FÖR LÄDER- OCH SPORTARTIKELINDUSTRIFÖRETAG, EFTER ÖVERGÅNG TILL I-AVTALET DEN 1 JULI 2016

Transkript

1 Övergångsregler FÖR LÄDER- OCH SPORTARTIKELINDUSTRIFÖRETAG, EFTER ÖVERGÅNG TILL I-AVTALET DEN 1 JULI 2016 Den 30 juni 2016 löper det sista självständiga kollektivavtalet ut för Läderoch sportartikelindustrin. De företag som nu är bundna av Läder- och sportartikelindustriavtalet går från och med den 1 juli 2016 in i det nya kollektivavtalet som heter I-avtalet. Eftersom bytet av avtal innebär en del villkorsförändringar så har IKEM och IF Metall kommit överens om övergångsregler som ska gälla från den 1 juli 2016 fram till den 30 juni Här följer en redogörelse för de viktigaste förändringarna samt de övergångsregler som gäller för branschen.

2 INNEHÅLL Gällande lokala avtal... 2 Nytt Löneavtal... 2 Övergångsregler gällande arbetstidsförkortning... 4 Övergångsregler gällande övertidsersättning och skifttillägg... 4 Övergångsregler gällande traktamentesbestämmelser i I-avtalet... 5 Övergångsregler gällande övriga ersättningsbelopp... 8 Nya ersättningsregler som införs i och med övergången Övriga nya regler som införs vid övergången Arbetstidsavtal (14)

3 GÄLLANDE LOKALA AVTAL Övergången till nytt avtal påverkar inte giltigheten i lokala kollektivavtal som tecknats med stöd av Läder- och sportartikelindustriavtalet. Lokala avtal fortsätter att gälla som tidigare till dess en eller båda parter säger upp avtalet. Nya lokala kollektivavtal efter den 1 juli ska tecknas med stöd av det nya I-avtalet. NYTT LÖNEAVTAL I och med övergången till I-avtalet får läder- och sportartikelindustrin ett utvecklat och mer modernt löneavtal som understryker att lokal och differentierad lönesättning är en viktig del för att skapa individuell utveckling kombinerat med produktivitet, effektivitet och lönsamhet i verksamheten. Vikten av en lokal lönebildning förtydligas genom att avtalet understryker att de lokala parter, utifrån verksamhetens krav, förfogar över lönesättningen. Löneavtalet är som tidigare ett så kallat processlöneavtal där utgångspunkten är att lokala parter kommer överens om den löneökning som ska gälla i företaget. Löneavtalet innehåller tydliga principer för vad som ska påverka löneutvecklingen baserade både på ökat kunnande eller utveckling i arbetet och på arbetstagarens sätt att uppfylla ställda krav. I avtalet framgår det exempelvis att social kompetens, engagemang, kvalitet, produktivitet och måluppfyllelse är viktiga bedömningspunkter vid lönesättning. Avtalet har jämfört med Läder- och sportartikelindustriavtalet tydligare riktlinjer för löneprocessen och en tydligare koppling mellan medarbetarens utveckling, arbetsresultat och den individuella löneutvecklingen. Det tydliggörs också att dialogen mellan chef och anställd utgör underlag för lönesättningen. Därutöver ska lokala parter inför lönerevisionen analysera om det finns några osaklig eller diskriminerande löneskillnader som måste hanteras i revisionen. Parterna har i anslutning till löneavtalet tagit fram ett gemensamt material som mera detaljerat beskriver hur man på ett bra sätt arbetar fram lokala tillämpningar utifrån avtalet. Om lokala parter inte kommer överens innehåller avtalet stupstockar för hur stor löneökningen skall vara samt hur fördelningen ska göras. Enligt stupstocken fördelas 75 procent av löneutrymmet generellt till varje arbetare och resterande 25 procent fördelas ensidigt av arbetsgivaren. Om företaget har ett lokalt lönesystem ska fördelningen göras inom ramen för detta. Om inte, ska utrymmet fördelas med beaktande av löneavtalets principer. LÖNEREVISION 2016 Lönerevisionen för 2016 ska göras utifrån regelverket för I-avtalets löneavtal. Om man inte kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i företaget så gäller det krontalsbelopp som anges i I-avtalet. Beloppen i I-avtalet gäller från 1 april, men för 2016 gäller dessa belopp för läder- och sportartikelindustrin först fr.o.m. den 1 juli, när Läder- och Sportavtalet löpt ut. I efterföljande avtal kommer läder- och sportartikelindustrin att ha samma revisionsdatum som övriga företag på I-avtalet, för närvarande den 1 april. Om lokala parter inte kommer överens om annat höjs lönerna från och med den 1 juli 2016 med 514,50 kr/månad (2,94 kr/timme). Från löneökningsutrymmet ska avräknas den merkostnad som eventuella höjningar av avtalets lägstlöner medför (se avsnitt Lägstlöner 2016 nedan). 2 (14)

