En forsknings- och innovationsmiljo fo r Hano bukten och So dra Ö stersjo n

Transkript

1 En forsknings- och innovationsmiljo fo r Hano bukten och So dra Ö stersjo n Ett samarbete mellan Lunds universitet, Simrishamns kommun och Region Skåne 1

2 En ny forsknings- och innovationsmiljö Södra Östersjön och Hanöbukten ligger i ett särskilt utsatt havsområde med stora miljöproblem: övergödning, döda bottnar, minskad biodiversitet, hög miljögiftsbelastning och stor/ökande sjöfartstrafik präglar regionen. Samtidigt hyser zonen lekområden för flera av Östersjöns nyckelarter som torsk och tillväxtzoner för lax och ål, arter som alla kraftigt minskat de senaste decennierna och som är nödvändiga för att Östersjöns ekosystem ska fungera. Skyddade vattenområden saknas i regionen vilket försvårar återhämtning av organismer och ökar sårbarheten. Trots att området är ett av Östersjöns mest kritiska och mycket lämpligt som studieobjekt och pilotområde i olika avseenden, saknar Sverige akademisk långtidsforskning särskilt dedikerad till de speciella problem som finns i Hanöbuktsregionen och södra Östersjön. När den statliga Hanöbuktsutredningen redovisades 2013 var den övergripande slutsatsen att man inte kunde fastställa orsakerna till problemen bland annat till följd av bristande kunskap och underlag. Lunds universitet och Simrishamns kommun har initierat bildandet av en forsknings- och innovationsmiljö (FOI-miljö) för Hanöbukten och Södra Östersjön. Syftet är att skapa en behovsstyrd tvärvetenskaplig plattform som genom tillämpad forskning och innovationsutveckling kan hjälpa oss lösa aktuella miljöproblem och samhällsutmaningar och driva utvecklingen kopplad till hav, vatten och kustbygd i Skåne och södra Sverige framåt. De övergripande målsättningarna med verksamheten är: bidra till att lösa miljöproblem och samhällsutmaningar med koppling till Hanöbukten och Södra Östersjön stärka den regionala utvecklingen med avseende på bl a näringsliv, sysselsättning, attraktivitet och inflyttning etablera nya nätverk och samarbeten mellan kommuner, näringsliv och akademi stärka Skånes position inom hav och miljö nationellt och internationellt. FOI-miljön ska inte ensidigt fokusera på naturvetenskap utan baseras på en korsbefruktning mellan olika vetenskapliga discipliner med hav och kustbygd som gemensamma nämnare. Det tvärvetenskapliga angreppssättet garanteras bl a genom involverandet av olika fakulteter inom universitetet för handledning av varje forskningsprojekt. Genom att inte enbart fokusera på slutrecipienten havet, utan inkludera allt vatten från källa till hav, öppnas möjligheter för en lång rad forskningsområden, miljöåtgärder, innovationer etc. Moderna infrastrukturer vid Lunds universitet, som materialforskningsanläggningarna MAX IV och så småningom ESS, samt biomedicinska laboratorier och annan högteknologisk utrustning står till verksamhetens förfogande för att utföra analyser som bidrar till ny förståelse av Östersjöns miljö och organismer. Den unika möjligheten att nyttja MAX IV och ESS särskiljer verksamheten från övrig svensk och internationell havsforskning. FOI-miljön ska inledningsvis omfatta en professur, minst tre doktorandtjänster och grundläggande labbverksamhet. Professuren delas i tid mellan Simrishamn och Lund. Doktorander antas i forskarutbildning vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet men utför forskningen i Simrishamn. Ett labb ska inrättas på Marint centrum för främst kemiska och biologiska analyser. Utöver detta, bemannas FOI-miljön med kompetens inom relevanta sakområden (t ex marinbiologi, biokemi, toxikologi, ekologi, oceanografi, 2

