Kallelse Omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: måndag 21 maj 2018 kl. 15:30 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och fastställande av tid för justering 3 Godkännande av dagordning Informationsärende 4 Beslutsuppföljning omsorgsnämnden /127 Anna-Carin Säll, nämndsamordnare 5 Öppna jämförelser vård och omsorg /131 Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef VoO Beslutsärende 6 Köpt plats, bostad med särskild service enligt 9 9 p LSS Sekretess, handlingar dukas på bordet! 2018/124 Emelie Eriksson, enhetschef 7 Ej verkställda beslut SoL/LSS /112 Helen Persson, verksamhetschef LSS och Yvonne Gunnarsson Nord verksamhetschef VoO 8 Hyressättning för brukare på Skördevägens gruppbostad LSS 9 Handlingsplan för anhörigstöd i Lilla Edets kommun /122 Helen Persson, verksamhetschef LSS 2018/132 Yvonne Gunnarsson Nord verksamhetschef VoO 1

2 10 Tertialrapporter och årsbokslut 2018 för Omsorgsnämnden Handlingar skickas ut i efterhand! 2018/135 Lotte Mossudd, socialchef 11 Information 12 Anmälan av inkomna skrivelser 13 Redovisning delegeringsbeslut Linda Holmer Nordlund (V) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/127 Beslutsuppföljning Dnr ON 2018/127 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnder. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från omsorgsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 7 maj 218 Bilaga Beslutsunderlag Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

4 Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Omsorgsnämnden Uppdaterad efter nämndssammanträdet: Beslutsdatum Diarie-nummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status /ON /ON Boende föräldre i Lilla Edets kommun, flerårsplan Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning plan för Verksamhetschef VoO Verksamhetschef LSS Flerårsplanen ska revideras årligen Flerårsplanen ska revideras årligen Nämnds färdigdatum Förvaltningen s beräknade färdigdatum Färdigt datum 4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/131 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2017 Dnr ON 2018/131 Sammanfattning För åttonde gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. I rapporten ges en bred bild av vården och omsorgen om äldre och den belyser områden som kan påverkas av både kommunernas och landstingens insatser. Öppna jämförelser bygger på data från flera olika källor, bland annat från den nationella brukarundersökningen och från nationella kvalitetsregister som Svenska Palliativregistret och Senior Alert. Öppna jämförelser kan användas som ett av flera verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom äldreomsorgens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Rapporten vänder sig i första hand till beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 maj 2018 Information om Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre 2017, Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen. Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef yvonne.gunnarssonnord@lillaedet.se Telefon 5

6 Ej verkställda beslut 2018 SoL och LSS Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Omsorgsnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Kvartal 1 SoL särskilt boende permanent enligt 4 kap. 1 Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar tackat nej avslutat utan verkställighet då enskild avlidit Kvartal 1 LSS bostad med särskild service enligt 9:9 Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar vill vänta tills nya boende klart, har personlig assistent kommer att verkställas i juni kommer att verkställas i maj Kvartal 1 LSS ledsagarservice enligt 9:3 Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar Avbrott i verkställigheten mer än 3 månader Kvartal 1 LSS kontaktperson enligt 9:4 Avbrott åter verkställt

7 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 16 april 2018 Inspektionen för Vård och Omsorg kvartalsrapport, 2018q1 rapporteringstillfälle 2018q1 Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner informationen Beslutet skickas till Akten Inspektionen för Vård och Omsorg Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/122 Hyressättning för brukare på Skördevägens gruppbostad LSS Dnr ON 2018/122 Sammanfattning Skördevägen är en gruppbostad enligt 9.9 LSS som är byggd Skördevägen har 6 lägenheter som har tillgång till allmänna utrymmen som kök, vardagsrum och uterum samt personalutrymmen. De brukare som flyttar in har ofta sin inkomst i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning vilket föranleder att de då kan komma att behöva söka bostadstillägg från försäkringskassan för att få hjälp med hyreskostnaden. I denna utredning ser vi till dels vilken summa brukaren skulle kunna få i bostadstillägg, lokalstrategens uträkning enligt gällande schablon som hyreskostnad för varje lägenhet på Skördevägen. Enligt nedan omvärldsbevakning och uträkning så lägger funktionshinderavdelningen som enda förslag till hyressättning att följa lokalstrategens förslag på hyresnivå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Utredning Ekonomiska överväganden och följder av beslut Lägenhetshyran per lägenhet på Skördevägen blir: = 6391kr per månad. Förslag till beslut Hyran för Skördevägens lägenheter blir enligt uträkning 6391kr/månad och lägenhet. Helen Persson Verksamhetschef helen.persson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Susanne Kvarnåsen, enhetschef LSS Berit Karlsson, administratör 8

9 Hyressättning för brukare på Skördevägens gruppbostad LSS Inledning och bakgrund: Skördevägen är en gruppbostad enligt 9.9 LSS som är byggd Skördevägen har allmänna utrymmen som kök, vardagsrum och uterum samt personalutrymmen och har 6 lägenheter för brukare. De brukare som flyttar in har ofta sin inkomst i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning, vilket föranleder att de då kan komma att behöva söka bostadstillägg från försäkringskassan för att få hjälp med kostnaden som hyran innebär. I denna utredning ser vi till dels vilken summa brukaren skulle kunna få i bostadstillägg, lokalstrategens uträkning enligt gällande schablon som hyreskostnad för varje lägenhet på Skördevägen. Enligt nedan omvärldsbevakning och uträkning så lägger funktionshinderavdelningen som enda förslag till hyressättning att följa lokalstrategens förslag på hyresnivå. Omvärldsbevakning bostadstillägg: På försäkringskassans hemsida så står det att nivån för att ansöka om bostadstillägg ligger på 5220kr, därtill kan även prövning för särskilt bostadstillägg göras vilket innebär att om inkomsten inte räcker till så kan bostadstillägg beviljas för en hyra motsvarande 6620kr. [ ]. Skördevägen Hyrorna för de boende på Skördevägen beräknas på följande sätt enligt lokalstrategens uträkning: Baserat på vårt hyresavtal med AB EdetHus Lägenheterna är 47,6 kvm. Gemensamhetsytorna är 106 kvm korridorer och tvättstuga oräknat. Av dessa ytor skall 20 % fördelas på de boende enligt tidigare praxis i kommunen vilket ger 21,1 kvm eller 3,5 kvm per lägenhet. Således skall de boende debiteras för 47,6 + 3,5 = 51,1 kvm. Hyran som Leifab kommer debitera är 1374 kr per kvm. 9

