Hur kan församlingarna samarbeta med yrkesutbildningarna?

Transkript

1 Hur kan församlingarna samarbeta med yrkesutbildningarna? Material från seminariet som hölls tisdagen i Kyrkans hus, Helsingfors Jukka-Mikko Karjalainen är präst vid Vanda yrkesinstitut Varia. Ungdomsarbetsledare Satu Wilska är diakon i Dickursby finska församling och i Vanda yrkesinstitut (teknik och kommunikation, kultur, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen). De delade med sig av sina arbetserfarenheter under seminariet. Här följer deras sammanställning. Hur ser yrkesläroanstaltens församlingsmedlemmar ut? - studerande i åldern mellan 16 till 55 år, personal i åldern mellan 20 till 65 år - många är inflyttade från andra orter eller har gått i skola i en annan kommun - de har flyttat hemifrån, nya vänner, den egna ekonomin är ansträngd - ett stort antal har skrivit ut sig ur kyrkan - mångreligiositet och mångkultur - man skapar själv sin andlighet och religiositet - t.ex. i Vanda har 10% av de studerande invandrarbakgrund eller är utbytesstuderande - vad man gör på fritiden är polariserat (de som jobbar/de som driver omkring) - de nås i mycket liten grad av kyrkans samlande verksamhet - de flyttar ofta - grannskapet fungerar inte som en referensgrupp - den lokala församlingsanknytningen fattas - nätkontakter är viktiga - skolan, arbetet och vänner utgör referensgrupperna - vissa lever i en illusion om evig ungdom - stort behov av stabila vuxna och av mentalvård och själavård - personalen förhåller sig i huvudsak mycket positivt till kyrkan Vilken karaktär har det arbete som en präst eller ungdomsarbetsledare gör i en yrkesläroanstalt? - arbetet är medryckande - kräver att man tar sin plats - viktigt att synas och vara närvarande - inte jobba för sig själv undangömd, i stället jobba grupporienterat - man kan inte använda kyrkohandboken eller religiösa fraser - ska inte betjäna kyrkans inre krets - sker inte i församlingens egna utrymmen - arbetsmetoden är vardagens andliga dialog - bygger vardagens kyrka - tvingar arbetstagaren att förnya sig - skapar en positiv bild av kyrkan där som kyrkan annars inte brukar synas - håller upp spillror av folkkyrkan innan den institutionaliserade kyrkans slutgiltiga fall

2 Den kyrkliga ungdomsarbetsledarens fallgropar i yrkesläroanstalten - vågar inte förnya eller lösgöra sig från traditionella arbetsformer - talar i teologiska termer - har ett eget arbetsrum i skolan - isolerar sig - koncentrerar sig på att jobba individuellt - fromleri - blir skrämd av skolans önskemål och flyr - blir skrämd av negativa kommentarer som kommer från kyrkligt håll - koncentrerar sig i huvudsak på att göra reklam för församlingens samlande verksamhet - försöker att ordna traditionell samlande församlingsverksamhet i skolan - bekantar sig inte med personalen - lovar mer än hen klarar av eller har tid för Baby Steps börja med det här! - börja tillsammans med någon som redan håller på med yrkesskolsamarbete, om det är möjligt - tänk utanför lådan, det här är ditt arbete - reservera tid i kalendern regelbundet för de timmar då du är i yrkesläroanstalten - du bör gå via rektorn och andra lärare i ledarpositioner för att få möjlighet att komma in i skolans vardag - bekanta dig med lärarna - bekanta dig med hälsovårdaren, kuratorn, psykologen och studiehandledaren - hälsa på alla - presentera dig ofta men koncentrera dig inte på dig själv - viktigt med en officiell presentation - gå in på ditt obekvämlighetsområde - våga till att börja med att bara vara - börja med att fråga intresserat (t.ex. Hur är det? Vad håller ni på med?) - skaffa lov att få gå omkring i arbetsutrymmen - använd dig av small talk - var synlig i skolans café - använd ämbetsskjorta eller namnskylt - gör även ditt förberedelsearbete i skolan t.ex. på en bärbar dator Vilka konkreta möjligheter finns det att vara med i? - var med på infotillfället för nya studerande - gå omkring i verkstadsutrymmen - var med och planera och genomför gruppbildning för nya studerande - tutorutbildningen (enligt läroanstaltens tutorutbildningsprogram) - olika lektioner (t.ex. om självkännedom, parrelationer, ungdomars olika relationer, etiska ämnen). Dela med dig av ditt kunnande!

