Folkhögskolornas ekonomi 2009

Transkript

1 Folkhögskolornas ekonomi 2009

2

3 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning års verksamhet 5 Jämförelse i fasta priser 6 Undersökningens uppläggning 8 Bakgrund och syfte 8 Undersökningens uppbyggnad 8 Bearbetning 10 Undersökningens resultat 11 Antal skolor med över- eller underskott 11 Resultatspridning 11 Totala intäkter och kostnader 11 Folkhögskoleverksamheten 12 Uppdrags- och projektverksamhet 12 Konferens- och övrig verksamheten 12 Intäkts- och kostnadsslag 13 Kostnad per deltagarvecka 13 Undervisningskostnaderna varierar 13 Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten 14 Inför framtida undersökningar 14 Tabellförteckning 14 Tabeller 15 Folkhögskolornas ekonomi

4 Inledning Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet. Undersökningarnas uppläggning har som en följd av förändrade verksamhetsformer successivt utvecklats. Inför verksamhetsåret 2005 genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet och Statistiska centralbyrån, SCB, en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Denna uppbyggnad har använts sedan dess. Undersökningen utgör en del av Folkbildningsrådets uppföljning av att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor. Den svarar också mot Folkbildningsrådets behov att följa den ekonomiska utvecklingen inom folkhögskolorna. Dessutom används uppgifterna för att kunna fullgöra återrapporteringen till regering och riksdag och ge utbildningsdepartementet underlag för budgetarbetet. SCB använder uppgifterna för att i sin statistik rapportera offentliga kostnader för utbildningsväsendet i Sverige. Folkhögskolorna kan även använda materialet för ekonomiska jämförelser. I tabeller med kommentarer redovisas folkhögskolornas resultat samt överskottens/underskottens omfattning. Dessutom redovisas kostnader och intäkter uppdelat på både kostnads/intäktsslag och på de tre verksamhetsområdena folkhögskoleverksamhet, uppdrags- och projektverksamhet samt konferens- och övrig verksamhet. Inom verksamhetsområde Arbetsmarknadsinsatser med medel förmedlade via Folkbildningsrådet har ingen verksamhet förekommit För att underlätta jämförbarheten har några nyckeltal i form av medelvärden tagits fram. Det gäller kostnader per deltagarvecka för undervisningspersonal och total kostnad i folkhögskoleverksamhet, intäkter per deltagarvecka avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter samt kostnader för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka. Antalet folkhögskolor har varit konstant 148 sedan Från 2008 har en landstingsfolkhögskola övergått till att bli rörelsefolkhögskola varför antalet landstingsfolkhögskolor 2009 är 42 och rörelsefolkhögskolor 106. Folkhögskolornas ekonomi

5 Sammanfattning Nyckeltal i fasta priser (mkr) Totala intäkter varav folkhögskoleverksamhet Totala kostnader varav folkhögskoleverksamhet Totalt resultat Antal skolor med överskott Antal skolor med underskott Medelvärden per folkhögskola (tkr) Resultat totala verksamheten Landstingsskolor Rörelseskolor Resultat folkhögskoleverksamhet Landstingsskolor Rörelseskolor års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,5 miljarder kronor varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kronor. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 23,8 miljoner kronor i totala intäkter. Variationen är stor - från intäkter på som lägst 7,8 miljoner kronor till som högst 100,6 miljoner kronor. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,5 miljarder kronor varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kronor. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 23,5 miljoner kronor i kostnader. 44 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 9 landstingsfolkhögskolor och 35 rörelsefolkhögskolor. 104 skolor visar ett överskott; 33 landstings- och 71 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 311 tkr per folkhögskola; för en landstingsfolkhögskola ett överskott med 89 tkr, för en rörelsefolkhögskola ett överskott med 399 tkr. Variationen är stor från ett underskott med som högst 2,9 miljoner kronor till ett överskott med som högst 9,1 miljoner kronor. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,9 miljarder kronor eller 81 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna (90 procent respektive 77 procent). Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,4 miljarder kronor eller 84 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kronor. 1,5 miljarder av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Folkhögskolornas ekonomi