10 Elkostnad för uppvärmning och hushållsel Enligt energiberäkningen som bifogats bygglovsansökan för Skördevägens gruppboende är den totala nettoenergianvändningen 37 kwh per kvm och år. Detta ger en årlig energiförbrukning på 37 x 51,1 kwh per lägenhet och år vilket ger 1890 kwh till en kostnad av 2000 kr. Kostnaden fördelad per månad blir då 158 kr. Vatten och avlopp Brukningsavgift för vatten och avlopp har jämförts med Ängshökens förbrukning för att få en rimlig bedömning. Ängshöken hade 2017 en förbrukning på 512 kubikmeter. Vid antagande om 20 % förbrukning av verksamheten ger detta 410 kubikmeter att fördela på lägenheterna vilket ger en kostnad på 223 kr per månad och lägenhet enligt gällande taxa. Renhållningsavgift Fastigheten kommer ha ett renhållningsabonnemang bestående av ett 660l kärl och ett 340l kärl med veckotömning. Årsavgiften för dessa kärl är kr. Med en bedömning av verksamhetsavfallet till 20 % ger detta 11450kr att fördela på lägenheterna, således 159 kr per månad. Totalt Lägenhetshyran på Skördevägen blir således: = 6391kr per månad. Funktionshinderavdelningens förslag Hyran för Skördevägens lägenheter blir enligt uträkning 6391kr. Brukaren har möjlighet att söka bostadstillägg från försäkringskassan. Socialförvaltningen Funktionshinderavdelningen/Skördevägen Framtagen av: Susanne Kvarnåsen, enhetschef Datum:

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/132 Handlingsplan för anhörigstöd i Lilla Edets kommun Dnr ON 2018/132 Sammanfattning Från den första juli 2009 är kommunernas skyldighet att ge stöd till anhöriga förtydligad genom en ändring i 5 kapitlet 10 Socialtjänstlagen. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Ärendet Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453) som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. I februari 2013 gav Socialstyrelsen ut en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Av den framgår att det är angeläget att socialförvaltningens verksamheter gör en analys av det pågående anhörigstödet för att använda som underlag för fortsatt arbete. Vidare säger vägledningen att kommunens ledning ska ge direktiv för anhörigstödet, sätta upp mål och ta fram handlingsplaner. Utifrån Socialtjänstlagen ska omsorgsnämnden och individnämnden i Lilla Edets kommun tillhandahålla anhörigstöd. Socialförvaltningens styrgrupp för anhörigstöd (verksamhetschefer inom vård- och omsorg, funktionshinderavdelningen och individoch familjeomsorgen) har tillsammans med medarbetare som har särskilt ansvar för anhörigstöd (arbetsgrupp), sammanställt en nulägesanalys i som ligger till grund för det fortsatta arbetet under tiden Anhörigperspektivet ska integreras i socialtjänstens olika verksamheter, förhållningssättet och bemötandet av anhöriga utvecklas så att personalen ser, lyssnar till och respekterar anhöriga. Det krävs ett långsiktigt arbete för att utveckla anhörigstödet. Samverkan måste utökas och nätverk byggas inom den egna och andra verksamheter i kommunen, Utifrån kommunens värdegrund uppmanas arbetet med stöd till anhöriga utgår från öppenhet, positiv dialog och omtanke. Om anställda och förtroendevalda i mötet med anhöriga och deras närstående arbetar utifrån en helhetssyn, kommer det att innebära att varje individ bemöts med respekt, blir bekräftad och att deras olikheter tas tillvara. Var och en inom socialtjänsten har ett ansvar när det gäller stöd till anhöriga och att skapa anhörigvänliga verksamheter. Ansvarets innehåll ser olika ut på olika nivåer i 11

12 organisationen. Alla som möter anhöriga i sitt dagliga arbete har ansvar att uppmärksamma dem, att se deras behov och att ge stöd. (Stöd till anhöriga, Socialstyrelsen 2013). Ytterligare utvecklingsområden som framhålls av Socialstyrelsen, är att förbättra informationen till allmänheten. Ett utökat samarbete inom socialtjänsten bör ske, och även mellan socialtjänsten och landstinget för att anhörigas behov av stöd ska kunna mötas på ett tidigt stadium. Arbetet med nulägesanalysen har visat att det finns ett behov av förbättrad information till samtliga målgrupper i Lilla Edets kommun som omfattas av 5 kapitlet 10 Socialtjänstlagen. Det finns också behov av att utveckla samarbetet både inom socialförvaltningen, med intresse- och frivilligorganisationer samt med vården, både med primärvård och med NU-sjukvården. Nulägesanalysen lyfter även fram vikten av utbildning om anhörigas situation. Syfte I socialtjänstutredningens betänkande (SOU 1999: 97) sammanfattas syftet med samhällets stöd till anhöriga under tre punkter: 1- synliggörande av anhörigas situation 2- förebyggande av utbrändhet bland anhöriga 3- förbättrad livskvalitet för anhöriga 4- utveckla former för anhörigstöd Handlingsplanen ska syfta till att anhörigstödet i Lilla Edets kommun utvecklas i enlighet med gällande lagstiftning och aktuella riktlinjer. Mål Anhöriga ska erbjudas stöd i tidigt skede Utbildning av anställda och förtroendevalda Samarbetet med vården och intresse- samt frivilligorganisationer ska utvecklas Information och informationsvägar ska utvecklas - utveckling av tillgänglighet, information och marknadsföring Anhöriga ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande under förutsättning av den närståendes samtycke Upprätta rutiner för hur anhörigperspektivet ska tas tillvara i handläggning- och i verkställighetsprocessen. Genomförande av handlingsplanen Styrgruppen ansvarar för det övergripande utvecklingsarbetet, initierar utveckling, följer upp samt fattar beslut. Styrgruppen ger arbetsgruppen årliga uppdrag utifrån syfte och mål. Arbetsgruppens arbete innebär att initiera anhörigstödsutveckling, synliggöra anhörigfrågor ut i verksamheterna, samordna och leda det lokala anhörigstödsarbetet, tillvarata och sprida kunskap. Uppföljning och utvärdering sker årligen inom ramen för arbetsgruppens nulägesanalys och verksamhetsberättelserna. 12 sid 2/3