4 LÄGSTLÖNER 2016 Från och med den 1 juli 2016 gäller nya lägstlönebelopp enligt I-avtalet för läder- och sportartikelföretag. I I-avtalet anges beloppen från 1 april men för år 2016 ska dessa belopp för läder- och sportartikelindustrin tillämpas fr.o.m. den 1 juli. Som en övergångsregel gäller att de kostnadsökningar som blir resultatet av att vissa individers löner behöver höjas med anledning av den högre lägstlön som anges i I-avtalet, ska avräknas från löneutrymmet. En eventuell höjning av lägstlönen ska alltså inte innebära någon kostnadsökning utöver avtalade löneökningar under Lägstlönen enligt I-avtalet är följande och gäller lägsta månadsförtjänst. Med månadsförtjänst avses en genomsnittsberäkning på fast och rörlig lön som intjänats under de senaste tre månaderna. Observera att rörlig lön enbart avser resultatlön eller ackord, och inte ersättning för obekväm arbetstid, övertidsersättning eller dylikt. Lägsta månadsförtjänst utgör vid full arbetstid. Arbetstagarens lägsta månadslön i kr fr o m 1/ Fyllda 18 år Nyanställd 3 månader Minderårig Arbetstagare med 1 eller 2 års anställning i företaget som tillägnat sig ökad kompetens i form av erfarenhet och yrkeskunnande skall efter genomförd lönerevision ha en månadslön som överstiger angivna lägsta månadslön med nedanstående krontal: 1/ Efter 1 års anställning 600 Efter 2 års anställning 1000 Dessa så kallade klossar är knutna till lönerevisionstillfället. Detta innebär att en arbetare först efter det att företaget fördelat löneutrymmet enligt ovan ska ha en garanterad månadslön om lägst: Om man arbetat i minst ett år den 1 juli 2016: Om man arbetat i minst två år den 1 juli 2016: kronor per månad kronor per månad 3 (14)

5 ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ARBETSTIDSFÖRKORTNING Arbetstidsförkortningsreglerna för I-avtalet omfattar den livsarbetstidsmodell som läder- och sportartikelindustrin tillämpat, med samma avsättning om 3,0 procent (motsvarande 6 dagar). Centrala parter har sett det som naturligt att bytet av avtal inte ska påverka fungerande lokala system för arbetstidsförkortning. Av den anledningen gäller som övergångsregel, om inte lokala parter kommer överens om annat, att avsättning till livsarbetstidskonto görs med 3,0 procent per den 1 juli 2016 för perioden samt med 3,0 procent per den 31 mars 2017 för perioden Därefter gäller I-avtalets regler om arbetstidsförkortning. ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ÖVERTIDSERSÄTTNING OCH SKIFTTILLÄGG För läder- och sportartikelföretag gäller att nuvarande ersättningsregler och belopp för övertid och skifttillägg ska tillämpas frysta på 2015 års nivå fram till och med den 30 juni Därefter blir I-avtalets regler gällande. Jämfört med Läder- och sportartikelindustriavtalet så skiljer sig reglerna för I-avtalet när det gäller ersättning för övertid och skiftersättning. I stället för skifttillägg gäller en ersättning för arbete på obekväm arbetstid som utgår för allt arbete under fasta klockslag, oavsett om det gäller skiftarbete eller övertidsarbete. Övertidsersättningen är densamma oavsett när övertiden utförs. Ersättningen utgår som i Läder- och sportartikelindustriavtalet med timlön + ett övertidstillägg, och därutöver betalas även eventuell ob-ersättning. Ersättningen ska ligga till grund för semesterlön. Sammantaget innebär detta en något högre ersättningsnivå, varför läder- och sportartikelföretag kompenseras genom att nuvarande regler fryses under en 3-års period. Företaget har då inga kostnadsökningar för övertid och skifttillägg under perioden, men vi uppmanar samtliga företag att redan gå igenom de ersättningsregler som gäller enligt I-avtalet för att kunna beräkna den framtida kostnaden. FÖR ÖVERTIDSERSÄTTNING GÄLLER T O M DEN 30 JUNI 2019 LÄDER- OCH SPORTARTIKELINDUSTRIAVTALETS REGLER ENLIGT FÖLJANDE: 7 ÖVERTIDSARBETE MOM 2 Övertidstillägg utges med nedanstående belopp i kronor per timme: Arbetare fyllda 18 år Tom 30/ För de första 2 timmarna utöver ordinarie arbetstid, som görs i omedelbar anslutning till denna eller efter kortare måltidsrast om en halvtimme. 49,07 För all annan övertid 92,31 För arbete på lediga dagar, som frilagts till följd av viss arbetstidsförläggning 92,31 4 (14)

