2/2017. Så här förebygger och behandlar du influensa. Ansvarsläkaren är lika nära som närmaste telefon. Positiva erfarenheter av Soites egen barnakut

Transkript

1 2/2017 Samkommunen Soites informationstidning Så här förebygger och behandlar du influensa Ansvarsläkaren är lika nära som närmaste telefon Positiva erfarenheter av Soites egen barnakut Koivutupa är en avslappnad mötesplats Klientrådet lyfter fram serviceanvändarens synvinkel Hem direkt från centralsjukhusets uppvakning 12

2 innehåll Ledare... 2 Så här förebygger och behandlar du influensa... 3 Kort... 4 Ansvarsläkaren är lika nära som närmaste telefon... 6 Kontakt med vårdaren via pekplatta... 7 Positiva erfarenheter av Soites egen barnakut... 8 Koivutupa är en avslappnad mötesplats frågor om barnskyddets ungdomsforum Klientrådet lyfter fram serviceanvändarens synvinkel Hem direkt från centralsjukhusets uppvakning Kontaktinformation Utgivare: Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Chefredaktör: Suvi Melender-Lågland Innehållet har planerats av: Ilkka Luoma, Andreas Blanco Sequeiros, Minna Korkiakoski-Västi, Pirjo Dabnell, Marko Rahkonen, Tanja Witick, Maija Juola, Seppo Filppula, KaijaRiitta Suonsyrjä, Eija-Liisa Heikkilä, Suvi Melender-Lågland, Karoliina Jaakonaho, Keena Koskela De svenskspråkiga översättningarna: Inger Hägg och Mia Store Utseende och layout: Suvi Melender-Lågland Bilder: Keena Koskela, Karoliina Jaakonaho, Adobe Stock Tryckeri: Botnia Print Oy, Karleby Ledare Soites berättelse byggs upp utgående från hela Mellersta Österbotten Människorna har genom tiderna älskat berättelser. Genom berättelserna har man behandlat många olika slags ämnen, fört kulturarvet vidare och pejlat det förflutna. Berättelserna hjälper oss att förstå olika synsätt. Var och en av oss vill att vår berättelse blir hörd, och när vi lyssnar på andras berättelser förstår vi dem utgående från våra egna kunskaper och erfarenheter. Berättelsen om den nästan ett år gamla Soite har bara börjat samkommunen Soites verksamhet startade officiellt den Arbetet för att bygga upp samkommunen hade naturligtvis börjat länge före den officiella starten, redan hösten Soite möjliggjordes av en gemensam vision och ett målmedvetet utvecklingsarbete i Mellersta Österbottens kommuner. Soites centrala mål är att samordna områdets social- och hälsovårdstjänster till genuint klient- och patientorienterade, enhetliga helheter och sammanhängande vårdkedjor. Förändringar är nödvändiga även med tanke på ekonomin, eftersom finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna kommer att stramas åt i och med landskaps- och social- och hälsovårdsreformen. I Mellersta Österbotten har man sett det som klokt att förbereda sig för den här förändringen, så att de nödvändiga sparåtgärderna kan göras stegvis i stället för på en gång. Målet är att se till att områdets invånare erbjuds mångsidiga social- och hälsovårdstjänster också i fortsättningen. För att säkra bättre service och besparingar bör man utveckla alternativa sätt att producera tjänster närmare klienten och patienten, bl.a. öppenvård i hemmet i stället för vård på anstalt. Ett bra exempel på detta är ansvarsläkartjänsten som innebär att läkaren kan besöka klienten i hens hem eller ge vårdanvisningar per telefon. Detta minskar de äldres behov av att åka till den hårt belastade samjouren en resa som skulle vara påfrestande för den sjuke. Vi har även minskat på trycket på samjouren genom Soites nya barnakut och har erbjudit familjerna jourtjänster som skräddarsytts just för dem. I framtiden försöker vi i allt större utsträckning föra social- och hälsovårdstjänsterna direkt till klientens hem med hjälp av den moderna tekniken. Soite är sammanflätad med många människors vardag och levnadshistoria i det här området. I denna Soite-tidning vill vi lyfta fram våra klienters synpunkter. Vi presenterar social- och hälsovårdstjänster som Soite erbjuder och har intervjuat Soites klienter. Klienternas egna erfarenheter är ytterst viktiga för oss; vi går aktivt igenom klientresponsen och utvecklar vår verksamhet med hjälp av den i samarbete med våra klientråd. Vi är inte rädda för att ändra riktning om det framkommer behov för det. Soite har grundats uttryckligen för er, våra klienter. Vi vill trygga moderna och högklassiga social- och hälsovårdstjänster, specialkunnande och det jourhavande sjukhusets tjänster i Mellersta Österbotten. Det är den grunden som Soites berättelse har börjat byggas på. Suvi Melender-Lågland Chefredaktör, Soites kommunikationschef Källa: THL - Text: hygieniskötare Sebastian Finnilä - Bild: Adobe Stock Så här förebygger och behandlar du influensa Den årliga influensaperioden börjar vanligen vid årsskiftet, men ibland redan i november med fortsättning fram till januari-februari. I Mellersta Österbotten började influensasäsongen i fjol kring månadsskiftet november-december. I år ser det ut som om influensan skulle nå sin höjdpunkt senare, även om det är svårt att förutspå exakt. Soites samjour förbereder sig för årets brådaste influensatid genom att påminna om förebyggande åtgärder och om vårdinstruktioner. Vad är influensa? Influensa är en akut inflammation i de övre luftvägarna orsakad av influensavirus. Influensaepidemier förekommer varje vinter då 5 15 procent av de vuxna och procent av barnen insjuknar. Efter 1 2 veckors sängläge har friska vuxna vanligen återhämtat sig från sjukdomen. Hos äldre personer och små barn samt hos dem som lider av vissa långtidssjukdomar kan influensa leda till följdsjukdomar (öroninflammation, luftrörskatarr, lunginflammation), sjukhusvård och rentav till döden. repidemier söker vård och uppger en sjukdomsbild som är typisk för influensa lider sannolikt av influensa. Av patienter som vårdas hemma behöver man ta prov endast enligt prövning av en läkare. För en influensadiagnos krävs det dock laboratorieprov. Influensavirus och dess struktur kan påvisas med flera metoder i sekret från de övre luftvägarna. Laboratorieprov är till nytta om man misstänker att en patient som ska tas in till en vårdavdelning eller sjukhusvård har influensa eller om man överväger att påbörja en läkemedelsbehandling. Hur smittar influensa? Hur behandlas influensa? Vilka är symptomen på influensa? Hur kan man förebygga smitta? Personer som insjuknat i influensa utsöndrar virus i luftvägarna och kan överföra