BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2017

Transkript

1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2017

2 På omslaget: Antenn på Esrange Space Center, julafton 2017 Foto: SSC, Roland Pääjärvi

3 2 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ I SAMMANDRAG Rörelseresultatet för SSC utvecklades positivt, men innehåller en negativ engångseffekt om 63 MSEK från avyttringen av dotterbolaget ECAPS vid halvårsskiftet SSC har under 2017 haft en god tillväxt inom Satellite Management Services och Engineering Services. Omfattningen av verksamheten vid Esrange minskade under 2017 på grund av relativt få uppskjutningar. Verksamheten vid Esrange fluktuerar relativt kraftigt mellan åren beroende på variationer i projektverksamheten. DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN I SAMMANDRAG Belopp i Mkr INTÄKTER RÖRELSERESULTAT RÖRELSERESULTAT EXKL. EFFEKT AV AVYTTRINGAR 49 2 RESULTAT FÖRE SKATT PERIODENS RESULTAT KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR 60-2 VÄSTENLIGA HÄNDELSER UNDER 2017 Efter sju års förberedelser sköts i början av året Europas största sondraket MAXUS upp från Esrange Space Center. De vetenskapliga experimenten ombord var mycket framgångsrika och bidrar till att ta forskningen framåt på flera olika områden. MAXUS-projektet finansierades av ESA (the European Space Agency). Under 2017 utfördes dessutom flera andra lyckade raketuppskjutningar och uppsläpp av stratosfäriska ballonger, samtliga med syfte att bidra till forskning och vetenskap. Aktiviteten på Esrange var som störst under första halvåret då MAIUS-1 sköts upp på uppdrag av DLR (Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt), samt två raketer inom ramen för studentprogrammet REXUS/BEXUS, REXUS 21 och REXUS 22, vilket är ett samarbete mellan Svenska Rymdstyrelsen och DLR. Ytterligare tre uppskjutningar genomfördes parallellt med MAXUS: SERA-3, en studentraket i samarbete med CNES, samt MAPHEUS 6 i samarbete med DLR. Under hösten släpptes två studentballonger, BEXUS 24 och BEXUS 25, upp från Esrange.

4 3 Under året har SSC genom divisionen Satellite Management Services (SaMS) bidragit till ett flertal satellituppskjutningar genom att bistå våra kunder med att följa och ta kontrollen över satelliterna och placera dem i rätt position efter separation från bärraketen. Detta bidrar till att skapa en rymdbaserad infrastruktur som är vital för utvecklingen av såväl dagens som framtidens samhälle. Vårt globala nätverk av markstationer har använts mer än någonsin tidigare. Nya kunder och tjänster har implementerats samtidigt som samarbetet med våra kunder sedan många år tillbaka har fortlöpt och intensifierats. Ute i Europa har våra rymdingenjörer inom divisionen Engineering Services bistått i ett flertal europeiska rymdmissioner, oftast som en integrerad del av våra kunders organisationer. SSC arbetar kontinuerligt med att uppgradera Esrange Space Center, och har ambitionen att i framtiden skjuta upp mindre satelliter från Esrange. Projektet går under namnet SmallSat Express. Under 2017 togs ytterligare ett viktigt steg i utvecklingen av Esrange när Regeringen gav SSC och Rymdstyrelsen i uppdrag att ta fram en affärsplan avseende förutsättningarna för att på kommersiell basis bedriva satellituppskjutningsverksamhet från Rymdbasen Esrange. Rapporten ska ligga till grund för beslut om finansiering av utbyggnad av ny infrastruktur på Esrange. Rapporten presenterades i början av januari 2018 och fick ett positivt mottagande. Den bekräftar våra tidigare slutsatser avseende genomförbarhet och efterfrågan på marknaden. Esrange Space Center har haft en central roll för svensk och europeisk rymdverksamhet i 50 år. Ett positivt beslut skulle tillföra ny och efterfrågad förmåga, och förstärka Esranges och Sveriges roll i den framtida utvecklingen av rymdbaserad infrastruktur. Regeringsbeslut väntas under I mars avslutades SSCs kontrakt med FMV och verksamheten på Vidsel, Aerospace Test Services, återgick därefter i FMVs regi. I juli avyttrades dotterbolaget ECAPS AB till Bradford Engineering. ECAPS fortsätter sin verksamhet i SSCs lokaler i Stockholm. UTVECKLING AV KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING 2017 Koncernens rörelseresultat uppgick till -14 Mkr (14 Mkr). Resultatet innehåller en engångspost om -63 Mkr avseende avyttringen av ECAPS. Rörelseresultatet förbättrades kraftigt inom divisionerna Satellite Management Services och Engineering Services tack vare ökad omsättning, högt kapacitetsutnyttjande och sänkta kostnader. Resultatet i Science Services minskade jämfört med det föregående året som var ett år med ovanligt hög aktivitetsnivå på Esrange, medan innevarande års aktivitetsnivå har varit relativt låg. Koncernens finansiella resultat uppgick till -24 Mkr (-7 Mkr). I det finansiella resultatet ingår valutakursförluster om -18 Mkr (-2 Mkr) på grund av vikande växelkurs i USD. Koncernens resultat före skatt är -38 Mkr (8 Mkr).