3 hydrologi, vattenresurser, fiske), men också kompetens rörande bl a innovations- och affärsutveckling, projektutveckling och kommunikation. När ovan beskrivna bas finns på plats, ska verksamhetens utvecklas vidare. Avsikten är att FOImiljön ska vara en varaktig verksamhet med forskning på olika nivåer. Satsningen väntas bidra till att uppfylla olika strategier och mål nationellt, på EU-nivå och globalt. Bland de viktigaste kan nämnas: En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Svenskt yrkesfiske 2020 hållbart fiske och nyttig mat Miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård Miljömålet Ingen övergödning Miljömålet Giftfri miljö Miljömålet Bara naturlig försurning Havsmiljödirektivet Vattendirektivet Strategy for the Baltic Region Blue Growth Strategy HELCOM Baltic Sea Action Plan FN:s Agenda 2030 mål 14 Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling Forskningsfokus Det finns ett stort antal övergripande fokusområden som den föreslagna FOI-miljön kan utgå ifrån. Vilka problem och frågeställningar som kommer prioriteras, bedöms i förhållande till deras relevans och behoven i regionen. En första inventering har utförts under 2017 för att kartlägga befintlig expertis inom Lunds universitet, samt för att identifiera kunskaps- och utvecklingsbehoven i kommunerna i området. En dialog har också förts med Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda aktörer. I nästa steg ska en kartläggning ske av motsvarande behov i regionens näringsliv. Havs- och vattenmyndigheten kommer i slutet av februari att rapportera det treåriga regeringsuppdraget Uppdrag att övervaka miljön i Hanöbukten under tre år för att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, som kan väntas ge en fingervisning om kunskaps- och forskningsbehov. Eftersom forskningen ska vara behovsstyrd, kommer ovan underlag att vara vägledande för valen av forskningsområden, som generellt kommer att variera över tid. För att ge en bild av vilka problemområden och utvecklingsmöjligheter som kan bli aktuella, listas nedan ett antal exempel på möjliga forskningsområden. Överlapp förväntas inom flera av områdena eftersom de tvärvetenskapliga perspektiven ska prioriteras. 1. MILJÖGIFTER OCH ÖVERGÖDNING Östersjöns organismer påverkas av en mängd olika miljögifter, både från nya och gamla utsläpp. Även om vissa ämnen släpptes ut för flera decennier sedan kan de påverka organismer i 3

4 generationer framåt eftersom de inte bryts ner eller har lagrats in bottensedimenten varifrån ständig uppvirvling sker. Stora problem runtom Östersjön kvarstår att åtgärda, ex undermålig rening av avloppsvatten, näringsämnens avrinning från jordbruksmark, fartygstrafikens avgaser, rensning av tankar eller olje- och dieselutsläpp. Ämnen som anses utgöra problem för organismerna inkluderar bl.a. dioxin, läkemedelsrester, mikroplaster, flamskyddsmedel, näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket - och många nya ämnen tillkommer ständigt. Förslag på forskningssamarbete finns redan med Simrishamns nya reningsverk, Stengårdens reningsverk, där bl.a. ny teknik för rening av läkemedelsrester ska utnyttjas. 2. HANÖBUKTEN SOM CASE STUDY Regionen vid Hanöbukten har under senaste decennierna uppvisat problem med lägre förekomst av fisk, sårskador på fisk, övergödning och allmänt dålig vattenkvalitet. Med uppdrag från regeringen till Havs- och vattenmyndigheten publicerades 2016 en Hanöbuktsutredning med begränsade förklaringar till problemen och få direktiv för åtgärder och lösningar. Problemen kvarstår idag i området och ett tvärvetenskapligt helhetsgrepp föreslås för att försöka få fram mer information om tillståndet i vattnet och att ta fram konkreta åtgärder som kommer bidra till en friskare Hanöbukt. Visionen är att nya lösningar och åtgärder som kan komma ut från projekten ska kunna bli till hjälp för andra delar av Östersjöns problemområden i framtiden. 