Religiösa byggnader i Malmö

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Elevtext Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge kyrka

2 2

3 Västra Skrävlinge kyrka Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Västra Skrävlinge kyrka är en byggnad där medlemmarna i Svenska kyrkan samlas för gudstjänster. De som utövar sin religion i kyrkan kallas kristna. För att kunna kalla sig kristen måste man vara döpt. Många kristna döps som små barn och blir då upptagna i den kristna gemenskapen. För de kristna är den viktigaste återkommande gudstjänst den som är på söndagarna, mässan. Gudstjänsten leds ofta av en präst tillsammans med andra. För att veta att gudstjänsten börjar ringer man i kyrkklockorna som finns högst uppe i kyrktornet. En präst är en person som är lärd inom kristendom och utbildad till präst. Prästen utför dop, konfirmation, vigslar och begravningar. Det är också en person som stödjer församlingsmedlemmarna och ger råd. Kristendomen är en monoteistisk religion, det betyder att man tror på en enda Gud. Bibeln är de kristnas heliga skrift. Den består av gamla 3

4 testamentet och nya testamentet. I psalmboken står de sånger som sjungs under olika högtider och gudstjänster. Det finns många olika kristna kyrkor i Malmö. Västra Skrävlinge kyrka tillhör Svenska kyrkan och är en protestantisk kyrka. I Svenska kyrkan sitter män och kvinnor tillsammans. Gudstjänsten kan ledas både av en man och kvinna. Både män och kvinnor kan läsa till präst och bli prästvigda. Under gudstjänsterna används musikinstrument och sång. Oftast används en orgel som finns uppe på läktaren. Kort historik om kristna i Skåne och Västra Skrävlinge församling Sverige har inte alltid varit ett kristet land. Den tid då kristendomen kom till Sverige och etablerades brukar kallas för vikingatiden, det var ungefär på talet. Genom att resa och handla med andra länder träffade människorna från Norden människor som kom från andra platser och blev påverkade av deras religion och kultur. Det tog lång tid innan människorna gick över till kristendomen från den fornnordiska religionen, asatron. I asatron dyrkades flera gudar och gudinnor som var kopplade till jordbruk, hemmet och krig. En religion som tror på flera gudar kallas polyteism. Från början var hela Europa katolskt. Det betyder att man följer kyrkan i Rom som leds av påven. På 1500-talet ville länderna i Nordeuropa bryta sig loss från katolska kyrkans makt. Att bryta med katolska kyrkan kallas reformationen. Då delas den västeuropeiska kyrkan i två delar, en sydeuropeisk som blir katolsk och en nordeuropeisk som blir protestantisk. Kyrkbyn Västra Skrävlinge Under medeltiden ( ) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan. Marken runt byn var uppdelad mellan gårdarna och man ägde remsor på både bra och mindre bra mark. Remsorna kallas tegar. Det krävdes mycket samarbete av bönderna, både vid sådd och skörd. 4 Byhem, gårdarna låg tillsammans.

5 Västra Skrävlinge by fick sitt namn efter ordet scraeplingi som betydde bäcken med det rasslande ljudet och byn omnämns i skrifter från talet som Westra Skraeplinge föddes Claus Mortensen Tönnebinder i Malmö som då var Danmarks näst största stad. Han utbildade sig till präst och fick ett år efter sin prästvigning, 1525, kontakt med reformationens idéer i Köpenhamn. Under 1500-talet kom reformationen att genomföras i Malmö. Mortensen blir Malmös reformator och var den första protestantiska kyrkoherden i S:t Petri församling. Mortensen kom på kant med de som bestämde i staden om bl.a. sin lön och lämnade S:t Petri och blev istället kyrkoherde i Husie och Västra Skrävlinge församling. I vapenhuset finns en förteckning över alla kyrkoherdar som funnits i församlingen sedan reformationen. Först i listan står Claus Mortensen. Har förblev kyrkoherde här fram till sin död Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet genomfördes jordreformer, så kallade skiftena. Jordreformer förändrade livet i kyrkbyarna och livet för bönderna. Under storskiftet, det första skiftet, skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan jordbruken. Varje 5

6 bonde fick sin egen mark. Under enskiftet, det andra skiftet, flyttade man böndernas hus till den nya marken. Innan skiftet. Marken var uppdelad i mindre remsor, tegar. Gårdarna låg tillsammans. Efter skiftesreformerna. Gårdarna ligger vid den mark som bonden äger. Av Västra Skrävlinge by finns idag bara kyrkan och kyrkogården kvar. Västra Skrävlinge kyrka, den kyrka vi kan se idag, byggdes mellan åren Det hade tidigare funnits en medeltida stenkyrka som byggdes i början av 1200-talet. Den kyrkan hade blivit för trång eftersom Västra Skrävlinges befolkning hade ökat så mycket. Den gamla kyrkan hade också förfallit. Det hade inte funnits tid eller ork hos bönderna att sköta underhållet av kyrkan efter många år av kring mellan svenskar och danskar. Ritningar över Västra Skrävlinge kyrka i Malmö. Godkänt av Karl XV 1860 Överintendentsämbetets arkiv Riksarkivet Bland de äldsta delarna som finns kvar i kyrkan är klockorna i klocktornet. Lillklockan är från 1526 och storklockan från De tillverkades, gjöts, i mässing. Nästan alla kyrkor i Sverige har kyrkklockor. Kyrkklockor har varit viktiga för att ringa in till gudstjänst. När 6

