Information från MSB till Energibranschens Rakelforum

Transkript

1 Information från MSB till Energibranschens Rakelforum Aktuellt februari 2017 Driftsinfo Statistik WIS BRAVUR Nationella riktlinjer Civilt försvar Rakelguiden Regeringsuppdrag, säker mobil 5G för samhällsviktig verksamhet Cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet

2 Aktuellt på MSB Februari 2017 Civilt försvar: Utbildningsmaterial finns på msb.se Anslag 2:4 Krisberedskap: beslut om fördelning Framtidsstudie år 2030: samhällsutveckling inom krisberedskap med fokus på kommunal räddningstjänst "Öva enkelt! - fler färdiga övningar Informationssäkerhet: Nya rekommendationer till kommuners arbete Gemensamma grunder för samverkan och ledning: Alla utbildningsmoduler klara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3 Aktuellt på Rakel och ledningssystem Februari 2017 Drift Snöoväder och störningar: orsakerna hanteras och ska byggas bort WIS: ny applikation på gång i vår Repeaterhantering ska kontrolleras mer, årligen Tjänster ISI Norge lanseras 17 mars Agnet applösning workshop i mars, besked senare i vår. KC-anslutning Kriminalvården, Kalmar räddningstjänst. Uppgradering - utveckling Bravur: Release 7.4 Sissel: CD-uppgradering Aktiviteter Lyckad mini-rakeldag i Östersund i januari bra tips till länsstyrelser. Öva enkelt och workshops om samverkan, nationella riktlinjer. Kem mars Rakeldagen 5 oktober Vad ska vi ha för inriktning på seminarier och aktiviteter för Energisektorn? Framtidsinformation MSB informerade Trafikutskottet om risker och sårbarheter inom informationssäkerhet och framtidsutveckling för säkra kommunikationstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

4 Driftsinfo Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

5 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Påven 31 okt-1 nov Västra Götaland 2 feb Datatrafik 7 jan Malmö okt Centrala Stockholm sep Bravur (TBS:er) jun - Celine stopp jan-2 feb Celine (CD 3.20) maj-jun Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

6 Kundstöd - statistik Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

7 Samtal Antal inkommande samtal nya ärenden OKT NOV DEC JAN FEB MAR APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEP Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

8 Svarstid Andel samtal (%) besvarade inom 20 sekunder 99 97,5 97, , ,5 95, OKT NOV DEC JAN FEB MAR APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEP Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

9 Nyheter i WIS Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

10 WIS ny uppdelning Sedan början av november är det 22 stycken regioner/händelser: 21 st RAKEL läns-händelser En RAKEL Sverige-händelse De tidigare sex regionshändelserna arkiveras i WIS Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

11 WIS så funkar nya uppdelningen Du som prenumererar på information idag får motsvarande information via e-post/sms Personliga startsidan har uppdaterats med motsvarande län och Sverige Tips är att se över sina personliga inställningar efter nya uppdelningen Information finns i WIS och via nyhetsbrev från Rakel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

12 Bravur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

13 Vad är då Bravurprojektet? Bravurprojektet är ett av MSBs större infrastruktur uppgraderingsprojekt som spänner över de kommande åren. Ett stort antal radiobasar och växlar har varit igång i mer än tio år och når snart End Of Life. Vi byter nu ut dessa och förbättrar Rakels kärnvärden: robust, säkert, skyddat och tillgängligt. I Bravurprojektet ingår också en uppgradering till den senaste mjukvarureleasen TSR7 (Tetra System Release 7).

14 Bravur Radiobasutbyte Mängd basar förprojekt Juni-Augusti. Test av lageruppgraderingsprocessen. Hur fungerar den? Utbyte av resterande 385 basar sker i jämn takt fram till slutet av 2018 enligt lageruppgraderingsprocessen. Idag har vi bytt ut totalt 93 basar. Risker är minimerade så långt det går då basarna uppgraderas och testas klart i lager innan transport till sajt. Hittills har basutbytena gått väldigt bra med kraftig förbättring i nertid på sajt vid byten.

15 Förkonfigurering och test i testbädd

16 Leverans och byte av TBS på site

17 Bravur Växelutbyte Mängd 7 Två transitväxlar (DXTT) byts ut i början av Ytterligare 2-3 Accessväxlar (DXT) byts ut innan TSR7 påbörjas. De Accessväxlar som eventuellt inte hinner bytas ut innan TSR7, byts efter att vi har release 7 i Rakel. Växelbytena kommer ske nattetid för att minimera användarpåverkan så långt det går.

18 Bravur TSR7 TSR7 möjliggör ny funktionalitet och stöd för framtida utveckling av Rakel. TSR7 är planerat att börja installeras i Rakel med start juni 2017 och förväntas vara klart till julafton Testbädden på Teracom uppgraderas till TSR7 i april 2017 och användarorganisation - partnertestning kommer utföras under maj-juni 2017.

