Kallelse Kommunala pensionärsrådet

Transkript

1 Kallelse Kommunala pensionärsrådet Tid: måndag 24 september 2018 kl. 13:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3 Godkännande av dagordning 4 Genomgång av föregående mötesprotokoll Informationsärende 5 Presentation av ny folkhälsoutvecklare Sofia Enström, folkhälsoutvecklare Kl Tekniska nämnden svarar på frågor kring allmänna kommunala gemensamma platsytor Tjänsteman från tekniska avdelningen Kl Tertialrapport omsorgsnämnden Lotte Mossudd, socialchef 8 Förslag på taxor och avgifter för 2019 inom vård och omsorg och funktionshinder 9 Handlingsplan för anhörigstöd i Lilla Edets kommun /194 Lotte Mossudd, socialchef 2018/132 Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef VoO 10 Regionalt pensionärsråd Harry Berglund, PRO Lilla Edet 1

2 11 Information Kommunfullmäktiges beslut om organisationsöversyn/anna-carin Fiber- och bredbandsutbyggnad/anna- Carin Pappersfakturor/Lotte Trygghetsvandring Lilla Edets kommun/lotte Värme på äldreboende/yvonne Matservering på Hägern/Yvonne Åke Bark, PRO Lilla Edet Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod Dnr Presentation av ny folkhälsutvecklare Dnr Dkod Dnr Sammanfattning Presentation av Sofia Enström som är Lilla Edets nya folkhälsoutvecklare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 10 september 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod Dnr Tekniska nämnden svarar på frågor kring allmänna kommunala gemensamma platsytor Dnr Dkod Dnr Sammanfattning Kommunala pensionärsrådet har ett antal frågor kring allmänna kommunala gemensamma platsytor i och kring Lilla Edets centrum så som skyltning, parkeringar o s v. Tjänsteman från tekniska nämnden kommer att närvara vid pensionärsrådets sammanträde där det ges tillfälle att diskutera pensionärsrådets frågeställningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 september 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod Dnr KPR Tertialrapport Dnr Dkod Dnr Sammanfattning Lotte Mossudd, socialchef informerar om omsorgsnämndens tertialrapport Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 september 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/194 KPR-Förslag på taxor och avgifter omsorgsnämnden 2019 Dnr ON 2018/194 Sammanfattning Riksdagen beslutar om avgifter kommunen får ta ut, detta regleras i socialtjänstlagen, 8 kap. 5 6 Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) har för år 2019 beräknats till kronor. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2019 är kronor högre än prisbasbeloppet för år Maxtaxa för 2019 är kronor per månad. Socialförvaltningen har gjort en översyn av taxor och avgifter inför 2019 och föreslår ändring av de taxor och avgifter som inte följer prisbasbeloppet enligt bilagan Förslag på taxor och avgifter. Omsorgsnämnden kommer att behandla ärendet på kommande sammanträde den 24 september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 september 2018 Förslag på taxor och avgifter 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

7 TAXOR OCH AVGIFTER 2019 INOM VÅRD OCH OMSORGS- OCH FUNKTIONSHINDER- VERKSAMHETEN Antagna av omsorgsnämnden den september 2018 Antagna av kommunfullmäktige den december 2018 OBS! GRÖNMARKERAD TEXT ÄR NY FÖR 2019 RÖD- OCH GULMARKERADE BELOPP ÄR ÄNDRADE 7

8 6. Vård och omsorg Enligt Riksdagsbeslut, reglerat i socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 får den enskildes avgifter för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Kommunen använder sig av maxtaxa och de avgifter som ingår i detta är hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, hemsjukvård, trygghetstelefon, tillsynskamera, korttidsvård/avlastning/hospice och växelvård samt kommunal hälso- och sjukvård. Har den enskilde insatser både från hemtjänst och hemsjukvård utgår enbart avgift för hemtjänst. Uttagen avgift är beroende av det så kallade avgiftsutrymmet. Med detta avses det den enskilde brukaren har kvar av sin bruttoinkomst efter att hyra, skatt och förbehållsbelopp beräknats. Detta utrymme är det maximala belopp som den enskilde kan betala i avgift per månad, även om summan av avgifterna överstiger detta utrymme. De sammanlagda avgifterna som omfattas av maxtaxan är maximerad till 53,92 % av prisbasbeloppet (PBB), som för år 2019 är fastställt till kronor, vilket då utgör utrymmet för maximal avgift. För år 2019 är den maximala avgiften kronor per månad. Avgifterna avseende äldreomsorg är befriade från moms, om inte annat anges. Kommunen använder sig av beräkningar utifrån Konsumentverket (Koll på pengarna), Väst Kom, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och prisbasbeloppet, PBB som för år 2019 är fastställt till kronor. a. Hemtjänst i ordinärt/särskilt boende (Omfattas av maxtaxan). Hemtjänstavgiften relateras till utrymmet för maxavgiften. Respektive omvårdnadsnivå är sedan relaterad till detta. Månadsbeloppet är en tolftedel av årsbeloppet. Antal timmar per % av Maximalt Nivå månad maxavgift månadsbelopp kr kr kr kr 8

9 b. Trygghetstelefon/Tillsynskamera (Omfattas av maxtaxan) Trygghetstelefon Telefon + kamera Ensamstående per påbörjad 300 kr 350 kr månad Äkta par/sambo, i samma hushåll, per påbörjad månad 350 kr 400 kr Ensamstående - då bosättningskommunen skall debiteras 300 kr per påbörjad månad plus 401 kr per timma* för åtgärdande av larmorsak 350 kr plus 401 kr/tim.* för larmåtgärd Äkta par/sambos i samma hushåll - då bosättningskommunen skall debiteras 350 kr per påbörjad månad plus 401 kronor per timma* för åtgärdande av larmorsak *Avgiften följer VästKom s rekommendation och kan ändras under året. 400 kr plus 401 kr/tim.* för larmåtgärd Den enskilde ersätter kommunen för förlorad larm-knapp, skadegörelse på trygghetslarm/tillsynskamera och förlorat/borttappat trygghetslarm enligt faktisk kostnad. c. Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik (Omfattas av maxtaxan). Endast en avgift tas ut för insatser av antingen kommunsköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Betalas hemtjänstavgift utgår ingen avgift för denna insats. Barn/ungdom under 18 år betalar ingen avgift för denna insats. Per månad, oavsett antal besök 300 kr d. Avgifter för korttidsvistelse, avlastning och växelvård (Vård/vistelse omfattas av maxtaxan). Dagsbeloppet är en trettiondel av månadsbeloppet. Aktivitet % av PBB Belopp Vård/vistelse, per dag 9,5 147 kr Matkostnad, per dag 7,5 116 kr Vid öppen retur (inom 24 timmar) åter tillbaka till korttidsboende från sjukhusvistelse utgår kostnad för vård/vistelse. e. Mattransport, distribution av mat till ordinärt boende Avgiften kan ändras under året. För närvarande gäller följande priser per portion enligt nedan; Allmän och vegetarisk kost Energi- och proteinrik kost Dessert anpassad till huvudrätten 55 kr 65 kr 20 kr 9

