105 Katastrofplan Landstinget Sörmland. Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Katastrofplan Landstinget Sörmland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer Katastrofplan Landstinget Sörmland. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmlands regionala katastrofplan fastställdes En revidering har gjorts med beaktande av dels landstingets förändrade organisation och dels Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:13 Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. De stora förändringarna gentemot 2003 års katastrofplan är en anpassad katastrofmedicinsk ledningsorganisation utifrån SoS föreskrifter och allmänna råd med nya termer och begrepp. En del i den nya katastrofledningsorganisationen är funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) och den reviderade planen föreskriver dess roll och mandat. Kommentar Den reviderade regionala katastrofplanen har arbetats fram av landstingets regionala kris- och katastrofkommitté (RKK). RKK beslutade vid sammanträde att föreslå landstingsstyrelsen att fastställa reviderad Regional katastrofplan Bilaga 1. Missiv 2. Katastrofplan Landstinget Sörmland Protokollsutdrag till Landstingets regionala kris- och katastrofkommitté Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ SID 1(1) 105 katastrofplan\ 105 Katastrofplan.doc Utskriftsdatum: :21

2 Lednings- och verksamhetsstöd MISSIV Bilaga 1 LS 105 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Lennart Persson, , iwa LS-LED Revidering av regional katastrofplan Landstinget Sörmlands regionala katastrofplan fastställdes En revidering har gjorts med beaktande av dels landstingets förändrade organisation och dels Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:13 Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. De stora förändringarna gentemot 2003 års katastrofplan är en anpassad katastrofmedicinsk ledningsorganisation utifrån SoS föreskrifter och allmänna råd med nya termer och begrepp. En del i den nya katastrofledningsorganisationen är funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) och den reviderade planen föreskriver dess roll och mandat. Den reviderade regionala katastrofplanen har arbetats fram av landstingets regionala kris- och katastrofkommitté (RKK). RKK beslöt vid sammanträde att föreslå Landstingsstyrelsen att fastställa reviderad Regional katastrofplan LANDSTINGET SÖRMLAND Lars Andåker Landstingsdirektör Lennart Persson Medicinsk utvecklingschef Ordf i Regionala kris- o katastrofkommittén Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska SID 1(1) dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 105 katastrofplan\bil doc Utskriftsdatum: :58

3 1

4 Landstinget Sörmland Produktion: Magdalena Lindelöw Tryck: KalmarSundTryck,

5 Innehåll Regional katastrofplan Förord Lagar och riktlinjer Hotbild och risker Olika typer av olyckor/allvarlig händelse Medicinsk katastrofberedskap Definitioner Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Sörmland Katastrofplaner och beredskapsplaner Beredskapsnivå...12 STABSLÄGE...12 FÖRSTÄRKNINGSLÄGE Beredskapsnivå på regional nivå...12 KATASTROFLÄGE Beredskapsnivå på lokal nivå sjukhus och vårdcentral...13 STABSLÄGE...13 FÖRSTÄRKNINGSLÄGE Samverkande organisationer Planering och samordning Planläggning Samordning Sjukvårdens utrustning Utbildning Ledning Definitioner ledning Särskild sjukvårdsledning på regional nivå TiB (Tjänsteman i beredskap) Sörmland...23 Socialstyrelsens Tjänsteman i beredskap TiB Ledning vid STABSLÄGE Regional nivå...23 Ledningsgruppens uppgift är att: Ledning vid FÖRSTÄRKNINGSLÄGE och KATASTROFLÄGE Regional nivå 24 RKL:s arbete Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå - skadeområde Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå - sjukhus Ledning vid STABSLÄGE Lokal nivå...25 Ledningsgruppens uppgift är att: Ledning vid FÖRSTÄRKNINGSLÄGE och KATASTROFLÄGE Lokal nivå...26 Katastrofledningens arbete Organisation och behandlingsprinciper i skadeområde

6 5.1 Ledning och samordning i skadeområdet Organisation i skadeområde Sjukvårdsgrupp Medicinskt arbete inom skadeområde Prioritering och behandling på skadeplats Registrering På skadeplats Registrering på sjukhus Registrering på annan mottagande enhet Vårdcentral Ambulans och sjuktransportresurser Psykosocialt omhändertagande Omhändertagande av döda Information Informationsansvar på skadeplatsen Informationsansvar vid lokal ledning Informationsansvar vid regional ledning Intern information Telefonväxlarna Till personalen Till patienter inlagda på sjukhus Extern information Till anhöriga Till allmänheten och massmedierna Sjukvårdsrådgivningen Myndighetsmeddelande Till kommuner och samverkande myndigheter Extra telefonnummer Nulägesinformation Anhörigupplysning som informationscentral Information efter det akuta skedet Kemisk katastrofplan Beredskapsnivå vid kemisk olycka Utrustning vid kemisk olycka Personlig skyddsutrustning Katastroflager av antidoter på sjukhus Katastroflager av antidoter för sjukvårdsgrupp Sanering på skadeområde Sanering på sjukhus Epidemivårdsplan Planläggning vid epidemisk situation Beredskapsplan för pandemi Olycka med nukleära och radioaktiva ämnen Händelse med joniserande strålning och radioaktivt ämne kan uppstå: Larm vid strålningsolycka Omhändertagande av kontaminerad Strålskyddets grundregler

7 10. Sekretess Termer och begrepp

8 FÖRORD Akutsjukvården i Sörmland liksom i övriga Sverige har resurser och hög beredskap dygnet runt. Den normala beredskapen kan däremot inte vara så hög att alla typer av olyckor kan hanteras utan att särskilda åtgärder måste vidtas. Vid allvarliga händelser, stora olyckor och katastrofer krävs att länets sjukvårdsresurser samordnas och fördelas. Till det behövs en beredskap som omfattar planering och organisation. Ett viktigt mål för den katastrofmedicinska beredskapen är att kunna möta obalans mellan behov och resurser för att minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Landstinget Sörmland har sedan länge en katastrofmedicinsk beredskap och den Regionala medicinska katastrofplanen som trädde i kraft ersätts av en reviderad version I den Regionala medicinska katastrofplanen, som följer Socialstyrelsens riktlinjer för medicinsk katastrofberedskap, regleras landstinget Sörmlands beredskap för allvarliga händelser, stora olyckor och katastrofer. LANDSTINGET SÖRMLAND LS ordförande LD 6

9 1. LAGAR OCH RIKTLINJER Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 skall landstingen erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Om någon vistas inom landstingsområdet utan att vara bosatt där och behöver omedelbar hälso- och sjukvård skall landstingen erbjuda sådan vård ( 4). 6 Landstinget svarar för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transport medel som är särskilt inrättade för ändamålet. 7 Landstinget skall även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. 32 a Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får med dela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. 4 a Kommuner och landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller annat landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. SOSFS 2005:13 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting reglerar kommunernas och landstingens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser( 1). Med en extra ordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Socialstyrelsen har i riktlinjer beskrivit hur den medicinska katastrofberedskapen skall utformas vad gäller planer, ledning, utrustning och arbetssätt: Riktlinjer Medicinsk katastrofberedskap (2001). Planeringsinriktning (1998) Kemiska olyckor och katastrofer Medicinskt omhändertagande. Riktlinjer för ledning av sjukvård vid särskild händelse (2003). 7

10 För att kunna motsvara lagens krav vid stora olyckor eller katastrofer i fred samt vid väpnat angrepp krävs en särskild beredskap med planläggning, utbildning och övning. Katastrofplanering sker på flera nivåer: Lokalt för den egna vårdenheten (sjukhuset, vårdcentralen). Regionalt för samordning av verksamheten inom det egna länet eller egna regionen (omfördelning av resurser, ledning av verksamheten). Nationellt för samordning inom landet. Internationellt för samordning mellan länder. 2. HOTBILD OCH RISKER I Sörmlands län finns stora genomfartsleder både via landsväg och järnväg. E4 sträcker sig genom länet i söder och E 20 i norr. Svealandsbanans tillkomst i Sörmland medför att persontrafiken har ökat. Ett stort antal tåg passerar även förbi Katrineholm genom västra stambanan. Länet har med Östersjön i söder och Mälaren i norr en naturskön inramning men också sjötrafik året om. Flygtrafiken på Skavsta flygplats kommer under de närmaste åren att öka kraftigt. Trafiken på land, till sjöss och i luften medför många olika risker som kan ställa stora krav på sjukvården. Stora mängder farligt gods transporteras genom länet. Transporterna sker bl.a. till de större industrierna, där SSAB i Oxelösund och Avesta-Polarit i Torshälla är stora förbrukare av kemikalier. Inventering och analys av risker och hot är grunden till vilken beredskap det skall finnas. Landstinget deltar i samverkan med länsstyrelsen, räddningstjänsterna och polismyndigheten i det kontinuerliga arbetet med att identifiera och analysera risker i länet. Riskbild SSAB i Oxelösund som är ett stålverk med många kemiska processer Avesta-Polarit AB i Torshälla med tillverkning av rostfri plåt som kräver kemiska processer Transporter av farligt gods på väg och järnväg Sjöfart på Östersjön och Mälaren Trafiken på länets vägnät GB-glass i Flen med ammoniak i kylanläggningar Industrier som tillverkar och förstör ammunition och vapen Flygtrafik och Skavsta flygplats Studsvik med hantering av radioaktiva ämnen Oxelösunds hamn Årligen i länet sker stora evenemang och festivaler som samlar stora mängder av människor och som kan utgöra en ökad risk. Samhällets sårbarhet i infrastrukturen av IT-, tele-, el-, vatten- och värmeförsörjning ställer höga krav på att den tekniska försörjningen fungerar för sjukvården. 8

