Örkelljunga kommun. Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örkelljunga kommun. Delårsrapport"

Transkript

1 Örkelljunga kommun Delårsrapport

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid - Förvaltningsberättelse. 5 - Måluppföljning Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Samhällsbyggnadsnämnden exkl VA Samhällsbyggnadsnämnden VA Kultur- och Fritidsnämnden tbildningsnämnden Socialnämnden Örkelljungabostäder AB 39 - Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 40 - Norra Åsbo Renhållnings AB 41 - Finansiell analys Personalekonomisk redovisning Räkenskaper Resultat- och balansräkning Kassaflödesanalys Alternativ resultat- och balansräkning Noter Redovisningsprinciper Ordlista

3 Organisation 2018 Kommunfakta FAKTA OM ÖRKELLJNGA Folkmängd Män Kvinnor Arbetslöshet totalt, % 8,5 8,5 8,2 8,8 9,1 Kommunalskatt 19:06 19:06 19:06 19:06 18:76 Landstingsskatt 10:69 10:69 10:69 10:69 10:69 Årets resultat, mnkr -4,8 17,7 30,1 32,3 17,6 Justerat resultat, enligt balanskravsavstämning, mnkr -4,8 13,0 17,3 17,7 5,7 Koncernresultat, mnkr 0,3 22,0 35,4 33,2 17,8 Låneskuld, mnkr ,0 115,0 151,7 Låneskuld, exklusive lån till bolagen, mnkr ,0 115,0 151,7 Likviditet, mnkr 59,5 39,8 27,6 40,5 14 Soliditet, exlusive ansvarsförbindelse, % 70,3 70,9 68,0 68,2 67 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % 45,8 46,5 44,8 42,7 39 Nettoinvesteringar, mnkr 14,0 27,3 44,9 63,3 23,3 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr -10,0-20,8-2,4 3,8-8,1 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, %* 101,8 99,7 93,9 96,7 98,9 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto, %* 101,8 96,6 93,9 93,1 96,1 mnkr = miljoner svenska kronor *)Till och med 2017 redovisas andelen enligt fullfonderingsmodellen där förändringen av ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser ingår i nettokostnaderna. 3

4 Kommunens samlade resurser Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Verksamheternas andel av nettokostnaderna 4

5 Förvaltningsberättelse Inledning Vi är för närvarande inne i en mycket stark global högkonjunktur, med en BNP som beräknas öka med hela 3,9 procent 2018 för världen som helhet. Sverige ligger långt fram i konjunkturcykeln med flera år av stark ekonomisk tillväxt och överhettningstendenser som tydligt börjat visa sig i form av arbetskraftsbrist. Inte minst är detta tydligt inom offentlig sektor. SKL räknar med att skatteintäkterna kommer att öka betydligt långsammare framöver, främst beroende på att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna öka i samma takt som tidigare som en följd av bristen på arbetskraft. Den nationella BNP-tillväxten beräknas bli 2,9 procent för 2018, för att därefter mattas av och successivt sjunka tillbaka under prognosperioden. Nyckeltal för den svenska ekonomin (utfall 2017 och prognos ) BNP* 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,0 2,1 0,1-0,4 0,1 Relativ arbetslöshet, nivå 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5 Timlön, konjunkturstatistiken 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIF-KS 1,7 1,6 1,6 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8 Realt skatteunderlag** 1,3 1,4 0,5 0 0,6 Befolkning 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5 Källa: Konjunkturinstitutet * Kalenderkorrigerad utveckling Tidigare har det varit inhemsk efterfrågan som drivet på den nationella konjunkturutvecklingen. Framförallt har det varit efterfrågan från offentlig sektor och investeringarna inom byggbranschen som varit drivande, då inte minst bostadsinvesteringarna. Bostadsbyggandet planade dock ut under slutet av 2017, men förväntas även fortsättningsvis ligga på fortsatt höga nivåer på grund av att antalet producerade bostäder under lång tid ökat mindre än befolkningen. Som en följd av att den globala tillväxten börjar ta fart bedöms svensk export också ta fart på allvar, vilket förväntas leda till ett ökat behov av investeringar inom exportindustrin framöver. Befolkningsutveckling Sedan 2014 har Örkelljunga kommun haft en positiv befolkningsutveckling. Antalet invånare i kommunen ökade under årets första sex månader med 16 personer till invånare. 5

6 Antal invånare Källa: tfallet hämtat från SCB, prognosen är gjord av Kaab prognos AB tfall Prognos Flyttningsnetto juni Antal födda juni Antal döda juni Födelsenetto juni nder årets första sex månader hade Örkelljunga kommun ett positivt flyttningsnetto, det var 42 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade ifrån kommunen. Flyttningsnettot till/från det egna länet gav ett utflöde på 8 invånare, d.v.s. det var 8 personer fler som flyttade ifrån Örkelljunga kommun till en annan kommun i Skåne län, än som flyttade i motsatt riktning. Flyttningsnettot till/från övriga Sverige gav ett tillskott på 19 invånare och flyttningsnettot till/från utlandet gav ett tillskott på 37 invånare. nder första halvåret 2018 avled 75 personer, samtidigt som kommunen fick ett tillskott på 45 nyfödda barn, vilket sammanfattningsvis ger ett negativt födelsenetto på -30. Bygga och bo Örkelljunga kommun fortsätter att arbeta aktivt med att ta fram detaljplaner för att kunna tillhandahålla mark såväl för bostäder som för företagsetableringar. För att ytterligare förstärka den positiva utvecklingstrenden med folk som vill bosätta sig i kommunen har ägardirektivet reviderats för det kommunala bostadsbolaget för att möjliggöra byggande med alternativa bostadsformer. Det kommunala bostadsbolaget har nu möjlighet att bygga hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och 6

7 kooperativa hyresrätter. Enligt ägardirektivet ska bolaget dessutom prioritera att uppföra bostäder i tätorterna Eket, Skåne Fagerhult och Åsljunga. För den som vill bygga eget småhus kan kommunen erbjuda attraktiva tomter i kommunens samtliga tätorter. Sjönära tomter finns att tillgå på Hjälmsjöstrand i Örkelljunga och Fedinge Strand i Skånes Fagerhult. nder 2017 färdigställdes endast 8 lägenheter i flerbostadshus och 9 småhus enligt officiell SCB statistik. nder samma period påbörjades byggandet av över 60 nya bostäder. nder 2018 kommer det totalt sett att påbörjas byggnation av ca 30 bostäder flerfamiljshus. ppskattningsvis kommer kommunen under 2018 att få ett tillskott på ca 50 nya bostäder i flerfamiljshus och 5-10 nya villor och ytterligare byggprojekt är på gång i kommunen. Kommunen kan erbjuda attraktiv mark för såväl småhus som flerbostadshus, men det är samtidigt viktigt att bostäder produceras utifrån en efterfrågan på marknadsmässiga villkor. Kommunens uppgift är att göra kommunen attraktiv genom att tillhandahålla en god offentlig service, som skapar goda förutsättningar för att bo och verka i kommunen. Kommunen ska vara attraktiv för såväl privatpersoner som företag. Infrastruktur Infrastrukturen är viktig för att få såväl företag som människor att vilja etablera sig inom kommunen. Det gäller såväl fysiska transporter som att kunna bidra med modern IT-infrastruktur med hög kapacitet. Örkelljunga kommun har utarbetat en bredbandsstrategi för åren , där det årligen satsas 400 tkr. Som en del i ambitionen att skapa förutsättningar för att hela kommunen ska kunna utvecklas, har kommunen ökat ansträngningarna för att samtliga hushåll i kommunen ska kunna erbjudas fiberanslutning. Investeringsutgiften för den här typen av infrastruktursatsningar är starkt volymberoende och för att få ner kostnaden för de enskilda fastighetsägarna i småorterna och på landsbygden krävs en bred uppslutning. Kommunfullmäktige tog i början av 2017 ett beslut som innebär att kommunen under vissa förutsättningar är beredd att gå in och finansiera dragning av fiber till fastigheter, där fastighetsägarna väljer att inte ansluta sig i initialskedet. Det är frågan om en ren finansieringslösning som inte innebär någon kostnad för kommunen, men som kommer att pressa den totala investeringsutgiften för dragning av fiber till landsbygdshushållen och därmed även kostnaden för de enskilda fastighetsägarna. Enligt beslutet ska kommunen stå som ägare till dessa anslutningar fram till dess att fastighetsägarna väljer att ansluta sig. De får då betala ett högre pris än de fastighetsägare som valde att ansluta sig från början. Så länge kommunen står som ägare till anslutningarna kommer de att vara inaktiva. Finansieringsmodellen innebär att det går att pressa investeringsutgiften för projektetet som helhet och därmed även kostnaden för kommunens invånare. I juli 2017 skrev kommunen avtal med IP-Only om att beställa som mest 630 osålda fiberanslutningar senast den 1 januari I och med kommunens beställning har IP-Only i avtalet bekräftat att man har uppnått tillräcklig anslutningsgrad och har taget byggbeslut för samtliga områden i kommunen. Första spadtaget för fiberutbyggnad på landsbygden togs under december månad Avtal har tecknats mellan kommunen och fastighetsägare om att dra in fiberanslutningarna i byggnaderna till sammanlagt 159 fastigheter av de totalt 630 fiberanslutningarna som kommunen åtaget sig att köpa av IP-Only. Det innebär att allt är förberett för inkoppling i de här fastigheterna och att det bara krävs ett överlåtelseavtal mellan kommunen och fastighetsägaren, samt ett abonnemang med en operatör för att fastighetsägaren ska kunna koppla upp sig via en fiberanslutning. Att det endast är 159 fastighetsägare som anmält intresse för att låta operatören göra klart arbetet fram till vägguttag, är en anmärkningsvärt låg siffra med tanke på att fastighetsägarna inte behöver ta någon som helst kostnad för detta. Tvärtom, bara det faktum att en fastighet är förberedd för uppkoppling via fiber skulle kunna medföra att marknadsvärdet ökar. Med 7

8 tydligare information om att fastighetsägaren inte har några kostnader för arbetet, samt fördelen av ett eventuellt framtida högre marknadsvärde vid en försäljning bör det gå att skriva avtal om färdigställandet av fiberanslutning in i byggnad till majoriteten av de 630 fiberanslutningar som kommunen åtaget sig att köpa. Kollektivtrafik Kommunen fortsätter att arbeta för utveckling av kommunikationerna. nder andra halvan av 2016 gjordes en överenskommelse mellan Örkelljunga kommun och Region Skåne om fortsatta studier i projektet Regionalt superbusskoncept, där det är linje 10 mellan Örkelljunga Helsingborg som är ett utpekat regionalt superbusstråk. På statlig väg kommer trafikverket utföra åtgärdsstudier som Örkelljunga kommun och Region Skåne åtagit sig att delta i. På kommunal väg utför Örkelljunga kommun de studier som anses nödvändiga för den fortsatta processen, medan Region Skåne har åtagit sig att delta i studierna. Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken som underlättar resandet är en viktig faktor för kommunens fortsatta utveckling. Längs de stråk som uppgraderas till superbusslinjer kommer busshållplatserna att uppgraderas till stationer, vilket t.ex. kan innebära uppvärmda busskurer, informationstavlor med information i realtid och närhet till affärer och service. Tanken med superbussprojektet är att skapa förutsättningar för en bekväm, snabb och effektiv resa från bostad till slutmål. Därför ingår det även i konceptet att skapa välplanerade gång- och cykelbanor hela vägen från bostäderna och fram till busshållplatserna/stationerna, samt även pendlarparkeringar i anslutning till busshållplatserna/stationerna. I övrigt arbetar kommunen vidare på det lokala planet med att förbättra för cyklister och gående med kontinuerlig utbyggnad och förbättringar av cykel- och gångbanor. Diskussioner förs med trafikverket avseende medfinansiering av lämpliga projekt. 8

9 Arbetsmarknad Arbetslöshet efter utbildningsnivå 25,0 20,0 15,0 10,0 förgymnasial gymnasial eftergymnasial 5,0 0, Källa SCB AK Nivåklassificeringen är gjord enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SN) Arbetslöshet på nationell nivå efter utbildningsnivå i procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,2 5,5 3, ,7 8,5 5, ,2 8,5 5, ,6 7,6 4, ,9 7,5 5, ,0 7,7 4, ,6 7,5 5, ,2 6,9 4, ,5 6,2 4, ,9 5,8 4,3 Arbetslösheten för personer med förgymnasial utbildning ökade från 13,1 procent år 2007 till som högst 20,6 procent år Därefter kan vi se en rörelse i sidled under perioden och en minskning på 0,6 procentenheter under För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsbakgrund bröts den stigande trenden redan Därefter har arbetslösheten fram till 2014 legat på en stabil nivå runt 7,5 procent och därefter syns ett trendbrott med en årlig minskning av arbetslösheten. Såväl gruppen med gymnasial utbildning som gruppen med eftergymnasial utbildning är nu nere på arbetslöshetsnivåer som ligger mycket nära nivåerna innan finanskrisens utbrott under 2008, medan gruppen med förgymnasial utbildning har en arbetslöshetsnivå som låg 5,7 procentenheter högre Örkelljunga kommun drabbades betydligt hårdare än riksgenomsnittet under lågkonjunkturen som inleddes Arbetslösheten i kommunen låg då på 3 procent, vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 5 procent. Diagrammet och tabellen nedan visar utvecklingen från finnanskrisens utbrott och fram till och med 2017 för Örkelljunga kommun. Arbetslösheten i kommunen nådde sin topp under 2014 och därefter sjönk den tillbaka under för att åter igen öka under

10 Öppen arbetslöshet i % (Arbetsförmedlingen) Sverigemedel Örkelljunga ,0 3, ,7 6, ,7 8, ,3 8, ,4 8, ,5 9, ,0 9, ,8 8, ,6 8, ,5 8,5 Trenden med ett växande gap i utbildningsnivå mellan befolkningen i Örkelljunga kommun och riket som genomsnitt fortsätter. Diagrammet nedan visar att det funnits en tydlig trend ända sedan 1985 med ett kontinuerligt ökande gap mellan andelen invånare i Örkelljunga kommun som har högskoleutbildning och andelen invånare i riket som har högskoleutbildning. Som högskoleutbildning räknas en eftergymnasial utbildning på minst tre år. 10

11 Näringslivsutveckling Kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet. Det är viktigt att kommunen har en tillförlitlig och snabb ärendehantering, men det handlar också om attityder till företagande hos kommunpolitiker, tjänstemän, medborgare och skola. I grunden är förutsättningarna för kommunen mycket goda, kommunen har en god ekonomi och är belägen i Öresundsregionen med E4:an som passerar genom kommunen. E4:an är en av Sveriges viktigaste kommunikationslänkar, varje dygn passerar mer än fordon vid Skåneporten. Dessutom har företag som väljer att etablera sig inom Örkelljunga kommun tillgång till en regional marknad som passerade 4 miljoner invånare i slutet av Det goda geografiska läget för Örkelljunga kommun med förmånliga markpriser och mycket goda möjligheter till snabba kostnadseffektiva transporter av varor såväl för den regionala marknaden som för exportmarknaden skapar goda förutsättningar för nyetableringar. Inom 30 minuter når man Ängelholms flygplats, Hässleholms central och Helsingborg. Avstånd till Örkelljunga Halmstad 60 km Ängelholm 30 km Helsingborg 50 km Malmö 100 km Hässleholm 40 km Kristianstad 70 km Stockholm 510 km I samverkan mellan Örkelljunga kommun och föreningen Örkelljunga Näringsliv anordnas olika aktiviteter för att stärka förutsättningarna för kommunens näringsliv. Exempel på detta är leaderprojektet Affärsresan som bland annat genomför en entreprenörsskola för företagare. Inom ramen för Affärsresan anordnas inspirationsaktiviteter fortlöpande och för 2019 planeras det för ett nytt Örkelljunga träffas. Örkelljunga Träffas ger möjlighet för medborgare, näringsliv, föreningar och offentliga verksamheter att mötas under lediga former. En dag där alla kan mötas och få insikt i vilka fina föreningar, företag och övriga verksamheter som finns i vår kommun. Alla skall vara välkomna! Från barnen till våra pensionärer. Från företagare till anställda. Från etablerade till nyanlända samhällsmedborgare. Dessa samverkansprojekt kan även bidra till nya idéer och kommunens utveckling när företag och verksamheter når nya och befintliga kunder i kreativa miljöer. Förhoppningsvis kan det också vara en möjlighet för företag och potentiella medarbetare att finna varandra. töver detta anordnar kommunen årligen fyra näringslivsluncher, ett forum där företag och kommunens politiker och tjänstemän kan träffas för att utbyta erfarenheter. 11