smittan till andra personer antingen som droppsmitta när de hostar och nyser eller som kontaktsmitta via händerna när de snyter sig. Sjukdomen sprids lätt i trånga utrymmen som i skolor, allmänna färdmedel eller garnisoner. Den som smittats kan överföra smittan en dag innan symtomen bryter ut. Smittsamheten är störst under de 3 4 första sjukdagarna och varar omkring en vecka. Inkubationstiden från smitta till symtomdebut är normalt 2 3 dagar. Influensa börjar mestadels med snabbt stigande feber med muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Dessutom uppträder torr hosta, halsont, snuva och täppt näsa liksom vid vanlig förkylning. Hos barn kan det dessutom förekomma mag- och tarmsymtom. Hur konstateras influensa? facebook.com/organisaatio & facebook.com/soitekpks Vi finns också på YouTube! Majoriteten av dem som under tiden för vinte- I huvudsak är behandlingen symtomatisk. Hemma kan man använda paracetamol- och ibuprofen-preparat mot värk och för att sänka febern. Till egenvården hör dessutom sängvila i tillräckligt lång tid samt att inta rikliga mängder vätska. Man kan påbörja virusmedicinering av patienter som tas in på vårdavdelning, av svårare sjuka samt av personer som hör till riskgrupperna. Det lönar sig att söka sig till läkare om man får stickningar i bröstet, bröstsmärta, ovanligt svår trötthet, andnöd, kraftlöshet eller om febern varar i över en vecka. Vaccination är det bästa skyddet mot influensa. Vaccinationen förebygger 5-8 influensafall av tio hos friska personer i arbetsför ålder, 5-9 influensafall av tio hos barn och vartannat influensafall hos äldre personer. Influensavaccinationen minskar antalet dödsfall som beror på influensa samt antalet fall som kräver sjukhus- och anstaltsvård, förekomsten av allvarlig influensa, antalet följdsjuk3 domar samt antalet influensasmittor: då den vaccinerade inte själv blir sjuk smittas inte heller andra. Majoriteten av de vaccinerade får inte influensa. Om den vaccinerade ändå får influensa är sjukdomen vanligtvis lindrigare, och tillfrisknandet sker snabbare. Vem får influensavaccin avgiftsfritt? Avgiftsfria influensavaccin ges till personer vars hälsa väsentligt äventyras av influensa eller för vilkas hälsa influensavaccinationen för med sig betydande nytta. Social- och hälsovårdspersonal samt personal inom läkemedelsförsörjningen Gravida kvinnor Alla som fyllt 65 år Alla barn i åldern 6-35 månader Personer som hör till medicinska riskgrupper p.g.a. sjukdom eller vård Den närmaste kretsen kring personer som är mottagliga för allvarlig influensa Värnpliktiga män och kvinnor som tjänstgör frivilligt En hälsovårdare, sjukskötare eller läkare bedömer om den som ska vaccineras hör till en målgrupp för avgiftsfria vaccinationer. Om en person inte tillhör målgruppen, måste hen skaffa vaccinet själv. Var får man vaccinationer? Soites massvaccinationer är över, men man kan fråga efter möjligheten att få gratis vaccination vid Soites hälsovårdscentaler eller rådgivningar. Apoteken och privata hälsostationer erbjuder avgiftsbelagda influensavaccinationer.

3 kort Tjänster som stöder parförhållandet och ger stöd vid separation Soite erbjuder mångsidiga tjänster som stöd för parförhållandet, i frågor förknippade med separation samt i fråga om barnatillsyning. Vi har nyligen uppdaterat sidan Stöd för parförhållandet och tjänster vid separation på vår webbplats. På sidan finns mångsidig information kring problem i parförhållandet och stöd för barn vid separation ( > Socialservice > Familjestödsservice). Familjernas service i Soite ordnar bl.a. hemservice för barnfamiljer, stödpersons- och stödfamiljsverksamhet samt kamratgruppsverksamhet. Till exempel på de s.k. eroneuvo-kvällarna (råd vid separation) erbjuds stöd i form av information samt kamratstöd under skilsmässokrisen och i fråga om föräldraskapet efter skilsmässan. Eroneuvo-mötena är ämnade för föräldrar som överväger separation eller som redan separerat samt för deras närstående. Våren 2018 startar även grupper för barn. Dessa grupper är ämnade för barn i lågstadieåldern vars föräldrar separerat minst sex månader tidigare. Eroneuvomötena och grupperna för barn ordnas i samarbete med Karleby mödra- och skyddshem. Soites familjerådgivningar betjänar familjer med minderåriga barn. Tjänsterna är avgiftsfria och konfidentiella. Föräldern kan kontakta familjerådgivningen t.ex. om hen är orolig över barnets beteende, sinnesstämning eller annat som är förknippat med känslolivet. På familjerådgivningen kan man också fundera på frågor kring föräldraskap och konfliktsituationer i familjen. Familjerådgivningarna erbjuder även hjälp om konflikterna mellan föräldrarna försvårar barnets liv eller om barnets symptom är svåra eller långvariga. Familjerådgivningarna betjänar klienter i Hagströms hörn i Karleby, i familjecentralen i Kannus och i familje- och socialcentralen Pajala i Kaustby. Vid centralsjukhuset byggs en ny flygel, ett patienthotell och en helhet med operationssalar Vid Mellersta Österbottens centralsjukhus pågår flera byggprojekt. På gång är bl.a. byggandet av MY-flygeln, totalrenoveringen av L1-huset, totalrenoveringen av operationssalarna, omorganiseringen av operationsverksamheten samt installeringen av CT-apparatur. MY-flygeln Byggandet av centralsjukhusets MY-flygel fortskrider enligt den planerade tidtabellen. Första delen av flygeln, som byggs mellan centralsjukhuset och hälsovårdscentralen, färdigställs i juni Hela byggnaden är färdig i september Till de nya utrymmena på MY-flygelns våning 0 flyttar först laboratoriets provtagning från sitt nuvarande läge på centralsjukhusets första våning. I ungefär mitten av MY-flygeln öppnar sig en stor lobby, ett atrium, som sträcker sig upp längs med hela flygeln. Via atriet kommer man till byggnadens olika delar samt till gången som leder till hälsovårdscentralen. Samtidigt fungerar atriet som väntsal för laboratoriet. Hälsovårdscentralens vårdavdelningar flyttar i sin helhet in i den nya flygeln genast när byggnaden färdigställts på hösten. Medan byggarbetet pågår finns det ingen inre förbindelsegång mellan hälsovårdscentralen och centralsjukhuset. För att undvika onödiga förflyttningar ber vi klienterna och patienterna på förhand kontrollera i vilken byggnad deras mottagning är. L1-huset blir patienthotell Totalrenoveringen av L1-huset startade