10 Allmän, vegetarisk och energirik kost finns som följande alternativ med en tillkommande kostnad per portion enligt nedan; Gluten-laktos-ägg- och mjölkproteinfri kost 25 kr f. Måltid serverad på dagverksamhet enligt biståndsbeslut Lunch 55 kr/måltid Förmiddagskaffe med smörgås 20 kr/måltid Eftermiddagskaffe med kaka/bulle 15 kr/måltid g. Hyror i ordinärt boende inom blockavtal Hyrorna fastställs enligt självkostnadspris. Hyressättningen följer resultatet av hyresförhandlingarna mellan fastighetsägarna Göteborg Första regionen och Hyresgästföreningen. Eventuell korrigering av hyran sker månaden efter att förhandlingar avslutats. h. Kostnad per måltid för anhöriga/närstående för måltid på särskilt boende, inklusive moms Lunch 65 kr Kaffe med smörgås 25 kr Kaffe med kaka/bulle 20 kr Frukost 40 kr Kvällsmål 40 kr Lunch högtider 90 kr i. Fika serverad på träffpunkterna Lödöse och Hägern En kopp kaffe 10 kr Kaffe med kaka 20 kr Kaffe med smörgås 25 kr j. Hyra av lokal på trygghetsboende Hägern Hyresgäster i Trygghetsboendet Hägern kan hyra matsalen till en kostnad av 300 kronor per timma inklusive porslin. Öppen verksamhet riktad till pensionärer använder lokalen fritt. k. Avlösarservice i ordinärt boende Anhörig kan beviljas avlösning i hemmet , med upp till tio (10) timmar per månad kostnadsfritt. 10

11 l. Hyror och avgifter inom särskilt boende Den enskilde har ett hyresförhållande med kommunen och betalar själv hyra. Bostadstillägg ansöks om hos Pensionsmyndigheten. Hyresnivåerna kopplas till konsumentprisindex, KPI, med oktober månad 2008 som basvärde och förändras den första januari respektive år. Avgifterna för boende i dubbelrum (enligt maxtaxan) samt måltider är kopplade till prisbasbeloppet med nedan angivna procentsatser. Aktivitet % av PBB Belopp Avgift för helpension* i särskilt boende, per månad Frukost Lunch Kvällsmål Mellanmål, per måltid * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 7, kr 20 kr 20 kr 20 kr 7 kr Vid sjukhusvistelse görs avdrag för mat per dygn från och med dag ett (1) med Vid övrig vistelse utanför det särskilda boendet görs avdrag, om avgiftsutrymme finns för hemtjänst, per dygn från och med dag fem (5) med 1/30 av 7,5 116 kr 0,16 74 kr Omsorgsnämnden har möjlighet att under en period av maximalt tre månader, besluta om reducering av den billigaste hyran, under förutsättning att dubbla boendekostnader uppstår i samband med inflyttning från ordinärt boende i Lilla Edets kommun till särskilt boende i Lilla Edets kommun. m. Vistelse på hospice Omvårdnadsavgiften omfattas av maxtaxan. Dagsbeloppet är en trettiondel av månadsbeloppet. Aktivitet % av PBB Belopp Omvårdnadsavgift per dygn 9,5 147 kr Kost avgift per dygn 7,5 116 kr n. Städ- och tvätt paket inom särskilt boende Lägenheten på särskilt boende likställs med ett eget boende. Den enskilde betalar själv för förbrukningsmaterial. För den som vill finns möjlighet att till en månatlig avgift av 0,5 % av prisbasbeloppet per månad, erhålla förbrukningsmaterial* på det särskilda boendet. Med förbrukningsmaterial avses t.ex. städ- och rengöringsmaterial, toalett- och hushållspapper samt tvätt- och sköljmedel. Personliga hygienartiklar ingår inte i förbrukningsmaterial men kan mot en månatlig avgift på 100 kronor erhållas från boendet. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 11

12 o. Det sänkta/höjda minimibeloppet på särskilt boende Bestämmelserna om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen anger att kommunen, genom en individuell prövning av minimibeloppet, ska ta hänsyn till de varaktiga merkostnader som omsorgstagaren har. Kommunen får i vissa fall minska nivån på minimibeloppet. Sänkningen av minimibeloppet är 1,1 % av prisbasbeloppet per månad och omfattar kostnader för hushållsel, möbler, porslin etc. Väljer man inte städ- och tvätt paket enligt punkt n, sker en sänkning av minimibeloppet med 1,6 % av prisbasbeloppet per månad. Höjningen av minimibeloppet motsvarar mellanskillnad mellan Konsumentverkets kostnadsberäkning av skäliga kostnader för livsmedel och kommunens avgift för kost. p. Hemtjänst, hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik för personer från annan kommun i ordinärt boende 1 maj 2011 beslutade riksdagen om möjligheter för vistelsekommun att erhålla ersättning från bosättningskommun för utförd hemtjänst, hemsjukvård samt insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut vid tillfällig vistelse i kommunen. Hemtjänst Sedan 2014 har VästKoms rekommendation baserats på ett genomsnitt för timersättningen hos länets LOV-kommuner samt att justering sker årligen i enlighet med SKL:s årliga nationella kartläggning av hemtjänstersättning hos LOVkommuner. Avgift för hemtjänst är 401 kronor per timma. Hemsjukvård/sjukgymnast/arbetsterapeut Sedan 1 januari 1999 har de 49 kommunerna i Västra Götaland ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende i enlighet med gällande Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland ger hemsjukvård i ordinärt boende åt personer bosatta inom länet, oavsett om de är kommuninvånare eller inte. Avgift för sjukvård som utgår ifrån distriktssköterskebeslut och avgift för behandling som beslutas av sjukgymnast/arbetsterapeut är 650 kronor per timma. Den vårdgivande kommunen debiterar folkbokföringskommunen för det antal timmar som man överenskommit sig emellan när det gäller vårdinsatsen samt eventuell restid. *Avgiften följer VästKom s rekommendation och kan ändras under året. q. Kostnad för transport till bårhus för bisättning Faktisk kostnad* faktureras dödsboet för transport till bårhus, för bisättning av avlidna personer i särskilt boende och avlidna personer i ordinärt boenden inskrivna i den kommunala hemsjukvården. *Enligt SKL cirkulär 2005:52 12