3. BIOLOGISK MÅNGFALD och EKOSYSTEMTJÄNSTER Forskningen syftar till att hitta lösningar som kombinerar ett hållbart nyttjande av Östersjöns resurser med ett långsiktigt bevarande av den biologiska mångfalden och associerade ekosystemtjänster. Detta kräver forskning som klargör drivkrafterna bakom minskande populationer och förlust av arter och vilka effekter detta får för havsekosystemets funktioner. Detta handlar t.ex. om hur balansen mellan olika nivåer i näringskedjan påverkas av miljöfaktorer, invasiva arter och fiske. Inte minst krävs kunskap om vilka konsekvenser ett förändrat klimat får för Östersjöns unika ekosystem. Sådan kunskap kan användas för att förstå hur Östersjöns biologiska mångfald och ekosystemfunktioner skulle påverkas av beslut kring t.ex. markanvändning i avrinningsområdet, utsläpp av miljögifter och fiskets inriktning. 4. HÅLLBART FISKE OCH LIVSMEDELSPRODUKTION Utvecklandet av ett miljömässigt hållbart fiske är ett forskningsområde med tydlig koppling till Simrishamn, Hanöbukten och södra Östersjön, däribland frågor rörande förvaltningsmodeller, selektivt fiske och beståndsstatus. Östersjöns bidrag till svensk livsmedelsproduktion har förändrats under det senaste århundradet. Från att ha varit en stor källa till fisk (lax, torsk, sill men även ål och andra arter) utgör idag Östersjöfisken en allt mindre del av vår källa till matprotein. Miljögifter och minskning av populationerna från överfiske och störning av fortplantning anses ligga bakom nedgången. Svensk matfisk importeras idag huvudsakligen från andra länder och en betydande del av Östersjöfisken används som djurfoder, till bl a utländska fiskodlingar och ekologisk äggproduktion (ägg som livsmedelsverket påvisat har förhöjda halter av PCB och dioxin). Det har framförts ökande krav på att Sverige bör ha större beredskap för att bli mer självförsörjande av livsmedel och om olika förutsättningar analyserades skulle Östersjön åter kunna bli en viktig källa till mat. Frågor kring hur dagens restprodukter kan utnyttjas bättre, omställningar till cirkulär ekonomi och hållbarhet är i fokus. 5. HAVET SOM DRIVKRAFT FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Havet och levande hamnar med yrkesfiske, beredningsindustri, varv, marin turism och andra relaterade näringar utgör en ekonomisk och social drivkraft för sysselsättning, företagande, attraktivitet, blå tillväxt och landsbygdsutveckling. På så sätt levererar havet en viktig ekonomisk 4

5 och social samhällsnytta i kustbygden. Havet bidrar också med s.k. kulturella ekosystemtjänster immateriella tjänster som människor får direkt av naturen och miljön: naturupplevelser, rekreation på vattnet, stränder, turism eller platser för återhämtning. Vikten av ett friskt Östersjön kan komma att spela en avgörande roll för de 85+ miljoner människor runt Östersjöns gränser som i ökande grad lever i städer. Genom att synliggöra och analysera olika gemensamma kultur- och människovärden kan de bättre uppskattas och bevaras inför framtiden. Hanöbuktens kuststräcka kantas av en lång rad fiskebyar och hamnar som fram tills nyligen var levande miljöer för fiskare och deras familjer sedan många generationer men som idag försvunnit eller är påverkade av Östersjöns miljöproblem. Hur kan fiskesamhällen överleva i framtiden och hur kan samhällen utanför städer utvecklas? Vad upplever människor att de får av Östersjön? Hur bidrar tjänsterna till livskvalitet? Vilka upplevelser värderas högst (stränder, natur, upplevelser på vattnet, fiske, annat)? 6. KUST, NEDERBÖRD OCH KLIMAT Östersjöns miljö och kuster har förutspåtts förändras drastiskt inom det kommande århundradet, CO 2-halten ökar och nederbördsmönster förändras. Sveriges kommuner behöver konkret kunskap om hur de investerar och vilka åtgärder de ska fokusera på för att klimatsäkra sina områden. Hur kommer grundvattentillförsel, erosion och avrinning se ut inom olika regioner under kommande århundrade? Skydd och restaurering av kust och havsområden är nödvändiga för att bevara biologisk mångfald och fiskeresurser, men även för att stärka motståndskraften mot klimatförändringar. 