sommaren 2017 och färdigställs i juni I huset som ligger i centralsjukhusets bostadsområde byggs i samband med totalrenoveringen ett patienthotell med några patientrum. Klienter kan reservera rum på patienthotellet som är särskilt avsett för personer som har en längre väg till sjukhuset. I L1-huset byggs även kontorslokaler. Ny CT-apparatur På centralsjukhuset tas före utgången av år 2017 i bruk ny CT-apparatur. Det är fråga om en Till laboratoriet endast med tidsbeställning I laboratoriernas provtagningsställen i Mellersta Österbottens tas klienter numera emot endast på basis av tidsbeställning. Övergången till den nya verksamhetsmodellen skedde Ändringen gjordes för att få minska de långa kötiderna och för att kunna betjäna klienter jämlikt. I och med ändringen har klienten möjlighet att beställa den tid som bäst lämpar sig för hen. Så här beställer du tid till laboratoriet Du kan beställa tid till laboratoriet på internet eller dygnet runt eller per telefon vardagar kl Om undersökningarna inte kräver fasta, beställ gärna en tid efter kl Till centralsjukhusets provtagning är det också möjligt att beställa en middags- eller eftermiddagstid. Vårdenheten som ordinerar laboratorieundersökningen berättar om det krävs fasta för provtagningen. Kom till provtagningen 15 minuter före den beställda tiden, så att din blodcirkulation hinner stabilisera sig före provtagningen. Du behöver inte beställa tid om du bara hämtar provtagningstillbehör, t.ex. behållare för urin- eller avföringsprov, eller om du bara lämnar in prov som tagits hemma, t.ex. urin- eller avföringsprov. För Soites laboratorietjänster ansvarar NordLab. Mer information om laboratorietjänsterna hittar du på adressen stor anskaffning, även om utrymmena som byggs runt apparaten endast är 70 kvadratmeter stora. CT-apparaten, dvs. datortomografi- eller skiktröntgenapparaten har ett omfattande tillämpningsområde när det gäller röntgenundersökningar av kroppen. Beredskapen att göra CT-undersökningar är mycket viktig med tanke på beredskapen för första hjälpen och verksamheten som jourhavande sjukhus. Totalrenovering av operationssalarna På centralsjukhuset pågår för närvarande också totalrenovering av operationssalarna och omorganisering av operationsverksamheten. I samband med operationssalarnas totalrenovering görs operationssalarna om till en större helhet, så att dagkirurgin och den övriga kirurgiska verksamheten i fortsättningen sker i samma enhet. Utrymmena färdigställs i centraloperationssalens tidigare utrymmen och därifrån mot den nuvarande intensivvårdsavdelningen. Första skedet av projektet som startade våren 2017 slutförs före februari Minister Saarikko bekantade sig med Mellersta Österbottens landskapsreform Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko besökte Karleby onsdagen den 1 november Ministern diskuterade med landskapsreformens och social- och hälsovårdsreformens regionala beredare och politiska aktörer. Besökets syfte var att förmedla information om reformens tidtabell och diskutera hur genomförandet fortskrider. Minister Saarikko bekantade sig även med de lokala spetsprojekten inom barn- och familjetjänsterna, hem- och närståendevården och barnakutens pilotprojekt i Soites barnsjukhus. Saarikko berättade att hon är mycket nöjd med beredningssituationen i Mellersta Österbotten, med att förvaltningsstrukturerna är redan långt utformade och att man redan kunnat arbeta även med innehållet. Hemleveransen av måltider inom Soites socialvård utvidgades Med beslut av Soites styrelse har tillagningen av socialvårdens måltider som levereras hem centraliserats till Tunkkari tillredningskök i Vetil. De färdiga måltiderna transporteras som individuellt förpackade, kalla måltider två gånger per vecka, tisdagar och fredagar, till de flesta klienter som omfattas av servicen i Soites område. Maten hålls säker och hälsosam genom att kylkedjan är obruten och genom att maten förpackas i skyddsgas; på samma sätt som t.ex. butikernas färdigmat eller köttpålägg. I Soites hemmåltidsservice ingår den dagliga maten (huvudrätt, sallad och efterrätt). De första måltiderna levererades till Vetil och Halso. I november utvidgades leveranserna till Lochteå och Ullava, och i december startade leveranserna i Stamkarleby. I Kannus startar leveranserna Perho, Kaustby, Kronoby, Toholampi och Lestijärvi omfattas inte av verksamheten. KokkoRiksa skjutsar äldre i Karleby Soites tjänster för äldre i Karleby har skaffat en cykelriksha för att hjälpa de äldre att vistas utomhus. Krigsveteranerna fick njuta av de första turerna med cykelrikshan och efter det har andra äldre och personer som inte kan själva kan cykla fått njuta av cyklandets glädje. En tävling om namn för cykelrikshan har ordnats och det kom många bra förslag. Som namn valdes enligt chefredaktör Outi Airolas förslag KokkoRiksa. Cykelrikshan gör det möjligt för äldre med nedsatt rörlighet att vistas utomhus på ett alldeles nytt sätt. Cyklarna lotsas av frivilliga, utbildade cykelpiloter. Utöver cykelpiloten rymmer cykeln två personer. Verksamheten med cykelrikshan startade i Karleby som samarbete mellan Soite och Karleby stad som en del av Cykling utan ålder-verksamheten inom ramen för projektet Kraft i åren hälsomotion för äldre. > Frågor och svar om Kyyticentralen Hur har färdtjänsterna ändrats jämfört med det tidigare? Soites nuvarande färdtjänster ersätter den allmänna kollektivtrafikens tjänster (t.ex. bussar) samt alla tidigare sätt att ordna tjänster (personliga taxitjänster). Transporterna ordnas så att de i första hand samordnas med transporten av personer som är på väg i samma riktning. Klienten kan dock på basis av ett särskilt besvärligt och gravt handikapp beviljas rätt att använda egen taxi, vilket innebär att taxin inte transporterar andra personer samtidigt. En del klienter kan dessutom av särskilda skäl beviljas rätt till s.k. bekant taxi, vilket betyder att klienten kan på basis av gravt handikapp beviljas rätt till transport av en viss bekant chaufför. Vem omfattas av Soites färdtjänster? Färdtjänsterna omfattar de klienter som beviljats rätt till färdtjänst antingen med stöd av socialvårdslagen eller med stöd av handikappservicelagen. Tjänsten gäller alltså endast de tidigare s.k. taxikort-klienterna. Tjänsten gäller alltså inte t.ex. FPA-resor eller vanliga taxibeställningar. Varför ska