Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2013

Transkript

1 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2013

2 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Riksantikvarieämbetet 2014 Box 5405, Stockholm Telefon Bild, framsida: Arkeologen Anton Seiler undersöker ett stolpfundament, Gamla Uppsala. Foto: SAU. Övriga bilder: Riksantikvarieämbetet och Kulturmiljöbild. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY, erkännande 2.5 Sverige Bilderna är beskurna. Form: Jupiter Reklam AB

3 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Förord Riksantikvarieämbetet har en lång historia som speglar samhällsutvecklingen och synen på kulturarvets betydelse under närmare 400 år. Det offentliga kulturarvsarbetet har förändrats från en tonvikt på den fysiska kulturminnesvården till dagens helhetssyn på kulturarvet som en resurs i samhällsutvecklingen. Trender och förändringar i omvärlden innebär nya utmaningar för kulturarvsarbetet och medför att högre krav ställs på Riksantikvarieämbetets förmåga att tydligt förmedla sitt uppdrag och förklara varför det är väsentligt idag och i framtiden. Under 2013 har Riksantikvarieämbetet genomfört ett förändrings- och förnyelsearbete. Arbetet har syftat till att öka myndighetens förmåga att genomföra och kommunicera sitt uppdrag. En del av arbetet har handlat om att hantera konsekvenserna av regeringens beslut om att avskilja den arkeologiska uppdragsverksamheten och överföra den till Statens historiska museer från den 1 januari De nya nationella mål för kulturmiljöarbetet som riksdagen beslutade i bred enighet 2013 står nu i fokus för förnyade insatser i ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete, där Riksantikvarieämbetet har en ledande roll. Lars Amréus Riksantikvarie

4 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Förkortningar Förkortningar BBR DAP EAC FMIS GIS HaV KML K-samsök PBL SBM SMT Unesco UV Bebyggelseregistret Digital arkeologisk process European Archeological Councils Fornminnesinformationssystem Geografiskt informationssystem Havs- och Vattenmyndigheten Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Informationsstruktur för digital kulturarvsinformation Plan- och bygglagen Statliga byggnadsminnen Svensk Museitjänst United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet

5 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Ordlista Ordlista Co2ol Bricks Digisam FlickrCommons Fornsök GIS-skikt Invasiv art Kringla Kulturmiljövårdsanslaget, KMV Platsr Reviewed papers Samlingsforum Wikimedia Wikipedia Climate Change, Cultural Heritage & Energy Efficient Monuments Riksarkivets samordningssekretariet för digitalisering Social webbsida för bl.a. presentation av bilder Riksantikvarieämbetets, Statens maritima museers och Sjöfartsverkets databaser med fornlämningar Humanosteologiska Analys/bestämning av benmaterial från människa Geografiskt informationssystem där informationen läggs i olika skikt för t.ex. vägar, vatten, städer och fastigheter En art som introducerats utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och som åstadkommer skada Riksantikvarieämbetets samsöksfunktion för kulturmiljöinformation Anslaget 7:2, bidrag till kulturmiljövård Riksantikvarieämbetets webbverktyg för att allmänheten ska kunna presentera en plats med historia i text, bild och med film Artiklar som genomgått granskning av en forskningskommitté Nätverk för alla som arbetar med samlingsförvaltning En stiftelse som står för driften av Wikipedia Ett gratis uppslagsverk på internet som skapas av användarna

6 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Resultatredovisning Finansiell redovisning Insatsområden...6 Inriktning och samordning...6 Sektorforskning...8 Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturmiljövårdsanslaget Kulturarvsförvaltning Svensk Museitjänst Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Ansvarsförbindelser Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel Redovisning av beställningsmyndiganden i årsredovisningen Villkor för anslag Tilläggsupplysningar och noter Övrig redovisning... 58

7 Resultatredovisning

8 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområden Inriktning och samordning Detta görs inom Inriktning och samordning Arbetet handlar om att ta fram underlag för myndighetens övergripande inriktning, samordna vissa övergripande frågor och driva samverkan. I området ingår två särskilda anslagsposter. Det ena är anslag till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (utgiftsområde 17, anslag 1:4, ap.10), som används för att initiera och stödja tvär- och mångvetenskaplig forskning och kunskapsuppbyggnad som är av betydelse för kulturmiljöområdet. Det andra rör anslag för lönebidrag och administrativt stöd och liknande inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet Kulturarvslyftet (utgiftsområde 14, anslag 1:4, ap. 2). Syftet är att erbjuda utvecklande arbetsuppgifter inom kulturarvssektorn till personer som varit frånvarande från arbetsmarknaden en längre tid. Kulturarvslyftet redovisas utförligt i en separat rapport. Mål De strategiska ställningstaganden som utgör förutsättningar för myndighetens arbete har utvecklats och kommunicerats. Sammanfattning och måluppfyllelse Utvecklingsarbete och verksövergripande frågor Riksantikvarieämbetets samverkan med länsstyrelserna har fortsatt att utvecklas utifrån den modell som etablerats. Myndigheterna har genomfört insatser inom tillsyn och överinseende. De övergripande resultaten av samverkan är flera; en större insikt om respektive myndighets ansvar och roll, en bättre dialog och därmed en mera effektiv hantering av gemensamma frågor. Utvecklingssamverkan har fördjupats och utvidgats under året. En ny och tredje överenskommelse om regional utvecklingssamverkan har ingåtts mellan Landstinget Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarien har diskuterat kulturmiljöarbetets inriktning, organisation och ansvarsfördelning med politiker i såväl Region Skåne som i Västra Götalandsregionen. Ett flertal aktiviteter har inletts och genomförts under året, t.ex. Arena 49, en mässa om kulturmiljöarbete med bl.a. kommunerna i Västra Götaland som utställare. Tillsammans med Myndigheten för kulturanalys har arbete inletts för att kunna ta fram relevant kulturmiljöstatistik. 6

9 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 För forskning och utveckling (FoU) har 14,7 mnkr fördelats. Verksamheten har pågått inom Riksantikvarieämbetets FoU-program för kulturmiljöområdet. Genom Kulturarvslyftet betalade Riksantikvarieämbetet ut cirka 16 mnkr under Sedan 1 februari 2012 har det kommit 201 ansökningar. Av dessa startade 70 projekt under 2012 och 63 projekt under Under perioden 1 februari 2012 till 4 december 2013 har 351 personer fått en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet. Internationell samverkan Deltagande i internationellt samarbete och EUanknutna nätverk bidrar till en stärkt omvärldsbevakning och ger ökade möjligheter att bidra till utvecklingen av kulturarvsarbetet. Engagemanget i styrelsen för European Archaeological Council (EAC) har fortsatt. Publikationen från EAC:s årliga möte 2012 i Paris, Frankrike Who cares? Perspectives on Public Awareness, Participation and Protection in Archaeological Heritage Management har tryckts och presenterats på det årliga mötet 2013 i Saranda, Albanien. Vid detta möte deltog Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelsen i Skåne. Riksantikvarieämbetet deltog i den årliga konferens som genomförs inom ramen för nätverket European Heritage Heads Forum. Konferensen hade temat Cooperation with the NGO-sector. Dessutom omprövades nätverkets fortsatta arbete och organisation. Detta resulterade i att ett permanent sekretariat inrättas. Genom bättre kunskapsutbyte och samverkan ska arbetet med kulturarvsfrågor i Europa stärkas. De nordiska riksantikvariernas årliga möte hölls på Grönland där samverkan kring ekosystemtjänster och världsarv diskuterades. Diskussioner fördes också kring Östersjösamarbetet och arbetet med hållbar stadsutveckling i de olika länderna. Inom nätverket Monitoring Group for Culture Heritage in the Baltic Sea States har ett förändringsarbete genomförts. En ändrad organisation har etablerats med tydligare ansvarsfördelning mellan länderna. Verksamheten har förnyats med en nyinrättad Working Group of 20th Century Cultural Heritage. Riksantikvarieämbetet har medverkat i planering och genomförande av konferensen Cultural Heritage and the EU 2020 strategy towards an integrated approach under det litauiska EU-ordförandeskapet. Konferensens syfte var att lyfta fram kulturarvsområdets tvärsektoriella karaktär och möjligheterna att bidra till andra politikområden. 7

10 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Sektorsforskning Mål Forsknings- och utvecklingsverksamhet förtydligar och stärker de historiska och humanistiska perspektiven i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Forsknings- och utvecklingsmiljöer identifieras samt ger kulturarvsområdet och angränsande samhällssektorer kraft och inspiration att arbeta långsiktigt för fortsatt förändringsarbete. Genom bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt förses kulturarvsarbetet med relevant kunskapsutveckling inom sektorn. Anslaget stimulerar till att forskning om kulturarv och kulturmiljö är ett levande forskningsområde i många akademiska miljöer. Beviljade projekt ingår i Riksantikvarieämbetets FoU-program för kulturmiljöområdet. Program och prioriteringar Strategier och prioriteringar för årets FoU-satsningar formuleras i Riksantikvarieämbetets FoU-program för kulturmiljöområdet. FoU-programmet innehåller sex forskningsteman med behovsstyrd efterfrågan av tillämpad forskning för kulturmiljöområdet. FoU-programmets sex forskningsteman är: 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog med andra aktörer och civila samhället 5. Kulturarvsinformation 6. Styrmedel Diagram 1. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 25,1 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 30,8 28,3 39,2 70,5 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Under året planerades 2014, parallellt med att projekt som beviljats anslag för 2013 genomfördes. I en riktad utlysning inför anslagsåret 2014 prioriterades tema 3 6. Dessa teman har haft ett mindre söktryck i föregående utlysning och hittills färre antal beviljade projekt. Särskilt efterfrågas ansökningar som belyser följande frågor: Hållbar tillväxt och innovation, hållbar samhällsbyggnad, risk- och katastrofberedskap och forskningsöversikter av internationell forskning. Mångfald: Forskning som utvecklar och ringar in utmaningar kring hur mångfaldsperspektiv kan omsättas i det praktiska kulturarvsarbetet 8

11 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 bl.a. i förvaltning, informationsprocesser och digitala system. Digital information med användarstudier. Den gemensamma utlysningen mellan Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet inom området Integrerad natur- och kulturmiljövård för en levande fjällvärld öppnades en andra gång. Den ingår i Naturvårdsverkets satsning på forskning för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Detta är en strategisk forskningssamverkan mellan myndigheterna kring natur- och kulturmiljövärden. Finansierade projekt och insatser Under 2013 genomfördes det andra programåret, där anslaget fördelats till 35 projekt som stödjer kulturmiljöarbetet med metodutveckling och ny kunskap. Dessutom har utredningar och utvecklingsinsatser för att utveckla FoU-programmets forskningsmiljöer gjorts. Flest projekt, har beviljats i tema 1. Kulturarvets betydelse och 2. Tillståndet för kulturarvet. Det är teman som rör kulturmiljöområdets kärnfrågor. Det är också här som söktrycket varit som störst. Intresset kring programmets övriga teman har ökat. Samverkan kring naturvård och kulturmiljövård är viktig och gemensamma forskningsinsatser är betydelsefulla för att skapa nya kopplingar mellan humaniora och naturvetenskap. Projekt från tidigare programperioder har avslutats och anslagsfördelningen är koncentrerad till projekt inom FoU-program Liksom tidigare genomfördes de flesta projekten externt vid universitet och högskolor. Flera projekt, utredningar och utvecklingsarbeten utfördes också vid Riksantikvarieämbetet av och med externa forskare. Liksom tidigare hanterades även ett mindre Tabell 1. Redovisning av projekt i relation till FoU-programmets teman Kategori Antal Belopp Antal Belopp Påbörjade projekt Påbörjade projekt Kulturarvets betydelse Tillståndet för kulturarvet Förutsättningar för kulturarvsarbetet Samverkan och dialog Kulturarvinformation Styrmedel Integrerad natur- och kulturmiljövård Summa projekt Kommunikation, utveckling, adm Anslaget totalt Tabell 2. Fördelning till olika mottagare Mottagare Antal Belopp Antal Belopp Museer Länsstyrelser Universitet/högskolor Forskningsinstitut Stiftelser Byggnadsvårdsskolor Övriga RAÄ, extern medverkan* Kommunikation, utveckling, adm Totalt Kostnad tkr Tabellerna 1 och 2 avser det femåriga programmet som omfattar perioden var år 1 i programmet. Det förra FoU-programmet omfattade /11 och med en annan tematisk indelning och andra mål och prioriteringar. 9

12 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING antal projekt vid kulturinstitutioner och forskningsinstitut. Utvecklingsarbete Europeisk samverkan har vidareutvecklats inom Joint Programming Initiative for Culture Heritage and Global Change där Riksantikvarieämbetet kommer att delta i en kommande forskningsutlysning. Vidare har en inledande kartläggning av forskningsområden gjorts för att identifiera inom vilka fält det finns ett behov av gemensam europeisk forskning. Under året har utvecklingsarbetet och stödet från FoU kring framtiden för runforskningen och runvården fortsatt Systemutveckling Det är viktigt att föra ut den forskning som har finansierats med anslaget. Under 2013 har därför en systemutveckling genomförts. Målet är att samtliga FoU-projekt från 2001 till i dag ska presenteras med uppgift om utgivna publikationer och vetenskapliga rapporter. Forskningskommunikation I enlighet med FoU-programmet ska resultaten av genomförda projekt och övriga insatser publiceras och bli kända av verksamma inom kulturmiljöområdet. I en riktad satsning har forskningsresultat från föregående programperiod förts ut. Rapporten Mångvetenskapliga möten för ett breddat kulturmiljöarbete presenterar projektens mångsidighet och bredd. I en förteckning finns kortfattade presentationer av programperiodens samtliga 117 beviljade projekt. Publikationen har spridits till verksamma i kulturmiljöarbetet nationellt, regionalt, till politiker och forskare. Mångvetenskapliga möten för ett breddat kulturmiljöarbete. Riksantikvarieämbetets FoU-verksamhet från programperioden /2011. ISBN Alum-treated archaeological wood. Characterization and re-conservation. ISBN Medborgare, kulturmiljö och planering. Ett kvantitativt angreppssätt på medborgardeltagande. ISBN Resultat från finansierade FoU-projekt utgivna av externa förlag eller universitet: Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk planering och miljövård. Meddelande från Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi. Lunds universitet. Avhandlingar IX Att verka tillsammans erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer. Kungliga tekniska högskolan ISBN Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 65/2013. Temanummer: Industriarvet idag. ISSN Industrisamhällets kulturarv i praktik och forskning nuläge och framtid. Svenska industriminnesföreningen ISBN Katalogen nyckeln till museernas kunskap? Om dokumentation och kunskapskultur i museer. Umeå universitet ISBN

13 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Platsens mänskliga berättelser. Universus press ISBN Price Formation in Real Estate Markets. Jönköping International Business School ISBN Seminarieverksamhet Seminarieserien Forum för kulturarvsforskning genomfördes i samverkan mellan Riksantikvarieämbetet, Historiska museet och Stockholms universitet. En temadag arrangerades med seminariet Sagt men, inte gjort? genus! Seminariet lyfte fram hur genus inom kulturmiljövården och museisektorn uppmärksammas och diskuterade genusarbetets framtidsfrågor inom kulturarvsfältet. Agrarlämningar i det nutida samhället. Seminarium kring fossila landskap och hur dessa handläggs och värderas. Seminariet sökte svar på frågor som Var står vi idag och vilka utmaningar skapar dagens synsätt? Höstmötesseminariet Mångvetenskapliga möten för ett breddat kulturmiljöarbetet presenterade FoUrapporten med samma namn. Inbjudna forskare presenterade genomförda projekt. ICCROM Forum on Conservation Science genomfördes under hösten Sverige medverkade både i förarbetena och med presentationer under konferensen. På lång sikt kommer konferensen att ha stor betydelse för utvecklingen inom det konserveringsvetenskapliga området, både internationellt och nationellt. FoU-program har fem verksamhetsår och hittills har år 1 och år 2 genomförts med anslagsgivning till FoU-projekt som uppfyller FoU-programmets och de årliga utlysningarnas mål och prioriterade teman. Forskningen är behovsstyrd och beviljade projekt svarar väl mot den kunskapsuppbyggnad som kulturmiljöområdets olika delar efterfrågar. Forskningens karaktär är mångdisciplinär och sektorsövergripande, stödjer och utvecklar kulturmiljöarbetet. En strukturerad dialog för kontakt och erfarenhetsutbyte är upprättad mellan de pågående projekten och verksamma i kulturmiljöarbetet. Resultat av genomförda projekt har redovisats vid seminarier och i publikationer. Sammantaget har FoU-verksamheten kunnat genomföras med resultat som uppfyller FoU-programmets mål och intentioner. 11

14 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Kulturminnen Diagram 2. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet Detta görs inom Kulturminnen Kulturminnen och kulturmiljöer ska tas tillvara i en hållbar samhällsutveckling. Riksantikvarieämbetets verksamhet innebär omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering, kunskapsuppbyggnad, vägledning i tillämpningen och utveckling av de juridiska styrmedlen. Arbetet sker i samverkan med ett brett spektrum av aktörer offentliga, privata och ideella för att ge ett bättre kunskapsunderlag vid lagtillämpning och skapa nya former för delaktighet. 159,0 25,1 30,8 39,2 70,5 Mål Kunskapsuppbyggnad och lagtillämpning har vidareutvecklats mot ökad kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet och demokrati så att kulturmiljöarbetet fått en mer enhetlig och av helhetssyn präglad tillämpning av Kulturminneslagen och Miljöbalken. 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 28,3 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning med måluppfyllelse Insatserna har präglats av långsiktighet men också av förnyelse i takt med förändrade regelverk och ett förändrat samhälle. Det gäller såväl arbetet med de juridiska styrmedlen som utvecklingen och stödet till den kunskapsuppbyggnad som krävs för tillämpningen. För att uppnå en hållbar utveckling har stor vikt lagts vid att utveckla nya former för delaktighet och engagemang, hos både förvaltare och allmänhet. Riksantikvarieämbetet har gett fortsatt stöd och vägledning till länsstyrelsernas arbete. Målet är en mer enhetlig tillämpning av KML och miljöbalken (1998:808). Myndigheten har varit drivande och samlande genom att färdigställa vägledningar och handböcker, ta fram remissvar och policys, följa upp och utvärdera. Arbetet har genomförts i samråd och i samverkan med berörda aktörer, framför allt länsstyrelserna. Riksantikvarieämbetets hemsida fått en ny struktur och uppdaterat innehåll. Under rubriken Kulturarv återfinns bl.a. information om fornlämningar i planering och byggande, riktad i första hand till dem på kommunerna som hanterar översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Här finns också information till allmänheten, liksom information om hur man bör agera om man hittar ett fornfynd. Under rubriken Lagar och stöd återfinnas bl.a. vägledningar för länsstyrelsernas tillämpning av KML. 12

15 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Den 1 januari 2014 träder kulturmiljölagen (1988:950) i kraft i sin nya lydelse. I den vardagliga hanteringen av lagen kommer förändringarna av bestämmelserna rörande 2 kap. (fornminnen) att märkas mest. I lagen införs en ny tidsgräns som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar. Ett effektivt kulturmiljöarbete är beroende av en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Under 2012 initierades ett arbete för att klargöra Riksantikvarieämbetets ansvar enligt KML Riksantikvarieämbetets överinseendeuppdrag. Arbetet slutfördes under 2013 med en rapport som anger inriktningen för Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete med överinseende. Under 2013 inleddes praktiska tester av metoden i ett antal förstudier, bl.a. med inriktning på skador i samband med skogsbruk, särskilda arkeologiska utredningar och en kartläggning av KML-systemet i sin helhet. Dessa kommer att avslutas Immateriellt kulturarv Riksantikvarieämbetet har fortsatt att i samverkan med Institutet för språk och folkminnen, arbeta med implementeringen av Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. Riksantikvarieämbetet är en av fyra nodansvariga myndigheter. Riksantikvarieämbetet har under projektets gång drivit att förteckningsarbetet ska vara öppet för alla och att det ska kunna finnas flera beskrivningar av samma element. Detta för att förteckningen ska kunna spegla och uppmärksamma rikedomen av kunskaper, sedvänjor och uttryck. Tabell 3. Ärenden och remisser i antal Antal ärenden och remisser Ärenden 2 kap KML Ärenden 5 kap KML Ärenden SBM Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr Ärenden/remisser fördelade på kategorier. Riksantikvarieämbetet har utpekat ansvar då det gäller beslut om inlösen och fyndfördelning enlig 2 kap. KML, utförselfrågor enligt 5 kap. KML samt tillsyn över SBM enligt särskild förordning. De stora ärendemängderna kan knytas till nämnda beslutsfunktioner. Riksantikvarieämbetet mottar också förfrågningar och remisser från länsstyrelser och andra myndigheter. Övriga remisser innefattar bl.a. frågor om ortnamn (1 kap. KML), byggnadsminnen (3 kap. KML), kyrkliga kulturminnen (4 kap. KML) skyddade områden (7 kap. MB) samt världsarvsfrågor. Fornminnen och kulturreservat Fornlämningar Riksantikvarieämbetet ska enligt propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:96) stärka arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra informationen kring fornlämningar. För att den enskilde ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt kulturminneslagen måste informationen vara tydlig, aktuell och tillgänglig. I en förstudie har problemen rörande informationen i och processerna kring fornminnesinformationssystem (FMIS) analyserats. Syftet var att ge en tydlig bild av bristerna och vad som krävs för att komma till rätta med dem. En kommande insats är att föreslå vilken geografisk information som Riksantikvarieämbetet ska förvalta digitalt och att upprätta en målbild för verksamheten. 13

16 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Med anledning av nya kulturmiljölagens ikraftträdande har Riksantikvarieämbetet gjort en förstudie, tillsammans med en referensgrupp från länsstyrelserna. Det har handlat om att prioritera och planera de närmaste årens insatser angående de bestämmelser som berör fornminnen. Några åtgärder har redan vidtagits för att ge länsstyrelserna och andra berörda aktörer grundläggande vägledning inför det att lagändringarna träder i kraft. En vägledning och en uppdaterad lämningstypslista för tillämpning av fornlämningsbegreppet och fornlämningsförklaring har färdigställts. Vägledningen innehåller principer för hur den nya 1850-gränsen bör hanteras. Här finns också rekommendationer för hur olika lämningstypers skydd generellt bör bedömas. Vägledningen innehåller vidarerekommendationer för metod och tillvägagångssätt vid värdering och urval av yngre lämningar. Riksantikvarieämbetet har bidragit med underlag om fornlämningarna till Statistiska centralbyråns publikation Markanvändningen i Sverige (2013), som är en samlad beskrivning av ägandet och nyttjandet av mark i Sverige. Skogens kulturarv Samarbetet mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ska främja det gemensamma arbetet för att bevara och utveckla skogens kulturarv. Båda myndigheterna har aktivt deltagit i varandras forum och uppdrag. Samordnad och effektiviserad handläggning inom och mellan myndigheterna samt med skogsbruket har fortsatt prövats inom ramen för det så kallade FURA-projektet, Fornlämningar under rationell administration. Under åren har Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och tre länsstyrelser prövat en modell som går ut på att informationen om fornlämningar till markägare och ombud ska kanaliseras via en myndighet. Under året slutredovisades projektet. En uppföljningsinventering i fält av skogsbrukets hänsyn till fornlämningar och övriga kulturlämningar har dock ännu inte färdigställts. Riksantikvarieämbetet deltar i Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning genom att dels formulera krav på inventeringskompetens och antikvariska frågeställningar, dels genomföra kontroller av de inventeringar som Skogsstyrelsen gör. Projektet kvalitetssäkring av är ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har projektets första år som var 2012 följts upp. Under 2012 fördelades för 8 mnkr för projektet, varav knappt 7,4 mnkr förbrukades. Utvärderingen visar att det finns stora variationer mellan länen avseende användning och förbrukning av beviljade medel. Detta gör det svårt att planera arbetet och innebär att medlen inte används likvärdigt. Bristen på kompetent personal är ett problem är förmodligen den främsta orsaken till att avsatta medel inte förbrukats. För att vara projektets första år bedöms resultatet för 2012 ändå vara tillfredställande. Marina kulturlämningar Antalet undervattensarkeologiska aktiviteter ökar successivt. Anledningen är ett allmänt stigande intresse för fornlämningar på havs- och sjöbottnar. Samtidigt har myndigheterna blivit alltmer medvetna om att verksamheter under vatten kräver delaktighet från kulturmiljövården. Nästan alla undervattensarkeologiska undersökningar kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt KML. Under senare år har flera kulturhistoriskt mycket 14