7. MARINA INNOVATIONER Genom samverkan med näringslivet uppstår nya möjligheter att ta tillvara havet som en tillgång. I regionen finns en mängd företag som på olika vis framställer varor eller tjänster med en koppling till havet. Detta forskningsområde handlar om öka innovationskraften med koppling till havet att utveckla samarbeten både med befintliga företag men också att stötta tillkomsten av nya marina affärsidéer och affärsverksamheter. Som exempel kan nämnas nanoteknikföretaget Prebona (på Marint centrum sedan 2015) som utvecklar och marknadsför ytbeläggningar som möjliggör miljövänliga metoder för att förbättra hållbarhet och öka de smutsavvisande eller antimikrobiella egenskaperna i olika material. Ett annat exempel med stark företagskoppling i olika branscher är hanteringen av spökgarnsproblematiken i Östersjön, som kommer att kräva ny teknik och nya lösningar. Samverkan med samhälle Hanöbukten och dess miljötillstånd är av stor betydelse för de kringliggande kustsamhällena i regionen. En stor del av kommunernas identitet, attraktivitet och näringsliv har koppling till havet. Det finns ett behov av ökad kunskap och samverkan med akademin för att höja kvaliteten i det kommunala arbetet som rör Hanöbukten, dess miljö och utveckling. Mot denna bakgrund har ett nätverk för samverkan initierats mellan kommunerna Ystad, Simrishamn, Kristianstad, Bromölla, Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. Nätverket syftar till att skapa en struktur för regelbunden kunskaps- och erfarenhetsspridning samt till att bygga relationer mellan kommunerna och andra parter för att främja ökat samarbete t ex i gemensamma projekt och åtgärder. En central uppgift för nätverket är också att facilitera samverkan mellan kommunerna och FOI-miljön. Tecknande av samverkansavtal och operativ uppstart av nätverket är planerat till våren

6 Dialog har också förts med bl a Region Blekinge, Blue Science Park, Kristianstads Vattenrike och World Maritime University (WMU) om utökad samverkan om havsmiljö- och kustbygdsfrågorna med koppling till Hanöbukten och södra Östersjön. Parterna är eniga om värdet av detta och ambitionen är att utveckla samverkan succesivt de kommande åren och knyta den till FOI-miljön. FOI-miljön ska arbeta aktivt med att skapa samverkan mellan akademi och omgivande samhälle i syfte att med kunskap från forskningen stödja kommuner samt etablerade liksom nya företag och stimulera en hållbar utveckling. Detta ska exempelvis göras genom gemensamma utvecklingsprojekt som bygger på hållbart utnyttjande av Östersjöns resurser eller leder till minskad miljöpåverkan. Forskningsmiljön ska även arrangera konferenser, seminarier och andra former av möten i syfte att interagera med omvärlden, generera kunskapsspridning och driva utvecklingen framåt. Detta kommer att bidra till att sätta södra Sverige på kartan på olika sätt. Givet den omfattande besöksnäringen på Österlen, är ambitionen även att bedriva viss publik verksamhet i form av föredrag, offentlig visning av verksamheten och hitta nya sätt att använda Marint centrum för att visa upp och sprida kunskap om Östersjön. Sammantaget finns följande aktörer bland givna samarbetspartner för verksamheten: Biosfärområde Blekinge Arkipelag Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Blekinge Tekniska Högskola Blue Science Park Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Kristianstad Jordbruksverket Kommunerna runt Hanöbukten Kommunförbundet Skåne Krinova Science Park i Kristianstad Livsmedelsakademin Länsstyrelsen Malmö universitet Naturvårdsverket Region Blekinge Sustainable Business Hub Sveriges Lantbruksuniversitet Vattenmyndigheten för södra Östersjön World Maritime University/Ocean Institute Huvudmän och organisation Lunds universitet Lunds universitet är Sveriges största universitet och har ca studenter och medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Universitetet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) är en centrumbildning vid Naturvetenskapliga fakulteten. CEC:s uppdrag är att initiera, understödja och bedriva utbildning och forskning kring samhällets effekter på naturmiljön och på samhällsutmaningar och möjliga hållbara lösningar inom miljö, klimat och hållbar utveckling. CEC leder tvärdisciplinär forskning och utbildning inom klimat- och miljöfrågor, synliggör och 6