13 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 3 maj 2018 Nulägesanalys Anhörigstöd Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antar handlingsplan för anhörigstöd i Lilla Edets kommun Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Pernilla Sundemar, verksamhetschef IFO i Bilaga Nulägesanalys - anhörigstöd 13 sid 3/3

14 Nulägesanalys- Anhörigstöd

15 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Mål...2 Inriktningsmål anhörigstöd...2 Kommunens anhörigperspektiv...2 Vad är service, vad är bistånd...2 Anhöriga och bistånd...2 Handlingsplan Anhörigstöd...2 Nulägesbeskrivning...3 Stödformer i Lilla Edets kommun...5 Information...5 Avlösning...5 Stödsamtal...5 Hälsostödjande samtal...5 Mötesplatser...6 Anhöriggrupper...6 Utbildning...6 Må - bra aktiviteter...6 It-teknik, Hjälpmedel...6 Ekonomisk ersättning...7 Ersättning och ledighet för närståendevård...7 Hemvårdsbidrag...7 Vårdbidrag (LSS)...7 Resurser...7 Samordnare för anhörigstöd...7 Samordnare för frivilligt socialt arbete...7 Samarbete med Folkhälsoutskottet...8 Kontaktpersonal/Stödpersonal...8 Våld i nära relationer...8 Individ och familjeomsorgen (socialpsykiatri och missbruk/beroende)...8 Demensteamet...8 Utbildning av personal...9 Sammanfattning och slutsatser...9 Referenser...10 Länkar

16 Inledning Anhöriga svarar för omfattande hjälp och stöd till närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård och omsorg i någon form. I Lilla Edets kommun har arbetet med att bygga upp stödformer för anhöriga pågått sedan projekt Anhörig 300. Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen, den anger att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lagen innebär att befintligt anhörigstöd måste utvecklas och kompletteras så att samtliga målgrupper som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelse erbjuds stöd. Socialstyrelsen fick i uppdrag av Regeringen att följa upp och utvärdera konsekvenserna av lagändringen. De arbetade också fram en vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelsen. Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i kommunen, chefer på olika nivåer, handläggare och personal som stödjer anhöriga på olika sätt så bestämmelsen tillämpas fullt ut. Socialstyrelsens definition av anhörig/närstående är: anhörig är den som ger hjälp och stöd närstående är den tar emot hjälp och stöd Anhörig är dock ett förhållandevis vitt begrepp. Det kan vara personens partner som hen levt tillsammans med kortare eller längre tid. Det kan också vara så att båda hjälper varandra, att de har olika funktioner. Det kan vara personens förälder, syskon, barn eller särbo. Vanligen åsyftas person inom familjen eller de närmaste släktingarna, men det kan också vara en mer avlägsen släkting, god vän eller granne. Anhörigvårdare kan vara en förälder till ett barn med funktionsnedsättning, en partner som vårdar sin demenssjuka anhörig, systern som sköter logistiken kring sin cancersjuke brors vård, dottern som varje dag ser till sin åldrande förälder eller en ung vuxen som vuxit upp med en missbrukande förälder (Betänkande av Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen). I denna nulägesanalys är även anhöriga till missbrukare och personer med psykisk ohälsa med. Syfte I socialtjänstutredningens betänkande (SOU 1999: 97) sammanfattas syftet med samhällets stöd till anhöriga under tre punkter: 1- synliggörande av anhörigas situation 2- förebyggande av utbrändhet bland anhöriga 3- förbättrad livskvalitet för anhöriga Syftet med att stödja anhöriga i Lilla Edets kommun är att underlätta deras livssituation fysiskt, psykiskt och socialt. Genom samverkan mellan anhöriga, frivilligorganisationer, kommun, länssjukvård och primärvård blir ett anhörigstöd som vänder sig till hela socialtjänstens verksamhet möjlig. 1 16

