Paul Norén u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
|
|
- Ann-Marie Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Paul Norén u 2001, 12, PN RAPPORT Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
2 Innehållsförteckning I Uppdraget...3 II Sammanfattning...3 III Beskrivning av undersökningsmetod...4 III.1 Datainsamling genom enkätundersökning...4 III.2 Övrig datainsamling...4 IV Redovisning av enkätundersökning...5 IV.1 Definition av bidragsbegreppet...5 IV.2 Kommunernas stöd till folkbildningen...5 IV.3 Landstingens stöd till folkbildningen...7 V Analys och kommentarer...9 V.1 Allmänt...9 V.2 Kommunernas stöd till folkbildningen...9 V.3 Landstingens stöd till folkbildningen...11 Bilagor: 1 Tidsplan för enkäthanteringen 2 Enkätformulär tillsammans med följebrev FOLKBILDNINGSRÅDET Februari 2001 Box 730, Stockholm Tel: Fax: E-post: fbr@folkbildning.se Hemsida: 2
3 I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut (riktlinjer ) fått i uppdrag att redovisa utvecklingen av kommunernas bidrag till studieförbunden samt landstingens bidrag till folkhögskolorna. Redovisningen skall visa statens bidrag relaterat till kommunernas och landstingens bidrag på nationell nivå. Folkbildningsrådet skall vidare redovisa och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringen av kommunernas och landstingens bidragsgivning. Redovisningen baseras främst på en enkätundersökning utförd av Folkbildningsrådet med Paul Norén som projektansvarig och som genomförts under hösten år 2000 som riktats till samtliga kommuner och landsting. Kompletterande information och data har tillförts via främst Folkbildningsförbundets undersökningar och Folkbildningsrådets ekonomiska uppföljningar av verksamheten vid folkhögskolorna. I begreppen landsting och landstingsbidrag avses även regioner och regionbidrag. II Sammanfattning I relationen mellan statens och kommunernas bidrag till studieförbunden har det kommunala stödet varit stadigt sjunkande under hela 90-talet. Trenden att det föreligger ett sjunkande kommunalt stöd till studieförbundens verksamhet är tydlig för också den kommande treårsperioden. För närvarande redovisar fyra kommuner i landet att man ej lämnar något bidrag till studieförbunden. Mycket talar för att antalet kommer att ytterligare öka till drygt 20 kommuner de närmaste åren. Det kommunala bidragen har med hänsyn till inflationen urholkats med ca 40 % sedan Landstingens stöd till folkbildningen i form av bidrag till folkhögskolorna i absoluta tal har ökat med ca knappt två procent mellan 1999 och 2000, vilket motsvarar prisomräkningen. Dock är landstingsbidragets andel av omsättningen tydligt sjunkande under 90-talet. Det statliga bidragets andel av omsättningen vid folkhögskolorna har under 1990-talets senare hälft stabiliserats både i absoluta och relativa tal. De begränsade ökningar som erhållits i form av prisomräkning av statsbidragen har ej i motsvarande grad svarat upp mot de löneökningar folkhögskolan haft. Med andra ord prisomräkningsfaktorn har varit för låg i förhållande till inflationseffekterna på löneområdet under samma period. Det har lett till en minskad lärartäthet då personalkostnaderna utgör den överlägset största utgiftsposten i folkhögskolornas verksamhet. Samtliga undersökningar visar således att såväl de kommunala bidragen som landstingsbidragen fortsatt utgör en sjunkande andel av både studieförbundens och folkhögskolornas finansiering. Eftersom de statliga bidragen ligger på en relativt oförändrad nivå innebär detta ett ökat krav på andra finansieringskällor (avgifter, samarbetsparter etc), kostnadsreduceringar eller en kombinationer av detta. Det föreligger också risk för att gjorda kostnadsreduceringar innebär att det går ut över utbildningens kvalité. 3