12 Ett annat intressant projekt är ngt företagande. Som ett led i att få ungdomar intresserade av att starta och driva företag anordnades ngt Företagande på sommarlovet. ngdomar på gymnasiet får en chans att driva sitt eget företag på sommarlovet med stöd av erfarna coacher från näringslivet. Turismen Satsningarna på turismen fortsätter. Projektet Naturarenan som syftar till att tillgängliggöra kommunens fina natur vid Hjälmsjön har fått Leaderansökan godkänd för genomförandet av en förundersökning, projektet drivs av föreningen Hjälmsjö Arena. Vandringsleden runt Åsljungasjön har rustats upp genom ett Leaderprojekt under ledning av Åsljunga intresseförening. Tursitbyrån har avvecklats till förmån för Infopoints som drivs tillsammans med företag och organisationer i kommunen, dessa fungerar som kommunens turismambassadörer. Ambitionen är att det fortsatta arbetet med att utveckla turismnäringen i kommunen ska ske i samarbete med såväl Familjen Helsingborg som kommunens lokala näringsliv och organisationer. Leaderprojektet naturarenan vid Hjelmsjön befinner sig nu i fas 1, vilket innebär att en förundersökning ska presenteras i slutet av året. Tillsammans med Båstad, Ängelholm och Laholm har en cykelkarta med olika slingor för de medverkande kommunerna tagits fram. Kommunen medverkar även i ett samverkansprojekt i Region Skånes regi för att ta fram en regional cykelled i likhet med Skåneleden, fast med cykel. Nätverk Familjen Helsingborg 2015 beslutade styrelsen för Skåne Nordväst att det dåvarande Skåne Nordväst skulle förändras. Den 1 januari 2016 startades det nya samarbetet upp av elva nordvästskånska kommuner under det nya varumärket Familjen Helsingborg. Förutom Örkelljunga kommun, ingår kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Ängelholm i Familjen Helsingborg. Den största förändringen med det nya avtalet var just det nya varumärket Familjen Helsingborg. Tidigare har Familjen Helsingborg främst använts i samarbetet kring näringslivs- och destinationsfrågor, men från och med 2016 har hela det interna samarbetet kommunerna emellan samlats under varumärket Familjen Helsingborg. Syftet med samarbetet är att medlemskommunerna ska samarbeta utifrån en gemensam vision och verksamhetsidé för att uppnå ökad tillväxt och högre effektivitet. Visionen är att Skåne Nordväst år 2020 upplevs som en sammanhängande stad och är en av norra Europas mest kreativa och inkluderande regioner. Samarbetet ska gynna regionen och medlemskommunerna genom att samarbetet ska generera skalfördelar, vilket ska leda ökad effektivitet genom samarbetet. Genom att agera tillsammans får man också större tyngd i viktiga frågor. Samarbetskommittén har till uppgift att bredda och fördjupa samarbetet så att kommunerna tar tillvara utvecklingsmöjligheterna för den nordvästskånska regionen. Hösten 2017 fattade de ledande politikerna i de elva kommunerna ett nytt inriktningsbeslut för Familjens arbete. Inriktningsbeslutet anger bland annat att samarbetets fokus är utveckling av de elva kommunernas hela territorium där helheten alltid går före delarna. Kommundirektörerna har fått i uppdrag att kartlägga de utvecklingsområden som är mest angelägna för samarbetet och att ta fram en ny modell för verksamhetsplanen och en tidsplan för processer kopplat till kommande mandatperiod. 12

13 Greater Copenhagen & Skåne Committee Greater Copenhagen & Skåne Committee är ett politiskt samarbete som består av Skånes samtliga 33 kommuner och 46 danska kommuner i Öresundsregionen, samt Region Skåne, Region Hovedstaden och Region Själland. Detta samarbete startade den 1 januari 2016 och visionen är att År 2020 är Greater Copenhagen en internationell knutpunkt för investeringar och kunskap med en konkurrenskraft att jämföra med de mest framgångsrika metropolerna i Europa. Samarbetet har år 2020 skapat en betydande ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i regionen. Man kommer gemensamt arbeta för att göra regionen attraktiv för investeringar, turister och företag. Målet är att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt genom att understödja integrationen av arbetsmarknaden, samt att försöka påverka den lagstiftning som utgör gränshinder och därmed påverkar regionens tillväxt negativt. Örkelljunga kommun och Familjen Helsingborg deltar i samarbetet som går under varumärket Greater Copenhagen. Kommunalförbund Kommunalförbundet Söderåsens Miljöförbund Örkelljunga Kommun är medlem i Söderåsens Miljöförbund som är samägt av kommunerna Klippan, Svalöv, Perstorp, Bjuv och Örkelljunga. Förbundet bildades 2009 och tog då över medlemskommunernas ansvar för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, samt andra uppgifter som kommuner enligt lag har ett ansvar för att utförs. Därefter har förbundet även tagit över tillsynsansvaret för tobak, receptfria läkemedel och alkohol i medlemskommunerna. Förutom myndighetsuppgifter så som kontroll och tillsyn har Söderåsens Miljöförbund i uppdrag att besvara remisser från medlemskommunerna, bistå med expertkunskap, svara för information inom verksamhetsområdet och delta i kommunernas krisberedskap. I januari 2011 tog förbundet dessutom över tillsynsansvaret för tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet från länsstyrelsen. Förbundets övergripande mål är att: Verka för en hållbar utveckling, både i sin roll som stöd åt medlemskommunerna och i sin myndighetsroll. Tillsynen ska vara riskbaserad och främst vara förebyggande. Förbundet ska inom medlemskommunerna bedriva en effektiv och rättssäker myndighetsutövning. Verksamheten skall kännetecknas av kunskap, tydlighet och ett gott bemötande. Kommunalförbundet Medelpunkten Kommunalförbundet Medelpunkten som ägs tillsammans av 10 kommuner i nordvästra Skåne, varav Örkelljunga kommun har en ägarandel på 9 procent, levererar hjälpmedel till kommunens verksamheter inom socialförvaltningen. Målet för verksamheten är att kommunerna skall tillförsäkras en effektiv hjälpmedelsförsörjning såväl professionellt som ekonomiskt och målen för verksamheten kan sammanfattas i de fyra områdena Samordning, Inköp, Service och tveckling. Kommunalförbundet Medelpunkten har till uppgift att leverera, serva och utveckla hjälpmedel för medlemskommunerna, samt bistå med rådgivning och konsultationer inom hjälpmedelsområdet. Genom samordning och stordriftsfördelar ska Medelpunkten leverera tjänster och hjälpmedel av hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad för medlemskommunerna. 13

14 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst (RSNV). Räddningstjänstförbundet bedriver räddningstjänst för de tre medlemskommunerna sedan den 1 januari 2015 och jobbar efter visionen att olyckorna ska vara få och små. Enligt framtidsbilden ska förbundet jobba för att fler kommuner ska ansluta sig. Detta ska förbättra möjligheterna för att skapa en helhetsbild avseende avvikelser och olyckor, samtidigt som det ska bidra till ökad trovärdighet, effektivitet och trygghet för medborgarna. Örkelljunga kommun betalar en förbundsavgift på 9,0 mkr för 2018, utöver detta köper kommunen tjänster av förbundet enligt fastställd prislista. Medlemsdirektivet anger att förbundets syfte och uppdrag är att: Kommunalförbundet ska under gemensam ledning hålla en för medlemmarna ömsesidig räddningstjänst samt därtill hänförlig förebyggande och angränsande verksamhet inom området samhällskydd, räddning och beredskap, i ett för alla medlemmar lika grunduppdrag och i tilläggsuppdrag utifrån respektive medlems eller annans intresse. Förbundet ska arbeta för att: Konsekvenserna av de bränder och olyckor som inträffar blir så lindriga som möjligt. Tryggheten och säkerheten för invånarna inom förbundets geografiska område ska öka. Miljöbelastningen ska vara så låg som möjligt inom sitt verksamhetsområde. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst är inne på sitt fjärde verksamhetsår och lämnar sina delårsrapporter per den 30 april och den 31 augusti. Medlemsavgiften har räknats upp med 1,5 procent för verksamhetsåret I delårsrapporten för första tertialet redovisar förbundet ett resultat på -34 tkr för årets fyra första månader, prognosen för helåret visar på ett överskott på 250 tkr. Förbundet uppger att såväl intäkter som kostnader legat över budget under första tertialet. På kostnadssidan redovisades en avvikelse avseende materialinköp på tkr. Enligt den framtida målbilden som utgår från de intentioner som låg till grund för förbundets bildande ska Räddningstjänsten Skåne Nordväst växa och fler medlemskommuner ska ansluta sig. Ambitionen är att minst 11 kommuner ska ansluta sig till RSNV. Den 1 januari 2019 ansluter Bjuvs kommun sig till Räddningstjänsten Skåne Nordväst. I övrigt anger målbilden att förbundet ska utveckla samverkan och det civila försvaret ska byggas upp så att räddningstjänsten kan möta de utmaningar som samhället står inför. När det gäller verksamheten så är det de nationella målen enligt lagen om skydd mot olyckor som utgör ramverket. Följande politiska mål gäller Räddningstjänsten Skåne Nordväst för 2018 och framåt: Framtidens räddningstjänst Förbundet ska arbeta för att skapa en modern räddningstjänst som bidrar till ett tryggare samhälla och kan möta framtidens utmaningar och behov. Detta görs genom att vara en öppen, nyfiken verksamhet med ständiga förbättringar, minskad miljöbelastning och individanpassad olycksförebyggande verksamhet med förmåga att förbygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsats. Effektiv verksamhet Förbundet ska arbeta för en effektiv räddningstjänst både vad avser insatser och förebyggande arbete som innebär en ökad trygghet för medborgare och med färre och 14

15 mindre olyckor som resultat. Detta görs genom ett professionellt förhållningssätt och att alltid ha medborgaren i fokus, att fler medlemskommuner ansluter sig till förbundet samt en utökad regional samverkan med berörda aktörer. Attraktiv arbetsgivare Förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar nya medarbetare och står för delaktighet, påverkansmöjlighet, utveckling och egenansvar för vår personal. Detta görs genom att gemensamt ta ansvar för arbetsplatsen och alltid ha ett bra bemötande. Förbundet har stort fokus både på fysisk och psykisk arbetsmiljö där aktiv nolltolerans ska prägla vårt sätt att arbeta. 15

16 Vision 2020 Örkelljunga kommuns miljö- och hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. Kommunövergripande styrkort Balanserad styrning Örkelljunga kommun har valt balanserad styrning till den målstyrningsmodell som framöver skall användas i kommunen. Styrkort finns för 2018 framtagna på två nivåer i kommunens organisation. Dessa är: 1. Kommunövergripande nivå 2. Kommunstyrelse- och nämndnivå I det kommunövergripande styrkortet definieras framgångsfaktorer, mätmetoder och mål. Förslag till framgångsfaktorer (sju stycken) har tagits fram under två temadagar våren 2017 med ledande politiker och tjänstemän och sedan beslutats av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. För varje framgångsfaktor finns mätmetoder (exempelvis SCB:s Medborgarundersökning och undersökningar gjorda av SKL, Skolverket och Socialstyrelsen). Målen, vilka i kommunens första kommunövergripande styrkort oftast avser förbättrade mätresultat, är satta att gälla för åren 2018 och Ett reviderat kommunövergripande styrkort är sedan tänkt att arbetas fram för kommande 4-årsperiod d.v.s. för åren Det konkreta arbetet med måluppfyllelsen sker ute hos nämnder och verksamheter. För varje mål i det kommunövergripande styrkortet är det därför också definierat vilka nämnder som skall arbeta med respektive mål och nämnderna har för utvalda kommunövergripande mål arbetat fram konkreta och uppföljningsbara nämndmål. Det sammanlagda resultatet av nämnder och verksamheters arbete med måluppfyllelse ligger också till grund för att bedöma om kommunen uppnår en hög måluppfyllelse och därmed har en god ekonomisk hushållning. Enligt Kommunallagen skall alla kommuner göra en utvärdering av detta i samband med att årsredovisningen upprättas. Tanken är, att om det arbetas med rätt saker ute i verksamheten så skall detta också påverka resultatet i de mätningar som görs och därigenom bidra till att en hög grad av måluppfyllelse kan uppnås. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda utvalda mätningar förbättras över tiden. Prognos måluppfyllelse 2018 Nedan lämnas en prognos för måluppfyllelsen per för målen i det kommunövergripande styrkortet. Prognosen bygger på de prognoser som nämnderna har gjort över måluppfyllelsen i respektive nämnds styrkort. I årsredovisningen för 2018 kommer dock fokus att ligga mer på förändringen av mätresultaten mellan år 2018 och tidigare år. 16

17 Kommunövergripande styrkort = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångsfaktorer Trygghet Mätmetod Mål Måluppfyllelse -SCB, NRI, faktorn Trygghet *Mätvärdet ska vara lägst 62 (Godkänd) D -Skolinspektionen Andel ganska/mycket/trygga elever åk 5 och 9 (kommunala skolor) *Bibehållet eller ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (90 %) Hållbar tillväxt -Socialstyrelsen Andel ganska/mycket/trygga brukare på särbo/med stöd av hemtjänsten -SCB, NRI, faktorn Rekommendation -SKL öppna jämförelser Insikt, faktorn Totalt Servicemätning av kommunens myndighetsutövning mot näringsliv *Bibehållet eller ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (90 %) *Mätvärdet ska vara lägst 62 (Godkänd) *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (63) D D -Svenskt Näringsliv Kommunranking *Förbättrad placering jämfört med föregående mätning (52 av 290) -SCB, NRI, faktorn Bostäder (bra, varierat och trivsamt boende) *Mätvärdet ska vara lägst 62 (Godkänd) -Egen undersökning Andel deltagare som vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet börjat arbeta eller studera *Ökad andel jämfört med föregående mätning (38 %) -Arbetsförmedlingen Arbetslöshet år, öppet arbetslösa eller i program med akt stöd *Arbetslösheten ska minska (6,8%) Möjliggöra upplevelser Inkludering och tolerans -Avfall Sverige Insamlat hushållsavfall för materialåtervinning -SCB, NRI, faktorn Fritidsaktiviteter (tillgång och möjligheter, utbud, parker, fritid och kultur) -SKL Informationsindex kommunens webbplats *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (78 av 100) *Mätvärdet ska vara lägst 62 (godkänd) *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (78 av 100) D -Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen *Öka andelen anställda med utländsk bakgrund för att på sikt minska gapet (9% i förhållande till 20%) Kunskap -Familjen Helsingborg Fördelningen män/kvinnor i kommunens förvaltningar -Skolverket Behörighet till högskola/universitet inom 4 år för folkbokförda gymnasieelever *Förändrad könsfördelning för att på sikt uppnå en jämnare könsfördelning (16% män och 84% kvinnor) *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (44,4%) -Kungliga biblioteket Andel invånare som gör minst 1 lån per år *Bibehållet eller ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (92%) -SCB Invånare år med eftergymnasial utbildning *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (grundskola 73% och gymnasiet 62%) 17