7 kyrkklockorna ringer vet människorna att gudstjänsten börjar. Förr i tiden användes kyrkklockorna också till att varna för faror. Det kunde till exempel vara vid brand eller signalera när kriget var nära. Förr trodde folk att metall från en kyrkklocka var läkande och en sjuk som rörde vid den metallen skulle bli frisk. Man kan se att människor har huggit ut flisor ur klockan för att ge till sjuka. 7

8 Västra Skrävlinge kyrka från utsidan Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 På kyrktornets tak syns ett kors. Korset är en symbol för den kristna tron. Många använder det kristna korset som smycke för att visa stolthet över sin kristna tro och gemenskap. Det kristna korset berättar om när Jesus korsfästes. Kristna tror att Jesus dog på korset och sedan uppstod från de döda. Att uppstå betyder att han som död blev levande igen. Kristna tror att Jesus dog och återuppstod för att rädda alla människor. Jesus kallas också för Kristus, vilket betyder ungefär utvald. På bilden syns porten som leder in i kyrkan. 8

9 Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Ovanför porten finns en bild av Jesus och barnen. Det är en berättelse från biblen som handlar om att Jesus tar emot alla människor, inte bara de vuxna, och välsignar dem. Så här står det i bibeln om den händelsen: Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem Mark 10:13-16 (Bibel 2000) Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 I flera av kyrkans fönster kan man se Davidsstjärnan avbildad. Det är en symbol för att bekräfta Jesus identitet, att han var från Davids släkt och att Jesus var jude hela sitt liv. 9

10 Västra Skrävlinge kyrka från insidan Vapenhuset Det första rummet som man kommer in i när man går in i kyrkan är vapenhuset. Rummet heter vapenhuset eftersom man förr förväntades lägga bort sina vapen här. Idag ber man församlingsmedlemmarna lägga bort annat, som stress eller ilska, innan man går in i kyrkorummet. Det är ett rum där man förbereder sig för att gå in i kyrkan. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 På väggen hänger det en tavla som berättar vem som har varit och vem som är kyrkoherde för Västra Skrävlinge kyrka. En kyrkoherde är den präst som är chef och som leder kyrkans verksamhet. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 I vapenhuset står en kista, en sockenkista. Kistan är från slutet av talet. I den kistan förvarades värdefulla saker som fanns i kyrkan som till exempel kyrksilvret. Sockenkistan låstes med tre lås. Prästen hade en nyckel och två andra män som man litade extra mycket på, betrodda, hade vars sin nyckel. Idag finns ingenting i kistan. 10

11 Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Markering av Kristusmonogrammet I vapenhuset och i gudstjänstrummet finns ljusstakar i form av jordklot. Besökare kan tända ljus och sätta dem i ljusstakarna. Detta görs som en symbol för den personliga bönen. Jordklotet ska symbolisera att människor ber för andra, både i sin närhet och långt borta. Överst på ljusstaken finns ett kors. Foten och de korslagda tecknen, tillsammans med halva jordklotet, är de två första bokstäverna i Kristus på grekiska- χριστος. Detta kallas Kristusmonogrammet. 11

12 Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 När man går från vapenhuset in i gudstjänstrummet finns det en text ovanför dörren. Texten är hämtad ur Bibeln, ur den delen som kallas Psaltaren. Texten ska påminna besökarna att gå in i kyrkorummet med fred, men att också ta med sig fred när man går ut ur kyrkorummet. Koret Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Nästa rum som man kommer in i är gudstjänstrummet. Det första man ser är altaret och en tavla som kallas altartavlan. Altaret och altartavlan finns i kyrkans kor. Koret är kyrkans mest heliga plats. I de flesta kyrkor är 12

13 koret riktat mot öster. Kristna tror att Jesus ska komma tillbaka en dag. Den dagen Jesus kommer tillbaka ska alla döda uppväckas och världen ska dömas. De som lidit ska få upprättelse och möjlighet att komma till himmelriket. Den dagen längtar kyrkan efter, därför är koret riktat mot öster där solen går upp. Jesus, menar de kristna, kommer med ljuset den dagen. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Alla skulpturer och målningar i kyrkan har ett kristet budskap och symbolvärde. Bilderna används för att berätta händelser som beskrivs i bibeln. Ovanför altartavlan, till vänster, kan man se en skulptur av Mose. Mose håller i tavlorna med budorden. Kristna tror att Mose fick reglerna man ska följa av Gud, nedtecknat på stentavlor. De här reglerna kallas budorden och det är de regler kristna ska leva efter. Det här är ett exempel på hur skulpturer och målningar i kyrkan berättar om händelser i bibeln. 13