4 III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Datainsamling genom enkätundersökning Allmänt Datainsamlingen genomfördes under perioden oktober december 2000 i form av en enkel skriftlig enkät i två olika versioner, en för kommunerna och en för landstingen. Se bilagda enkätformulär med följebrev samt tidsplan. Huvudsakligen bestod insamlade data av uppgifter om kommunernas och landstingens befintliga och framtida stöd till folkbildningen. Med stöd avses ekonomiska bidrag både ur ett utfalls- och ett budgetperspektiv. Kommunerna och landstingen har även getts möjlighet att kommentera sina svar. I de fall kommentarer varit av återkommande art har de också kategoriserats för att om möjligt ge kompletterande information till faktiska datauppgifter. Målgrupp Målgrupp (population) för enkätundersökningen var samtliga kommuner och landsting/regioner. Gotlands kommun har behandlats både som kommun och landsting och har således fått båda enkätversionerna. Kommunenkäten riktades till handläggare av bidrag till studieförbunden. På landstingssidan fanns en förteckning över ansvariga handläggare, som enkäten direkt kunnat riktas till. Beräkning av svarsfrekvens Tabell 1 redovisar hur svarsfrekvensen beräknats för kommun- respektive landstingsenkäten. Tabell 1 Svarsfrekvens Kommuner Landsting Population Ej svar = bortfall Antal svar Svarsfrekvens 96,9% 100% 1 Ale, Göteborgs, Kävlinge, Linköpings, Ludvika, Pajala, Strömsunds, Vaggeryds samt Älvsbyns kommun. De 280 kommunerna (96,9%) som besvarat enkäten representerar 91,9% av invånarantalet i Sverige per 31 december III.2 Övrig datainsamling Kompletterande information och data har tillförts via främst Folkbildningsförbundets undersökningar Kommunbidrag till studieförbunden 2000 och Landstingsbidrag 2000 (båda daterade ). Vidare gör Folkbildningsrådets kontinuerligt vart tredje år en relativt omfattande enkätundersökning av folkhögskolornas ekonomiska situation både avseende kostnadsbilden och finansiering av verksamheten. Under år 2000 besvarade nästan samtliga folkhögskolor en enkät avseende verksamhetsåret Tidigare undersökningar har avsett verksamhetsåren 1991/1992, 1994/1995 samt
5 IV Redovisning av enkätundersökning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses i denna enkätundersökning endast kommunernas och landstingens allmänna stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc ingår ej i redovisningen. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. Vid jämförelser mellan olika år har ambitionen varit att rensa bidragsbeloppen från effekter p g a prisomräkning eller inflation. En redovisad bidragsökning ska motsvaras av en verklig ökning av bidraget och inte en ökning p g a prisomräkning. IV.2 Kommunernas stöd till folkbildningen Bidrag till studieförbunden I tabell 2 redovisas hur det kommunala stödet i form av bidrag till studieförbundens verksamhet förändrats. D v s andel av kommunerna som har redovisat lägre, lika eller högre bidrag år 2000 jämfört med Tabell 2 Förändring kommunstöd mellan 1999 och 2000 Förändring mellan Relativ Antal 1999 och 2000 andel Lägre 22% 61 Lika 69% 195 Högre 9% 24 Summa 100% 280 Gotlands kommun och minst 40% av kommunerna i länen Norrbotten, Södermanland, Blekinge, Gävleborg och