5 4 Årets resultat för koncernen uppgick till -47 Mkr (-18 Mkr). Då koncernens resultat uppstår och beskattas i olika länder betalas en skatt som är hög relativt koncernens samlade resultat. Skatt på vinst i ett land går inte att kvitta mot förlust i ett annat land. Balansomslutningen uppgick per 31 december 2017 till Mkr (1 249 Mkr), en minskning med 129 Mkr, viket förklaras av en lägre investeringstakt samt amortering av lån. Räntebärande skulder har minskat med 67 Mkr, varav 59 Mkr rensat för valutaeffekter. Kassaflödet efter investeringar uppgick under året totalt till 60 Mkr (-2 Mkr). Årets nettoinvesteringar uppgick till -37 Mkr (-82 Mkr). Av dessa härrör 9 Mkr (11 Mkr) till investeringar på Esrange Space Center. UTVECKLING AV MODERBOLAGETS FINANSIELLA STÄLLNING 2017 Moderbolagets rörelseresultat uppgick till -122 Mkr (-25 Mkr). Årets resultat för moderbolaget uppgick till -135 Mkr (-75 Mkr). Balansomslutningen uppgick per 31 december 2017 till 911 Mkr (1 048 Mkr), en minskning med 137 Mkr, vilket förklaras av en lägre investeringstakt samt amortering av lån. Räntebärande skulder har minskat med 67 Mkr, varav 59 Mkr rensat för valutaeffekter. Kassaflödet efter investeringar uppgick under året totalt till 5 Mkr (2 Mkr). Årets nettoinvesteringar uppgick till 32 Mkr (-16 Mkr). VÄSENTLIGA RISKFAKTORER FÖR KONCERNENS VERKSAMHET Stora delar av SSC:s verksamhet har hög teknisk risknivå. Det gäller dels tekniska utvecklingsrisker, dels risker för misslyckanden vid t ex uppsändningar av raketer, satelliter, ballonger, dels också risker för att satelliter i bana av någon anledning slutar att fungera. Felfunktioner kan i många fall inte korrigeras efter att felet har uppstått. De tekniska riskerna medför i många fall också ekonomiska/affärsmässiga risker, t ex för avbrutna uppdrag till följd av haverier. Dessa risker är endast i begränsad utsträckning försäkringsbara till rimlig kostnad. SSC har i sin affärsverksamhet exponering för valutakursändringar främst avseende euro och amerikanska dollar. Omfattningen varierar men euro-delen av moderbolagets fakturering har typiskt uppgått till 35-45%. För 2017 uppgick den till 43%. Bolaget i Chile har sina huvudsakliga intäkter i USD men en betydande andel av rörelsekostnaderna i lokal valuta. Bolaget är alltså exponerat för kursförändringar mellan dessa två valutor. Dotterbolagen i Tyskland och USA har såväl intäkter som kostnader i lokal valuta. Bolagen i Chile och USA finansieras av lån från moderbolaget. Den externa finansieringen sker i moderbolaget som har tagit upp lån i Euro och USD.