17 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 intressanta skeppsvrak påträffats på havsbotten långt utanför kusterna. I dag är det möjligt att dyka på de relativt stora djup där dessa vrak finns. I syfte att samverka kring en bättre tillsyn av ett urval förlisningsplatser med skeppsvrak av högt kulturhistoriskt värde har Riksantikvarieämbetet haft återkommande kontakter med Försvarsmakten och Kustbevakningen. Riksantikvarieämbetet har utrett och drivit frågan om ett särskilt skydd för Svärdet, ett unikt vrak som ligger strax utanför territorialgränsen. Kulturreservat En vägledning om kulturreservat har publicerats på hemsidan. Arkeologi och fynd Riksantikvarieämbetet har utrett olika möjligheter att öka effektiviteten och stärka kvaliteten inom det uppdragsarkeologiska systemet. Arbetet har bl.a. syftat till att sammanfatta behoven av förändring. Tre seminarier med undersökare, ett seminarium med länsstyrelserna och tre workshops med representanter för länsstyrelser, undersökare och universiteten har genomförts. Ett nytt fyndfördelningssystem har testats under året. Det nya systemet innebär att det tidigt i processen kan inledas en dialog med det mottagande museet. För att nå en samsyn kring hur det nya fyndfördelningssystemet ska fungera har diskussioner förts med Statens historiska museer, ett antal länsmuseer villiga att delta i en försöksverksamhet och länsstyrelserna i motsvarande län. Riksantikvarieämbetet har upprättat ett förhandsbesked om fyndfördelning till Jönköpings länsmuseum och en testverksamhet har påbörjats. Huvudregeln i 2 kap. 14 KML är att det arbetsföretag som enligt 2 kap. 13 föranleder en undersökning av en fornlämning skall stå för kostnaderna. Arbetsföretaget kan dock befrias från denna kostnad om fornlämningen exempelvis inte förut varit känd eller kostnaden väsentligt överskrider vad som angivits i länsstyrelsens beslut enligt 2 kap. 13 KML. Efter samråd med Riksantikvarieämbetet har länsstyrelserna under 2013 beslutat om kostnadsbefrielse enligt 2 kap. 14 till en sammanlagd summa av 6,2 mnkr som därmed finansieras via kulturmiljövårdsanslaget. I samtliga fall beror kostnadsbefrielserna på bristfälliga förundersökningar. Kyrkliga kulturminnen, enskilda och statliga byggnadsminnen Tabell 4. Fyndfördelning och fyndinlösen Antal ärenden rörande fyndfördelning och fyndinlösen Beslutade ärenden KML 2:14 (ersättning) Beslutade ärenden KML 2:17 (fyndfördelning) Beslutade ärenden KML 2:16 (fyndinlösen) Kostnad i tkr Riksantikvarieämbetet fattar beslut enligt 2 kap. KML rörande ersättningsfrågor vid arkeologiska undersökningar, fyndfördelning och inlösen av fornfynd. Särskilda satsningar gjordes 2009 och 2010 för att minska antalet öppna fyndfördelningsärenden. Antalet beslutade fyndfördelningsärenden har under året minskat, vilket beror på att registrering av rapporter nedprioriterats till förmån för systemutveckling av FMIS. Tabellen är en delmängd av tabell 3. Verkställighetsföreskrifterna för kyrkliga kulturminnen har omarbetats inför ikraftträdandet av nya kulturmiljölagen. Detta med anledning av att beslutsrätten kring skydd av yngre kyrkor och begravningsplatser övergått från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. 15

18 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Avsnittet angående kyrkliga inventarier i vägledningen till 4 kap. 6 10, 15 KML har reviderats. Revideringarna rör t.ex. hantering av inventarier i icke-tillståndspliktiga kyrkor och vid försäljning av kyrkobyggnad, liksom inventarier i gravkor. Revideringarna har kommunicerats och diskuterats med länsstyrelserna vid ett seminarium hösten Riksantikvarieämbetet har under året till regeringen rapporterat de effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Analysen omfattar samtliga år som den kyrkoantikvariska ersättningen betalats ut, Uppdraget har genomförts i samverkan med bl.a. Svenska kyrkan och länsstyrelserna. Riksantikvarieämbetets rekommendationer pekar på en fortsatt utvecklingspotential för det kyrkoantikvariska ersättningssystemet. Riksantikvarieämbetet har färdigställt en ny vägledning för tillämpningen av 3 kap. KML (byggnadsminnen). Den är i första hand avsedd för länsstyrelserna, men kan även fylla en funktion som informationskälla för fastighetsägare och andra intresserade. Riksantikvarieämbetet har genomfört stödjande insatser till den pågående utredningen om omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter (dir.2012:07). Riksantikvarieämbetet deltog i seminarieserien och det offentliga panelsamtal kring utredningarna om den statliga fastighetsförvaltningen. En ny förordning om statliga byggnadsminnen träder i kraft i januari Riksantikvarieämbetet och Statens fastighetsverk har sett över och förstärkt sin samverkan i olika frågor. En överenskommelse har träffats mellan myndigheterna i syfte att samverka kring hantering av statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet har också medverkat i seminarier och workshops med Statens fastighetsverk om effektivare och kvalitetssäkrad hantering av statliga byggnadsminnen. Frågan om att bevara Gysingebroarna och överföra förvaltningen av dem har diskuterats i flera år med berörda kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket. Fortifikationsverket, som förvaltar broarna, inbjöd i juni berörda parter till ett möte för en slutlig diskussion om den fortsatta förvaltningen. För att rädda broarna kom parterna överens om följande: Staten kvarstår som ägare och Fortifikationsverket som förvaltare, men drift och underhåll övertas av berörda kommuner under tio år. Riksantikvarieämbetet kommer att beakta kostnader för kulturhistoriskt motiverade åtgärder för bevarande av broarna vid fördelning av kulturmiljövårdsanslaget till berörda länsstyrelser. Riksantikvarieämbetet avser driva frågan om statligt byggnadsminne vidare. Riksantikvarieämbetet har under året fortsatt att delta i uppföljningen av hur sprängningsarbetena vid byggandet av Citybanan i Stockholm påverkar det statliga byggnadsminnet Riddarholmen och regeringskvarteren på Norrmalm. De framtagna kontrollprogrammen har bidragit till att påverkan på byggnadsminnen har kunnat minimeras. Samverkan med Trafikverket, Ekerö kommun, Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet om planering av Ekerövägen genom det statliga byggnadsminnet/världsarvet Drottningholm har fortsatt. Riksantikvarieämbetet har också deltagit i samråd med Statens fastighetsverk om planering av Nationalmuseets ombyggnad och fasaderna på Stockholms slott. 16

19 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Världsarv i Sverige Vart sjätte år görs en så kallad Periodic Reporting angående världsarven till Unesco. Riksantikvarieämbetet har i juni 2013 redovisat den första delen. Redovisningen handlar inte enbart om de områden och objekt som har världsarvsstatus utan i stor utsträckning även om det fysiska natur- och kulturarvets/natur- och kulturmiljöns status i respektive land. Många frågor berör även natur- och kulturmiljövårdens resurser och kapacitet. Under 2013 har Riksantikvarieämbetets engagemang i frågor kring förvaltning och skydd av de svenska världsarven varit mera omfattande än tidigare. Antalet skrivelser från Unesco som begär information om pågående eller planerade förändringar inom vissa världsarv har krävt ökade insatser. Särskilt viktiga frågor har berört etablering av gruvor för brytning av järnmalm i och i närheten av världsarvet Laponia, nyetablering av moderna vindkraftturbiner inom världsarvet Södra Öland och ansökan om rivning av byggnader inom världsarvet Karlskrona. Därutöver har Unesco efterfrågat en orientering om vindkraft intill delar av världsarvet Hälsingegårdarna, skogsavverkning inom världsarvet Höga kusten och Kvarkens skärgård samt information om världsarvet Drottningholm och Förbifart Stockholm. Mångfald En intern mångfaldsplan med titeln Det pluralistiska perspektivet grunden för Riksantikvarieämbetets arbete med kulturmiljö och mångfald har tagits fram. Planen presenterar ett förhållningssätt för hur ett mångfaldsperspektiv kan genomsyra kulturmiljöarbetet. 17

20 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Samhällsbyggnad Detta görs inom Samhällsbyggnad Insatsområdet handlar om att lyfta fram kulturarvsperspektiv i arbetet med regional tillväxt, landsbygdsutveckling, planering av bebyggelse och transporter och hur kulturarvet kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Detta förutsätter omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering, programarbete, kunskapsuppbyggnad och vägledning för tillämpningen. Arbetet utförs i samarbete med vitt skilda aktörer offentliga, privata och ideella. Området handlar om att använda kulturmiljövårdens ekonomiska styrmedel samordnat med andra sektorers styrmedel för största möjliga kulturmiljönytta. Mål Förutsättningarna för att kulturarvet tas tillvara som en resurs i en hållbar samhällsutveckling har stärkts och ett väl fungerande samspel med andra sektorer har vidareutvecklats. Sammanfattning och måluppfyllelse Effekterna av Riksantikvarieämbetets insatser märks framför allt i vilken grad frågor om förvaltning och tillvaratagande av kulturmiljöer finns med i tillämpningen av andra myndigheters juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel. Kulturmiljöperspektiven har blivit tydligare i olika beslutsunderlag, efterfrågan på kompetens inom kulturmiljöområdet har breddats och kulturmiljöfrågan kommit med tidigt i olika planeringsprocesser. Samtidigt har motsättningarna mellan olika samhällsintressen ökat. Detta har resulterat i en ökad Diagram 3. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 25,1 30,8 28,3 70,5 39,2 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet efterfrågan på myndighetens insatser vilket har krävt mer resurser. Insatserna har handlat om hushållning med kulturmiljön enligt miljöbalken vid utbyggnad av infrastruktur för transporter, energiförsörjning och liknande. Insatserna har även omfattat kompetensutveckling riktad mot länsstyrelser och andra kring kulturmiljöfrågor i plan- och bygglagen samt metoder för landskapsanalyser. Riksintresseprojektet har bidragit till en ökad tydlighet kring roller och ansvar i arbetet med kulturmiljövårdens riksintressen och kring hur hushållningsbestämmelsen ska uttolkas och tillämpas. En målbild har kommunicerats där kulturmiljön 18

21 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 ses som en resurs i likhet med övriga riksintressen i miljöbalken. Vägledningen om kulturmiljövårdens riksintressen förbättrar förutsättningarna för en likartad och professionell hantering över landet. Kulturarvet som resurs för regional utveckling och tillväxt har inriktats på frågor om kulturmiljön i strukturfondsprogram och i det nya landsbygdsprogrammet för Nya samarbeten har utvecklats med bl.a. civilsamhället och näringslivet, främst vad det gäller turism samt kulturella och kreativa näringar. Insatserna har bidragit till att stärka kunskaperna om kulturarvet som grund för hållbar tillväxt. Riksantikvarieämbetet har stärkt sin roll, blivit synligare och mer efterfrågad som partner i olika strategiska samarbeten. Av anslaget till bidrag för kulturmiljövård har 251,1 mnkr förbrukats. Årets tillgängliga medel har uppgått till 250 mnkr, vilket innebär att en anslagskredit på 1,1 mnkr har tagits i anspråk. Bidragsgivningen kan skapa förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Däremot är effekterna av insatserna svåra att mäta. Behovet av Tabell 5. Ärenden och remisser. Antal ärenden och remisser Ärenden Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr Utmärkande för utvecklingen avseende handläggning av ärenden och remisser under 2013 är den ökade tillströmningen av remisser från regeringen. En förklaring till detta är regeringens ambition att åstadkomma en ökad takt i bostadsbyggandet. Detta har inneburit en rad remisser avseende såväl mer omfattande utredningsförslag inom planoch byggområdet som förslag till lagändringar i enskilda detaljer. Trots en ökad inströmning av ärenden och remisser har resursåtgången för hanteringen av dessa varit relativt konstant över senare år. medel till de långsiktiga åtagandena för vård och underhåll överstiger befintliga bidragsmedel och det är därför angeläget att hitta fler former för samfinansiering för att kunna klara skötseln på lång sikt. Stöd och samverkan samhällsplanering Under året har frågor om kulturmiljöer i samband med vattendirektivets åtgärdsprogram och havsplanering aktualiserats. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har utvecklats inom området havsplanering. Främst har samverkan rört framtagande av sektorsunderlag för kommande havsplanering. Underlaget består bl.a. av en sammanställning av kulturmiljövårdens intressen till havs, beskrivning av utveckling och trender, lagstiftning, mål och en bristanalys. En specifik fråga att arbeta vidare med är grunder och former för utpekande av riksintressen till havs. För kunskapsutbyte och samordning har möten hållits med länsstyrelserna om genomförandet av vattendistriktens åtgärdsprogram. Under har Riksantikvarieämbetet deltagit i referensgruppen för Trafikverkets arbete med övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar (TRVÖK). Exempelbanken är ett flerårigt samverkansprojekt tillsammans med Trafikverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Den syftar till att sprida goda exempel på planerings- och beslutsunderlag (exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar) för utbyggnad av vägar och järnvägar. Exempelbanken är en webbaserad tjänst som riktar sig till planerare, projektledare och konsulter. Riksantikvarieämbetet har lämnat stöd och samverkat med andra myndigheter i planeringen och utbyggnaden av vindkraft inom ramen för bl.a. 19

22 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Vindlov. Inom forskningsprogrammet VindVal har flera forskningsrapporter granskats. Myndigheten har medverkat i Skogsstyrelsens dialogprojekt i grupperna kulturmiljö, sociala värden och hänsyn enligt 30 skogsvårdslagen. Hållbar stadsutveckling Det gemensamma uppdraget med Boverket, Arkitekturmuseet och Formas återrapporterades den 31 mars. Samverkan har därefter fortsatt enligt plan. Samverkan innebär möjligheter att se hur skilda perspektiv kan berika och utveckla frågor om stadsutveckling. Det är ett steg mot att minska sektoriseringen och få fler perspektiv att samspela istället för att motverka varandra. Riksantikvarieämbetet har bidragit till en seminarieserie som planeras under våren 2014 kring hur man kan arbeta framtidsinriktat med krympande städer. Arrangemangen planeras och genomförs av de fyra samverkansmyndigheterna tillsammans med Småkom, Sveriges kommuner och landsting och tre kommuner. Myndigheterna har tillsammans pekat på behovet av ny kunskap och att stimulera forskning. Ett exempel är arbetet med en forskarantologi, Det förflutna i framtidens stad, om relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Den kommer ut i i februari Myndigheterna har tillsammans också fler arenor och kanaler för att få nå ut. Riksantikvarieämbetet har en egen blogg om kulturmiljö och hållbar stadsutveckling på den digitala mötesplatsen hallbarstad.se som förvaltas av Arkitektur- och designcentrum. Bloggen har haft över 1000 besökare under hösten Sedan 2010 har Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Boverket och Arkitektur- och designcentrum (f.d. Arkitekturmuseet) samarbetat i regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Uppdragets genomförande har redovisats i boken Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling. Den har även presenterats på en konferens i december med 300 deltagare. Riksantikvarieämbetet har inför kulturhuvudstadsåret deltagit i seminarier, workshops och olika planeringsmöten tillsammans med representanter från Umeå kommun och andra berörda aktörer. Syftet var att gemensamt utveckla och diskutera samverkansmöjligheter. En redovisning av genomförda insatser och en plan för fortsatt medverkan lämnades till regeringen den 30 september Kommunal planering plan- och bygglagen Tillsammans med Boverket har en webbaserad vägledning om kulturmiljön i samhällsbyggandet, Tema kulturmiljö, tagits fram. Den ska ingå som ett bland flera teman i Boverkets samlade vägledning om plan- och bygglagen PBL-kunskapsbanken. Temat kommer att publiceras i januari 2014 och kommer att ersätta Kulturmiljön i planeringen, Boverkets allmänna råd 1992:1. Syftet är att tydliggöra vilka styrmedel det finns för att tillvarata kulturvärden i den fysiska miljön och vilka krav plan- och bygglagen ställer på hanteringen av kulturvärden. Vägledningen vänder sig främst till handläggare i kommuner och länsstyrelser. Samverkan för hållbar landskapsförvaltning Myndighetssamverkan har genomförts i enlighet med de förslag som Riksantikvarieämbetet lämnade till regeringen i februari 2011 angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning. De åtta myndigheter som samverkar genom den så kallade 20

23 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 nationella samordningsgruppen har tillsammans med 13 samarbetspartners genomfört en nationell konferens, Landskapsforum 2013, med drygt 300 deltagare. Riksantikvarieämbetet har stött arbetet med en förstudie till en landskapsportal, ett arbete som bedrivits av Sveriges lantbruksuniversitet. Tillsammans med Naturvårdsverket och Region Västra Götaland har myndigheten medverkat i ett projekt som syftar till lokal tillämpning av den europeiska landskapskonventionen. Projektet drivs av Biosfärsföreningen Vänerkulle: Som en del i samverkan arrangerades i september landskapsforum Väst med särskilt fokus på det civila samhället. Lagtillämpning En rad större remisser avseende utredningar och direktiv inom områdena hav, kust, vatten och strandskydd har hanterats under året. Den statliga vattenförvaltningen var 2013 inne i en formativ fas då förslag till program för arbete med statusklassningar, miljökvalitetsnormer, åtgärder och konsekvensbedömningar togs fram. Riksantikvarieämbetet har lämnat utförliga synpunkter och förslag till de fem vattenmyndigheterna på hur vattenförvaltningen kan anpassas för att bättre hantera frågor om kulturmiljö och landskap. Inom ramen för planläggning och prövning av de stora infrastrukturprojekten Förbifart Stockholm, Västlänken genom Göteborg och Ostlänken sträckan Linköping-Stockholm har Riksantikvarieämbetet arbetat med att utveckla förståelsen för och hanteringen av kulturmiljön i ett landskapsperspektiv. I några infrastrukturprojekt har myndigheten också arbetat med att utveckla hanteringen av kulturmiljöunderlag och projektmål för kulturmiljön. Flera större, resurskrävande ärenden som rört överklaganden av upphävda detaljplaner och lov och revidering av kulturmiljövårdens riksintressen har hanterats. Två nya riksintressen har pekats ut, Norrvikens trädgårdar i Båstad och Ängsfrukts-odlingsområdet kring Åsnen i Tingsryd. Möjligheten att via kulturmiljövårdsanslaget finansiera framtagande av kunskapsunderlag har medfört markant ökade kontakter med länsstyrelserna och ett ökat antal ärenden omrevidering av motivtexter och avgränsningar för riksintressen. Frågor kring vindkraft och gruvverksamhet inom och i närheten av världsarv och i förhållande till riksintresseområden för kulturmiljövården har också renderat stor uppmärksamhet och betydande insatser. Riksintresseprojektet Riksintresseprojektet har under året fortsatt att genomlysa centrala frågor för en utvecklad tillämpning av hushållningsbestämmelsen. Arbetet har framför allt rört hur riksintressenas legitimitet kan utvecklas, deras roll kan stärkas samt inflytande och medansvar för olika aktörer kan utvecklas. Arbetet har utförts i nära samverkan med representanter för länsstyrelserna. Temaseminarier har hållits med länsstyrelser, kommuner och konsulter. Erfarenheterna från förra årets arbete har inneburit ett ökat fokus på kommunerna och deras roll för att ta tillvara och utveckla riksintressena. Ett aktivt deltagande i olika externa sammanhang har prioriterats. I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har Riksantikvarieämbetet medverkat vid kommunala möten och seminarier. Medverkan har även skett i Boverkets uppdrag att samordna de statliga myndigheternas riksintressearbete. Arbetet har rönt uppmärksamhet och 21

24 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Riksantikvarieämbetet har blivit inbjudet till bl.a. Plan- och bostadsdagarna. Projektet har visat på betydelsen av och vinsterna med en ökad samverkan mellan länsstyrelserna och kommunerna i tidiga skeden. Kontakt har etablerats med Tanums kommun för att, tillsammans med länsstyrelsen, utveckla hur riksintresset och världsarvet Tanum kan tas tillvara och utvecklas i översiktsplanen. Tanken är att få ett exempel på hur riksintressena kan tas tillvara som lokala resurser för en hållbar samhällsutveckling. En vägledning för länsstyrelsernas riksintressearbete har tagits fram och har skickats ut på en remiss. Den är avsedd att vara ett stöd till länsstyrelserna inför de ställningstaganden som måste göras i en plan- och prövningsprocess. Genom projektet har stöd getts till det pågående riksintressearbetet i länen, främst genom att förstärka arbetet med riksintresseanknutna frågor inom ramen för den ordinarie verksamheten. Detta arbetssätt borgar både för att projektet har en förankring i verksamheten och att resultaten tas om hand och lever vidare även under kommande år. Kunskap för samhällsprocesser miljöpolitiken Riksantikvarieämbetet har bjudit in samtliga miljömålsansvariga myndigheter till ett möte för att diskutera och definiera kulturmiljödelen i de olika miljömålspreciseringarna. Ett strategidokument som diskuterar kulturmiljöperspektivet i miljömålsarbetet har tagits fram. En strategi som förtydligar ansvar och roller för arbetet med att följa upp tillståndet för kulturmiljön enligt miljökvalitetsmålen tagits fram. Riksantikvarieämbetet bistår även de myndigheter som har ett särskilt ansvar för att följa upp miljökvalitetsmålen med underlag. Som exempel kan nämnas att Riksantikvarieämbetet har deltagit i referensgrupper för Skogsstyrelsen, Dialog om hänsyn inom skogsbruket. Som ett resultat av denna samverkan har Skogsstyrelsen gett ut rapporter och reviderat skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd. Riksantikvarieämbetet har även medverkat i utvecklingen av webbportalen Vindlov och deltagit i forskningsprogrammet Vindval för att stödja en utbyggnad av förnybar energiproduktion på ett miljöanpassat sätt. Genom KMV-anslaget har Riksantikvarieämbetet bidragit ekonomiskt för att ta fram planeringsunderlag för åtgärd 20 i vattendistriktens åtgärdsprogram samt till Kulturreservat. Myndigheten har även deltagit i referensgrupper och svarat på flera remisser som har bäring på miljömålen. Riksantikvarieämbetet har deltagit i Miljövårdsberedningen utredning om hållbar vattenanvändning. Myndigheten har även deltagit i arbetet med att säkra ett GIS-skikt som kan kopplas till Bebyggelseregistret som bedöms vara värdefullt för det framtida arbetet med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vidare har Riksantikvarieämbetet deltagit i Havsoch Vattenmyndighetens planering av databasen Värdefulla Vatten som är användbar för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Samverkan Regional utveckling och tillväxt Myndigheten har i olika sammanhang deltagit i dialog och utbyte av erfarenheter med besöksnäringens aktörer. Metoder och arbetssätt har även setts över i syfte att utveckla det tvärsektoriella arbetet. Som ett led i en nationell satsning för att främja turism- och destinationsutvecklingen i Sverige arrangerade Riksantikvarieämbetet i samarbete med Tillväxtverket och Stockholm Visitors Board den 18 22