11 I Sverige förekommer också händelser påverkade av väderbetingelser som snöoväder, stormar, översvämningar, jordskred och ras som allvarligt kan påverka samhället och dess innevånare. Samhällsutvecklingen de senaste åren visar på ökade risker för terrorristhandlingar och sabotage, kemiska olyckor och bioterrorism. 2.1 Olika typer av olyckor/allvarlig händelse Kirurgisk olycka En olycka orsakad av mekaniskt våld. Ex. kommunikationsolyckor. Medicinsk olycka En olycka orsakad av kemiska eller toxiska ämnen. Brandolycka En olycka orsakad av brand. Strålningsolycka En olycka orsakad av nukleära och radioaktiva ämnen. Kemisk olycka En olycka orsakad av farliga produkter ex. klor, ammoniak. Vid en kemisk olycka kan antalet skadade bli mycket stort. Epidemisk olycka En olycka orsakad av smittämnen. En epidemisk olycka innebär insjuknande av ett stort antal människor, i vårdkrävande smittsam sjukdom och även enstaka fall av allvarlig smittsam sjukdom. Naturkatastrof En olycka som orsakas av förändringar i natur eller klimat, t.ex. snöoväder, jordbävning, vulkanutbrott etc. Terrorism och sabotage Hotet från den allt mer grova organiserade brottsligheten har vuxit. Delar av denna brottslighet innefattar också hot mot samhällets företrädare, rättsystem och massmedia. Intern katastrof En olycka inom sjukvårdsinrättningen som medför att nödvändiga resurser helt eller delvis slås ut, t.ex. brand, stor översvämning eller stopp i gas/el/lufttillförseln. 9

12 3. MEDICINSK KATASTROFBEREDSKAP 3.1 Definitioner Skadehändelse En skadehändelse definieras som en situation där personskador uppstår. Orsaken till händelsen kan vara antingen avsiktlig (sabotage, terrorism) eller oavsiktlig (olycka). Allvarlig händelse En allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Allvarlig händelse är ett samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser, risker eller hot om sådana händelser. Stor olycka En stor olycka är en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Inom hälso- och sjukvård är en stor olycka en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållandet till det akuta vårdbehovet, men där det genom att omfördela resurser och förändra tekniken är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Katastrof En katastrof är en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Inom hälso- och sjukvård är en katastrof en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. 3.2 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Sörmland Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget Sörmland är att den ska vara så god att omedelbara åtgärder kan sättas in vid en allvarlig händelse, en stor olycka eller en katastrof. För Landstinget Sörmland innebär detta att: Tidigt upprätta ledning vid sjukhusen genom att förvarningslarm ges från SOS Alarm vid tre eller fler drabbade. Tidigt upprätta ledning på skadeområde vid tre eller fler drabbade. Efter att beslut tagits av sjukvårdsledare på sjukhus kan sjukhuset sända ut sjukvårdsgrupp senast inom 30 min. Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar vid stor olycka eller katastrof. Kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala kvalitetskrav kan upprätthållas för alla patienter vid en stor olycka Kunna upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav för det stora flertalet patienter vid en katastrof Samordna den fredstida katastrofberedskapen med hälso- och sjukvårdens uppgifter för kris och krig. Ambitionen ska vara att i krig kunna upprätthålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida nivå för det stora flertalet patienter. 10

13 Regionala och lokala planer, skall revideras minst årligen. Vid en allvarlig händelse, stor olycka eller katastrof används åtgärdskalendrar för nyckelfunktioner. Syftet är att tidigt starta verksamheten, upprätta en fungerande ledning och till den en stab. Staben är anpassad för analys, beslut och genomförande samt uppföljning av aktuellt läge. Detta gäller även för den psykiatriska verksamheten. Varje befattningshavare skall vara väl förtrogen med innehållet i åtgärdskalendern för sin funktion. 3.3 Katastrofplaner och beredskapsplaner Regional medicinsk katastrofplan (Landstinget Sörmland) Lokal medicinsk katastrofplan (Sjukhusen inklusive primärvård) Kemisk katastrofplan Beredskapsplan för smittskydd Beredskapsplan vid brist på slutenvårdsplatser Regional och lokal medicinsk katastrofplan skall till struktur och innehåll utgå från Socialstyrelsens Riktlinjer för medicinsk katastrofberedskap Regional medicinsk katastrofplan fastställs av landstingsstyrelsen och är grunden för de lokala katastrofplanerna. Lokal medicinsk katastrofplan gäller för primärvården och sjukhusen och fastställs av landstingets regionala kris-och katastrofkommitte. Ansvaret för att planerna hålls aktuella vilar på respektive lokal katastrofkommitté. Planen skall innehålla uppgifter om: Definition av beredskapsnivå. Larmplaner. Åtgärdskalendrar för befattningshavare som har en specificerad funktion i katastroforganisationen. Sjukvårdsgrupper och deras utlarmning. Ledning, samverkan och samband. Informationshantering internt, externt och till anhöriga. Sjukvårdsresurser. Registrering. Psykologiskt och socialt omhändertagande av patienter, anhöriga och personal. Serviceförsörjning. Anvisningar om åtgärder och mottagande av patienter i samband. med olyckor med kemiska eller radioaktiva ämnen. Åtgärder vid intern stor olycka eller katastrof. Åtgärder vid funktionsbortfall av el, vatten, gas eller värme. 11

14 Kemisk katastrofplan innehåller riktlinjer vid en kemisk olycka. Beredskapsplan för smittskydd. Vid en allvarlig händelse då en epidemisk katastrof föreligger i Sörmland, följs den epidemivårdsplan som gäller för sjukvården. Ansvaret för den epidemiologiska utredningen har smittskyddsläkaren tillsammans med primärvård och kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Beredskapsplan vid brist på slutenvårdsplatser innehåller anvisningar för handläggning vid brist på somatiska slutenvårdsplatser. 3.4 Beredskapsnivå Vid en allvarlig händelse krävs att sjukvårdens resurser snabbt mobiliseras och omorganiseras. Katastrofplanen ska användas så fort sjukvården behöver höja sin beredskap. För att snabbt kunna organisera insatserna och anpassa resurserna skall det regionalt och lokalt på sjukhusen finnas tre beredskapsnivåer utöver NORMALLÄGE Dessa är : STABSLÄGE FÖRSTÄRKNINGSLÄGE KATASTROFLÄGE Beredskapsnivå på regional nivå NORMALLÄGE På regional nivå i Landstinget Sörmland finns i normalläget alltid en tjänsteman i beredskap (TiB) som inom fem minuter efter larmning ska kunna påbörja samordning och ledning av landstingets insatser på regional nivå. TiB larmas av SOS Alarm via personsökare vid exempelvis: - Olyckor där antalet drabbade är tre eller fler - Hot eller händelser som skulle kunna utvecklas till en allvarlig händelse - Allvarlig smitta - Händelser som kan få stort massmedialt intresse - Allvarliga funktionsstörningar eller händelser som kan påverka hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland, t ex brand i vårdanläggning, strömavbrott eller störningar i teletrafiken - När annat landsting begär bistånd från Landstinget Sörmland. TiB bedömer om det är en allvarlig händelse och beslutar initialt om beredskapsnivå för Regional Katastrofledning (RKL). Varje beredskapsnivå kan utlösas direkt eller som upptrappning av en lägre nivå. Beredskapsnivån ska omprövas vid behov. 12

15 STABSLÄGE Innebär att TiB etablerar en ledningsgrupp, antingen på ordinarie arbetsplats eller i ledningscentral för att följa händelseutvecklingen FÖRSTÄRKNINGSLÄGE Innebär att RKL etableras enligt åtgärdskalendrar i ledningscentral och vidtar nödvändiga förstärkningar för att samordna landstingets insatser och samverka med övriga aktörer KATASTROFLÄGE Innebär att RKL intar högsta beredskap. Varje beredskapsnivå har en angiven grundbemanning enligt fastställda åtgärdskalendrar. Bemanningen utgör en miniminivå för respektive beredskapsnivå. Experter och samverkanspersoner kan vid behov knytas till staben Beredskapsnivå på lokal nivå sjukhus och vårdcentral Utöver NORMALLÄGE inom akutsjukvården i Landstinget Sörmland finns tre lägen för beredskapshöjning- stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Beslut fattas av bakjour kirurg på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett samt bakjour medicin på Kullbergska sjukhuset om vilken beredskapsnivå - stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge -som ska intas. När lokal katastrofledning etablerats skall lokal sjukvårdsledare i katastrofledningen fatta beslut om vilken av de tre beredskapsnivåerna -stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge som ska intas. Varje beredskapsnivå kan utlösas direkt eller som upptrappning av en lägre nivå. Beredskapsnivåer ska omprövas vid behov. NORMALLÄGE I normalläge hanterar sjukvården händelser som t ex. traumalarm, hjärtstopp STABSLÄGE Stabsläge intas när tillgänglig kapacitet är eller kan förväntas bli otillräcklig. Stabsläge innebär att: - En ledningsgrupp med utsedd sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig träder i funktion för planering och organisation av fortsatt verksamhet. Ledningsgruppen befinner sig på akutmottagningen eller i dess närhet och följer händelseutvecklingen. I stabsläge arbetar ledningsgruppen med att - Förbereda att kunna förskjuta planerade behandlingar och senarelägga hemsändande av avgående personal. - Förbereda att viss nyckelpersonal kan inkallas eller sättas i beredskap. 13