Västernorrland har ett lägre budgeterat bidrag år 2000 än år Ca 25% av kommunerna i Stockholms och Jönköpings län har redovisat ett högre bidrag. Fyra kommuner har svarat att de under 1999 och 2000 ej lämnat några bidrag till studieförbunden. Dessa kommuner, som klassificerats under Lika i tabellen ovan, fanns i Stockholms län och några förändringar för kommande år aviseras ej. Ca 10 kommuner redovisar därutöver ett så lågt bidrag för 1999 att detta tillsammans med den minskning som samtidigt aviseras för kommande treårsperiod innebär att stödet även verkar att helt försvinna. Av de 61 kommuner som angivit lägre har 16 kommuner angivit sänkningen i procent. Genomsnittet ligger mellan 15 och 20%. Av de 24 kommuner som angivit högre har 4 kommuner angivit ökningen i procent. Genomsnittet är ca 4%. Resterande 65 kommuner har ej kommenterat vare sig sänkningens eller ökningens storlek. De samlade faktiska bidragen år 2000 för de 280 kommunerna beräknas uppgå till 425,5 mkr. 5
6 Bidragsutvecklingen för studieförbunden Kommunernas bedömning av hur bidraget till studieförbundens verksamhet utvecklas kommande treårsperiod ( ) jämfört med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 3. Det vill säga andel och antal kommuner som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 3 Förändring kommunstöd kommande treårsperiod Förändring Relativ Antal andel Minska 25% 69 Lika 64% 1779 Öka 11% 32 Summa 100% 280 Gotlands kommun och minst 40% av kommunerna i Norrbotten, Västerbotten, Uppsala, Södermanland, Kronoberg, Blekinge, Västmanland, Gävleborg och Västernorrland har bedömt att man kommer att minska stödet till studieförbunden den närmaste treårsperioden. Ca 25% av kommunerna i Jönköpings, Kalmar län samt region Skåne har redovisat en ökning. Utöver de fyra kommuner som redovisat att man ej lämnar några bidrag har ytterligare två kommuner aviserat en 0-budget för den kommande perioden. Därutöver pågår utredningar och översyn av bidragsvillkoren i minst fem kommuner. Av de 69 kommuner som angivit minska har 21 kommuner angivit sänkningen i procent. Genomsnittet ligger mellan 25 och 30%. Av de 32 kommuner som angivit öka har 14 kommuner angivit ökningen i procent. Genomsnittet är ca 10% (medianvärdet är 4%). Resterande 66 kommuner har ej kommenterat vare sig sänkningens eller ökningens storlek. Kommunala bidrag till folkhögskolor Hur det relativt begränsade stödet som kommuner lämnar till folkhögskolor utvecklas kommande treårsperiod ( ) i jämförelse med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 4. Det vill säga andel och antal kommuner som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 4 Förändring kommunstöd till folkhögskolor kommande treårsperiod Förändring Relativ Antal andel Minska 21% 4 Lika 74% 14 Öka 5% 1 Summa 100% 19 För den kommande treårsperioden ( ) redovisar 19 kommuner sin bedömning av hur bidraget till folkhögskolorna kommer att utvecklas jämfört med bidragsbudgeten för år En uppskattning visar att ca 20 kommuner i landet lämnar totalt ca 3,2 mkr i generellt bidrag till 22 folkhögskolor år Här finns en osäkerhetsfaktor då flera svar tyder på att man inkluderat ersättning för uppdragsverksamhet. Men bedömningen är ändå att variationen ligger inom maximalt ca +/-20%, d v s totalbidraget torde hamna i intervallet 2,6 3,8 mkr. 6
