaises södra topp, Sveriges högsta punkt, som är en glaciär. 115 års forskning visar på en tydlig tendens. Berget smälter. Kebnekaises nordliga topp består av sten och kommer troligen, om det mönster mätningarna visar på fortsätter, snart vara den högsta av de två. I ljudverket har konstnären läst in alla mätningar av Kebnekaises sydtopp sedan 1903 fram till idag. Neddragna i tempo blir de extremt lågfrekventa basljud och vibrationer. Till detta har Ljungh konstruerat en seismograf, det mätinstrument som används för att mäta rörelser i marken. I ljudlandskapet möter hon den kropp som hon upplever att berget utgör med ljudet från sin egen kropp. Hennes röst blir den seismiska kurvan samtidigt som de är bärare av en specifik vetenskaplig information. I am mountain_ the waiting, 2016 Blyertsfrottage av den högsta stenen på Nordtoppen, Kebnekaise ca 110 x 48 x 36 cm I am mountain_ surface, bilder av Kebnekaises yta Närbilder av Nordtoppen bergsyta. Curiosity Cabinet (coal 10,4 kg): You, me, rock, mountain-commodities of the quantified universe (the Mothers), 2017 material: trä, glas, frigolit, spegel, stenkol 44x34x33 cm Curiosity Cabinet (iron 6 g): You, me, rock, mountain-commodities of the quantified universe (Muonionalusta iron meteorite), 2017 material: trä, glas, frigolit, spegel, slaggsten, järnmeteorit från Muonionalusta 31x26x28 cm Curiosity Cabinet (gold 3,2 g): You, me, rock, mountain-commodities of the quantified universe (chewed), 2017 material: trä, glas, frigolit, plast, spegel, tandguld 31x18,5 x30 cm

5 Många mineraler som utvinns från jordens yta finns också i människokroppen, t.ex. järn, kol, svavel, magnesium, koppar, salt, kalcium med flera. Konstverket Curiosity Cabinets: You, me, rock, mountain-commodities of the quantified universe, , är baserat på hur stort detta mineralinnehåll i människokroppen är (med konstnärens egen kropp som referens). Hon gör kopplingen mellan människans vilja och iver att uttrycka sig i kvantitet både gällande övervakning av sin egen hälsa och av människans prestationsförmåga, som i quantified self (egenmätning av persondata) och quantified worker (mätning av anställdas prestationer i arbetet) och den allt mer exceptionellt noggranna kvantifiering i metallutvinnings- och gruvindustrin. Det finns också en mer existentiell idé till detta, att se vad som förenar oss med icke-mänsklig materialitet. To Hold (a stone in my hand), mm filmloop, 2 min 28 sek, 3792 bilder av en sten 29 meter i omkrets Rumsinstallation med 16 mm filmprojektor där filmen rör sig i rummet med samma dimension som det filmade stenblocket på stranden. Stenblocket hittar man på Lofoten, i Nordnorge. Stenen är allt för stor att plocka med sig hem i annan form än som ett fotografi. Det är genom kameralinsen som konstnären fångat in stenen för att på så sätt hålla den i sin hand. Richard Long Den brittiske konstnären Richard Long är född 1945 i Bristol där han bor och är verksam. Long representerade Storbritannien i den 37: e Venedigbiennalen (1976). År 1989 tilldelades han det prestigefyllda Turner priset i Storbritannien. Hans verk har kunnat ses på museer och institutioner runt om i världen. Hamburger Bahnhof, Berlin (2010), Tate Britain, London (2009), Scottish National Gallery of Modern Art, Edinburgh (2007), San Francisco Museum of Modern Art (2006), National Museum of Modern Art, Kyoto (1996), Philadelphia Museum of Art (1994) och Solomon R. Guggenheim Museum, New York (1986) har alla haft solo presentationer av konstnären. Long varit känd för att skapa konst vars material, form eller koncept på ett eller annat sätt berört naturen. Richard Long har promenerat för att förverkliga idéer som han sedan bevarat och beskrivit i skulpturer och teckningar. Han har rest världen över tagit sig till polcirkeln, vandrat genom Afrikas öknar, promenerat från den sydligaste till den nordligaste punkten av brittiska fastlandet, räknat stenar och dragit handen utmed Titicaca sjöns yta. Richard Longs vandringar är nära knutna till naturen och dess rytm, och han ser dem som skulpturer i sig. När han sedan presenterar dessa i utställningar använder han sig av naturens material och former. Stigen har en central plats antingen den är fysisk eller en symbol för livet. Tid och avstånd samt en avskalad estetik har varit ytterligare teman i hans konstnärskap. Under vandringarna samlar han in naturmaterial som han skapar inomhusinstallationer av I dessa arbeten använder han sig särskilt av grundläggande former som