6 Deltagarintäkternas del av omsättning är 14 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 77 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är underskottet 64 tkr medan det för landstingsskolorna är ett underskott med 111 tkr. Totalt 76 folkhögskolor visar ett underskott (22 landstings- och 54 rörelsefolkhögskolor) och 72 ett överskott (20 landstings- och 52 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet har inte funnits under Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 308 mkr eller 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna (10 respektive 6 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 45 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är underskottet 21 tkr medan det för landstingsskolorna är ett underskott med 111 tkr. Detta är första året som denna verksamhet visat underskott. 121 skolor genomförde denna verksamhet 88 rörelsefolkhögskolor och 33 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 358 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (13 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet verksamheten ett överskott per skola med 492 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna. (566 tkr) än för landstingsskolorna (317 tkr). 128 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 90 rörelse- och 38 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka Även kostnaden för undervisningspersonal var 2009 i genomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Jämförelse i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2007 ett överskott med 753 tkr ändrades detta till ett underskott med 12 tkr, medan det 2009 åter är ett överskott; nu 311 tkr. För rörelsefolkhögskolorna försämrades resultatet mellan 2007 och 2009 från ett överskott med 955 tkr till ett överskott med 399 tkr. För landstingsskolorna blev det en försämring från ett överskott med 260 tkr till ett överskott med 89 tkr per skola. Antal skolor med underskott fördubblades från 22 till 44 mellan 2007 och Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamhet Verksamheten svarar för 81 procent av skolornas intäkter och andelen har ökat något sedan Både 2008 och 2009 var det ett underskott av verksamheten visade rörelsefolkhögskolorna och hela verksamheten ett överskott. I genomsnitt visade resultatet per skola ett överskott med 43 tkr år 2007; 2008 var underskottet 376 tkr och 2009 var underskottet 77 tkr. Rörelsefolkhögskolornas underskott 2009 är lägre per skola 64 tkr jämfört med 111 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 11 till 76. Arbetsmarknadsinsatser Intäkterna av denna verksamhet utgjorde 2007 cirka 6 procent av den totala verksamheten. Under 2008 och 2009 förekom inte denna verksamhet. Folkhögskolornas ekonomi

7 Uppdrags- och projektverksamhet Verksamheten svarar alla tre åren för cirka 9 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet har ökat något till 121 skolor. Resultatet av verksamheten per skola har gått från ett överskott 2007 med 132 tkr till ett underskott 2009 med 45 tkr. Både för landstings- och rörelsefolkhögskolorna har en minskning skett. Det är första gången som denna verksamhet visar underskott. Konferens- och övrig verksamhet Verksamheten svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Från 2007 till 2009 har antalet skolor med denna verksamhet ökat från 110 till 128. Resultatet av verksamheten har alla tre åren redovisat ett överskott både för landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet har dock blivit lägre - för landstingsfolkhögskolorna; från 383 tkr per skola 2007 till 317 tkr år 2009 och för rörelsefolkhögskolorna från 637 tkr 2007 till 566 tkr år Folkhögskolornas ekonomi

8 Undersökningens uppläggning Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformulären. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag - ge uppgifter för budgetunderlaget till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av FBR och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2007 och 2008 presenteras uppgifterna omräknade till 2009 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller ej utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var fördelade på 43 landstings- och 105 rörelsefolkhögskolor. Från 2008 har det varit 42 landstings- och 106 rörelsefolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på följande verksamhetsområden: - Folkhögskoleverksamheten, d v s det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat med stöd av förordning och regleringsbrev. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningsverksamheten folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. Folkhögskolornas ekonomi

9 1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d v s bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som ej rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t ex särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom följande områden: - Intäkter från uppdragsutbildning. - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. - Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak ej genomför utbildning med egen undervisande personal. - I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. Folkhögskolornas ekonomi