7 IV.3 Landstingens stöd till folkbildningen Bidrag till folkhögskolorna I tabell 5 redovisas hur landstingens stöd till folkhögskolornas förändrats. D v s andel av landstingen som har redovisat lägre, lika eller högre bidrag år 2000 jämfört med Tabell 5 Förändring landstingens stöd mellan 1999 och 2000 Förändring mellan Landstingsfolkhögskolofolkhögskolor Rörelse och 2000 Samtliga Rel andel Antal Rel andel Antal Rel andel Lägre 14% 3 14% 3 14% Lika 48% 10 43% 9 45% Högre 33% 7 29% 6 31% Saknar skola 5% 1 10% 2 7% Ej svarat - - 4% 1 3% Summa 100% % % Budget ,5 mkr 142 mkr 436,5 mkr Landstingens samlade bidrag år 1999 till de egna folkhögskolorna (48 skolor) uppgick till ca 294,1 mkr och till rörelsefolkhögskolorna (99 skolor) ca 136,6 mkr. Det totala bidraget år 1999 från landstingen till samtliga folkhögskolor var ca 431 mkr. Bidragsbudgeten för år 2000 jämfört med utfallet 1999 visar på en ökning med ca 1,3%. För de landsting som angivit lägre eller högre ligger med något undantag bidragsförändringarna inom 3%-nivån. I flertalet fall ligger bidragsförändringen mellan 1 och 2 procent. Bidragsutvecklingen för folkhögskolorna Landstingens bedömning av hur bidraget till folkhögskolorna kommer att utvecklas kommande treårsperiod ( ) jämfört med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 6. Det vill säga andel och antal landsting som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 6 Förändring landstingens stöd kommande treårsperiod Förändring mellan Landstingsfolkhögskolofolkhögskolor Rörelse och 2000 Samtliga Rel andel Antal Rel andel Antal Rel andel Minska 19% 4 14% 3 17% Lika 57% 12 52% 11 55% Öka 19% 4 19% 4 19% Saknar skola 5% 1 10% 2 7% Ej svarat - - 5% 1 2% Summa 100% % % Tre av de fyra landsting som bedömer att bidraget kommer att minska är norrlandslandsting (Jämtland, Norr- och Västerbotten). Landstinget i Dalarna bedömer att bidraget kommer att minska för rörelsefolkhögskolorna i länet. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan olika landsting för elever från det egna länet som studerar på folkhögskola i ett annat län. Som interkommunal ersättning räknas ej det bidrag som landstinget ersätter de egna skolor med för elever från egna länet. Detta klassificeras som ett huvudmannabidrag. Beräkningsgrunderna samman- 7
8 faller dock i många fall med de som används för de interkommunala ersättningarna mellan landstingen. De reguljära interkommunala ersättningarna för folkhögskoleelever under 1999 för samtliga elever från egna län som studerar på landstings- och/eller rörelsefolkhögskolor i andra län bedöms uppgå till ca 76 mkr. Landstingens stöd till studieförbunden en prognos I tabell 7 redovisas landstingen sin bedömning av hur bidraget till studieförbundens verksamhet kommer att utvecklas kommande treårsperiod ( ) jämfört med bidragsbudgeten för år Det vill säga andel och antal landsting som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 7 Förändring landstingens stöd till studieförbunden kommande treårsperiod Förändring Relativ Antal andel Minska 19% 4 Lika 62% 13 Öka 14% 3 Ej svar 5% 1 Summa 100% 21 Landstingens bidrag till studieförbunden och länsbildningsförbunden uppgår år 2000 till ca 295 mkr. De landsting som här svarat minska sammanfaller helt med de landsting som enligt tabell 6 bedömde att bidraget till folkhögskolorna även kommer att minsak under den kommande treårsperioden. 8