19 Projekttidplan DXTT byten januari-februari DXT byten mars-juni 2017 Testbädd TSR7 april 2017 AO testbädd testning maj-juni 2017 TSR7 start utrullning juni 2017 (CDD, ATS) TSR7 fortsatt utrullning 14:e augusti 2017 SLP7 september-oktober 2017 TSR7 klart 21/ DXT utbyten januari-juni 2018 TBS utbyten nu slutet 2018.

20 Terminaler och mjukvara i Rakel I Rakel kommer bara certifierade terminaler och mjukvaror att få husera. MSB upprätthåller en lista med godkända terminaler och applikationer för användande i Rakel och uppdaterar den löpande. Denna lista säger egentligen bara att terminalen/mjukvaran har rätt att användas i Rakel, inte att den kommer att fungera. För att garantera funktionalitet för en specifik terminal eller applikation krävs tester. För terminaler bör IOP tester med Airbus göras och för applikationer gäller motsvarande via TWISP (TETRA Wireless Solution Partner) programmet. MSBs testbädd hos Teracom kommer att vara tillgänglig för användarorganisationstester under maj och juni Det är upp till varje användarorganisation att säkerställa att deras terminaler/applikationer fortsatt kommer att fungera i Rakel efter uppgradering till TSR7. Detta görs genom dialog med återförsäljare/tillverkare om hur dessa ska certifieras för TSR7

21 Användarstöd och NR Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

22 Nationella Riktlinjer för samverkan i Rakel Filmen RAPS, FGNR Ärendehantering Talgrupper i 90-blocket Arbete med sambandsansvarig

23 Den sambandsansvarige är även talgruppsansvarig för den egna organisationen. Det innebär ansvar för vilka talgrupper som används inom den egna organisationen, hur och varför.

24 Sambandsansvarig ansvarar för den egna organisationens behov av samband. Sambandsansvarig ansvarar för att man inom organisationen har tillräcklig kunskap om användning av systemen. Sambandsansvarig ansvarar för att ta fram sambandsplaner.

25 Den sambandsansvarige i en organisation arbetar ur ett förberedande perspektiv och planerar i förväg hur sambandet ska se ut och fungera. Sambandsansvarig tar därför fram planer och rutiner och utbildar och övar, tar kontakt med de man behöver samverka med.

26 Den som är sambandsanvarig innehar rollen över tid och utformar riktlinjer för organisationen att förhålla sig till. SA är den övergripande funktionen i en organisations sambandsfunktion.

27 I den lilla organisationen blir rollen en tillikauppgift, medan en större organisation kanske behöver dela upp arbetsuppgifterna.

28 Utbildning för sambandsansvariga Utbildning håller på att tas fram Färdig i slutet av 2017 Behovet bygger på workshop på Rakeldagen Målgrupp sambandsansvarig

29 Civilt försvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

30 Civilt försvar Civilt försvar hur påverkar det planeringsförutsättningar? Avveckla inte resurser kopplade till civilt försvar utan att först föra en dialog med MSB.

31 Rakelguiden För dig som har behov av utrustning, applikationer och tjänster till Rakel

32 Rakelguiden För dig som har behov av utrustning, applikationer och tjänster till Rakel Gula sidorna för Rakelkunder Stöd vid införande (konsulttjänster) Talkommunikation Applikationer för text och data Kommunikationscentral Integration Stöd för utbildning och övning (konsulttjänster) Monteringstjänster och förstärkt Rakeltäckning

33 Regeringsuppdrag, säker mobil 5G för samhällsviktig verksamhet

34 Informations- och cybersäkerhet - Och behovet av robusta kommunikationer Richard Oehme Chef Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet Minna Nyman Verksamhetschef Rakel och ledningssystem

35 Utmaningen

36

37 Industriella informations- och styrsystem

38 Ofta är systemen geografiskt distribuerade

39 Allt blir uppkopplat

40 Inbyggda digitala sårbarheter skapar helt nya och oförutsägbara hot & risker i en uppkopplad värld

41 Kraven hos allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar Offentlig kontroll Kapacitet Särskild funktionalitet Täckning Informationssäkerhet Prioritet Robusthet Internationell interoperabilitet

42 En hybridlösning OFFENTLIGT PRIVAT Inplaceringar RAN Roaming 2x MHz MFCN 2x MHz (+800, 900 m.fl.) Kärnnät Transmission Transmission

43 Den sammantagna nyttan för samhället OFFENTLIGT Grundfunktionalitet garanteras över tid med kontroll, bestämmande och manöverutrymme. PRIVAT Frekvenser i 700 MHz Affärsmöjligheter för många tjänsteleverantörer, konkurrens Tryggad kommunikation för ASHoF för att nå riksdagens mål för vår säkerhet. Bidrar till likvärdig samhällsservice i hela landet. Bidrar till glesbygdstäckning genom offentligt möjliggörande.