18 Attraktiv arbetsgivare -CMA Research, egen undersökning HME-index (hållbart medarbetarengagemang) *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (81 av 100) D -Socialstyrelsen Personalens utbildningsnivå Omsorgspersonal med adekvat utbildning på boende med särskild service för äldre *Bibehållet eller ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (92%) D Ekonomi -Skolverket Personalens utbildningsnivå Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, kommunala skolor -Bokslut Resultat i % i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag *Ökat mätvärde jämfört med föregående mätning (grundskola 73% och gymnasiet 62%) Balanskravsresultat 1% E -Bokslut Soliditetsmått enligt blandmodellen Lägst 60% -Bokslut Soliditetsmått enligt fullfonderingsmodellen Lägst 40% Målen bryts ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämndernas årliga måluppfyllelse leda till. Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Prognos god ekonomisk hushållning För 16 av de 23 beslutade målen i det kommunövergripande styrkortet är prognosen (med utgångspunkt från nämndernas målarbete) att måluppfyllelse uppnås och för resterande sju mål att sex mål delvis uppnås samt att ett mål ej uppnås. Trots att flertalet av verksamhetsmålen bedöms att uppnås helt är prognosen att god ekonomisk hushållning inte kommer att uppnås för 2018 då ett av de finansiella målen inte bedöms att uppnås. tvärdering måluppfyllelse Måluppfyllelsen specificerad för de 23 olika mätmetoderna/målen i det kommunövergripande styrkortet visas i nedanstående tabell. Samtliga nämnders mål redovisas här tillsammans. Om måluppfyllelse uppnås ger det 2 poäng, uppnås målet delvis ger det 1 poäng medan ej uppnått mål ger 0 poäng. ppnådda poäng divideras därefter med antal möjliga totalpoäng per nämnd, vilket ger måluppfyllelsen i procent. Framgångsfaktor Trygghet Hållbar tillväxt Mätmetod Nämnder Antal mål SCB, NRI Trygghet Skolinspektionen, Åk 5 och åk 9 Socialstyrelsen, Brukare SCB, NRI Rekommendation SKL, Öppna jämförelser - Insikt KS (2), SBN, KoF, N N SN KS (2), SBN, KoF, N, SN KS, SBN, ppnås ppnås delvis ppnås ej ppnådda poäng Möjliga totalpoäng Måluppfyllelse i %

19 Svenskt Näringsliv Kommunranking KS (3), N Möjliggöra upplevelser Inkludering och tolerans Kunskap Attraktiv arbetsgivare SCB, NRI Bostäder Egen undersökning, Arbetsmarknadsvh t Arbetsförmedlingen, Arbetslöshet år Avfall Sverige, Insamlat hushållsavf SCB, NRI Fritidsaktiviteter SKL, Informations-index komm webb Familjen Hbg Andel utländsk bakgrund Familjen Hbg Fördeln män/ kvinnor Skolverket, Behörigh. högskola/universitet Kungl biblioteket, Behörighet högskola/universitet SCB, Invånare år eftergym utbildn CMA Research, HME-index Socialstyrelsen, Adekvat utbildning omsorgspersonal Skolverket, Personalens utbildningsnivå KS SN N KS KoF (3), SBN, KS, SBN, N KoF, SN (2) KS, SBN, KoF, N, SN KS, SBN, KoF, N, SN N KoF KS KS, SBN, N KoF (3), SN (2) SN N Ekonomi Balanskravsresultat 1 % Soliditet blandmodell lägst 60 %, KS KS Soliditet fullfondering, lägst 40 % KS *) Totalt för hela kommunen är bedömningen att målet uppnås. De mål som ligger på 85 procent och däröver har i prognosen för det kommunövergripande bokslutet bedömts som uppnådda och de mål som ligger i spannet 50 till 84 procent som delvis uppnådda. Nämndernas målarbete Det konkreta målarbetet sker som tidigare nämnts ute i nämndernas verksamhet. Arbetet under året med att uppnå måluppfyllelse hos nämnderna, redovisas i efterföljande avsnitt för respektive 19

20 nämnd. De finansiella målen kommenteras dock särskilt i förvaltningsberättelsen under avsnittet Finansiell analys. I tabellen nedan visas helårsprognosen för bedömd måluppfyllelse för samtliga mål i nämndernas styrkort i delårsrapporten per den 30 juni Nämnd Antal mål Möjliga totalpoäng ppnås ppnås delvis ppnås ej ppnådda poäng Måluppfyllelse i % Kommunstyrelsen 18* Kultur- och Fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden tbildningsnämnden Socialnämnden Totalt *) Inkl 2 mål angående soliditet Variationen mellan nämnderna uttryckt i procent kan till viss del påverkas av målens utformning och subjektiva värderingar kring måluppfyllelsen. 20

21 Nämnderna Kommunstyrelsen Mkr tfall tfall Halvår Budget Avvikelse Budget Helår Prognos Verksamhetens intäkter 21,3 22,6 20,6 2,0 41,2 41,2 Verksamhetens kostnader -39,0-39,9-39,9 0,0-79,3-78,3 Nettokostnader -17,7-17,3-19,3 2,0-38,1-37,1 Nettoinvesteringar 4,9 10,5 15,2-4,7 30,4 40,0 Ekonomi Kommunstyrelsen inklusive Kommunfastigheter (fastighetsförvaltningen) redovisar ett resultat för årets första sex månader på 2,0 mkr, med en prognos för 2018 på 1,0 mkr. Överskottet beror delvis på allmän sparsamhet och på att vissa tjänster som budgeterats för hela året varit vakanta under en del av året. Den huvudsakliga delen av överskottet beror dock på den omfördelning som gjorts gällande ersättning från Migrationsverket, vilket innebär att KS får 10 procent av schablonersättningen. Detta har medfört ett tillskott på 1,2 mkr som ännu inte har tagits i anspråk. Ersättningen beräknas på helårsbasis uppgå till 1,6 mkr. Förvaltningen prognostiserar ett överskott inom Kommunstyrelsens verksamhet exklusive fastighetsförvaltningen på 1,0 mkr. Fastighetsförvaltningen redovisar ett överskott på 0,2 mkr i förhållande till budget. Fastighetsförvaltningens prognos för helåret är i nivå med budget. Verksamheten Verksamheten inom kommunledningsförvaltningen har i stort genomförts enligt plan. Viss personalomsättning har påverkat verksamheten, inte minst i samband med att landsbygdsutvecklare/bredbandsstrateg slutade i början av året. Ersättningsrekrytering har gjort att de negativa effekterna kunnat begränsas. Förändringstakten inom den kommunala sektorn kommer att öka framöver och det är viktigt att även Örkelljunga följer med i utvecklingen. De ökade behoven av välfärdstjänster kombinerat med vikande finansiering medför att kommunen ständigt måste omvärdera och omprioritera, samt hitta nya smartare arbetssätt. Digitaliseringen nämns ofta som avgörande för detta. Kommunen kommer inte undan digitaliseringen utan måste följa med och dra nytta av denna utveckling. Hitintills har det varit svårt att se att digitaliseringen medför minskade kostnader, tvärtom kräver det investeringar. Kommunen måste komma till ett läge där förvaltningarna kan hämta hem vinsterna av de satsningar inom digitalisering som görs. Örkelljunga kommun kommer inte att kunna leda utvecklingen inom den digitala verksamhetsutvecklingen utan måste dra nytta av erfarenheter som görs inom de kommuner som driver utvecklingen. Kompetensförsörjningen till delar av den kommunala sektorn har blivit allt svårare, en ökande brist inom vissa yrkesgrupper har medfört en betydande löneglidning inom delar av den kommunala verksamheten (inte specifikt på kommunledningsförvaltningen). Ett övergripande arbete behöver göras för att få en bra lönestruktur på helhetsnivå. Kommunen måste arbeta aktivt för att vara och förbli en attraktiv arbetsgivare vilket ofta handlar om helt andra saker än enbart lönenivåer. Ett orosmoment är kommunens framtida IT-verksamhet. Kommunen har svårt att klara nödvändig kompetensförsörjning utan samverkan. Nya former för samverkan, alternativt outsourcing kommer att behandlas politiskt under hösten Oavsett organisationsform medför 21

22 förvaltningsverksamheternas ökade behov inom IT-stöd betydande kostnadsökningar gällande såväl drift som investeringar i system och infrastruktur. Det kommunala ansvaret gällande civilt försvar och krisberedskap ökar utifrån tagna regeringsbeslut. Kommunen får ett ekonomiskt tillskott för detta, men det är ännu oklart om detta fullt ut kompenserar för de ökade kostnaderna kopplade till det utökade kommunala uppraget. Viktiga händelser under året En ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018 Ett ungdomsråd har inrättats Kommunstyrelsens styrkort prognos måluppfyllelse 2018 = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångs- Faktorer Mätmetod Nämndmål Måluppfyllelse Prognos helår Trygghet -SCB, NRI, faktorn Trygghet *Förnya handlingsplanen som på Samverkansavtalet mellan Polisen och Örkelljunga kommun. E Hållbar Tillväxt *SCB, NRI, faktorn Rekommendation *Genomföra minst 2 trygghetsvandringar per år i kommunens tätorter. *Tydliggöra kommunens planerade utveckling genom skisser över kommunala byggprojekt som kommuniceras via kommunens olika medier. *Fiber framdraget till alla permanentbostäder på landsbygden. D -SKL Öppna jämförelser Insikt, faktorn Totalt Servicemätning av kommunens myndighetsutövning mot näringsliv *Följa upp Förenkla helt enkelt genom att genomföra aktiviteter enligt handlingsplanerna. *Ta fram handlingsplan utifrån mätvärdena för 2017 års undersökning. *KSA ska besöka minst 10 företag i år. -SCB, NRI, faktorn Bostäder (bra, varierat och trivsamt boende) *Tillse att det finns detaljplanelagd mark för industri- och verksamhetsändamål i Örkelljunga och Skånes Fagerhult. *Kommunen ska ha ständig planberedskap för bostadsenheter i olika upplåtelseformer. -Arbetsförmedlingen Arbetslöshet år, öppet arbetslösa eller i program med akt. Stöd *KS avstår från eget mål. -Avfall Sverige Insamlat hushållsavfall för materialåtervinning *Göra en kartläggning av avfallshanteringen i den kommunala verksamheten. 22

23 Möjliggöra pplevelser Inkludering och tolerans -SCB, NRI, faktorn Fritidsaktiviteter (tillgång och möjligheter utbud parker, fritid och kultur) -SKL Informationsindex kommunens webbplats Gäller ej KS *Förbättra informationen från KF på kommunens hemsida genom att efter varje möte publicera en enkel nyhetstext med de 2-3 viktigaste besluten. -Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen *I kommunens nya kompetensförsörjningsstrategi se över rekryteringsrutiner för att attrahera sökande med olika baskgrund. Kunskap Attraktiv arbetsgivare Ekonomi -Familjen Helsingborg Fördelningen män/kvinnor i kommunens förvaltningar -SCB Invånare år med eftergymnasial utbildning -CMA Research, egen undersökning HME-index (hållbart medarbetarengagemang) - tfall i förhållande till beslutad budget. *I kommunens nya kompetens- Försörjningsstrategi se över rekryteringsrutiner för att främja en jämnare könsfördelning i kommunens olika verksamheter *Genomföra en enkätundersökning riktad till alla personer som flyttar till kommunen angående vad som fått dem att flytta hit o.s.v. *ppmärksamma frågor relaterade till ledarskap, arbetsglädje och trivsel i den nya kompetensförsörjningsstrategin *Bedriva kommunstyrelsens verksamhet inom beslutad budget (uppföljning sker löpande månadsvis). De kommunövergripande målen har brutits ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämnderna årliga måluppfyllelse leda till. Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Av 16 mål bedöms 14 kunna uppnås fullt ut på helårsbasis. När det gäller fibermålet är bedömningen att det endast kommer att vara delvis uppnått på grund av att arbetet inte riktigt har flutit på enligt planerna. Kommun för fortlöpande diskussioner med entreprenören och förhoppningen är att problemen nu ska vara lösta så att arbetet kan komma igång och fortsättningsvis löpa på enligt planerna. Trygghetsmålet som avser en uppdatering av samverkansavtalet mellan Polisen och Örkelljunga kommun är försenat och bedöms inte heller vara uppnått vid årets slut. 23

24 Överförmyndarnämnden Mkr tfall tfall Halvår Budget Avvikelse Budget Prognos Verksamhetens intäkter 1,0 0,3 0,3 0,0 0,5 0,5 Verksamhetens kostnader -2,0-1,0-0,8-0,2-1,5-1,5 Nettokostnader -1,0-0,7-0,5-0,2-1,0-1,0 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ekonomi Nettokostnaderna blev 0,2 mkr högre än budgeterat för årets första sex månader. Avvikelsen beror på att den övervägande delen av arvodena till gode män betalas ut under första halvåret. Av ersättningen från Migrationsverket tilldelas Överförmyndarnämnden 0,5 mkr. Prognosen för helåret är ett utfall i nivå med budget. Verksamheten Antalet ensamkommande flyktingbarn som ankommer till riket har minskat. Dock sker överflyttning mellan kommunerna, så att barn som placerats i annan kommun av anvisningskommunerna (kommun som migrationsverket bestämt som ansvarig vid barnets ankomst till riket) nu i möjligaste mån flyttas tillbaka till anvisningskommunerna. Det tar sällan längre tid än 24 timmar att förordna en god man. Det vanliga godmanskapet ökade under , men har varit konstant under 2017 och första halvåret Nämnden har beslutat att digital redovisning ska implementeras på sikt för årsredovisningar som ställföreträdare upprättar för utförda uppdrag. Från och med den 1 juli 2017 är det inte längre möjligt att få ersättning från Migrationsverket för arvoden avseende god man och tolktjänster för ensamkommande barn. nder 2017 ökade antalet huvudmän som ej är ensamkommande barn, men som är i behov av god man. Detta, samt det faktum att det inte längre är möjligt att återsöka arvoden för gode män hos Migrationsverket avseende ensamkommande barn, har medfört högre kostnader för ställföreträdarskapet och en ramhöjning med 0,5 mkr för Verksamheten har säsongsvariationer som medför ojämn arbetsbelastning över året. Det finns en puckel mellan mars och juni då arvodena för gode män avseende uppdrag som inte avser ensamkommande barn betalas ut. Om möjligt kan årsarbetstiden behöva justeras så att mer arbetstid läggs på perioden januari till juni, när årsräkningarna ska kontrolleras och mindre arbetstid fördelas till perioden juli till december. Helår 24