6 5 OMVÄRLD OCH FRAMTIDSUTSIKTER Rymdbranschen och dess marknader präglas av snabba förändringar. Omfattande omstruktureringar pågår i många länder och regioner. Rymdföretagens beroende av offentligt finansierade beställningar är alltjämt mycket stort och SSC eftersträvar därför en ökad försäljning till den privata sektorn. SSC har under året fortsatt den omfattande uppgraderingen och vidareutvecklingen av Esrange Space Center där en av målsättningarna är att kunna skjuta upp mindre satelliter i omloppsbana. SSC tog i samarbete med Rymdstyrelsen fram en Affärsplan för satellituppskjutning från Esrange. Affärsplanen avser att ligga som grund för ett regeringsbeslut avseende finansiering av utbyggnad av nödvändig infrastruktur. Vid positive beslut kommer arbetet kommer att pågå under flera år framöver. SSC fortsätter sin satsning och expansion inom Satellite Management Services. Gjorda och planerade investeringar i framför allt utökad kapacitet och strategiskt placerade markstationer positionerar koncernen väl för nya affärer och successiv utveckling av ett allt bredare och attraktivare globalt erbjudande till såväl befintliga som nya kunder. SSC har vidare ambitionen att utöka verksamheten inom Engineering services, främst genom förvärv, men även genom fortsatt organisk tillväxt. VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Inga väsentliga händelser har förevarit efter balansdagen. FÖRESLAGEN UTDELNING SSC:s styrelse föreslår att ingen utdelning lämnas till ägaren för 2017.

7 6 KONCERNENS RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT Belopp i Mkr OKT-DEC OKT-DEC JAN-DEC JAN-DEC Intäkter 236,6 281,6 934,9 990,7 Övriga intäkter 4,8 16,5 11,6 22,4 Externa kostnader 1) -96,7-118,5-395,6-411,7 Personalkostnader 1) -117,7-132,5-471,3-495,2 Avskrivningar och nedskrivningar -22,5-23,9-93,6-91,9 RÖRELSERESULTAT 4,5 23,1-14,0 14,4 Finansiella poster -5,9 6,9-23,6-6,9 RESULTAT FÖRE SKATT -1,4 30,1-37,6 7,5 Skatt 2) -4,4-6,1-9,4-25,9 PERIODENS RESULTAT -5,8 24,0-47,0-18,4 ÖVRIGT TOTALRESULTAT POSTER SOM HAR OMFÖRTS ELLER KAN OMFÖRAS TILL ÅRETS RESULTAT Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 4,8 5,1-9,1 13,3 Förändring av kassaflödessäkring -1,5 3,4-1,2 0,2 Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -24,8 0,4 31,7 0,4 Inkomstskatt hänförlig till posterna ovan 5,8-0,8-6,7-0,1 ÖVRIGT TOTALRESULTAT -15,6 8,0 14,7 13,7 PERIODENS TOTALRESULTAT -21,4 32,0-32,2-4,7 Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare -21,4 32,0-32,2-4,7 Resultat per aktie, kr ) Förändring av avsättningar i externa kostnader -2,2 3,1 0,1 3,1 och personalkostnader 1,0 3,3 1,9 7,6 2) Beräknad skatt löpande under året. Slutlig skatt vid årets slut.

8 7 KONCERNENS BALANSRÄKNING Belopp i Mkr TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 62,7 69,2 Materiella anläggningstillgångar 608,8 703,2 Andra långfristiga värdepappersinnehav 51,6 19,9 Uppskjutna skattefordringar 2,0 1,6 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 725,0 793,9 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 5,0 10,0 Kortfristiga fordringar 224,0 276,0 Likvida medel 165,7 169,4 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 394,7 455,4 SUMMA TILLGÅNGAR 1 119, ,3 Belopp i Mkr EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Aktiekapital 32,5 32,5 Reserver 37,8 23,1 Balanserat resultat inklusive årets resultat 387,9 434,9 SUMMA EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS ÄGARE 458,2 490,4 Innehav utan bestämmande inflytande - - SUMMA EGET KAPITAL 458,2 490,4 LÅNGFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder 223,2 380,1 Övriga skulder 124,2 86,9 Avsättningar 4,2 2,2 Uppskjuten skatteskuld 7,2 10,7 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 358,8 480,0 KORTFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder 90,4 - Kortfristiga ej räntebärande skulder 209,4 272,2 Avsättningar 2,8 6,7 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 302,7 278,9 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 119, ,3