16 FÖRSTÄRKNINGSLÄGE Förstärkningsläge intas när tillgänglig kapacitet helt klart kommer att bli otillräcklig för det akuta omhändertagandet, men i detta läge förväntas det räcka med begränsad resursförstärkning. Förstärkningsläge innebär att: - Genomföra punktvis resursförstärkning där behovet är uppenbart eller mycket sannolikt. - Katastrofledningscentralen bemannas och träder i funktion. - Ledningsgruppen vid stabsläge, överlämnar ansvaret till lokal sjukvårdsledare i katastrofledningen, och får andra uppgifter enligt lokala åtgärdskalendrar. KATASTROFLÄGE Katastrofläge intas när tillgänglig kapacitet kommer att överskridas och det krävs stor och snabb resursförstärkning. Katastrofläge innebär att: - Alla de funktioner som berörs mobiliseras, för att sjukvården ska kunna ta hand om ett stort antal patienter. 3.5 Samverkande organisationer Vid en räddningsinsats måste samarbetet mellan de olika räddningsorganisationerna fungera och ansvarsområdena vara klart avgränsade. Varje organisation styrs av egen myndighets lag. Hälso- och sjukvård Sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda god och lätttillgänglig sjukvård. Vidare ansvarar sjukvårdshuvudmannen för att det finns en ändamålsenlig sjuktransportorganisation. Räddningstjänst Räddningstjänst delas in i kommunal och statlig räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten svarar för: Polisen för fjällräddning och eftersök Luftfartsverket för flygräddning Sjöfartsverket för sjöräddning Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss Länsstyrelsen vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Den kommunala räddningstjänsten svarar för: All annan räddningstjänst ex. bränder, kommunikationsolyckor, kemikalieolyckor m.m. På kommunerna ligger förutom att tillhandahålla räddningstjänst, också att upprätta en organisation för psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade s.k. POSOM-grupper (psykologiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer). Denna grupp samverkar med landstingets PKL-grupp (psykologisk-psykiatrisk katastrofledning). 14

17 Polisen Polisen har enligt sitt ansvar för ordning och säkerhet viktiga uppgifter att fylla vid en räddningsinsats. SOS-Alarm Staten har genom ett avtal givit uppdrag åt SOS-Alarm att svara för mottagning, analys och vidarekoppling av telefonsamtal från på ett för hela landet gemensamt nödnummer 112. På SOS Alarm tar operatörer emot nödsamtal och bedömer hjälpbehovet för att sedan larma de resurser som behövs. SOS-Alarm dirigerar på uppdrag av landstinget Sörmland länets ambulanser och sjuktransportresurser. Övriga samverkande resurser Kommunen Försvarsmakten Banverket Vägverket Statens järnvägar Länsstyrelsen Giftinformationscentralen Frivilliga organisationer ex. Röda korset Svenska kyrkan och andra trossamfund Media m.fl. 3.6 Planering och samordning Under ledning av landstingsdirektören svarar Enheten för kris- och katastrofberedskap EKKB, för att vara kompetens- och kunskapscentrum inom sakområdet. I uppdraget ingår bland annat att vara verksamhetsstöd både till verksamhet och ledning och vara en del i landstingets katastrofledningsorganisation. I syfte att anpassa kris-och katastrofmedicinsk beredskap och uppdatera och revidera planverk, arbetar enheten med hot- och riskanalys och det görs i samverkan med myndigheter och organisationer. En stor del av verksamheten är att planera, genomföra och följa upp utbildningar och övningar och vara ett stöd i arbetet i respektive lokal katastrofkommitté. Enheten arbetar både lokalt och länsgemensamt och har ett gemensamt ansvar tillsammans med katastrofkommittéerna att det finns en kris- och katastrofmedicinsk beredskap i landstinget Planläggning Regional ansvarsnivå Inom landstinget ska det finnas en regional kris- och katastrofkommitté som ansvarar för att Landstinget Sörmland har en katastrofmedicinsk beredskap och planering. 15

18 Regional Kris och Katastrofkommitté För den regionala planeringen och samordningen svarar landstingets regionala kris-o katastrofkommitté, RKK. Den sätter ambitionsnivån för landstinget kris- och katastrofberedskap. RKK består av landstingsdirektör, tillika ordförande, divisionschef länssjukvård, divisionschef närvård, divisionschef medicinsk service, medicinsk utvecklingschef, servicechef, informationschef, verksamhetschef för ambulansen, ordföranden från de tre lokala katastrofkommittérna samt enheten för kris-och katastrofberedskap. Ordförande har utslagsröst. Landstingsdirektören (LD) kan delegera ordförandeskapet till medicinsk utvecklingschef. Efter beslut om sådan delegering ingår LD som ständigt adjungerad I RKK. Ersättare kan inte utses för övriga ledamöter utan uppdraget som ledamot i RKK följer funktionen. Den regionala kris-och katastrofkommitténs uppgifter är att: - Besluta, samordna och initiera gemensamma länsövergripande aktiviteter som rör kris och medicinsk katastrofberedskap. - Vara informerad om författningar, planeringsinriktningar och övriga nyheter inom området. - Fastställa lokala katastrofplaner - Fastställa utbildnings- och övningsplaner - Medverka i utredningar, vara remissorgan som rör kris -och medicinsk katastrofberedskap. - Ha kännedom om regionala räddningstjänstplaner. - Fastställa den länsövergripande medicinska räddningsutrustningen samt viss övningsutrustning och utbildningsmateriel. - Sammanträda minst tre gånger årligen. Regional katastrofberedskap Landstinget har en Regional Katastrofledning (RKL). RKL samverkar på regional nivå och utövar normativ och strategisk ledning vid en allvarlig händelse. Vid en allvarlig händelse i länet som kräver resurser från mer än ett sjukhus bedrivs särskild sjukvårdsledning på regional nivå av RKL. Lokal ansvarsnivå Inom landstinget ska det finnas en lokal katastrofkommitté vid de tre sjukhusen med omgivande primärvård som ansvarar för den lokala medicinska katastrofberedskapens planläggning, utbildning och övning vid sjukhus och vårdcentraler. Lokal katastrofkommitté I södra, norra och västra länsdelen skall finnas en lokal katastrofkommitté. Varje kommitté har en ordförande utsedd av landstingsdirektören. Uppgifter för de lokala katastrofkommittérna: Upprätta och hålla lokal medicinsk katastrofplan aktuell. Kopia på katastrofplanen ska sändas till landstingets övriga sjukhus och regionala katastrofkommitté. 16

19 Minst årligen aktuellhålla katastrofplanen. Utrusta katastrofförråd. Utrusta ledningscentral. Utrusta saneringsanläggning. Upprätta handlingsplan/räddningsplan för intern stor olycka eller katastrof på sjukhus/vårdinrättning orsakad av brand eller funktionsavbrott i el-, vatten-, gas- eller värmeförsörjning. Upprätta plan för utrymning av sjukhus/vårdinrättning. Beslut om utrymning kan förekomma - Vid räddningsinsats med statlig eller kommunal räddningstjänst vid kemikalieutsläpp, utsläpp av radioaktiva ämnen eller risk för översvämning. - För att upprätthålla allmän ordning och säkerhet - Under höjd beredskap och krig. Vidareutveckla kunskapen om katastrofmedicin och katastrofberedskap. Ansvara för att fastställd utbildning i katastrofmedicin och övningar genomförs. Verkställa fattade beslut inom ämnesområdet. Ansvara för att informera berörd personal om gällande katastrofplan. Lokal katastrofberedskap Landstingets katastrofberedskap bygger på den lokala katastrofberedskapen hos respektive sjukhus med omgivande primärvård. Sjukhusen har lokal katastrofledning Samordning Inom Landstinget Sörmland finns tre sjukhus. I norra delen finns Mälarsjukhuset i Eskilstuna, i västra delen finns Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och i södra finns Nyköpings lasarett. Inom dessa områden ingår primärvården. Primärvården inklusive primärvård i annans huvudmans regi (liksom husläkare enligt avtal), ingår i katastroforganisationen och ska upprätta planer i samverkan med sjukhusen. Vårdcentralerna som ligger perifert: Torshälla, Strängnäs, Gnesta, Trosa, Oxelösund, Vingåker, Flen och Malmköping ingår i den fredsmässiga katastroforganisationen med utrustning och sjukvårdsgrupp. Övriga vårdcentraler och privata husläkare kan avropas för insatser med personal, lokaler och utrustning, av sjukhus med ledningsansvar. Samordning med närbelägna landsting För samordning med närbelägna landsting kontaktar landstingets regionala ledning respektive landstings TiB (Tjänsteman i beredskap) Kontakten sker direkt eller via SOS Alarm. 17