25 Samhällsbyggnadsnämnden (exklusive vatten och avlopp) Mkr tfall tfall Halvår Budget Avvikelse Budget Helår Prognos Verksamhetens intäkter 5,0 5,8 4,7 1,1 10,0 10 Verksamhetens kostnader -20,2-21,7-20,4-1,3-39,9-39,9 Nettokostnader -15,2-15,9-15,7-0,2-29,9-29,9 Nettoinvesteringar 1,7 3,8 5,2-1,4 10,3 10,3 Ekonomi Samhällsbyggnadsnämnden redovisar nettokostnader som är 0,2 mkr högre än budget för den skattefinansierade verksamheten. Prognosen för helåret är i nivå med budget under förutsättning att det inte blir några stora överraskningar under december månad avseende vinterväghållningen. Verksamheten Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom Gata/Park, lokalvård, samt frågor som rör detaljplaner och byggnadsärenden. Gatubelysningsnätet består av ca belysningspunkter. Lokalvården städar kontinuerligt ca kvm lokalyta och arbetar vidare med att finna kostnadseffektiva arbetsmetoder för att sänka kostnaderna, bland annat utvärderas städrobotar som ett alternativ för framtiden. Exploateringen av mark för näringsverksamhet och bostäder fortsätter som ett led i kommunens ambitioner att skapa goda förutsättningar för attraktiva boendemiljöer och ett vitalt näringsliv. Framtida förändringar i myndigheters mål och direktiv, samt förändrad lagstiftning kommer indirekt även att innebära ökade krav på förvaltningens olika enheter. Som ett led i att öka servicen till kommuninvånarna och samtidigt minska de administrativa kostnaderna ser förvaltningen över möjligheterna att införa fler e-tjänster. Förvaltningen jobbar även vidare med konceptet Förenkla helt enkelt för ökat kundfokus. Personalomsättningen och rörligheten av personal mellan kommunerna har ökat och med detta ökar även sårbarheten, samtidigt som det drar med sig kostnader för rekrytering och inskolning av nyanställd personal. Viktiga händelser under året Ny detaljplan för byggnation i Eket. Ny detaljplan för nytt äldreboende. ppförd Parkouranläggning i Skånes Fagerhult Omfattande åtgärder med trygghetsskapande åtgärder har genomförts. 25

26 Samhällsbyggnadsnämnden (Vatten och avlopp) Mkr tfall tfall Halvår Budget Avvikelse Budget Helår Prognos Verksamhetens intäkter 9,9 10,2 8,7 1,5 17,4 17,4 Verksamhetens kostnader -9,9-10,2-8,7-1,5-17,4-17,4 Nettokostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar 0,7-0,9 6,3-7,2 12,7 12,7 Ekonomi VA-verksamheten redovisar ett utfall i nivå med budget för verksamhetsårets första sex månader efter det att 0,7 mkr återförts från investeringsfonden. Behovet av att ta i anspråk investeringsfonden beror främst på höga reparationskostnader. Återstående ackumulerat överskott för investeringsfonden är 1,7 mkr. VA-verksamheten ska uppvisa ett nollresultat. Eventuella övereller underskott redovisas som skuld eller fordran på abonnenterna. Affärsverksamheten bedrivs utifrån principen om självkostnad, vilket innebär att verksamheten ska täcka samtliga kostnader men inte gå med vinst. Verksamheten Va-verksamheten är en lagstadgad och ekonomiskt sidoordnad verksamhet under samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för vattenförsörjning och avlopp inom det kommunala verksamhetsområdet. Arbetet med att höja standarden på anläggningarna fortsätter, liksom arbetet med att utreda hur verksamheten skall utformas i framtiden. tvärdering görs avseende möjligheterna till eventuella framtida samarbeten med närliggande kommuner som kan leda till alternativa kostnadseffektiva gemensamma lösningar för avloppsrening, vattenförsörjning och kompetensförsörjning. Arbetet för att minska ovidkommande vatten in till reningsverken fortsätter. Viktiga händelser under året Nytt vattenskyddsområde i Eket. Nytt vattenskyddsområde i Örkelljunga. Vattendom för nya vattenborror i Örkelljunga. Rundmatning av renvatten i Eket för att kunna säkra upp vattenleveransen. 26

27 Samhällsbyggnadsnämndens styrkort prognos måluppfyllelse 2018 = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångsfaktor Mätmetod Mål Måluppfyllelse Trygghet - SCB, NRI, faktorn Trygghet *Förbättrad upplevd trygghet genom arbete med belysning och borttagande av mörka platser. D Hållbar tillväxt - SCB, NRI, faktorn Rekommendation *Öka trivselfaktorn på gemensamma platser genom rent, prydligt och utsmyckat. D Möjliggöra upplevelser Inkludering och tolerans Kunskap - SKL Öppna jämförelser - Insikt, faktorn Totalt - Servicemätning av kommunens myndighetsutövning mot näringsliv - SCB, NRI, faktorn Fritidsaktiviteter (tillgång och möjligheter utbud parker, fritid och kultur) - SKL Informationsindex kommunens webbplats - Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen - Familjen Helsingborg Fördelningen män/ kvinnor i kommunens förvaltningar Gäller ej SBN! *Följa upp Förenkla helt enkelt samt genomföra aktiviteter. *Ta fram digitala underlag på kommunens grönområden (parker, motionsslingor, naturområden m m). *tveckla E-tjänster (inventering och utveckling). *Vid anställning om möjligt kalla minst en sökande med utländsk bakgrund. *Vid anställning om möjligt kalla sökande från bägge könen. D D D Attraktiv arbetsgivare - CMA Research, egen undersökning HMEindex (hållbart medarbetarengagemang) *Förvaltningen skall inventera resultatet från föregående enkätundersökning. Detta skall utmynna i en handlingsplan med mål att höja nivån och bidra till en attraktiv arbetsplats. Ekonomi - tfall i förhållande till beslutad budget. * Bedriva samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom beslutad budget (uppföljning sker löpande månadsvis). D De kommunövergripande målen har brutits ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämnderna årliga måluppfyllelse leda till. Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Av nämndens 9 mål bedöms 3 mål uppnås fullt ut medan 6 mål bedöms uppnås delvis. 27

28 Kultur- och fritidsnämnden Mkr Halvår Helår tfall tfall Budget Avvikelse Budget Prognos Verksamhetens intäkter 1,7 1,8 1,3 0,5 2,6 2,6 Verksamhetens kostnader -12,0-12,7-11,4-1,3-22,9-22,9 Nettokostnader -10,3-10,9-10,1-0,8-20,3-20,3 Nettoinvesteringar 0,5 0,3 0,5-0,2 1,0 0,7 Ekonomi Kultur- och fritidsnämnden redovisar nettokostnader som är 0,8 mkr högre än budget för verksamhetsårets första sex månader. Avvikelsen beror på säsongsvariationer i kostnadsstrukturen och indexuppräkningar för avtalet avseende sim- och bowlinghallen. Enligt prognosen för helåret förväntas ett utfall i nivå med budget. Verksamheten Som ett led i att utveckla såväl den interna som externa kommunikationen har arbetstid investerats i ett vår och ett höstprogram som omfattar all verksamhet. Till höstens program har alla ideella föreningar inbjudits att medverka. Implementeringen av nya rutiner för register och datahantering har varit i fokus under årets första sex månader. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har i ett gemensamt profilprojekt under året knutet an till Europeiska unionens kulturarvsår. En av de mest framgångsrika aktiviteterna inom detta område har varit byavandringar som genererar ett stort antal besökare. Förvaltningen har även med framgång genomfört Senior Sports School, Föreningstid på skoltid, simskola för förskoleklass och ett brett utbud av lovaktiviteter. Biblioteksverksamheten har ökat besökarantal jämfört med samma tid förra året och har genomfört en stor rad arrangemang för att attrahera nya besökare. Bland annat märks All digital week, välbesökta läsklubbar, Invigningen av ett nytt rum för unga lässugna (sagorummet) och satsningarna på pop-up bibliotek i samband med arrangemang på annan plats än kulturhuset. Musikskolan har, med hjälp av extern finansiering breddat verksamheten med dans och skrivarverskola samtidigt som antalet drillutövare fortsatt att växa. Örkelljunga Drills framgångar i nationella tävlingar såväl som framgång i att söka extern finansiering har fortsatt och samverkan med utbildningsnämndens verksamheter utvecklas positivt. Skolbibliotekens verksamhet har utökats med anledning av ett ökat antal klasser och självutlåningsstationer har etablerats på samtliga skolbibliotek. Fokus har under året lagts på att utveckla elevernas källkritiska tänkande i samarbete med bland annat material från lilla viralgranskaren och tidningen Bamse. Förvaltningen har under delåret tidvis haft vakanser inom såväl skol- som folkbiblioteksverksverksamheterna som varit problematiska att fylla. Viktiga händelser Rekrytering av ny förvaltningschef pågår. Ett stort antal riktade statsbidrag har sökts, såväl för aktiviteter som för att utveckla verksamheten. 28

29 Kultur- och fritidsnämndens styrkort prognos måluppfyllelse 2018 = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångsfaktor Mätmetod Mål Måluppfyllelse Trygghet - SCB, NRI, faktorn Trygghet *Säkerställ att antalet sammankomster inom det ideella föreningslivet ökar. D Hållbar tillväxt - SCB, NRI, faktorn Rekommendation *Säkerställ att antalet sålda biljetter till förvaltningens arrangerade evenemang ökar. D Möjliggöra upplevelser - SCB, NRI, faktorn Fritidsaktiviteter (tillgång och möjligheter utbud parker, fritid och kultur) *Genomför minst 6 samverkansprojekt med ideella föreningar. Inkludering och tolerans - SKL Informationsindex kommunens webbplats - Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen - Familjen Helsingborg Fördelningen män/ kvinnor i kommunens förvaltningar *Genomföra Karusellenprojektet för samtliga elever i årskurs 1. * Genomför minst 15 egna evenemang på Forum samt minst 6 evenemang i ytterområdena. *Ta fram en kommunikationsplan med intern ansvarsfördelning. *Vid nyrekrytering kalla minst två behöriga kandidater med utländsk bakgrund. * Vid nyrekrytering kalla minst två behöriga kandidater från underrepresenterat kön. Kunskap - Kungliga biblioteket Andel invånare som gör minst ett lån per år *Genomför minst 40 utåtriktade aktiviteter Örkelljunga respektive 20 aktiviteter i Åsljunga och Skånes Fagerhult. Attraktiv arbetsgivare - CMA Research, egen undersökning HMEindex (hållbart medarbetarengagemang) *Skapa och implementera riktlinjer för kallelse, agenda och mötesstruktur till alla förvaltningsinterna möten. D *Kartlägg samtliga medarbetares ansvarsområden och identifiera potentiella effektiviseringsmöjligheter. *Inventera behov av kompetenshöjande fortbildning. Ekonom - tfall i förhållande till beslutad budget. * Bedriva kultur- och fritidsnämndens verksamhet inom beslutad budget (uppföljning sker löpande månadsvis). De kommunövergripande målen har brutits ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämnderna årliga måluppfyllelse leda till. Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting 29

30 Mål med prognos att endast bli delvis uppfyllda Av nämndens 3 mål bedöms 10 mål uppnås, medan 3 mål bedöms uppnås delvis. Trygghet - Säkerställa att antalet sammankomster inom det ideella föreningslivet ökar ppföljningen av antalet sammankomster släpar alltid efter, redovisas två gånger per år och har i samband med delårsrapporten ännu inte redovisats. Åtgärdsprogrammet genomförs helt i linje med de beslutade planerna men nationellt finns en tendens mot minskande antal sammankomster som gör att säkerhet inte råder att målet kommer att uppfyllas trots genomfört åtgärdsprogram. Hållbar tillväxt Säkerställ att antalet sålda biljetter till förvaltningens arrangerade evenemang ökar Åtgärdsplanen genomförs i enlighet med planerad verksamhet. Antalet sålda biljetter är en direkt reaktion på del vilka artister och aktiviteter som finns tillgängliga att boka och dels den marknadsföring som förvaltningen genomför. De aktiviteter som genomförts under delår 1 har ökat synligheten och penetrationen på förvaltningens marknadsföring men detta har ännu inte lett till någon mätbar ökning av antalet sålda biljetter till förvaltningens arrangemang. Med stöd i landskamperna i volleyboll kommer dock antalet sålda biljetter under 2018 rent numerärt överträffa 2017 års nivå. Attraktiv Arbetsgivare - Skapa och implementera riktlinjer för kallelse, agenda och mötesstruktur till alla förvaltningsinterna möten Riktlinjer finns framtagna och skall implementeras under kvartal 3. Svårigheter finns i att få de framtagna underlagen att bli implementerade då byte av förvaltningschef kan försvåra processen. 30

31 tbildningsnämnden Mkr tfall tfall Halvår Budget Avvikelse Budget Prognos Verksamhetens intäkter 22,1 27,6 21,4 6,2 42,8 41,1 Verksamhetens kostnader -137,7-144,1-133,6-10,5-267,2-265,5 Nettokostnader -115,6-116,5-112,2-4,3-224,4-224,4 Nettoinvesteringar 0,6 0,2 1,1-0,9 2,1 4,2 Ekonomi tbildningsnämnden redovisar ett utfall med nettokostnader som blev 4,3 mkr högre än budgeterat för årets första sex månader. Verksamheten redovisar såväl högre intäkter som kostnader. Avvikelsen beror till stor del på cykliska effekter. Större negativa avvikelser redovisas även avseende personalkostnaderna på för-, grund-, och särskolan. Prognosen för helåret är ett utfall i nivå med budget. Helår Verksamheten Andelen barn och elever i förskolan ökar varför en plan för att möta kommande behov måste tas fram. tbildningsförvaltningen måste fokusera på att höja resultaten i skolan. En förutsättning för att fler elever ska gå vidare till eftergymnasiala studier är att eleverna går ut gymnasieskolan med goda studieresultat. Som ett resultat av Skolinspektionens granskning har utbildningsförvaltningen tagit beslut om att införa en ny struktur för det systematiska kvalitetsarbetet/förbättringsarbetet. Samtliga skolor i kommunen kommer att fokusera på skolresultaten och det pedagogiska ledarskapet i undervisningen. Detta med hjälp av modellen, Ett best practice-verktyg från Succesfull Schools. I Örkelljungas skolor har antalet barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar (NPF) ökat markant. Dessa barn måste få rätt stöd och rätt bemötande. Detta kräver stora kunskaper hos pedagoger och rektor. Vidare behöver elevhälsans olika kompetenser komma in med förebyggande insatser i tid för att barn med NPF ska kunna få rätt bemötande. Det konstateras även att antalet familjehemsplacerade barn har ökat markant i kommunen. Många av dessa barn kommer till Örkelljungas skolor i tidiga tonåren. Det krävs stora insatser från pedagoger och annan skolpersonal för att stödja dessa barn och ungdomar så att de kan tillgodogöra sig utbildningen. Antalet barn som går i särskola har fördubblats de senaste åren. Idag vistas huvuddelen av dessa barn i Beringskolans lokaler. Kungsskolans lokaler behöver ses över avseende funktionalitet för de barn som ska ha sin högstadietid där. En översyn pågår med syfte att vidta åtgärder för att kunna erbjuda dessa barn en bra gymnasieskola i vår kommun. Ett annat prioriterat område är samarbetet mellan utbildningsförvaltningen och socialtjänsten. Detta samarbete måste stärkas och utvecklas ytterligare. Många barn och familjer i kommunen behöver ett brett stöd från kommunen och för att kunna ge det är det viktigt med ett välorganiserat förebyggande och främjande arbete från samtliga förvaltningar, så att dessa barns framtid kan tryggas. Här blir fältverksamheten ett viktigt inslag för att fånga upp barn och ungdomar med stödbehov i ett tidigt skede. Även de barn som tidigare varit asylsökande men som nu fått permanent uppehållstillstånd kommer att behöva stöd utöver det vanliga avseende studiehandleding på modersmål, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Detta kommer att vara en utmaning under åtskilliga år framöver både för grundskolan och för gymnasieskolan. töver detta är andelen som har rätt till SFI stor. Att hantera detta inom befintlig ram ställer stora krav på hela 31

32 organisationen. När det gäller personalsituationen så är det svårt att rekrytera lärare och förskollärare, denna problematik förväntas kvarstå under lång tid framöver. Viktiga händelser Den 17 maj 2018 togs det första spadtaget i bygget av hälsoförskolan. Samtliga barn på förskolan Högkullen fick vara med och gräva i samband med detta. Naturligtvis var de försedda med hjälm. tbildningsnämnden har tagit beslut om att samtliga elever i grundskolan ska ha ett digitalt verktyg, en Chromebook. Elevhälsan har omorganiserats. Den centrala elevhälsans specialpedagoger som tidigare arbetat centralt mot grundskolan har placerats ut på skolorna. Elevhälsan har dessutom förstärkts under våren. En arkitektbyrå har presenterat ett förslag på nya skollokaler och ny skolgård i anslutning till Södergårdens lokaler. Delar av Södergårdens lokaler kommer att bli en utökning av Mårdenskolan. 32