17 Mål Målet med stödet till anhöriga är att de ska uppleva det individanpassat, flexibelt, obyråkratiskt samt vara av god kvalitet. Målet är också att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Inriktningsmål anhörigstöd Information och erbjudande om stöd ska ges i ett så tidigt skede som möjligt. Särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med annan etnisk bakgrund, förvärvsarbetande anhöriga till äldre, anhöriga till personer som bor i särskilt boende, som är långvarigt sjuka, personer som har funktionsnedsättning, missbruk eller psykisk ohälsa. Satsa på fortsatt utvecklingsarbete när det gäller samarbetet inom socialtjänsten och mellan socialtjänsten och landstinget. Integrera anhörigperspektivet i socialtjänstens olika verksamheter. Samarbeta med anhöriga och lyssna på anhöriga i biståndsbedömningen. Kommunens anhörigperspektiv Förvaltningen ska utöver brukarperspektivet ha ett tydligt anhörigperspektiv. All personal i verksamheten som möter äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, behöver ha kunskap om anhörigas speciella levnadsvillkor. Anhöriga som stödjer och hjälper eller vårdar en närstående ska erbjudas olika former av stöd. Stödet ska så långt som möjligt planeras och utföras i samråd med den anhörige och dess närstående. Insatsen ska utformas så att det underlättar för den anhörige både fysiskt, psykiskt och socialt. Anhöriga ska mötas med respekt och erkännande och deras kunskaper och kompetens ska tas tillvara. Vad är service, vad är bistånd Service är allmänt inriktade insatser. Generellt utformade sociala tjänster som till exempel mötesplatser, anhöriggrupper/studiecirklar, enskilda samtal mm. Bistånd är individuellt inriktade insatser. Sociala tjänster direkt anpassade till den enskildes behov som till exempel semestervistelse för den anhörige, avlösning mm. Anhöriga och bistånd Anhöriga och andra personer som vårdar eller stödjer en närstående kan ansöka om bistånd för sitt eget behov av stöd enligt 4 kap.1 SoL och har rätt att få sin ansökan prövad. I vissa fall kan den närstående som får vård eller stöd av en anhörig behöva insatser under den tid som den anhörige exempelvis deltar i någon aktivitet eller behöver egen tid. Den närståendes behov ska då prövas enl.4 kap.1 SoL. Handlingsplan Anhörigstöd Under arbetet med handlingsplanen upprättades en organisation med en styrgrupp bestående av verksamhetschefer inom äldreomsorgen ÄO, funktionshinderverksamheten FH och individ och familjeomsorgen IFO. Styrgruppens arbete innebär att ansvara för det övergripande utvecklingsarbetet, initiera utveckling, följa upp samt fatta beslut. Arbetsgruppen består av personal ansvariga för anhörigstöd inom de tre verksamhetsområdena ÄO, FH och IFO. Gruppens arbete innebär att initiera anhörigstödsutveckling, synliggöra anhörigfrågor ut i verksamheterna, samordna och leda det 2 17

18 lokala anhörigstödsarbetet, tillvarata och sprida kunskap samt dokumentera utvecklingsarbetet. Styrgrupp och anhörigsamordnare ska träffas 2 gånger per år. Nulägesbeskrivning Det stöd som framförallt efterfrågas av anhöriga inom olika målgrupper, är att få ekonomiskt stöd, avlastning, information och kunskap, samordning av sjukvård och boende frågor, juridisk rådgivning, någon att tala med och tekniska hjälpmedel. I Lilla Edets kommun erbjuds idag ett antal olika stödformer som framförallt riktar sig till anhöriga till äldre. Stöd ges i både direkt och indirekt form, exempel på stödformer som riktar sig direkt till den anhörige är anhöriggrupper inom äldreomsorgen, avlösning i hemmet, föreläsningar och hälso-dagar. Indirekt stöd kan vara att den närstående får hjälp av hemtjänst, deltar på dagverksamhet, har växelvård eller får ledsagning. Forskning om anhöriga visar att närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Merparten av alla som ger anhörighjälp är i åldern år. Många anhöriga är i yrkesverksam ålder och det kan innebära en speciell problematik som kräver en annan typ av stöd. Det stöd som erbjuds idag upplevs inte i tillräcklig omfattning utgå från de anhörigas och deras närståendes behov och rutiner. Stödet behöver bli mer individanpassat (Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser, 2012). För att nå anhöriga som inte har kontakt med kommunens verksamheter måste information ges via många olika kanaler. Generellt behöver informationen om anhörigstöd intensifieras och vi måste hitta effektiva sätt att nå ut med den, till exempel med en gemensam hemsida som riktar sig till anhöriga inom de olika målgrupperna. Samverkan med länssjukvården för att fånga upp anhöriga viktig. Regeringen har gett Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka) i uppdrag att utveckla framtidens anhörigstöd. Arbetet pågår sedan 2008 och ska syfta till att samtliga målgrupper inom individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorgen ska erbjuda anhöriga stöd. Riksrevisionens granskning 2015 visar att de flesta anhöriga upplever att det är positivt ge vård och omsorg till en närstående. Den visar också att vissa anhöriga påverkas negativt av omsorgs givandet och inte får det stöd de behöver. De som drabbas hårdast är de som ger en mycket omfattande vård och omsorg och de som ger anhörigomsorg parallellt med förvärvsarbete. Kvinnor drabbas av de negativa konsekvenserna i större utsträckning än män. Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven. Granskningen visar att anhörigas behov av stöd ofta handlar om att den närstående får en god vård och omsorg men också om ett individanpassat och flexibelt stöd till dem själva. Riksrevisionen anser att staten inte har gett tillräckligt goda förutsättningar för ett kommunalt anhörigstöd som motsvarar intentionerna. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga om 5 kap. 10 socialtjänstlagen behöver förtydligas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att 3 18

19 överväga om delar av socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadslagstiftningen bör anpassas till anhörigas behov för att underlätta för anhöriga att förena anhörigomsorg med arbeten Nka sprider kunskap om anhöriga till äldre personer genom hemsidan i form av aktuell forskning, nyheter, reportage, filmer, goda exempel, kunskapsöversikter, inspirationsmaterial och webutbildningar.. För att påverka utvecklingen av anhörigstödet tas målgruppernas kunskaper tillvara i Blandade lärande nätverk, och för erfarenhetsutbyte mellan anhöriga och professionen anordnas regionala mötesdagar i anhörigfrågor. Målgrupper för verksamheten är anhöriga, personal inom vård och omsorg, chefer och politiker. Arbetsgivare för anhöriga är ett projekt som syftar till att hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer anhörigvänligt arbetsklimat. 1,3 miljoner personer i Sverige vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Minst av dessa är i förvärvsaktiv ålder, av dessa har drygt personer fått gå ner i arbetstid, drygt har fått lämna sitt arbete. Anhörigas Riksförbund och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga driver detta projekt tillsammans. För Anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning skapar Nka ett kunskaps- och anhörigstöd för främst föräldrar till barn och unga med en kombination av rörelsehinder, utvecklingsstörning, svåra kommunikationssvårigheter, syn- och/eller hörselnedsättning i kombination med medicinska problem. Barn som anhöriga är ett projekt som Nka har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att leda, tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting. Utvecklingsarbetet ska syfta till att ge stöd till barn som har en förälder eller annan vuxen i barnets närhet som har, missbruksproblem, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom/skada eller oväntat avlider. När en person drabbas av psykisk ohälsa påverkas hela familjen. Många anhöriga behöver stöd. För att tillgodose detta behov har Nka byggt upp ett nationellt kunskapsstöd på uppdrag av Socialdepartementet. Det formella uppdraget är nu avslutat. Nka fortsätter dock sitt arbete inom området, men i mindre omfattning än tidigare. Anhörigsamordnarna samverkar i nätverken VäsNA (Västsveriges nätverk för anhörigstöd) och FyrNA (Fyrbodals nätverk för anhörigstöd). FyrNA skall fungera som en plattform för gemensamt utvecklingsarbete kring anhörigstöd. Alla kommuner i Fyrbodal samt Lilla Edet ingår. Syftet är att lyfta fram och driva Fyrbodals gemensamma frågor med fokus på information, marknadsföring, gemensamma riktlinjer och utbildning. Syftet är också att länka arbetet till och från VäsNa och det Nationella nätverket för anhörigstöd. 4 19