6 Anmärkning: Att övertidsersättning icke utges vid förskjuten arbetstid i visst fall framgår av 3 mom 4 Protokollsanteckningar till 7: Parterna är ense om, att de lediga dagar, som frilagts till följd av viss arbetstidsförläggning, icke är att jämställa med avtalsenliga fridagar. I den mån övertid uttages sådana lediga dagar, ska övertidsersättning jämlikt 7 utges. För Skiftersättning gäller t o m den 30 juni 2019 följande: 9 SKIFTARBETE MOM 1 Skiftarbete ska, för att betraktas som sådant, pågå minst en arbetsvecka i följd. MOM 2 Skiften är vid tvåskift: förmiddags- och eftermiddagsskift vid treskift: dessutom nattskift MOM 3 Följande skifttillägg i kronor per timme utges: Skifttillägg i kronor per timme Tom 30/ för eftermiddagsskiftet 15,50 för nattskiftet 31,07 MOM 4 Då skiftarbetare utför övertidsarbete i anslutning till ordinarie skift, ska såväl övertidsersättning som skiftersättning utges ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE TRAKTAMENTESBESTÄMMELSER I I-AVTALET Som en övergångsregel gäller I-avtalet 7 Reseersättningar och traktamenten för läder och sportartikelföretag först från och med den 1 april I-avtalets reglering har som avsikt att lokala parter ska komma överens om regler vid tjänsteresor som omfattar samtliga anställda på företaget. Fram till det att en sådan överenskommelse träffas gäller avtalets reglering, men för läder och sportartikelindustriföretag alltså först efter den 1 april 2018, och under förutsättning att lokala regler då inte redan finns. 5 (14)

7 7 RESEERSÄTTNINGAR OCH TRAKTAMENTEN Parterna rekommenderar att en lokal överenskommelse utformas så att företagets anställda omfattas av enhetliga regler. I avvaktan på att sådana lokala överenskommelser träffas gäller följande. Då arbetstagaren beordrats tjänstgöra på annan ort inom landet än den där han normalt tjänstgör gäller reglerna i mom 1-6 om inte de lokala parterna kommer överens om något annat. Vid tjänstgöring utom landet gäller mom 7-8. Mom 1 Reskostnadsersättning Arbetsgivaren föreskriver transportmedel och betalar reskostnaden för arbetstagaren samt eventuella transportkostnader för bagage och utrustning. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om att arbetstagaren kan använda egen bil i tjänsten. Villkoren för att arbetstagaren kan använda egen bil överenskommes på förhand för viss tid eller resa. Mom 2 Restid Med restid som ger rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten. Restid som ligger inom arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid tas därför endast sådana tjänsteresor med som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl inte räknas med. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren. Mom 3 Restidsersättning Restidsersättning betalas per timme med: Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. 6 (14)