transport beställas 1,5 timme före resan? Eftersom Soites område är geografiskt så stort, kräver organiseringen och samordnandet av transporterna att man reserverar tillräckligt med beställningstid. Anvisningarna bör gälla alla invånare inom Soite jämlikt. Trots beställningstiden på 1,5 timme beror den slutliga transporttiden i landsortens kommuner på tillgången till bilar. Ett exempel: om alla taxibilarna i Perho är reserverade för andra transporter, t.ex. till Uleåborg eller Jyväskylä, ordnas transport när första bilen är tillbaka i Perho. Anvisningarna finns till för att alla klienter i Soites område ska behandlas jämlikt. Det är också bra att veta att många klienter ringer och beställer skjutsar vardagar kl Om det är möjligt, är det bra att beställa sin skjuts utanför rusningstiden. Vem kontaktar jag om något är oklart? Vi ser mycket gärna att klienterna kontaktar Soites enheter så snart som möjligt om något är oklart eller om de har frågor: Personer som beviljats rätt till färdtjänst och som omfattas av handikapptjänsterna kan kontakta handikapptjänstbyrån, tfn Numret kan ringas alltid från måndag till fredag kl Äldre personer som beviljats färdtjänst med stöd av socialvårdslagen, kan kontakta de förebyggande stödtjänsternas servicehandledare, tfn eller Numren kan ringas alltid från måndag till fredag kl Du kan även kontakta Soites servicehandledningscenter tfn Numret kan ringas alltid från måndag till fredag kl Det är också möjligt att uträtta ärenden personligen på alla verksamhetsställen. Mer information finns också på nätet: > Socialservice > Färdtjänster Så här beställer du skjuts Färdtjänstresorna som Soite ordnar beställs från färdtjänstcentralen antingen per telefon, via textmeddelande eller per e-post. Resan kan beställas dygnet runt per telefon tfn eller på adressen Telefonsamtalet kostar 0,084 /min. (inkl. moms 24 %), som är den av Kommunikationsverket fastställda kalkylmässiga normaltaxan. Vardagar kl kan skjuts även beställas per e-post på adressen tilaus@kyytikeskus.fi eller genom att skicka ett textmeddelande till numret

4 Text:Karoliina Jaakonaho - Bild: Keena Koskela Ansvarsläkaren är lika nära som närmaste telefon Under hösten 2017 utvidgade Soite ansvarsläkartjänsterna som är ämnade för hemvårdens och det effektiverade serviceboendets klienter. Den centrala tanken bakom den avgiftsfria tjänsten är att förbättra de äldres livskvalitet genom att erbjuda läkartjänster hemma hos dem. Tack vare verksamheten undviker man onödiga sjukhusbesök som med förflyttningarna kan belasta de äldre. Marlene Hautalahti (f. 1943) som är sin man Unto Hautalahtis (f.1936) närståendevårdare berättar att ansvarsläkartjänsterna lämpar sig bra för dem. Läkarbesöken kräver annars alltid fixande och organiserande av paret som bor i Vittsar. - Unto har inte längre körkort, och jag har aldrig haft ett. För oss är det ett helt företag att åka till sjukhuset för undersökningar, även om skolbussen åker förbi här under skoltid. Ansvarsläkartjänsten är helt oumbärlig för oss, berättar Marlene Hautalahti. Av de två är det Unto Hautalahti som är ansvarsläkartjänstens klient. Tjänsten innebär att klienten får en egen ansvarsläkare som kartlägger hens hälsotillstånd hemma hos hen och gör upp en vårdplan på basis av kartläggningen. Så gjordes även i fråga om Unto. - Första diagnosen gjordes förra hösten hemma hos oss. Läkaren kom från hemvården och gjorde en grundläggande un- Den jourhavande läkaren är tillgänglig dygnet runt sju dagar i veckan dersökning med bl.a. mätning av blodtrycket, vägning och INRmätning. Efter undersökningen är det ansvarsläkaren som sköter om klientens hälsa tillsammans med en skötare som är bekant sedan tidigare. Hemvårdens sjukskötare är i kontakt med ansvarsläkaren en gång per vecka och utöver den överenskomna telefontiden kan sjukskötaren kontakta klientens ansvarsläkare enligt återuppringningsprincipen. Den jourhavande läkaren är tillgänglig dygnet runt sju dagar i veckan. - Om skötaren t.ex. blir oroad över klientens infektionssymptom eller försämring av allmäntillståndet, ringer hen ansvarsläkaren. Man ringer ansvarsläkaren i situationer där man annars också skulle kontakta läkaren, berättar Sari Kallinen som är chef för serviceområdet för vård och omsorg. Läkaren bedömer i telefon om hen får tillräckligt med information om klienten utan att träffa hen. Vid behov hänvisas klienten till en traditionell mottagning. 6 Läkaren sätter sig Om klienten eller klientens anhöriga vill diskutera med läkaren, förmedlar sjukskötaren denna önskan om ett telefonsamtal till läkaren. Marlene Hautalahti gläds över att Untos hälsotillstånd varit så stabilt att läkaren inte har behövt kontaktas, men möjligheten har diskuterats med sjukskötaren. - Skötaren sa att hon alltid diskuterar med läkaren om det finns någon orsak. Även om läkaren kan kontaktas per telefon, innebär ansvarsläkartjänsten inte att man sköter ärenden endast per telefon efter den grundläggande undersökningen. En gång om året sätter sig läkaren grundligt in i den äldres hälsa och liv genom att träffa hen tillsammans med hemvårdens sjukskötare. grundligt i den äldres hälsa och liv Vid behov är det också möjligt att träffa ansvarsläkaren under ronderna som läkaren gör med tre månaders mellanrum. - Även om man i huvudsak har kontakt per telefon, träffar läkaren klienten regelbundet, dvs. det är snarare fråga om närservice än distansservice, konstaterar Kallinen. Text:Karoliina Jaakonaho - Bild: Adobe Stock Kontakt med vårdaren via pekplatta - De virtuella omsorgstjänsterna är en del av hemvårdsarbetet Soite har tagit i bruk virtuella VideoVisit-omsorgstjänster som en del av hemvårdsarbetet. De virtuella omsorgstjänsterna innebär att den äldre och den yrkesutbildade vårdaren har videokontakt via pekplattan. Med tjänsten ersätts stöd- och kontrollbesök. -Om vårdaren t.ex. behöver påminna klienten om att ta sin medicin eller värma upp mat, kan detta göras på distans via pekplattan från hemvårdens byrå, berättar Sari Kallinen som är chef för Soites serviceområde för vård och omsorg. Men fortfarande behövs även vård hemma hos klienten, allt kan inte göras på distans. Alltid när klienten behöver fysisk hjälp, besöker vårdaren klienten. -Om vårdaren via videoförbindelsen ser att klienten inte klarar av att t.ex. injicera insulin med stöd av handledning, åker