6 spiraler, linjer, kryss eller cirklar. Vandringarna har även presenterats som dokumentationer i text, kart- eller bildform. Long har associerats med både minimalism och land art, två konstformer som växte fram jämte honom, utan att helt identifiera sig med någon av dem. Hans konstnärskap utmärker sig istället på ett säreget sätt, främst på grund av de kroppsliga åtgärder som Long använder sig av i och med naturen. Richard Long Breaky Botton Flint Circle, 1981 Flintsten (Limhamn) Mått: Ø 232 cm Lån från Malmö Konstmuseum (Schyls donation 1988) Verket i utställningen är gjort av flintsten plockat i Limhamn, Malmö. Det tillhör Schyls donation som idag förvaltas av Malmö Konstmuseum. Det är en cirkel, 2,32 meter i diameter, bestående av ett enda lager av flintsten som tätt intill varandra på golvet. Flintstenen kan installeras i en mängd olika konfigurationer inom cirkelns definierande form, som Long har kommenterat: "eftersom alla stenar är helt olika excentriska former kan de faktiskt sättas ihop i oändliga olika kombinationer, med resultatet att det ser ut mer eller mindre densamma. "(Citat i Richard Long: Walking in Circles, s.77.) de Då de ojämnt formade flintstenarna sammanfogas i cirkelns geometriska struktur, visar skulpturen ett tema som är återkommande i Longs arbete, förhållandet mellan människan och naturen. Som han har förklarat, "du kan säga att mitt arbete är... en balans mellan naturens mönster och formalismen av mänskliga, abstrakta idéer som linjer och cirklar. Det är där mina mänskliga egenskaper möter naturens kraft och mönster, och det är egentligen det som är ämnet i mitt arbete. "(Citat i Richard Long: Walking in Circles, s.250) Verket har tidigare visats på Kristianstads konsthall i utställningen Schyls donation 2011., född 1974, bor och arbetar i Stockholm. Hon utbildade sig på Konstfack, Stockholm, och Gerrit Rietveld Academie i Holland. Hennes arbeten har presenterats på bl.a. Reykjavik Art Museum, Galleri Niklas Belenius, Varbergs Konsthall, Örebro konsthall, Galleri Stene Projects och Interaktiva Institutet. Ulrika fick Beckers stipendium 2008 och hon var Östra Göinges stenstipendiat I sitt konstnärliga arbete intresserar sig för samtida sanningssökande och behovet av existentiella frågeställningar i vårt sekulära samhälle. Hon undersöker skapandet av tro och identitet samt uppkomsten av olika subkulturer och trossystem. Sparre vill belysa de överenskommelser vi gör runt vedertagna sanningar och relationerna till det vi kollektivt kommer överens om. Hon framhåller individens förhållande till sig själv, sina rädslor och sitt eget existentiella sökande. Hennes arbeten tar sig uttryck i påståenden och frågor och visualiseras genom fotografi, skulptur, video, installation, ljud, performance och text samarbetade med den isländska konstnären Steingrimur Eyfjord. I The Leyline Project undersökte de det kontroversiella curry-nätet och ley-linjer, energilinjer som sägs till exempel binda samman olika kultplatser och fornminnesplatser över jorden. The Leyline Project har också blivit en bok som guidar läsaren genom energins värld.

7 / Steingrimur Eyfjord Trojaborg (Stones from Snæfellsnes 148 st) The Leyline Project ( & Steingrimur Eyfjord) 2012 Det är från glaciären Snæfellsnes på Island som karaktärerna i Jules Vernes bok jordens mittpunkt börjar sin nedstigning i underjorden. Platsen anses ha ovanligt stark energi. Labyrintformen har använts rituellt inom både kristendomen, Trojaborgen utgår från ett kors, och flera andra trosuppfattningar. Två fotografier tagna vid Hägghults stenbrott (Svarta bergen). När man bryter diabas är det enbart en bråkdel av stenen som kan användas. Därför har vid stenbrotten byggts upp stora berg av s.k. skrotsten som ratats av stenindustrin. Denna sten mals ibland ner till grus., I ve achieved nothing until I found myself, On a clear day I can see forever (Svarta Bergen), 2016, C-print i ram, ca 70,5x90 cm. Field recordings of rocks, 2016 Video med ljudupptagningar av stenvibrationer. deltog i Global Nomadic Art Project GNAP 2016 i Sydafrika och utförde under hela vistelsen flera fältinspelningar av stenar och stenar i det sydafrikanska landskapet. Verket presenterar de inspelade ljuden av de skilda stenar som finns i olika miljöer. Fair trade No 1-12, fotografier och text monterat bakom glasskiva. ca 40 x 200 cm Till Sydafrika hade konstnären även med sig tre stenar från Svarta bergen som hon sedan bytte mot andra stenar på plats i Sydafrika.