25 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 november en inspirationsdag om kulturmiljö och turismens utveckling. Det blev tydligt att kulturmiljöarbetet är centrala frågor för besöksnäringen. Utvärderingen visar att merparten av deltagarna var nöjda eller mycket nöjda med såväl innehåll som genomförande. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Föreningen Världsarv i Sverige (VIS) aktivt arbetat med möjligheter och utmaningar kring världsarven som besöksmål. Ett konkret resultat av dialogen är att VIS under 2013 har formerat fyra olika arbetsgrupper med syftet att använda varandras kompetenser och utbyta erfarenheter. Ett projekt har initierats i världsarvet Birka Hovgården för att utveckla metoder och samverkansmodeller för entreprenörskap och destinationsutveckling med koppling till kulturmiljöer. Genom insatserna har kunskaperna om kulturarv som grund för entreprenörskap och destinationsutveckling stärkts. På Tillväxtdagen och TUR-mässan bidrog Riksantikvarieämbetet med olika aktiviteter i syfte att synliggöra betydelsen av kulturarv för besöksnäring och tillväxt. Arbete inför nytt Landsbygdsprogram Landsbygdsprogrammet är en del i EU:s sammanhållningspolitik som inbegriper flera av EU:s fonder. I regleringsbrevet för 2013 fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag att bistå Regeringskansliet i förberedelserna inför den kommande programperioden. Riksantikvarieämbetet hade i början av året ett möte med representanter för Landsbygdsdepartementet och har därefter haft en representant i departementets referensgrupp för ett nytt landsbygdsprogram. Riksantikvarieämbetet har under året även bistått Jordbruksverket i vissa frågor. Riksantikvarieämbetet sammankallade i mars ett möte på Riksantikvarieämbetet med representanter från länsstyrelserna angående landsbygd och landsbygdsutveckling. Riksantikvarieämbetet har under året även deltagit i hearings anordnade av Landsbygdsnätverket. Dessa har behandlat såväl resultaten av pågående landsbygdsprogram som information och diskussion om kommande programperiod. Samverkan med Statens kulturråd Riksantikvarieämbetet har samverkat med Statens kulturråd inom ramen för kultursamverkansmodellen, dels som representant i den externa arbetsgruppen om Kulturrådets riktlinjer avseende den kvalitativa uppföljningen av kultursamverkansmodellen, dels i beredningsprocessen av regionernas kulturplaner 2013/14. Riksantikvarieämbetet noterar att fler kulturplaner än tidigare omtalar kulturmiljöområdet. Myndigheten deltog även i Kulturrådets beredning av regionernas kulturplaner. I bedömningen har de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet använts som utgångspunkt. Detta är ett första steg mot att formulera hur det regionala kulturmiljöarbetet inom kultursamverkansmodellen kan vägledas och inspireras av de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Riksantikvarieämbetet ansvarar tillsammans med Statens kulturråd för Kulturkontakt Sverige, som på uppdrag av Europeiska kommissionen informerar om EU:s kulturprogram. Under året har Riksantikvarieämbetet redovisat regeringsuppdraget avseende förberedelser inför EU:s program Kreativa Europa samt tillsammans med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet lämnat förslag på justerad 23

26 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING organisering av myndigheternas uppdrag som kontaktkontor för information, rådgivning och stöd kring EU:s kulturprogram respektive medieprogram. Civila samhället Riksantikvarieämbetet har under året lämnat två utvärderingar inom ramen för insatser gentemot det civila samhället. Regeringens satsning Hus med Historia har utvärderats och Riksantikvarieämbetets bedömning är att projektet har varit lyckat för viktiga delar av kulturarvet. Arbetet har även utvecklat samverkan mellan det civila samhället och det offentliga kulturmiljöarbetet i landet. Arbete med att ta fram en digital projektdokumentation för bidraget till arbetslivsmuseer (anslag 7:1 ap.2) har påbörjats. Syftet är att ta fram en modell för digital spridning av resultat och erfarenheter från projekt, liksom att undersöka vilket stöd som behövs för denna informations- och kunskapsspridning. Studiehandledning Landskap åt alla Landskap åt alla är en skrift som togs fram under hösten Syftet var att skapa ett studiematerial om landskap och landskapskonventionen riktat till studieförbund, studiecirklar och intresserad allmänhet. Under våren 2013 kompletterades skriften med en studiehandledning. Båda finns nu tillgängliga på hemsidan och de har använts och efterfrågats av ABF i Stockholm och Hembygdsförbundet. möjlighet att på ett kreativt och lustfyllt sätt utforska, tolka och berätta sin egen historia. För att sprida metoden i museisektorn togs ett utbildningspaket, Arkeologbyrån, fram av Berättarministeriet i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Utbildningsmaterialet är nu färdigställt och kan kostnadsfritt användas av museerna. Samverkan med Svenska kyrkan om kyrkoantikvarisk ersättning Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan arrangerade i maj den gemensamma, årliga kulturarvskonferensen i Karlstad. Årets tema var Plats för berättelse. Centrala samrådsgruppen har hållit två möten under året. Riksantikvarieämbetet har yttrat sig till Svenska kyrkan över föreslagen fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning Slutsatsen av granskningen var att den ojämnhet som underlagsmaterialet uppvisade i kombination med den stora differensen mellan ansökt belopp och tillgänglig ram för fördelning innebär betydande svårigheter vid bedömningen av hur tillgängliga medel ska kunna fördelas med största möjliga kulturarvsnytta. Mot bakgrund av de dokumenterat stora behoven av kyrkoantikvarisk ersättning på församlingsnivå ansåg Riksantikvarieämbetet att det var tveksamt att en så stor del av medlen som föreslogs skulle läggas på projekt på stiftsnivå och på nationell nivå. Arkeologbyrån I samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Historiska museet och Berättarministeriet har pilotprojektet Arkeologbyrån genomförts. De tre institutionerna samverkade genom att använda historia för att stärka barns skrivande. Målsättningen var att ge barn 24

27 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Kulturmiljövårdsanslaget Förutsättningar Användningen av anslaget 7:2, Bidrag till kulturmiljövård, nedan kallat KMV-anslaget, regleras i förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer och förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer samt genom Riksantikvarieämbetets regleringsbrev för år Enligt regleringsbrevet ska Riksantikvarieämbetet redovisa hur 7:2 bidrag till kulturmiljövård har främjat ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt hur bidragsgivningen skapat förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Riksantikvarieämbetet ska särskilt redovisa hur bidragsgivningen används för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet, t.ex. rörande medborgarnas delaktighet och tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Genomfört utvecklingsarbete för ökad effektivitet och ett mer strategiskt arbetssätt Under året har den nya fördelningsmodellen för KMV-anslaget tillämpats. Den nya modellen medger ett mer långsiktigt och strategiskt arbetssätt för både länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet har under året arbetat med olika sammanställningar och analyser av KMV-anslagets fördelning och användning under åren som en grund för planeringen av kommande treårsperiod Under året har KMV-anslagets tillämpning ur ett tillgänglighetsperspektiv utvärderats, såväl ur perspektivet fysisk tillgänglighet som för möjligheterna till förståelse och delaktighet i vid bemärkelse. Syftet med utvärderingen har varit att analysera hur länsstyrelserna arbetar med tillgänglighet inom ramen för KMV-bidrag. Utvärderingen visar och behandlar begreppet tillgänglighet på flera olika sätt, vilket gör att insatsernas omfattning och utformning varierar mycket mellan länen. Riksantikvarieämbetet har haft fördjupade dialoger med två länsstyrelser, med stickprovskontroller av ärenden och två resor i länen, bl.a. för att förbättra hanteringen av bidragsmedlen. Utbetalade medel Riksantikvarieämbetet har förbrukat totalt 251,1 mnkr. Årets tillgängliga medel har uppgått till 250 mnkr, med tillägg av återbetalning av medel från tidigare år. Detta innebär att en anslagskredit på 1,1 mnkr har tagits i anspråk. Tabell 6. RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut Utbetalade medel, mnkr För RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut För länsstyrelsernas beslut 233,9 230,7 232,7 varav kunskapsunderlag 9 24,9 24,4 24,9 varav tilläggsramen för kostnadskrävande varav tilläggsramen för regional satsning 15,7 För RAÄ:s direkta beslut 17,7 20,3 20,9 varav arbetslivsmuseer enligt ap 2 6 5,9 6,0 varav kunskapsunderlag 9 0,6 0,6 0,0 Summa 251,1 251,0 253,6 Kostnad ,3 25

28 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Medel beslutade direkt av Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har beslutat om 17,7 mnkr, varav för anslagspost 1 Bidrag till kulturmiljövård 11,7 mnkr. Totalt har 4,3 mnkr använts för arkeologiska undersökningar enligt 2 kap. 14 KML. För konservering av fynd har totalt 3,8 mnkr utnyttjats. Från anslagspost 2 har 6 mnkr fördelats till arbetslivsmuseer för 65 olika projekt. Medel beslutade av länsstyrelserna Huvuddelen av medlen som fördelats till länsstyrelsen ingår i den s.k. planeringsramen. Den bestäms för tre år framåt, vilket innebär att förutsättningarna för ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt ökar. Totalt 23 mnkr har fördelats till tilläggsramen, varav 15,7 mnkr för kostnadskrävande objekt och 7,3 mnkr för regionala satsningar. Exempel på kostnadskrävande objekt är Falu gruva i världsarvet Falun och Kopparbergslagen i Dalarnas län, Tanum beläget i världsarvet Hällristningsområdet i Tanum i Västra Götalands län samt byggnadsminnet Stripa gruva i Örebro län. Exempel på regionala satsningar är Vårda vattendragens kulturarv som genomförs i nio län under perioden Under året har bidrag betalats ut till vattendragsanknutna miljöer där praktiska vårdåtgärder har genomförts. Förväntade effekter är fler vårdade och skyltade kulturmiljöer vid vattendragen, samt ett ökat intresse för och kunskap om vattenanknutna kulturmiljöer bland medborgarna. Länsstyrelserna har beslutat om bidrag för 233,9 mnkr. Totalt har 68 procent av medlen (160,3 mnkr) utbetalats till olika vårdåtgärder, vilket är en ökning med 2,8 mnkr i jämförelse med Insatserna har under 2013, liksom tidigare år, utgått från en helhetssyn som innebär samverkande bidragsgivning till såväl vård och information som tillgängliggörande av objekt och miljöer. Därutöver har KMV-anslaget använts till framför allt kunskapsunderlag och olika arkeologiska åtgärder. Länsstyrelserna har prioriterat objekt och miljöer som är skyddade enligt lag. Till objekt och miljöer som är skyddade enligt 3 kap. KML (byggnadsminnen) har totalt 78,9 mnkr utbetalats. Detta är en ökning med drygt 18 mnkr i jämförelse med ,1 mnkr har betalats ut till objekt och miljöer som är skyddade enligt 2 kap. KML (fornlämningar), vilket är en minskning med 8,3 mnkr i jämförelse med Minskningen består i huvudsak av färre vårdåtgärder, framför allt av ruiner samt arkeologiska utredningar och undersökningar initierade av länsstyrelserna. Andelen medel som utbetalats till objekt och miljöer som saknar formellt skydd har minskat något och uppgick 2013 till 6 procent. Totalt har 10 mnkr utbetalts till dessa miljöer som ofta har en viktig Tabell 7. Olika skyddsstatus Alla objekttyper Utbetalade medel % Skyddsstatus (ett objekt kan ha flera skydd) Skydd enligt lag totalt Varav av Kulturreservat (MB) Skydd enligt 2 kap KML Fornlämningar Skydd enligt 3 kap KML Byggnadsminne Skydd enligt PBL Övrigt Förslag till skydd utreds Saknar skydd enligt lag Summa Tabellen visar andelen av medel som utbetalats till objekt med olika skyddstatus. Ett objekt kan ha flera skydd. 26

29 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Tabell 8. Länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Utbetalade medel, mnkr Utbetalade medel % Antal objekt Totalt Totalt Totalt För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Kunskapsunderlag 36,4 35,2 31, Varav 9 24,9 24,4 24, Vård 160,3 157,5 165, Information/ tillgängliggörande 33,5 31,5 27, Arkeologi 3,7 6,3 7, Övrigt 0 0,3 1, Summa 234,7 230,8 232, Tabellen visar en delmängd funktion för landskapets karaktär och är betydelsefulla för länens kulturmiljöprofiler, framförallt lantbrukets ekonomibyggnader, landskapselement och byggnader i olika industrimiljöer. Projektet Hus med historia avslutades 2012 men Länsstyrelsen i Södermanland, Stockholm och Uppsala har i samarbete med några lokala hembygdsföreningar i respektive län genomfört projektet Fortsättningen på Hus med historia. Totalt har 1,1 mnkr utbetalts som en regional satsning inom tilläggsramen för dessa projekt. Det har skett en minskning av vård till oskyddad bebyggelse vilket kan bero på att satsningen på Hus med historia har upphört. Vård av bebyggelse Totalt har 110,5 mnkr utbetalats till vård av bebyggelse, vilket motsvarar 69 procent av alla vårdåtgärder. Av de medel som utbetalts till vård av bebyggelse har 58 procent (64,3 mnkr) utbetalts till vård av byggnadsminnen. Det är framför allt inom huvudgrupperna Hantverk/ industri, Areella näringar, Slott och herrgårdar och Övrig bostadsbebyggelse som medel utbetalats till olika byggnadsminnen. Totalt har 21,8 mnkr utbetalats till objekt och miljöer inom Areella näringar, en minskning med 7 mnkr i jämförelse med Dessa objekt och miljöer saknar överlag lagskydd. 17,6 mnkr har utbetalts till offentlig bebyggelse vilket är en ökning med 4,9 mnkr jämfört med Exempel på större projekt under 2013 är Nora veteranjärnväg i Örebro län, Världsarvet Varbergs radiostation i Grimeton i Hallands län och Järnvägshotellet i Flen i Södermanlands län. Under året har 14,7 mnkr, en ökning med Tabell 9. Olika huvudgrupper Vård av bebyggelse Utbetalade medel % Huvudgrupp Hantverk/industri Areella näringar Slott/herrgårdar Övrig bostadsbebyggelse Offentlig bebyggelse Kultur och föreningsliv Övrigt Summa Andel medel för vård av bebyggelse som utbetalats till objekt och miljöer inom olika huvudgrupper. 27

30 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING drygt 2,4 mnkr i jämförelse med 2012, utbetalats till objekt och miljöer inom huvudgruppen Slott och herrgårdar. Länsstyrelserna har prioriterat objekt och miljöer som är skyddade enligt 3 kap. KML och som är tillgängliga för allmänheten. Ökningen under 2013 beror bl.a. på att flera slott och herrgårdar tilldelats medel. Exempel är Wrams Gunnarstorp i Skåne, Ängsö slott i Västmanland och Gripenbergs slott i Jönköping. I Stockholms län har en generell ökning skett för herrgårdar och slottsmiljöer. Länsstyrelserna har beslutat om 5 mnkr för antikvarisk medverkan, vilket utgör 5 procent av vad som utbetalats för vård av bebyggelsen. Vård av mark och landskapselement, fornlämningar och ruiner Totalt har 44,7 mnkr utbetalats till vård av mark, landskapselement, fornlämningar och ruiner, vilket motsvarar 28 procent av de totala vårdåtgärderna. De kostnadskrävande åtgärderna för olika ruiner som genomfördes år 2013 har minskat i omfattning, totalt har 2,6 mnkr utbetalats för vård av ruiner. Länsstyrelserna har utbetalt 21,4 mnkr för vård av fornlämningar. För vård av mark och landskapselement har 20,7 mnkr utbetalats. Av dessa har nästan 13,1 mnkr utbetalats för vårdåtgärder till befintliga kulturreservat och till kulturreservat där fråga om reservatsbildande väckts. Totalt har 21,4 mnkr utbetalts till kulturreservat och till kulturreservat där frågan om reservatsbildning väckts. Detta är en ökning med 1,3 mnkr i jämförelse med Information och tillgängliggörande, Kunskapsunderlag och Arkeologi Länsstyrelserna har utbetalt 30,5 mnkr till olika informationsinsatser och 3 mnkr för att tillgängliggöra olika kulturmiljöer fysiskt. Totalt är det en ökning med 6,2 mnkr sedan Ökningen beror i huvudsak på större informationssatsningar, framför allt skriftlig information om byggnadsminnen och kulturreservat. Exempel på kulturreservat där större informationssatsningar har gjorts är Pershyttan i Örebro län, Norrby kulturreservat i Gotlands län och Örnanäs i Skåne län. Totalt har 24,9 mnkr utbetalats för att ta fram regionala och kommunala kunskapsunderlag enligt 9 bidragsförordningen. De flesta av projekten avsåg riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och vattenanknutna miljöer. I övrigt har länsstyrelserna utbetalt 11,4 mnkr till vård- och underhållsplaner samt underlag inför vård av olika objekt enligt 8 bidragsförordningen. Totalt har 3,7 mnkr utbetalats till olika arkeologiska åtgärder. Förutsättningar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Insatser som genomförs med hjälp av KMV- anslaget bidrar till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Åtgärderna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra flera kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. Länsstyrelserna har genom KMV-anslaget möjlighet att främja och stötta konkreta kulturmiljöer men också projekt för att tillgängliggöra kunskap, öka delaktighet och bredda mångfalden av kulturmiljöer. Många av miljöerna är publika och viktiga besöksmål som gör det möjligt för fler att få tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. De flesta åtgärder ger också effekter i form av ökad delaktighet, förståelse och ansvarstagande. En förutsättning för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas är att brukare och 28

31 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 myndigheter samverkar. Länsstyrelserna har samverkat med många olika aktörer t.ex. kommuner, hembygdsföreningar, länsmuseer, turistorganisationer, entreprenörer och fastighetsägare. Enskilda fastighetsägares insatser och kunskaper har betydelse för att inspirera andra att bevara och bruka kulturmiljön. Samverkansprojekten med bl.a. ideella föreningar innebär ofta en ökad delaktighet och ett ökat ansvarstagande för kulturarvet. De restaurerade byggnaderna och miljöerna väcker stort engagemang och kan bidra till att olika verksamheter utvecklas i bygden. Betydelse för vård och bevarande Det långsiktiga och kontinuerliga arbetet med att vårda objekt och miljöer har fortsatt. Bidragen har lett till att åtgärderna har utförts med ändamålsenliga material och metoder under ledning av antikvarisk expertis. Komplicerade antikvariska arbeten, som normalt inte är möjliga för en fastighetsägare att genomföra, har kommit till stånd. Bidragen kan stimulera fastighetsägare att utveckla ny publik verksamhet. Detta har också skett i flera fall. Den fysiska tillgängligheten har ökat när t.ex. privata bostäder öppnats upp eller när nya delar av en anläggning visats för allmänheten. Värdefulla kontaktytor har skapats genom de möten som bidragsgivningen innebär och länsstyrelserna har därmed kunnat inleda en dialog kring den framtida förvaltningen. Vården av fornlämningar sker genom avtal med kommuner, fastighetsägare eller museer. En vårdad fornlämning väcker uppmärksamhet och intresse både hos lokalbefolkningen och tillfälliga besökare, vilket medför större medvetenhet och aktsamhet om kulturarvet. Vården av fornlämningarna utgör på så sätt en del av länsstyrelsens och andra aktörers arbete med miljömål, regional och lokal utveckling och turism. Många av bidragsmottagarna är ideella föreningar, t.ex. hembygdsföreningar. Föreningarna värnar kulturarvet, exempelvis genom att de själva vårdar bebyggelse och informerar via skyltar, webbsidor, broschyrer och kursverksamheter. Några län har beviljat bidrag med 50 procent av totalkostnaden för byggnadsvård, dock maximalt kronor, för att nå en bredare målgrupp och fler byggnadskategorier än vad som täcktes av de tidigare ekonomibyggnadsbidragen. Genom samordning av bidragsansökningar inom landsbygdsprogrammet har bidragen i båda stödformerna kunnat fördelas på ett maximalt kostnadseffektivt sätt, med en samordnad antikvarisk medverkan. Ett län redovisar att KMV-medel använts i ett kulturarvsprojekt och samfinansierats med Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Skogsstyrelsen har under 2013 i samarbete med arbetsförmedlingen haft tio personer sysselsatta i åtgärder inom projektet Inventering och dokumentation av hänvisnings- och informationsskyltar för kulturhistoriska miljöer inom Södermanlands län. Projektet har bidragit till att kulturhistoriska miljöer i skogen har gjorts tillgängliga och att långtidsarbetslösa personer har kommit ut i arbete. Projektet kommer troligen inte att fortsätta under 2014 då medel från Arbetsförmedlingen saknas. Betydelse för medborgarnas delaktighet och tillgång till en mångfald av kulturmiljöer Olika informationsinsatser bidrar till ökad kunskap och förståelse av olika platser och objekt i länen för olika grupper i samhället. Kulturmiljöer görs tillgängliga och ökar människors deltagande i kulturmiljöarbetet. Under året har böcker, hemsidor, vandringsslingor, skyltar och guider riktade till olika 29

32 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING målgrupper producerats. Ett exempel är kulturreservaten som betydelsefulla besöksmål;. Där innebär guidningar, kursverksamhet och skyltade vandringsleder att besökaren får uppleva länets historiska karaktär. Samtidigt öppnas möjligheter för större förståelse och en ökad insikt i äldre brukningsmetoder och alternativ landskapsvård. Kulturreservaten är utmärkta miljöer för olika verksamheter riktade till allmänheten. Exempel på sådana verksamheter är besöksmål, kurser, skolaktiviteter, forskning och konstutställningar. Länsstyrelserna redovisar att antalet besökare ökat, särskilt bland skolelever. Länsstyrelsernas besöksstatistik visar också att öppna visningar, seminarier och kurser har förekommit i anslutning till olika vårdåtgärder och att allmänheten därigenom fått en ökad kunskap om objekten och vården. Genom kurser, seminarier och nätverksträffar för förvaltare och ägare av kulturmiljöer har kunskap om äldre byggnadstekniker lärts ut, med ökad kompetens inom praktisk förvaltning av äldre byggnader som följd. Byggnadsvårdande insatser gynnar vanligen lokala företag, då också lokala material i form av äldre tegel och snickeriprodukter ofta används. Länsstyrelsen redovisar insatser som har bidragit till ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett bra exempel är de tillgänglighetsinsatser i Stockholms län som genomförts i samarbete med länsmuseet, hembygdsföreningar, kommuner och Sveriges synskadades riksförbund. Projektet har haft som fokus att fler människor ska ha möjlighet att ta del av historien och kulturhistoriska platser i länet. Presentation av de olika platserna sker med hjälp av taktila skyltar som kan laddas ned i en dator eller telefon via en QRkod. Guidning av platserna sker i radioteaterform och syntolkning samt genom tydliga vägbeskrivningar där det framgår vilka svårigheter som en synskadad kan ha för att ta sig fram i området och hur långt man kan komma med en rullstol. Flera län redovisar att man har arbetat med information för besökare via QR-koder. Andra insatser är bl.a. tillgängliggörande av fornlämningsområden genom att ställa iordning parkeringsplatser, och gångvägar för personer med nedsatt rörelseförmåga. Nya skyltar, ramper och självstängande grindar vid bl.a. byggnadsminnen, vårdade fornlämningslokaler och i kulturreservat har tagits fram. Stättor ersätts med självstängande grindar och skyltar placeras på ett sådant sätt att de är tillgängliga även för funktionshindrade och barn. Flera projekt har under året även fokuserat på ökad delaktighet, mångfald och nationella identiteter, liksom på barn och unga. Särskilt kan nämnas några projekt från Örebro län: Projektet Barnhemmen som kulturarv anstalter för barn syftar till att öka kunskapen om var anstalterna funnits och hur livet i dessa gestaltades för de barn som vistades där. Barnhemsbarnens öde och den ekonomiska ersättningsfrågan har haft ett stort medialt genomslag under Projektet förväntas bidra till en breddad kulturarvssyn och ökad kunskap om glömda kulturmiljöer. Projektet HBTQ och platser i Örebro drivs i samverkan med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) och Örebro läns museum. Projektets syfte är att skriva in hbtq-kulturens historia i den regionala historieskrivningen genom att dokumentera platser och kulturella uttryck som har och har haft betydelse för hbtq-personer i länet. Sammanfattande analys av anslagets användning och behov De insatser som görs för bevarande och tillgängliggörande innebär att bidragsgivningen på sikt skapar förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar 30