20 Stödformer i Lilla Edets kommun Information En förutsättning för att anhöriga ska kunna erbjudas stöd är att de har kunskap om att stödet finns att få. Information ska finnas lättillgänglig och i ett antal olika former. En viktig källa till information är oftast de kontakter som anhöriga redan har exempelvis genom biståndsenheten, socialsekreterare eller annan personal. Att erbjuda förebyggande hembesök till invånare är en källa till information. Idag erbjuds inom äldreomsorgen hembesök till personer det år de fyller 79 år. Ett brev skickas ut till dessa personer och de får information om att kontakt kommer tas av biståndshandläggaren. Kommunens demensteam bedriver också viss uppsökande verksamhet, då de får kännedom om någon med minnesproblematik. Som anhörig till den som är psykiskt sjuk eller har missbruksproblem kan man kontakta socialkontorets mottagningsgrupp och få upp till 5 stödsamtal och få råd om vart man kan vända sig med olika frågeställningar. Inom funktionshinderverksamheten kan anhöriga vända sig till verksamhetsutvecklare/anhörigsamordnare för stöd. Avlösning Avlösning erbjuds i olika former, den kan ges i hemmet, genom dagverksamhet och korttids/växelvård som ett indirekt anhörigstöd. För att anhöriga ska känna att avlösning är ett bra stöd behöver den vara utformad med hänsyn till både anhörigas och deras närståendes behov och rutiner. Det finns behov av avlösning på kvällar och helger samt möjlighet att få avlösning med kort varsel vid akut behov exempelvis om den anhörige själv blir sjuk. Av stor vikt är att den närstående träffar känd personal vid avlösningen. Anhörigvårdare som har sin närstående inom äldreomsorgen har möjlighet att ansöka om avgiftsfri avlösning 10 timmar per månad Stödsamtal Enskilda stödsamtal är en individuell stödform som efterfrågas av anhöriga. För det stora flertalet av anhöriga är det oftast ett medmänskligt samtal med inslag av information, råd och stöd som efterfrågas. Anhörigstödet har samarbete med svenska kyrkan vid behov av kriseller stödsamtal. Ett samtalsunderlag för anhörigsamtal som personal kan ha hjälp av vid samtal är utarbetat. Det enskilda samtalet är den stödform som oftast har bäst förutsättningar för att bli ett gott individuellt stöd. Stödsamtal i grupp erbjuds inom äldreomsorgen vanligtvis via de anhörigcirklar som anordnas. Inom funktionshinderverksamheten erbjuds stödsamtal genom barn- och vuxenhabilitering i Västra Götalandsregionen. Hälsostödjande samtal Samtalet är anhörigstödets röda tråd. Att få berätta om sitt liv upplevs som en lättnad av många anhöriga. Syftet med det hälsostödjande samtalet är att utveckla nya föreställningar, idéer, innebörder och möjligheter i relation till familjens problematik. Genom hälsostödjande samtal kan anhörigvårdare höja sin medvetenhet och komma underfund med hindrande föreställningar och reflektera över nya sätt att hantera vardagen. En framgångsrik samtalsform är att inkludera hela familjen i hälsostödjande samtal. Samtal i en tillitsfull miljö med en professionell samtalspartner kan ge en ömsesidig upplevelse i vårdandet. Det skulle innebära att hon/han blivit sedd, erkänd, och inte längre är ensam med det totala ansvaret för vårdandet. I Lilla Edets kommun finns idag kompetensen att arbeta med samtalsmetoden Motiverande intervju/samtal (MI). Metoden innebär ett särskilt förhållningssätt som hjälper människor att se och arbeta med sina nuvarande eller kommande problem och är osäkra/ambivalenta inför 5 20