7 kommunicerar forskningsresultat samt fungerar som länk till viktiga intressenter utanför universitetet. CEC har idag ett fyrtiotal anställda och även omfattande samarbeten med forskare vid andra institutioner. CEC driver även LU:s forskarutbildning i miljövetenskap med ett tjugotal aktiva doktorander inom olika forskningsprojekt. En etablering i Simrishamn skulle leda till en ytterligare utveckling av forskningsverksamheten vid LU/CEC och möjligheter att ta fram alternativa metoder för att studera och förstå Östersjön, den marina miljön och kopplingar till vårt samhälle. Dessutom skulle satsningen leda till nya nätverk och tvärvetenskapliga utvecklingsmöjligheter kopplat till bl a hav, vatten, landsbygdsutveckling och klimatfrågor, samt vetenskapliga publikationer och akademiska avhandlingar. Simrishamns kommun/marint centrum Marint centrum, som ligger strategiskt placerat vid Hanöbukten och södra Östersjön, samlar offentliga och privata aktörer med koppling till hav under ett tak och arbetar med en lång rad frågor knutna till Hanöbuktens miljö och kustbygdsutveckling. Syftet med verksamheten är parallellt att värna Östersjöns miljö och stärka sydöstra Skånes näringsliv, utveckling och attraktivitet. Sedan starten 2010 har Marint centrum blivit en etablerad aktör lokalt, regionalt och nationellt för miljö- och utvecklingsarbete kopplat till hav, fiske och kustbygdsfrågor. Inom vissa områden har Marint centrum även en ledande position internationellt. Simrishamns direkta kopplingar till havet, inte minst genom hamnen, fisket och närheten till fiskeresursen i Östersjön, ger Simrishamn en unik position bland svenska städer. Den erfarenhet och kunskap samt de kontakter som finns vid Marint centrum utgör en god grund för den föreslagna FOI-miljön, som ska fungera som en integrerad och drivande del av Marint centrum. Genom en akademisk närvaro i Simrishamn, skapas en grundförutsättning för att vidareutveckla Marint centrum och kapaciteten att generera nya idéer och lösningar för Östersjön som med rätt stöd kan omsättas i affärer, produkter, tjänster, företag och sysselsättning. Gemensam stiftelse För att skapa goda förutsättningar för varaktighet och självständighet, ska verksamheten organiseras i en egen juridisk person, sannolikt en stiftelse. Externa medel kommer löpande att sökas för att genom stiftelsen finansiera FOI-miljön och dess verksamhet. Bildandet är planerat till första halvåret Region Skåne erbjuds en plats i stiftelsens styrelse, liksom andra signifikanta finansiärer. Region Skånes utvecklingsuppdrag Förslaget om en ny FOI-miljö på Marint centrum förväntas skapa flera positiva effekter med koppling till Region Skånes utvecklingsuppdrag, se verksamhetens mål på sid 2. Detta inbegriper den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 (främst inom ställningstagandena Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet samt Skåne ska bli en stark tillväxtmotor), det miljöstrategiska programmet samt den nya skånska livsmedelsstrategin. Verksamheten ligger också helt i linje med den av RUN nyligen beslutade handlingsplanen för integration av klimat- och miljöperspektivet i tillväxtarbetet. 7