20 3.7 Sjukvårdens utrustning Inom länet finns utrustning med möjlighet för kvalificerad sjukvårdsinsats även under svåra väderförhållanden. Utrustning för sjukvårdsgrupp Vid varje sjukhus/vårdcentral (som ingår i katastrofberedskap med sjukvårdsgrupp) finns adekvat utrustning för sjukvårdsgrupper. Förstahandsutrustning Klädseln ska vara utmärkt med den befattning personen innehar, läkare, sjuksköterska eller undersköterska. Innehållsförteckning över kläder, läkemedel och sjukvårdsmaterial finns i katastrofförråden. Denna utrustning bärs individuellt. Den är utformad och förpackad så att den medger arbete och förflyttning. I förstahandsutrustningen ingår läkemedel, infusionslösningar och sjukvårdsmaterial för att kunna ge kvalificerad första hjälp. Till utrustningen hör också skade- och prioriteringskort. 18

21 Tilläggsutrustning Utrustningen är packad i speciella aluminiumlådor med läkemedel och förbandsmaterial. Vaccummadrass och fixationsmaterial samt mobil utrustning för värmehållning av infusionslösningar skall ingå. Nyköpings lasarett har till förfogande ett fordon anpassat för tilläggsutrustning och som kan köras ut till skadeplatsen. Kommunikation och samband Handradio för sjukvårdspersonal i kommunikation på skadeplats (B 98) finns fördelat på varje sjukhus. Sjukhusen ansvarar för och förvarar apparaterna enligt fastställda rutiner. Mobiltelefon för sjukvårdsgrupp som tas med till olycksplatsen, finns i sjukhusens katastrofförråd. Sjukvårdsgrupp som utgår från vårdcentralena, har mobiltelefon enligt intern katastrofplan. Utrustning vid kemisk olycka Landstinget har, av Socialstyrelsen (SoS) fått tilldelat som lån, en personlig skyddsutrustning för att använda vid kemisk olycka för arbete med sanering av kontaminerade patienter. Personlig skyddsutrustning finns vid akutmottagningarna och ambulansstationerna. Det finns aluminiumlådor med läkemedel och därtill hörande utensilier att användas av sjukvårdsgrupp vid kemiska, toxiska och gasolyckor. 19

22 Sjukvårdstält Vid arbete på uppsamlingsplats finns möjligheter att använda landstingets sjukvårdstält. I Oxelösund, Torshälla och Björkvik finns vid räddningstjänsten utplacerade katastrofvagnar som innehåller vardera två tält med uppvärmningsanordning och belysning. Därutöver finns bårar, filtar, underlägg samt annan hjälputrustning enligt förteckning. Sjukvårdsutrustning i ambulansfordon Samtliga ordinarie ambulansfordon inom Landstinget Sörmland är försedda med kommunikationsutrustning för radiosamband (handradio, mobitex och mobiltelefon), akutväska med läkemedel, övervakningsutrustning och fixationsutrustning. I varje ambulans finns också defibrillator, ventilator, brännskadeutrustning samt fast och bärbar oxygenutrustning. 3.8 Utbildning För att skapa den kompetens och förmåga som krävs för att lösa en uppgift, i samband med operativt och strategiskt arbete på en skadeplats och på sjukhus krävs utbildning och övning. Regionala och lokala katastrofkommittéerna ansvarar för att utbildning och övning genomförs. Utbildning sker regelbundet av såväl ledningspersonal som hälso- och sjukvårdspersonal vid både akutsjukhus och inom primärvården. Utbildningarna kan vara lokala, regionala eller nationella. Lokala kurser Medicinskt omhändertagande på skadeplats grundkompetens för att arbeta i sjukvårdsgrupp Kursen omfattar 20 timmar och genomförs en två gånger/år. I denna kurs ingår grunderna för organisation i skadeområde, skadeplatsarbete och en samverkansövning utifrån lokala förhållanden. Utbildningen sker i samverkan med räddningstjänst och polis. Medicinskt omhändertagande vid kemisk olycka Det är en 1-dags kurs som påbyggnad av Medicinskt omhändertagande på skadeplats. Kursen innehåller i huvudsak arbetet och dess konsekvenser vid kemisk olycka på en 20

23 skadeplats, men även viss repetitionsutbildning av organisation och ledning på en skadeplats. Personlig skyddsutrustning sanering Denna kurs fokuserar på området personsanering och arbete i saneringshall vid kemisk olycka. Utbildning av stödpersoner inom psykiatriskt- psykologiskt omhändertagande. Övningar Regionala kurser Prehospital sjukvårdsledning Kursen är avsedd för ambulanssjukvården och ledningsutbildade läkare. Innehållet är ledning av sjukvård på skadeplats för sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Fortbildning för ledningsutbildade läkare Ledningsutbildade läkare skall delta enligt fastställd utbildningsplan. Regional Samverkans Kurs (RSK) Kurs för regional samverkan och ledning. Landstinget tillsammans med länsstyrelse, polismyndighet och kommunal räddningstjänst genomför kurs för ledningsansvariga på operativ och strategisk nivå Övningar Nationella kurser bedrivs i Socialstyrelsens regi inom exempelvis Olika typer av handledarkurser Prehospital sjukvårdsledning Ledning på regional och lokal nivå Psykiatrisk- psykologisk katastrofledning. 4. LEDNING 4.1 Definitioner ledning Normativ ledning Normativ ledning innebär att ha de långsiktiga och övergripande målen med framförhållning i ett långsiktigt perspektiv. Det medför att tolka och besluta om sjukvårdens roll och uppgift. Detta görs av landstingsledning och landstingets regionala kris- och katastrofkommitté samt vid en allvarlig händelse den regionala katastrofledningen. Som grund för detta ligger gällande lagar, förordningar och planer. Strategisk ledning Strategisk ledning innebär att skapa förutsättningar för sjukvården att lösa förelagd uppgift genom att besluta hur uppgiften ska lösas, fördela och omfördela resurser samt aktivt planera för alternativ händelseutveckling. Vid en allvarlig händelse är det initialt TiB på regional nivå som är sjukvårdsledare och har denna roll och därefter den regionala katastrofledningen med regional sjukvårdsledare och stab. På lokal nivå är det ledningsgruppen med lokal sjukvårdsledare på akutmottagningen eller i dess närhet som har denna roll och därefter katastrofledningen med lokal sjukvårdsledare och stab. 21

24 Operativ ledning Operativ ledning innebär den faktiska ledningen av sjukvårdens löpande verksamhet med en omedelbar anpassning av verksamheten och genom att på bästa sätt utnyttja tilldelade resurser. Tidsperspektivet är omedelbart eller mycket kort. Operativ ledning bedrivs både på skadeplats och inom sjukvårdsenheten. En allvarlig händelse kräver särskild sjukvårdsledning Här avses all den ledning som utövas inom sjukvården, där också ambulanssjukvården ingår. Det är ledning som kräver annan (särskild) bemanning, organisation och rutiner än den normala sjukvården för att kunna lösa uppgiften. Sjukvårdsledning vid en allvarlig händelse präglas av att olika individer kommer att inneha ledningsfunktionen vid olika tillfällen. Ledning av sjukvård vid allvarlig händelse är personoberoende och bygger på att ett antal roller är väl kända och definierade vad gäller ansvar och befogenheter samt krav på kompetens. Dessa roller kan växla mellan individer under händelseutvecklingen av den allvarliga händelsen. Rollerna är unika för den allvarliga händelsen och oberoende av den normala verksamhetens organisation. Ledningsnivåer Särskild sjukvårdsledning vid allvarliga händelser kan bedrivas på nationell, regional och lokal nivå 4.2 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Vid en allvarlig händelse i länet, som kräver resurser från mer än ett sjukhus, bedrivs särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Ledning på regional nivå innebär ledning och samordning av landstingets samlade resurser och samverkan med andra myndigheter, organisationer och sjukvårdshuvudmän. Den regionala sjukvårdsledningen (Regional KatastrofLedning-RKL) nyttjar länets samtliga sjukvårdsresurser samt kan begära stödresurser från andra sjukvårdshuvudmän. Regional sjukvårdsledning initieras tidigt genom beslut av Tjänsteman i Beredskap ( TiB Sörmland) för landstinget. TiB är en dygnetrunt-funktion och nås genom SOS Alarm Ambulansledning vid allvarlig händelse initieras tidigt genom förvarningslarm från SOS Alarm. Vid en extraordinär händelse (Lag om extraordinär händelse i fredstid hos kommuner och landsting ) kan landstingets krisledningsnämnd aktiveras. Krisledningsnämnden består av landstingstyrelsens arbetsutskott. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Kontakt med krisledningsnämnden sker genom RKL. I de allra flesta fall kan kriser hanteras inom ramen för den normala organisationen och katastrofberedskapen. 22