21 en förändring. Samtalsmetoden Motiverande samtal/intervju skulle lämpa sig väl för hälsosamtal med anhörigvårdare. Forskning visar att familjer som deltagit i hälsosamtal, påpekat värdet av att ha samtalet tidigt i sjukdomsutvecklingen. Fler liknande samtal skulle behövas för anhörigvårdare i Lilla Edets kommun. Mötesplatser Träffpunkterna Hägern och Lödöse är mötesplatser som finns för alla anhöriga. Minnenas café på Hägern är till för äldre och deras anhöriga. Det drivs av Röda Korsets anhörigstödjare. På Fritidsborgen finns ungdomsgård för ungdomar med funktionsnedsättning en gång i veckan. Genom denna verksamhet har anhöriga i denna målgrupp kunnat få både direkt och indirekt stöd. Dessutom anordnar organisationer som FUB Västra Götaland och Attentions lokala föreningar både aktiviteter, träffar och utbildningar för både personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns på Gläntan på Pilgården och är ett direkt och indirekt stöd för anhöriga. Denna verksamhet möjliggör också ett förlängt kvarboende i det egna hemmet då anhöriga får avlösning. Anhöriggrupper Anhöriggrupper är en stödform som anhöriga upplever som mycket positivt. Det upplevs som ett gott stöd att möta andra i liknande situation och få reflektera tillsammans. Anhöriggrupper ger möjlighet till ökad kunskap, få råd och tips om hur vardagen kan underlättas. Personal från kommunen anordnar dessa grupper tillsammans med studieförbundet vuxenskolan. Träffar för vuxna barn till personer med demenssjukdom anordnas av demensteamet. Diakonerna i svenska kyrkan har efterlevande grupper för anhöriga som mist en närstående. Vuxenhabiliteringen i Fyrbodal har samtalsgrupper för föräldrar/anhöriga till vuxna barn med funktionsnedsättning. Syftet är att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter. Samtalen handlar bland annat om hur vardagen fungerar och hur framtiden kommer att se ut. Informell kunskapsförmedling är av stor betydelse. Utbildning Anhöriga efterfrågar utbildning och mer kunskap utifrån deras närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning. Anhörigdagen den 6 oktober som anordnas varje år ger en viss utbildning i form av föreläsningar och utställningar. Mötesdagar om anhörigfrågor som Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (Nka) ordnar årligen ger också utbildning till anhöriga liksom Anhörigriksdagen i Varberg. De lärande nätverk genom Nka som flera kommuner gått med i ger också utbildningstillfällen. Må - bra aktiviteter Må - bra dagar har under ett antal år anordnats i samverkan med frivilliga. Målgruppen har till största delen varit äldre anhöriga. Syftet är att anhöriga ska erbjudas avkoppling och bli uppmärksammade. Höst och vår ordnas Må - bra dagar för anhörigvårdare och den de stödjer. It-teknik, Hjälpmedel Många anhöriga önskar mer information om hjälpmedel och ny teknik som kan underlätta vardagen. Förutom de fysiska hjälpmedel som kan behövas så finns det idag ett stort utbud av IT-baserade hjälpmedel och tjänster. Tekniska hjälpmedel och IT-stöd kan bidra till större frihet samt ökad trygghet för både anhöriga och närstående. Arbetsterapeuter inom kommunrehabilitering och primärvård har mer information om hjälpmedel. 6 21

22 Hjälpmedelsinstitutet har gett ut en del material för anhöriga. Visningsmiljöer för hjälpmedel finns i flera av våra närliggande kommuner som till exempel anhöriggrupper kan besöka. Ekonomisk ersättning Ersättning och ledighet för närståendevård Om en person är svårt sjuk kan de anhöriga få så kallad närståendepenning, om de avstår från arbete för att vårda. Med svårt sjuk menas här att sjukdomen innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Med vård menas här att vara nära och ge stöd. Vård kan också vara att uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. Det är en laglig rättighet att få vara ledig och få inkomstrelaterad ersättning från socialförsäkringssystemet. Ersättningen ges till personer som hjälper eller bara vill vara hos en närstående i slutfasen av livet, antingen i hemmet eller på en vård institution. Närstående är den eller de som man har en nära relation till. Oftast är det anhöriga, men kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Om Försäkringskassan godkänner ansökan kan den eller de närstående börja ta ut närstående dagar. Dagarna är totalt 100, och tillhör den som vårdas. Ersättningen är lika stor som den närståendes sjukpenning. Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närstående penning (Sand kunskapsöversikt, 2010:1). Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag är ett bidrag som efter beslut av kommunen kan betalas ut till den enskilde som behöver stöd och omsorg. Det är en form av bistånd som kan utgå till den enskilde med stöd av 4 kap.2 SoL. Hemvårdsbidrag är skattefritt. Varje kommun bestämmer vilka riktlinjer som ska gälla för direkt ekonomiskt stöd till anhörig, vilket innebär att villkoren för ersättning och ersättningsnivåer varierar mellan kommunerna. (prop.2008/09:82) I Lilla Edets kommun går inte att söka hemvårdsbidrag. Vårdbidrag (LSS) Föräldrar som vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning i hemmet, har möjlighet att få vårdbidrag från Försäkringskassan. Vårdbidrag kan betalas ut fram till juni månad det år barnet fyller 19 år. En förutsättning är att barnet behöver särskild tillsyn under minst sex månaders tid. Ansökan om vårdbidrag görs hos Försäkringskassan. Delar av ersättningen är skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt. Resurser Samordnare för anhörigstöd Förvaltningen har tre personer som i del av sin tjänst har uppdraget som anhörigsamordnare. Dessa samordnare har en viktig roll i utvecklingen av anhörigstödet. Samordnarna ska arbeta övergripande och vara drivande för att hitta och utveckla nya samverkansformer, vara uppdaterad och bevaka nyheter inom området och se till att den information som finns är aktuell. Samordnare för frivilligt socialt arbete Samordnare för frivilligt socialt arbete har det övergripande ansvaret för att samordna och organisera kommunens frivilligverksamhet. I arbetet ingår att rekrytera volontärer som utför 7 22