33 tbildningsnämndens styrkort prognos måluppfyllelse 2018 = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångsfaktor Mätmetod Mål Måluppfyllelse Trygghet - SCB, NRI, faktorn Trygghet *För ökad trygghet ska fältfritidsledaren/ fritidsgården vara närvarande vid samtliga evenemang, storhelger och skolavslutningar. - Skolinspektionen Andel ganska/mycket trygga elever åk 5 och 9 (kommunala skolor) *Analysera resultatet av Skolenkäten 2016 och ta fram en handlingsplan med utgångspunkt från resultatet. Hållbar tillväxt - SCB, NRI, faktorn Rekommendation *Andel närproducerat, ekologiskt samt kundnöjdheten inom kostenheten ska öka. Inkludering och tolerans - Svenskt Näringsliv Kommunranking - Arbetsförmedlingen Arbetslöshet år, öppet arbetslösa eller i program med akt stöd - SKL Informationsindex kommunens webbplats - Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen - Familjen Helsingborg Fördelningen män/ kvinnor i kommunens förvaltningar *Öka kunskaperna om företagande och entreprenörskap redan i grundskolan för att skapa en positiv syn på företagsamhet. *Minska antalet byten och avhopp inom gymnasieskolan genom en god studieoch yrkesvägledning. *tbildningsnämndens del av kommunens webbplats ska vara tillgänglig och informativ. *Samtliga ledare inom utbildningsnämndens verksamhet ska delta i föreläsning kring normkritiska processer. *Samtliga ledare inom tbildningsnämndens verksamhet ska delta i föreläsning kring normkritiska processer. D Kunskap - Skolverket Behörighet till högskola/universitet inom 4 år *Skapa motivation för högskole- och universitetsutbildningar genom att bjuda in elever som går/gått på högskola/ universitet. Attraktiv arbetsgivare - CMA Research, egen undersökning HMEindex (hållbart medarbetarengagemang) *Förbättra förutsättningarna för ett gott ledarskap som ökar motivationen hos medarbetarna. - Skolverket Personalens utbildningsnivå - Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, kommunala skolor *nderlätta för våra outbildade lärare att ha möjlighet att kombinera studier med arbete. Ekonomi - tfall i förhållande till beslutad budget. * Bedriva utbildningsnämndens verksamhet inom beslutad budget (uppföljning sker löpande månadsvis). De kommunövergripande målen har brutits ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. 33

34 Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämnderna årliga måluppfyllelse leda till. Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Prognosen är att samtliga mål utom ett kommer att uppnås. Enheterna arbetar utifrån sina aktivitetsplaner med operativa mål som bidrar till att nämndsmålen uppnås. 34

35 Socialnämnden Mkr tfall tfall Budget Avvikelse Budget Prognos Verksamhetens intäkter 63,3 36,6 33,6 3,0 67,3 67,3 Verksamhetens kostnader -163,2-137,6-128,1-9,5-256,3-264,3 Nettokostnader -99,9-101,0-94,5-6,5-189,0-197,0 Nettoinvesteringar 0,5 0,2 0,3-0,1 0,7 0,6 Ekonomi Halvår Helår Socialnämnden redovisar nettokostnader som är 6,5 mkr högre än budget för årets sex första månader. Ett åtgärdspaket på 7,2 mkr togs under första halvan av 2018 fram för att minska nämndens kostnader. Besparingspaketet är till största delen genomfört, full effekt av genomförda åtgärder kommer dock inte att ses förrän vid årsskiftet eftersom det finns omfattande avvecklingskostnader kopplade till åtgärderna. Enligt prognosen för helåret kommer nettokostnaderna att bli 8 mkr högre än budget. Socialnämnden bedömer att det inte finns åtgärder som kan få effekt så snabbt att verksamheten har en budget i balans till årets slut, men presenterar åtgärder som kommer att vidtas inom samtliga verksamhetsområden. Allmän återhållsamhet när det gäller inköp och utbildning gäller inom samtliga områden. Socialchefens bedömning är att besparingsmöjligheterna i nuläget inte kan bedömas fullt ut, utan nämnden kommer löpande att rapportera om det ekonomiska läget. Inom äldreomsorgen och ekonomiskt bistånd krävs fördjupade analyser medan verksamheten redan nu bedömer att det finns besparingsmöjligheter inom verksamheten för funktionsnedsatta. Verksamheten Socialförvaltningen har ny socialchef på plats sedan början av juni. För att klara av att driva verksamheten och samtidigt inte fatta för snabba beslut har en tillfällig organisation tagits fram där förslaget är att utvärdering ska ske i december Beslut om framtida organisation bedöms därefter kunna fattas i januari Inom ramen för arbetet med organisationen kommer även arbetet med öppenvårdsinsatser för barn, unga och vuxna att förstärkas. Det finns även ett behov av ökad samverkan med utbildningsförvaltningen och redan i augusti påbörjas detta arbete i form av gemensamma diskussioner kring utformningen av fältarbetarnas uppdrag. Äldreomsorgen och HSL-verksamheten har sedan 2015 haft ett statsbidrag för förstärkt bemanning. För 2018 är bidraget på 2,5 mkr och ska enligt villkoren användas till utökad bemanning. Vad som händer med detta bidrag framöver är ovisst. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att ta kontakt med socialdepartementet under hösten för mer information, men påpekar samtidigt att valet kan göra det svårt att få klara besked. Verksamhetens bedömning är att pengarna är nödvändiga i verksamheten då de använts till förstärkning av dels legitimerad personal inom HSL och dels till en nattpatrull. tvecklingen inom hälso- och sjukvården är sådan att allt mer avancerade uppgifter görs och kommer att göras i hemmet, vilket innebär att kommunen behöver utveckla och säkerställa bemanningen i hemsjukvården och hemtjänsten. Från årsskiftet 2019 kommer lagen om hemgång och samverkan vid utskrivning från slutenvården att gälla även inom psykiatrin, vilket kan komma att kräva helt andra lösningar än vad verksamheten är van vid. Inom äldreomsorgen gick man från fem till tre dagar och inom psykiatrin är skillnaden ännu större då man går från 30 till tre dagar. Bemanningssituationen är problematisk 35

36 inom flera verksamheter. Framför allt är omsorgen och hälso- och sjukvården berörd då det dels finns en stor konkurrens om arbetskraften och dessutom utbildas det för få nya undersköterskor. Tillsammans med arbetet för att avskaffa delade turer och öka sysselsättningsgraden är den generella bristen på personal ett viktigt område att arbeta vidare med under hösten och kommande år. Tekniskt stöd och ändrade arbetsmetoder kan till viss del dämpa personalbehovet, men samtidigt förändras demografin i riktning mot en ökning av antalet äldre invånare. Viktiga händelser Ny förvaltningschef tillträdde i juni månad. Ny lag om hemgång från sjukhuset trädde i kraft i januari månad. Hjelmsjöhov har stängts. Hjelmsjövik har omvandlats till stödboende. 36

37 Socialnämndens styrkort prognos måluppfyllelse 2018 = ppnås D = ppnås delvis E = ppnås ej Framgångsfaktor Mätmetod Mål Måluppfyllelse Trygghet - Socialstyrelsen Andel ganska/mycket/trygga brukare på särbo/med stöd av hemtjänsten. *En vårdtagare i hemvården ska under 2018 ha max 12 olika undersköterskor (exklusive natten) på en 14-dagarsperiod. nder 2019 är målet att antalet ska sjunka från 12 till max 10. Hållbar tillväxt - SCB, NRI, faktorn Rekommendation *Inställelsetiden vid larm inom hemvården, från larm till insats, ska vara max 30 minuter dagtid och max 45 minuter nattetid. Vid larma inom särskilt boende gäller max 20 minuter. *I alla verksamheter ska det finnas brukargrupper. D Möjliggöra upplevelser Inkludering och tolerans - Egen undersökning Andel deltagare som vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet börjat arbeta eller studera - SKL Informationsindex kommunens webbplats *Deltagare inom arbetsmarknadsenhetens verksamhet som går vidare till anställning och/eller studier ska öka i förhållande till föregående år. Gäller ej socialnämnden! *Hemsidan ska ha tydlig och relevant information. *Verksamheten ska lämna svar när medborgare tar kontakt. - Familjen Helsingborg Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till andelen boende i kommunen (totalt 9%/20%) *Sökanden med rätt bakgrund ska kallas till intervju, oavsett den sökandes bakgrund. Kunskap - Familjen Helsingborg Fördelning män/kvinnor i kommunens förvaltningar (SN 8% m/92% kv) *Antalet heltidsanställningar inom socialförvaltningen ska öka. Gäller ej socialnämnden! D Attraktiv arbetsgivare - CMA Research, egen undersökning HME-index (hållbart medarbetarengagemang) *Svarsfrekvensen vid medarbetarundersökningen ska vara lägst 90%. D *Resultaten av medarbetarenkäten ska följas upp och återkopplas till medarbetare och ligga till grund för åtgärder. - Socialstyrelsen Personalens utbildningsnivå omsorgspersonal med adekvat utbildning på boende med särskild service för äldre *Alla medarbetare ska ha relevant utbildning för sitt arbete. Ekonomi - tfall i förhållande till beslutad budget. *Bedriva socialnämndens verksamhet inom beslutad budget (uppföljning sker löpande månadsvis). D E De kommunövergripande målen har brutits ned till nämndmål för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Detta ska kommunstyrelsens och nämnderna årliga måluppfyllelse leda till. 37

38 Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index (Index från Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning ) SCB = Statistiska Centralbyrån SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Av nämndens 12 mål bedöms 7 mål uppnås, medan 4 mål bedöms uppnås delvis och för 1 av målen är bedömningen att det inte kommer att kunna uppnås. När det gäller målet att antalet heltidsanställningar ska öka behövs det en nystart. När det gäller målet att alla medarbetare i vården ska ha relevant utbildning så kommer det att bli svårt att uppnå målet på grund av att det råder brist på utbildad personal. För målet Deltagare inom arbetsmarknadsenhetens verksamhet som går vidare till anställning och/eller studier ska öka i förhållande till föregående år och målet att det ska finnas brukargrupper inom alla verksamheter finns det en viss osäkerhet avseende måluppfyllelsen. Bedömningen är att det förstnämnda målet med stor sannolikhet kommer att uppnås och att det andra målet kommer att uppnås delvis. 38

39 Verksamhet bedriven i kommunens aktiebolag Örkelljungabostäder AB Mkr Halvår Helår Belopp i Mkr tfall tfall Budget Budgetavvikelse Budget Prognos Omsättning 4,6 4,7 4,7 0,0 9,4 9,4 Resultat efter finansnetto 0,8 1,0 0,2 0,8 0,5 1,1 Balansomslutning 74,5 76,8 Soliditet % 52,9% 52,0% Ekonomi Örkelljungabostäder AB redovisade ett resultat på 1,0 mkr efter finansnetto för årets första sex månader. Enligt ägardirektivet ska Bolaget under varje given treårsperiod sträva efter en vinstmarginal på lägst 3 procent räknat på resultatet efter finansiella intäkter och kostnader. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 20 procent. Soliditeten per den 30 juni 2018 landade på 52,0 procent. Det innebär att soliditetsmålet är uppnått med god marginal. Verksamheten Hyressituationen är fortsatt god och bolagets lägenheter är eftertraktade på marknaden, uthyrningsgraden är 100 procent. I enlighet med det reviderade ägardirektivet ser bolaget över möjligheterna att bygga bostäder i Eket och Skånes Fagerhult. I övrigt arbetar bolaget vidare med att underhålla befintligt bostadsbestånd, samt planera och projektera för fortsatt nyproduktion av bostäder i kommunen. Viktiga händelser under perioden Ny VD har tillträtt. Nyanlagd utemiljö på Tre Kronor 14 39

40 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Halvår Helår tfall tfall Budget Budgetavvikelse Budget Prognos Belopp i Mkr Omsättning 11,4 12,4 11,8-0,6 20,8 20,3 Resultat efter finansnetto 1,9 2,1 1,5 0,6 1,0 0,1 Balansomslutning 78,7 81,4 Soliditet % 16,7% 19,0% Ekonomi Resultatet är något bättre än budget vilket förklaras av ökad försäljning av installationer samt ökad försäljning av tjänster. Prognosen för helåret är 0,9 mkr sämre än budget, vilket beror på att bolaget är inne i en tung investeringsperiod med byte/renovering av tak och delar av fasaderna. Bolaget har också en kommande investering i en anläggning för elproduktion. Verksamheten Bolaget ska med beaktande av ekologiska hänsyn, optimalt resursutnyttjande och hög leveranssäkerhet producera och leverera värmeenergi. Bolaget ska bedriva produktion och distribution av värmeenergi och därmed tillhörande energitjänster. Vidare regleras bolagets verksamhet genom ägardirektiv och företagspolicy antagna av Kommunfullmäktige i Örkelljunga kommun. Bolaget har en kort- och en långsiktig strategi som omfattar daglig produktion av fjärrvärme till kund med tillhörande underhåll. nderhåll och reparationer sker enligt uppgjord plan och analys av kundernas driftsmönster sker kontinuerligt som en del i arbetet med att optimera verkningsgraden. Långsiktig planering av underhållet sker för att säkerställa kvaliteten i den framtida driften. Planering av kulvertutbyggnaden sker utifrån efterfrågan och de ekonomiska förutsättningarna. tbyggnader och kundanslutningar kommer att koncentreras till förtätningar i existerande nät. Fjärrvärmenätet är och skall vara ett öppet nät för att andra marknadsaktörer ska kunna erbjudas möjlighet att leverera värme i nätet. Fjärrvärmekunderna skall alltid erbjudas det fördelaktigaste uppvärmningsalternativet. Viktiga händelser under perioden pphandling och installationsarbete för elgenerering har påbörjats. Beredning av markplan för flisning/lagring inom anläggningen har skett. 40

41 NORRA ÅSBO RENHÅLLNINGS AB Halvår Helår tfall tfall Budget Budgetavvikelse Budget Prognos Belopp i Mkr Omsättning 35,5 35,0 55,9 Resultat efter finansnetto 0,1 7,8-0,8 Balansomslutning 93,4 100,1 Soliditet % 21,3% 31,4% Ekonomi Resultatet före skatt uppgick till 7,8 mkr för årets sex försa månader, vilket kan jämföras med 0,1 mkr för motsvarande period Anledningen till det förbättrade resultatet är dels ökat inflöde av sluttäckningsmaterial och dels att det förra året gjordes en stor avsättning för utgrävning av Biocellsreaktorer. Bolaget har inte lämnat någon budget på halvårsbasis och lämnar ingen prognos för helåret. Verksamheten Avfallsmängderna på Nårab uppgår normalt sett till ca ton per år. Till detta kommer sluttäckningsmaterial för deponin som beräknas pågå under flera år. nder 2017 uppgick materialåtgången för sluttäckningen till ton och under 2018 har det gått åt ton fram till halvårsskiftet. Till detta kommer ca ton slam från trekammarbrunnar och septitankar, som behandlas i de kommunala reningsverken. Reningsverket behandlar normalt sett ca m³ lakvatten beroende på nederbördsmängder mm, detta används i den egna verksamheten för bevattning av energiskog och befintlig skog kring anläggningen. I Biocellsreaktorerna är det inlagt ton avfall som succesivt färdigrötas. Resterna av avfallet grävs ut och sorteras till både komposterings-, deponerings- och förbränningsmaterial. Ca 25 % av avfallet har omvandlats till metangas som tagits om hand för el- och värmeproduktion. Ca ton återstår att gräva ut. Produktionen av el och värme sker genom att metangasen från biocellsreaktorerna och deponin tillvaratas. Tillgången till metangas minskar i takt med att avfallet rötas färdigt och därmed minskar också produktionen av el. Årstakten är för närvarande ca 500 Mwh. Det utsorterade matavfallet från hushåll rötas i närbelägna rötningsanläggningar för framställning av energi i form av fordonsgas. Restprodukten blir näring i form av biogödsel som levereras till jordbruket. Samtidigt pågår ett projekt tillsammans med Klippans kommun med målsättningen att samröta matavfallet med rötslam på reningsverket i Klippan, för att därefter återföra gas till Nårab för energiproduktion på avfallsanläggningen i Hyllstofta. Investeringaren uppgår till 3,4 mkr och avser främst lock till komprimatorer till Hyllstofta och ny belysning. Framtiden Sluttäckningsarbetet med den gamla deponin är påbörjat. Avsatta medel om 48 mkr har reserverats för täckning och efterbehandling. Arbete pågår med att försöka erhålla förlängd tidsfrist för sluttäckningen. Nytt entreprenadavtal för renhållningen tecknades med start den 1 november 2016 med nuvarande entreprenör Ohlssons AB i Landskrona. Avtalstiden denna gång avser 8 år. 41