hen alltid till klienten för att kontrollera läget, påminner Kallinen. Vårdaren kontaktar alltid klienten via tabletten vid en överenskommen tidpunkt. Om klienten inte svarat efter flera försök, kan förbindelsen tvingas fram, om klienten gett sitt medgivande till det. -På så sätt kan vårdaren ropa på klienten via pekplattan. Det kan hända att klienten bara har glömt den öve- renskomna tiden, eller att pekplattan inte är i närheten. Om vårdaren fortfarande inte får kontakt med klienten, besöker hen klienten för att kontrollera om allt är bra. Av de äldre kräver pekplattan endast lite tekniskt kunnande, och vårdpersonalen ger i början handledning om hur tjänsten används. För närvarande används pekplattan av några hemvårdsklienter, men möjligheten att få nya användare kartläggs för tillfället. Målet är att ha 50 klienter inom den virtuella omsorgen inom Soites område år Vi hoppas även att de anhöriga tar kontakt när den virtuella omsorgen blir mer bekant. Det är nämligen också möjligt att skapa en förbindelse mellan klienten och de anhöriga, så att de kan ringa ett videosamtal till klientens pekplatta med den egna telefonen. Vid sidan om virtuella omsorgstjänster är målet med videotjänsterna att öka de äldres upplevelse av gemenskap. Till pekplattan kan man producera både nyttigt och underhållande innehåll. - Via pekplattan kan man t.ex. ordna stolgympa, eller så kan man grunda ett virtuellt kafé som klienten kan besöka för att se om det finns någon där att prata med, planerar Kallinen. 7

5 Text: Karoliina Jaakonaho - Bild: Keena Koskela Text: Suvi Melender-Lågland och Karoliina Jaakonaho - Bild: Keena Koskela Positiva erfarenheter av Soites egen barnakut Soite öppnade som första centralsjukhus i Finland en ny akutmottagning som är ämnad endast för barn. Utöver specialsjukvården ansvarar barnakuten för primärhälsovårdens och socialvårdens jour dygnet runt. Barnakuten fungerar under perioden som ett pilotprojekt som hör till det nationella Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. På basis av pilotprojektet görs en bedömning av om den nya barnakuten fortsätter som en del av Soites verksamhet även i framtiden. Hittills har erfarenheterna av barnakuten varit mycket positiva. Klienterna har hittat bra till tjänsterna och har tagit emot barnakuten mycket positivt. Positiv respons har kommit bl.a. om snabb tillgång till vård och telefonrådgivning. Anne Lauri väntade i barnakuten på att komma till läkaren med sin ännu namnlösa dotter, fröken Lauri. Lauri lade speciellt märke till lugnet i barnakuten. - Jag tycker att det är jättebra med barnens egen jourmottagning. Små barn flyttas förstås förbi kön i samjouren när det är möjligt, men där finns alltid mycket människor och också ganska mycket oväsen. Här är det lugnt och lättare att vänta på sin egen tur med barnet. Det är också fint att läkarna är specialister på barnsjukdomar. Soites nya barnakut är öppen dygnet runt alla dagar i året och ansvarar för nästan alla akuta social- och hälsovårdstjänster för barn och ungdomar. Stora skador på barn och annat som kräver operation under jourtid (bl.a. kirurgi/öron-, näs- och halssjukdomar) behandlas även under pilotprojektet i Soites samjour. En patient kan komma till barnakuten utan remiss av en läkare oberoende av hemkommun. Barnakutens vård på basnivå är avgiftsfri för barnet på samma sätt som övrig primärvård för barn. Barnets behov av brådskande vård bedöms på basis av den första kontakten eller på plats i barnakuten. Barnakutens eget telefonnummer: betjänar 24/7 Soites hälsocentralmottagningar (teamen) sköter fortfarande barnsjukdomarnas s.k. brådskande mottagning, men akutvården för barn ordnas i samarbete med barnakutens sakkunniga som specialiserat sig på hälso- och sjukvård för barn. Familjen kan, på basis av bedömningen av behovet av brådskande vård, hänvisas till nya barnakuten i stället för brådskande mottagning på samma sätt som man före pilotprojektet hänvisades till Samjourens s.k. primärvårdsjour. På nya barnakuten arbetar personal som är insatt i sociala frågor samt hälso- och sjukvårdsfrågor som gäller barn och ungdomar. Barnen undersöks och vårdas av ett yrkesövergripande team: utöver En patient kan komma till barnakuten utan remiss av en läkare oberoende av hemkommun Koivutupa är en avslappnad mötesplats Lekkamrater för barn och någon att prata med för vuxna och seniorer. Hemlika Koivutupa piggar upp dagen och välkomnar alla. I vardagsrummet stickar man sockor och pratar vid sidan om kaffedrickandet. I pysselrummet har barn samlats runt bordet för att forma magisk sand, och på andra sidan av rummet är man i full gång med att bygga tågbana. I Koivutupa är det full rulle genast från morgonen. Socialhandledare Ulla Huhtala beskriver Koivutupa som en mångkulturell mötesplats som är till för människor i alla åldrar. - Våra besökare kommer från många olika håll i staden. Den yngsta besökaren är två veckor och den äldsta över 90 år gammal. Största delen av besökarna är unga föräldrar med barn. Barn under skolåldern ska alltid ha en förälder med sig, påpekar Huhtala. Förmiddagarna är den livligaste tiden på dagen i Koivutupa. I dag har familjemåltiden som ordnas varje onsdag lockat folk. För fem euro får hela familjen äta smaklig husmanskost som tillreds i Koivutupas eget kök. Utöver familjemåltiderna varje onsdag består det regelbundna programmet av frukost och bingo på tisdagar, seniorkafé på torsdagar och musiklekskola varannan fredag. I övrigt är programmet mycket fritt, och många besöker Koivutupa för att läsa dagens tidningar, uträtta ärenden på internet eller bara för att prata med bekanta för att pigga upp dagen. Egen matsäck kan värmas upp i mikrovågsugnen i köket. I Koivutupa ordnas också olika slags evenemang enligt vad de vuxna och barnen önskar. På hösten berättade smittskyddsskötaren om vaccineringar, och för barnen ordnades ett nallebjörnssjukhus. Då gjordes ett rum om till ett sjukhus för nallebjörnar och dockor, och barnen fick plåster och gasbinda för att sköta om mjukisdjuren. Det centrala är att man försöker hålla all verksamhet avgiftsfri och att dörrarna är öppna för alla. I lekrummet övervakar Jonna Piispanen sin minsting Valmas lek. I man försöker hålla all verksamhet avgiftsfri och att dörrarna öppna för alla sjukskötare och läkare för barnsjukdomar också av sakkunniga inom socialarbete samt allmänläkare, beroende på hur barnet mår. Soites barnakut samarbetar också med hälso- och sjukvårdstjänsterna för barn (t.ex. rådgivningsverksamheten), vilket gör det möjligt för krävande kunnande att röra sig på olika vårdnivåer. För barnakuten har öppnats ett eget telefonnummer: som är öppet 24/7, dvs. dygnet runt. Familjen kan fortfarande också kontakta sitt eget hälsovårdscentralteam inom Soite (under tjänstetid) eller samjouren (utanför tjänstetid). Från Soites team och samjouren hänvisas familjen vid behov till den nya barnakuten där man gör en bedömning av vårdbehovet. I många fall kan barnet och familjen få hjälp redan när de tar kontakt och våra fackmän bedömer barnets behov av vård. Barnakuten har sina utrymmen i Soites Barnsjukhus (MÖCS, Mariegatan 16-20, Karleby). Soites styrelse beslutar på sitt sammanträde om barnakutens framtid. 8 9