23 tillfälliga uppdrag som till ledsagning eller mer kontinuerliga insatser som att varje vecka träffa en närstående så att anhörigvårdaren får avlastning. Samordnaren stödjer och uppmuntrar volontärerna i sitt engagemang för kommuninvånarna och är en mellanhand i dessa mellanmänskliga möten. Samordnare för frivilligt socialt arbete har också ansvaret som husvärdinna på Hägerns trygghetsboende. Samarbete med Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskottet i Lilla Edets Kommun leder utvecklingen av folkhälsoarbetet och verkar som sammanhållande länk. Syftet är att skapa goda levnadsvillkor i en trygg miljö med bra utvecklingsmöjligheter för dem som bor och verkar i kommunen. God hälsa skapas när vi känner oss delaktiga, kan påverka, känner samhörighet och jämlikhet och har stöd ifrån vår omgivning. Då växer och utvecklas både vi och samhället. Folkhälsoarbetet i Lilla Edets Kommun handlar om att knyta samman samhällsplanering med familj, fritid och arbetsliv. Att ge varje människa förutsättningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. Det sker bland annat genom att skapa positiva och trygga miljöer, genom att sprida kunskap om hälsa och stötta ideella organisationer. I Folkhälsoarbetet lyfts bland annat insatser som stödjer föräldrar i deras föräldraskap och barn som lever i riskmiljöer fram som prioriterade områden. Att vara barn och anhörig till någon som har en psykisk sjukdom eller har ett missbruk innebär särskilda svårigheter eftersom barn är beroende av vuxna för sin trygghet och för att få vardagslivet att fungera. Om en förälder får en psykos eller drabbas av en svår depression kan livet i familjen förändras väldigt mycket. Det är inte alltid barnen förstår eller får veta vad som hänt, de får inte heller alltid stöd och tröst som de kan behöva. Anhörigstödet ska ta hänsyn till barn men det är från 18 år bestämmelsen gäller. Kontaktpersonal/Stödpersonal Inom de olika verksamheterna har varje person en kontaktpersonal/stödpersonal som har en viktig roll som anhörigstödjare. De ska upprätthålla en god kontakt med brukarens anhöriga och gode män, genomföra välkomstsamtal och upprätta en genomförande plan i samverkan med anhöriga. Våld i nära relationer All personal ska veta var man kan få stöd och hjälp vid våld i nära relationer. Det ska finnas kvinnofridsinstruktörer på alla arbetsplatser inom socialförvaltningen. Individ och familjeomsorgen (socialpsykiatri och missbruk/beroende) Den närstående kan ansöka om insats vid psykisk ohälsa, psykiska eller neuropsykiska funktionshinder, lindriga intellektuella svårigheter och vid missbruk eller beroende. Insatsen kan vara en indirekt avlastning för den anhörige som kanske haft rollen som stödjare i olika vardagssituationer till sin närstående. Råd och stöd till de anhöriga kan ges i form av samtal med handläggare inom socialpsykiatrin samt socialsekreterare inom missbruksvården. Demensteamet Demensteamets insatser syftar till att ge stöd och vägledning till personer med demenssjukdom eller som misstänks ha en demenssjukdom och deras anhöriga. Teamet består av demenssjuksköterska och undersköterskor med spetskompetens inom demensvård. 8 23

24 Utbildning av personal Utbildning av personal är en form av indirekt anhörigstöd. Sammanfattning och slutsatser Anhöriga och deras behov behöver uppmärksammas på ett tidigt stadium av all personal inom kommunens verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga. Kommunen måste också förbättra informationen till allmänheten och till alla målgrupper om möjligheten att få anhörigstöd. Det krävs ett långsiktigt arbete för att utveckla anhörigstödet. Samverkan måste öka och nätverk byggas mellan vård och omsorg och övriga socialtjänsten, länssjukvård samt intresse- och frivilligorganisationer. En åsikt som är gemensam för anhöriga ur olika målgrupper är att det bästa stöd de kan få är när deras närstående får en god vård och omsorg av personal som har ett gott bemötande, god kunskap och visar förståelse för anhörigas situation. Slutsatsen i Riksrevisionens granskning var att många anhöriga tvingas ta ett större ansvar för en närståendes vård och omsorg än de vill och orkar på grund av brister i det offentliga utbudet. Samtidigt som de anhöriga inte får det stöd som de behöver för att kunna hantera sin situation. Nka driver utvecklingen vidare för att förbättra inom anhörigområdet. 9 24

25 Referenser Regeringens proposition (2008). Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. 2008/09:82 Sand, Ann-Britt (2010). Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Kunskapsöversikt 2010:1. Socialstyrelsen. (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående- omfattning och konsekvenser. Riksrevisionen.se Länkar Nationellt kompetenscenter anhöriga, NkA: Anhörigas riksförbund, AHR: Handbok för anhöriga: Nationella webbplatsen för information om hälsa och sjukvård: Socialstyrelsen: Fyrbodalregionens anhörigstöd: Vårdguiden: ( Barn och ungdom som anhöriga:

26 11 26

27 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/135 Tertialrapport för Omsorgsnämnden Dnr ON 2018/135 Sammanfattning För perioden visar omsorgsnämnden ett underskott på 2,4 mnkr. Det förväntade årsresultatet är ett överskridande med 4,5 mnkr. Prognosen är dock osäker på grund flera personer inom vård och omsorg med mycket stora hjälpbehov och beslut om bostad med särskild service som eventuellt inte kan verkställas i egen regi av funktionshinderavdelningen. Inom vård och omsorg har under perioden fler brukare än normalt varit mycket vårdkrävande och personalen har behövt förstärkas inom både särskilt boende och hemtjänst. Kostnaden till Regionen för medicinskt utskrivningsklara har under perioden varit relativt högt, 36 dagar, jämfört med 0 dagar samma period förra året. Kommunens korttidsplatser har inte räckt till för de medicinskt färdigbehandlade på sjukhus då ett antal patienter haft stora omvårdnadsbehov och därmed längre vårdtid på korttidsenheten. Gentemot budget redovisar äldreomsorgen ett underskott på 0.2 mnkr. Värt att notera är att målgruppen för hemtjänst och hemsjukvård fortsatt omfattar personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser och ca 8 % av brukarna inom hemtjänsten är under 65 år. Vård och omsorg har under perioden haft vakanta enhetschefstjänster och verksamheten har förstärkts med undersköterskor för planering. Personal har under perioden omfördelats efter behov men bristen på timvikarier har föranlett höga kostnader för övertidsersättning. Kommunens särskilda boenden har under perioden haft fler brukare än normalt med palliativ vård vilket föranlett fler dubbelarbetande timmar än samma period föregående år. Under perioden presenterades Öppna jämförelser Vård och omsorgs om äldre. Glädjande nog var 100% av de svarande i sin helhet nöjda med sitt särskilda boende. Det innebar att Lilla Edets kommun rankade som nr 1 i riket. Verksamhetens goda arbete med mat och måltidsmiljö gav ett resultat i kommunrankingen till nr 6 i riket. 94 % av de svarande var i sin helhet nöjda med hemtjänsten, vilket sammantaget är mycket goda resultat. Funktionshinderavdelningen redovisar för perioden ett underskott på 1,6 mnkr. Fler brukare som inte finns med i budget har beviljats bostad med särskild service och dessa beslut har under perioden inte kunnat verkställas i egen regi och platser har köpts externt till mycket hög kostnad. Verksamheten kommer att se över möjligheten att 27