14 Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Framför altartavlan finns altaret. Det är ett bord där prästen brukar stå vid bön och nattvard. Varje söndag firas nattvard i Västra Skrävlinge kyrka. I svenska kyrkan symboliserar nattvarden Jesus sista måltid. Nattvarden består av bröd och vin. De församlingsmedlemmar som vill kan ta del av nattvarden genom att äta en bit bröd som doppas i det alkoholfria viner. Altaret är en symbol för Gud, en mötesplats mellan människorna och Gud. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Altarringen är det halvcirkelformade räcke som finns framför altaret. Runt den kan församlingen samlas för att ta emot nattvard. 14

15 Sittplatser Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Under en gudstjänst sitter besökarna i bänkar. Män och kvinnor sitter blandade i kyrkan. Idag finns det inte några regler hur och var man ska sitta. Psalmbok och psalmtavla Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Psalmböcker Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Psalmtavla I kyrkan kan de som besöker en mässa låna en psalmbok. I psalmboken finns psalmer, kristna sånger, samlade så att alla kan sjunga med. På psalmtavlan kan församlingsmedlemmarna läsa vilken psalm som de ska sjunga med i. Varje psalm har ett nummer. 15

16 Kollekthåv Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Under gudstjänsten samlas pengar in. Pengarna läggs i en kollekthåv. Ordet kollekt betyder samla in. Pengarna som samlas in går till olika välgörenhetsaktiviteter, både globala och lokala. Predikstolen Predikstolen är en plats i kyrkan som är upphöjd. Här kan prästen stå under predikan. Det var vanligare förr att prästen stod i predikstolen för att höras bättre. Idag pratar prästen i mikrofon och kan då stå på golvet. När prästen håller predikan utgår hen från ett speciellt stycke i bibeln som gäller för den specifika söndagen. Varje söndag har en bestämd text. Genom predikan beskriver prästen hur man genom sin tro på Gud ska leva och förhålla sig till det utvalda temat. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Predikstolen är utsmyckad med symbolerna för de fyra viktigaste lärjungarna. Lärjungarna var de som 16

17 följde med Jesus och hade Jesus som religiös lärare. Några av lärjungarna tros ha skrivit böcker om Jesus som kallas evangelier. Evangelierna är en del av Bibeln. De fyra viktigaste är Johannes, som symboliseras som en örn, Lukas som oxe, Matteus som ängel och Markus som lejon. Baldakinen som är taket över predikstolen är inte bara en utsmyckning. Den hjälper till så att åhörarna hör prästen bättre. Dopfunten Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Dopfunten är ett av de viktigaste föremålen i en kyrka. En dopfunt är en behållare där dopvattnet finns. Dopvattnet är välsignat av prästen innan det används. Genom dopet tas den som döpts upp i den kristna gemenskapen. Dopet sker under en gudstjänst. Prästen uttalar personens namn, öser vatten över dopkandidatens huvud tre gånger och säger: Jag döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.. Den som döps kan vara ett litet barn, en vuxen eller en gammal person men man döps bara en gång i livet. Kristna tror att den som döps, dör och uppstår med Kristus, föds till ett nytt liv i gemenskap med Gud och kyrkan genom dopet. Dopet blir en symbolisk död och återuppståndelse. På ljuset som står bredvid dopfunten finns Kristusmonogrammet. 17

18 Kyrkfönster Det finns flera kyrkfönster med bilder i Västra Skrävlinge kyrka. Bilderna på fönsterna föreställer Västra Skrävlinge kyrka ur två perspektiv. Ett fönster visar församlingen som sjunger tillsammans med kören och änglarna. Bilderna i det andra fönstret visar nattvarden som firas i gemenskap. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Överst på båda fönstren finns det allseende ögat. Ögat är en symbol för Gud, att Gud ser allt. Kyrkorgel Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Om man vänder sig mot vapenhuset ser man en läktare och på läktaren finns en orgel. En orgel är ett blåsinstrument med pipor som är ordnade i stämmor, men också ett tangentinstrument. Man spelar på en orgel med händerna på klaviaturer och med fötterna på pedaler. En orgel kan låta som flera olika instrument samtidigt. Den som spelar på orgeln kallas organist eller kantor. Under gudstjänsterna spelas psalmernas melodi på orgeln. 18

19 Porträtt i kyrkan Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2017 Det är vanligt att man i kyrkan har bilder av Jesus. Det är ingen människa som vet hur Jesus såg ur. Därför skapar varje konstnärerna sin bild av Jesus. Därför ser bilderna av Jesus olika ut från olika tider. 19

20 Litteratur- och källförteckning: Bibel 2000, Mark 10:13-16 Gustavsson, Marta, präst, Västra Skrävlinge kyrka (180125, ) Nilsson, Annika, församlingspedagog, Västra Skrävlinge kyrka (180125, ) SO-rummet, (180202) Svenska kyrkan, (180205) (180412) Wahlbom Hans, Västra Skrävlinge en sockens historia, Team Offset & Media, Malmö