25 4.2.1 TiB (Tjänsteman i beredskap) Sörmland Tjänsteman i Beredskap är Landstinget Sörmlands katastrofmedicinska beredskapsjour. TiB är en ingång/larmväg på regional nivå i landstinget vid allvarlig händelse för samverkande parter och centrala/lokala myndigheter. TiB ska: Finnas tillgänglig för SOS Alarm dygnet runt och svara på larm inom fem minuter Ansvara för att information vidarebefordras till rätt instans Kontakta och samråda med lokalt ansvarig bakjour på berört sjukhus - kirurgbakjour på MSE och NLN samt medicinbakjour på KSK Kontakta ambulansledning vid förvarningslarm Kontakta landstingsdirektör vid behov Omvärldsbevaka och analysera och bedöma om landstingets regionala ledning skall aktiveras TiB:s åtgärder vid beredskapshöjning: Kontakta övriga sjukhus i länet vid beredskapshöjning på något sjukhus. Informera informationsenheten vid beredskapshöjning på sjukhus. Informera växeln vid beredskapshöjning på sjukhus. Kunna påbörja RKL arbete vid behov, med rollen som sjukvårdsledare. Ansvara för att informera sjukvårdsrådgivningen vid beredskapshöjning på sjukhus. TiB kan ha funktionen att vara en resurs lokalt vid en allvarlig händelse där enbart lokal ledning är aktiverad. Socialstyrelsens Tjänsteman i beredskap TiB Vid stora olyckor som berör socialstyrelsens ansvarsområden, inom hälso- och sjukvården, hälsoskydd/smittskydd och socialtjänst ska TiB kontaktas som resurs och stöd. Socialstyrelsens TiB är nåbar dygnet runt alla dagar på året och kan kontaktas direkt eller via SOS-Alarm Ledning vid STABSLÄGE Regional nivå TiB har befogenheter att i ett inledningsskede utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid allvarliga händelser. Vid stabsläge etablerar TiB en ledningsgrupp för att följa händelseutvecklingen. Ledningsgruppen består av ambulansledning, informationschef och medicinskt ansvarig. TiB är regional sjukvårdsledare. Innan regional medicinskt ansvarig är aktiverad, är lokalt medicinskt ansvarig på sjukhus med aktiverad katastrofplan även medicinskt ansvarig regionalt. Ledningsgruppens uppgift är att: Ha kontakt med lokal sjukvårdsledare på sjukhus. Ha kontakt med ledningsansvarig bakjour på länets övriga sjukhus (medicinbakjouren på Kullbergska sjukhuset och kirurgbakjouren på Mälarsjukhuset och på Nyköpings lasarett) Bedöma ambulansberedskapen i länet och vid behov vidta åtgärder genom att omfördela eller förstärka transportresurserna. Ha kontakt med sjukvårdsledare på skadeplats. Fördela patienter mellan sjukhus. 23

26 Samverka med andra landsting, organisationer och myndigheter som deltar eller berörs av den allvarliga händelsen. Leda informationsarbete enligt informationsplan. Informera landstingsdirektören. Följa händelseutvecklingen Ledning vid FÖRSTÄRKNINGSLÄGE och KATASTROFLÄGE Regional nivå TiB har befogenheter att i ett inledningsskede utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid allvarliga händelser. Vid förstärkningsläge och katastrofläge upprättas en Regional Katastrof Ledning (RKL) När RKL etablerats med en utsedd regional sjukvårdsledare rapporterar TiB till denne om händelseförlopp och vidtagna åtgärder. Det formella ledningsansvaret övergår därefter från TiB till regional sjukvårdsledare. Det skall dokumenteras med vem som övertar ledningsansvaret och från vilken tidpunkt det sker. TiB ingår därefter som en del i RKL RKL:s arbete Landstingsdirektören, eller av denne utsedd ersättare, är chef för RKL och är regional sjukvårdsledare. RKL har också en medicinskt ansvarig. Till hjälp har dessa ledningsfunktioner en stab. Stabens arbete leds av en stabschef som fördelar arbetsuppgifterna inom staben. RKLs uppgift vid en allvarlig händelse är att skapa förutsättningar för att landstingets tillgängliga resurser används optimalt genom att: Leda och samordna verksamheten. Samband upprättas med skadeområde Samband upprättas med sjukhusen. Bedöma det förväntade vårdbehovet. Fördela drabbade mellan sjukhus Bedöma ambulansberedskapen i länet och vid behov vidta åtgärder. genom att omfördela eller förstärka transportresurserna. Mobilisera landstingets resurser enligt plan. Informera inom egen organisation samt till andra organisationer och myndigheter samt massmedia. Samverka med andra landsting, organisationer och myndigheter som deltar eller berörs av den allvarliga händelsen. Svara för lägesuppföljning och dokumentation. Planera resurser på längre sikt. Befattningshavare som ingår i staben tilldelas funktioner med åtföljande åtgärdskalendrar 24

27 4.3 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå - skadeområde I skadeområdet krävs sjukvårdspersonal med prehospital kompetens för medicinskt omhändertagande. Den ambulans som först anländer till skadeplatsen utser en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig, dessa två personer har ledningsansvaret och är sjukvårdens ledning på skadeplats. Den person som innehar högsta medicinsk kompetens blir medicinskt ansvarig. När sjukvårdsgrupp, med läkare som inte är ledningsutbildad, finns på plats övertar läkaren endast det medicinska ansvaret. Den person som tidigare varit medicinskt ansvarig ingår i sjukvårdsledningens stab och ansvarar i samråd med medicinskt ansvarig läkare för avtransport av skadade. Sjukvårdsledaren behåller det organisatoriska ledningsansvaret. När ledningsutbildad läkare finns på plats skall denne överta rollen som medicinskt ansvarig och kan även överta det organisatoriska ledningsansvaret för hela sjukvårdens insatser i skadeområdet. Den personen kan därmed få både rollen som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Tidigare sjukvårdsledare ingår i sjukvårdsledningens stab. Övrig ambulans-och sjukvårdspersonal blir underställd sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Sjukvårdsledaren, räddningsledaren och polisinsatschefen leder i samverkan sina egna organisationer. 4.4 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå - sjukhus Sjukhus leder sin verksamhet på lokal nivå. Vid en allvarlig händelse finns en utpekad befattningshavare som beslutar om beredskapsnivå och har mandat att leda verksamheten. Initialt är det ansvarig bakjour (bakjour kirurg på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett samt bakjour medicin på Kullbergska sjukhuset) utsedd enligt lokala katastrofplanen som har den rollen och blir då lokal sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig på sjukhuset. Vid beslut om höjning av beredskapsläge över stabsläge överlämnas ledningsansvaret till den lokala katastrofledningen. Vid förstärkningsläge/katastrofläge finns en katastrofledning med en chef utsedd av landstingsdirektören som får rollen som lokal sjukvårdsledare. Denne har ansvar och befogenheter rörande resursfördelning m.m. I katastrofledningen ingår den lokalt medicinskt ansvarige Ledning vid STABSLÄGE Lokal nivå Vid stabsläge bildas en ledningsgrupp på akutmottagningen. Den består av läkare i bakjoursfunktion och ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen (1 4 pers). Ansvarig bakjour utsedd enligt lokala katastrofplanen - har rollen som lokal sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig och leder arbetet för gruppen. Denne kan också välja att höja beredskapen till förstärkningsläge- alternativt katastrofläge. 25

28 Ledningsgruppens uppgift är att: Hålla sig underrättad om läget genom fortlöpande information från sjukvårdsledning på skadeplats. Detta sker primärt i samråd med TiB (Tjänsteman i beredskap). Bedöma och analysera läget för att avgöra om beredskapsnivå ska ändras. Vid behov, besluta om sjukvårdsledningen i skadeområde ska tilldelas resurser (personal och utrustning). Ha kontakt med TiB. Informera personal som berörs av händelsen. Planera och vid behov vidta nödvändiga åtgärder på sjukhuset, för mottagande av drabbade (ex disponera tillgänglig personal). Följa händelseutvecklingen. Befattningshavare som ingår i ledningsgruppen tilldelas funktioner med åtföljande åtgärdskalendrar. Vid en allvarlig händelse där enbart lokal ledning är aktiverad, kan TiB vara en resurs lokalt Ledning vid FÖRSTÄRKNINGSLÄGE och KATASTROFLÄGE Lokal nivå Vid förstärkningsläge och katastrofläge upprättas en katastrofledning som samlas i sjukhusets katastrofledningscentral. Katastrofledningen övertar det formella ledningsansvaret, efter att ansvarig bakjour(sjukvårdsledare) avrapporterat händelseförlopp och vidtagna åtgärder. Övertagandet ska dokumenteras med vem som övertar ledningsansvaret samt vid vilken tidpunkt det sker. Personerna i ledningsgruppen vid stabsläge får andra uppgifter enligt lokala åtgärdskalendrar. Katastrofledningens arbete Katastrofledningen har en av landstingsdirektören utsedd chef, som får rollen som lokal sjukvårdsledare. Katastrofledningen har också en lokalt medicinskt ansvarig. Till hjälp har dessa ledningsfunktioner en stab. Stabens arbete leds av en stabschef som fördelar arbetsuppgifterna inom staben. Katastrofledningens uppgift är att skapa förutsättningar för att tillgängliga resurser används optimalt genom att: Lokalt leda och samordna verksamheten. Bedöma det förväntade vårdbehovet. Mobilisera sjukvårdens/sjukhusets resurser enligt katastrofplan. Planera resurserna på längre sikt. Arbeta på uppdrag av Regional ledning Lokalt ansvara för information till anhöriga, massmedia och internt. Organisera genomgång efter olyckan. Befattningshavare som ingår i staben tilldelas funktioner med åtföljande åtgärdskalendrar. 26