42 Sammanfattning - kommunens samlade verksamheter Kommunen står inför stora utmaningar när det gäller att hantera effekterna av den stora flyktingströmmen från En generellt ökad efterfrågan av personal inom vissa yrkesgrupper har lett till en press uppåt för lönekostnaderna, samtidigt som det skett drastiska minskningar av statsbidragen för kommunernas flyktingmottagande. Migrationsverket sade under 2017 upp alla tidigare avtal med kommunen. Fr.o.m. den 1 juli 2017 gäller schabloner som innebär betydligt lägre ersättningsnivåer. Socialnämnden har under lång tid dragits med underskott som kräver omfattande åtgärdsplaner och som det ser ut i nuläget kommer 2018 att bli ytterligare ett år med underskott för Socialnämnden. SKL:s prognoser visar tydligt på att hela kommunsektorn behöver jobba med att finna nya lösningar på den verksamhet som ska bedrivas om samhällsuppdraget ska kunna utföras med bibehållen kvalitet och kostnadsnivå. Fokus på effektivitet och kvalitet Inom hela kommunen fortsätter arbetet med att se över och effektivisera processer för högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet. Ekonomienheten har från och med februari 2016 möjlighet att ta mot elektroniska fakturor och arbetet med att automatisera delar av fakturaflödet har fortsatt under 2017 och nder årets första sex månader uppgick andelen E-fakturor till 56 procent, medan andelen abonnemangsfakturor uppgick till 24 procent. Andelen Abonnemangsfakturor har sjunket tillbaka något på grund av bytet av telefonoperatör. Abonnemangsfakturor är fakturor som avser periodiskt återkommande fakturor. Villkor läggs in i systemet som medför att såväl kontering som attestering sker med automatik så länge som fakturans pris och villkor uppfyller inlagda villkor. Målet har varit att minst 25 procent av kommunens fakturor ska hanteras enligt denna process vid utgången av Målet var uppnått redan under 2017, men på grund av byte av teleoperatör halkade andelen abonnemangsfakturor tillfälligt ner till 24 procent på grund av att abonnemangen för den nya operatören måste läggas upp på nytt. Detta beräknas vara åtgärdat strax efter halvårsskiftet. Som ett led i att bredda kompetensbasen outsourcades den löpande redovisningen och controllerstödet under hösten När det gäller den kommunövergripande verksamheten finns det fortfarande oklarheter om den framtida organisationen. Kultur & Fritidsförvaltningen står inför ett teknikskifte, där såväl folk- som skolbiblioteken under de kommande åren kommer att få nya bibliotekssystem. Den kommande satsningen med ökad service till biblioteksbesökarna i form av Meröppna bibliotek kommer dessutom att kräva en helt ny teknisk plattform. Enligt prognosen för 2018 kommer tbildningsnämnden åter att ha en budget i balans för 2018, däremot behöver förvaltningen fokusera på att förbättra elevernas studieresultat. Prognosen för socialnämnden visar på att nettokostnaderna kommer att bli 8 mkr högre än budgeterat för 2018 och det är nu av allra största vikt att socialnämnden fokuserar på lösningar som medför att budgeten kommer i balans till Socialnämnden och tbildningsnämnden jobbar nu aktivt med att stärka samarbetet nämnderna emellan, kommunen har många barn och familjer som behöver stöd från såväl socialtjänsten som från utbildningsverksamheten och bedömningen är att det finns såväl kvalitetsvinster som vinster i form av lägre kostnader att hämta hem genom ett stärkt samarbete. r ett processperspektiv finns det ett flertal processer som inte är isolerade till respektive förvaltning och där det kan finnas stora samlade vinster att hämta hem såväl när det gäller kvalitet som kostnadsbesparingar, genom att i 42

43 högre grad samarbeta över förvaltningsgränserna. Inte minst gäller detta för de sociala verksamhetsområdena och utbildningsområdena. Elevhälsan har omorganiserats. Den centrala elevhälsans specialpedagoger som tidigare arbetat centralt mot grundskolan har placerats ut på skolorna. Elevhälsans har dessutom förstärkts under våren. Inom Samhällbyggnadsförvaltningen har arbetet med att digitalisera verksamheten påbörjats, bland annat har förvaltningen investerat i digitala lösningar på bygglovssidan för att korta ner handläggningstiderna. Finansiell analys I detta avsnitt presenteras kommunens samlade verksamhet som definitionsmässigt omfattar den verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och genom uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag jämställs med juridiska personer i form av aktiebolag, stiftelser och kommunalförbund. Verksamhet som bedrivs genom uppdragsavtal avser verksamhet som bedrivs av annan producent, men där kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna och där tjänsterna i annat fall skulle ha utförts i egen regi. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltnings- och bolagsform. Vid halvårsskiftet 2018 ingick två verksamma helägda bolag i kommunkoncernen, Örkelljunga Bostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB. Förutom de helägda bolagen är Örkelljunga kommun delägare i Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) med en ägarandel som uppgår till 26 procent. Betydande inflytande uppnås vid ett röstinnehav som överstiger 20 procent, men inte överstiger 50 procents röstinnehav i företagens beslutande organ. Resultat Kommunkoncernen tfall tfall Prognos Mkr Verksamhetens nettokostnader -259,8-253,7-508,0 Varav avskrivningar -17,2-16,7-34,8 Skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning 261,1 251,5 513,9 Finansiella intäkter 1,0 18,2 2,0 Finansiella kostnader -1,9-2,3-4,0 Resultat före skatt 0,4 13,7 3,9 Skatt -0,1-0,1-0,1 Resultat 0,3 13,6 3,8 Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 0,3 mkr efter skatt för de sex första månaderna 2018, vilket ska jämföras med 13,6 mkr för 2017 enligt blandmodellen. Prognosen för 2018 är ett resultat på 3,8 mkr. (Nårab har inte lämnat någon prognos så här har budgeterat resultat använts.) 43

44 Bolagens resultat Örkelljunga Bostäder AB OFVAB NÅRAB Omsättning, mkr 4,7 12,4 35,0 Resultat efter finansnetto, mkr 1,0 2,1 7,8 Balansomslutning, mkr 76,8 81,4 100,1 Soliditet % 52,0 19,0 31,4 Det samlade nettobidraget från bolagen till kommunkoncernens blev 5,0 mkr för årets första sex månader. Örkelljungabostäder AB redovisar ett resultat som är 0,8 mkr bättre än budget och har lämnat en prognos för helåret som är 0,6 mkr högre än budget. Nårab har inte lämnat någon budget på halvårsbasis och lämnar inte någon prognos för helåret, men har ett resultat för årets första sex månader som ligger 8,6 mkr över budgeterat resultat för helåret. God ekonomisk hushållning Verksamhetens intäkter och kostnader bör ha en jämn och följsam utveckling. Enligt kommunallagens balanskrav ska intäkterna överstiga kostnaderna. Kommunen skall ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges det i kommunallagen att en kommun ska uppfylla det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens intäkter varje år skall täcka kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat täckas senast under de tre kommande åren. En kommun får inte heller budgetera med underskott. Vad begreppet god ekonomisk hushållning exakt innebär behandlar varken kommunallagen eller förarbetena till kommunallagen. Klart är i alla fall att begreppet god ekonomisk hushållning ställer betydligt högre krav än att balanskravet ska uppfyllas. Klart är också att det till begreppet god ekonomisk hushållning måste knytas en syn på kommunens resursutnyttjande i ett längre perspektiv. I förarbetena förs en diskussion som kan tolkas som att kommunen bör ta med generationsperspektivet i begreppet och att kommunen sett över en längre tidsperiod ska hålla balans mellan inkomster och utgifter. I förarbetena nämns att det normalt sett inte kan anses vara normalt att finansiera driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör innebära att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Enligt förarbetena är det i de flesta fall förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar till att återbetala lån eller till att finansiera nya anläggningstillgångar. I vissa fall kan det även vara förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar för att finansiera löpande behov, utan att det behöver strida mot regeln om god ekonomisk hushållning. Så kan vara fallet t.ex. om kommunen har en negativ befolkningstillväxt och det innebär ett minskande behov av anläggningstillgångar. Kommunen ska också ange tydliga mål för kommunens utveckling utifrån vad som normalt sett brukar förknippas med god ekonomisk hushållning. En viktig del av detta kan vara att sätta upp resultatmål och mål för hur stor andel av investeringarna som ska självfinansieras, t.ex. genom att sätta upp soliditetsmål. Begreppet god ekonomisk hushållning sett ur ett verksamhetsperspektiv omfattar att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer och effekter för den genomförda verksamheten. Det handlar om att göra såväl rätt saker som att göra saker på rätt sätt och grunden för detta är för det första att formulera ändamålsenliga mål för verksamheten och för det andra att säkerställa att det finns mätmetoder och mätinstrument för att utvärdera målen. Som ett stöd för 44

45 styrningen har ett nyutvecklat styrkort med nya mål implementerats under ppföljning enligt detta sker för första gången i denna delårsrapport. Resultat - kommunförvaltningen För den samlade kommunförvaltningen uppgick resultatet för första halvåret 2018 till -4,8 mkr beräknat enligt blandmodellen (bolagen exkluderade). Beräknat enligt fullfonderingsmodellens grunder som kommunen tidigare använt blev resultatet blev resultatet -5,1 mkr, skillnaden beror på att förändringen av värdet på ansvarsförbindelsen inte finns med i balansräkningen vid redovisning enligt blandmodellen. I och med detta blir inte heller värdeförändringen av ansvarsförbindelsen resultatpåverkande vid redovisning enligt blandmodellen. Vid tillämpning av fullfonderingsmodellen redovisas ansvarsförbindelsen som skuld i balansräkningen, vilket medför att årets värdeförändring blir resultatpåverkande. När Pensionsskulden minskar så ökar resultatet med motsvarande belopp och motsatsvis blir det en resultatpåverkande kostnad om pensionsskulden ökar. tfall tfall Halvår Budget Budgetavvikelse Budget Helår Prognos Mkr Verksamhetens nettokostnader -257,7-265,9-252,6-13,3-505,0-510,7 Varav avskrivningar -13,1-13,3-13,0-0,3-26,0-26,5 Skatteintäkter generella statsbidr. och utjämning 251,5 261,1 256,1 5,0 512,2 513,9 Finansiella intäkter 18,2 0,9 0,9 0 1,8 1,8 Finansiella kostnader -0,9-0,9-1,0 0,1-2,0-2,0 Årets resultat före extraordinära kostnader och jämförelsestörande poster 11,1-4,8 3,5-8,2 7,0 3,0 Jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 11,1-4,8 3,5-8,2 7,0 3,0 Resultatet efter halva året blev 8,2 mkr lägre än budget. Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen blev 13,3 mkr lägre än budget. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen blev 5 mkr högre än budgeterat. Prognosen för helåret pekar på ett resultat som är 4 mkr lägre än budget. Balanskravresultat Definitionen av Kommunallagens balanskrav innebär att en kommun inte får besluta om en budget med kostnader som överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott under de tre kommande åren. Vid ett negativt balanskravsresultat ska en handlingsplan upprättas för hur resultatet ska återställas. Balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje enskilt år gäller enbart kommunen och inte för bolagen i 45

46 kommunkoncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat vissa realisationsvinster och realisationsförluster, samt förändring av pensionsskulden räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år efter att det har uppkommit. tfall Prognos tfall tfall Reslutat enligt resultaträkning enl blandmodellen -4,8 3,0 13,0 21,3 reducering av samtliga realisationsvinster justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet orealiserade förluster i värdepapper justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper Resultat efter balanskravsjusteringar -4,8 3,0 13,0 21,3 reservering av medel till resultatutjämningsreserv ,0 användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat efter RR -4,8 3,0 13,0 17,3 Resultat att återställa från tidigare år tfall Prognos tfall tfall Kvar att återställa från tidigare år (ingående värde) Resultat efter justering av RR -4,8 3,0 13,0 17,3 Resultat att återställa från tidigare år (utgående värde) Örkelljunga kommun tillämpar blandmodellen från och med i år för redovisning av ansvarsförbindelsen, d.v.s. den delen av pensionsåtagandet som avser pensioner intjänade före tfall från föregående år har justerats enligt blandmodellen för att erhålla jämförbarhet. Som komplement redovisas en alternativ resultat- och balansräkning som redogör för resultatet och den ekonomiska ställningen som om kommunen hade redovisat ansvarsförbindelsen enligt fullfonderingsmodellen. För första halvåret 2018 redovisar kommunen ett resultat enligt resultaträkningen (blandmodellen) på -4,8 mkr. Prognosen för helåret 2018 visar på ett resultat på 3 mkr. Förvaltningsverksamheten Den samlade förvaltningsverksamheten visar en total avvikelse på -10,0 mkr för verksamhetsårets första sex månader, vilket ska jämföras med avvikelsen på -15,3 mkr vid halvårsskiftet

47 Verksamheternas nettokostnader tfall tfall Halvår Budget Budgetavvikelse Budget Helår Prognos Mkr Kommunstyrelse och KF -17,7-17,3-19,3 2,0-38,1-37,1 Revision -0,2-0,3-0,3 0,0-0,7-0,7 Överförmyndarnämnd -1,0-0,7-0,5-0,2-1,0-1,0 Samhällsbyggnadsnämnd exkl Va -15,2-15,9-15,7-0,2-29,9-29,9 Vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -10,4-10,9-10,1-0,8-20,3-20,3 tbildningsnämnd -115,6-116,5-112,2-4,3-224,4-224,4 Socialnämnd -99,9-101,0-94,5-6,5-189,0-197,0 Totalt -260,0-262,6-252,6-10,0-503,4-510,4 Budgetavvikelse per nämnd, mkr Kommunstyrelse och KF 1,1 2,0 Revision 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden -0,4-0,2 Samhällsbyggnadsnämnd 0,2-0,2 Vatten och avlopp 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,1-0,8 tbildningsnämnd -8,8-4,3 Socialnämnd -7,3-6,5 Totalt -15,3-10,0 De stora avvikelserna är hänförbara till tbildningsnämnden (-4,3mkr) och Socialnämnden (-6,5 mkr). tbildningsnämnden prognostiserar ett utfall för helåret i nivå med budget. Vissa åtgärder har vidtagits för att anpassa kostnaderna till beslutad budgetram för socialnämnden, dock finns det omställningskostnader kopplade till åtgärderna vilket innebär att socialnämnden inte räknar med att uppnå full effekt och en budget i balans för I april månad uppnåddes en förlikningsöverenskommelse i rättstvisten med Välkommengruppen i Götaland AB som framställt ett ersättningsanspråk på 13 mkr mot kommunen. Innebörden av överenskommelsen var att Örkelljunga kommun betalade bolaget tkr i skadestånd och att parternas samtliga mellanhavanden var slutreglerade genom denna förlikning. 47