28 verkställa i egen regi alternativt hitta andra avtal. Några av brukarna på gruppbostäderna har under perioden haft ökade behov av hjälp och stöd vilket krävt en högre personaltäthet och dessa ökade behov tros hålla i sig även resten av året. Daglig verksamhet inom funktionshinderavdelningen har fler brukare än tidigare med mer komplexa behov och fler som inte kan vara i grupp vilket kräver mer resurser och behov av ett större utbud av daglig verksamhet. Viss daglig verksamhet är förlagd till Pilgården där det finns behov av att få hjälp med tvätt av personalens arbetskläder, köra ut matvagnar till avdelningarna och packa upp förrådsartiklar men ytterligare differentiering behövs. Under perioden har funktionshinderavdelningens första brukarundersökning (självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel) presenterats. Inom daglig verksamhet upplevde de flesta brukare ett mycket gott bemötande men att innehållet/sysslorna inte kändes så viktiga. Inget av nämndens mål har uppnåtts under perioden. Flera av dem är dock på årsbasis Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Tertialrapport 1 för Omsorgsnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut --- Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner tertialrapport Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige 28 sid 2/2

29 Dnr IN 2018/135 TERTIALRAPPORT Omsorgsnämnden Period: januari - april Datum:

30 Tertialrapport Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål och riktade uppdrag Kommunfullmäktiges mål Medborgarkraft Rätt kommunal service Nämndens egna mål Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska utrymme Analys av utfall och prognos Gemensamt för omsorgsnämnd Färdtjänst Hemsjukvård och kommun rehab Bostadsanpassning Särskilt boende Ordinärt boende LSS i egen regi Personlig assistans LSS och SFB Övriga insatser enligt LSS Utfall och prognos Utfall och prognos enligt nämndens struktur Prestationer Investeringar

31 Tertialrapport Sammanfattning För perioden visar omsorgsnämnden ett underskott på 2,4 mnkr. Det förväntade årsresultatet är ett överskridande med 4,5 mnkr. Prognosen är dock osäker på grund flera personer inom vård och omsorg med mycket stora hjälpbehov och beslut om bostad med särskild service som eventuellt inte kan verkställas i egen regi av funktionshinderavdelningen. Inom vård och omsorg har under perioden fler brukare än normalt varit mycket vårdkrävande och personalen har behövt förstärkas inom både särskilt boende och hemtjänst. Kostnaden till Regionen för medicinskt utskrivningsklara har under perioden varit relativt högt, 36 dagar, jämfört med 0 dagar samma period förra året. Kommunens korttidsplatser har inte räckt till för de medicinskt färdigbehandlade på sjukhus då ett antal patienter haft stora omvårdnadsbehov och därmed längre vårdtid på korttidsenheten. Gentemot budget redovisar äldreomsorgen ett underskott på 0.2 mnkr. Värt att notera är att målgruppen för hemtjänst och hemsjukvård fortsatt omfattar personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser och ca 8 % av brukarna inom hemtjänsten är under 65 år. Vård och omsorg har under perioden haft vakanta enhetschefstjänster och verksamheten har förstärkts med undersköterskor för planering. Personal har under perioden omfördelats efter behov men bristen på timvikarier har föranlett höga kostnader för övertidsersättning. Kommunens särskilda boenden har under perioden haft fler brukare än normalt med palliativ vård vilket föranlett fler dubbelarbetande timmar än samma period föregående år. Under perioden presenterades Öppna jämförelser Vård och omsorgs om äldre. Glädjande nog var 100% av de svarande i sin helhet nöjda med sitt särskilda boende. Det innebar att Lilla Edets kommun rankade som nr 1 i riket. Verksamhetens goda arbete med mat och måltidsmiljö gav ett resultat i kommunrankingen till nr 6 i riket. 94 % av de svarande var i sin helhet nöjda med hemtjänsten, vilket sammantaget är mycket goda resultat. Funktionshinderavdelningen redovisar för perioden ett underskott på 1,6 mnkr. Fler brukare som inte finns med i budget har beviljats bostad med särskild service och dessa beslut har under perioden inte kunnat verkställas i egen regi och platser har köpts externt till mycket hög kostnad. Verksamheten kommer att se över möjligheten att verkställa i egen regi alternativt hitta andra avtal. Några av brukarna på gruppbostäderna har under perioden haft ökade behov av hjälp och stöd vilket krävt en högre personaltäthet och dessa ökade behov tros hålla i sig även resten av året. Daglig verksamhet inom funktionshinderavdelningen har fler brukare än tidigare med mer komplexa behov och fler som inte kan vara i grupp vilket kräver mer resurser och behov av ett större utbud av daglig verksamhet. Viss daglig verksamhet är förlagd till Pilgården där det finns behov av att få hjälp med tvätt av personalens arbetskläder, köra ut matvagnar till avdelningarna och packa upp förrådsartiklar men ytterligare differentiering behövs. Under perioden har funktionshinderavdelningens första brukarundersökning (självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel) presenterats. Inom daglig verksamhet upplevde de flesta brukare ett mycket gott bemötande men att innehållet/sysslorna inte kändes så viktiga. Inget av nämndens mål har uppnåtts under perioden. Flera av dem är dock på årsbasis. 31