33 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 utveckling. Resultat i form av ökad livskvalitet och en hållbar utveckling är däremot svåra att mäta. Tidsperspektiven för kulturarvet är ofta långa, vilket gör det svårt att visa på effekterna av olika insatser Vårdinsatserna innebär att landskapet och bebyggelsen vårdas och bevaras. Insatserna är också viktiga förutsättningar för att kunskapen om traditionell landskapsskötsel ska kunna bevaras. De olika informations- och tillgänglighetsinsatser som gjorts ökar förståelsen och kunskapen om bl.a. kulturreservaten och dess historia. Det faktiska behovet av vård och underhåll för byggnaderna i kulturreservaten överstiger många gånger tillgängliga bidragsmedel, så endast det mest nödvändiga kan genomföras. Det är därför angeläget att hitta fler former för samfinansiering för att långsiktigt kunna klara skötseln av kulturreservaten. Genom antikvarisk medverkan har vårdinsatser kunnat följas upp ur kulturhistorisk synvinkel och har därmed säkerställt att bidragsmedel använts korrekt. Kunskaperna hos fastighetsägarna och den regionala kulturmiljövården har ökat genom fokus på framtagandet av vård- och underhållsplaner. Detta har lett till en bättre framförhållning och prioritering i genomförandet av olika åtgärder för vård och underhåll. Samverkan med andra funktioner på länsstyrelserna och med kommuner i konkreta projekt har bidragit till att berörda aktörer har bättre förutsättningar att ta tillvara olika kulturmiljöfrågor i ett bredare perspektiv. Denna samverkan leder till ökad förståelse och kunskap för kulturmiljövärden samt förbättrade möjligheter till samfinansiering. Riksantikvarieämbetet bedömer att kulturmiljövården är aktiv och efterfrågad i samband med samfinansiering av projekt. KMV-medel ingår i samfinansieringsprojekt med bl.a. medel från kommuner, bolag och stiftelser och EU:s fonder och program, inklusive Landsbygdsprogrammet. Fastighetsägare och brukare står dessutom för en del av samfinansieringen. Parallellt med att kulturmiljövården ser outnyttjad potential till samfinansiering finns frågan om minskade medel och ett ackumulerat vårdbehov. Som ett exempel på detta har det aviserats att i stort sett allt stöd inom Landsbygdsprogrammet som riktar sig mot insatser för kulturmiljö kan komma att upphöra under år 2014 eller möjligen Länsstyrelserna har i sin bidragsgivning fortsatt att prioritera de objekt som är skyddade enligt lag. Exempelvis har utbetalningarna till byggnadsminnen under de senaste två åren ökat med drygt 18 mnkr. En konsekvens av att anslaget inte ökar eller indexuppräknas är bl.a. att möjligheterna att ge bidrag till oskyddade objekt och miljöer minskar. Det innebär hårda prioriteringar för länsstyrelserna då angelägna insatser riskerar att inte kunna genomföras eller skjutas på framtiden, vilket i sig kan medföra ökade kostnader och ett ackumulerat vårdbehov. Anslaget är av fundamental betydelse för kulturmiljöarbetets måluppfyllelse. KMV-bidraget gör stor kulturmiljönytta och är i många fall en förutsättning både för enskildas och det civila samhällets möjlighet att bevara, använda och utveckla objekt och miljöer med kulturhistoriskt innehåll. Samtidigt medför prioriteringar av objekt som är skyddade enligt lag minskade möjligheter att uppfylla de nationella målen för kulturmiljöarbetet, där bidraget fördelas till en mångfald och bredd av mottagare. Möjligheten att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet i den omfattning som är nödvändig för att fler medborgare på sikt ska kunna erbjudas en ökad delaktighet samt tillgång till en mångfald av kulturmiljöer är begränsad. För att möta dessa behov behöver både anslaget öka och nya former för samfinansiering utvecklas. 31

34 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Kulturarvsförvaltning Diagram 4. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet Detta görs inom Kulturarvsförvaltning Riksantikvarieämbetet har ett samordningsuppdrag för vård och konserveringsfrågor för byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material. Målgruppen är främst professionella aktörer, som förvaltare och praktiska utförare, samt länsstyrelser och museer. Verksamheten omfattar råd och stöd samt utveckling av kunskap, styrmedel och metoder. En unik resurs är det nationella laboratoriet med analysstöd inom konserveringsvetenskap. En central del handlar också om att skapa arenor för informationsspridning och erfarenhetsutbyte samt omvärldsbevakning av aktuell forskning och trender på regional, nationell och internationell nivå. Verksamheten tillhandahåller också säkra lokaler för föremålsförvaring till i första hand museer. 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 25,1 30,8 39,2 70,5 28,3 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Mål Insatser för att samordna och vidareutveckla frågor som rör vård och konservering av byggnader, fornlämningar, föremål samt annat kulturhistoriskt material är genomförda. Sammanfattning och måluppfyllelse Riksantikvarieämbetet har ett utvecklat samarbete med många aktörer på kulturmiljöområdet. Främst har verksamheten fokuserats på byggnads- och landskapsvård, museernas samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap. Ett flertal branschmöten, konferenser och workshops har arrangerats, tillsammans med samarbetspartners från såväl kulturarvssektorn som andra sektorer. Genom lanseringen av handböcker och informationsblad har olika aktuella kunskapsbehov tillgodosetts. Med stöd av ett webbforum, Kulturvårdsforum, samlas drygt 1300 aktörer i mer än 60 olika grupper. Myndigheten har också medverkat i flera nationella och internationella konferenser. Ett prioriterat område är klimat- och energiområdet. EU-projektet Co2olBricks, som handlar om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, avslutades under året och utsågs till Flagship i EU:s Östersjöstrategi. Inom den konserveringsvetenskapliga verksamheten har analyser utförts. Vidare har ett koncept med gästkollegor från museer, arkiv och bibliotek initierats. Utveckling inom materialanalys och dokumentationsmetoder 32

35 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 har genomförts, bl.a. inom ljusmätning och RTI, Reflectance Transformation Imaging. Myndigheten är också engagerad i det nationella och europeiska standardiseringsarbetet. I sin roll som strategisk myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken inom kulturområdet har länsstyrelsernas och länsmuseernas arbete följts upp. En handbok för ökad tillgänglighet i natur- och kulturmiljöer har tagits fram, tillsammans med Naturvårdsverket och Handisam. Genom Svensk Museitjänst tillhandahålls lokaler för föremålsförvaring och för tredje året i rad har målet att uppnå självfinansiering uppnåtts. Målet bedöms uppnått. Samordning av kulturvårdsfrågor Utifrån samordningsuppdraget har flera strategiska samarbeten och nätverk utvecklats. 17 större konferenser och seminarier har arrangerats med över 900 deltagare. En ny arena, Byggnadsvårdens konvent, som genomfördes i samarbete med bland andra Västra Götalandsregionen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Göteborgs Universitet (Hantverkslaboratoriet), lockade drygt 300 deltagare. Mötet var det största enskilda arrangemanget för byggnadsvårdens aktörer på många år. Under året har 17 informationsblad i serien Vårda- Väl tagits fram, bl.a. om ljus i museisamlingar, textilier, färgpigment och biologiskt kulturarv. Webbforumet Kulturvårdsforum hade i december 1319 medlemmar och 62 grupper, en ökning med drygt 200 medlemmar under året. Forumet skapar förutsättningar för branschens aktörer att bilda nätverk, diskutera aktuella frågor, sprida information med mera. För att stärka förutsättningarna för museernas samlingsförvaltning utvecklar myndigheten det tematiska området God Samlingsförvaltning. Arbetet omfattar bl.a. riktlinjer och policys, riskhantering, metoder och materialval. En överenskommelse har också tecknats med Nationalmuseum för att utveckla området vidare. Vid Samlingsforum, som i år genomfördes i samarbete med Värmlands Museum och Riksförbundet för Sveriges Museer, deltog drygt 130 personer. Riksantikvarieämbetet tar från 2014 över ansvaret för de svenska museernas och arkivens nätverk om skadedjurshantering, PRE-MAL. Ett nytt nätverk för arkeologiskt trä och kemi har etablerats och två workshops har genomförts. Där identifierades behov av forskning och gemensamma nationella konserveringsmetoder. Inom landskapsvården har flera möten om kulturreservat och biologiskt kulturarv genomförts. Informationsblad om bl.a. bondeskog har getts ut. En ny guide i form av en färglikare för linoljefärg, Kulturkulör, togs fram. En handbok för handläggning av orgelärenden har spridits till länsstyrelserna, Svenska kyrkan, länsmuseer med flera. Handboken fyller en kunskapslucka och skapar bättre förutsättningar för förvaltning av orglar samt beställning och utförande av vård- och restaureringsåtgärder. Utvecklingen av den regionala vården av runstenar pågår i samarbete med länsstyrelserna. Myndigheten driver också två forskningsprojekt om Sveriges runstenar. För den framtida runforskningen har ett program för tagits fram. Riksantikvarieämbetet har en samordnande roll i Sverige för det europeiska standardiseringsarbetet Conservation of Cultural Property CEN 346 och är ordförande för den svenska spegelgruppen inom SIS. Myndigheten har också medverkat i framtagandet av ett flertal nya standarder. Behovet av ytterligare svenska representanter i de olika arbetsgrupperna är 33

36 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Tabell 10. Resultat Samordning av kulturvårdsfrågor Typ av aktivitet Antal genomförda seminarier/ Workshops/konferenser av Riksantikvarieämbetet Antal utgivna publikationer (handledningar/ informationsskrifter/rapporter, etc.) Kostnad i tkr Antalet arrangemang har ökat genom fler utvecklade samarbeten och ett mer utåtriktat arbetssätt. Utgivningen av informationsblad har ökat. Kostnaden är dock lägre mot föregående år, främst på grund av att många arbeten påbörjades redan Tabell 11. Resultat Analysarbete Typ av aktivitet Antal publicerade studier genom abstracts och reviewed papers Antal avslutade analysförfrågningar Kostnad i tkr Ökningen av antalet publicerade studier beror främst på ett ökat fokus på resultatförmedling inom den konserveringsvetenskapliga verksamheten. mycket stort. ECOSOC-salen i FN-byggnaden i New York invigdes i april efter renovering. Riksantikvarieämbetet har bidragit med expertis rörande brand- och flamskydd av ett nytt textilt konstverk i form av en ridå, som Sverige donerat. Inom strategiuppdraget för genomförande av funktionshinderspolitiken har en rapport lämnats till regeringen och Handisam, inklusive en uppföljning av länsstyrelsernas och länsmuseernas arbete. Tillsammans med Naturvårdsverket och Handisam har en handbok tagits fram för ökad tillgänglighet i natur- och kulturmiljöer. Myndigheten har också genomfört två utbildningstillfällen för främst handläggare vid länsstyrelserna. Hållbart kulturarv Riksantikvarieämbetet verkar för ett hållbart bruk och bevarande av kulturarvet och för en ökad tillämpning av tekniska och naturvetenskapliga metoder i kulturmiljövården. Prioriterade områden för myndigheten är klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturarvet och energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I egenskap av delprojektledare för EU-projektet Co 2 olbricks. Projektet fick kvalitetsutmärkelsen flagship project i EU:s Östersjöstrategi och har lyfts fram som ett föredöme för andra EU-projekt. Arbetet löpte under tre år och avslutades Det omfattade ett flertal nationella och europeiska workshops. Myndigheten deltar även i programrådet för det nationella forskningsprogrammet Spara och Bevara. Därutöver pågår ett arbete med att ta fram en ny europeisk standard. Standarden beskriver en beslutsprocess för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och syftar till att uppnå en hållbar förvaltning med minskad energianvändning. Inom arbetet med risk- och katastrofberedskap genomfördes ett seminarium för ökat brandskydd för främst museer. Seminariet genomfördes i samarbete med bl.a. Historiska Museet, med över 100 deltagare. Med anledning av den ökande användningen av kriminalteknisk skyddsfärg inom kulturvården, så kallad DNA-färg, genomfördes en workshop med ca 40 deltagare bl.a. från polisen, Svenska Kyrkan och Statens Kriminaltekniska laboratorium. Det nationella konserveringsvetenskapliga laboratoriet har utfört analyser, dels för myndighetens egen verksamhet, dels i samverkan med 34

37 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 gästkollegor. Genom konceptet ges gästkollegor tillgång till naturvetenskapliga metoder, instrument och kompetens för tolkning av analysresultat för komplexa frågeställningar. Laboratorieverksamheten har anpassats ytterligare och en förtätning av lokalerna har inletts. Inom området dokumentation, materialanalys och konservering har verksamheten fokuserats på accelererad ljusåldring, ljusmätning i museimiljöer samt RTI, Reflectance Transformation Imaging. Resultat har presenterats bl.a. på internationella konferenser och i vetenskapliga tidsskrifter. Riksantikvarieämbetet är partner i det internationella initiativet Forum on Conservation Science och ett möte som hölls i oktober Projektet leds av den internationella organisationen ICCROM. Målet är att ta fram en global agenda för konserveringsvetenskapens framtid. Arkeologisk konservering Myndigheten avslutade 2013 projektet att konservera materialet från Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar. Arbetet har löpt under fyra år och har behandlat totalt 100 arkeologiska undersökningar med över fynd. Projektet har även varit en utgångspunkt för vidareutveckling av fyndfördelningsfrågor och konserveringsmetoder. Tabell 12. Antalet behandlade fynd Konserverade föremål Antal behandlade fynd (av totalt ) Kostnad i tkr Ökningen av antalet behandlade fynd 2013 beror främst på att många behandlingar påbörjats tidigare år men avslutats först Svensk Museitjänst Svensk Museitjänst tillhandahåller lokaler för främst föremålsförvaring. Med en ekonomi i balans har fokus legat på ett fortsatt säkerhetsarbete och ytterligare förbättringar av inomhusklimatet. Rekryteringar har gjorts för att förstärka kompetensen, servicen och tjänsteutbudet till hyresgästerna. Alla lokalerna på över kvm är nu uthyrda. För tredje året i rad har målet att uppnå självfinansiering uppnåtts. Tabell 13. SMT:s intäkter och volymer Konserverade föremål Hyres- och arrendeintäkter (tkr) Antal hyresgäster/kunder Antal sålda timmar för utförda tjänster, t.ex. föremålsvård, gallring, ordna och förteckna m.m Försäljningen av tjänster har dragits ned i syfte att öka fokus på uthyrning och service till hyresgäster. Hyres- och arrendeintäkter är en delmängd av intäkter i tabell 14. Tabell 14. Ekonomiska nyckeltal för SMT, tkr Intäkter Kostnader Resultat (intäkter kostnader) Anslagsfinansiering Ackumulerat underskott Försäljningen av tjänster har dragits ned i syfte att öka fokus på uthyrning och service till hyresgäster. 35

38 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Fastigheter och besöksmål Detta görs inom Fastigheter och besöksmål Riksantikvarieämbetet förvaltar cirka 70 kulturhistoriska platser i Sverige. Främst är det arkeologiska platser men i beståndet ingår även kyrkor, slott och andra byggnader. Verksamheten syftar till att bevara de fysiska platserna och tillgängliggöra utvalda platser. Detta kan göras i egen regi eller av andra. Utveckling av platserna som besöksmål sker utifrån en bedömning av deras potential, möjligheterna till samarbete och entreprenörskap och de ekonomiska förutsättningarna. Till fastighetsförvaltningens huvudsakliga uppgifter hör vårdinsatser på byggnader och mark. Kunskapsuppbyggnad och forskning kring Riksantikvarieämbetets fastigheter görs främst av universitet och högskolor, medan myndigheten vid besöksmålen arbetar med att förmedlar och för dialog utifrån aktuella vetenskapliga resultat. Verksamheten är i hög grad inriktad på barn och unga. Vid Gamla Uppsala och Glimmingehus bedriver Riksantikvarieämbetet publik verksamhet i egen regi. Bevarande och utveckling av Birka och Hovgården sker bl.a. genom världsarvets förvaltningsråd. I verksamheten inom Birka och Hovgården ingår även Birkamuseet. Museet har drivs av Strömma Turism & Sjöfart AB. Mål De kulturhistoriska värdena på de fastigheter som Riksantikvarieämbetet förvaltar har vidmakthållits och den publika verksamhet som bedrivs vid besöksmålen har utvecklats. Diagram 5. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 25,1 30,8 28,3 39,2 70,5 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Genom avtal och samverkan med andra aktörer har Riksantikvarieämbetet verkat för att vårda, bevara och tillgängliggöra de fastigheter som myndigheten förvaltar. Komplexiteten vid återuppbyggnaden av raserat parti på Visby ringmur och andra akuta händelser, har i hög grad påverkat verksamheten och lett till omprioriteringar. Mark- och byggnadsvård har upphandlats och genomförts vid ett antal fastigheter. Med hjälp av externa medel har pedagogiska program i Gamla Uppsala utvecklats och genomförts i anslutning till undersökningarna för Ostkustbanan. Skolorna har kostnadsfritt kunnat ta del av besöksmålets verksamhet och antalet besök ökade 36

39 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 därför mycket kraftigt. På samma sätt mångdubblades antalet besökande elever till senhöstens kostnadsfria dialogprojekt. I den publika verksamheten har besöksmålen arbetat med att öka tillgängligheten, och då avses inte endast ökade öppettider eller anpassningar av den fysiska miljön, utan också bemötande såväl som programinnehåll. Under året har en ny förvaltningsplan för världsarvet Birka och Hovgården tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län och Ekerö kommun. Planen omfattar programperioden Under året har också den periodiska rapportering, som världsarven vart sjätte år gör till Unesco, genomförts. Samarbets- och hyresavtalen med Strömma Turism & Sjöfart AB har förlängts för den publika verksamheten på Björkö och gäller fram till år Fastighetsförvaltning Förberedelserna för att överföra Riksantikvarieämbetets fastigheter till Statens fastighetsverk har fortsatt. Underlag, bl.a. om ägandeförhållanden och synpunkter på ekonomiska kalkyler, har levererats till de statliga utredningarna om kulturfastigheter respektive försvarsfastigheter. Stora omprioriteringar har skett i fastighetsförvaltningen under 2013 till följd av personalförändringar och större oförutsedda händelser Fastighetsförvaltningen har prioriterat återuppbyggnaden av Visby ringmur och projekt Öppna portar vid Eketorps borg på Öland, avtalsreglerade insatser samt åtgärder vid de fastigheter där avdelningen bedriver besöksmålsverksamhet. Även underhållsåtgärder på Björkö har prioriterats. Projekt Öppna portar är ett samarbetsprojekt med Statens fastighetsverk och Kalmar läns museum. Projektet syftar till att förbättra mottagandet vid besöksmålet Eketorps borg. Byggnadsarbetet, som innefattar bl.a. den södra porten, har påbörjats under 2013 och avslutas under Återuppbyggnaden av det i februari 2012 rasade partiet av Visby Ringmur inleddes under Arbetet bedrivs som ett forskningsprojekt med forskare från Uppsala Universitet och konsultföretaget Tyréns i samarbete med UV Syd, Gotlands Museum, Hantverkslaboratoriet och Byggnadshyttan på Gotland. De senare utför även byggentreprenaden. Raset skedde så att en del av krönet blev hängande kvar. Efter undersökning och uppmätning i början på året visade det sig att långtgående säkringsåtgärder behövde vidtas för att skapa en säker arbetsmiljö vid nedplockning och återuppbyggnad. Muren stagades med en kraftig stålställning varefter murpartiet plockades ner till under rasanfanget. På grund av dessa tillkommande arbeten har tidplanen reviderats; själva återuppbyggnaden ska starta våren 2014 och planeras vara klar i september. Projektet har fått stor uppmärksamhet i media. Under Almedalsveckan hölls en presskonferens och under 2013 har ett flertal visningar för specialgrupper och allmänhet genomförts. Underhåll av fastigheter och åtgärder för publik utveckling har genomförts på Björkö. Markvård har utförts på ett antal fastigheter, främst fornlämningsmiljöer, enligt gällande avtal. En samlad översyn av gällande hyresavtal har inte prioriterats. Upphandling av spåntakstjärning har förberetts. Taket på Risinge gamla kyrka har akut åtgärdats liksom den rötskadade klockstapeln vid Trönö gamla kyrka. 37

40 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Publik verksamhet Vid både Glimmingehus och Gamla Uppsala museum var förväntningarna inför säsongen att besökstalen skulle öka. Det faktiska utfallet skiljer sig åt vid de två besöksmålen. Justeringar av taxor förbättrade det ekonomiska utfallet. Fria återbesök, för fullprisbetalande vuxna, infördes samtidigt för att prishöjningen inte skulle exkludera någon grupp besökare, men också för att stimulera till återbesök. Antalet besök vid Gamla Uppsala museum ökade med 42,2 procent till personer. Detta beror främst på en satsning på återkommande helg- och lovaktiviteter liksom en utvecklad skolverksamhet. Under 2013 minskade antalet besök till Glimmingehus med 9,8 procent till besökare. Samtidigt ökade antalet gästnätter på Österlen (jan okt 2013) med drygt 4 procent, enligt Statistik för Skånes inkvartering från Tourism in Skåne. Minskningen under sommaren 2013 är delvis väderberoende. Försök att vända den vikande besökstrenden genom en ökad bredd på evenemangen har inte lyckats. Konkurrensen inom besöksnäringen blir allt hårdare på Österlen och evenemang på kvällstid är dåligt besökta, liksom arrangemang med svag koppling till kärnverksamheten. Ljuspunkter under säsongen har varit Gyckel på Stora Glimminge som fortsätter att växa, men även tornerspelet lockar stor publik. Glädjande är att höstens aktiviteter har slagit väldigt väl ut; lokalhistorisk afton, höstlovsaktiviteter, dramatiserade borgvandringar vid Österlen lyser samt det nya julevenemanget På jakt efter tomten För att få nya perspektiv och fortsatt kunna utveckla publik- och pedagogisk verksamhet har ett samarbete inletts med Statens Fastighetsverk och Centrum för Naturvägledning vid Statens Lantbruksuniversitet Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp för verksamheten och strategin för barn och unga har varit en ledstjärna i det publika arbetet vid Gamla Uppsala museum och Glimmingehus. Vid Gamla Uppsala museum efterfrågades kunskap om barn och ungas behov och hur de sedan ska hanteras. Ett dialogprojekt initierades därför för att systematiskt samla kunskap om ungas behov och formulera hur dessa kan påverka besöksmålets verksamhet. Gamla Uppsala museum öppnade sin verksamhet under slutet på året för skolor som ville besöka museet kostnadsfritt. Motprestation var att eleverna deltog i djupintervjuer eller svarade på enkäter. Vid Glimmingehus har utvecklats ett program för berättarkvällar riktat till barn, Spökskeppet och andra härligt hemska spökhistorier. Under påsk- och höstlov har aktiviteter genomförts som är riktade till den lärande familjen, där målsättningen är att det ska finnas sysslor som passar alla åldrar. Samma grundtanke har genomsyrat Medeltidsaktiviteter för hela familjen vilket är namnet på högsäsongens dagliga programverksamhet. Också det nya julprogrammet På jakt efter tomten är en förstärkning av barnperspektivet inom programverksamheten. Skolverksamhet I Gamla Uppsala har fjolårets projekt med pedagogisk verksamhet kopplat till de arkeologiska undersökningarna för Ostkustbanan utmynnat i ett färdigt program. Tack vare extern finansiering från bl.a. Vitterhetsakademien har programmet kunnat erbjudas skolorna kostnadsfritt. Det har inneburit att man kunnat nå nya elevgrupper; främst resursskolor, särskolor och mindre skolor från norra Uppland. Detta 38