6 Text: Karoliina Jaakonaho - Bild: Keena Koskela Koivutupa Koivutupa finns i Karleby på adressen Mårdgatan 6. Öppen mån-tors kl , fre kl dag är Valma intresserad av dockor och en moped som hon åker från ett rum till ett annat med. Piispanen berättar att hon och hennes dotter besöker Koivutupa ungefär en gång per månad. Den här gången har Piispanen också sällskap av sin syster Elina Mäkinen och hennes son Kasper Sulkakoski. - Vi skickade meddelanden i går kväll om att kanske komma till Koivutupa tillsammans, och kom överens om att träffas här så att kusinerna får leka tillsammans. Vi tog med egen matsäck, och härifrån ska vi hem för att sova middag, berättar Piispanen. Hon upplever Koivutupa som en plats där man kan pusta ut. Här finns människor att prata med och man får också kamratstöd. - Det här stället är ju toppen, och personalen är härlig. Det känns avslappnat att vara här, och man kan också själv sätta sig ner en stund för att prata med andra mammor som är i samma situation som en själv, sammanfattar Piispanen. Frukost tisdagar kl Bingo tisdagar kl Familjemåltid onsdagar kl Seniorkafé torsdagar kl Det är möjligt att hyra Koivutupa för sammanträden, hobbyverksamhet och för familjefester. Text: Karoliina Jaakonaho - Bild: Adobe Stock 5 frågor om barnskyddets ungdomsforum - Ungdomarna är med när barnskyddet utvecklas Vad är barnskyddets ungdomsforum? ter för barnskyddets och eftervårdens klienter, och dessa är redan i bruk. Blanketten som är riktad till barn och ungdomar är lätt att fylla i eftersom den endast innehåller några öppna frågor. Frågorna har i huvudsak att göra med mötena mellan barnskyddsarbetaren och barnet eller den unga. På blanketten som är riktad till ungdomarna i eftervården ligger frågornas tyngdpunkt på mötena men även på frågor kring att bli självständig. Ungdomarna har även skrivit ett brev, en hustavla, till barnskyddsarbetarna. I brevet berättar de hur de önskar bli bemötta. Hustavlorna delas ut till barnskyddsarbetarna för att ramas in och hängas upp på väggen. Den senaste tiden har ungdomarna pratat mycket om omsättningen på barnskyddsarbetare och hur detta kunde skötas på bästa möjliga sätt ur ungdomarnas synvinkel. Ungdomsforumet är en utvecklingsgrupp som startade sin verksamhet i Karleby förra hösten. Vi hör till den landsomfattande barnskyddsorganisationen Pesäpuu ry:s nätverk Voima vaikuttaa (kraft att påverka) vars mål är att utveckla barnskyddet på basis av ungdomarnas egna erfarenheter. Vilka hör till forumet? Forumets målgrupp är ungdomar i vård utom hemmet och i eftervård. Utöver två handledare, dvs. möjliggörare, består ungdomsforumet för närvarande av fyra ungdomar från Mellersta Österbotten som har erfarenhet av barnskyddets vård utom hemmet eller av eftervård. Medlemmarna är åringar, men till gruppen välkomnas åringar. Var och hur ofta samlas forumet? Vi träffas med ett par veckors mellanrum i Villa familjecenter dit Soites barnskydd och familjeservice har koncentrerats. På varje möte behandlas ett visst tema som har sin grund i ungdomarnas egna erfarenheter och intressen. Exempel på tidigare teman är bemötande, kamratstöd och att vara erfarenhetsexpert. Ungdomsforum fungerar på flera olika orter i Finland, och förutom våra egna möten träffar vi andra deltagare minst en gång per år på de nationella ungdomsdagarna, senast i Helsingfors. Är det fråga om en kamratstödsgrupp? Det är inte fråga om en traditionell kamratstödsgrupp, utan huvudvikten ligger på utvecklingsarbetet. Deltagarna delar dock öppet med sig av sina erfarenheter och berättelser, så den unga kan nog uppleva det som kamratstöd. Det är fint att ungdomarna vågar och kan uttrycka sina åsikter rakt. I ungdomsforumet kan de göra sin röst hörd, och därigenom kan utvecklingsarbete ske. Hurudana frågor har ungdomarna tagit upp? Frågorna besvarades av socialhandledarna Hanna Luukkonen och Kaisa Karomäki-Jylhä. Mycket konkreta frågor. De har bl.a. utarbetat egna responsblanket10 Klientrådet lyfter fram serviceanvändarens synvinkel Elina Nissinen är med i klientrådet för personer i arbetsför ålder. Förutom utvecklingsförslag tar rådets medlemmar upp beprövade verksamhetsmodeller i Soite. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite vill ta klienternas åsikter starkt i beaktande när servicen utvecklas. För att kartlägga erfarenheterna av servicen har man grundat tre klientråd: barn- och familjetjänsternas klientråd, klientrådet för personer i arbetsför ålder och klientrådet för äldre. Klientråden är språkrör som berättar hur bra servicen fungerar ur patientens synvinkel. Det är ett sätt att utvärdera Soites service och få utvecklingsförslag. Medlemmar till råden söktes våren 2017 genom öppen ansökan. Varje råd har drygt tio medlemmar, och i valet av medlemmarna har man så jämlikt som möjligt beaktat ålder, kön och bosättningsområde. Elina Nissinen hör till Soites klientråd för personer i arbetsför ålder. Hon sökte sig med till verksamheten eftersom hon anser att samhällsdeltagandet är viktigt. - Jag tycker att det är viktigt ge konstruktiv kritik om service eller produkter. Kritik tas också tacksamt emot eftersom det är det bästa sättet att utveckla verksamheten. Klienten kan komma med synpunkter som en yrkesutbildad person inte nödvändigtvis har kommit att tänka på. Soites utvecklingsplanerare Saara Lång håller med. - Det är viktigt att utveckla servicen utgående från klientens synvinkel inte organisationens egna behov. Vi vill uppriktigt höra