29 5. ORGANISATION OCH BEHANDLINGSPRINCIPER I SKADEOMRÅDE 5.1 Ledning och samordning i skadeområdet Den gemensamma insatsen vid en allvarlig händelse/stor olycka/ katastrof leds av en räddningsledning bestående av räddningsledare från räddningstjänsten, sjukvårdsledare från hälso- och sjukvården och polisinsatschef från polismyndigheten. Räddningsledaren, sjukvårdsledaren och polisinsatschefen leder var och en sin egen organisations verksamhet Utmärkning av ledningsfunktioner inom skadeområde Räddningsledare: Röd-vit rutig väst och hjälm Polisinsatschef: Svart-vit rutig väst och hjälm Sjukvårdsledare: Grön-vit rutig väst och hjälm 5.2 Organisation i skadeområde Den plats där olyckan inträffat kallas skadeplats. Hela det område där räddningsarbetet bedrivs kallas skadeområde. Ett stort skadeområde indelas ofta i sektorer. Larmade enheter kan dirigeras till en brytpunkt i avvaktan på insats. Vid till exempel kemisk olycka kan ett riskområde definieras och spärras av. Räddningsledaren avgör vilken personal som får arbeta i riskområdet och vilken skyddsutrustning som krävs. 27

30 Inom skadeområdet upprättas efter behov uppsamlingsplatser för skadade, oskadade, döda och gods. Helikopterlandningsplats utses av räddningsledaren. Den plats där skadade hämtas benämns ilastningsplats. På skadeområdet finns en gemensam ledningsplats, där ett eller flera ledningsfordon står uppställda Den ambulans som först anländer till skadeplatsen utser en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig, dessa två personer har ledningsansvaret och är sjukvårdens ledning på skadeplats. Den person som innehar högsta medicinsk kompetens blir medicinskt ansvarig. När sjukvårdsgrupp, med läkare som inte är ledningsutbildad, finns på plats övertar läkaren endast det medicinska ansvaret. Den person som tidigare varit medicinskt ansvarig ingår i sjukvårdsledningens stab och ansvarar i samråd med medicinskt ansvarig läkare för avtransport av skadade. Sjukvårdsledaren behåller det organisatoriska ledningsansvaret. När ledningsutbildad läkare finns på plats skall denne överta rollen som medicinskt ansvarig och kan även överta det organisatoriska ledningsansvaret för hela sjukvårdens insatser i skadeområdet. Den personen får därmed både rollen som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Tidigare sjukvårdsledare ingår i sjukvårdsledningens stab. 5.3 Sjukvårdsgrupp En sjukvårdsgrupp består av två eller flera personer. Det är läkare, sjuksköterska och undersköterska som genomgått utbildning i medicinskt omhändertagande på skadeplats. Sjukvårdsgruppen arbetar på skadeplats, uppsamlingsplats och vid kemisk olycka också på saneringsplats. En sjukvårdsgrupp kan skickas ut från sjukhusen hela dygnet och under dagtid kan de även skickas från vårdcentraler. Sjukvårdsledningen på skadeområdet bedömer om det finns behov av sjukvårdsgrupp och meddelar detta till sjukvårdsledaren lokalt eller regionalt. Ledningen lokalt (ledningsgruppen på 28

31 akutmottagningen eller katastrofledningen) på sjukhusen avgör om och hur många sjukvårdsgrupper som kan sändas ut till skadeområdet. Sammansättning av sjukvårdsgrupp Sjukvårdsgruppens sammansättning från sjukhusen framgår av den lokala katastrofplanen. Sjukvårdsgrupp från primärvården Primärvårdens sjukvårdsgrupp kan under dagtid mån fre kl utgå från: Norra länsdelen Västra länsdelen Södra länsdelen VC Strängnäs VC Flen VC Gnesta VC Torshälla VC Malmköping VC Oxelösund VC Vingåker VC Trosa Uttransport av sjukvårdsgrupp till skadeplatsen Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen ansvarar för att sjukvårdsgruppen från sjukhuset blir transporterad till skadeplatsen. Vårdcentralerna ombesörjer sin transport enligt intern katastrofplan. 5.4 Medicinskt arbete inom skadeområde Sjukvårdens uppgift på skadeplats är att rädda liv och minimera följdverkningar av skador. Innan skadade transporteras till sjukhus kan livsviktiga funktioner behöva stabiliseras. Sjukvårdens uppgifter i skadeområde är att: Inventera skadepanorama Säkra och stabilisera livsviktiga funktioner Prioritera och behandla skadade inför avtransport Utnyttja transportresurserna så effektivt som möjligt. Uppsamlingsplats för skadade kan upprättas i samverkan med räddningstjänsten i befintlig byggnad eller i det tält som ingår i landstingets katastrofutrustning. Arbetet på uppsamlingsplatsen organiseras i en mottagande del, en behandlande del och en avsändande del. Frivillig personal Om sjukvårdspersonal som inte är i tjänst anmäler sig att frivilligt hjälpa till på en skadeplats är det viktigt att ta tillvara den kompetens som de kan erbjuda. Den medicinskt ansvarige är den som accepterar eller avböjer hjälp. Personal ska kunna legitimera sig och identiteten dokumenteras av sjukvårdsledaren. Sjukvårdspersonal från annat landsting/vårdinrättning kan inte överta rollen som medicinskt ansvarig, oavsett kompetens. 5.5 Prioritering och behandling på skadeplats Prioritering I definitionen av stor olycka/katastrof ligger brist på resurser. Därför måste önskvärda åtgärder prioriteras mot behov och tillgängliga resurser. De medicinska åtgärder som sätts in måste relateras till den effekt de kan tänkas ha för den enskilde skadade. I turordning prioriteras därför åtgärder som: 29

32 1. livräddande 2. minska risk för framtida invaliditet 3. minska lidandet för den enskilde Av ovanstående framgår också att prioriteringen av enskilda skadade kommer att förändras över tiden, dvs. en och samma skadad kan komma att få ändrad prioritet under arbetets gång. Avgörande faktorer för denna omprioritering är: skadans typ och vilken grad av livshot den innebär för den drabbade tillgängliga sjukvårdsresurser resultat av insatta åtgärder omhändertagandenivå det totala skadeutfallet. Prioritering av skadade anges med hjälp av prioriteringsmarkeringar liksom notering på skadekort. Prioriteringskort Består av rektangulära plastbrickor i fluorescerande färg. Dessa fästes med gummiband runt höger handled på den skadade för att markera vilken prioritering som gäller. Rött kort: Gult kort: Mycket brådskande livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. Brådskande tillståndet medger att patienten kan vänta, men medicinsk akutbehandling bör ske så snart som möjligt. Grönt kort: Ej brådskande tillståndet medger att patienten kan vänta till dess att mer vårdkrävande patienter fått behandling. Svart/vitt kort: Död Dessa markeringar får användas av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och läkare. OBS! Svart/vitt får endast användas av läkare. Vid omprioritering avlägsnas tidigare prioriteringskort. OM den skadade har fler kort, gäller högsta prioritet. Prioriteringskort finns i samtliga ambulanser samt i sjukvårdsgruppens utrustning 30

33 Behandling på skadeplats På skadeplatsen/uppsamlingsplatsen utförs sortering, prioritering och de medicinska åtgärder som bedöms nödvändiga. Det innebär stabilisering av livsviktiga funktioner såsom fri luftväg, andning och cirkulation. De medicinska åtgärderna i skadeområdet måste prioriteras med hänsyn till de drabbades behov, tillgängliga resurser samt den effekt åtgärderna kan tänkas få för den enskilde. Om tillgången på sjuktransport är god och om avståndet till sjukhus är kort får det medicinska omhändertagandet på uppsamlingsplatsen inte fördröja en snabb avtransport av den skadade. Sjukvårdsinsatsen får inte bli så långvarig att sjuktransportresurserna inte används effektivt. 5.6 Registrering På skadeplats Skadekort Ambulanssjukvården och sjukvårdsgrupperna har skadekort i sin utrustning. Skadekortet används dels för identifiering, dels för dokumentation av diagnostiska iakttagelser och utförd behandling samt som anvisning inför transport. Skade- och prioriteringskort fästes runt höger arm på den skadade och följer den skadade genom hela vårdkedjan. Skadekortet är en journalhandling och lyder under journallagen. Skadekortets förtryckta nummer utgör den skadades tillfälliga identitet. Om möjligt införs också den skadades namn och personnummer. På skadekortets nedre avrivbara del ska mottagande sjukvårdsenhet anges. Denna del avskiljs vid avtransport och omhändertages för registrering. Vid ankomst till sjukvårdsinrättning gäller sjukvårdsenhetens registreringssystem. Förteckning av skadade När skadade transporteras från uppsamlingsplats för skadade till sjukvårdsinrättning noteras de skadade på en särskild förteckning. Denna är avsedd som ett hjälpmedel för rapportering, eftersökning och slutlig identifiering. Förteckningen förs av den ambulanspersonal som är ansvarig för avtransporter. Förteckningen ger sjukvårdsledaren överblick över antal skadade och typ av skador som väntar på transport samt antal skadade som har transporterats till olika sjukvårdsinrättningar. 31