9 V Analys och kommentarer V.1 Allmänt Trots att i det i enkäten anvisats att bidragsförändringar ska rensas från effekter föranledda av prisomräkning och inflation föreligger en intuitiv känsla av att många enkätsvar som just redovisat marginella ökningar ej bortsett från prisomräkningseffekter. Det finns anledning att tro att många av de 24 kommuner (9%) som angivit en ökning av bidraget till studieförbunden mellan 1999 och 2000 egentligen ligger kvar på samma nivå. Samma gäller de 32 kommuner (11%) som angivit ökning den kommande treårsperioden. Detta antagande förstärks också av att ett tiotal av kommunerna har angivit en mycket marginell ökning (1 2 procent) kommande period. Huruvida även de marginella ökningarna som redovisas på landstingssidan också tillhör kategorin ökning p g a prisomräkning är svårare att bedöma. Det är dock inte osannolikt. V.2 Kommunernas stöd till folkbildningen Det totala bidraget till studieförbunden år 2000 från de 280 kommuner som besvarat enkäten uppgår till ca 426 mkr. Folkbildningsförbundet (Fbf) har sin årliga statistikinsamling, som genomförs med länsbildningsförbundens hjälp, redovisat ett totalt bidrag på ca 461 mkr för landets samtliga 289 kommuner. Vid en jämförelse mellan Folkbildningsrådets (FBR) och Fbf:s insamling avseende samma 280 kommuner är avvikelsen ej fullt 6 mkr eller 1,4%, vilket får anses ligga inom den statistiska felmarginalen. Snarare förstärker Fbf:s och FBR:s undersökningar varandra, d v s att det sammanlagda kommunala stödet till studieförbunden ligger på ca 461 mkr för år I sammanhanget kan noteras att SCB gjort en motsvarande statistikinsamling för år 1999 och redovisat ett totalt kommunalt stöd till studieförbunden på ca 528 mkr. Fbf:s insamling samma år redovisar totalt på 465 mkr, d v s drygt 60 mkr mindre SCB:s resultat. Fbf:s nivå 1999 torde dock vara mer relevant utifrån resultatet av uppgifterna för år 2000 och mot bakgrund av kommunernas svar i FBR:s enkätundersökning. Efter stickprovskontroller bekräftas FBR:s antagandet att bidrag för uppdragsverksamhet i viss omfattning sannolikt är inkluderade i SCB:s uppgifter. I den statistik som Fbf och FBR samlar in är ambitionen att redovisa kommunernas generella stöd. Detta stöd har utgjort, och kommer även i framtiden att vara, ett nödvändigt komplement till statens allmänna folkbildningsstöd. Mellan åren 1999 och 2000 anger 22% av kommunerna att man sänkt bidraget till studieförbundens verksamhet och att maximalt 9% av kommunerna ökar stödet. Av flera kommentarer att döma framgår att sänkningarna är mer dramatiska än de, oftast, marginella ökningarna. Totalt minskar bidraget. Tabell 8 Totalt kommunbidrag till studieförbundens verksamhet År Bidrag Förändring föregående Per i tkr år invånare Tkr Relativ , , ,1-3,0% 75,16 kr , ,5-8,6% 68,03 kr , ,4-5,4% 64,57 kr , ,5-2,0% 61,47 kr , ,4-3,5% 59,22 kr , ,8-3,9% 57,50 kr , ,0-2,3% 56,06 kr , ,0-5,8% 52,54 kr , ,8-0,8% 52,06 kr Förändring under perioden ,6-30,4% - 23,10 kr 9
10 Tabell 8 på föregående sida är hämtad ur Fbf:s statistikinsamling avseende det kommunala bidraget till studieförbundens verksamhet under perioden Här förstärks således FBR:s enkätundersökning där kommunerna fortsatt bedömer att stödet kommer att minska. I absoluta tal har bidraget reducerats från ca 663 mkr till ca 461 mkr under en tioårsperiod, d v s med över 200 mkr (30%). Med hänsyn till inflationen har stödet från kommunerna urholkats ännu mer (ca 40%). Om bidraget 1991 värdesäkrats skulle bidragsnivån år 2000 vara ca 755 mkr. Trenden för ett sjunkande kommunalt stöd till studieförbundens verksamhet är alltså tydlig även kommande treårsperiod. 