13 r. Kostnad för ej förskrivna hjälpmedel, t.ex. kryckor, duschpall, griptång, käpp, stödhantag, textil snurrplatta och förhöjningsdyna Den enskilde betalar själv motsvarande faktisk kostnad för hjälpmedlet. s. Kostnad vid förlust av hjälpmedel Den enskilde betalar själv ett restvärde* överstigande 200 kronor per hjälpmedel. *Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer, Websesam t. Hämtning och nedmontering av hjälpmedel i ordinärt boende för personer över 18 år Den enskilde ansvarar själv för att hjälpmedel monteras ner och återlämnas till kommunen. Ombesörjer kommunen för nedmontering och transport betalar den enskilde 300 kronor per hämtning. u. Avgift för bostadsanpassningsintyg Den enskilde betalar 150 kronor för intyg om bostadsanpassning. v. Kostnad för vaccination Kostnad för vaccinering utgår enligt Västra Götalandsregionens taxa. w. Trygg hemgång (Omfattas av maxtaxan). Den enskilde betalar hemtjänstavgift enligt biståndsbeslut. x. Ledsagning (Omfattas av maxtaxan). Ingår i hemtjänstavgift om sådan betalas av den enskilde. Har den enskilde ingen hemtjänst utgår en avgift på 200 kr per månad. 13

14 7. Funktionshinder En viktig handikappolitisk princip är att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Stöd och service som ges enligt LSS ska därför med några få undantag vara avgiftsfritt. I i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår när avgifter kan tas ut. Avgifter avseende livsmedel, resor, fritidsverksamhet, bostad och andra omkostnader är inte att betrakta som en del av omvårdnaden/lss-insatsen. Avgifterna avseende detta kapitel är befriade från moms, om inte annat anges. Kommunen använder sig av beräkningar utifrån Konsumentverket (Koll på pengarna), Väst Kom, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och prisbasbeloppet, PBB som för år 2019 är fastställt till kronor. a. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enl. 9 6 När brukaren deltar i aktiviteter under sin korttidsvistelse på korttidshem, i stödfamilj eller på läger skall vårdnadshavare eller brukaren själv betala kostnaderna för aktiviteten. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen utan anordnas och betalas av vårdnadshavare eller brukaren själv. I de fall resan anordnas av korttidshemmet fakturerar Lilla Edets kommun vårdnadshavare eller brukaren själv den faktiska kostnaden. Måltidskostnader Mat betalas av vårdnadshavare eller brukaren själv under all form av korttidsvistelse, inklusive läger och vistelse i stödfamilj. Kostnaden beräknas per dag och är relaterad till brukarens ålder. Måltid % av PBB 0 6 år 7 15 år 16 år - % av Belopp PBB Belopp % av PBB Belopp Frukost 0, kr 0, kr 0, kr Lunch/middag 0, kr 0, kr 0, kr Mellanmål 0,015 7 kr 0,015 7 kr 0,015 7 kr Kvällsmål 0, kr 0, kr 0, kr Summa per dygn 0, kr 0, kr 0, kr * Enligt Konsumentverkets rekommendationer b. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enl. 9 6 Matkostnad betalas av vårdnadshavare vars barn/ungdom vistas på korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Aktivitet % av PBB Belopp Matkostnad, per dag 0,9 21 kr 14

15 c. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn/ungdomar, t.ex. elevhem enl. 9 8 Vårdnadshavare är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader när ett barn under 18 år får vård utom det egna hemmet. Detta framgår av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 20. Ersättningen skall bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av vårdnadshavarna enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Beräkning av vårdnadshavares inkomster och grundavdrag regleras i lagen om underhållsstöd och skall göras på var och en av vårdnadshavarna, även om de är sammanboende. Det belopp var och en av vårdnadshavarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Information om vårdnadshavares ansvar för kostnader. * Enligt Försäkringskassans riktlinjer för underhållsstöd d. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enl. 9 9 Brukaren har ett hyresförhållande med kommunen och betalar själv hyra. Bostadsbidrag/tillägg ansöks om hos Pensionsmyndigheten. 1. Hyra Grupp-/servicebostad Hyressättningen följer resultatet av hyresförhandlingarna mellan fastighetsägarna Edet Hus och Hyresgästföreningen och justeras årligen. 2. Matkostnad Gruppbostad/Servicebostad Brukaren betalar själv matkostnader. Aktivitet % av PBB Belopp Avgifter för helpension, per månad 7, kr Avgift för enstaka måltider* Frukost Lunch/Middag Mellanmål Kvällsmål 0,035 0,105 0,015 0, kr 49 kr 7 kr 27 kr * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 3. Städ- och tvätt paket inom särskilt boende Brukaren betalar själv för förbrukningsmaterial. För den som vill finns möjlighet att till en månatlig avgift av 0,5 % av prisbasbeloppet per månad, erhålla förbrukningsmaterial* på det särskilda boendet. Med förbrukningsmaterial avses t.ex. städ- och rengöringsmaterial, toalett- och hushållspapper samt tvätt- och sköljmedel. Personliga hygienartiklar ingår inte i förbrukningsmaterial. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 15