9 8 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kassaflöde från rörelsen 105,4 59,4 Förändring av rörelsekapitalet -8,7 21,0 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 96,7 80,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -1,5-4,4 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -41,5-81,0 Avyttringar av dotterbolag, netto likviditetspåverkan 5,9 3,0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -37,1-82,4 KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR 59,6-2,0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -59,2 72,8 ÅRETS KASSAFLÖDE 0,4 70,8 Likvida medel vid årets början 169,4 93,1 Valutakursdifferens i likvida medel -4,1 5,5 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 165,7 169,4 KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Aktiekapital Balanserade vinstmedel Totalt eget kapital Belopp i Mkr Reserver INGÅENDE BALANS 1 JANUARI ,5 9,4 453,2 495,1 Utdelning avseende Periodens resultat 13,7-18,4-4,7 UTGÅENDE BALANS 31 DECEMBER ,5 23,1 434,9 490,4 INGÅENDE BALANS 1 JANUARI ,5 23,1 434,9 490,4 Utdelning avseende Periodens resultat 14,7-47,0-32,2 UTGÅENDE BALANS 31 DECEMBER ,5 37,8 387,9 458,2 INTÄKTERNAS FÖRDELNING PER MARKNAD KONCERNENS INTÄKTER HÄNFÖRS TILL FÖLJANDE MARKNADSOMRÅDEN Sverige 11% 18% Övriga Europa 61% 56% Asien 10% 9% Amerika 17% 16% Övriga marknader 1% 1% KONCERNENS NYCKELTAL Avkastning på eget kapital -10% -4% Soliditet 41% 39% Avkastning på operativt kapital -2% 2% Nettoskuld / eget kapital 0,32 0,43

10 9 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT Belopp i Mkr OKT-DEC OKT-DEC JAN-DEC JAN-DEC Intäkter 124,0 129,4 426,3 490,7 Övriga intäkter 4,0 16,2 10,0 20,6 Externa kostnader 1) -65,5-73,9-315,4-272,6 Personalkostnader 1) -51,4-60,8-201,1-225,8 Avskrivningar och nedskrivningar -10,7-9,9-42,2-38,3 RÖRELSERESULTAT 0,4 0,9-122,4-25,4 Finansiella poster -3,4-5,5 3,0-30,5 RESULTAT FÖRE SKATT -3,0-4,6-119,4-55,9 Bokslutsdispositioner -28,5-24,7-28,5-24,7 Skatt 2) 0,5 6,3 13,0 5,6 PERIODENS RESULTAT -31,0-23,0-134,9-75,1 ÖVRIGT TOTALRESULTAT POSTER SOM HAR OMFÖRTS ELLER KAN OMFÖRAS TILL ÅRETS RESULTAT Förändring av kassaflödessäkring -1,5 3,4-1,2 0,2 Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -24,8 0,4 31,7 0,4 Inkomstskatt hänförlig till posterna ovan 5,8-0,8-6,7-0,1 ÖVRIGT TOTALRESULTAT -20,5 3,0 23,8 0,4 PERIODENS TOTALRESULTAT -51,5-20,0-111,1-74,6 1) Förändring av avsättningar i externa kostnader -2,3-0,7-0,8 1,3 och personalkostnader 1,0-1,8 1,9 2,0 2) Beräknad skatt löpande under året. Slutlig skatt vid årets slut.

11 10 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Belopp i Mkr TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 13,4 14,0 Materiella anläggningstillgångar 322,4 334,7 Andra långfristiga värdepappersinnehav 342,2 351,7 Uppskjutna skattefordringar 37,0 30,7 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 714,9 731,2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 2,9 3,4 Kortfristiga fordringar 159,4 223,5 Likvida medel 33,8 90,1 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 196,0 317,0 SUMMA TILLGÅNGAR 911, ,2 Belopp i Mkr EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Aktiekapital 32,5 32,5 Reservfond 6,5 6,5 Fond för verkligt värde 24,6 0,8 Balanserat resultat inklusive årets resultat 75,2 210,2 SUMMA EGET KAPITAL 138,8 250,0 OBESKATTADE RESERVER 168,3 139,8 LÅNGFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder 223,2 380,1 Övriga skulder 124,2 86,9 Avsättningar 2,8 - SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 350,3 467,1 KORTFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder 90,4 - Kortfristiga ej räntebärande skulder 161,1 185,4 Avsättningar 2,1 6,0 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 253,6 191,4 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 911, ,2