8 Sammantaget väntas satsningen generera utveckling i ett landsbygdsperspektiv, bl a genom ökad attraktivitet, företagande, sysselsättning och förhoppningsvis även inflyttning, vilket kommer bidra till ökad balans i Skåne. Utifrån Region Skånes regionala utvecklingsansvar önskar Simrishamns kommun och Lunds universitet en insats från Region Skåne i satsningen, för att möjliggöra satsningen inklusive det arbete som krävs för att skapa följdeffekter och möjligheter för näringsliv och omgivande samhälle. Finansiering och budget Finansiering av verksamheten år 1-5: Part 2018* Summa Lunds universitet** Simrishamns kommun** Privat finansiering** Region Skåne Annan offentlig finansiering** Totalt * Verksamhetsstart planeras till 1 september 2018, varpå budgeten förskjuts med åtta månader. ** Under förutsättning att Region Skåne medfinansierar enligt liggande förslag Tabellen ovan ska betraktas som en minimiomfattning för verksamheten. Utöver dessa budgeterade intäktskällor, kommer ytterligare medel att sökas efterhand till forskning och projektverksamhet av olika slag. Avsikten är således att ovan medel ska växlas upp ytterligare. Inom naturvetenskapliga fakulteten på LU finns möjligheter till samfinansiering av doktorandstöd (doktorandtjänst). Tidigare upplägg har varit att upp till 50% av lönekostnaden betalas av universitetet om externa medel finns, vilket i effekt skulle kunna fördubbla antalet doktorander som kan vara del av satsningen i Simrishamn. Utöver Simrishamns kommuns medfinansiering till FOI-miljön enligt tabellen, fortsätter kommunen att driva Marint centrum som plattform och hemvist för FOI-miljön. Detta möjliggör en sammanlänkning mellan forskning och konkreta miljöåtgärder, vilket ger verksamheten som helhet en ytterligare dimension. Kommunens budget för detta är i storleksordningen 1 Mkr per år. Även dessa medel växlas kontinuerligt upp genom olika projektmedel. Under 2018 investerar Simrishamns kommun dessutom ca 20 Mkr i en för Sverige unik anläggning för rening av läkemedelsrester vid kommunens reningsverk utanför Simrishamn. Faciliteten står till FOImiljöns förfogande och forskningsprojekt som inriktar sig på vattenrening kommer initialt att vara bland de prioriterade. Avseende ovan angivna privata finansiering, färdigställs inom kort en förankrad ansökan som kommer att lämnas in omgående efter beslut från Region Skåne. Denna donation förväntas vara förbrukad år fem. Ambitionen är att andra medel ska ha allokerats så att forskning och övrig verksamhet fortskrider även år fem och framåt. Totalsumman för år fem är således densamma (6,1 Mkr) som föregående år. 8

9 Avseende annan offentlig finansiering (i tabellen år tre till fem): Som beskrivits ovan, är grunden lagd för ökad samverkan kring Hanöbukten och södra Östersjön mellan kommunerna längs Hanöbukten (i Skåne och Blekinge) liksom med Region Blekinge och Blue Science Park. Det förs också en dialog med Havs- och vattenmyndigheten, som uppmuntrar satsningen. Ambitionen är att utöka verksamheten så att dessa och/eller andra offentliga parter kan knytas till verksamheten också genom medfinansiering breddad verksamhet, breddad finansiering. Kostnadsbudget år 1-5: 2018* Personalkostnader OH/lokaler/ekonomi/ administration Labbutrustning och driftskostnader Arrangemang, aktiviteter och resor SUMMA * Verksamhetsstart planeras till 1 september 2018, varpå budgeten förskjuts med åtta månader. Kostnadsbudgeten behöver vara öppen för olika fördelning under olika perioder. Exempelvis är personalbehovet avseende innovations- och näringslivsutveckling lägre inledningsvis, medan forskningsverksamheten är i uppstartsfas. Däremot investeras under första året ca 500 Tkr i utrustning till ett labb på Marint centrum. Undantaget detta, visar ovan tabell en jämn kostnadsfördelning, detta ska alltså betraktas som exempel på årlig fördelning och kan komma att justeras mellan åren. Uppföljning sker genom årlig återrapportering, som kommer att inkludera en beskrivning av arbetet med att successivt expandera samverkan om FOI-miljön med kringliggande kommuner och andra aktörer. Regionen har också möjlighet att kontinuerligt följa verksamheten genom sin styrelseplats. 9