16 4. Fritidsresor Brukaren står själv för kostnader för fritidsaktiviteter och privata resor. När brukare inte använder färdtjänst utan reser med kommunens fordon debiteras 3,50 kr (inkl. moms) per kilometer fördelat på antal brukare som gör resan. Resekostnader faktureras brukaren i efterskott. Dessa regler tillämpas också för brukare som har ordinärt boende och som nyttjar verksamhetens fordon för fritidsresor. e. Ungdomar över 18 år med insats enligt 9 8 LSS med egen inkomst Ungdomar över 18 år som har egen inkomst och är boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar, som behöver bo utanför föräldrahemmet debiteras en avgift för hyra och mat. Avgiften för hyra är kronor per månad. Avgiften för kost är kronor per månad. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer f. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder enl Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS har personer som är i yrkesverksam ålder och som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig rätt till daglig verksamhet. Habiliteringsersättning (ej skattepliktig) För att stimulera brukaren att delta i daglig verksamhet utgår en habiliteringsersättning per närvarodag på 44 kronor. Äter brukare lunch i kommunens dagliga verksamhet motsvarar detta habiliteringsersättningen som då inte betalas ut. Äter brukare inte lunch i kommunens dagliga verksamhet utbetalas habiliteringsersättning per månad grundad på närvaro. Särskilda aktiviteter För aktiviteter som ligger utanför den dagliga verksamheten (t.ex. deltagande i särvuxenundervisning) som brukaren önska delta i, betalar brukaren själv sin kostnad inklusive resa. Används verksamhetens fordon betalar brukaren resekostnad efter samma nivå som fritidsresor enligt rubriken Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enl g. Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik Endast en avgift tas ut för insatser av antingen kommunsköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Betalas hemtjänstavgift utgår ingen avgift för denna insats. Barn/ungdom under 18 år betalar ingen avgift för denna insats. Per månad, oavsett antal besök 300 kr 16

17 h. Hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik för personer (brukare) från annan kommun i ordinärt boende Sedan 1 januari 1999 har de 49 kommunerna i Västra Götaland ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende i enlighet med gällande Hälso- och sjukvårds-avtal i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland ska ge hemsjukvård i ordinärt boende åt personer bosatta inom länet, oavsett om de är kommun-invånare eller inte. Avgift för sjukvård som utgår ifrån distriktssköterskebeslut och avgift för behandling som beslutas av sjukgymnast/arbetsterapeut är 650 kronor per timma. Den vårdgivande kommunen debiterar folkbokföringskommunen för det antal timmar som man överenskommit sig emellan när det gäller vårdinsatsen samt eventuell restid. *Avgiften följer VästKom s rekommendation och kan ändras under året. i. Kostnad för transport till bårhus för bisättning Faktisk kostnad faktureras dödsboet för transport till bårhus för bisättning av avlidna i särskilt boende och avlidna personer i ordinärt boenden inskrivna i den kommunala hemsjukvården. * Enligt SKL cirkulär 2005:52 j. Kostnad för vaccination Kostnad för vaccinering utgår enligt Västra Götalandsregionens taxa. 17

18 8. Färdtjänst samt kompletteringstrafik a. Kommunal färdtjänst Egenavgiften för färdtjänst baseras på Västtrafiks baspris med ett procentuellt påslag om 50 %. b. Färdtjänst i annan kommun Egenavgiften vid resa med färdtjänst i annan kommun är 40 % av taxameterbeloppet. c. Riksfärdtjänst Egenavgiften beräknas efter resans längd och fastställs av regeringen (SFS 1993:1148). För närvarande gäller nedanstående uppgifter om vägavstånd, ungdomar och studenter, som kan förändas i och med nytt regeringsbeslut. Vägavstånd i kilometer Egenavgift i kronor 26 år och äldre Över Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårs studentkort ska betala 70 procent av egenavgift. Förordning (1996:1094). Bomresor Vid tredje bomresan utan nöjaktig förklaring debiteras tillståndshavaren kostnaden. 18

19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/132 KPR-Handlingsplan för anhörigstöd i Lilla Edets kommun 2018 Dnr ON 2018/132 Sammanfattning Från den första juli 2009 är kommunernas skyldighet att ge stöd till anhöriga förtydligad genom en ändring i 5 kapitlet 10 Socialtjänstlagen. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef för vård och omsorg informerar kommunala pensionärsrådet om handlingsplanen som antogs av omsorgsnämnden den 21 maj Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 september 2018 Nulägesanalys Anhörigstöd Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

20 Nulägesanalys- Anhörigstöd

21 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Mål...2 Inriktningsmål anhörigstöd...2 Kommunens anhörigperspektiv...2 Vad är service, vad är bistånd...2 Anhöriga och bistånd...2 Handlingsplan Anhörigstöd...2 Nulägesbeskrivning...3 Stödformer i Lilla Edets kommun...5 Information...5 Avlösning...5 Stödsamtal...5 Hälsostödjande samtal...5 Mötesplatser...6 Anhöriggrupper...6 Utbildning...6 Må - bra aktiviteter...6 It-teknik, Hjälpmedel...6 Ekonomisk ersättning...7 Ersättning och ledighet för närståendevård...7 Hemvårdsbidrag...7 Vårdbidrag (LSS)...7 Resurser...7 Samordnare för anhörigstöd...7 Samordnare för frivilligt socialt arbete...7 Samarbete med Folkhälsoutskottet...8 Kontaktpersonal/Stödpersonal...8 Våld i nära relationer...8 Individ och familjeomsorgen (socialpsykiatri och missbruk/beroende)...8 Demensteamet...8 Utbildning av personal...9 Sammanfattning och slutsatser...9 Referenser...10 Länkar