12 11 MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kassaflöde från rörelsen 18,3 7,4 Förändring av rörelsekapitalet -46,0 10,6 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -27,7 18,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -0,9-2,2 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -27,6-58,8 Avyttringar av dotterbolag, netto likviditetspåverkan 7,2 3,0 Nettoinvesteringar i finansiella anläggningstillgångar 53,4 41,8 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 32,1-16,2 KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR 4,5 1,7 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -59,2 64,5 ÅRETS KASSAFLÖDE -54,7 66,2 Likvida medel vid årets början 90,1 23,9 Valutakursdifferens i likvida medel -1,6 0,0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 33,8 90,1 MODERBOLAGETS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Belopp i Mkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Totalt eget kapital INGÅENDE BALANS 1 JANUARI ,5 6,5 0,4 285,2 324,6 Utdelning avseende Periodens resultat 0,4-75,1-74,6 UTGÅENDE BALANS 31 DECEMBER ,5 6,5 0,8 210,2 250,0 INGÅENDE BALANS 1 JANUARI ,5 6,5 0,8 210,2 250,0 Utdelning avseende Periodens resultat 23,8-134,9-111,1 UTGÅENDE BALANS 31 DECEMBER ,5 6,5 24,6 75,2 138,8

13 12 NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enlig International Financial Reporting Standards, IFRS, såsom de har antagits av EU. Moderbolagets redovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Nya standarder, ändringar och tolkningar vilka har trätt i kraft 2017, har redovisats i koncernens finansiella ställning eller finansiella rapporter. För mer information om redovisning- och värderingsprinciper, se not 1, sid i årsredovisningen Belopp redovisas i Mkr om inte annat anges. NOT 2 FRAMÅTRIKTAD INFORMATION Framåtriktad information i denna rapport baseras på ledningens förväntan vid tidpunkten för rapporten. Även om ledningen bedömer att förväntningarna är rimliga, är det inte någon garanti för att förväntningarna är eller kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat ändrade marknadsförutsättningar för SSC-koncernens tjänster och mer generella ändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder och variationer i valutakurser. NOT 3 FINANSIELLA INSTRUMENT VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE I tabellerna nedan presenteras de finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. FINANSIELLA LÅNE- OCH SÄKRINGS- TILLGÅNGAR ANDRA KUND- REDOVISADE SOM KAN FINANSIELLA REDOVISAT VERKLIGT KONCERNEN 31 DECEMBER 2017 FORDRINGAR DERIVAT SÄLJAS SKULDER VÄRDE VÄRDE TILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav ,6-51,6 51,6 Kundfordringar 145, ,7 145,7 Övriga fordringar - 0, ,8 0,8 SKULDER Räntebärande skulder ,7 313,7 313,7 Leverantörsskulder ,1 33,1 33,1 Övriga skulder - 1, ,5 1,5 Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på koncernens finansiella instrument: Derivatinstrument : För valutakontrakt redovisas verkligt värde på valutamarknaden med hänsyn till aktuell dagskurs och återstående löptid för respektive instrument. Låne- och kundfordringar löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader varför det redovisade värdet reflekterar det verkliga värdet. Fordringar med en livslängd överstigande sex månader värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas : I denna kategori redovisas koncernens långfristiga innehav av noterade samt onoterade aktier. Dessa redovisas till verkligt värde. Leverantörsskulder löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än tre månader varför det redovisade värdet reflekterar det verkliga värdet. Räntebärande skulder redovisas till nominellt belopp, vilket motsvarar verkligt värde. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden KONCERNEN 2017 NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3 SUMMA TILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav 51, ,6 Övriga fordringar - 0,8-0,8 SKULDER Övriga skulder - 1,5-1,5 Övriga fordringar och skulder redovisade i nivå 2 avser valutaderivat. För dessa kontrakt redovisas verkligt värde utifrån aktuell dagskurs på valutamarknaden med hänsyn till återstående löptid för respektive instrument. Redovisat värde på kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, leverantörsskulder och övriga skulder utgör en rimlig approximation av verkligt värde och är därför inte inkluderad i tabellen ovan. Räntebärande skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde, vilket i allt väsentligt bedöms motsvara verkligt värde då lånen löper med rörlig ränta.