10 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2009 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är - 1,031 för ,997 för 2008 Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser - huvudmännens kraftigt varierande ekonomiska förutsättningar. - skillnader i kursinriktning och arbetsformer - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska därvid särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Folkhögskolornas ekonomi

11 Undersökningens resultat Antal skolor med över- eller underskott Antal skolor med över- eller underskott i den totala verksamheten redovisas i tabell 1. Av tabell 1 framgår antalet folkhögskolor med underrespektive överskott. 104 folkhögskolor (70 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2009, en ökning med 6 skolor jämfört med Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 är det en minskning med 22 skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var tkr 2009 (673 tkr för 2008) och för landstingsfolkhögskolor 287 tkr (207 tkr för 2008). 44 folkhögskolor (30 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2009, en minskning med 6 skolor jämfört med Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 då 22 skolor visade underskott är det en fördubbling. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var tkr 200 (1 064 tkr för 2008) och för landstingsfolkhögskolor 637 tkr (1 028 tkr för 2008). Skolornas ekonomi har 2009 förbättrats jämfört med föregående år. Förklaringar till detta kan vara en något högre uppräkning av statsbidraget, en uppgång i konferens- och övrig verksamhet och en anpassning av lokal/ personalkostnader efter att centrala arbetsmarknadsutbildningar upphört (dessa kostnader fanns delvis kvar under 2008). Resultatspridning I tabell 2 visas resultatspridning för både folkhögskoleverksamheten och den totala verksamheten. I tabell 2 redovisas under- respektive överskottens spridning inom storleksintervall dels för den totala verksamheten dels för folkhögskoleverksamheten. 72 skolor (49 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2009 jämfört med 67 år 2008 och 83 år skolor (51 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2009 jämfört med 81 år 2008 och 65 år Förändringarna är störst bland rörelsefolkhögskolorna. Många folkhögskolor är beroende av intäkter från andra områden för att kunna genomföra folkhögskoleverksamheten med hög kvalitet. Totala intäkter och kostnader De totala intäkterna och kostnaderna efter verksamhetsindelning framgår av tabell 3. Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,5 miljarder kronor 2009, vilket innebär i genomsnitt 24 mkr per folkhögskola. Folkhögskoleverksamheten utgör med 81 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (90 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (77 procent) och är nästan oförändrad mellan 2008 och Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 9 procent av verksamheten. och är något högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 10 respektive 6 procent. För konferens- och övrig verksamhet är skillnaden betydligt större: 13 procent för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2009 ett resultat som innebar ett överskott med 311 tkr vilket är en kraftig ökning jämfört med 2008 då det genom snittliga resultatet var ett underskott på 12 tkr. För landstingsfolkhögskolorna var det 2009 ett överskott på 89 tkr (underskott 87 tkr 2008) medan det för rörelsefolkhögskolorna 2009 var ett överskott på 399 tkr (18 tkr 2008) i medeltal per skola. Jämfört med 2007 är det däremot mer än en halvering av resultatet. Folkhögskolornas ekonomi