41 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 resulterade i att museet under året besöktes av 2420 fler skolelever jämfört med föregående år. I Glimmingehus är arbetet med skolelever och lärare är en prioriterad del i verksamheten. Målet är att besöket på Glimmingehus ska uppfylla delar i läroplanen och samtidigt vara en spännande upplevelse för eleverna. Arbetet med modellen Generic learning outcome har fortsatt vid Glimmingehus och i år tillämpats på hela den pedagogiska verksamheten för att utvärdera hur kunskapsöverföringen fungerar mellan museiläraren och den besökande eleven. Målet har varit att med hjälp av utvärderingsmodellen säkra kvaliteten i undervisningen men också på sikt kunna överföra modellen till andra områden inom Riksantikvarieämbetets publika verksamhet. Antalet elever som besökte Glimmingehus ökade något jämfört med 2012, men resultatet måste betecknas som svagt. En trolig orsak är skolornas bristande ekonomiska resurser. Samverkan och hållbar tillväxt Under 2013 har Glimmingehus deltagit aktivt i Kultur Skånes arbete med att ta fram en regional handlingsplan för kulturarvssektorn i hela regionen. Deltagande i det lokala samverkansprojektet Kulturhistorien har utökats. Samarbeten genomfördes också med Folkuniversitetet, lokala hembygdsföreningar, Musik i Syd och Österlens folkhögskola. Riksantikvarieämbetet deltar i projektet Vikingar med förfäder som syftar till internationell affärsutveckling knuten till temat yngre järnålder i Uppland. Utöver ett nära samarbete med Ekerö kommun och Länsstyrelsen i Stockholms län innebär myndighetens åtaganden vid Birka och Hovgården återkommande kontakter med kommersiella och ideella aktörer som verkar med världsarvet som utgångspunkt. Som ett led i arbetet med att utveckla hållbar turism inom världsarvet deltar platsen också som pilotprojekt i Nordic World Heritage Foundations (NWHF) projekt Towards a Nordic-Baltic Pilot Region for World Heritage and Sustainable Tourism. Projektet syftar till att utveckla både ett analytiskt ramverk och riktlinjer för hållbar turism inom världsarvet. Tillgänglighet I arbetet med Birka och Hovgårdens förvaltningsplan har olika zoneringslösningar tagit hänsyn till funktionsnedsättningar. Dessa kommer att ligga till grund för fortsatt samverkan med hyresgäst/ entreprenör. Det pågår ett samarbete med en forskningsinstitution som har förutsättningarna att tolka det vikingatida landskapet med avancerad digital visualiseringsteknik, och presentera resultatet som en del i en planerad utställning. Det kan också ge nya möjligheter att tillgängliggöra av platsen för fler målgrupper. De kostnadsfria visningar som erbjudits skolor vid Gamla Uppsala museum har setts som en möjlighet både från skolans och från museets sida. Speciellt sär- och resursskolor har fått ökad möjlighet att besöka museet och från museets sida har man kunnat utveckla verksamheten. Museet har också öppnat upp för lärarledda besök med handledning för de pedagoger som själva önskar arbeta med sina elever i museimiljön, vilket är något som sär- och resursskolor efterfrågat. På Glimmingehus hemsida finns numera en kortfattad beskrivning av tillgängligheten. Där har också arbetet fortsatt med att använda ett enkelt språk i visningarna. Vid besöksmålet har också åtgärder i den fysiska miljön gjorts. 39

42 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisning Besöksstatistik och resultat är främst hämtade ur kassasystem, verksamhetsplan och dialog med platsledare. Gamla Uppsala museum Tabell 15. Antal besökare, Gamla Uppsala museum Procent jämfört med föregående år 42,2% -5,9 % 13,3 % -16,4 % -24,3 % 7,4 % 3,2 % Gamla Uppsala museum har jämfört med 2012 ökat med besökare (42,2 %). Den stora ökningen beror dels på ett ökat öppethållande, en utökning av programverksamheten (varje helg under säsongen, skolornas sport-, påsk- och höstlov, dagligen under perioden midsommar till mitten av augusti, samt mellandagarna) samt på en satsning på skolprogram. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem ( GEL-kassa, SoftOne). Tabell 16. Antal besökande barn Antal besökande barn i målsmans sällskap Tabell 17. Visningar, arrangemang och program Skolvisningar Övriga visningar Publika arrangemang (antal genomförda) Programverksamhet (antal dagar) * Kostnad i tkr *Den stora skillnaden gentemot 2012 beror på en satsning att genomföra programverksamhet varje helg under lågsäsong och varje dag under juli. Tabellen visar antal genomförda visningar utöver de som ingår i den ordinarie entréavgiften, publika arrangemang samt antal dagar som programverksamhet genomförts. Antal elever Totalt antal barn Ökningen av antalet elever beror på två större skolprojekt, kring arkeologi och barn och ungas behov av kultur, som delfinansierats med externa medel och som därför har kunnat genomföras kostnadsfritt för skolorna. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem(softone). Antalet är delsummor av tabell

43 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Glimmingehus Tabell 18. Antalet besökare, Glimmingehus Procent jämfört med föregående år -9,8% -4,9 % 0,4 % -20,1 % 11 % -5,4 % 10,2 % Glimmingehus har under 2012 minskat antalet besökare jämfört med 2012 med personer (9,8 %). Det är en trend att flera museer på Österlen har minskade besök trots att antalet gästnätter ökar. En undersökning pågår för att utreda orskaerna. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem ( GEL-kassa, SoftOne). Tabell 19. Antal besökande barn Antal besökande barn i målsmans sällskap Tabell 20. Visningar, arrangemang och program Skolvisningar Övriga visningar 40 60* Publika arrangemang (antal genomförda) Programverksamhet (antal dagar) Kostnad i tkr * Fel i statistiken förra året. Ska vara 60, inte 140. Tabellen visar antal genomförda visningar utöver de som ingår i den ordinarie entréavgiften, publika arrangemang samt antal dagar som programverksamhet genomförts. Antal elever Totalt antal barn Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem (SoftOne). Antalet är delsummor av tabell

44 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Informationsförsörjning Detta görs inom Informationsförsörjning För att bevara, utveckla och bruka kulturarvet krävs det att alla aktörer har tillgång till tillförlitlig information. För att göra kulturarvsinformationen tillgänglig och användbar erbjuder Riksantikvarieämbetet digitala och fysiska mötesplatser och tjänster. E-tjänsterna är idag dominerande och stödjer såväl det professionella kulturarvsarbetet som medborgarnas möjlighet att vara delaktiga genom att göra det lätt att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmiljöinformation. En viktig bas för e-tjänsterna är myndighetens egna informationssystem och databaser. Myndigheten utvecklar vidare informationsförsörjningen i hela sektorn genom att verka för att information från olika källor blir lättillgänglig. Information tillhandhålls inte bara som tjänster utan även som programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för offentliga och privata aktörer att själva bygga t.ex. appar för att sprida informationen. Parallellt med den digitala utvecklingen efterfrågas det fysiska källmaterialet. Autenticitet och materialitet är begrepp som återkommer framför allt hos studenterna vid högskolor och universitet. Riksantikvarieämbetets unika sätt att organisera informationen efter geografisk indelning ger många möjligheter att hitta information och se samband. Arkivet och biblioteket förvaltar landets största fysiska samling inom kulturmiljöområdet. Denna är öppen och tillgängligt för alla. Information och forskarservice erbjuds både via webben och på Informationstorget. Digitala sökregister och ingångar finns för större delen av samlingarna. Diagram 6. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 25,1 28,3 30,8 39,2 70,5 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Mål Information om kulturarvet från såväl Riksantikvarieämbetet som andra källor har varit efterfrågad, använd och kvalitetssäkrad. Infrastrukturen för kulturarvsinformation har varit känd och användbar. Kunskapen avseende kulturarvet har varit hög hos samhällets aktörer. Riksantikvarieämbetet har haft hög trovärdighet och upplevts attraktiv såväl av egen personal som av samhällets olika aktörer. 42

45 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Sammanfattning och måluppfyllelse Användningen av de digitala tjänsterna fortsätter att öka. Bebyggelseregistret ökar mest (46 procent) trots att det har funnits i flera år. Genom bl.a. extern review kan konstateras att tjänsterna håller hög kvalitet. Användning av infrastrukturen ökar också. Under året har flera nya museer skrivit avtal om K-samsök. Att Riksantikvarieämbetets information, tjänster och utvecklingsarbete är känt och uppskattat inom sektorn visas bl.a. av nomineringen till Årets arkiv. En varumärkesplattform togs fram under året. En del i detta har varit djupintervjuer med ett tiotal av myndighetens viktigaste användare inom sektorn. Dessa bekräftade slutsatserna från tidigare breda kundundersökningar. Riksantikvarieämbetet är känt och trovärdigt. Ett arbete återstår dock för att bli tydligare. Antal besök på evenemang och i arkiv och bibliotek är oförändrat eller minskar något. Myndighetens information bara en mindre del av dem som skulle ha nytta av den. För att öka användningen och nyttan krävs att Riksantikvarieämbetets roll som informationsförsörjare är tydlig och känd utanför sektorn. Det långsiktiga arbetet för att möta användarna där de är fortsätter. En ny generation med vana att snabbt söka och få information över nätet betyder nya sökmönster även för det analoga materialet. Framtagningstider och service i arkiv och bibliotek har därför trimmats för att möta efterfrågan. Tillgängligheten till samlingarna har också förbättrats genom omfattande förteckning och katalogisering, vilket gör materialet sökbart. Samarbetet med Wikimedia har fortsatt liksom publiceringen av programmeringsgränssnitt och källkod för Riksantikvarieämbetets system. Det öppna arkivet Samla fylls på med rapporter och digitaliserat fulltextmaterial från olika aktörer inom sektorn. Tabell 21. Översikt över informationssystem och e-tjänster Bebyggelseregistret BeBR Information om det byggda kulturarvet i Sverige. Extern webb Myndighetens externa webb. FMIS/Fornsök Information om fornlämningar i Sverige. Katalog 74 Digitalt sökregister till den äldre delen av bibliotekssamlingen. Kringla Kringla.nu K-samsök webbservice Kulturmiljöbild KMB Platsr.se Ritningsregistret Samla Visual Arkiv/ATA Vitalis Mobil söktjänst för telefoner med operativsystemet Android Söktjänst som samsöker i K-samsök, Europeana (cirka 30 miljoner föremål), Libris samt stödjer semantisk länkning med och presentation av ovanstående samt Wikipedia, Wikimedia Commons och Platsr.se. ww.kringla.nu En teknisk plattform som skördar och tillgängliggör information från RAÄ:s system samt från museer. Levererar data till Europeana. Digital plattform för administration och presentation av bilder ur ett urval av RAÄ:s bildsamlingar. Öppen e-tjänst för alla att dela med sig egna berättelser och media om en plats. Digitalt sökregister till ritningar i arkivsamlingen. Digital förmedlingsplattform för fulltextmaterial. samla.raa.se Digitalt sökregister till arkivsamlingen. Digitalt sökregister till, samt administration av, bibliotekssamlingen. 43

46 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Kulturmiljöbild har under året fördubblats genom att en stor kyrkobildssamling kunnat publiceras. Svenska Kyrkan och Riksantikvarieämbetet har enats om att fördelarna med att visa bilderna öppet övervägde riskerna för stölder. En strategi för digitalisering har blivit klar under året och en femårig satsning på att öka tillgången på fornlämningsinformation med hög kvalitet har inletts. Infrastruktur och strategisk utveckling Digitalisering Riksantikvarieämbetet har haft en fortsatt samverkan med Digisam. Bland annat gäller det modellen för de gemensamma digitaliseringsplaner som myndigheterna ska lämna in. Som grund för digitaliseringsplanerna krävs en strategi för digitalisering. Riksantikvarieämbetet har därför beslutat om riktlinjer för hur digitalisering av kulturarvsmaterial ska göras på ett transparent, samordnat och kostnadseffektivt sätt. Samtidigt pågår den faktiska digitaliseringen. Med delfinansiering av Vitterhetsakademien drivs ett projekt för att digitalisera bokverken Sveriges kyrkor Konsthistoriskt inventarium och rapporterna från forskningsprojektet Sockenkyrkorna. De digitaliserade publikationerna publiceras i Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla. Semantisk webb och öppna länkade data LOD (linked open data, länkade öppna data) är samlingsnamnet på en rad aktiviteter som syftar till att öppna Riksantikvarieämbetets källor och se till att den informationen kan länkas samman med annan information. Att tänka informationsinfrastruktur Riksantikvarieämbetet ser behov av att skapa förståelse för fördelarna med infrastruktur i form av ett konkret samarbete med en gemensam plattform. Detta arbete har främst bedrivits inom ramen för K-samsök och resultaten har inspirerat andra aktörer, även utanför kulturarvsområdet. Att utvecklingen ligger i framkant märks bl.a. genom att Europeana använder Riksantikvarieämbetets infrastruktur för olika pilotprojekt. Riksantikvarieämbetet nominerades till utmärkelsen Årets arkiv 2013 som delas ut av DIK i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet. Juryns motivering var: Riksantikvarieämbetet arbetar för att öppna upp den digitala kulturarvsallmänningen genom ny teknik och sociala medier. De är en inspirationskälla för andra arkiv och en föregångare som banat väg för andra. Riksantikvarieämbetet är på god väg att skapa en efterlängtad infrastruktur för hela kulturarvssektorn. De använder den nya tekniken på ett föredömligt sätt, för att finnas där människorna är. (utmärkelsen gick till Folkrörelsearkivet i Västerbotten) Bättre fornlämningsinformation I propositionen Kulturmiljöns mångfald betonas vikten av att den offentliga informationen om fornlämningar håller en hög kvalitet. Fornlämningsinformationen föds i några olika processer och används på många sätt ute i samhället. Under de kommande åren krävs en översyn av hela detta område för att garantera att slutanvändarna får den information de behöver. Under 2013 har arbetet inletts med en rad förstudier och ett arbete med arbetsnamnet Digital Arkeologisk Process DAP. 44

47 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 DAP syftar till att bidra till att lösa kvalitetsfrågor, se över regelverk, effektivisera handläggning och informationshantering samt öka användbarheten av den information som skapas inom arkeologin. Förstudier har genomförts och en översiktlig plan för fortsatta förstudier och projekt har utformats. Arbetet har gjorts i dialog med representanter för intressenterna (länsstyrelserna, museer och arkeologiföretag). I arbetet har även ingått att formulera vision och övergripande mål för en effektivare informationshantering samt att testa verktyg. Dessa samlade insatser utgör förberedelser för att påbörja ett programarbete under Medielandskapet Under året har Riksantikvarieämbetet gått vidare i arbetet med att bli en tydlig aktör i ett nytt medialandskap. Detta är nödvändigt för att kunna bidra till att kulturarvet bevaras, utvecklas och används. Den varumärkesplattform som tagits fram 2013 utgör grunden för kommande års arbete. Genom teknikens möjligheter görs informationen mer tillgänglig och antalet besökare på e-tjänster och webben ökar stadigt. En ny generation med vana att snabbt söka och få information över nätet betyder nya sätt att söka även för det analoga materialet. Parallellt med IT-utvecklingen utvecklas därför den fysiska mötesplatsen informationstorget. Framtagningstider och service har trimmats för att möta den nya generationens efterfrågan. Varumärket Riksantikvarieämbetet Som en del i arbetet med varumärkesplattformen gjordes djupintervjuer med anställda och externa aktörer/partners. Arbetet utfördes av konsult. Slutsatserna ligger i linje med tidigare breda undersökningar. Slutsatsen är att Riksantikvarieämbetet måste bli tydligare med vad det gör och tillför. Exempel på frågor som togs upp av de externa intervjuade var: Otydlighet om Riksantikvarieämbetets roll och ansvar och kring vilken hjälp länen kan få. Riksantikvarieämbetet uppfattas som modern och framåt med serviceinriktade medarbetare. Önskemål att myndigheten fokuserar mer på kärnfrågorna, mindre på frågor kring mångfald och jämställdhet. Att Riksantikvarieämbetet återgår till att arbeta mer med kunskapsspridning. Stöd och nationell samordning efterfrågas. Riksantikvarieämbetet saknas i samhällsdebatten. Arkiv och bibliotek Informationstorgets funktion som en öppen fysisk mötesplats är viktig. Denna funktion samt god service och rimliga öppettider brukar framför allt vara det som framhålls som viktigt vid besökarundersökningar. Användningen av arkiv och bibliotek präglas av att materialet i ökad utsträckning blir digitalt tillgängligt och sökbart över nätet. Antalet besök på Informationstorget har minskat men liksom tidigare år ökar de digitala besöken genom e-resurserna. Antalet fysiska lån ur biblioteket minskar i jämn takt jämfört med tidigare år. För arkivet verkar den nedåtgående trenden vad gäller utlån och inkomna ärenden/förfrågningar ha brutits. Bland annat har antalet utländska besökare ökat. Sökningar i Kulturmiljöbild, VisualArkiv och Samla visar också på ett aktivt användande av arkiv- och biblioteksresurser. Tjänstemän och studenter visar en vikande lånekurva, medan allmänhet en liten ökning. 45

48 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Kunskap om de historiska källorna har sjunkit bland grundutbildningens studenter jämfört med tidigare år, vilket gör undervisningsverksamheten viktig. Undervisning i olika sökhjälpmedel och information om arkivets och bibliotekets resurser har getts dels vid individuella besök, dels genom undervisning i grupp. Under året har vi utvecklat vår service till forskare ytterligare genom interna seminarier för att förstärka medarbetarnas kompetens inom aktuella forskningsområden. Förteckningsarbetet har under året varit intensivt, vilket har ökat tillgängligheten till arkivmaterialet. Storleken på arkivets tillväxt varierar mycket mellan åren, främst beroende på de enskilda arkiven som tas emot. Tabell 22. Användning av arkiv och bibliotekssamlingar Inkomna ärenden (förfrågningar) till arkivet Nya låntagare registrerade i bibliotekssystemet Utlånade volymer varav arkivmaterial varav biblioteksmaterial Beställda kopior av fotografier via KMB och Informationstorget Tillväxt samlingarna Antal volymer bibliotek Periodica, antal häften Accession arkiv, antal hyllmeter 35 hm 69 hm 41 hm Antalet fysiska lån ur biblioteket minskar i jämn takt jämfört med tidigare år och de digitala besöken ökar genom e-resurserna. För arkivet verkar den nedåtgående trenden vad gäller utlån och inkomna ärenden/förfrågningar ha brutits. EU-samverkan Geodatasamverkan (Infrastructure for spatial information in Europe, Inspire) Riksantikvarieämbetet uppfyller de krav som ställs på en informationsansvarig myndighet. Metadata har kontinuerligt uppdaterats i geodataportalen, remisser har besvarats och den årliga rapporteringen till geodatasamordnaren Lantmäteriet av datamängder och tjänster har genomförts. Europeana Riksantikvarieämbetet är nationell aggregator för musei- och kulturmiljödata till Europeana, som är en teknisk plattform och samsöksportal. Projektet Europeana Awareness som syftar till att skapa kännedom om Europeana samt pröva om besöksnäringen kan använda Europeana kommer att pågå under I projektet samarbetar Riksantikvarieämbetet med Umeå, Europas kulturhuvudstad Tabell 23. Antal öppettimmar och besök på informationstorget Öppettimmar Besök Kostnad i tkr Informationstorgets funktion som en öppen fysisk mötesplats är viktig även om besöksantalet minskar. Denna funktion samt god service och rimliga öppettider är framförallt det som brukar framhållas som viktigt vid besökarundersökningar. Antalet besök räknats enligt en stickprovsmetod som tillämpas i Kungliga Bibliotekets officiella biblioteksstatistik. I kostnaden ingår även verksamheten som beskrivs i tabell

49 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 ARCHES Riksantikvarieämbetet deltar i arbetet med EUprojektet ARCHES. Projektets syfte är att skapa en gemensam europeisk standard och en guide i arkeologisk dokumentation och arkivering. Exempel på system och e-tjänster Kringla E-tjänsten Kringla samsöker bland över 30 miljoner kulturarvsobjekt från institutioner från hela Europa. Med utvecklingen under 2013 stödjer Kringla presentation av semantiskt länkad data i K-samsök, Europeana, Wikipedia, Wikimedia Commons, Kungliga Bibliotekets Libris-katalog samt Platsr.se. Det innebär att mer än 50 miljoner objekt, artiklar, media och berättelser kan länkas och presenteras tillsammans. Därmed kan den i dag splittrade och oöverskådliga informationen i de enskilda institutionernas samlingsdatabaser göras långt mer användbar. Kringla/K-samsök gör att databasobjekt kan sättas i sina respektive sammanhang på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. En effekt är att institutionernas samlingar kan användas av fler. Under året har bilder i Wikimedia Commons länkats ihop med objekt i K-samsök och kan visas i Kringla. Detta har till största del gjorts av användarna. I september syns en markant ökning, vilket beror på tävlingen Wiki Loves Monuments samt att Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet laddade upp en stor mängd bilder. Platsr E-tjänsten Platsr.se är en plattform där alla kan dela med sig av berättelser och media om en plats. Platsr.se fungerar som stöd för lärandeprocesser och en yta att dela med sig av den subjektiva upplevelsen av en plats. Platsr är också en del av en digital infrastruktur och ingår i en modell för kulturarvsinformation som består av tre delar: kulturarvsinformation, (den data som finns i samlingsdatabaser), encyklopedisk information (Wikipedia, fakta verifierbara källor) samt personligaberättelser och tolkningar (Platsr. se). Detta är olika delar av en beskrivning av verkligheten, objektiv och subjektiv som kompletterar varandra och kan användas som bas för en lång rad olika kunskapsstöd....den som söker på digital storytelling och tools möts av en flod av verktyg eller appar för storytelling, så som imovie, Puppet Pals och Kerpoof. En digital berättelse måste dock inte skapas i den typen av verktyg, vilket Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har visat genom Platsr. Myndigheten fick år 2009 i uppdrag av regeringen att ta fram och förvalta en plattform för demokratisk historiebeskrivning. En plattform där vem som helst kan berätta en personlig berättelse, kopplad till en särskild plats i Sverige. Resultatet är platsr.se, en community som bygger på text, bilder, ljud och filmer typiskt digitalt berättande men där de olika medierna är separerade från varandra. När användaren klickar på en geotag på en Sverigekarta, t.ex. Öreryd i Småland, kan man få läsa, se eller höra berättelser från platsen. (Ping maj 2013). Tabell 24. Platsr Volym i antal Antal nyregistrerade platser Antal nyregistrerade användare Kostnad i tkr Tabellen visar antal registrerade användare och antal skapade platser. Den markanta ökningen av nya platser beror i första hand på lanseringen av en ny sajt samt ett samarbete med Unstraight Museum. Länsmuseet Gävleborg, Jönköpings läns museum samt Lödöse museum har också haft verksamhet på Platsr som har påverkat ökningen. Kostnaden omfattar systemutveckling och förvaltning av Platsr samt del av kostnad för kartserver. 47