8 Mom 4 Traktamente och researvode Vid tjänsteresa som medfört övernattning betalas traktamente enligt skatteverkets regler. Arbetsgivaren betalar i normalfallet logikostnaderna. Därutöver betalas vid tjänsteresa som medfört övernattning ett researvode som sammanräknat med dagtraktamente gör att den sammanlagda ersättningen vart år uppgår till följande belopp i kronor: Vid tjänsteresa utanför den egna arbetsorten vilken inte medfört övernattning utges en särskild ersättning i kronor per dag enligt följande: Om bortovaron uppgår till högst 4 timmar betalas inte någon ersättning. Om arbetstagaren erhåller fri kost reduceras ersättningen. Mom 5 Hemresa vid långtidsförrättning Vid förrättning på annan ort inom landet betalar arbetsgivaren vartannat veckoslut en hemresa för arbetstagaren, om inte hemresan stör arbetets behöriga gång. Traktamente och restidsersättning utges inte för tiden för bortovaron från förrättningsstället. 7 (14)

9 Mom 6 Sjukdom mm Vid sjukdom under tjänstgöring inom landet utanför den vanliga verksamhetsorten utges traktamente under högst 20 dagar om inte någon annan överenskommelse träffats. För tid därutöver utges ersättning för de merkostnader som uppstår genom att nedsättningen av arbetsförmågan inträffat utanför den vanliga verksamhetsorten. Vid hemresa i samförstånd med arbetsgivaren utges reskostnadsersättning och traktamente om inte kostnaden täcks av försäkring eller på annat sätt. Mom 7 Arbete utomlands Innan arbetstagaren påbörjar en utlandsresa ska särskild överenskommelse träffas om villkoren. Vid arbete utomlands ska arbetstagaren tillförsäkras motsvarande avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som vid arbete i Sverige. Anmärkning: Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses de av Svenskt Näringsliv och LO träffade överenskommelserna i de allmänna villkoren om avtalsförsäkringar för arbetstagare som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands. Arbetsgivaren rekommenderas även att teckna en särskild läkekostnadsförsäkring för arbetare som tjänstgör utomlands. Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses de lagar och förordningar som enligt socialförsäkringslagen finns för arbetstagare som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands. Mom 8 Vid sjukdom utomlands mm Vid sjukdom och olycksfall betalar arbetsgivaren uppkomna sjukvårdskostnader och om så krävs hemresa för arbetaren om inte dessa ersätts på annat sätt. Vid dödsfall betalar arbetsgivaren hemtransport av den avlidne arbetstagaren om inte detta ersätts på annat sätt. ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ÖVRIGA ERSÄTTNINGSBELOPP För övriga ersättningsbelopp gäller en stegvis infasning till I-avtalets ersättningsnivåer med en tredjedel av mellanskillnaden vart år fram till De regler som gäller för ersättningen ska tillämpas enligt I-avtalet from den 1 juli 2016 och från den 1 april 2017, men med de belopp som anges nedan. Från den 1 april 2018 gäller de belopp som anges i I-avtalet. Eftersom nuvarande avtal endast löper på ett år kan ersättningsbeloppen för 2017 inte beräknas förrän efter nästa avtalsförhandling. De ersättningsbelopp som gäller under övergången är följande: 8 (14)

10 6 BEREDSKAPSTJÄNST Beredskapsersättningen ändras i I-avtalet från det dagsbelopp som gällt i Läder- och Sportartikelavtalet, till ett belopp per timme. Lägsta ersättningsbelopp som utges är för 8 timmar. MOM 2 Beredskapstjänst ersätts per timme enligt följande (kr/timme): Vardagar 1/ / / Måndag fredag om inte högre belopp anges nedan 6,97 beräknas senare Enl. I-avtalet Sön- och helgdagstid fr o m Från kl på lördag till kl på måndag respektive från kl dag före helgdag till kl dagen efter helgdagen, om inte högre belopp anges nedan 15,84 beräknas senare Enl. I-avtalet Storhelgstid fr o m Från kl nyårsafton till kl den 2 januari Från kl skärtorsdag till kl tredjedag påsk Från kl :a maj till kl :a maj Från kl pingstafton till kl dagen efter pingstdagen 24,73 beräknas senare Enl. I-avtalet Från kl nationaldagen till kl dagen efter nationaldagen Från kl midsommarafton till kl dagen efter midsommardagen Från kl julafton till kl tredjedag jul Beredskapsersättning utges för lägst 8 timmar per pass. Anmärkning: Söndags- och helgdagstillägg från kl dag före helgdag gäller inte dag före nationaldagen. 9 (14)