22 Inledning Anhöriga svarar för omfattande hjälp och stöd till närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård och omsorg i någon form. I Lilla Edets kommun har arbetet med att bygga upp stödformer för anhöriga pågått sedan projekt Anhörig 300. Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen, den anger att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lagen innebär att befintligt anhörigstöd måste utvecklas och kompletteras så att samtliga målgrupper som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelse erbjuds stöd. Socialstyrelsen fick i uppdrag av Regeringen att följa upp och utvärdera konsekvenserna av lagändringen. De arbetade också fram en vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelsen. Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i kommunen, chefer på olika nivåer, handläggare och personal som stödjer anhöriga på olika sätt så bestämmelsen tillämpas fullt ut. Socialstyrelsens definition av anhörig/närstående är: anhörig är den som ger hjälp och stöd närstående är den tar emot hjälp och stöd Anhörig är dock ett förhållandevis vitt begrepp. Det kan vara personens partner som hen levt tillsammans med kortare eller längre tid. Det kan också vara så att båda hjälper varandra, att de har olika funktioner. Det kan vara personens förälder, syskon, barn eller särbo. Vanligen åsyftas person inom familjen eller de närmaste släktingarna, men det kan också vara en mer avlägsen släkting, god vän eller granne. Anhörigvårdare kan vara en förälder till ett barn med funktionsnedsättning, en partner som vårdar sin demenssjuka anhörig, systern som sköter logistiken kring sin cancersjuke brors vård, dottern som varje dag ser till sin åldrande förälder eller en ung vuxen som vuxit upp med en missbrukande förälder (Betänkande av Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen). I denna nulägesanalys är även anhöriga till missbrukare och personer med psykisk ohälsa med. Syfte I socialtjänstutredningens betänkande (SOU 1999: 97) sammanfattas syftet med samhällets stöd till anhöriga under tre punkter: 1- synliggörande av anhörigas situation 2- förebyggande av utbrändhet bland anhöriga 3- förbättrad livskvalitet för anhöriga Syftet med att stödja anhöriga i Lilla Edets kommun är att underlätta deras livssituation fysiskt, psykiskt och socialt. Genom samverkan mellan anhöriga, frivilligorganisationer, kommun, länssjukvård och primärvård blir ett anhörigstöd som vänder sig till hela socialtjänstens verksamhet möjlig. 1 22

23 Mål Målet med stödet till anhöriga är att de ska uppleva det individanpassat, flexibelt, obyråkratiskt samt vara av god kvalitet. Målet är också att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Inriktningsmål anhörigstöd Information och erbjudande om stöd ska ges i ett så tidigt skede som möjligt. Särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med annan etnisk bakgrund, förvärvsarbetande anhöriga till äldre, anhöriga till personer som bor i särskilt boende, som är långvarigt sjuka, personer som har funktionsnedsättning, missbruk eller psykisk ohälsa. Satsa på fortsatt utvecklingsarbete när det gäller samarbetet inom socialtjänsten och mellan socialtjänsten och landstinget. Integrera anhörigperspektivet i socialtjänstens olika verksamheter. Samarbeta med anhöriga och lyssna på anhöriga i biståndsbedömningen. Kommunens anhörigperspektiv Förvaltningen ska utöver brukarperspektivet ha ett tydligt anhörigperspektiv. All personal i verksamheten som möter äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, behöver ha kunskap om anhörigas speciella levnadsvillkor. Anhöriga som stödjer och hjälper eller vårdar en närstående ska erbjudas olika former av stöd. Stödet ska så långt som möjligt planeras och utföras i samråd med den anhörige och dess närstående. Insatsen ska utformas så att det underlättar för den anhörige både fysiskt, psykiskt och socialt. Anhöriga ska mötas med respekt och erkännande och deras kunskaper och kompetens ska tas tillvara. Vad är service, vad är bistånd Service är allmänt inriktade insatser. Generellt utformade sociala tjänster som till exempel mötesplatser, anhöriggrupper/studiecirklar, enskilda samtal mm. Bistånd är individuellt inriktade insatser. Sociala tjänster direkt anpassade till den enskildes behov som till exempel semestervistelse för den anhörige, avlösning mm. Anhöriga och bistånd Anhöriga och andra personer som vårdar eller stödjer en närstående kan ansöka om bistånd för sitt eget behov av stöd enligt 4 kap.1 SoL och har rätt att få sin ansökan prövad. I vissa fall kan den närstående som får vård eller stöd av en anhörig behöva insatser under den tid som den anhörige exempelvis deltar i någon aktivitet eller behöver egen tid. Den närståendes behov ska då prövas enl.4 kap.1 SoL. Handlingsplan Anhörigstöd Under arbetet med handlingsplanen upprättades en organisation med en styrgrupp bestående av verksamhetschefer inom äldreomsorgen ÄO, funktionshinderverksamheten FH och individ och familjeomsorgen IFO. Styrgruppens arbete innebär att ansvara för det övergripande utvecklingsarbetet, initiera utveckling, följa upp samt fatta beslut. Arbetsgruppen består av personal ansvariga för anhörigstöd inom de tre verksamhetsområdena ÄO, FH och IFO. Gruppens arbete innebär att initiera anhörigstödsutveckling, synliggöra anhörigfrågor ut i verksamheterna, samordna och leda det 2 23