50 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Kulturmiljöbild (KMB) och Flickr commons Efterfrågan på digitala sökingångar ökar. För att förbättra användbarheten har digitaliserat material märkts upp och licentierats. De restriktiva reglerna kring upphovsrätt till redan publicerade bilder i digitaliserade publikationer gör dock arbetet tidsödande. KMB har successivt etablerats som en sajt dit privatpersoner och institutioner vänder sig för att söka bilder. Efterfrågan på digitala bilder ökar. Genom att KMB:s bilder ofta går att knyta till en specifik plats är de mycket användbara. Delar av bildsamlingarna tillgängliggörs även på Flickr Commons i syfte att nå nya användargrupperoch låta användarna bidra med information. Aktiviteten på Flickr Commons har resulterat i cirka 5,5 miljoner visningar/sökträffar sedan starten 2009, varav 2,5 miljoner under Samla Förmedlingsplattformen Samla lanserades i början av året och blev en framgång. Vid årets slut hade webbplatsen haft drygt besökare. Cirka PDFpublikationer fanns att tillgå. I och med tillkomsten av Samla är det första gången som det finns en samlad ingång till de rapporter som skrivits inom uppdragsarkeologin i Sverige. Registreringen sker vid källan, vilket innebär att de uppdragsarkeologiska aktörerna själva registerar och laddar upp sina rapporter. Under 2013 registrerades 375 uppdragsarkeologiska rapporter skrivna under året. I Samla tillgängliggörs även Riksantikvarieämbetets egna PDF-publikationer, i vissa fall också som beställningstryck. Det är möjligt för andra system att skörda och migrera poster från Samla. BeBR Under året har Bebyggelseregistret (BeBR) vidareutvecklats för att ge användarna bättre verktyg för sökning och registrering. Länsstyrelsen i Hallands län, Kulturmiljö Halland och länets kommuner har kartlagt länets kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Samtliga hus i Halland bedömdes utvändigt, varav bedömdes som kulturhistoriskt värdefulla. Informationen har förts över till BeBR och sedan december 2013 är den publikt tillgänglig. Arbetet har bl.a. gett erfarenheter som kan användas vid kommande importer av data. Besöksfrekvensen ökar för både BeBR och FMIS (se tabell nedan), för BeBR:s del med 46 procent. Många användare arbetar också i sin egen tekniska miljö med datauttag från tjänsterna. Diagram 7. Antal besök i informationssystemen BeBR och FMIS BeBR FMIS Angivna värden avser antal besök och inte antal individer bytte Riksantikvarieämbetet verktyg för webbstatistik för att få en enhetlig mätning. Därför anges endast statistik för 2012 och Det innebär också att vid en jämförelse med årsredovisning för 2012 är värdena där högre. 48

51 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FMIS Fornsök (söktjänsten för FMIS) har varit i drift sedan 2008 och användningen ökar. I dag finns även andra kanaler för att få tillgång till fornminnesinformation. En förklaring till den ökande användningen av Fornsök kan vara att de allt fler kanalerna till fornminnesinformation också drar användare till originalkällan. Flera användare anger också att sökoch kartfunktionerna i Fornsök är goda. FMIS som helhet bygger på delvis föråldrad teknik och dagens system motsvarar inte heller helt de förväntningar som finns hos de olika användarna. Under 2013 har Riksantikvarieämbetet gjort flera förberedande arbeten inför utveckling av nytt system och mer effektiva rutiner och arbetssätt. Från och med 2014 kommer det arbetet att gå in i en mer intensiv fas. Tabell 25. Antal registrerade objekt. Respektive år visar ackumulerade värden. Volym i tusental Fornlämningar Byggnader Bilder Kostnad i tkr Antalet tillgängliggjorda bilder i Kulturmiljöbild fördubblades under 2013 tack vare att ett större antal redan digitaliserade bilder på kyrkliga interiörer licensierades fria och därmed blev möjliga att lägga ut. I kostnaden ingår även förvaltning av informationssystemen samt kartserver till FMIS och BBR. Licenskostnad för FMIS, 585 tkr ingår inte i beräkningen, finansieras med anslag 7:2. K-samsök K-samsök är en infrastruktur för kulturmiljö- och museiinformation. Genom K-samsök blir Riksantikvarieämbetets och museernas information samsökningsbar. K-samsök innebär även att leverantörernas information exponeras på den semantiska webben samt att leverantörernas metadata levereras till Europeana på ett kostnadseffektivt sätt. Under 2013 anslöt sig 16 nya institutioner till K-samsök. K-samsök är inte bara en samarbetsyta mellan Riksantikvarieämbetet och museerna utan en mötesplats för museernas systemförvaltare och utvecklingsansvariga. K-samsök har därmed en samordnande funktion. K-Samsök är en naturlig samarbetspartner för arbetet med tillgänglighet. Våra samlingar blir bitar i det stora pussel som utgör Göteborgs, Sveriges och Europas kulturarv och historia. Genom K-samsök kan samlingarna placeras i ett större sammanhang. De kan bidra till att skapa en fullständigare och klarare bild av både vår nutid och dåtid. Om inte, kan våra samlingar kanske ge någon en stunds avkoppling, ett nog så gott resultat. Pernilla Karlsson, Göteborgs stadsmuseum Under 2013 publicerades programmeringskod som skapats inom ramen för K-samsöksuppdraget för andra att använda fritt. Evenemang Höstmötet Riksantikvarieämbetets höstmöte är en årlig mötesplats för myndigheter, intresseorganisationer och verksamma inom kulturarvsområdet. Temat i år var Kulturarvet i samhällsutvecklingen och mötet genomfördes den 5 7 november i Stockholm/Solna. Årets program lyfte kulturarvet som en strategisk utvecklingsfaktor i ett hållbart samhällsbyggande. Mötet belyste frågor om identitet, balans mellan bevarande och utbyggnad, tillgänglighet, vem som definierar kulturarv och hur kulturarvet kan tas tillvara bland andra frågor. 49

52 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Tabell 26. Höstmötet, antal deltagare Höstmöte Kostnad i tkr Deltagarantalet ökade med 70 procent och mötet var fullbokat. En orsak kan vara valet av Stockholm som lättillgänglig mötesplats. En ytterligare orsak till det stora deltagarintresset kan antas vara programmets aktualitet, där temat ringade in frågor av hög relevans för sektorn och målgruppen. Årets mötesform att kombinera en dag med valbara seminarier, en dag med utflykter och en gemensam konferensdag med dialogverktyg och utställningar var uppskattad. Utvärderingen visade att 95 procent ansåg att syftet med deltagandet uppfylldes och att 98 procent tyckte att programinnehållet överensstämde med förväntningarna. Varje år arrangeras kulturarvsdagar i september i Europarådets och Europeiska kommissionens samarbetsprojekt European Heritage Days. Kulturarvsdagen ska bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Vid olika evenemang visas kulturmiljöer, kulturlandskap och kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar samtidigt som historierna kring dessa berättas. Riksantikvarieämbetet är nationell samordnare, i samverkan med Sveriges hembygdsförbund. Kulturarvsdagen 2013, med temat Människors mötesplatser, genomfördes den 8 september med 135 arrangemang i 22 landskap. 84 procent genomförde sina arrangemang i samverkan med andra lokala aktörer, nära hälften av dessa var ideella föreningar. I snitt besökte 113 personer respektive arrangemang och 5,8 personer arbetade med arrangemanget. Arkeologidagen Riksantikvarieämbetet samordnar årligen Arkeologidagen den sista söndagen i augusti. Målet är att locka besökare till utgrävningsplatser och fornlämningsmiljöer för att där låta arkeologer och andra möta allmänheten. Under dagen genomför länsstyrelser, museer, föreningar och kulturentreprenörer visningar, utgrävningar, föreläsningar och andra aktiviteter. I år hölls 43 arrangemang. Detta gav 107 artiklar i tryckta media samt över 100 tweets, facebook-, instagram- och bloggposter. Media Press, tv, radio Ambitionsnivån har höjts för att öka tydligheten när det gäller myndighetens uppdrag och för att få genomslag för Riksantikvarieämbetets frågor. Antalet rikstäckande pressmeddelanden har ökat med 36 procent. Riksantikvarien har stått bakom tre debattartiklar i rikspress. Exponeringen i media ligger 2013 på ungefär samma nivå som året innan. De stora nyheterna var Tabell 27. Kulturarvsdagen och Arkeologidagen, antal arrangemang och besökare Arrangemang Besökare Arrangemang Besökare Arrangemang Besökare Kulturarvsdagen Arkeologidagen Antal besökare är beräknat utifrån de uppgifter som arrangörerna uppgivit i myndighetens utvärdering. 50

53 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 att världsarvet på södra Öland hotades av planerade vindkraftssatsningar, utredningen om försäljning av statens kulturfastigheter, Riksantikvarieämbetets nya 3D-teknik som avslöjade dolda inskriptioner och de unika stolpraderna som grävts fram i Gamla Uppsala. Social medier Sociala medier är en del i myndighetens webbnärvaro och ett sätt att möta målgrupperna där de finns. Under 2013 har Riksantikvarieämbetet använt sig av följande externa arenor: Facebook, Twitter, YouTube, Bambuser, Flickr, Google+ och de internt drivna Utvecklingsbloggen, K-samsök, K-blogg, den arkeologiska uppdragsverksamhetens bloggar, Kringla och Platsr. I samhället ökar användande av sociala medier. Ökningen avspeglas i sociala hänvisningar; besök till besök, en ökning med knappt 49 procent. Troligen är detta resultatet av den generella trenden, i kombination med metodiskt ökande användning av sociala medier i Riksantikvarieämbetets kommunikation. Nyhetsbrev Sedan 2011 skickas Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev ut cirka 12 gånger per år. Vid årsskiftet 2013/2014 har det prenumeranter, en ökning med 53 procent under året. Kulturarvs-IT Under året har Riksantikvarieämbetet fördelat tkr till 19 regionala och kommunala kulturinstitutioner som bidrag till lönekostnader för arbetsledare inom verksamheten kulturarvs-it. Vid institutionerna har 126 personer med lönebidrag varit anställda. I tabell 28 redovisas belopp för respektive bidragsmottagande institution. En stor del av arbetet består, liksom tidigare år, av digitalisering och registrering av fotografiskt material och föremål från samlingarna. Vårdinsatser sker ofta i samband med registreringen, men omfattningen varierar mellan institutionerna. Under året har drygt poster hanterats och av dessa är fotografiskt material. Genom bidraget har tillgängligheten till samlingarna ökat och därigenom har kunskapen om och förståelse för kulturarvet ökat. Insatserna har lett till en ökad kännedom om samlingarnas innehåll hos museets egen personal, bl.a. genom att de nya databaserna ger nya sökmöjligheter. Samlingarna har därför kunnat utnyttjas bättre. Ökad tillgänglighet visar sig genom ett ökat antal besök i databaserna, ökat antal bildbeställningar samt frågor, kommentarer och information från allmänheten. Att samlingarna blivit mer kända har också fått den effekten att alltmer material lämnas in till museerna, t.ex. foto- och vykortssamlingar. Institutioner framhåller att de lönebidragsanställda genom Kulturarvs-IT ges möjligheter att utföra ett meningsfullt och värdefullt arbete, vilket leder till ökad självkänsla och livskvalitet. Riksantikvarieämbetet bedömer att merparten av de insatser som möjliggörs via Kulturarvs-IT inte skulle komma till stånd utan dessa medel. Kulturarvs-IT har stor betydelse för museernas möjligheter att registrera och digitalisera samlingarna. 51

54 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Tabell 28. Institutioner som fått bidrag Institutioner Erhållet bidrag,tkr Ändamål, åtgärder Arbetsledare Antal anställda med lönebidrag Jönköpings läns museum 498 Registrering, digitalisering, skanning, bearbetning av utställningsmaterial Personer Tjänster 1 5 3,8 Kulturparken Småland AB 447 Fotografering, skanning, registrering och vård Dalarnas museum 496 Rengöring av glasplåtar, kuvertering, registrering, skanning, vård av textilier, registervård av databasen, textinmatning Kalmar läns museum 555 Skanning, registrering, rengöring, ompackning av påsiktsbilder, negativ/glasplåtar/ dior/arkivalier Stiftelsen Jamtli 487 Digitalisering, skanning, registrering i databasen Sofie, rengöring, uppmärkning, ompaketering och granskning, inventarieförteckningen har digitaliserats Östergötlands läns museum 512 Inventering, uppordning av museiföremål och fotografier, registrering, skanning, fotografering 1 6 4, , , , ,0 Hallands kulturhistoriska museum Murberget, Länsmuseet Västernorrland 418 Digital fotografering och registrering av föremål, skanning o registrering av fotosamlingar 490 Registrering, skanning, fotografering, ljuddigitalisering och vård av material 1 6 4, ,8 Stiftelsen Upplandsmuseet 467 Skanning, bildbearbetning, rengöring o ompackning av negativ, registrering, rättning av poster. Märkning, ompackning o fotografering av föremål samt reg. i databasen med webbpublicering Norrbottens museum 638 Katalogisering, digitalisering, skanning, fotografering, av arkivalier, ljudbansskribering Sundsvalls kommunarkiv 473 Registrering, renskrift, skanning och OCRbehandling, kompl. av material, rättning o publicering på internet 1 7 6, , ,0 52

55 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Institutioner Erhållet bidrag, tkr Ändamål, åtgärder Arbetsledare Antal anställda med lönebidrag Länsmuseet på Gotland 552 Registrering, skanning, fotografering, vård, uppordning, bokregistrering, katalogisering, rengöring, sortering, flytt av föremålssamlingen tillnytt magasin Personer Tjänster 1 8 6,3 Västerbottens museum 588 Digitalisering, skanning, retuschering, bildinventering, fotografering, omkuvertering, rengöring av originalbilder, om- och nykatalogisering, märkning av föremål, tillståndsbedömning av konst 1 9 5,5 Regionmuseet Kristianstad 543 Vård, numrering, registrering och skanning 1 7 4,0 Mölndals stadsmuseum 457 Fotografering, digitalisering registrering o digitalisering av bilder o föremål till utställning, konvertering inför byte av Sofie till Primus, hemsidan Upplev online, bloggen Lars Gahrn akriver, bildspel, insamling till kommande utställning 80-tal Länsmuseet Gävleborg 594 Registrering i databas, digitalisering, skanning, fotografering, rengöring, kuvertering, arkivering, utställningar, blogg, hemsida 1 5 3, ,0 Västmanlands läns museum 479 Skanning, registrering och vård 1 6 4,3 Kulturen 464 Registrering, bildbearbetningar, rättningar o kompl. i objektsdatabas o arkivdatabas, magasineringar o kontroll, mindra fotosamlingar har registrerats Blekinge museum 470 Vård, skanning och registrering av fotografier, föremål, kart- och arkivmaterial 1 5 3, ,3 Summa ,4 53

56 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Arkeologisk uppdragsverksamhet Detta görs inom Arkeologisk uppdragsverksamhet Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) arbetar för att kulturarvet ska vara en angelägenhet för alla. Det görs dels genom att utveckla formerna för inventering och dokumentation, dels genom undersökning av fornlämningar och kulturlandskap. UV sprider också kunskap om historien som är värdefull för alla. För att klara detta har medarbetarna en hög kompetens, med verksamhet över hela landet. Forskningen har en framträdande nationell och internationell ställning och UV är en attraktiv samarbetspartner. Mål Arkeologiska uppdrag har utförts kostnadseffektivt med hög antikvarisk och vetenskaplig kvalitet. Den pågående omstruktureringen av verksamheten har fortsatt. Affärsmodellen har fortsatt att utvecklas i enlighet med den affärsplan som beslutats för att skapa en stabilare ekonomisk situation och på sikt arbeta bort det ackumulerade underskottet. Sammanfattning och måluppfyllelse Fokus har varit att fortsätta arbeta för en ekonomi i balans och nå full kostnadstäckning. Åtgärder har genomförts enligt den handlingsplan som färdigställdes strax före årsskiftet Den syftar till att genomföra besparingar och se över kostnader för att förbättra resultat på såväl kort som lång sikt. Diagram 8. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 159,0 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 25,1 30,8 28,3 39,2 70,5 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Besparingsåtgärderna innebar personalreduceringar inom UV som berörde stöd till ledningen, administration, systemförvaltning och redaktion. Under april avslutades MBL-förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist för fem medarbetare. Ytterligare tre medarbetare slutar eller har slutat genom att gå i pension och deras tjänster återbesätts inte. Bland övriga besparingar kan nämnas temporärt utbildnings- och resestopp liksom minskade lokalkostnader. Dessutom har samtliga medarbetare bidragit genom att förbättra debiteringsgraden och slutföra uppdrag där avtal tecknats med äldre (lägre) taxor. Samtidigt har en plan för att bredda tjänsteutbudet tagits fram. Tre föreslagna områden kommer att 54

57 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 sjösättas som ett kompetensutvecklingsarbete. Under året har även en översyn av planerna för den framtida kompetensförsörjningen påbörjats. 138 rapporter har lämnats. Antikvarisk och vetenskaplig kvalitet har inte i något fall ifrågasatts. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för UV var 2013 ett överskott om 5,2 mnkr. I det ingår omställningskostnader för genomförda personalomställningar med ca 0,8 mnkr. Arkeologiska resultat Efter några år av ökat antal förfrågningsunderlag från länsstyrelserna i mellersta regionen och färre överklaganden från de arkeologiska aktörerna, har 2013 inneburit bakslag. Många upphandlingar har överklagats och många har avbrutits på exploatörens begäran. Drygt hälften av 13 upphandlingar som UV vunnit har inte lett till arkeologiska uppdrag. Trots detta inkom i stort sett lika stora volymer som budgeterat. Bland uppdragen märks undersökningen av ett större yngre järnåldersgravfält vid Bäckby i Västerås en stormannamiljö. De fortsatta undersökningarna i Gamla Uppsala har givit spännande resultat som har haft stort genomslag vetenskapligt och medialt. Särskilt har de unika och stora konstruktionerna av träkolonner från 500-talet fått uppmärksamhet. Projektets hemsida har bidragit till detta. Två stora projekt, stadsgrävningen i Växjö och ESS-undersökningarna utanför Lund, tog fart i juli. I bägge projekten har oklarheter från beställaren försenat fältstarten. Undersökningarna i Gamlestaden i Göteborg påbörjades i februari Den tidiga starten har starkt bidragit till en god beläggningsgrad och hög debiteringsgrad tidigt på året. Det stora projektet Gamlestaden har också resulterat i en jämn ström av mindre tilläggsuppdrag. Tabell 29. Nyckeltal arkeologisk uppdragsverksamhet. Nyckeltal Omsättning mnkr 169, ,1 146,2 104,9 108,7 Omsättning tim debitering 101,5 92,2 93,6 104,6 74,9 84,2 Resultat mnkr 5,2-6,9-2,9 6,7-37,4-11,1 Debiterade timmar Fälttimmmar Snittaxa kr/tim Debiteringsgrad all personal 70% 64% 64% 68% 53% 57% Lönekostnad mnkr 73,3 75,3 71,4 75,5 70,6 72 Lönekostnad andel av timintäkt 72% 82% 76% 72% 94% 86% Trenden från de senaste åren med vikande uppdragsvolym bröts Antalet debiterbara timmar ökade med 6 procent till 144 tusen timmar. De taxehöjningar som genomförts, i kombination med att flera äldre uppdrag med lägre timpris avslutats, har lett till att den genomsnittliga faktiska taxan ökat med cirka 30 kronor eller 5 procent jämfört med föregående år. 55

58 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING I östra regionen syns en minskning av uppdragsvolymen. Här har endast tre större undersökningar gått ut på anbud under innevarande år. Av dessa har UV vunnit två Farstorp i Jönköpings län och Kalmar slott i Kalmar län och förlorat ett Ullevileden i Östergötlands län. Även i denna region har några tidigare vunna anbud blivit vilande, Got Mediaundersökningen i Kalmar respektive S:t Larskyrkan i Linköping. Projekteringen inför Ostlänken har redan satts igång av Trafikverket. Enligt en första tidsplan kan det bli tal om utredningar under 2014 med påföljande för- och slutundersökningar under Många uppdragsarkeologiska aktörer kommer dock vara intresserade av att delta, men mycket talar för att UV kommer att få en betydande del av uppdragen. Utveckling av arbetssätt metoder, utökat tjänsteutbud och service till uppdragsgivarna Redaktionsfunktionen har minskats från åtta till fyra medarbetare, vilket innebär att vissa arbetsuppgifter flyttas till arkeologer eller administratörer. Arbete med att fastställa en gemensam ambitionsnivå för rapportproduktion har genomförts. Nya rutiner och processer som krävs till följd av neddragningarna har tagits fram. Minskad support och likriktning av arbetssätt skapar behov av kompetenshöjande åtgärder. En ny version av det digitala dokumentationsverkstyget Intrasis tagits i bruk. Försäljning till externa kunder av den nya versionen startade under senhösten. Olika typer av forskningsprojekt bedrivs. Några av dessa, finansierade av Vetenskapsrådet, förtjänar att framhållas: Samhällskrisens arkeologi och ekologi: social och agrar förändring i digerdödens spår, ett tvärvetenskapligt projekt som drivs i samarbete med Lunds universitet liksom Bröt man kopparmalm i Sverige under bronsåldern? Möjlighet, myt eller realitet?, i samarbete med Göteborgs universitet och Naturhistoriska Riksmuseet. Nya metoder för byggnadsarkeologisk dokumentations- och analysprocess är ett internationellt forskningsprojekt i samarbete mellan UV, Påvliga institutet för kristen arkeologi i Rom, Svenska institutet i Rom och Vatikanmuseerna. Projektet, som finansieras av Riksantikvarieämbetets FoU-medel, fortsatte under UV är samarbetspartner i LBI archpros (Ludwig Boltzmann Institute, Archaeological Prospection and Virtual Archaeology) och därigenom projektägare i de tre största prospekteringsuppdrag som någonsin utförts i Sverige. Projekten är Birka och Hovgården, Uppåkra och Gamla Uppsala. Samarbetet med LBI har gjort det möjligt för UV att utföra och delta i storskaliga mätningar med motoriserad magnetometer- och georadarutrustning för att utveckla och testa nya metoder för landskapsanalys. UV har därmed ett bättre utgångsläge för att få ytterligare uppdrag av liknade art. En ny version av det digitala dokumentationsverktyget Intrasis har tagits i bruk. Försäljning startade under senhösten. Under året har beslut fattats att utveckla tre nya tjänsteområden: Samhällsplanering, Trädgården som kulturhistorisk kunskapskälla och Amatörarkeologi. Pilotstudier har startat och om de faller väl ut kommer de nya tjänsteområdena att implementeras under

59 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Tillgängliga resultat Det fjärde numret av Arkeologi i Östergötland har kommit ut. Intresset för tidskriften har varit stort och det första numret är slutsålt. Den ges ut i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Östergötlands museum. I samband med undersökningarna av Gamlestaden gavs även tidningen Nya Lödöse- Staden under Gamlestaden ut i flera nummer. Undersökningen var ett samarbete mellan UV, Rio Kulturkooperativ och Bohusläns museum/västarvet och är den största stadsarkeologiska undersökningen som utförts i Västsverige. Under 2013 gavs 138 rapporter ut. Information från många projekt och undersökningar har även löpande förmedlats genom hemsidor, YouTube och Facebook. Från undersökningarna i Motala togs ett nytt grepp när det gäller förmedling till allmänheten. Sista veckan i april sändes det första avsnittet i poddradio från undersökningarna. Totalt finns det i dag nio avsnitt att hämta på projektets Facebooksida. Kulturarvslyftet Inför sommaren avslutades projektet för projicering och konvertering av Intrasis geodata som bedrivits inom ramen för Kulturarvslyftet. Resultatet är att geografisk data för UV:s alla arkeologiska undersökningar från åren är transformerade till samma koordinatsystem och lagrade i Intrasis. Intäkter och kostnader per insatsområde Tabell 30. Redovisning av intäkter och kostnader per insatsområde Insatsområde Anslag Övriga intäkter Kostnader Summa Anslag Övriga intäkter Kostnader Summa Anslag Övriga intäkter Kostnader Summa Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning, exkl SMT Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Avgiftsbelagda verksamheter Arkeologisk uppdragsverksamhet Intrasis Svensk Museitjänst Butiksförsäljning besöksmål Summa Avvikelser mellan ovanstående sammanställning och resultaträkningen i årsredovisningens finansiella del förklaras av intern kostnadsfördelning mellan anslagsfinansierad och avgiftsfinansierade verksamheter. Delar av verksamheten har full kostnadstäckning som ekonomiskt mål och ska bära delar av gemensam ledning och administation.totala summeringsbelopp för respektive år motsvarar årets kapitalförändring. Anslag och kostnader kopplade till transfereringar återfinns inte i ovanstående uppställning. 57