14 13 NOT 4 DEFINITIONER NYCKELTAL Avkastning på eget kapital beräknas som nettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året. Soliditet beräknas som (justerat) eget kapital i procent av balansomslutningen. Avkastning på operativ kapital beräknas som rörelseresultatet genom genomsnittligt operativt kapital. Nettoskuld / eget kapital beräknas som nettot av kassa och räntebärande skulder genom eget kapital. NOT 5 NYA IFRS SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS IFRS 9 "Finansiella Instrument" ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innebär förändringar avseende klassificering och värdering av finansiella instrument. Därutöver innehåller IFRS 9 en framåtblickande nedskrivningsmodell för finansiella tillgångar som är skuldinstrument och en omarbetad ansats till säkringsredovisning. Standarden är antagen av EU och ska tillämpas från och med räkenskapsåret SSC kommer inte att räkna om jämförelsesiffror även om standarden tillämpas retroaktivt från 1 januari 2018, i enlighet med övergångsreglerna. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar enligt IFRS 9 ska baseras på den affärsmodell som koncernen tillämpar för förvaltningen av finanseilla tillgångar och de avtalsenliga kassaflödena från tillgången. Reglerna för klassificering och värdering av finansiella skulder är i stort oförändrade från IAS 39. SSC har analyserat affärsmodell och kontraktsenliga kassaflöden vilket inte har fått någon effekt på värderingen av finansiella tillgångar vid övergångstillfället. De instrument som klassificerats i en kategori som har redovisats till upplupet anskaffningsvärde under IAS 39 klassificeras under IFRS 9 som upplupet anskaffningsvärde. Eget kapitalinstrument som klassificerats som tillgänglig för försäljning under IAS 39 klassificeras under IFRS 9 som verkligt värde med verkligt värdeförändringar i övrigt totalresultat och de instrument som klassificerats i en kategori som redovisats till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen enligt IFRS 9. Förlustreserv för finansiella tillgångar som är skuldinstrument och redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat ska baseras på framåtblickande information och ta flera möjliga utfall i beaktande. Den nya modellen har ingen väsentlig effekt avseende förväntade kreditförluster på koncernens reserv för kreditförluster på finansiella instrument vid övergångstidpunkten till IFRS 9, varför ingen justering av redovisade värden har genomförts per 1 januari Då koncernen har väldigt få och inte några väsentliga kreditförluster historiskt, har koncernens modell främst baserats på aktuell kreditrisk i finansiella fordringar, och en bedömning av framåtriktad information. Vid beaktande av framåtblickande information ges ingen indikation på att kreditrisken skulle vara väsentligt högre. SSC tillämpar säkringsredovisning för vissa transaktioner i utländsk valuta som säkras med valutaterminer. SSC:s nuvarande säkringsförhållanden bedöms fortsatt vara säkringsförhållanden enligt IFRS 9. Införandet av IFRS 9 med avseende på säkringsredovisning ger inte någon påverkan på resultaträkning, övrigt totalresultat och balansräkning vid övergångstillfället. IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" är en heltäckande standard för att bestämma hur stora intäkter som ska redovisas och när dessa intäkter ska redovisas. Den ersätter nuvarande vägledning IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Intäktsredovisningen ska motsvara hur överföring av avtalade varor eller tjänster sker till kunder och med det belopp som motsvarar värdet av den ersättning som företaget förväntas erhålla i utbyte för dessa varor eller tjänster. SSC har under 2017 genomfört en heltäckande utvärdering av vilken påverkan den nya standarden kommer att få på koncernens och moderbolagets finansiella rapporter. Slutsatsen är att standarden inte medför någon väsentlig effekt på koncernens nettoomsättning vare sig beloppsmässigt eller avseende skillnad när i tiden som intäkten redovisas. Däremot kommer de ökade upplysningskraven som standarden innebär medföra utökade tilläggsupplysningar hänförliga till intäktsredovisningen. SSC kommer att använda den retroaktiva metoden vid antagande av IFRS 15. IFRS 16 "Leasingavtal" ersätter nu existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. IFRS 16 påverkar främst de avtal där koncernen anses vara leasetagare. Den viktigaste effekten av de nya reglerna är att de leasingavtal som idag redovisas som operationella leasingavtal ska redovisas på ett nytt sätt. Detta sätt liknar nuvarande redovisning av finansiella leasingavtal. Det innebär att även för operationella leasingavtal behöver en tillgång och en skuld hänförlig till den hyrda tillgången redovisas. Detta innebär också att de kostnaderna som redovisas för kontraktet kommer att redovisas som avskrivningar och ränta. Idag redovisas inte någon hyrd tillgång och relaterad skuld för operationella leasingavtal, och leasingavgifterna periodiseras linjärt som leasingkostnad. Undantag för redovisning som nyttjanderättstillgång och leasingskuld finns för leasingkontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på högst 12 månader. Koncernen har genomfört en initial bedömning av de potentiella effekterna på de finansiella rapporterna, men har ännu inte slutfört den mer ingående analysen. Koncernen planerar att tillämpa standarden från och med den 1 januari 2019.

15