34 Polisens registrering Polisen är ansvarig för registrering och identifiering av skadade, oskadade och avlidna och man använder ett eget system för registrering. När polisen registrerat fästes ett blått band på den drabbade, det får ej avlägsnas utan polisens medgivande. Polisens registrering utförs parallellt med sjukvårdens registreringsrutiner men ersätter inte dessa. Registrering kan ske både på skadeområde och vid sjukvårdsinrättning Registrering på sjukhus Samtliga katastrofoffer (utom döda) förses med rött identitetsband och trauma/akutjournal i 3 exemplar varav ett medföljer patienten, ett sparas på akuten och ett lämnas till ledningscentralen. Dessutom förs registreringslista på akutmottagningen, av vilken ledningscentralen erhåller kopia. Ingen patient får lämna akutmottagningen utan att vara registrerad med identitet (fastställd, eller tillfälligt ID-nummer) och fortsatt destination Registrering på annan mottagande enhet Vårdcentral Samtliga katastrofoffer registreras enligt VC interna katastrofrutiner. Ingen patient får lämna VC utan att vara registrerad med till identitet (fastställd, eller tillfälligt ID-nummer) och fortsatt destination. 5.7 Ambulans och sjuktransportresurser Ambulanssjukvården är en del av hälso- och sjukvården. De regler och författningar som gäller för hälso- och sjukvården gäller således även inom ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården inom Landstinget Sörmland förfogar över ambulansfordon och sjuktransportbilar. Samtliga ambulansfordon är en gemensam sjuktransportresurs för hela Sörmland. Dagtid mellan är 16 ambulanser och 2 sjuktransportbilar bemannade, medan det under jourtid finns totalt 9 ambulanser. All ambulansdirigering sker från SOS-Alarm. Ambulansverksamheten är dimensionerad utifrån behovet vid normal verksamhet. Vid allvarlig händelse kontaktar SOS-Alarm ledningsansvarig för ambulanssjukvården som är: I första hand verksamhetschef eller dess ställföreträdare. I andra hand stationschef. Denne har till uppgift att vid behov ringa in och bemanna extra ambulanser enligt lista. Ansvara för planering av personella resurserna på kort och lång sikt. Flyg- och helikopterresurser saknas inom landstingsområdet, men kan vid behov rekvireras från annat område via SOS-Alarm. 32

35 5.8 Psykosocialt omhändertagande Vid olika typer av händelser kan skadade och oskadade, räddningspersonal, sjukvårdspersonal och anhöriga utsättas för svåra påfrestningar som kan bli psykologiskt traumatiserande. Risken för allvarliga bestående följder ökar om omhändertagandet inte beaktar psykologiskt behov. Det psykologiska omhändertagandet i skadeområdet består av den basala psykologiska omvårdnad som ambulanssjukvårdens personal, sjukvårdsgrupper och annan räddningspersonal kan ge. Det kvalificerade psykologiska stödet ges på sjukhus eller i en lugnare miljö i annan lämplig lokal. Denna verksamhet leds av en psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupp (PKL). I PKL-gruppen ingår personer med psykotraumatisk kompetens. Vid behov ska PKL-gruppen samverka med andra sjukhus, primärvården och kommunernas grupper för psykosocialt omhändertagande (POSOM). Det är av stor vikt att den psykosociala planen blir aktiverad i ett tidigt skede. Genom psykosociala stödprogram för direkt och indirekt drabbade ska PKL-verksamheten förebygga och lindra psykiska efterverkningar så långt som möjligt. Direkt drabbade är skadade, somatiskt oskadade, närstående till döda och överlevande. Indirekt drabbade är framför allt räddningspersonal, sjukvårdspersonal och åskådare. Vid behov skall personal som deltagit i räddningsinsatser erbjudas professionellt stöd för att kunna bearbeta sina upplevelser. 5.9 Omhändertagande av döda Polisen ansvarar för identifiering av avlidna. Dödförklaring får endast utföras av läkare. Polisen ansvarar för uppsamlingsplats för döda. För att underlätta polisens identifieringsarbete bör den avlidne om möjligt lämnas kvar på skadeplatsen till dess polisen givit klartecken för transport till uppsamlingsplats för döda. Anledning till detta är att man först ska fastställa identitet och eventuell dödsorsak. 6. INFORMATION När en allvarlig händelse inträffar uppstår omedelbart ett behov av information både internt och externt. Det är viktigt att man både på skadeplatsen och på annan plats kan ge kontinuerlig information på ett effektivt sätt för att tillgodose behoven från drabbade, anhöriga, allmänhet, media, samverkansparter och egen personal. Informationen bör vara samordnad mellan hälsooch sjukvård, räddningstjänst och polis. VIKTIGT! Sekretesslagen gäller för all sjukvårdspersonal. Med snabb, saklig och samordnad information kan man skapa förtroende och undvika rykten och spekulationer. 33

36 För att informationen ska upplevas som trovärdig krävs kompetens, öppenhet och medkänsla. 6.1 Informationsansvar på skadeplatsen På skadeplatsen är det sjukvårdsledaren som ansvarar för information till sjukvårdens personal på skadeområdet och till sjukvårdsledaren på närmaste sjukhus. Representanter från massmedia kommer alltid snabbt till skadeplatsen. På skadeplatsen är räddningsledare informationsansvarig tillsammans med polisinsatschef och sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren ansvarar endast för den information som berör sjukvården. Denne informerar enligt mall vid prehospital sjukvårdsledning. När skadade kommer in till sjukhuset har den lokala sjukvårdsledaren informationsansvaret. 6.2 Informationsansvar vid lokal ledning Vid beredskapshöjning på sjukhus har lokal sjukvårdsledare informationsansvar och kan delegera någon lokalt att överta informationsansvaret. Vid beredskapshöjning ska informationschefen underrättas. 6.3 Informationsansvar vid regional ledning När regional ledning är aktiverad är informationschefen ansvarig för all intern och extern information. Denne kan delegera uppgifter och ansvar till informatör/-er på Informationsenheten. 6.4 Intern information Telefonväxlarna Vid allvarlig händelse blir telefonväxlarna en viktig upplysningscentral. TiB är initialt ansvarig för att informera personalen i växeln om vad som hänt. Det är viktigt att lokal eller regional ledning håller växeltelefonisterna uppdaterade om läget, hur räddningsarbetet fortskrider, vem/vilka som finns tillgängliga för olika slags upplysningar m m Till personalen Det är viktigt att personalen är välinformerade om vad som hänt. Den främsta kanalen för intern information är Insidan, där ständigt uppdaterad information kan ges snabbt och effektivt. En särskild krissida/krismall för Insidan finns och kan aktiveras av Informationsenheten. Enhetsansvarig inom landstinget ska hålla egen personal uppdaterad. Riktad information till enskild enhet förmedlas per e-post eller via telefon. Försök att så långt som möjligt minska belastningen på växeln: Ring direktkopplat, använd snabbtelefoner, fax, mobitex, sökarnummer, e-post eller skicka en kurir/löpare. 34

37 6.4.3 Till patienter inlagda på sjukhus Oftast räcker det med att personalen är välinformerad för att kunna ge patienterna tillräckligt med information. I särskilda fall, t ex vid epidemier, kan skriftlig information till patienter behövas. 6.5 Extern information Till anhöriga Frågor som rör personer som drabbats av en allvarlig händelse ska i första hand ställas till polisen, där register förs på alla som transporterats från skadeplatsen. Sjukvården ansvarar för information till anhöriga som vet att personen i fråga har kommit in eller är på väg in till sjukhuset/vårdcentralen. För att kunna hjälpa till med att svara på frågor avseende patienter som befinner sig på sjukhuset upprättas en anhörigupplysning. Anhörigupplysningen startas upp av lokal/regional sjukvårdsledare eller TiB när behov föreligger och bemannas av särskilt utbildad personal. Anhörigupplysningen får kontinuerligt listor på inkommande patienter samt vilken vårdinrättning de vårdas på. Anhöriga som kommer till sjukhuset/vårdcentralen anvisas till särskilt iordningsställda lokaler. Personal från sjukhusets/vårdcentralens krisstödsgrupper ska finnas i dessa lokaler. Om en skadad avlider på väg till sjukhuset eller på sjukhuset ansvarar sjukhuset för att anhöriga underrättas. Dödsbud bör lämnas personligen och eventuellt i samverkan med polis och/eller representant för kyrkan. Undersök innan om det finns behov av tolk Till allmänheten och massmedierna När lokal ledning eller regional ledning är aktiverad har informationschefen/informatören ansvar för att ge information till massmedierna via pressmeddelande. Informationschef/informatör ska även vid behov anordna presskonferens i lämplig lokal. Presskonferenser hålls lämpligen tillsammans med samverkande myndigheter och alltid på svenska. Informationschefen kontaktar vid behov ledningen inom polis, räddningstjänst och länsstyrelse för eventuell samordning av uttalanden till media. Landstingets externa webbplats är en viktig informationskanal gentemot allmänhet och massmedia. En särskild krissida/krismall finns och kan aktiveras av Informationsenheten Sjukvårdsrådgivningen När en allvarlig händelse inträffat måste sjukvårdsrådgivningen informeras. Detta görs av TiB. Löpande information ges via pressmeddelanden Myndighetsmeddelande För att informera allmänheten eller för att underlätta inkallandet av extrapersonal kan myndighetsmeddelande användas. Myndighetsmeddelande begärs direkt hos de aktuella stationerna; SR, SVT, TV 4, TV 3, Kanal 5, TV 8 och Z-TV. Begäran görs av Informationschefen/informatören, som också utformar meddelandet. 35