11 MOM 6 SEMESTERLÖNEGARANTI För arbetstagare med minst tre månaders sammanlagd anställningstid gäller en garanterad semesterlön per betald semesterdag med följande belopp i kronor: 1/ / / Fyllda 18 år 1339 beräknas senare Enl. I-avtalet Minderåriga 337 beräknas senare Enl. I-avtalet För deltidsarbete omräknas garantibeloppet i proportion till arbetstiden. Sådan ändring görs även vid icke semesterlönegrundande frånvaro del av dag. Om arbetstagarens semesterlön per dag inte uppgår till det garanterade beloppet utges en extra utfyllnad som motsvarar skillnaden mellan garantibeloppet och arbetstagarens semesterlön per dag. Semesterlönegarantin gäller även vid beräkning av semesterlön för uttagen sparad semesterdag och semesterersättning. NYA ERSÄTTNINGSREGLER SOM INFÖRS I OCH MED ÖVERGÅNGEN I och med övergången tillkommer för läder- och sportartikelindustrin ett antal nya regleringar och ersättningsregler som beskrivs nedan. Ersättningen kommer att successivt fasas in med en tredjedel vart år. För 2016 gäller nedanstående ersättningsbelopp. TILLÄGG VID FÖRSKJUTNING AV DEN ORDINARIE ARBETSTIDEN En ny regel införs som ger arbetsgivaren rätt att tillfälligt förskjuta arbetstiden för den anställde utan att detta som i Läder- och sportartikelindustriavtalet föregås av en lokal överenskommelse. Förskjutningsrätten gäller för tillfällig förskjutning under kortare tidsperioder. Kopplat till den rätten införs också en ersättning i kronor per timme som gäller under de 3 första arbetsdagarna efter övergången. Observera att ersättning inte utgår om arbetstiderna ändras efter förhandling enligt 3 i arbetstidsavtalet. 5 Övertidsarbete m m, Mom 2 Vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden samt när arbetstagaren beordras övergå från en ordinarie arbetstid till en annan, betalas nedan angivna kronor i tillägg per timme för den arbetstid som faller utanför den arbetstid som gällde för arbetstagaren dessförinnan. Detta kan t ex gälla vid övergång från dagtid till skiftarbete eller från förmiddags- till eftermiddagsskift vid avvikelser från skiftschemat. Tillägget betalas under högst tre arbetsdagar i följd efter övergången. Tillägg vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden fr o m 1/ / / Tillägg i kronor 11,35 beräknas senare Enl. I-avtalet 10 (14)

12 Tillägget utges inte för tid som berättigar till övertidsersättning. Däremot utges tillägget samtidigt som eventuellt ob-tillägg. Om en ny övergång sker inom 14 kalenderdagar, utges inte något tillägg. Anmärkning: 1. Ersättning utges inte vid en förändring av arbetstiden med tillämpning av Arbetstidsavtalets Ersättning utges inte till arbetstagare i vars arbetsuppgifter ingår att växla mellan olika arbetstider (t ex skiftersättare, arbetstagare i personalreserv) och där överenskommelse har träffats om kompensation i annan form. Ersättning utges inte samtidigt med dubbelskiftersättning. 3. I samband med övergångar ska arbetstiden planeras så att bortfall av arbetstid för den enskilde arbetstagaren om möjligt undviks. INSTÄLLELSEERSÄTTNING En ny ersättningsregel införs som reglerar kostnadsersättning när en anställd beordras inställa sig till arbete utöver ordinarie arbetstid. Ersättningen utgör full ersättning för de kostnader som uppstår vid extra resor till arbetet och ska därför ersätta eventuella lokala avtal om kostnadsersättning vid inställelse. Ersättningen utgår med ett belopp i kronor för varje ny inställelse. 5 Övertidsarbete m m, Mom 4 Arbetstagare, som beordras inställa sig till arbete vid flera tillfällen per dygn än vad arbetstagarens ordinarie arbetstid fordrar, erhåller för varje sådan extra inställelse, utöver ordinarie lön och eventuellt övertidstillägg, inställelseersättning. Som dygnsgräns gäller kl Som extra inställelse räknas inte då arbetstagaren beordrats utföra arbete direkt efter den ordinarie arbetstidens slut och därvid bereds kortare måltidsrast eller på egen begäran medges återkomma senare för att utföra arbetet i fråga. Ersättningen per inställelse utges i kronor med följande belopp: 1/ / / Vardagar 54 beräknas senare Enl. I-avtalet Sön-, eller helgdag, i avtalet fastställd fridag och lördag efter kl 06:00 68 beräknas senare Enl. I-avtalet DUBBELSKIFTERSÄTTNING En ny ersättningsregel införs som ger ett krontalsbelopp i det fall en arbetstagare fullgör två fulla skift i rad. Ersättningen är ett krontalsbelopp för varje sådant tillfälle. 5 Övertidsarbete m m, Mom 5 Till arbetstagare som i direkt anslutning till fullgjort fullt skift utfört ytterligare ett fullt skift (s k dubbelskift) utges en särskild ersättning, dubbelskiftersättning i kronor med följande belopp: 11 (14)