48 Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomsterna. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Investeringar med en budget på minst 500 tkr. tfall Budget Högkullen nybbygnation Ombyggnad vattenverk VA Byte Ventilation i Ekets skola Allhall Gator/Vägar asfaltering Inventarier förskola,skola,bc Ovidkommande vatten Åtgärder ledningsnät Parkouranläggning Sk Fagerhult Gång- och cykelvägar Fastighetstekniskt underhåll Exploatering eket Gatubelysning Trygghetsskapande åtg gator VA exploatering eket VA ledning bruket Södergården vent kök Fordon Investeringsutrymme Socialförv Meröppet bibliotek Industriom Skåneporten Nordöst Tomtmark Åsljunga Åtg reningsverk ventilation Avloppreningsverk Industriom Skåneporten Summa Summa investeringar m budget < 500 tkr Summa Nettoinvesteringsutgifter Investeringarna för första halvåret 2018 uppgick till 14,0 mkr mot budgeterade utgifter på 57,1 mkr. Flertalet av projekten genomförs under årets varmare månader vilket innebär ökade utgifter senare under året. Detta förklarar en del av skillnaden mot budget. En annan orsak är omprioriteringar som medfört att projektstart senarelagts eller inte påbörjats alls. 48

49 Nettoinvesteringar per nämnd Mkr tfall Halvår tfall Budget Helår Prognos Kommunstyrelse inkl kommunfastigheter 4,9 10,5 30,4 40,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd exkl Va 1,7 3,8 10,3 10,3 Vatten och avlopp 0,7-0,9 12,7 12,7 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 0,3 1,0 1,0 tbildningsnämnd 0,6 0,1 2,1 4,2 Socialnämnd 0,4 0,2 0,7 0,6 Totalt 8,8 14,0 57,2 68,8 För 2018 har det tagits beslut om investeringar på totalt 57,2 mkr inklusive tilläggsinvesteringar och ändringar. Det totala utfallet av investeringarna blev 14,0 mkr för årets sex första månader. nder andra halvan av 2018 kommer byggnationen av hälsoförskolan att påbörjas. Exploateringsredovisning tgifter för exploatering redovisades till och med förra året som anläggningstillgångar. I samband med genomgången av anläggningsregistret omklassificerades exploateringstillgångar för 35,4 mkr till omsättningstillgångar. nder första halvåret har en industritomt på Skåneporten avyttrats till ett värde av 1,2 mkr. Den 30 juni redovisas värden på industrimark till 11,8 mkr och bostadsmark på 22,7 mkr, tillsammans 34,5 mkr. Lån Kommunkoncernens låneskuld uppgick till 195,8 mkr per den 30 juni Av kommunkoncernens långfristiga låneskuld stod kommunförvaltningen för 105,0 mkr. Låneskuld kommunförvaltningen 49

50 Soliditet Soliditet är ett allmänt vedertaget mått som visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital och därmed förmågan att motstå sämre tider. Hög soliditet är synonymt med finansiell styrka. Kommunen har ett soliditetsmål på 60 procent beräknat enligt blandmodellen och 40 procent beräknat enligt fullfonderingsmodellen. För kommunens två helägda bolag, Örkelljunga Fjärrvärmeverk och Örkelljungabostäder AB säger ägardirektiven att bolagen ska sträva efter att långsiktigt hålla en soliditet på minst 10 procent respektive 20 procent. Soliditeten beräknas som eget kapital/ totalt kapital. För bolagen läggs dessutom 78 procent av de obeskattade reserverna till det egna kapitalet vid beräkning av soliditeten. Soliditeten exklusive de kommunala bolagen var 70,3 procent per den 30 juni, beräknat enligt blandmodellen och 45,8 procent enligt fullfonderingsmodellen. Även sett ur ett koncernperspektiv är soliditeten mycket god. Enligt blandmodellen var kommunkoncernens soliditet 63,1 procent, beräknad enligt fullfonderingsmodellen var soliditeten 43,5 procent. Soliditetsutveckling över åren (Kommunen) Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För Örkelljunga kommuns del är innebörden av detta att det vid halvårsårsskiftet fanns ett dolt värde i kommunens pensionsfonder på 58,8 mkr i och med att marknadsvärdet översteg det bokförda värdet med motsvarande belopp. Innebörden av detta är att soliditeten räknat på bokföringsmässiga grunder blir lägre än om den hade justerats med hänsyn till fondförvaltningens verkliga värde. Pensionsåtagande Kommunen beslutade år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (avtalspension intjänad fr.o.m. 1998) ska disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Den förmånsbaserade ålderspensionen är försäkrad hos KPA och endast en mindre avsättning kvarstår från tiden innan försäkringen tecknades. Genom att utbetala hela den individuella delen av kommunens pensionsåtagande och genom försäkring hos KPA samt genom att trygga ansvarsförbindelsen med långsiktig kapitalförvaltning, reduceras kostnaderna för pensionsåtagandet. Dessutom förhindras en övervältring av pensionskostnaderna på framtidens skattebetalare. 50

51 Redovisning av pensionsmedelsförvaltning (mkr) tfall tfall 2017 tfall 2016 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 6,4 6,3 6,3 Ansvarsförbindelse 177,4 177,1 181,7 Finansiella placeringar, bokfört värde (fonder) 137,8 137,8 152,0 Finansiella placeringar, marknadsvärde (fonder) 196,6 189,1 207,3 Pensionsmedel placerade på bankkonto 45,7 45,7 44,4 Pensionsskuldsberäkningen från KPA visar att pensionsskulden enligt ansvarsförbindelsen uppgick till 177,4 mkr per den 30 juni 2018, en ökning med 0,3 mkr sedan årsskiftet I mars 1994 avsattes 67,5 mkr efter beslut i kommunfullmäktige för att täcka framtidens pensionsutbetalningar. På balansdagen den 30 juni 2018 hade fonderna inklusive pensionsmedel placerade på bankkonto ett värde på totalt 242,3 mkr och översteg därmed åtagandet enligt ansvarsförbindelsen med 64,9 mkr. Täckningsgraden för avsatta medel i förhållande till ansvarsförbindelsen uppgick till 136,6 procent. Kommunens finanspolicy reviderades under andra halvåret 2015 och anger nu att max 70 procent av pensionsmedlen får vara placerade i aktier och aktierelaterade instrument. Motsvarande gränsvärden för likvida medel och räntebärande fonder är 60 procent respektive 100 procent. På balansdagen var 49,8 procent av kapitalet placerat i aktiefonder, medan 31,3 procent var placerat i räntebärande fonder och 18,9 procent på bankkonto. Därmed uppfyller pensionsförvaltningen den av kommunfullmäktige antagna reviderade finanspolicyn. Intern kontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll. Enligt Kommunallagen 6 kap 7 är det nämnderna var för sig som ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, riktlinjer och föreskrifter och därmed även ansvarar för den interna kontrollen. Enligt 6 kap. 1 KL har kommunstyrelsen ansvaret att leda och samordna kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet, ett så kallat uppsiktsansvar. Samtliga nämnder har taget fram en intern kontrollplan för verksamhetsåret 2018 och arbetar kontinuerligt med uppföljning av internkontrollplanen. Vid verksamhetsårets slut sker den slutliga granskningen som enligt plan kommer att rapporteras till nämnder och kommunstyrelsen i början av

52 Händelser av väsentlig betydelse En förlikningsöverenskommelse har uppnåtts med Välkommengruppen i Västra Götaland AB. Örkelljunga kommun har betalat ett skadestånd till Välkommengruppen på 3,8 mkr och därmed är samtliga mellanhavanden reglerade. Byggnationen av hälsoförskolan har påbörjats. En plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge, en LIS-plan, har tagits fram som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Förslaget är nu ute på samråd, beslut om planen kommer att tas senare under året. Förhoppningen är att planen ska underlätta byggande i strandnära läge inom vissa områden i anslutning till Hjälmsjön, Åsljungasjön, Fedingesjön och Pinnån. Förberedelserna för ett nytt äldreboende pågår genom detaljplanearbete för Lycksta äng. nder våren har ett ungdomsråd inrättats. Den nya datalagringslagstiftningen GDPR trädde i kraft den 25 maj. 52

53 Personalredovisning Medarbetare i Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun hade 840 medarbetare per den 30 juni Detta innebär en minskning av antalet medarbetare med 14 personer vilket motsvarar med 1,6 % jämfört med föregående år. Minskningen av anställda och därmed antalet årsarbetare beror i huvudsak på effekterna av minskat flyktingmottagande. Personalen i siffror 1 Antal anställda uppdelat på män och kvinnor Jun-18 jun-17 Förändring Antal anställda Tillsvidareanställda Kvinnor Män Visstidsanställda Kvinnor Män Medelålder Kvinnor Män Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män Årsarbetare Kvinnor Män Antal heltid Kvinnor Män Personalkostnader Sysselsättningsgrad En ökning av den genomsnittliga sysselsättningsgraden har skett med 8,1 procentenheter under första halvåret jämfört med Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor och män har ökat med 8,1 respektive 7,8 procentenheter jämfört med Antalet heltidsanställda har däremot minskat med 9 jämfört med Något som kommer att få stor betydelse framöver för ökad sysselsättningsgrad och ökad andel heltidsanställda är projektet Rätten till heltid som socialnämnden startat upp inom sitt verksamhetsområde. Projektet kommer att redovisa möjligheter, utmaningar och förslag på hur man kan nå målet Heltid som norm. Projektet kommer med största sannolikhet att få en stor betydelse för den långsiktiga personalförsörjningen och för det framtida jämställdhetsarbetet. 1 Antal anställda = månadsavlönade exklusive vilande enligt Allmänna Bestämmelser, Årsarbetare= summan av sysselsättningsgrader 53

54 Personalförsörjning och personalomsättning En viktig framtida uppgift är att trygga kommunens personal- och kompetensbehov bl.a. med anledning av de medarbetare som förväntas gå i pension de kommande åren. Pensionsavgångarna inom den kommande 10 årsperioden motsvarar ca 36 % av det totala antalet tillsvidareanställda. Brist på utbildad personal och ökad konkurrens på arbetsmarknaden kommer att medföra ökade rekryteringssvårigheter. Det är viktigt att Örkelljunga kommun upplevs som en attraktiv arbetsgivare och kan erbjuda intressanta och utvecklande arbeten, goda arbetsvillkor inklusive konkurrenskraftiga löner samt en god arbetsmiljö. För att trygga kommunens kompetensförsörjning så har kommunen tagit fram en kompetensförsörjningsplan. De befattningsgrupper som framöver har flest pensionsavgångar är huvudsakligen kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och inom utbildningssektorn. Det kan också konstateras att chefsrekryteringar främst på förvaltningsnivå förväntas möta utmaningar framöver. Personalomsättningen exklusive pensionsavgångar har sammantaget under första halvåret av 2018 varit 4,3 %, vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. nder första halvåret 2018 har personalomsättningen inklusive pensionsavgångar varit 5,3 %, vilket är något lägre jämfört med 2017 (5,5%). Avgångsorsak Antal medarbetare Egen begäran 33 Pension 8 Arbetsbrist 3 Annan orsak 1 Totalt: 45 En orsak till att personalomsättningen har ökat är ökad konkurrens på arbetsmarknaden och bristen på främst behöriga lärare, sjuksköterskor, socionomer och specialister av olika slag. Till viss del är det även svårt att rekrytera undersköterskor. Ökad konkurrens på arbetsmarknaden får effekt i en ökad rörlighet på arbetsmarknaden särskilt för dessa grupper. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för första halvåret 2018 var 5,7 %, vilket är en mycket låg siffra jämfört med den genomsnittliga sjukfrånvaron inom kommunal sektor. Den totala sjukfrånvaron i kommunen är därmed oförändrad i jämförelse med samma period På förvaltningsnivå kan man se att sjukfrånvaron på kommunledningsförvaltningen har minskat med 0,9 % samtidigt som den har ökat på kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen med 0,7 respektive 0,6 procentenheter. tbildningsförvaltningen och socialförvaltningen är oförändrade i jämförelse med föregående år. Sjukfrånvaron i de kommunala bolagen är låg. Bolagen har betydligt färre anställda än kommunen och andelen män är i klar majoritet. Med syfte att sänka ohälsotalet genomfördes under 2017 projektet Hälsoresan i avsikt att identifiera friskfaktorer gällande Örkelljungas verksamheter. Friskfaktorerna kommer att ligga till grund för det fortsatta systematiska arbetet med att skapa en god arbetsmiljö och på detta sätt minska ohälsan. 54

55 Räkenskaper Sammanställd redovisning Kommun Koncern Resultaträkning tfall tfall Budget Prognos tfall tfall tfall Prognos tfall Miljoner kronor Verksamhetens intäkter 78,3 91,2 184,0 184,0 166,2 101,3 113,0 221,4 207,6 Verksamhetens kostnader -330,9-335,8-663,0-668,2-649,9-343,9-350,0-694,7-676,8 Avskrivningar -13,3-13,1-26,0-26,5-26,3-17,2-16,7-34,8-33,8 Verksamhetens nettokostnader -265,9-257,7-505,0-510,7-510,0-259,8-253,7-508,0-503,0 Skatteintäkter 176,2 169,3 353,5 353,5 339,8 176,2 169,3 353,5 339,8 Generella statsbidrag och utjämning 84,9 82,2 158,7 160,4 167,2 84,9 82,2 160,4 167,2 Finansiella intäkter 0,9 18,2 1,8 1,8 18,1 1,0 18,2 2,0 18,3 Finansiella kostnader -0,9-0,9-2,0-2,0-2,1-1,9-2,3-4,0-4,2 Resultat före extraordinära poster -4,8 11,1 7,0 3,0 13,0 0,4 13,7 3,9 18,1 Skatt -0,1-0,1-0,1-0,9 Årets resultat -4,8 11,1 7,0 3,0 13,0 0,3 13,6 3,8 17,2 Kommun Koncern Balansräkning tfall tfall tfall tfall Miljoner kronor Not Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 400,3 411,0 465,0 476,5 Pågående nyanläggningar 14,8 1,5 16,0 1,8 Maskiner och inventarier 15,7 17,2 78,3 80,2 Fordon 1,6 2,0 1,5 2,0 Finansiella anläggningstillgångar 13,6 13,6 10,0 10,0 Summa anläggningstillgångar 446,0 445,3 570,8 570,5 Långfristiga fordringar 1,8 1,8 1,8 1,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager, exploateringstillgångar 34,7 35,7 35,1 36,0 Fordringar 45,7 65,4 52,0 74,3 Kortfristiga placeringar 137,7 137,8 138,6 137,8 Kassa, bank 1 59,5 39,8 107,0 81,3 Summa omsättningstillgångar 277,6 278,7 332,7 329,4 Summa tillgångar 725,4 725,8 905,3 901,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 509,8 514,7 570,9 570,1 Varav årets resultat exkl RR -4,8 13,0 0,3 17,2 Varav ackumulerad resultatutjämningsreserv 11,0 11,0 11,0 11,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 6,4 6,6 6,4 6,6 ppskjuten skatt - - 4,1 3,7 Övriga avsättningar avslut deponi, utgräv BCR ,4 16,1 Skulder Långfristiga skulder 110,9 111,1 201,7 202,3 Kortfristiga skulder 98,3 93,4 107,8 102,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 725,4 725,8 905,3 901,7 Ansvarsförbindelser och panter Borgensåttagande 106,0 106,0 - - Ansvarsförbindelse tvist - 4,0-4,0 Ansvarsförbindelse fiber 2 11,0-11,0 - Pensionsförpliktelse som inte upptagits bland avsättningar 177,4 177,1 177,4 177,1 55