12 Folkhögskoleverksamheten I tabell 4 redovisas intäkter och kostnader i folkhögskoleverksamheten. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2009 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (minskning med 2 procent jämfört med 2007). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (samma procent alla tre åren). Totalt för alla folkhögskolor är andelen 62 procent. Omvänt gäller att landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats är betydligt mer omfattande. För 2009 svarade landstingen för 38 procent av intäkterna (en ökning med 3 procent från 2007), medan rörelsefolkhögskolornas huvudmän endast bidrar med 1 procent av omsättningen. På kostnadssidan uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna något större likheter än på intäktssidan. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 57 procent och landstingsfolkhögskolorna 51 procent av de totala kostnaderna. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, d v s 25 procent för landstingsfolkhögskolorna mot 19 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (12 procent jämfört med 9 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingen interndebitering av hyror ligger på än högre nivå än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolorna. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2007 och Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2009 var ett underskott med i genomsnitt 111 tkr för landstings- och 64 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2008 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 278 tkr och 415 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamheten har sen 2005 visat underskott varje år utom 2007 då statsbidraget ökade kraftigt. I not under tabellerna redovisas FBR-bidragets (folkbildningsanslaget) del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet (sedan 2007 konstant 54 procent). Uppdrags- och projektverksamheten I tabell 5 redovisas intäkter och kostnader i uppdragsoch projektverksamheten. Antalet folkhögskolor som genomfört uppdrags- och projektverksamhet är 121, 33 landstings- och 88 rörelsefolkhögskolor, vilket är en ökning med 2 sedan tidigare år. Rörelsefolkhögskolorna bedriver den här verksamheten med något större omsättning än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2009 var 2,8 mkr för rörelse- och 2 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Resultatet i medeltal per skola visar för landstingsfolkhögskolorna ett underskott på 111 tkr och för rörelsefolkhögskolorna ett underskott på 21 tkr per skola. Det är första gången sen 2005 som denna verksamhet samlat visar ett underskott. Konferens- och övrig verksamhet I tabell 6 redovisas intäkter och kostnader i konferensverksamhet och övrig verksamhet. 128 skolor genomförde 2009 konferens- och övrig verksamhet 38 landstings- och 90 rörelsefolkhögskolor. Det innebär en ökning med 18 skolor jämfört med Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med betydligt större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna var genomsnittsintäkten 3,4 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,3 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sen 2005 överskott för 2009 i genomsnitt 317 tkr för landstings- och 566 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 är det en minskning för landstingsskolorna med drygt 66 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 71 tkr i medeltal per skola. Folkhögskolornas ekonomi

13 Intäkts- och kostnadsslag I tabell 7 görs en summering av samtliga intäkts- och kostnadsslag. Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. Intäktsslagen är statsbidrag, interkommunala ersättningar, försäljnings/uppdragsintäkter, huvudmannaintäkter och finansintäkter. På intäktssidan utgör statsbidraget 2009 en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 55 procent respektive 44 procent av totalintäkterna utgör huvudmannens insats 35 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. Denna andel har ökat sen För rörelsefolkhögskolorna är bidraget från huvudmannen oförändrat 1 procent av intäkterna sen är försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna 34 procent för rörelse- och 20 procent för landstingsfolkhögskolorna. Andelen är stabil mellan åren. På kostnadssidan är skillnader i procentandelar mellan kostnadsslagen hos landstings- och rörelsefolkhögskolor små med undantag för fastighets- och lokalkostnader där landstingsfolkhögskolorna fastighetskostnader utgör en högre andel (25 procent 2009 jämfört med 21 procent). Undervisningskostnad och kostnaden för administration och marknadsföring är något högre för rörelsefolkhögskolorna. Över tid är förändringarna mellan kostnadsslagens procentandelar relativt små. Kostnad per deltagarvecka I tabell 8 redovisas både de totala kostnaderna per deltagarvecka och kostnaden för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka. För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka dels för den totala folkhögskoleverksamheten dels för undervisningspersonal för landstings- och rörelsefolkhögskolor. För alla tre åren redovisas det högsta och lägsta värdet samt median- och medelvärde. Totala kostnaden Den totala kostnaden 2009 för folkhögskoleverksamheten per genomförd deltagarvecka var i medeltal för landstingsfolkhögskolorna kr (84 kr lägre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna kr (24 kr högre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från kr till kr. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst kr till som högst kr. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Tas skolor med allra högsta och lägsta värdena bort är det en spridning från kr till kr. Undervisningspersonal Tabellen innehåller också uppgifter om kostnader för undervisningspersonal i folkhögskoleverksamheten per redovisad deltagarvecka. I medeltal för landstingsfolkhögskolorna är denna kostnad kr och för rörelsefolkhögskolorna kr. För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från 940 kr till kr. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst 214 kr till som högst kr. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Tas skolor med allra högsta och lägsta värdena bort är det en spridning från 784 kr till kr. Medelvärdet för undervisningskostnaderna har för landstingsfolkhögskolorna har mellan 2007 och 2009 ökat med 4 procent och för rörelsefolkhögskolorna med 3 procent. Undervisningskostnaderna varierar I tabell 9 visas hur kostnaderna för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka varierar. Tabellen redovisar spridningen av kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2009 i fast pris. Tabellen är uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt för samtliga folkhögskolor. Intervallen är: lägre än kr, mellan kr kr och högre än kr. För 44 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än kr per deltagarvecka. Det är en ökning med 8 skolor jämfört med skolor ligger mellan kr och kr vilket är en minskning med 4 skolor från För 39 skolor är kostnaden högre än kr vilket är en minskning med 4 skolor jämfört med Folkhögskolornas ekonomi