13 1/ / / Fullgjort ytterligare fullt skift 68 beräknas senare Enl. I-avtalet ERSÄTTNING VID ÖVERTIDSARBETE UNDER VECKOSLUT En ny ersättning införs som gäller vid arbete under veckoslut. Regeln ger ett ersättningsbelopp om den anställde arbetat både under lördags- och söndagsdygnet, eller någon gång under tiden mellan lördag 18:00 och söndag 06:00. Ersättningen utgår endast en gång per veckoslut oavsett antalet arbetspass. 5 ÖVERTIDSARBETE M M, MOM 6 Vid övertidsarbete under veckoslut som sker utan samband med beredskapstjänst och som för arbetstagaren medför inställelse under både lördags- och söndagsdygnet eller mellan lördag kl och söndag kl utges ett särskilt tillägg i kronor med följande belopp: 1/ / / inställelse under både lördags- och söndagsdygnet 108 beräknas senare Enl. I-avtalet ÖVRIGA NYA REGLER SOM INFÖRS VID ÖVERGÅNGEN BERÄKNING AV AVDRAG FÖR MÅNADSAVLÖNADE Formeln för omräkning av månadslön till lön per timme ändras i och med övergången från 174 till 175. Vid timlöneavdrag ska avdragets storlek beräknas genom att månadslönen divideras med faktorn 175. Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka ska faktorn 175 anpassa till det lägre timantalet, på samma sätt som tidigare i Läder- och sportartikelindustriavtalet. 3, Mom 2:2 Lön per dag och timme Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet 175 till detta timantal. Vid beräkning av lön per dag och timme medtas inte eventuell rörlig premielönedel. PERMISSION VID ÖVERTIDSARBETE En ny reglering om permission införs vid övertidsarbete, för den som arbetar övertid mellan kl och kl , och som ska påbörja ordinarie arbetspass påföljande morgon. I det fallet ska permission ges för samma antal timmar som övertidsarbetet utförts. 5 Övertidsarbete m m, Mom 2 Arbetstagare som utför övertidsarbete mellan kl och kl och som ska påbörja arbete påföljande morgon har rätt till permission för vila. Permissionens längd utgörs av samma antal timmar som arbetstagaren arbetat mellan ovan angivna klockslag. 12 (14)