24 lokala anhörigstödsarbetet, tillvarata och sprida kunskap samt dokumentera utvecklingsarbetet. Styrgrupp och anhörigsamordnare ska träffas 2 gånger per år. Nulägesbeskrivning Det stöd som framförallt efterfrågas av anhöriga inom olika målgrupper, är att få ekonomiskt stöd, avlastning, information och kunskap, samordning av sjukvård och boende frågor, juridisk rådgivning, någon att tala med och tekniska hjälpmedel. I Lilla Edets kommun erbjuds idag ett antal olika stödformer som framförallt riktar sig till anhöriga till äldre. Stöd ges i både direkt och indirekt form, exempel på stödformer som riktar sig direkt till den anhörige är anhöriggrupper inom äldreomsorgen, avlösning i hemmet, föreläsningar och hälso-dagar. Indirekt stöd kan vara att den närstående får hjälp av hemtjänst, deltar på dagverksamhet, har växelvård eller får ledsagning. Forskning om anhöriga visar att närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Merparten av alla som ger anhörighjälp är i åldern år. Många anhöriga är i yrkesverksam ålder och det kan innebära en speciell problematik som kräver en annan typ av stöd. Det stöd som erbjuds idag upplevs inte i tillräcklig omfattning utgå från de anhörigas och deras närståendes behov och rutiner. Stödet behöver bli mer individanpassat (Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser, 2012). För att nå anhöriga som inte har kontakt med kommunens verksamheter måste information ges via många olika kanaler. Generellt behöver informationen om anhörigstöd intensifieras och vi måste hitta effektiva sätt att nå ut med den, till exempel med en gemensam hemsida som riktar sig till anhöriga inom de olika målgrupperna. Samverkan med länssjukvården för att fånga upp anhöriga viktig. Regeringen har gett Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka) i uppdrag att utveckla framtidens anhörigstöd. Arbetet pågår sedan 2008 och ska syfta till att samtliga målgrupper inom individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorgen ska erbjuda anhöriga stöd. Riksrevisionens granskning 2015 visar att de flesta anhöriga upplever att det är positivt ge vård och omsorg till en närstående. Den visar också att vissa anhöriga påverkas negativt av omsorgs givandet och inte får det stöd de behöver. De som drabbas hårdast är de som ger en mycket omfattande vård och omsorg och de som ger anhörigomsorg parallellt med förvärvsarbete. Kvinnor drabbas av de negativa konsekvenserna i större utsträckning än män. Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven. Granskningen visar att anhörigas behov av stöd ofta handlar om att den närstående får en god vård och omsorg men också om ett individanpassat och flexibelt stöd till dem själva. Riksrevisionen anser att staten inte har gett tillräckligt goda förutsättningar för ett kommunalt anhörigstöd som motsvarar intentionerna. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga om 5 kap. 10 socialtjänstlagen behöver förtydligas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att 3 24

25 överväga om delar av socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadslagstiftningen bör anpassas till anhörigas behov för att underlätta för anhöriga att förena anhörigomsorg med arbeten Nka sprider kunskap om anhöriga till äldre personer genom hemsidan i form av aktuell forskning, nyheter, reportage, filmer, goda exempel, kunskapsöversikter, inspirationsmaterial och webutbildningar.. För att påverka utvecklingen av anhörigstödet tas målgruppernas kunskaper tillvara i Blandade lärande nätverk, och för erfarenhetsutbyte mellan anhöriga och professionen anordnas regionala mötesdagar i anhörigfrågor. Målgrupper för verksamheten är anhöriga, personal inom vård och omsorg, chefer och politiker. Arbetsgivare för anhöriga är ett projekt som syftar till att hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer anhörigvänligt arbetsklimat. 1,3 miljoner personer i Sverige vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Minst av dessa är i förvärvsaktiv ålder, av dessa har drygt personer fått gå ner i arbetstid, drygt har fått lämna sitt arbete. Anhörigas Riksförbund och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga driver detta projekt tillsammans. För Anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning skapar Nka ett kunskaps- och anhörigstöd för främst föräldrar till barn och unga med en kombination av rörelsehinder, utvecklingsstörning, svåra kommunikationssvårigheter, syn- och/eller hörselnedsättning i kombination med medicinska problem. Barn som anhöriga är ett projekt som Nka har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att leda, tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting. Utvecklingsarbetet ska syfta till att ge stöd till barn som har en förälder eller annan vuxen i barnets närhet som har, missbruksproblem, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom/skada eller oväntat avlider. När en person drabbas av psykisk ohälsa påverkas hela familjen. Många anhöriga behöver stöd. För att tillgodose detta behov har Nka byggt upp ett nationellt kunskapsstöd på uppdrag av Socialdepartementet. Det formella uppdraget är nu avslutat. Nka fortsätter dock sitt arbete inom området, men i mindre omfattning än tidigare. Anhörigsamordnarna samverkar i nätverken VäsNA (Västsveriges nätverk för anhörigstöd) och FyrNA (Fyrbodals nätverk för anhörigstöd). FyrNA skall fungera som en plattform för gemensamt utvecklingsarbete kring anhörigstöd. Alla kommuner i Fyrbodal samt Lilla Edet ingår. Syftet är att lyfta fram och driva Fyrbodals gemensamma frågor med fokus på information, marknadsföring, gemensamma riktlinjer och utbildning. Syftet är också att länka arbetet till och från VäsNa och det Nationella nätverket för anhörigstöd. 4 25

26 Stödformer i Lilla Edets kommun Information En förutsättning för att anhöriga ska kunna erbjudas stöd är att de har kunskap om att stödet finns att få. Information ska finnas lättillgänglig och i ett antal olika former. En viktig källa till information är oftast de kontakter som anhöriga redan har exempelvis genom biståndsenheten, socialsekreterare eller annan personal. Att erbjuda förebyggande hembesök till invånare är en källa till information. Idag erbjuds inom äldreomsorgen hembesök till personer det år de fyller 79 år. Ett brev skickas ut till dessa personer och de får information om att kontakt kommer tas av biståndshandläggaren. Kommunens demensteam bedriver också viss uppsökande verksamhet, då de får kännedom om någon med minnesproblematik. Som anhörig till den som är psykiskt sjuk eller har missbruksproblem kan man kontakta socialkontorets mottagningsgrupp och få upp till 5 stödsamtal och få råd om vart man kan vända sig med olika frågeställningar. Inom funktionshinderverksamheten kan anhöriga vända sig till verksamhetsutvecklare/anhörigsamordnare för stöd. Avlösning Avlösning erbjuds i olika former, den kan ges i hemmet, genom dagverksamhet och korttids/växelvård som ett indirekt anhörigstöd. För att anhöriga ska känna att avlösning är ett bra stöd behöver den vara utformad med hänsyn till både anhörigas och deras närståendes behov och rutiner. Det finns behov av avlösning på kvällar och helger samt möjlighet att få avlösning med kort varsel vid akut behov exempelvis om den anhörige själv blir sjuk. Av stor vikt är att den närstående träffar känd personal vid avlösningen. Anhörigvårdare som har sin närstående inom äldreomsorgen har möjlighet att ansöka om avgiftsfri avlösning 10 timmar per månad Stödsamtal Enskilda stödsamtal är en individuell stödform som efterfrågas av anhöriga. För det stora flertalet av anhöriga är det oftast ett medmänskligt samtal med inslag av information, råd och stöd som efterfrågas. Anhörigstödet har samarbete med svenska kyrkan vid behov av kriseller stödsamtal. Ett samtalsunderlag för anhörigsamtal som personal kan ha hjälp av vid samtal är utarbetat. Det enskilda samtalet är den stödform som oftast har bäst förutsättningar för att bli ett gott individuellt stöd. Stödsamtal i grupp erbjuds inom äldreomsorgen vanligtvis via de anhörigcirklar som anordnas. Inom funktionshinderverksamheten erbjuds stödsamtal genom barn- och vuxenhabilitering i Västra Götalandsregionen. Hälsostödjande samtal Samtalet är anhörigstödets röda tråd. Att få berätta om sitt liv upplevs som en lättnad av många anhöriga. Syftet med det hälsostödjande samtalet är att utveckla nya föreställningar, idéer, innebörder och möjligheter i relation till familjens problematik. Genom hälsostödjande samtal kan anhörigvårdare höja sin medvetenhet och komma underfund med hindrande föreställningar och reflektera över nya sätt att hantera vardagen. En framgångsrik samtalsform är att inkludera hela familjen i hälsostödjande samtal. Samtal i en tillitsfull miljö med en professionell samtalspartner kan ge en ömsesidig upplevelse i vårdandet. Det skulle innebära att hon/han blivit sedd, erkänd, och inte längre är ensam med det totala ansvaret för vårdandet. I Lilla Edets kommun finns idag kompetensen att arbeta med samtalsmetoden Motiverande intervju/samtal (MI). Metoden innebär ett särskilt förhållningssätt som hjälper människor att se och arbeta med sina nuvarande eller kommande problem och är osäkra/ambivalenta inför 5 26