8 Exempel: 'Fair trade. Nr 1' Black Dolorite stone (Svarta bergen, Östra Göinge / SE) traded for Lavastone (Lake Kivu Giseniy / Rwanda). >>>><<<<Eric Duplan, Pretoria, SA. 'Fair trade. No 2' Black Dolorite stone (Svarta bergen, Östra Göinge, SE) >>>>><<<<< White Quartz stone, Cederberg, SA. Geo point S E, 840 meter. 'Fair trade. Nr 3' Black Dolorite stone (Svarta bergen, Östra Göinge / SE) traded for Iron rock from Karoo, SA. Ulrika Sparre>>>><<<<Kim Goodwin, Kwazulu Natal Midlands, SA. Energy plans (5 st), 2016 Stenar, teckning i ram, 30x40 cm Stenar från platser världen över anses av människan besitta inneboende krafter och energier. Ett exempel är den svarta diabasen som bryts i Norra Skåne och anses inneha en magnetism som skapar säregna och unika energifält som kan upplevas fysiskt. Den typen av stenar samlas och flyttas för högre syften. Stenar, kristaller och metaller har enligt gammal visdom helande effekt på båda fysik och psyke. Genom att arrangera och placera stenar i olika formationer uppkommer i stenarnas relation till varandra olika immateriella former av energi runt stenformationen '47.0"N 18 47'52.8 Ö, 2017 Ljudverk, bild samt skulptur i sten på stativ Ljudverket är inspelat på den stenhäll på Långviksskär i Stockholms yttre skärgård där konstnären och fotografen Axel Sjöberg hade sin ateljé under förra sekelskiftet. På flera av Sjöbergs fotografier kan man se ateljén på sin ursprungliga plats innan byggnaden flyttades till Sandhamn och lämnade kvar en tom stengrund. Ruinen som består av flertalet stora stenbumlingar liggen kvar som ett tidsdokument över den väl utvalda platsen för hans konstnärliga skapande. (bild) har, genom att använda kontakt-mikrofoner som placerats ut på stenytorna, plockat upp ljudet från stenhällen under ruinen. I marken finns oigenkännliga och oanade ljud som reflekterar över de eviga vibrationer som stenen avger och som är ohörbara för oss människor. Kanske påverkade markens röster valet av denna stenhäll för placering av Sjöbergs ateljé? 59 08'47.0"N 18 47'52.8 Ö responderar med stenen som också fungerar som transponder för markens ljud. Ear to the ground, 2017 Video 8.32 min HD Under vistelsen på Långviksskär och dess arkipelag undersöker Ulrika Sparre den materia vi benämner som sten, mark och land. Videoverket Ear to the ground undersöker vårt mänskliga sökande efter sanning och villkoren för mänsklig existens och återspeglar hur konstnären genom sina sinnen möter skärgårdens stenlandskap. Utgångspunkten är det andliga och kroppsliga sökandet i naturen och hur dessa relationer skapas och omskapas.

9 Jag är alltid på plats The entire universe was created by me I am waiting for you In a future when all mysteries are solved I will answer you 5 st graverade stenblock med text, 2017 "In a future when all mysteries are solved" står det graverat på en av s stenar. Tidpunkten när det sista mysteriet är löst känns som den tid då allt upphör, då tiden stannar och då den sista stora gåtan är löst. Att texten är ingraverat i en sten är symboliskt. Stenen är ett långsamt, oföränderligt och sterilt material. Det som blir kvar medan annat transformeras till mylla. Människan söker hela tiden förklaringsmodeller. De kan hämtas i vetenskapen men religion, andlighet och mytologi erbjuder andra. är intresserad av vad dessa betyder och varför de lockar så många, trots att teorierna ofta står i kollisionskurs med etablerad vetenskap. Society of the Sensitives, 2017 Färgfotografi, graverad sten Mellan 1771 till 1773 bildades i Darmstadt en historisk vänskapsförening under namnet Society of the Sensitives, där bland andra Johann Wolfgang Goethe ingick. Medlemmarna svärmade för att återupptäcka naturen och under promenaderna till Herrgottsberg mötas genom att utbyta känsliga ord och dikter. De drömde om ett samhälle som endast var kopplat till vänskap och kärlek, där skillnaden av rang avskaffades och där istället för Kristendomen en Hjärtats Religion uppstod. På platsen fanns en stor sten och denna sten verkade som sällskapets helgedom. Antennstenar, 2017 Sten med antenn i metall Vilka signaler sänder sten ut och vilka tar de emot?