56 Kassaflödesanalys Kommun Kommun Koncern Koncern DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -4,8 13,0 1,3 17,2 Justering för av- och nedskrivningar 13,3 26,3 16,3 33,8 Justering för gjorda avsättningar -0,2 0,3-0,2 1,5 Justering för övr ej likviditetspåv poster 0,0 3,6 1,1 3,7 Reavinst/förlust 0,0-1,5 0,0-1,6 Medel från verksamheten före förändr av 8,4 41,7 18,5 54,7 rörelsekapital Ökning(-)/minskning kortfristiga fordringar 19,8 33,4 22,2 31,4 Ökning(-)/minskning förråd och lager 0,9 4,2 0,9 4,2 Ökning(+)/minskning kortfristiga skulder 4,9-11,3 3,1-13,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 33,9 68,1 44,8 76,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -14,0-27,2-16,8-31,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -14,0-27,3-16,8-31,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av lån 0,0-30,0-0,4-30,2 Förändring övr långfristiga skulder -0,2 1,3-0,2 1,3 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0-1,7 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,2-28,7-2,4-28,9 Årets kassaflöde 19,7 12,2 25,7 16,6 Likvida medel vid årets början 39,8 27,6 81,3 64,7 Likvida medel vid årets slut 59,5 39,8 107,0 81,3 Förändring Likvida medel 19,7 12,2 25,7 16,6 56

57 Alternativ resultat- och balansräkning enligt fullfonderingsmodellen Alternativ Resultaträkning Kommun Koncern enligt fullfonderingsmodellen tfall tfall Budget Prognos tfall tfall tfall Prognos tfall Miljoner kronor Verksamhetens intäkter 78,3 91,2 184,0 184,0 166,2 101,3 113,0 221,4 207,6 Verksamhetens kostnader -331,2-335,3-661,0-666,2-645,2-344,2-349,5-690,7-672,1 Avskrivningar -13,3-13,1-26,0-26,5-26,3-17,2-16,7-34,8-33,8 Verksamhetens nettokostnader -266,2-257,2-503,0-508,7-505,3-260,1-253,2-504,0-498,3 Skatteintäkter 176,2 169,3 353,5 353,5 339,8 176,2 169,3 353,5 339,8 Generella statsbidrag och utjämning 84,9 82,2 158,7 160,4 167,2 84,9 82,2 160,4 167,2 Finansiella intäkter 0,9 18,2 1,8 1,8 18,1 1,0 18,2 2,0 18,3 Finansiella kostnader -0,9-0,9-2,0-2,0-2,0-1,9-2,3-4,0-4,2 Resultat före extraordinära poster -5,1 11,6 9,0 5,0 17,7 0,1 14,2 7,9 22,9 Skatt -0,1-0,1-0,1-0,9 Årets resultat -5,1 11,6 9,0 5,0 17,7 0,0 14,1 7,9 22,0 Kommun Koncern Balansräkning enligt fullfondering tfall tfall tfall tfall Miljoner kronor Not Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 400,3 411,0 465,0 476,5 Pågående nyanläggningar 14,8 1,5 16,0 1,8 Maskiner och inventarier 15,7 17,2 78,3 80,2 Fordon 1,6 2,0 1,5 2,0 Finansiella anläggningstillgångar 13,6 13,6 10,0 10,0 Summa anläggningstillgångar 446,0 445,3 570,8 570,5 Långfristiga fordringar 1,8 1,8 1,8 1,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager, exploateringstillgångar 34,7 35,7 35,1 36,0 Fordringar 45,7 65,4 52,0 74,3 Kortfristiga placeringar 137,7 137,8 138,6 137,8 Kassa, bank 1 59,5 39,8 107,0 81,3 Summa omsättningstillgångar 277,6 278,7 332,7 329,4 Summa tillgångar 725,4 725,8 905,3 901,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 332,4 337,6 393,5 393,0 Varav årets resultat exkl RR -5,1 17,7 0,0 22,0 Varav ackumulerad resultatutjämningsreserv 11,0 11,0 11,0 11,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 183,8 183,7 183,8 183,7 ppskjuten skatt - - 4,1 3,7 Övriga avsättningar avslut deponi, utgräv BCR ,4 16,1 Skulder Långfristiga skulder 110,9 111,1 201,7 202,3 Kortfristiga skulder 98,3 93,4 107,8 102,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 725,4 725,8 905,3 901,7 Ansvarsförbindelser och panter Borgensåttagande 106,0 106,0 - - Ansvarsförbindelse tvist - 4,0-4,0 Ansvarsförbindelse fiber 2 11,0-11,0-57

58 Kommentarer till alternativ Balans- och Resultaträkning enligt Fullfonderingsmodellen Örkelljunga Kommun har under perioden 2005 till 2017 valt att redovisa pensionsskulden som intjänats före 1998 samt pensionsskuld till förtroendevalda, enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär att kommunen redovisat hela pensionsskulden i balansräkningen. Från och med i år redovisas pensionsskulden istället enligt blandmodellen, vilket innebär att skulden tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Tidigare år har detta redovisats som en alternativ resultat- och balansräkning vid sidan av kommunens officiella redovisning. För att få en jämförbarhet med hur kommunen tidigare redovisade resultatet visas här en alternativ resultat- och balansräkning enligt fullfonderingsmodellen istället. Den innebär att förändringen av skuldens storlek påverkar resultatet och att skulden tas upp som en avsättning i balansräkningen. Enligt fullfonderingsmodellen skulle kommunens resultat per den sista juni 2018 ha varit -5,1 mkr. Samtidigt skulle det egna kapitalet i balansräkningen ha varit 332,4 mkr istället för 509,8 mkr. Det gör en skillnad på 177,4 mkr mellan de två olika modellerna. Noter Kommun Koncern Noter balansräkning tfall tfall tfall tfall Miljoner kronor Not 1: Kassa Kassa 59,5 39,8 107,0 81,3 Varav medel som avser pensionsförval 45,7 45,7 45,7 45,7 Kassa netto drift 13,8-5,9 61,3 35,6 Not 2: Ansvarsförbindelse fiber För den händelse att kommunen tvingas ta kostnaden för samtliga anslutningar till fiber på landsbygden har ansvarsförbindelsen värderats till hela avtalsbeloppet på 11 mkr. Det är ännu oklart hur stor andel av fastighetsägarna som kommer att köpa loss nyttjanderätten för fiberanslutningen varför en försiktig värdering gjorts. Redovisningsprinciper Örkelljunga kommuns delårsrapport är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. I de fall där avvikelser förekommer redogörs för dessa nedan. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar som förfallit före den 31 december 2016 har värderats som osäkra. Redovisning av skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter RKR rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen innebär att skatteintäkter ska beräknas efter bokföringsmässiga grunder baserat på prognos som SKL publicerar i december under räkenskapsåret. I Delårsrapporten har SKLs prognos från använts. 58

59 Periodisering Periodisering innebär att inkomster och utgifter hänförs till den period de avser. Redovisningen har varit öppen till och med den 4 juli Därefter har enbart utgifter och inkomster av väsentlig betydelse periodiserats till 2017 respektive För att periodisera timlöner och andra ersättningar som betalas ut i juli 2018 men som avser juni 2018 har ett genomsnitt av motsvarande period 2016 och 2017 använts för att fastställa ett resultat inom rimlig tidsram. Pensionsförpliktelser Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Enligt den kommunala redovisningslagen ska pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 inte tas upp som i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att hela pensionsåtagandet fr.o.m ska redovisas i balansräkningen som avsättning samt att hela förändringen av pensionsåtagandena ska redovisas över resultaträkningen. Med anledning av att den förväntade förändringen av hur pensionsskulden ska redovisas med den nya kommunala redovisningslagen som gäller från 1 januari 2019 har kommunen beslutat att återgå till att redovisa skulden som en ansvarsförbindelse. Jämförelsebeloppen från Årsredovisning och Delårsrapport 2017 har räknats om. För att få en jämförbarhet mot tidigare år har en alternativ resultat- och balansräkning upprättats enligt den modell (fullfondering) som kommunen använt under perioden Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS17. Finansiella omsättningstillgångar Finansiella omsättningstillgångar som ingår i en värdepappersportfölj och som handlas på en aktiv marknad får enligt RKR 20 värderas kollektivt. Kommunen tillämpar denna möjlighet. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med ej kompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas detta som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, har ett värde över ett basbelopp och som anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna sker linjärt och påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Avskrivningstiden för anläggningstillgångar fastställs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod där vägledning finns i Rådet för Kommunal Redovisnings idéskrift om Avskrivningar. Kommunen tillämpar komponentavskrivning för investeringar rörande nyinvesteringar i fastigheter sedan 2015 i de fall tillgången har betydande eller fysiskt klart avgränsade delar. Normalt tillämpas följande avskrivningstider i kommunen: 59

60 Typ av tillgång Avskrivningsperiod Allmän markreserv och detaljplaner Ingen avskrivning Verksamhetsfastigheter 5-75 år - Bygg, Stomme 75 år - Bygg, Yttre 33 år - Bygg inre 20 år - Ventilation, hiss, Maskiner, Elinstallationer 20 år - Larm 15 år - Vitvaror 10 år - IT-struktur 5 år Fastigheter för affärsverksamhet år Publika fastigheter år alt ingen avskrivning Pågående projekt Ingen avskrivning Fastighetsinstallationer 5-20 år Maskiner 5-33 år Inventarier 3-20 år Bilar och transportmedel 5-15 år Konst Ingen avskrivning Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. I den sammanställda redovisningen ingår Örkelljunga kommun och de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande vilket antas ligga vid en röstandel om minst 20 %. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i den sammanställda redovisningen. Ordlista Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk, till exempel byggnader, mark, aktier, inventarier och maskiner. Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång på grund av ålder och utnyttjande. Avsättning Betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det anskaffats (skulder och eget kapital). 60

61 Drift- och investeringsredovisning Redovisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader på olika ansvars- och verksamhetsområden. Eget kapital Det egna kapitalet består av tidigare års resultat tillsammans med årets resultat. Det är skillnaden mellan tillgångar och skulder och avsättningar och består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella intäkter och kostnader Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, exempelvis räntor. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Kapitalkostnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och intern ränta. Det pris som verksamheten får betala för att förfoga över anläggningstillgångar. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats under året och hur likvida medel har förändrats. Komponentavskrivning ppdelning av en anläggningstillgång i olika delar beroende av olika nyttjandetider och därmed olika avskrivningstider. Kortfristig fordran/skuld Kortfristigt lån, fordran eller skuld som förfaller till betalning inom ett år. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt till exempel kassa- och banktillgångar samt värdepapper. Lånfristig fordran/skuld Långfristigt lån, fordran eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader Driftskostnader inklusive avskrivningar efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Omsättningstillgångar Tillgångar i form av tillgodohavanden i kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortsiktiga fordringar, exploatering och förråd. Periodisering Fördelning av inkomster och utgifter på de perioder då de intjänas respektive förbrukas. Periodiseringen av kostnader utgår således från när resursförbrukningen sker och inte när själva utbetalningen görs. Detsamma gäller för intäkter. 61

62 Resultaträkning Sammanfattar intäkter och kostnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och korfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Självfinansieringsgrad Beskriver hur stor del av kommunens intäkter som finansierar årets investeringar. Skatteintäkter Summan av kommunalskatten, fastighetsavgift, inkomst- och kostnadsutjämning, LSS-utjämningen, regleringsposten och slutavräkningarna. Soliditet Andelen totala tillgångar som är finansierade med eget kapital. tdebitering Avser hur stor andel av varje intjänad hundralapp som betalas av kommuninvånarna i kommunalskatt. Årsarbetare Summan av hel- och deltidsanställning uttryckt i heltidsresurser. 62

63 Bilagor Bilaga 1 63

64 Bilaga 2 64

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik trygghet

Läs mer

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort 2018 2019 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik

Läs mer

Kallelse Kommunfullmäktige

Kallelse Kommunfullmäktige Kallelse Kommunfullmäktige Tid: 2019-04-29, klockan 19.00 Plats: Örkelljungasalen, kommunhuset Justerare: Föredragningslista Nr Ärenderubrik Ärende 1 Upprop KLK.2019.20 2 3 Val av två ledamöter att tillsammans

Läs mer

Örkelljunga kommun. Årsredovisning

Örkelljunga kommun. Årsredovisning Örkelljunga kommun Årsredovisning 2018-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid - Förvaltningsberättelse. 6 - Måluppföljning... 17 - Kommunstyrelsen. 24 - Överförmyndarnämnden... 29 - Samhällsbyggnadsnämnden exkl

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5

Innehållsförteckning. Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5 ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 6 Inledning 6 Befolkningsutveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2019 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2019-2021 Budget 2019 Överförmyndarnämnden 1 Innehåll Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Styrmodell --------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Visioner och kommunövergripande mål

Visioner och kommunövergripande mål Kommunchef Ann Willsund ann.willsund@morbylanga.se Beslutande Kommunfullmäktige 114-08-29 1(5) Dnr /000686-010 Visioner och kommunövergripande mål 2020 Vision Mörbylånga kommun har en vision om framtiden.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Nämndens årsredovisning 2018 Valnämnd

Nämndens årsredovisning 2018 Valnämnd 2019-01-20 Valnämnd Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Årets resultat... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 4 3 Uppföljning mål... 5 3.1 En attraktiv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2018-2020 Budget 2018 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Örkelljunga kommun. Delårsrapport

Örkelljunga kommun. Delårsrapport Örkelljunga kommun Delårsrapport 2019-06-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid - Förenklad Förvaltningsberättelse 3 - Väsentliga händelser sedan årsskiftet... 5 - tfall och prognos.. 6 - Personalredovisning... 17

Läs mer

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB 2017-10-16 KS 17-1456 Sid 1 av 5 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Controller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: hakan.wahlgren@norrtalje.se Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden, Myndighetsnämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2009-2011 Överförmyndarnämnden Inledning 3 Verksamhetsidé 4 Verksamhet 5 Nöjda medborgare 5 Bra kvalitet 5 Medarbetare 6 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 6 Delaktighet och inflytande

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från: Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Överförmyndarnämnden

Sammanträdesprotokoll Överförmyndarnämnden Sammanträdesprotokoll Tid och plats 2018-10-09 Skåne Fagerhultsrummet i kommunhuset kl. 14.00-16.00 Beslutande Helena Vestman (KD) ordförande Ingmar Svensson (S) ledamot Lennart Anderberg (SD) - ledamot

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-10-31 224 KS 207/18 Kommunfullmäktiges mål och indikatorer 2019 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Inledning. Innehållsförteckning. Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5

Inledning. Innehållsförteckning. Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5 ÅRSREDOVISNING Inledning Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Vart gick pengarna? 5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 6 Omvärldsanalys 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Läsanvisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Delårsrapport augusti Överförmyndarnämnden Delår

Delårsrapport augusti Överförmyndarnämnden Delår Delårsrapport augusti 2018 Överförmyndarnämnden Delår 2 2018 Innehållsförteckning 1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Uppföljning av grunduppdrag...

Läs mer

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förvaltningsberättelse...4 Ekonomi...4 Resultat...4 Investeringar...5 Personal...6 Antal anställda...6 Hälsa och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Carin Hultgren, Certifierad kommunal revisor Jenny Nyholm Fredrik Birkeland, Revisionskonsulter Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun www.pwc.com/se Översiktlig granskning av delårsrapport 2018-08-31 Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen

Läs mer