27 en förändring. Samtalsmetoden Motiverande samtal/intervju skulle lämpa sig väl för hälsosamtal med anhörigvårdare. Forskning visar att familjer som deltagit i hälsosamtal, påpekat värdet av att ha samtalet tidigt i sjukdomsutvecklingen. Fler liknande samtal skulle behövas för anhörigvårdare i Lilla Edets kommun. Mötesplatser Träffpunkterna Hägern och Lödöse är mötesplatser som finns för alla anhöriga. Minnenas café på Hägern är till för äldre och deras anhöriga. Det drivs av Röda Korsets anhörigstödjare. På Fritidsborgen finns ungdomsgård för ungdomar med funktionsnedsättning en gång i veckan. Genom denna verksamhet har anhöriga i denna målgrupp kunnat få både direkt och indirekt stöd. Dessutom anordnar organisationer som FUB Västra Götaland och Attentions lokala föreningar både aktiviteter, träffar och utbildningar för både personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns på Gläntan på Pilgården och är ett direkt och indirekt stöd för anhöriga. Denna verksamhet möjliggör också ett förlängt kvarboende i det egna hemmet då anhöriga får avlösning. Anhöriggrupper Anhöriggrupper är en stödform som anhöriga upplever som mycket positivt. Det upplevs som ett gott stöd att möta andra i liknande situation och få reflektera tillsammans. Anhöriggrupper ger möjlighet till ökad kunskap, få råd och tips om hur vardagen kan underlättas. Personal från kommunen anordnar dessa grupper tillsammans med studieförbundet vuxenskolan. Träffar för vuxna barn till personer med demenssjukdom anordnas av demensteamet. Diakonerna i svenska kyrkan har efterlevande grupper för anhöriga som mist en närstående. Vuxenhabiliteringen i Fyrbodal har samtalsgrupper för föräldrar/anhöriga till vuxna barn med funktionsnedsättning. Syftet är att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter. Samtalen handlar bland annat om hur vardagen fungerar och hur framtiden kommer att se ut. Informell kunskapsförmedling är av stor betydelse. Utbildning Anhöriga efterfrågar utbildning och mer kunskap utifrån deras närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning. Anhörigdagen den 6 oktober som anordnas varje år ger en viss utbildning i form av föreläsningar och utställningar. Mötesdagar om anhörigfrågor som Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (Nka) ordnar årligen ger också utbildning till anhöriga liksom Anhörigriksdagen i Varberg. De lärande nätverk genom Nka som flera kommuner gått med i ger också utbildningstillfällen. Må - bra aktiviteter Må - bra dagar har under ett antal år anordnats i samverkan med frivilliga. Målgruppen har till största delen varit äldre anhöriga. Syftet är att anhöriga ska erbjudas avkoppling och bli uppmärksammade. Höst och vår ordnas Må - bra dagar för anhörigvårdare och den de stödjer. It-teknik, Hjälpmedel Många anhöriga önskar mer information om hjälpmedel och ny teknik som kan underlätta vardagen. Förutom de fysiska hjälpmedel som kan behövas så finns det idag ett stort utbud av IT-baserade hjälpmedel och tjänster. Tekniska hjälpmedel och IT-stöd kan bidra till större frihet samt ökad trygghet för både anhöriga och närstående. Arbetsterapeuter inom kommunrehabilitering och primärvård har mer information om hjälpmedel. 6 27