60 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Övrig redovisning Samverkan med andra myndigheter och aktörer Riksantikvarieämbetets verksamhet handlar till stor del om samverkan med andra aktörer. Syftet är att öka kunskap och förståelse för kulturarvet och kulturarvsarbetets förutsättningar i samhället. Därmed kan kulturarvet förvaltas väl och vara en utvecklingsresurs inom olika samhällsområden. I denna årsredovisning redovisas ett stort antal insatser och aktiviteter som under året på olika sätt genomförts i samverkan med andra aktörer. Samverkan handlar både om att hävda egna och att inhämta kunskap om andras intressen, för att därigenom nå bättre gemensamma lösningar. Riksantikvarieämbetet har under året bidragit med kunskap och underlag till en mängd olika samhällsprocesser. Här följer en översikt av samverkansområden och exempel på genomförande av konkreta insatser under året. Internationell samverkan Deltagande i internationellt samarbete och EUanknutna nätverk stärker omvärldsbevakningen och ger ökade möjligheter att bidra till utvecklingen av kulturarvsarbetet, såväl internationellt som inom EU. Engagemanget i styrelsen för European Archaeological Council (EAC) har fortsatt. Riksantikvarieämbetet deltog på det årliga mötet 2013 i Albanien med ett gemensamt anförande tillsammans med länsstyrelsen i Skåne, rörande framtiden för Europarådets konvention till skydd för det arkeologiska kulturarvet. Riksantikvarieämbetet deltog i den årliga konferens som genomförs inom ramen för nätverket European Heritage Heads Forum. Konferensen hade temat Cooperation with the NGO-sector. Ett permanent sekretariat har inrättats för att stärka arbetet med kulturarvsfrågor i Europa. Syftet är att underlätta kunskapsutbyte och samverkan, såväl mellan medlemmarna i nätverket som mellan nätverket och andra aktörer på kulturarvsområdet. De nordiska riksantikvariernas årliga möte hölls på Grönland, där samverkan kring ekosystemtjänster och världsarv diskuterades. Diskussioner fördes också kring Östersjösamarbetet och arbetet med hållbar stadsutveckling i de olika länderna. Ett förändringsarbete har genomförts inom nätverket Monitoring Group for Culture Heritage in the Baltic Sea States. Ansvarsfördelning mellan länderna har gjorts tydligare och organisationen kring ordförandeskapet har förbättrats, samtidigt som en Working Group of 20th Century Cultural Heritage har inrättats. Riksantikvarieämbetet medverkade i planering och genomförande av konferensen Cultural Heritage and the EU 2020 strategy towards an integrated approach under det litauiska EU-ordförandeskapet. Konferensens syfte var att lyfta fram kulturarvsområdets tvärsektoriella karaktär och möjligheterna att bidra till andra politikområden. Europeisk samverkan har även vidareutvecklats inom Joint Programming Initiative for Culture Heritage and Global,Change som bl.a. rör kartläggning av forskningsbehov och samverkan för att stimulera forskning inom det europeiska området. Riksantikvarieämbetet har även en samordnande roll i Sverige för det europeiska standardiseringsarbetet Conservation of Cultural Property CEN 346, och är ordförande för den svenska spegelgruppen inom SIS. 58

61 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Samverkan med nationella sektorsmyndigheter Det samlade arbetet för en hållbar samhällsutveckling handlar om breda samhällsfrågor som kräver ämnesöverskridande perspektiv. Genom att utveckla samverkan med andra politikområden och dess företrädare, kan Riksantikvarieämbetet öka förståelsen för kulturarvets förutsättningar och påverka de processer som driver samhällsutvecklingen. En gemensam utlysning mellan Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet inom området Integrerad natur- och kulturmiljövård för en levande fjällvärld genomfördes. Det ingår i satsningen på forskning för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och vilar på Riksantikvarieämbetets FoU-program. Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har deltagit i varandras olika aktiviteter och gemensamt arbetat för att effektivisera handläggning inom och mellan myndigheterna, liksom med skogsbruket. Detta har skett inom ramen för det så kalllade FURA-projektet, Fornlämningar under rationell administration. Riksantikvarieämbetet deltar i Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning genom att formulera krav på inventeringskompetens och antikvariska frågeställningar. Likaså genomför myndigheten kontroller av de inventeringar som Skogsstyrelsen gör. Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen samverkar också i uppföljningen av projektet Skog och historia. Riksantikvarieämbetet har bjudit in samtliga miljömålsansvariga myndigheter till ett möte för att diskutera och definiera kulturmiljödelen i de olika miljömålspreciseringarna. Myndigheten har även deltagit i arbetet med att säkra ett GIS-skikt som kan kopplas till Bebyggelseregistret. Detta bedöms vara värdefullt för det framtida arbetet med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vidare har Riksantikvarieämbetet deltagit i Havs- och Vattenmyndighetens planering av databasen Värdefulla Vatten som är användbar för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten har utvecklats inom området havsplanering. Bland annat har en sammanställning av kulturmiljövårdens intressen till havs levererats. I samband med framtagandet av underlag har kontaktytor gentemot främst de samordnade länsstyrelserna och Statens maritima museer skapats. I syfte att uppnå en bättre tillsyn av förlisningsplatser med skeppsvrak har Riksantikvarieämbetet haft återkommande kontakter med Försvarsmakten och Kustbevakningen. Under har Riksantikvarieämbetet deltagit i referensgruppen för Trafikverkets arbete med övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar (TRVÖK). Samverkan med Trafikverket, Ekerö kommun, Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet om planering av Ekerövägen genom det statliga byggnadsminnet/världsarvet Drottningholm har fortsatt. Tillsammans med Trafikverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna utvecklas en webbaserad exempelbank. Tjänsten, som syftar till att sprida goda exempel på planerings- och beslutsunderlag för utbyggnad av vägar och järnvägar, riktar sig till planerare, projektledare och konsulter. Riksantikvarieämbetet har även samverkat med andra myndigheter i planeringen och utbyggnaden av vindkraft inom ramen för bl.a. Vindlov. Samverkan med Boverket, Arkitekturmuseet och Formas har rört frågor om stadsutveckling. Samarbetet innebär fler och större kontaktytor med andra myndigheter och organisationer i samhället. Riksantikvarieämbetet har bidragit till en seminarieserie om hur man kan arbeta framtidsinriktat med krympande städer. Arrangemangen planeras och genomförs av 59

62 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING de fyra samverkansmyndigheterna tillsammans med Småkom, Sveriges kommuner och landsting och tre kommuner. Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Boverket och Arkitektur- och designcentrum har samarbetat i regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Resultatet har redovisats boken Konsten att gestalta offentliga miljöer. Samverkan mellan myndigheterna har bidragit till att utveckla nya arbetsformer och processer för planering och utformning av offentliga miljöer. Tillsammans med Boverket har en webbaserad vägledning, Tema kulturmiljö, om kulturmiljön i samhällsbyggandet tagits fram. I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och dess nätverk för samhällsbyggnadschefer har Riksantikvarieämbetet medverkat vid kommunala möten och seminarier. Så har exempelvis skett vid Stockholms kommuns samhällsbyggnadsakademi och vid SKL:s konferens om översiktlig planering. Medverkan har även skett i Boverkets uppdrag att samordna de statliga myndigheternas riksintressearbete. Riksantikvarieämbetet har inför kulturhuvudstadsåret deltagit i seminarier, workshops och olika planeringsmöten tillsammans med representanter från Umeå kommun och andra berörda aktörer för att utveckla och diskutera potentiella samverkansmöjligheter. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med sju andra myndigheter verkat för hållbar landskapsförvaltning och med dessa genomfört en nationell konferens, Landskapsforum 2013, med drygt 300 deltagare. Tillsammans med Naturvårdsverket och Region Västra Götaland har myndigheten medverkat i ett projekt som syftar till lokal tillämpning av den europeiska landskapskonventionen. För att främja turism- och destinationsutvecklingen i Sverige arrangerade Riksantikvarieämbetet i samarbete med Tillväxtverket och Stockholm Visitors Board en inspirationsdag om kulturmiljö och turismutveckling. Samverkan inom kulturarvssektorn Grunden för det offentliga kulturarvsarbetet är de aktörer som verkar utifrån ett kulturarvsuppdrag och huvudsakligen finansieras av offentliga medel. Riksantikvarieämbetet har samverkat med Statens kulturråd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Detta har skett såväl i den externa arbetsgruppen om Kulturrådets riktlinjer avseende den kvalitativa uppföljningen av kultursamverkansmodellen som i beredningsprocessen av regionernas kulturplaner 2013/14. Riksantikvarieämbetet har också deltagit i Kulturrådets beredning av regionernas kulturplaner. Ett effektivt kulturmiljöarbete är beroende av en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Den samverkansmodell som etablerats har fortsatt att utvecklats under året. De övergripande resultaten av samverkan är en ökad insikt om respektive myndighets ansvar och roll, en bättre dialog och därmed en mera effektiv hantering av gemensamma frågor. Även arbetet med att med att klargöra Riksantikvarieämbetets övergripande ansvar enligt KML, Riksantikvarieämbetets överinseendeuppdrag, har fortsatt. En ny och tredje överenskommelse om regional utvecklingssamverkan har ingåtts mellan Landstinget Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarien har haft diskussioner med politiker i Region Skåne och i Västra Götalandsregionen. Samtalen har rört kulturmiljöarbetets inriktning, organisation och ansvarsfördelning. 60

63 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Riksantikvarieämbetet ansvarar tillsammans med Statens kulturråd för Kulturkontakt Sverige, som på uppdrag av Europeiska kommissionen informerar om EU:s kulturprogram. Under året har Riksantikvarieämbetet tillsammans med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet lämnat förslag på hur myndigheternas uppdrag som kontaktkontor för information, rådgivning och stöd kring EU:s kulturprogram och medieprogram bättre kan organiseras. Riksantikvarieämbetet har fortsatt att i samverkan med Institutet för språk och folkminnen, arbeta med implementeringen av Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. I samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Historiska museet och Berättarministeriet har pilotprojektet Arkeologibyrån genomförts. De tre institutionerna samverkade utifrån sina respektive erfarenheter för att med historien som verktyg försöka stärka barns skrivande. Under 2013 anslöt sig 16 nya institutioner till K-samsök. K-samsök är inte bara en samarbetsyta mellan Riksantikvarieämbetet och museerna, utan även en mötesplats för museernas systemförvaltare och utvecklingsansvariga. Vid Samlingsforum, som i år genomfördes i samarbete med Värmlands Museum och Riksförbundet för Sveriges Museer, deltog drygt 130 personer. Genom en överenskommelse med Naturhistoriska Riksmuseet tar Riksantikvarieämbetet från 2014 över ansvaret för de svenska museernas och arkivens nätverk om skadedjurshantering, PRE-MAL. Näringslivet, organisationer och det civila samhället Näringslivet, lokala och regionala organisationer och det civila samhället är viktiga resurser och samverkansparter för att kulturarvet ska kunna hållas levande. Riksantikvarieämbetet har, i samverkan med bl.a. Svenska kyrkan och länsstyrelserna, genomfört en utvärdering av hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts. Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan arrangerade i maj den gemensamma, årliga kulturarvskonferensen i Karlstad. Årets tema var Plats för berättelse. Arbetet vid Riksantikvarieämbetets olika besöksmål bedrivs i nära samverkan med lokala och regionala aktörer. Under året har en ny förvaltningsplan för världsarvet Birka och Hovgården tagits fram i samverkan med länsstyrelsen i Stockholms län och Ekerö kommun. Planen omfattar programperioden Vid Glimmingehus har myndigheten deltagit i Kultur Skånes arbete med att ta fram en regional handlingsplan som omfattar kulturarvssektorn i hela regionen för perioden Deltagandet i det lokala samverkansprojektet Kulturhistorien växte under året genom samarbeten med Folkuniversitetet, lokala hembygdsföreningar, Musik i Syd och Österlens folkhögskola. Riksantikvarieämbetet har ett utvecklat samarbete med representanter för näringsliv, organisationer och det civila samhället på kulturvårdsområdet. Främst har verksamheten fokuserats på byggnads- och landskapsvård, samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap. Ett flertal branschmöten, konferenser och workshops har arrangerats, tillsammans med samarbetspartners från såväl kulturarvssektorn som andra sektorer. Med stöd av ett webbforum, Kulturvårdsforum, samlas drygt 1300 aktörer i mer än 60 olika grupper. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Föreningen Världsarv i Sverige (ViS) arbetat med möjligheter och utmaningar kring världsarven som besöksmål. Under 2013 har fyra arbetsgrupper, med 61

64 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING syftet att dra nytta av varandras kompetenser och utbyta erfarenheter inom olika områden, bildats. I sin roll som strategisk myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken på kulturområdet har samverkan genomförts med olika funktionshindersorganisationer. En handbok har tagits fram för ökad tillgänglighet i natur- och kulturmiljöer, tillsammans med Naturvårdsverket och Handisam. Kompetensutveckling Riksantikvarieämbetet måste säkerställa att kunskap och kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att lyckas med myndighetens uppdrag är förmågan att rekrytera, attrahera, utveckla och behålla kompetens avgörande. Därför har flera insatser genomförts inom ramen för området kompetensförsörjning. Riksantikvarieämbetet har sedan 2012 satsat på ett medarbetarskapsprogram. Syftet är att stärka medarbetarskapet för att i högre utsträckning nå myndighetens vision och mål, i enlighet med den gemensamma värdegrunden. Inriktningen i medarbetarskapsprogrammet är att tydliggöra roller, skapa förståelse för den organisation och det sammanhang man arbetar i, ge stöd för att förbättra kommunikationen samt att förmedla kunskap om hur arbetsgrupper utvecklas och hur man kan bidra till konstruktivt samspel i sådana grupper. Den tredje delen av programmet startade under hösten 2013 och handlar om kommunikation. Myndigheten har också ett chefsprogram med samma inriktning som medarbetarskapsprogrammet. Chefsprogrammet och medarbetarprogrammet är medel för att stärka myndighetens attraktivitet som arbetsgivare. Dessa två program, som är en satsning över lång tid, utformas gemensamt för att tydliggöra myndighetens ambition kring samverkan och partnerskap. Under 2013 har aktiviteter med inriktning på den gemensamma statliga värdegrunden genomförts. Myndighetens egna värdeord, samverkan, öppenhet och professionalism har förtydligats och ett arbete med att levandegöra dessa värdeord kommer att ske under Myndigheten har också ingått i Attraktiv arbetsgivare, ett program för statliga myndigheter som avslutas under rekryteringar, varav tre chefsrekryteringar har genomförts. För att säkerställa att rekryteringarna sker i linje med myndighetens kompetensbehov tas kravprofil fram i samverkan med personalenheten och de fackliga företrädarna. Kravanalysen bygger på en kompetensbaserad rekrytering och intervjumetodik. Centrala introduktionsutbildningar har genomförts för nya chefer och medarbetare. En kompetensförsörjningsstrategi kommer att utarbetas under Årligen avsätts särskilda partsöverenskomna medel för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder att användas i ett aktivt omställningsarbete. Under 2013 beslöts att dessa medel tydligare ska inriktas mot just lokalt och aktivt omställningsarbete. Under 2013 har 87 medarbetare beviljats medel för kompetensutveckling inom ett eget intresseområde. Under året har Riksantikvarieämbetet haft 502 anställda medarbetare, varav 336 tills vidare. Medeltalet anställda var 420 och beräknat i årsarbetskrafter 371. Under den senaste femårsperioden har antalet tillsvidareanställda medarbetare minskat från 348 till

65 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa Jämställdhet och mångfald Riksantikvarieämbetets interna arbete med jämställdhet och mångfald sker bl.a. genom en kontinuerlig utveckling av interna styrdokument. Under året har myndighetens jämställdhetsplan reviderats och i samband med den har även en lönekartläggning genomförts för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Tillsammans med cirka 240 andra organisationer mäts Riksantikvarieämbetet varje år i vad som kallas JÄMIX. Det är ett jämställdhetsindex som sammanfattar hur jämställdheten ser ut i den egna organisationen och gör det möjligt att jämföra sig med övriga medverkande organisationer. Indexet bygger på nio nyckeltal som är centrala aspekter av jämställdheten i en organisation. De nio nyckeltalen behandlar könsfördelning inom yrkesgrupper och högsta ledningen, karriärmöjligheter, lön, ohälsa, föräldraskap, arbetstider, anställningstrygghet och om det bedrivs ett aktivt arbete med jämställdhetsplanen. Med stöd av mätningen förs en kontinuerlig dialog om utveckling och uppföljning av myndighetens interna arbete med jämställdet och mångfald. Mätningen genomförs av Nyckeltalsinstitutet. Riksantikvarieämbetet hade vid 2013 års mätning 113 poäng av maximalt 180. Organisationen med högst poäng hade 160. Medianvärdet var 121 poäng. Årets mätning indikerar att det finns skillnader mellan kvinnor och män i ett antal av parametrarna. En analys av resultatet har påbörjats. Det är viktigt att få till en bra grund för fortsatt dialog om jämställdhet och mångfald med fokus på en verksamhetsutveckling där alla medarbetares kompetens tas till vara på bästa sätt. Arbetsmiljö och hälsa Överlag har Riksantikvarieämbetet etablerade rutiner för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Alla medarbetare erbjuds en friskvårdstimme per vecka eller ersättning med halva kostnaden för friskvårdsaktiviteter. Under 2013 har myndigheten upphandlat en ny leverantör av medarbetarundersökning med fokus på ett aktivt arbete med handlingsplaner utifrån resultatet. Den nya undersökningen ska genomföras årligen. Arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud har genomförts och ett nytt huvudskyddsombud har utsetts. Tabell 31. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid ,5 2,7 2,6 36,0 19,6 21,1 4,4 3,4 3,3 2,4 1,8 1,7 1,1 0,9 2,3 3,2 2,7 2,6 4,1 2,8 2, uppgick antalet sjukfrånvarotimmar till 3,4 % av ordinarie arbetstid. Siffran för samma period 2012 var 2,7 % och ,6 %. Under de senaste åren har sjukfrånvaron ökat inom alla åldersgrupper utom inom gruppen 29 år eller yngre. Det är myndighetens långtidssjukfrånvaro (36,4 %) som står för en stor del av ökningen och det gäller både män och kvinnors sjukfrånvaro Vad gäller myndighetens långtidssjukskrivningar så har vi bl.a. tagit stöd i företagshälsovården Previas tjänst rehabkoordinator för att arbeta med dessa. Riksantikvarieämbetet har som mål att minska sjukfrånvaro bland både män och kvinnor samt att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser. 63

66 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Lokalkostnader Tabell 32. Hyreskostnader inklusive uppvärmning samt elkostnad och övrig skötsel av hyrda lokaler (tkr) Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet Lokalhyror Elkostnad Reparationer och underhåll 322 Övriga driftskostnader Summa Tabell 34. Avgiftsbelagd verksamhet, utfall i tkr Tabell 33. Lokalkostnader fördelade per respektive hyresvärd (tkr) 2013 Statens Fastighetsverk RBS nordisk Renting AB Fastighetsbolaget Reglaget AB Realia Fastighets AB Väderholmen (Stockholm) KB Platzer Forsåker 1:196 (Mölndal) Cineasten AB (Lund) Klövern Ström AB (Linköping) Vasakronan Uppsala City AB Övriga Summa Verksamhet +/- t o m / Int Kost / Ack. +/- utgå Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning Arkeologisk uppdragsverksamhet 1) Museitjänster 2) Butiksförsäljning besöksmål Summa ) Den Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) inkluderar här även Intrasis. Intrasis särredovisades 2011 men redovisas nu som en del av UV. 2) Svensk Museitjänst fördes över till Riksantikvarieämbetet den 1 januari Ackumulerat saldo per , tkr, överfördes från Riksarkivet. Den arkeologiska uppdragsverksamhetens (UV) lönsamhet försämrades under 2000-talet. UV hade svårt att anpassa verksamheten till en ökad konkurrens och en tidvis sjunkande uppdragsvolym. Förutom känslighet för konjunktursvängningar präglas arkeologiverksamheten av stora säsongsvariationer. Under vintersäsong kan inte de fasta kostnaderna täckas och endast med en uppdragsmässigt bra sommarsäsong kan detta tas igen. Under 2009 gjordes ett större förändringsarbete i syfte att förbättra UV:s lönsamhet. Regionkontoret i Örebro stängdes och antalet chefer halverades. Det visade sig att dessa åtgärder inte var tillräckliga utan en ny handlingsplan togs fram som beslutades i december Handlingsplanens fokus var att minska kostnaderna på kort och lång sikt och att öka debiteringsgraden. Effekten av handlingsplanen är ett positivt resultat för Utsikterna att uppnå en ekonomiskt stabil situation för UV bedöms nu vara goda. UV:s marknadsposition är stark. Arbetet enligt handlingsplanen fortgår och ekonomin står kontinuerligt i fokus. Det ackumulerade underskottet är dock så stort att det kommer att ta många år att eliminera det. UV kommer, enligt regeringsbeslut, att föras över till Statens historiska museer per den 1 januari Svensk Museitjänst överfördes från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet Verksamhetens ackumulerade underskott uppgick vid överföringstillfället till 19,7 mnkr. Trots att verksamheten delfinansierades med anslagsmedel hade den sedan starten på 1990-talet inte visat positivt resultat något år. Ett arbete påbörjades omedelbart med att genomlysa verksamheten i syfte att vidta åtgärder för att uppnå det ekonomiska målet på kort och lång sikt. Hyressättningen och verksamhetens kostnader har stått i fokus och sedan 2011 har resultaten varit positiva. Från och med 2012 är det inte möjligt att tillföra anslagsmedel. Bedömningen är att verksamheten är ekonomiskt stabil och att det finns goda möjligheter att höja hyrorna efter hand för att i ökande takt kunna minska det ackumulerade underskottet. Butiksförsäljningen vid Riksantikvarieämbetets besöksmål har redovisats som ett separat avgiftsområde sedan Verksamheten har sedan dess visat underskott. Besöksmålen är relativt små och det har varit svårt att anpassa verksamheten till det ekonomiska målet i kombination med vikande besöksantal. Vid flera tillfällen har genomlysning gjorts av butiksytor, bemanning och inköp. En ny handlingsplan har nu tagits fram där genomlysning av sortiment, målgrupp, inköpsrutiner, prissättning, marknadsföring och försäljningsmetoder ska genomföras. Målsättningen är att minska det ackumulerade underskottet med 200 tkr på tre år. De stora ackumulerade underskotten belastar myndighetens räntekonto. På räntekontot finns också myndighetens förutbetalda intäkter och oförbrukade bidrag varav de sistnämnda i allt väsentligt inte är hänförliga till den avgiftsbelagda verksamheten. Detta innebär att behovet av en räntekontokredit inte är så stort som de ackumulerade underskotten annars skulle kräva.