25% av kommunerna bedömer att bidraget kommer att minska medan bara 11% tror på en ökning. Det finns inte heller här något som motsäger den tidigare redovisade bilden att sänkningarna sannolikt är mer betydande än ev ökningar. Totalt innebär detta ett sänkt kommunalt stöd till folkbildningen i form av bidrag till studieförbunden även de kommande åren. Andelen som helt tagit bort bidraget till studieförbunden kommer snart överstiga 3% (10 kommuner). Vidare kan noteras att stödet per invånare varierar mellan kommunerna. År 2000 är maxvärdet 140 kr per invånare (Eskilstuna), vilket kan jämföras med medelvärdet som är ca 50 kr. En ytterligare analys avseende bidragsnivå relaterat till de politiska maktstrukturerna i kommunerna samt andra kommunspecifika nämnare (landsdel, storstad, landsort etc) torde vara intressanta fördjupningsområden för ytterligare analyser. I tabellen 9 redovisas en jämförelse mellan stats- och kommunbidragets utveckling samt kommunbidragets andel i relation till statens stöd till folkbildningen. I detta fall studieförbundens verksamhet. Tabell 9 1 Kommunbidrag i relation till statsbidraget År Statsbidrabidrag Kommun- Andel 1991/ ,8% 1992/ ,7% 1993/ ,6% 1994/ ,0% 1995/ ,1% ,7% ,3% ,3% ,5% Kommunbidrag baserat på Fbf:s årliga statistikinsamling. Överensstämmelsen avseende verksamhetsår är exakt fr o m Kommunbidragets andel av det statliga stödet har varit stadigt sjunkande under hela 90-talet. Det finns heller inget som pekar på ett trendbrott. Det kommunala stödet till folkhögskolorna är i sammanhanget totalt sett marginellt (mellan 2,6 och 3,8 mkr under år 2000) även om det för var och en av de ca 20 folkhögskolorna utgör ett värdefullt stöd för verksamheten. I flera fall är kommunen involverade i ett huvudmannaskap, vilket oftast förklarar större bidrag till verksamheten. Trenden är dock också här tydlig vad avser ett fortsatt minskat stöd. I sammanhanget kan noteras att flera kommuner har även haft svårigheter att skilja generella bidrag från uppdragsutbildning när man besvarat enkäten. I huvudsak är dock redovisningen rensad från dessa bidrag. 10
11 V.3 Landstingens stöd till folkbildningen Landstingens stöd till folkbildningen i form av bidrag till folkhögskolorna har total ökat från ca 431 mkr till ca 437 mkr mellan 1999 och Alltså en marginell ökning (knappt 2%) som kan inrymmas i en prisomräkning, inom den statistiska felmarginalen, som en reell ökning eller som en kombination av samtliga dessa faktorer. Någon relevant jämförande statistik finns för närvarande ej. Tabell 10 Landstingsbidrag i relation till statsbidrag Rörelsefolkhögskolor Landsting s- bidrag 1991/ ,0% 13,0% 1994/ ,3% 10,2% ,0% 8,9% ,6% 10,1% Landstingsfolkhögskolor Undersökningsår Andel av omsättningen Statsbidrag Undersökningsår Andel av omsättningen Statsbidrag Landsting s- bidrag 1991/ ,0% 38,4% 1994/ ,3% 30,0% ,9% 30,2% ,6% 28,6% Från 1992/1993 tillkommer ett statligt stöd för särskild utbildningsinsats till folkhögskolan. Det förklarar de relativt stora förändringarna mellan 1991/1992 och 1994/1995. Landstingsbidragets andel sjunker som en konsekvens av att den statliga bidragsökningen ej följs av en motsvarande höjning från landstingssidan. När det gäller utvecklingen de närmaste tre åren tyder det mesta på en bibehållen nivå även om lokala variationer finns. Exempelvis anger tre Norrlandslandsting att man avser minska stödet. När det gäller relationen mellan statens och landstingens bidrag till folkhögskolorna på nationell nivå finns ej andra underlag än de ekonomiundersökningar som FBR gjort vid fyra tillfällen under 90-talet. I tabell 10 redovisas de statliga bidragets och landstingsbidragens (huvudmannabidrag på landstingsfolkhögskolor) utveckling uttryckt som andel av omsättningen vid folkhögskolorna. Utgångspunkten har varit medelvärden baserat på ca enkätsvar respektive undersökningsår. I begreppet statsbidrag inkluderas det allmänna bidraget till folkbildningen (anslagspost 1), statsbidraget för särskild utbildningsinsats (anslagspost 2), bidrag för utvecklings- och försöksverksamhet (anslagspost 3), bidrag från Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) samt övriga stats- och EU-bidrag. Landstingsbidraget inkluderar såväl huvudmannabidraget som ersättningar för elever från det egna länet som studerar på andra folkhögskolor ( interkommunal ersättning ). 11
12 För att ge en bild av relationerna mellan de olika bidragen redovisas i tabell 11 några nyckeltal i form av medelvärden från den senaste ekonomiundersökningen av folkhögskolorna (verksamhetsåret 1999). Tabell 11 Nyckeltal Rörelsefhsk Landstingsfhsk Omsättning 19,5 mkr 20,6 mkr Statsbidrag 10,3 mkr 9,4 mkr Landstingsbidrag 2,0 mkr 0,2 mkr Huvudmannabidrag 0,4 mkr 5,7 mkr 1 1 D v s landstingsbidrag för skolor med landstinget som huvudman. Bidragens andel av omsättningen oavsett om det rör sig om stats- eller landstingsbidragen har blivit allt lägre under 90-talet. Relationen mellan statens respektive landstingens stöd till folkhögskolorna är dock mer tvetydig även om en nedåtgående trend kan skönjas avseende rörelsefolkhögskolorna. Att landstingens stöd i förhållande till det statliga stödet vid de egna skolorna ökar är sannolikt mer ett resultat av att det i landstingsbidraget även ingår hyresbidrag. I praktiken blir detta en kvittning mot den hyra skolan får betala till landstinget för sina lokaler. Även när det gäller landstingens stöd till studieförbunden och länsbildningsförbunden är bedömningen en oförändrad nivå totalt, även om regionala avvikelser förekommer. Möjligen kan en viss minskning av stödet skönjas i den prognos som flera av landstingen gör. ilaga 1 till rapport Utveckling av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Tidsplan för enkäthanteringen 5 oktober Utskick till 21 landsting 10 oktober Utskick till 289 kommuner 20 oktober Senaste datum för enkätsvar 24 oktober Första påminnelsen till 82 kommuner och 3 landsting 6 november Andra påminnelsen till 32 kommuner 10 november Andra påminnelsen till ett landsting 11 6 december Kompletterande uppgifter inhämtas vi 12
13 Bilaga 2 till rapport Utveckling av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 13
14 14
15 15
16 16
Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2006 Innehåll Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II Sammanfattning 3 III Beskrivning
Läs merKommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2007 2 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Innehåll Kommunernas och landstingens
Läs merLandstingens/regionernas. bidrag till folkhögskolor
Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor! 2014 folkbildningsradet.se Folkbildningsrådet 2016 Författare: Elvir Gigovic Stockholm, januari 2016 INNEHÅLL Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor...
Läs merKommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2009 Innehåll Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II Sammanfattning 3 III Beskrivning
Läs merKommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 Innehåll Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II
Läs merStudieförbundens ekonomi
Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.