klienternas åsikt. I rådet har Nissinen i huvudsak pratat om sina egna erfarenheter som användare av socialoch hälsovårdstjänster, men har även framfört hälsningar av vänner och bekanta. Hon har t.ex. betonat vikten av bra informationsförmedling och av att använda ett lättförståeligt språk när man talar med en patient. - Den yrkesutbildade personalen tar lätt till termer som inte är bekanta för klienten, t.ex. att nu flyttas du till andra sidan. Patienten förstår då inte vart man är på väg. Också små saker kan göra patienten förbryllad om man använder termer som är främmande för hen. Klientrådet för personerna i arbetsför ålder har haft fyra möten. Medlemmarna har bl.a. kommit med idéer till en applikation som kunde hjälpa att följa med samjourens kötid. - När man kommer till samjouren, får man ofta vänta ganska länge på sin egen tur. Om man med hjälp av en applikation kunde se när den egna turen närmar sig, kunde man t.ex. ta en matpaus medan man väntar, och komma tillbaka till jouren i tid. Utöver utvecklingsförslag har medlemmarna lyft fram beprövade verksamhetsformer. - Mottagningarnas återuppringningssystem fungerar bra, och det är lätt att röra sig i sjukhuset eftersom skyltarna är så tydliga. Även Soites nätsidor och sökfunktionerna där konstaterades fungera bra. Över huvud taget har vi varit mycket nöjda med Soites helhetsservice. Utvecklingsplanerare Lång berättar att responsen alltid förs vidare till den ansvariga chefen för ifrågavarande verksamhetsområde. Små saker som t.ex. information som fattas på nätsidorna kan korrigeras snabbt, men större helheter som t.ex. att beakta de äldres hälsotillstånd när service ordnas tar mer tid i anspråk. - Det viktigaste är dock öppenhet och en god dialog mellan klienten och serviceproducenten. De frågor som tagits upp förs också till Soites ledningsgrupp för behandling. En rapport om klientrådsverksamheten blir färdig före årsskiftet. Nissinen har förbundit sig till att vara med i klientrådets verksamhet i två år. Nu när verksamhetsperiodens första hälft närmar sig sitt slut konstaterar hon att Soites verksamhet i sin helhet blivit mer bekant. - Jag följer förstås med nyheterna, men innan jag gick med i klientrådet hade jag inte satt mig särskilt mycket in i social- och hälsovårdsreformen. Nu vet jag att man handlat på ett förutseende sätt i Mellersta Österbotten. Jag har haft positiva aha-upplevelser om hur service ordnas och en bättre helhetsuppfattning om vad Soite innebär. När det gäller det kommande året ser jag speciellt fram emot besöken på Soites olika verksamhetsställen. 11

7 Text: Karoliina Jaakonaho Bilder: Keena Koskela & Karoliina Jaakonaho En patient som kortvarigt behöver övervakning och vara i sängläge övernattar på operationsavdelningens uppvakning i stället för på vårdavdelningen Hem direkt från centralsjukhusets uppvakning I Soite har påbörjats ny verksamhet där patienten skrivs ut direkt från uppvakningen morgonen efter operationen. Suvi Viitasalo skrevs ut direkt från uppvakningen efter att hennes tandcysta opererats. När Suvi Viitasalo konstaterades ha en tandcysta som krävde operation, föreslog hälsocentralens tandläkare att den utmanande operationen utförs på centralsjukhuset. Personalen på polikliniken för tandoch munsjukdomar föreslog i sin tur att Viitasalo kunde övernatta och återhämta sig på uppvakningen i stället för på vårdavdelningen. Det är fråga om Soites nya verksamhetsmodell Hem från uppvakningen, vilket innebär att en patient som kortvarigt behöver övervakning och vara i sängläge övernattar på operationsavdelningens uppvakning i stället för på vårdavdelningen. På morgonen skrivs patienten ut direkt från uppvakningen. - Ur patientens synvinkel är det här bra eftersom hen får då vara i samma omgivning under hela sjukhusvistelsen. Rapporteringen mellan avdelningarna faller helt bort och infektionsrisken minskar när man inte behöver flytta patienten till vårdavdelningen, sammanfattar anestesiöverläkare Tuula Rajaniemi. Viitasalo hade tänkt att hon inte alls behöver övernatta på sjukhuset, men p.g.a. att hon har epilepsi ansågs övernattningen vara en nödvändig försiktighetsåtgärd. Dessutom uppfyllde hon kriterierna som ställts för patienter som skrivs ut direkt från uppvakningen. Kraven är att patienten är myndig, mår bra och klarar sig självständigt. Rajaniemi påpekar att även om tanken är att patienten skrivs ut morgonen efter operationen, bedöms läget alltid individuellt. Vid behov ändras planerna flexibelt. Om det inte är möjligt att skriva ut patienten följande morgon, fortsätter patienten återhämta sig på vårdavdelningen. Viitasalos cysta opererades på eftermiddagen utan problem, och efter operationen återhämtade hon sig på uppvakningen. - Min operation var ganska liten, och det kändes okomplicerat att vara på sjukhuset. Jag var på samma ställe hela tiden, och vårdades av samma personer. Det är bra för sådana som jag som spänner mig verkligt lätt. Biträdande avdelningsskötare Anu Sysimetsä berättar att också andra patienter har kommenterat verksamheten Hem från uppvakningen i positiva ordalag. - Patienterna har tyckt att det varit bra att vårdarna varit hela tiden närvarande på uppvakningen. Många har också sagt att det varit lugnt 12 att sova och återhämta sig på uppvakningen över natten då patientklockorna inte ringer. På uppvakningen finns plats för sex patienter som skrivs ut direkt därifrån. Tillsammans med Viitasalo var tre andra patienter på uppvakningen. Även hon betonar lugnet där. - Natten gick bra och jag kunde sova fastän vi sov i samma utrymme. Vårdarna tog oss alla i beaktande och skräddarsydde vården för varje patient, trots att vi alla återhämtade oss efter olika slags operationer. Målet är att utskrivningen från uppvakningen sker under förmiddagen. Innan Viitasalo blev utskriven fick hon försöka äta med vårdarens hjälp i matsalen som finns i samband med uppvakningen. Dessutom fick hon anvisningar för vården hemma. Viitasalo är sammantaget nöjd med sitt dygn i Soite. - Också eftervården på polikliniken för tand- och munsjukdomar har varit mycket bra. Återhämtningen har följts upp genom regelbundna kontrollbesök och per telefon. Själva operationen av tandcystan var hemsk, men jag kan inte tänka mig att vården kunde ha ordnats bättre än så här. De olika verksamhetsmodellerna inom Soites operationsverksamhet Dagkirurgi = Patienten kommer till operationen på morgonen och åker hem samma dag. Dagkirurgiska ingrepp är bl.a. titthålsoperationer i axel och de flesta handoperationerna. Hem från uppvakningen = Efter operationen övernattar patienten på uppvakningen i stället för på vårdavdelningen och skrivs ut från uppvakningen under förmiddagen. Patienten är högst 23 timmar på sjukhuset. Exempel på operationer efter vilka patienten kan åka hem direkt från uppvakningen är bl.a. bröstcanceroperationer och sköldkörteloperationer. Direkt hemifrån till operation = Patienten övervakas på uppvakningen efter operationen, och flyttas därifrån till vårdavdelningen för att återhämta sig från operationen. Exempel på operationer som patienten kan komma till direkt hemifrån är bl.a. operation av diafragmabråck och avlägsnande av prostatan. Gastrokirurgen Misa Kokkonen utför en bråckoperation på Mellersta Österbottens centralsjukhus. 13