10 Bilaga 1 Bakgrund om Marint centrum Marint centrum bildades hösten 2010 i syfte att skapa en mötesplats för verksamheter och aktiviteter inom området havsmiljö. Satsningen handlar parallellt om att värna Östersjöns miljö och stärka sydöstra Skånes näringsliv, utveckling och attraktivitet. Syfte: Värna Östersjöns miljö Östersjöns tillstånd spelar en avgörande roll för Österlens utveckling Förbättra förutsättningarna för företagande, sysselsättning, innovationsutveckling och hållbar tillväxt Utveckla relationer och samarbete med universitet och högskolor Stärka Österlens varumärke och attraktivitet genom ett aktivt ansvarstagande för Östersjön och miljön Resultat: Konkret miljönytta Nya företag Nya arbetstillfällen Ökad inflyttning till sydöstra Skåne Nya affärsmöjligheter för det lokala näringslivet Nya verktyg för näringslivs- och landsbygdsutveckling Arrangemang i egen och andras regi med effekter på lokal handel och service Ökning och spridning av kunskap och medvetenhet om havs- och vattenrelaterade frågor Exempel på arbetsområden sedan 2010: Ekosystemtjänster i hav och kustzon Erosion Havsplanering Hållbart fiske Kustbygdsutveckling och marina näringar Läkemedelsrester i vatten Marint avfall (makro) inkl. spökgarn Mikroplast och andra partiklar i vatten Oljespillsberedskap Reduktion av närsaltsutsläpp i lantbruk Syrefria havsbottnar Sedan 2011 bedriver Marint centrum marinpedagogisk verksamhet för kommunens förskolor, vilket sedan 2016 har utökats med högstadiet i samarbete med kommunens Naturskola flyttade den kommunala gymnasieskolan Nova Academys naturvetenskapliga program in på Marint centrum och ett nära samarbete finns. Organisation och finansiering Marint centrum är en del av Simrishamns kommun (Kommunledningskontoret) och lyder under Kommunstyrelsen. Antal anställda varierar över tid och har sedan starten rört sig mellan en och åtta anställda, beroende på antal projekt som löper. Simrishamns kommun finansierar tre fasta tjänster. Antalet anställda idag är fyra. 10

11 Marint centrum har utvecklats etappvis och lokalerna likaså, för att anpassas till verksamhetens behov. Hösten 2015 passerades en viktig milstolpe, hela fastigheten var uthyrd. En överblick av verksamhetens finansiering: Simrishamns kommun: Verksamhetskostnader Hyrestäckning Investeringar (2010, 2014, 2015) Div. administration 2010-ff Region Skåne: Bidrag Bidrag Mkr 7,2 Mkr 30 Mkr In kind 300 Tkr 5,7 Mkr Utöver ovan nämna basfinansiering, har finansiering erhållits till projektverksamhet inom Marint centrums paraply från främst ERUF, LIFE, INTERREG, EFF, EMFF, Leader, Vinnova, SIDA/Svenska Institutet, RS Miljövårdsfond samt lokalt näringsliv. Region Skåne utvecklade och finansierade även samverkansfunktionen Skånes Hav och Vatten under (ca 2, 5 Mkr), som var placerad på Marint centrum. Löpande utveckling Marint centrum har sedan starten samlat externa aktörer i en rådgivande funktion till verksamheten. Sedan 2015 är detta organiserat i en s.k. Advisory Board, vars syfte är att möta verksamhetens behov av strategisk rådgivning, sakkunskap samt förankring och utveckling i ett externt perspektiv. Fokus för gruppens arbete ligger på Marint centrum, men kopplingen till Simrishamns utveckling och att skapa långsiktiga mervärden för sydöstra Skåne, Skåne och Sverige är både självklar och central. I gruppen ingår: BG Svensson, LU Holding AB Therese Jephson, Kommunförbundet Skåne (tidigare Karen Lagercrantz) Maria Hansson, Lunds universitet Oddvar Fiskesjö, Region Skåne Per-Uno Alm, Sparbanken Syd Yngve Svensson, Alnarp Cleanwater Technology AB Under 2016 tog gruppen tillsammans med kommunen fram en strategi för Marint centrums fortsatta utveckling, som ligger till grund för detta förslag. 11