67 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Kvalitativa aspekter Kvalitativa aspekter definieras som grad av uppfyllnad av insatsområdenas mål. Belägg för resultaten fås genom NKI som genomförs vart tredje år, liksom årliga utmärkelser och liknande. Riksantikvarieämbetet har tre strategiska focus för utveckling av myndighetens roll för uppbyggnad av kunskap och insikt om kulturarvets värden. Ha koll och veta Mål: Riksantikvarieämbetet har relevant kunskap och god överblick över tillståndet i kulturmiljön och förutsättningar för kulturarvsarbetet. Synas och vara känd Mål: Riksantikvarieämbetets information efterfrågas och myndighetens budskap är kända samt svarar mot dagsaktuella frågor och långsiktiga trender i samhället. Lyssna och agera Mål: Riksantikvarieämbetet medarbetare är lyhörda för andra aktörers behov, tar initiativ och samverkar för att stärka arbetet med en hållbar samhällsutveckling. För att mäta myndighetens målgruppers uppfattning om hur dessa mål nås genomfördes hösten 2011 en målgruppsenkät. Målgrupperna var myndigheter, länsstyrelser, svenska kyrkan, museer, universitet och högskolor samt regioner och kommuner. Resultatet av enkäten förelåg i mars Totalt 224 kontaktpersoner besvarade enkäten. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 54 procent. För att höja NKI (Nöjd-Kund-Index) är det framför allt Riksantikvarieämbetets informationsförmedling som behöver förbättras. Nöjd-kund-Index (NKI) Effektivitet Kompetens Bemötande Tillgänglighet Information Förtroende NKI. Helheten Statistiska centralbyråns analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för helheten, dels av ett antal aspekter av verksamheten. Helehetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor: Hur nöjd är du med Riksantikvarieämbetet som myndighet i sin helhet? Hur väl uppfyller Riksantikvarieämbetet som myndighet dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt Riksantikvarieämbete. Hur nära eller hur långt ifrån ett sådant ideal kommer Riksantikvarie ämbetet? Tolkning av skalan: Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex 75 eller högre klassas som mycket nöjd. 65

68 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING Ett antal glädjande resultat finns Riksantikvarieämbetet nominerades till årets bästa myndighetssajt av Internet World. De utser varje år de 100 bästa svenska webbplatserna i 16 olika kategorier. Riksantikvarieämbetets webbplats var nominerad för tredje gången och kom med på listan över de fem bästa myndighetswebbplatserna. Vann gjorde Försvarsmaktens nya webplats. Omdömet från juryn: När man minst anar det, på sajten där Riksantikvarieämbetet informerar om lagstiftning för skydd av fornlämningar och nyheter inom konserveringsvetenskap, hittar besökaren en sajt med vågad form och smart upplägg. Raa.se sätter söket i centrum, helt rätt för det mobila tänket som finns på hela webbplatsen. Redaktionen bakom sajten använder det öppna nätets möjligheter genom att exempelvis använda sig av creative commonsbilder i sitt material, samtidigt som de på ett självklart sätt gör sitt eget material enkelt att dela i flera forum. Myndigheten var även nominerad till Arkiv 2013 som delas ut av DIK i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet. Juryns motivering var: Riksantikvarieämbetet arbetar för att öppna upp den digitala kulturarvsallmänningen genom ny teknik och sociala medier. De är en inspirationskälla för andra arkiv och en föregångare som banat väg för andra. Riksantikvarieämbetet är på god väg att skapa en efterlängtad infrastruktur för hela kulturarvssektorn. De använder den nya tekniken på ett föredömligt sätt, för att finnas där människorna är. Utmärkelsen gick till Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Inom klimat- och energiområdet har Riksantikvarieämbetet varit delprojektledare för EU-projektet Co2olBricks. Projektet fick kvalitetsutmärkelsen flagship project i EU:s Östersjöstrategi och har lyfts fram som ett föredöme för andra EU-projekt. För att säkerställa en effektiv förvaltning av Platsr har en oberoende utvärdering genomförts. Sammanfattningen lyder: Vad det gäller koden och strukturen hos systemet är den samlade bedömningen att dessa håller en godkänd nivå på en övergripande nivå. På en mer detaljerad nivå så finns en mängd mindre brister och förbättringsmöjligheter. De bedöms kunna åtgärdas inom ramen av normal förvaltning av systemet. Avseende användargränssnittet och interaktionsdesignen hos Platsr är bedömningen att det även där finns en mängd mindre åtgärdar som kan utföras för att öka användbarheten. Till det kommer även några större brister där vissa arbetsflöden och dialoger borde ses över för att förenkla gränssnittet. I samband med att en varumärkesplattform togs fram genomfördes djupintervjuer med ett tiotal av myndighetens viktigaste användare inom sektorn. Dessa bekräftade slutsatserna från tidigare breda kundundersökningar. Riksantikvarieämbetet är känt och trovärdigt. Ett arbete återstår dock för att bli tydligare. Övriga uppdrag Tabell 35. Särskilda uppdrag Regleringsbrevets uppdrag Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning Redovisat Hus med historia Kyrkoantikvarisk ersättning Umeå Europas kulturhuvudstad

69 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Riksantikvarieämbetets instruktion och redovisning av prestationer 1 Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. 2 Myndigheten ska särskilt 1. verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas till vara samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande, Sid 13, tabell 3 ärenden och remisser kulturminnen Sid 50, tabell 26 höstmöte 2. verka för ett försvarat och bevarat kulturarv samt ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer, Sid 19, tabell 5 ärenden och remisser samhällsbyggnad Sid 50, tabell 26 höstmöte 3. leda och samordna arbetet med att bygga upp kunskapen om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål, Sid 47, tabell 22 Platsr Sid 50, tabell 26 höstmöte 4. vårda och visa de kulturmiljöer som står under myndighetens förvaltning, Sid 40 41, tabeller besöksmål 5. samordna frågor om konservering och vård av byggnader, föremål och annat kulturhistoriskt material, Sid 34, tabell 10 samordning av kulturvårdsfrågor Sid 34, tabell 11 resultat av analysarbete 6. utföra arkeologiska undersökningar, Sid 55, tabell 29 arkeologisk uppdragsverksamhet 7. besluta om förvaltning av fornfynd, Sid 15, tabell 4 fyndfördelning och fyndinlösen 8. följa det regionala kulturmiljöarbetet samt stödja länsstyrelserna och de regionala museerna, Sid 25, tabell 6 kulturmiljövårdsanslaget Sid 19, tabell 5 ärenden och remisser 9. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. Förordning (2009:1564). Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling Sid 47, tabell 22 Platsr Sid 50, tabell 26 höstmöte 3 Myndigheten ska även 1. bedriva informations- och rådgivningsverksamhet samt främja utbildning om kulturmiljön, kulturminnen, kulturföremål och om vård av dessa, Sid 50, tabell 26 höstmöte 2. verka för att resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet utnyttjas inom kulturvården, Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling 67

70 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 RESULTATREDOVISNING 3. verka för att kulturhistorisk värdering och urval utvecklas samt att kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål av särskild betydelse skyddas och vårdas, Sid 19, tabell 5 ärenden och remisser Sid 50, tabell 26 höstmöte 4. verka för att det finns ändamålsenliga system och metoder för arbetet med kulturmiljön och kulturarvet, Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling 5. följa upp och utvärdera kulturmiljöområdets styrmedel och arbetssätt, Sid 25, tabell 6 kulturmiljövårdsanslaget 6. förvalta nationella databaser för kulturhistorisk information, Sid 49, tabell 23 FMIS, BBR, KMB Sid 47, tabell 22 Platsr 7. integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Förordning (2009:746). Sid 40 41, tabeller besöksmålen 4 Utöver de uppgifter som myndigheten har enligt 1 3 får den tillhandahålla varor samt åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra tjänster inom sitt verksamhetsområde. Sid 55, tabell 29 arkeologisk uppdragsverksamhet Sid 35, tabell 14 SMT 5 Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås, och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en strategi som förtydligar ansvar och roller för arbetet med att följa upp tillståndet för kulturmiljön enligt miljökvalitetsmålen. I övrigt kan merparten av myndighetens (bevarande)arbete sägas bidra till att uppfylla miljömålen. Riksantikvarieämbetet bistår även de myndigheter som har ett särskilt ansvar för att följa upp miljökvalitetsmålen med underlag. Som några exempel kan nämnas deltagande i referensgrupper för Skogsstyrelsen Dialog om hänsyn inom skogsbruket. Som ett resultat av denna samverkan har rapporter utgivits av Skogsstyrelsen och skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd har reviderats. Myndigheten har även medverkat i utvecklingen av webbportalen Vindlov och deltagit i forskningsprogrammet Vindval med syftet att stödja en utbyggnad av förnybar energiproduktion på ett miljöanpassat sätt. Genom KMV-anslaget har ekonomiska bidrag givits för att ta fram planeringsunderlag för åtgärd 20 i vattendistriktens åtgärdsprogram samt till Kulturreservat. 6 Myndigheten har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till ämbetets verksamhetsområde. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Sid 40 41, tabell besöksmålen och beskrivning på sid

71 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING Riksantikvarieämbetet ska för myndigheter och andra som förvaltar kulturarv tillhandahålla vissa museitjänster som förvaring och förebyggande föremålsvård. Förordning (2009:1564). Sid 35, tabell 14 SMT 8 Myndigheten ska ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom områdena kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numismatik. Myndigheten förvaltar Kungl. Vitterhets Historie- och Antikvitets Akademiens arkiv från tiden före den 1 juli 1975 och dess bibliotek. Sid 23, tabell bibliotekssamlingar och informationstorg Transparens Redovisning av prestationer För beräkning av overheadkostnad för respektive prestation har personår använts som fördelningsnyckel. Antal personår per prestation är uppskattade. För beräkning av hyra per prestation har kostnaden fördelats utifrån faktiskt utnyttjad yta. De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat redovisas genom bedömning av måluppfyllnad av insatsområdernas mål. Belägg för resultaten fås genom NKI som genomförs vart tredje år, samt genom årliga utmärkelser och liknande. 69

72 Finansiell redovisning perioden januari till december 2013

73 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad utnyttjad Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret - beviljad maximalt utnyttjad Räntekonto hos Riksgäldskontoret - räntekostnader ränteintäkter Avgiftsintäkter och andra ersättningar - disponerar Arkeologisk uppdragsverksamhet - beräknade intäkter verkliga intäkter Anslagskredit Anslag Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 1) - beviljad utnyttjad Anslag Riksantikvarieämbetet - beviljad utnyttjad Anslag Bidrag till kulturmiljövård - beviljad utnyttjad Anslag Lönebidrag och Samhall m.m beviljad utnyttjad Utgående överföringsbelopp ap 1 och 2 Riksantikvarieämbetets, förvaltningskostnader (ram) ap 1 och 2 Bidrag till kulturmiljövård (ram) ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden Utestående bemyndiganden Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Personal Medeltal antal anställda Antal årsarbetskrafter Driftkostnad per årsarbetskraft ) Tidigare ap

74 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet 8 Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 0 0 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 0 Lämnade bidrag Saldo transfereringar 0 0 Årets kapitalförändring 10 Årets kapitalförändring SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

75 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 11 Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 12 Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Summa Materiella anläggningstillgångar Varulager mm Varulager och förråd Summa Varulager mm Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Fordringar Periodavgränsningsposter 13 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket 14 Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank 15 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 11 5 Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 16 Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Myndighetskapital Avsättningar 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Avsättningar

76 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning (tkr) Not Skulder mm 18 Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder mm Periodavgränsningsposter 19 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Myndigheten har inga utestående ansvarsförbindelser. 74

77 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Anslagsredovisning Anslag UO ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. UO ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) UO ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader (ram) UO ap 2 Kulturarvs-IT (ram) UO ap 1 Bidrag till kulturmiljövård (ram) UO ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer (ram) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp ) Summa ) Satsningen Kulturarvslyftet har inte fått det genomslag som förväntades. Antalet ansökningar och påbörjade projekt har inte svarat mot de medel som tilldelats. Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster Övriga inkomster Se not 8 om uppbördsverksamhet. Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen Anslag UO ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Tilldelat bemyndigande (ram) Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtaganden fördelning per år

78 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Villkor för anslag Anslag Finansiellt villkor Utfall UO Riksantikvarieämbetet (ram) ap 1 Riksantikvarieämbetet förvaltningskostnader Bidrag till organisationer inom kulturmiljövårdens område, högst UO Bidrag till kulturmiljövård (ram) ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård enligt 2 5, 7,8 och 13 enl förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av kulturmiljöer varav förvaltning och utveckling av K-samsök Regionala och kommunala kunskapsunderlag i enlighet med 9 bidragsförordningen enligt ovan, högst Licensavgifter för digital fornminnesinformation Arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enl 10 bidragsförordningen, högst Ersättning enl 3 kap 10 lagen (1988:950) om kulturminnen mm - 0 Bidrag enl 2 kap 14 samt 2 kap 7, 8 och 15 lagen (1988:950) Konserveringsinsatser Intrångsersättnng får betalas ut vid beslut om kulturreservat - 0 UO Lönebidrag och samhall m.m. (ram) ap 2 Kulturarvslyftet Bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet Varav projekt som anordnas av Riksantikvarieämbetet Administration av Kulturarvslyftet

79 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad efter den uppställning som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdag för löpande redovisningen har varit den 3 januari Fordringar har upptagits till belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag eller där fordringseller skuldbeloppet ej är känt vid brytdagen, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningsposter har belopp över 20 tkr bokförts. Skulderna har tagits upp till det nominella värdet på bokslutsdagen. Lagret består av souvenirer, böcker och linoljefärjslikaren Lino. Lagren av souvenirer har värderats till beräknat inköpsvärde för kuranta varor. Lagren av egenproducerade böcker har värderats till beräknat försäljningsvärde för kuranta böcker. Lager av linoljefärjslikaren har beräknats till försäljningsvärdet. Materiella och immateriella anskaffningar med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffnings- värde på minst 20 tkr, eller immateriella anläggningstillgångar till ett värde av minst 100 tkr, har redovisats som anläggningstillgångar. På anskaffningsvärdet har linjär avskrivning gjorts utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Från år 2013 tas lån för samtliga anläggningstillgångar som ska lånefinansieras även under uppförandetiden. Det innebär att anläggningar som ännu inte aktiverats för avskrivning belånas. Under 2013 har en anläggningstillgång omklassificerats från anläggningsgrupp Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar till anläggningsgrupp för Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalen i balansräkningen och i not för 2012 har justerats för att underlätta jämförelsen mellan åren. Följande avskrivningstider tillämpas Balanserad utveckling, rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgifter på annans fastighet, SMT Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3 5 år år 3 10 år 3 30 år 3 7 år Övriga upplysningar Uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret redovisas i resultatredovisningen. Uppgifter om insynsråd och ledande befattningshavare enligt FÅB 7 kap2 Ledning Ersättning utbetald under år 2013, tkr Lars Amréus Knut Weibull 996 Ledamöter i insynsrådet Ersättningen fördelas enligt följande Ulf Boman 5 Sara Haag 2 Henrik Larsson 6 Karin O Connor 6 Summa 18 Styrelseuppdrag 2013 Ulf Boman Sara Haag Henrik Larsson Karin O`Connor Lars Amréus Boman Wiking Konsultation AB Sara Haag AB Hummelbos Byggnadsvård AB Buttle Kalk AB Telge Energi AB SOS Barnbyar Corporate Crativity AB Jumperfabriken AB Stiftelsen för föremålsvård i Kiruna Insynsrådet för Länstyrelsen Gotland Riksantikvarieämbetet har under 2013 överskridit beloppsgränsen för direktupphandling, enligt lagen ( ) om offentlig upphandling, från 14 leverantörer till ett belopp om knappt 24 mnkr. Under året har ytterligare en rättsutredning genomförts för att bedöma om det finns skäl att inte upphandla underkonsulter i samband med KMLundersökningar (dokument-id REDO ). Slutsaten är att dessa tjänster inte kan bedömas vara undantagna från upphandlingsskyldigheten. Upphandling av C14-analyser är påbörjad. Analys pågår för att definiera vilka av underökningarnas övriga deltjänster som bör upphandlas. Samråd sker med SHMM för att klarlägga avtalsansvar i aktuella upphandlingar kopplade till den arkeologiska uppdragsverksamheten. Under året har upphandlingsverktyget TendSign anskaffats. 77

80 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag UO ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader UO ap 1 Bidrag till kulturmiljövård UO ap 2 Lönebidrag och samhall m.m UO ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Summa intäkter av anslag Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgiftsbelagd verksamhet Arkeologiska undersökningar varav tjänstexport Övrig avgiftsbelagd verksamhet Svensk Museitjänst Entrémedel Konserveringsavgifter 0 28 Transportavgifter 0 51 Butiksförsäljning vid besöksmål Övriga avgifter avgiftsbelagd verksamhet Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191) enligt 4 Publikationer Konferenser/kurser Hyresintäkter Resurssamodning Övrigt enligt 15 Fotostatkopior Andra ersättningar Andra ersättningar Summa Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat relativt Förklaringen är främst att intäkterna för den arkeologiska uppdragsverksamheten har ökat. Not 3 Intäkter av bidrag Statliga myndigheter Mellanstatliga organ (EU projekt) Icke statliga bidrag Summa intäkter av bidrag Inga sponsringsintäkter har mottagits under året. Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter räntkonto hos RGK Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter De höga finansiella intäkterna 2012 kan hänföras till retroaktiv ränta som erhållits från Statens pensionsverk. 78

81 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Noter till resultaträkningen Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier mm Övrigt Totalt lönekostnader Not 6 Övriga driftkostnader Ökningen av de övriga driftkostnaderna 2013 relativt 2012 förklaras av entreprenadkostnader för renoveringen av Visby ringmur, den arkeologiska uppdragsverksamhetens högre omsättning samt av högre kostnader för arkeologi enligt kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 14. Not Finansiella kostnader Räntekostnader lån hos RGK Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget för uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Beloppet 2013 avser en intäkt vid förrättning vid ett marksskifte års belopp avser försäljningsintäkt för en fastighet. Intäkterna har rapporterats mot inkomsttitel. Not 9 Lämnade bidrag Bidrag har fördelats från följande anslag: UO ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. Avser arbetsmarknadssatsningen Kulturarvslyftet. Kulturarvslyftet redovisas utförligt i en separat rapport. UO ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Se ytterligare info om bidragsfördelningen i tabell 1 samt tabell 2 (sid 9). UO ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader Avser bidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet. UO ap 2 Kulturarvs-IT Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturarvs-IT (sid 51). UO ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid 25 31). UO ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid 25 31) Summa lämnade bidrag Not 10 Årets kapitalförändring Avskrivning av invärderaderade anläggningstillgångar Avskrivning av tidigare anslagsfinansierade tillgångar Resultat av arkeologisk uppdragsverksamhet Resultat av butiksförsäljning besöksmål Resultat Svensk Museitjänst Avsättning ränta donationskapital 1 5 Årets kapitalförändring

82 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Korrigering av anskaffningsvärde Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar 0 63 Årets skrotning Ack avskrivningar UB Bokfört värde rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar En anläggningstillgång har tidigare felaktigt legat i anläggningsgruppen rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar. Detta har korrigerats under året och anläggningen har flyttats till anläggningsgruppen balanserade utgifter för utveckling. För att underlätta jämförelser mellan åren har även sifforna för 2012 korrigerats. Not 12 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar UB Summa byggnader, mark och annan fast egendom RAÄ ansvarar för ca 150 fastigheter och ett 70-tal kulturmiljöer. Fastighetsbeståndet består av ruiner, runstenar, forngravar och kyrkor mm. Det finns fastigheter som inte är upptagna i balansräkningen som saknar anskaffningsvärde. Något krav på invärdering av tillgångar som anskaffats tidigare än 2003 finns inte. RAÄ har därför inte invärderat dessa tillgångar vilka följdaktligen inte har något värde i bokföringen. Fastigheternas taxeringsvärde uppgår till tkr. 80

83 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Noter till balansräkningen Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar 42 5 Ack avskrivningar UB Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer mm Konst och andra ej avskrivningsbara tillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 50 Avslutade inlösensärenden Anskaffningsvärde UB Bokfört värde Summa materiella anläggningstillgångar Not 13 Periodavgränsningsposter fordringar Förutbetalda kostnader Hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Fordringar projekt RAÄ exkl. UV Summa Upplupna intäkter Projektfordringar UV Övriga upplupna intäkter Summa Summa periodavgräningsposter fordringar

84 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 14 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Skulder avseende uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (bidrag) Medel hänförbara till transfereringar mm som betalts från icke räntebärande flöde (utbetalningar) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag utgifter Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat under året enligt undantagsregeln Fordran avs semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Totalt avräkning med statsverket Not 15 Kassa och bank Behållning på Räntekonto Kassa Bank 11 5 Summa Den ökade behållningen på räntekontot förklaras av att den arkeologiska uppdragsverksamheten har genererat ett positivt resultat 2013 om 5,2 mnkr års resultat uppgick till -6,9 mnkr. 82

85 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 Noter till balansräkningen Not 16 Myndighetskapital Statskapital Kulturtillgångar Anslagsfinansierade anläggningar IB Avskrivningar från föregående år Nyanskaffade under året Summa statkapital Donationskapital Donationskapital IB Kapitalför föreg år ränta -4-4 UB Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning föregående år Balanserad kapitalförändring föregående år Summa Årets kapitalförändring Summa myndighetskapital års kapitalförändring har 2013 disponerats enligt följande: tkr har förts mot statskapital avseende avskrivningar av anslagsfinansierade anläggningstillgångar, 4 tkr har förts mot donationskapital avseende ränta som ska tillföras donationskapitalet och resterande, tkr, som avser utfall i avgiftsfinansierade verksamheter samt avskrivning av invärderade anläggningstillgångar har förts mot den balanserade kaptalförändringen. Anslagsfinansierade anläggningstillgångar utgörs av informationssystemen Platser, K-samsök och Kringla vilka har finansierats med anslag 7:2, ap 1. Not 17 Avsättningar Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning varav särskild löneskatt Övriga avsättningar Avsättning lönekostnader avseende personal i omställning - årets förändring utgående balans Engångspremier särskild pensionsersättning - årets förändring utgående balans 0 0 Avsättning för särskild kompetensutveckling Ingående balans årets förändring utgående balans Summa

86 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2013 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 18 Skulder m.m Lån i Riksgäldskontoret Låneram enligt 20 lag (1996:1059) om statsbudgeten Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar Utgående låneskuld Räntekontokredit i riksgäldskontoret Beviljad kreditram Utgående skuld 0 0 Skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld statliga Övriga skulder, statliga Summa statliga skulder Leverantörsskuld övriga Övriga skulder Summa skulder m.m Lånet i Riksgäldskontoret skulle vid utgången av 2012 varit tkr. Vid låneupptag i december 2012 justerades lånebeloppet med fel belopp. Felet korrigerades i februari Not 19 Periodavgränsningsposter skulder Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter Upplupna löner inkl sociala avgifter Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag statliga Förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall: - inom tre månader mer än tre månader till ett år mer än ett år till tre år mer än om tre år Oförbrukade bidrag utomstatliga varav donationer Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter UV:s projekt övriga projekt Förutbetalda intäkter UV:s projekt statl projekt Befarade projektunderskott UV Förutbetalda hyresintäkter statliga Förutbetalda hyresintäkter utomstatliga Summa Summa periodavgränsningsposter skulder

87 Jag bedömer att Riksantikvarieämbetet utifrån givna resurser och genom att genomföra de prestationer som redovisas i huvudsak har nått målen för Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm Lars Amréus Riksantikvarie 85

88 a.d.e SWEDISH NATIONAL HE.RITACiE BOARD \J RIKSANTIKVARIEAMBETET