3 Grundläggande mål - att bli en av de aktörer som naturligt ingår i skolans system - att förverkliga kyrkans uppsökande strategi Svårigheter i arbetet - kontakter kan vara krävande - den stora mängden kontakter - till en början kan kontakterna kännas ytliga - svårt för någon att hoppa in som vikarie - om du inte själv reserverar tid i den elektroniska kalendern gör någon annan det - känslan av utanförskap när du är i yrkesläroanstalten - känslan av utanförskap i ditt eget team (i församlingen) - brist på stöd av dina förmän Vad är andligt i det här arbetet? - allt vad du gör är andligt - i allt du gör betraktas du som en kyrkans arbetare - genom att leva med i skolans liv kontextualiseras teologin och andligheten - det är ett andligt arbete att du låter människor komma till dig sådana som de är Hur påverkar arbetet din yrkesidentitet? - uppfriskande - stärkande - förnyande Varför ska kyrkan satsa på att samarbeta med yrkesläroanstalter? - ungdomar och unga vuxna är morgondagens kyrka - i yrkesläroanstalterna är församlingsmedlemmarna på ett naturligt sätt nåbara - sista chansen att träffa unga innan de försvinner in i arbetslivet - församlingens hjälp värderas högt - tillsvidare är dörrarna öppna för församlingens arbetare - allt för få tycks förstå att yrkesläroanstalterna är en möjlighet för kyrkans uppsökande verksamhet. - det kunnande som finns i skolorna gagnar församlingen

4 Hur kan det arbete som de kyrkligt anställda gör i yrkesläroanstalterna fungera som en kanal för andlig dialog? Ungdomsarbetsledare, diakoner och präster kan utföra det kyrkliga arbetet i skolorna inom fyra olika delområden: 1. Undervisning och fostran 2. Genom att påverka samhälleligt och diakonalt 3. Skapa samhörighet, gemenskap och ett gemensamt ansvarstagande 4. Genom att kontextualisera teologin Exempel på hur man kan kontextualisera teologin i yrkesläroanstalter Kyrkans arbetare kan i yrkesläroanstalter och högskolor göra nästan vad som helst oberoende av om man är präst, diakon, kantor eller ungdomsarbetsledare. På samma gång kan hen kontextualisera teologin och få möjlighet till en andlig dialog. Här följer nu en lång rad exempel på vad man kan göra. En stor del av dessa exempel används regelbundet Undervisning med följande teman: (lektionerna kan ibland förberedas med förhandsfrågor till de studerande och alla får personlig respons på vad de skrivit per epost) - att möta döden - hur man inom vården kan behandla andliga och religiösa frågor - en rättvis fördelning av resurser inom hälso- och sjukvården - den studerandes självkänsla föreläsning för de som studerar handel och ekonomi - affärsetik - eutanasi - hur man kan bemöta religiös fanatism och fundamentalism om man jobbar inom säkerhetsbranschen - finländska bröllops- och begravningstraditioner för kockstuderande - etik för studerande inom byggnadsteknik - andlig första hjälp utbildning för studerande inom turism Främja samhörighet och välmående i skolsamfundet: - gruppbildningsutbildning för tutorer (ungefär en studievecka) - övrig tutorutbildning - att presentera sig för nya studerande i början av höstterminen - planering och handledning av gruppbildning för nya studerande - andlig förstahjälp utbildning för elevkåren, lärarna och övrig personal - vara ett stöd för en lärare som måste hantera en svår situation i skolan - vara med och skapa krisplanen för yrkesläroanstalten - grunda krisgrupper - krisberedskap för personalen inom olika undervisningsområden - utbildning och organisering av utbildning för krisgrupper (församlingen står för kostnaderna och utrymmena) - vara med i det praktiska krisarbetet, debriefing när någon studerande eller lärare har dött - planera minnesstunden tillsammans med de studerande och personalen (t.ex. musikprogram)

5 - att vara med i skolans må bra -grupp - vara med i arbetsgrupper som ska hjälpa studerande och personal vid stora förändringar, t.ex. vid fusioner av olika enheter - vara med i projekt som vill öka studerandes delaktighet - ordna utfärder för studerande och personal, t.ex. till församlingens lägergård - delta tillsammans med de studerande och lärarna i studiebesök till olika arbetsplatser Högtider och fester - delta i olika typer av fester som ordnas av skolan - de vackraste julsångerna i skolans restaurang - sångstunder i klasserna under advent - planering, handledning av övningar inför skolans julkonsert - samarbeta t.ex. med Kyrkans Utlandshjälp för att ordna konserter - vara med och planera musikprogram till dimissionsgudstjänsterna tillsammans med studerande och personalen - hålla tal under dimissionsfester (man kan t.ex. på förhand intervjua någon av dem som får sin examen) Samtal och förrättningar - kaffebordsdiskussioner - diskussioner i lärarrummet - att umgås med lärarna i deras arbetsutrymmen och diskutera om livets förunderligheter - planerade eller spontana själavårdssamtal - bikt - hembesök - dop, vigslar och jordfästningar - samtal via sociala medier t.ex. genom facebook (det viktiga är dock att gå till skolan och träffa människorna) - tysta retreater för studerande och personal