8 YHTEYSTIEDOT: Nettisivut: KESKI-POHJANMAAN KESKUSSAIRAALA Mariankatu 16-20, Kokkola. Puh. (06) , fax. (06) Poliklinikoille vaaditaan lääkärin lähete. Keskussairaalan henkilökunnan sähköpostiosoitteet ovat pääosin muotoa: KOKKOLAN TERVEYSASEMAT Kokkolan pääterveysasema Vastaanotto / Lohtaja Tiimit 1, 2,3 ja 4 Lohtajantie 3 Mariankatu 28, Kokkola Lohtaja Puh. (06) Puh. (06) Vastaanotto / Koivuhaka Mäntynäädänkatu Kokkola Puh. (06) Vastaanotto / Kälviä Ellfolkinkatu Kälviä Puh. (06) JOKILAAKSOJEN TERVEYSKESKUKSET Kannuksen terveyskeskus Puh , kannuksen.terveyskeskus@.fi Toholammin terveyskeskus Puh toholammin.terveyskeskus@.fi Lestijärven terveyskeskus Puh , lestijarven.terveyskeskus@.fi Tunkkarin terveyskeskus (Kaustinen, Halsua, Veteli) Puh , tunkkarin.terveyskeskus@.fi Perhon terveyskeskus Puh , perhotk@.fi KRUUNUPYY Vastaanotto Säbråntie 1, Kruunupyy Puh ALAVETELI Vastaanotto Misterhultintie, Alaveteli Puh TEERIJÄRVI Vastaanotto Hörbyntie 8, Teerijärvi Puh HÄTÄNUMEROT Soita yleiseen hätänumeroon 112 (hätäkeskus), mikäli epäilet, että sairaus tai vamma vaatii sairaankuljetusta ja välitöntä hoitoa. Sosiaalipäivystys: puh. 112 Vastaanotto / Ullava Ullavantie Ullava Puh. (06) Myrkytystietokeskus: (09) ja (09) Lasten päivystys Avoinna ympärivuorokauden YHTEISPÄIVYSTYS Keski-Pohjanmaan keskussairaalan yhteispäivystyksessä toimii kanta- Kokkolan perusterveydenhuollon päiväpäivystys arkisin klo Muina aikoinan yhteispäivystys vastaa koko Keski-Pohjanmaan alueen perusterveydenhuollon päivystyksestä sekä erikoissairaanhoidon päivystyksestä kaikkina vuorokauden aikoina jokaisena viikonpäivänä. Päivystykseen ei anneta aikaa ei-kiireellisissä tapauksissa. Arkisin klo 8-16 ota yhteyttä oman alueesi terveyskeskukseen. Yhteispäivystyksen vastaanotto arki-iltaisin: klo Viikonloppuisin ja juhlapyhinä yhteispäivystys: 24 h ENNEN LÄHTÖÄ YHTEISPÄIVYSTYKSEEN, SOITA ENSIN PÄIVYSTYKSEN PUHELINNEUVONTAAN (06) arkisin klo 15-22, viikonloppuisin klo klo puhelimeen vastaa päivystyksen hoitaja Suun terveydenhuollon ensiapu/kiireellinen hoito Päiväpäivystys Hammashoitolan ensiapuun on varattava aika. Päivystysajat varataan soittamalla ajanvaraukseen: Kokkola puh , Kruunupyy puh ja Teerijärvi puh Lestijokilaakson hammashoitolat (Kannus, Lestijärvi, Toholampi) klo 7.30 alkaen puh Perhonjokilaakson hammashoitolat (Halsua, Kaustinen, Veteli) klo 7.30 alkaen puh Ilta-, arkipyhä- ja viikonloppupäivystys Arki-iltoina klo sekä viikonloppuisin ja arkipyhinä klo Kokkolassa pääterveysaseman hammashoitolan tiloissa Mariankatu 28 (ovi D). Päivystykseen tullaan pääsääntöisesti puhelinyhteydenoton jälkeen. Yöpäivystys Vakavissa tapauksissa klo välisenä aikana hoidetaan Oulussa OYS:n yhteispäivystyksessä p. (08) Suun terveydenhuollon päivystykseen liittyvät tiedustelut puh. (06) KONTAKTINFORMATION: Nätsidorna: MELLERSTA ÖSTERBOTTENS CENTRALSJUKHUS Mariegatan 16-20, Karleby. Tel. (06) , fax. (06) Till poliklinikerna krävs remiss av en läkare. E-postadresserna för centralsjukhusets personal är huvudsakligen av formen: förnamn.efternamn@.fi SPRÅKBRUKSTILLÄGG VID MÖCS Samkommunen betalar språkbrukstillägg till arbetstagare som använder svenska i jobbet. Språkbrukstilläggen är uppdelade i tre kategorier: goda skriftliga och muntliga kunskaper goda muntliga kunskaper nöjaktiga muntliga kunskaper Inom samkommunen fungerar en nämnd för den svenskspråkiga minoriteten, som utses av fullmäktige för en period som motsvarar fullmäktiges verksamhetsperiod. Nämnden håller ca två sammanträden per år. KARLEBY HÄLSOSTATIONER Karleby huvudhälsostation Teamen 1, 2,3 och 4 Mariegatan 28, Karleby Tfn. (06) Mottagning / Björkhagen Mårdgatan Karleby Tfn. (06) Mottagning / Kelviå Ellfolkgatan Kelviå Tfn. (06) KRONOBY Mottagning Säbråvägen 1, Kronoby Tfn NÖDNUMREN Ring det allmänna nödnumret 112 (nödcentralen) om du misstänker att sjukdomen eller skadan kräver ambulanstransport och omedelbar vård. Socialjouren: tfn. 112 Mottagning / Lochteå Lochteåvägen Lochteå Tfn. (06) Mottagning / Ullava Ullavavägen Ullava Tfn. (06) NEDERVETIL Mottagning Misterhultsvägen, Nedervetil Tfn TERJÄRV Mottagning Hörbyvägen 8, Terjärv Tfn Giftinformationscentralen: (09) och 15 (09) SAMJOUREN I samjouren på Mellersta Österbottens centralsjukhus fungerar primärvårdens dagjour för stam-karleby vardagar kl Under övriga tider ansvarar samjouren för hela Mellersta Österbottens primärvårdsjour samt för specialsjukvårdens jour under alla tider på dygnet sju dagar i veckan. Till samjouren ges inte tid i icke-brådskande fall. Barnakuten Öppen dygnet runt Vardagar kl kontakta hälsocentralen i ditt eget område. Samjourens mottagning vardagskvällar: kl Under veckosluten och helgerna: 24 h INNAN DU ÅKER TILL SAMJOUREN, RING FÖRST SAMJOURENS TELEFONRÅDGIVNING (06) vardagar kl , under veckosluten kl kl svarar jourens skötare i telefon Första hjälpen/brådskande vård inom munhälsovården Jour på dagen Jourtiderna beställs genom att ringa. Tidsreserveringen sker centraliserat på numret: Karleby , Kronoby och Terijärv Jour under kvällar, söckenhelger och veckoslut Tandläkarjouren ordnas på tandläkarmottagningen på Karleby huvudhälsostation, Mariegatan 28 (dörr D). Vardagskvällar kl och veckoslut och söckenhelger kl Till jouren kommer man i regel efter att ha tagit kontakt per telefon. Nattjour I allvarliga fall kl vårdas patienten på Uleåborgs universitetssjukhus samjour, tfn (08) Frågor om munhälsovårdens jour tfn (06)