38 6.5.5 Till kommuner och samverkande myndigheter Ur ett informationsperspektiv kan det vid vissa allvarliga händelser finnas behov av att etablera kontakter med motsvarande funktioner inom kommuner och andra samverkande myndigheter, såsom länsstyrelsen, polisen, räddningstjänsten och kyrkan. Informationschefen är ytterst ansvarig för att dessa kontakter tas i den omfattning som är nödvändig. 6.6 Extra telefonnummer Landstinget Sörmland har tillgång till två extra telefonnummer, 099- och Nulägesinformation 099- Detta nummer går till en automatisk telefonsvarare med mycket stor kapacitet och ger möjlighet att ge information till många människor samtidigt. Telefonnumret kan användas för att ge nulägesinformation i samband med en allvarlig händelse men kan också användas för att ge mer vardaglig information t ex vaccinationstider. Numret aktiveras via växeln av Informationsenheten Anhörigupplysning 020- Detta nummer används bara vid anhörigkontakter i anslutning till en allvarlig händelse. Beslut om användning av 020-numret görs av sjukvårdsledare på lokal eller regional nivå som informationscentral Möjlighet att öppna 020-numret finns även vid andra tillfällen då behov av att lämna information till allmänheten uppstår. Bemanningen måste dock lösas från fall till fall. 6.7 Information efter det akuta skedet Behovet av information upphör inte när det akuta skedet/omhändertagandet är över. Tvärtom ökar ofta informationsbehovet när orsaker till händelsen ska sökas. Det är viktigt att informationsfunktionen kvarstår så länge som det är motiverat. Informationschef/ informatör ansvarar för att informationsarbetet hålls igång och organiseras på lämpligt sätt. 7. KEMISK KATASTROFPLAN Risken för att kemiska olyckor ska kunna inträffa har blivit alltmer påtaglig. Användning av kemiska stridsmedel i terrorsyfte har uppmärksammats allt mer under senare år. Ett stort antal kemikalier hanteras inom industrin. Stora kvantiteter transporteras dagligen på landsväg och järnväg och har en tendens att öka år från år. I Sörmland finns det flera större anläggningar som hanterar kemikalier. SSAB i Oxelösund och Avesta Polarit i Torshälla använder det i sina processer. GB-glace i Flen har ammoniak i kylanläggningen. Transporter av farligt gods i länet sker med lastbil och på järnväg och passerar i vissa fall tätbebyggda områden ex Katrineholm Trots alla säkerhetssystem som finns och de förebyggande åtgärder som görs kan under ogynnsamma omständigheter en olycka inträffa. Detta kan då förorsaka allvarliga skador på 36

39 människor och miljö. Vid en kemisk olycka kan antalet skadade bli mycket stort. Ett stort antal kan vara oskadade men kontaminerade (nedsmutsning av farligt ämne), dessa måste också kunna tas om hand för sanering. 7.1 Beredskapsnivå vid kemisk olycka För kemisk katastrof liksom övriga typer av katastrofer gäller samma beredskapsnivåer som vid stor olycka/katastrof: STABSLÄGE FÖRSTÄRKNINGSLÄGE KATASTROFLÄGE Beslut om beredskapsnivå tas av bakjour enligt lokal katastrofplan. 7.2 Utrustning vid kemisk olycka Personlig skyddsutrustning De viktigaste komponenterna i det personliga skyddet mot kemikalieolyckor är andningsskydd och kroppsskydd. Skyddsutrustningen, totalt 66 st, finns fördelat på sjukhusen och på ambulansstationerna i länet. Det finns koffert med läkemedel och därtill hörande utensilier att användas av sjukvårdsgrupp vid kemiska olyckor. Sjukhusens akutmottagningar handhar utbildning i påtagning och användning av personlig skyddsutrustning Katastroflager av antidoter på sjukhus Landstinget Sörmland har ett gemensamt förråd av antidoter för omhändertagande av drabbade vid kemisk olycka. Det förvaras på sjukhusapoteket vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Varje sjukhus har dessutom ett mindre antidotlager som förvaras på intensivårdsavdelningen. Vid ytterligare behov av antidoter finns regionala depåer som kontaktas via Giftinformationscentralen. 37

40 7.2.3 Katastroflager av antidoter för sjukvårdsgrupp Sjukhusen har i sin katastrofutrustning förråd av antidoter som sjukvårdsgrupp kan använda för omhändertagande av drabbade vid kemisk olycka. 7.3 Sanering på skadeområde Räddningstjänsten svarar för räddningsinsatsen vid kemiska olyckor. Räddningsledaren fastställer riskområdets gränser. Saneringsplatsen förläggs i anslutning till inre avspärrning och mot vindriktningen. Innanför riskområdets inre avspärrning, ansvarar räddningstjänsten för omhändertagande av drabbade. All sjukvårdspersonal som tjänstgör på skadeområdet ska ha tillgång till särskild skyddsutrustning för kemiska olyckor. Behov av skyddsutrustning på skadeplatsen och sanering av kontaminerade avgörs av räddningsledaren. Sjukvårdspersonalen arbetar på saneringsplatsen eller uppsamlingsplatsen utanför riskområdet. Samla kontaminerade/exponerade på saneringsplatsen, där prioritering inför sanering sker. Sanering utförs i riskområdets yttre gräns innan den skadade lämnar riskområdet. Detta innebär att man ska: Ta av den drabbade kläderna. Ta av värdesaker. Skölj kroppen med rikliga mängder tempererat vatten. Spola från huvudet mot fötterna. Näsa, mun och öron ska också sköljas. Tvätta därefter med tvål och vatten. Skölj bort tvålresterna. Upprepa proceduren ytterligare en gång. Skydda sedan den skadade med filtar. Tänk på hypotermirisken! Kläder från de drabbade samlas in och packas i plastsäckar. Värdesaker packas i små plastpåsar som märks med identitet. Låt aldrig drabbade gå igenom saneringsduschen med kläderna på. Det finns en stor risk för ökad exponering då ämnen som finns i kläderna löser sig i vattnet och når huden. Efter sanering förs de drabbade till uppsamlingsplatser för oskadade respektive skadade för fortsatt behandling. Insatspersonal som vistas inom riskområdet skall saneras. Insatspersonal som inte kan sanera sig själv och sin skyddsutrustning prioriteras vid sanering. All berörd sjukvårdspersonal bör vara väl förtrogen med sanerings- och behandlingsprinciperna för skadad/kontaminerad på skadeplats. 7.4 Sanering på sjukhus Vid sanering skall personlig skyddsutrustning vara påtagen. Trots vikten av att sanering sker redan inom skadeområdet måste saneringsmöjligheter även finnas vid sjukhusen. Hit kan drabbade utan föregående sanering komma för att bli sanerade. Vid Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset, i anslutning till akutmottagningen, finns förberedda saneringsanläggningar. Nyköpings lasarett har en mobil saneringsanläggning i akutmottagningens närhet. 38

41 På respektive akutmottagning finns åtgärdskalender för omhändertagande och sanering. Samtliga patienter som tas omhand på sjukhuset måste vara sanerade, dvs. ingen får tas in på akutmottagningen osanerad. De som inte är sanerade på skadeplatsen ska saneras på sjukhus. Sanering sker enligt samma principer som på skadeplatsen och gällande föreskrifter på akutmottagningen. Information angående saneringsbehov och medicinsk behandling finns i: RIB Räddningsverkets informationsbank Information på datamedia finns på vissa av sjukhusets datorer. Det framgår av lokala katastrofplanen. Litteratur: Räddningsverkets Farligt Gods-pärmar SoS-rapporten 1998:3, Kemiska olyckor och katastrofer FOI (totalförsvarets forskningsinstitut) orienterar OM, nummer 2, Kemiska vapen hot, verkan och skydd. Läkemedelsboken kapitel förgiftningar Direktkontakt med giftinformationscentralen. 8. EPIDEMIVÅRDSPLAN Epidemiska katastrofer skiljer sig på många sätt från andra katastrofer. Inledningen är oftast inte lika dramatisk utan epidemin upptäcks oftast genom att hälso- och sjukvården får ta hand om ett ökat antal patienter med likartad symtomatologi. En epidemi kan hålla på under en längre tid, vilket försvårar möjligheten att ha en hög bemanning. Även om det finns stora skillnader mellan epidemiska och medicinska katastrofer finns också många likheter. I båda fallen står sjukvården inför en situation där de normala resurserna inte räcker till, utan en omfördelning av verksamheten måste ske. Denna plan överstämmer därför med övriga planer så långt det är praktiskt möjligt. 8.1 Planläggning vid epidemisk situation Planen berör främst hur hälso- och sjukvården ska omforma sina resurser. Samtidigt sker en epidemiutredning för att kartlägga epidemins orsak och omfattning. Identifieras smittkällan kan denna elimineras och det vidare insjuknandet kan påverkas. Ansvaret för denna epidemiologiska utredning åvilar smittskyddsenheten tillsammans med primärvård och kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltningar. 39