28 Hjälpmedelsinstitutet har gett ut en del material för anhöriga. Visningsmiljöer för hjälpmedel finns i flera av våra närliggande kommuner som till exempel anhöriggrupper kan besöka. Ekonomisk ersättning Ersättning och ledighet för närståendevård Om en person är svårt sjuk kan de anhöriga få så kallad närståendepenning, om de avstår från arbete för att vårda. Med svårt sjuk menas här att sjukdomen innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Med vård menas här att vara nära och ge stöd. Vård kan också vara att uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. Det är en laglig rättighet att få vara ledig och få inkomstrelaterad ersättning från socialförsäkringssystemet. Ersättningen ges till personer som hjälper eller bara vill vara hos en närstående i slutfasen av livet, antingen i hemmet eller på en vård institution. Närstående är den eller de som man har en nära relation till. Oftast är det anhöriga, men kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Om Försäkringskassan godkänner ansökan kan den eller de närstående börja ta ut närstående dagar. Dagarna är totalt 100, och tillhör den som vårdas. Ersättningen är lika stor som den närståendes sjukpenning. Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närstående penning (Sand kunskapsöversikt, 2010:1). Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag är ett bidrag som efter beslut av kommunen kan betalas ut till den enskilde som behöver stöd och omsorg. Det är en form av bistånd som kan utgå till den enskilde med stöd av 4 kap.2 SoL. Hemvårdsbidrag är skattefritt. Varje kommun bestämmer vilka riktlinjer som ska gälla för direkt ekonomiskt stöd till anhörig, vilket innebär att villkoren för ersättning och ersättningsnivåer varierar mellan kommunerna. (prop.2008/09:82) I Lilla Edets kommun går inte att söka hemvårdsbidrag. Vårdbidrag (LSS) Föräldrar som vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning i hemmet, har möjlighet att få vårdbidrag från Försäkringskassan. Vårdbidrag kan betalas ut fram till juni månad det år barnet fyller 19 år. En förutsättning är att barnet behöver särskild tillsyn under minst sex månaders tid. Ansökan om vårdbidrag görs hos Försäkringskassan. Delar av ersättningen är skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt. Resurser Samordnare för anhörigstöd Förvaltningen har tre personer som i del av sin tjänst har uppdraget som anhörigsamordnare. Dessa samordnare har en viktig roll i utvecklingen av anhörigstödet. Samordnarna ska arbeta övergripande och vara drivande för att hitta och utveckla nya samverkansformer, vara uppdaterad och bevaka nyheter inom området och se till att den information som finns är aktuell. Samordnare för frivilligt socialt arbete Samordnare för frivilligt socialt arbete har det övergripande ansvaret för att samordna och organisera kommunens frivilligverksamhet. I arbetet ingår att rekrytera volontärer som utför 7 28

29 tillfälliga uppdrag som till ledsagning eller mer kontinuerliga insatser som att varje vecka träffa en närstående så att anhörigvårdaren får avlastning. Samordnaren stödjer och uppmuntrar volontärerna i sitt engagemang för kommuninvånarna och är en mellanhand i dessa mellanmänskliga möten. Samordnare för frivilligt socialt arbete har också ansvaret som husvärdinna på Hägerns trygghetsboende. Samarbete med Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskottet i Lilla Edets Kommun leder utvecklingen av folkhälsoarbetet och verkar som sammanhållande länk. Syftet är att skapa goda levnadsvillkor i en trygg miljö med bra utvecklingsmöjligheter för dem som bor och verkar i kommunen. God hälsa skapas när vi känner oss delaktiga, kan påverka, känner samhörighet och jämlikhet och har stöd ifrån vår omgivning. Då växer och utvecklas både vi och samhället. Folkhälsoarbetet i Lilla Edets Kommun handlar om att knyta samman samhällsplanering med familj, fritid och arbetsliv. Att ge varje människa förutsättningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. Det sker bland annat genom att skapa positiva och trygga miljöer, genom att sprida kunskap om hälsa och stötta ideella organisationer. I Folkhälsoarbetet lyfts bland annat insatser som stödjer föräldrar i deras föräldraskap och barn som lever i riskmiljöer fram som prioriterade områden. Att vara barn och anhörig till någon som har en psykisk sjukdom eller har ett missbruk innebär särskilda svårigheter eftersom barn är beroende av vuxna för sin trygghet och för att få vardagslivet att fungera. Om en förälder får en psykos eller drabbas av en svår depression kan livet i familjen förändras väldigt mycket. Det är inte alltid barnen förstår eller får veta vad som hänt, de får inte heller alltid stöd och tröst som de kan behöva. Anhörigstödet ska ta hänsyn till barn men det är från 18 år bestämmelsen gäller. Kontaktpersonal/Stödpersonal Inom de olika verksamheterna har varje person en kontaktpersonal/stödpersonal som har en viktig roll som anhörigstödjare. De ska upprätthålla en god kontakt med brukarens anhöriga och gode män, genomföra välkomstsamtal och upprätta en genomförande plan i samverkan med anhöriga. Våld i nära relationer All personal ska veta var man kan få stöd och hjälp vid våld i nära relationer. Det ska finnas kvinnofridsinstruktörer på alla arbetsplatser inom socialförvaltningen. Individ och familjeomsorgen (socialpsykiatri och missbruk/beroende) Den närstående kan ansöka om insats vid psykisk ohälsa, psykiska eller neuropsykiska funktionshinder, lindriga intellektuella svårigheter och vid missbruk eller beroende. Insatsen kan vara en indirekt avlastning för den anhörige som kanske haft rollen som stödjare i olika vardagssituationer till sin närstående. Råd och stöd till de anhöriga kan ges i form av samtal med handläggare inom socialpsykiatrin samt socialsekreterare inom missbruksvården. Demensteamet Demensteamets insatser syftar till att ge stöd och vägledning till personer med demenssjukdom eller som misstänks ha en demenssjukdom och deras anhöriga. Teamet består av demenssjuksköterska och undersköterskor med spetskompetens inom demensvård. 8 29

30 Utbildning av personal Utbildning av personal är en form av indirekt anhörigstöd. Sammanfattning och slutsatser Anhöriga och deras behov behöver uppmärksammas på ett tidigt stadium av all personal inom kommunens verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga. Kommunen måste också förbättra informationen till allmänheten och till alla målgrupper om möjligheten att få anhörigstöd. Det krävs ett långsiktigt arbete för att utveckla anhörigstödet. Samverkan måste öka och nätverk byggas mellan vård och omsorg och övriga socialtjänsten, länssjukvård samt intresse- och frivilligorganisationer. En åsikt som är gemensam för anhöriga ur olika målgrupper är att det bästa stöd de kan få är när deras närstående får en god vård och omsorg av personal som har ett gott bemötande, god kunskap och visar förståelse för anhörigas situation. Slutsatsen i Riksrevisionens granskning var att många anhöriga tvingas ta ett större ansvar för en närståendes vård och omsorg än de vill och orkar på grund av brister i det offentliga utbudet. Samtidigt som de anhöriga inte får det stöd som de behöver för att kunna hantera sin situation. Nka driver utvecklingen vidare för att förbättra inom anhörigområdet. 9 30