Läs merStudieförbundens ekonomi
Studieförbundens ekonomi 2012 + Innehåll Sammanfattning 3 Nyckeltal 2012 4 Jämförelse 2010 2012 i fasta priser 4 All verksamhet på samtliga nivåer 2012 6 Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet på samtliga
Läs merStudieförbundens ekonomi
Studieförbundens ekonomi 2011 2 Studieförbundens ekonomi 2011 Innehåll Sammanfattning 4 Nyckeltal 2011 5 Jämförelse 2009 2011 i fasta priser 5 All verksamhet på samtliga nivåer 2011 6 Bidragsberättigad
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merRF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt
Läs merStudieförbundens ekonomi
Studieförbundens ekonomi 2013 + Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 All verksamhet på samtliga nivåer 2013 6 Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet på samtliga nivåer 2013 7 Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2010
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2010 Innehåll Sökande höstterminen 2010 3 Allmän kurs 3 Särskilda kurser 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med
Läs merRF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2011 Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 13 Lokalt
Läs merUtbildningsstatistisk årsbok Folkhögskolan
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Folkhögskolan 12 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken... 228 Kommentarer till statistiken... 231 12.1 Deltagarveckor i folkhögskole hösten 2002 2011. Fördelade
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merStudieförbundens ekonomi 2005 och 2006
Studieförbundens ekonomi 2005 och 2006 Bakgrund Folkbildningsrådet följer den ekonomiska situationen och utvecklingen inom studieförbundens samtliga organisationsled för att kunna fullgöra återrapporteringen
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merAnmälningsärenden 2009
Enheten för analys och statistik Rapport 1 (20) Anmälningsärenden 2009 2 (20) Sammanfattning År 2009 mottog Skolinspektionen närmare 1 550 nya anmälningar om upplevda missförhållanden i Sveriges skolor,
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merRiksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet Kommunundersökning Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om de deltagande kommunerna 5 Kommunens stöd till idrotten
Läs merKommunernas och landsting/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landsting/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Folkbildningsrådet samlar även in ekonomiska uppgifter
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merEkonomi Nytt. Nr 01/
Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merEkonomi Nytt. Nr 07/
Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merLärartjänster. i folkhögskolan
Lärartjänster i folkhögskolan 2017 www.folkbildningsradet.se Folkbildningsrådet 2018 Författare: Tomas Östlund Stockholm, september 2018 INNEHÅLL Lärartjänster... 5 Helårstjänster i folkhögskolan... 5
Läs merEkonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund
Ekonomi Nytt Nr 02/2014 2014-01-27 Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund 08-452 77 18 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merBortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merRiksidrottsförbundet. Kommunundersökning Maj 2019
Riksidrottsförbundet Kommunundersökning 2019 Maj 2019 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om de deltagande kommunerna 4 Föreningsbidrag 5 Kommunernas föreningsbidrag 6 Förändring av föreningsbidraget
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett
Läs merEkonomi Nytt. Nr 10/
Ekonomi Nytt Nr 10/2016 2016-06-22 Dnr SKL 16/03573 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merPengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merStarka tillsammans. Om undersökningen
Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merBidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning
Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen
Läs merEkonomi Nytt. Nr 01/ Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson
Ekonomi Nytt Nr 01/2019 2019-01-28 Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer
Läs merFöretagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merFöretagsamheten Dalarnas län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs mer13 Folkhögskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Folkhögskolan 13 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken...176 13.1 i folkhögskole hösten 1999 2006. Fördelade efter kurstyp... 179 13.2 i folkhögskole hösten 1999
Läs merSeptember Bostadsanpassningsbidragen 2002
Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Under december månad fick fler inskrivna sökande arbete och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007
Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagsamheten Hallands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merStudieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2010-2011 2 Innehåll Sammanfattning 4 Studieomdömen 5 Avvikelser och deras orsak 6 Omdömen till 47 procent av deltagare i Allmän kurs 6 Utveckling sedan
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merVillainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i
Läs merStudieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2011-2012 2 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan Innehåll Sammanfattning 4 Studieomdömen 5 Avvikelser och deras orsak 6 Omdömen till
Läs mer2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)
Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och
Läs merFöretagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014
Läs mer13 Folkhögskolan Folk high school
13 Folkhögskolan Folk high school Sida/ Page Tabell/ Table 204 Inledande text Text 208 13.1 Deltagare i folkhögskolekurser hösten Participants by type of course 1997 2001 efter kurstyp 210 13.2 Deltagare
Läs merSmåföretagare får låg pension
Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr
Läs merKommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Kommunernas bidrag till studieförbund... 4 Totala bidrag... 4 Generella
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012
öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merSpamarknaden i Sverige 2010. En ekonomisk genomgång
Spamarknaden i Sverige 2010 En ekonomisk genomgång Upplägg En genomgång av hur spamarknaden definieras i denna rapport samt vilka källor/data som används i rapporten. En uppskattning av HELA den svenska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen
Läs merKPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611
KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merSommaren 2015 i besöksnäringen
Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande
Läs mer