14 RULLANDEDYGNSREGEL FÖR ÖVERTIDSERSÄTTNING En ny reglering om ersättning vid förskjutning av ordinarie arbetstid införs. Regeln innebär att om den ordinarie arbetstiden för en arbetstagare förskjuts så att ny ordinarie arbetstid påbörjas inom 24 timmar från senaste arbetspassets start, ska den tid som ligger inom 24 timmars perioden ersättas som övertid. 5 Övertidsarbete m m, Mom 3 Övertidsersättning Anmärkning: Beträffande övertidsersättning vid arbetstagares övergång från en arbetstid till en annan (exempelvis från dagarbete till skiftarbete) är parterna ense om att tillämpa den s k rullandedygnsregeln. Denna regel innebär bl a följande: beräkningen sker inom en period av 24 timmar räknat från det klockslag, då arbetstagaren sist börjat sitt arbete före övergången till ny arbetstid. Om arbetstagaren inom denna period utför arbete utöver det antal timmar som gällde som ordinarie dagligt arbetstidsmått före övergången, betalas övertidsersättning för överskjutande tid. Om viss del av tiden redan av annan anledning ska ersättas som övertid. ARBETSTIDSAVTAL Arbetstidsavtalet för I-avtalet är i allt väsentligt detsamma som tidigare gällt för Läder- och sportartikelindustrin, men med den skillnaden att arbetstidsreglerna här ligger i ett separat avtal vid sidan av allmänna villkor. Arbetstidsavtalet återfinns som Bilaga 2. Följande punkter bör noteras. STUPSTOCK FÖR FÖRLÄGGNING AV DAGARBETSTIDEN Den arbetstidskorridor som finns i Läder- och sportartikelindustriavtalet och som tillåter arbetsgivaren att förlägga dagarbetstiden inom intervallet har tagits in som en bilaga till I-avtalet och ger företag som verkar inom läder och sportartikelindustrin fortsatt möjlighet att förlägga dagarbetstiden enligt denna regel. Stupstocken för förläggning av dagarbetstid i arbetstidsavtalets 3 ersätts för läder- och sportartikelindustrin med nedanstående regel: 3 Ordinarie arbetstid Mom 2 Om överenskommelse inte kan nås förläggs dagarbetstiden enligt följande: Dagarbete: måndag t o m fredag åtta timmar, +/- 12 minuter, mellan kl och med en sammanlagd rasttid av en timme. NY VECKOVILOBESTÄMMELSE Företag inom läder- och sportartikelindustrin får genom Arbetstidsavtalet i nya I-avtalet en något ändrad bestämmelse för veckovila. Veckovilobestämmelsen ska hanteras på följande sätt: Veckovila, avsteg och förläggning av kompenserande vila Grundregeln är att arbetstagaren ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila under en fastställd 7 dagarsperiod. Från detta kan avsteg göras, d.v.s. en kortare veckovila än 36 timmar ges, under vissa angivna omständigheter. Om avsteg görs ska den anställde ges 13 (14)

15 kompenserade vila under nästa 7-dagarsperiod och den ska ges sammanhängande med nästkommande veckovila, den veckovilan ska alltså utökas. Längden på den kompenserande vilan ska motsvara det antalet timmar som kvarstår från den längsta viloperioden under veckovilan och upp till 36 timmar. Exempelvis om veckovilan begränsats så att den längsta viloperioden uppgår till 24 timmar under en 7 dagarsperiod, kompenseras detta genom att veckovilan under nästkommande 7 dagarsperiod utökas med de 12 timmar som den anställde inte fått vila (36-24=12), så att följande veckovila utökas från 36 till 48 timmars sammanhängande ledighet. Den tidigare bestämmelsen i avtalet som gav kompenserande vila med 72 timmar (2x36) vid brott mot veckovilan upphör att gälla i och med ovan beskrivna hantering. Nya 36 timmar kan givetvis vara aktuellt om den anställde inte kunnat få någon veckovila överhuvudtaget under 7-dagarsperioden, vilket kan vara fallet exempelvis vid beredskap som löper under hela veckan från måndag till söndag. Omständigheter som tillåter avsteg från 36 timmars veckovila Det omständigheter som tillåter avsteg från veckovilan kvarstår och avser följande situationer: 1. Vid upprättande av skiftscheman efter lokal överenskommelse kan veckovilan i vissa fall begränsas till som lägst 24 timmar. Eftersom avsteg i detta fall bygger på att parterna är överens så får en sådan överenskommelse anses fullt ut ha omhändertagit den kompenserande vilan upp till 36 timmar. 2. Ensidigt kan arbetsgivaren göra avsteg ner till minst 30 timmars sammanhängande veckovila för att kunna upprätta ändamålsenliga skiftscheman avseende kontinuerligt skiftarbete, respektive för jour och beredskapstjänstgöring samt vid övertidsarbete. 3. Avvikelse kan alltid göras genom lokal överenskommelse. 4. Avvikelse får också göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte kunnat förutse, som exempelvis oplanerade skiftbyten eller övertidsarbete. 5. Avvikelse får göras vid arbete under beredskap. Alla avvikelser utom punkt ett förutsätter alltså att den anställde i efterhand ges kompenserande vila. 14 (14)