44 Beslut om frekvenstilldelning Go Live - dedikerat kärnnät med kommersiella radionät Go Live dedikerat nät Testverksamhet 700 MHz Påbörja begränsad användning av 700 MHz Driftsättning av verksamhetskritiska tjänster År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 5 Idag Införa dedikerat kärnnät 18 mån Bygga ut radionät 700 MHz 48 mån Utveckla tjänster 48 mån

45 Cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet

46 Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet NSD Bergslagens årliga konferens 2017 Kristina Starkerud

47 Verksamhetens struktur Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet Verksamhetsstöd och strategisk analys Enheten för systematiskt informationssäkerhets-arbete Enheten för skydd av kritisk infrastruktur och cybersäkerhet Enheten för operativ cybersäkerhet och itincidenthantering CERT-SE NOS

48 Internationell utblick

49 Nya regelverk och styrningar NIS-direktivet Dataskyddsförordningen Säkerhetsskyddslagen Nationell strategi för informations- och cybersäkerhet

50 NIS-direktivet EU-direktiv om säkerställandet av en hög gemensam nivå av säkerhet för nätverk och informationssystem i hela unionen Direktivet beslutades den 6 juli 2016 och trädde i kraft i augusti Alla medlemsstater ska senast den 9 maj 2018 anta de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

51 NIS-direktivet exempel på krav på medlemsstaterna strategier, policyer och regelverk uppnå och vidmakthålla en miniminivå av informationssäkerhet nationell/nationella myndigheter för nät- och informationssäkerhet nationell kontaktpunkt incidenthanteringsorganisationer (CSIRT) som ska samverka i ett europeiskt CSIRT-nätverk (februari 2017) nationellt system för incidentrapportering som omfattar såväl offentliga som privata aktörer inom sektorerna energi, transporter, bank, finans, hälso- och sjukvård och vattenförsörjning funktioner för tillsyn och sanktioner kopplat till direktivet

52 Samverkan FIDI Forum för InformationsDelning inom Informationssäkerhet FIDA Drift FIDI Telekom FIDI SCADA FIDI Finans FIDI Vård och omsorg Diverse nätverk formella och informella

53 Metodstöd för LIS LIS Ledningssystem för informationssäkerhet SS-ISO/IEC serien standarder Systematiskt arbetssätt innefattande ledningens engagemang, styrning, reglering, uppföljning, organisation, säkerhetsåtgärder Metodstöd på informationssäkerhet.se

54 Innehållet i metodstödet

55 Industriella informations- och styrsystem

56 FIDI-SCADA Informationsdelningsforum sedan över 10 år tillbaka. Deltagande organisationer: Sydkraft, E.ON, Vattenfall, Fortum, SvK, Preem, SÄPO, Trafikverket, SLL, VA Syd, Stockholm Vatten, MSB

57 NCS3 - Nationellt centrum för säkerhet i styrsystem för samhällsviktig verksamhet MSB stödjer FOI i uppbyggnaden av kompetens och en teknisk samverkansplattform Övning och utbildning mer än 300 personer utbildade sedan 2009 Koppling till forskningsprogrammen CERCES och RICS

58 Signalskydd - vad är det? Försvarsmakten leder och samordnar signalskyddstjänsten inom totalförsvaret. MSB beslutar om tilldelning av signalskyddsutrustning och FRA ser till att utrustningen kommer på plats och är stöd i det operativa. 58

59 Signalskydd - vad är det? System med kryptografisk funktion som har godkänts av Försvarsmakten för skydd av hemliga uppgifter, dvs Rikets säkerhet enligt Säkerhetsskyddslagen. Försvarsmakten är garant för att systemet gör vad det ska och inget annat samt att det skyddar upp till en fördefinierad nivå Signalskyddssystem består av Krypto (kryptomodul) Kryptonycklar, certifikat Systeminstruktion Tydligt regelverk Utbildad personal (behörig personal) 59

60 Projekt för att ta fram skyddsåtgärder för skyddsvärda uppgifter

61 Internet och dess sårbarheter

62 Obligatoriska it- incidentrapportering Syfte: Att skapa en systematisk, bred och samlad rapportering av it-incidenter i samhället. Detta för att öka samhällets förmåga att förebygga, motstå, återhämta och lära av it-incidenter och it-relaterade kriser. Ett nationellt system för it-incidentrapportering möjliggör att: Skapa en samlad lägesbild Avvärja och begränsa Lära och återföra Arbeta förebyggande Rättvisande och aktuell lägesbild på nationell nivå Skapar beslutsunderlag Säkerställa snabbt agerande vid inträffade itincidenter genom att sprida information i samhället Samordna åtgärder Lindra effekter Kanalisera information till berörda myndigheter Ge underlag för rapportering till regeringen Ge stöd för internt informationssäkerhetsarbete Skapa underlag för långsiktigt förebyggande och ökad krisberedskap Ovanstående fördelar kommer att realiseras successivt

63 Sensorer och Cyberövningar Regeringsuppdrag att utveckla sensorer för samhällsviktig verksamhet Cyberövningar med industrin pågått i flera år

64 Påverkan mot Sverige

65 Publikationer

66 Stöd och information Rörande it-incidenter Rörande systematiskt informationssäkerhetsarbete