14 Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten De totala kostnaderna för folkhögskolornas totala verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är kr ( kr 2008). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet kr ( kr 2008) med en variation från kr till kr. För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet ( kr 2008) med en variation från kr till kr. Resultatet för enskilda skolor kan påverkas av att skolan inte har egen anställd personal för viss del av sin verksamhet. Kostnaderna per heltidstjänst delas då på färre anställda än om skolan drivit all verksamhet med egen personal. Inför framtida undersökningar Den uppdelning i verksamhetsområden som sker sedan 2005 ställer krav på att intäkter och kostnader fördelas på ett korrekt sätt. I 2009 års uppföljning har folkhögskolorna inte längre haft möjlighet att lägga intäkter eller kostnader under rubrik Gemensamt. Den rubriken har ersatts med Finansintäkter och Finanskostnader. Då strukturen på kommande uppföljningar kommer att vara densamma som 2009 kommer skolorna att ha bättre beredskap och större rutin att redovisa intäkter och kostnader på ett tillförlitligt sätt. Folkhögskolor, som inte i sin redovisning fördelar intäkter och kostnader till verksamhetsområden, kan genom en anpassning underlätta rapporteringen till SCB och FBR. Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott Resultatspridning Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 3.1. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 3.2. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 4 Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 4.2. Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 5 Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 5.1. Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 5.2. Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 6 Konferens- och övrig verksamhet i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 6.1. Konferens- och övrig verksamhet i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 6.2. Konferens- och övrig verksamhet i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 7 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2008 års priser, Samtliga folkhögskolor 7 1. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2008 års priser, Landstingsfolkhögskolor 7.2. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2008 års priser, Rörelsefolkhögskolor 8 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten i 2009 års priser 9 Kostnad för undervisningspersonal spridningsmått Folkhögskolornas ekonomi

15 Tabeller 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott Landsting Rörelse Samtliga Underskotskotskotskotskotskott Summa Över- Under- Över- Under- Över- Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 6 lt-skolor 2009 (9 år 2008 och 8 år 2007), 1 rörelse-skola Resultatspridning Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Folkhögskolornas ekonomi

16 3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

17 3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk 42 fhsk 42 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk 106 fhsk 106 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % SAGA och Ungdomsplats-AMS % 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

18 4. Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt (Gemensamt 2007) % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

19 4.1 Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 42 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun 428 0% % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt (Gemensamt 2007) % % 378 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

20 4.2 Folkhögskoleverksamhet i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 106 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt (Gemensamt 2007) % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

21 5. Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 121 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt (Gemensamt 2007) % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

22 5.1 Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk 32 fhsk 33 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun 0 0% 113 0% 0 0% Övriga intäkter 509 1% 492 1% 354 1% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 348 0% 81 0% 65 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) 666 1% 768 1% 184 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

23 5.2 Uppdrags- och projektverksamhet i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 88 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt (Gemensamt 2007) % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad (Gemensamt 2007) % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi