MUSEIGUIDE FÖR LÄRARE. Falu gruvas historia

Transkript

1 MUSEIGUIDE FÖR LÄRARE Falu gruvas historia

2 DEL 1 Gruvans historia fram till Gustav Vasa, ca 1530 När de första människorna kom till platsen där Falu Gruva ligger idag var det en vildmark. Gå långsamt genom det första rummet och gör dig beredd på att hitta nya saker, precis som malmletaren som smyger i skogen. Vem hittade malmen? Enligt en sägen var det en getabock som hette Kåre som hittade Falu Gruva. Han ska ha gått omkring och när han bökade i jorden med sina stora horn fick han röda fläckar på hornen. Det var när människorna i trakten såg de röda fläckarna de förstod att de fanns kopparmalm i marken. Enligt folktron kunde ett gruvrå eller gruvfru också peka ut var det finns malm i marken. Gruvfrun var den som ägde skatterna, och den som visade henne respekt kunde bli rikt belönad. Idag är det omöjligt att säga exakt vem som hittade malmen i Falun, eller när det hände. I området som skulle bli Falun har det hittats stenyxor från stenåldern och spår av de människor som bodde och verkade här under järnåldern. Runt Falun har det förekommit järnhantering, och de som framställde järnet var skickliga på att framställa och forma järn. Kunskapen att hantera järn användes även när de började arbeta med koppar. Det har varit verksamhet vid Falu Gruva sedan i alla fall slutet av vikingatiden, eller ca 1000 år. 2

3 Hur arbetade de första människorna i gruvan? Den första gruvbrytningen var mycket enkel. Malmen bröts loss från klippor och grunda gropar, dagbrott. Under medeltiden skedde gruvbrytningen framförallt i dagbrott. När dagbrottet blev så djupt att det kom in vatten i botten, eller att det blev svårt att frakta upp malmen gick man vidare och anlade ett nytt dagbrott. Den energi som användes var framförallt muskelkraft. Arbetet byggde på att människor hackade, lyfte och bar stenen. Hur kommer kopparen ur stenen? Kopparmalmen som bröts i Falu Gruva innehöll upp till ca tre procent koppar. För att utvinna kopparen behöver de övriga 97 procenten tas bort. Det var en långsam process i flera steg. 1. Sortering. Stenarna sorterades så att gråberget lades åt sidan och enbart malmen togs vidare. 2. Rostning. Malmen lades på glödande kol och fick ligga och glöda i flera veckor. Det kallas att rosta malmen. I rostningen försvann framförallt svavel, som gick upp som rök i luften. 3. Smältning. Den rostade malmen fördes till en hytta för att smältas. För att få upp temperaturen i smältugnen var det viktigt att tillföra syre till elden. Det gjordes med hjälp av blåsbälgar. Under medeltiden börjar vattenkraft användas för att driva blåsbälgar. Vid smältningen försvinner det man inte vill ha och rinner ut som slagg. 4. Processen. Processen görs om så att malmen rostas och smälts ytterligare en gång innan man har fått fram råkoppar, som innehåller ca 94 procent koppar. Hyttorna behövde god tillgång till träkol och vattenkraft. Därför anlades de längs med strömmar och vattendrag omkring Falu Gruva. 3

4 Hur fraktades kopparen från Falun? När Falu Gruva började att brytas fraktades inte kopparen särskilt långt. Den köptes och såldes främst i närområdet och ner mot Mälardalen. När vikingatiden övergick i medeltid utvecklades handeln i hela Östersjöområdet. Även i Dalarna hade befolkningen blivit kristna och ingick därmed i den större europeiska gemenskapen. Nere vid södra Östersjön började tyska handelsmän att samarbeta och de bildade samarbetsförbundet Hansan. Hansan kom att dominera handeln på Östersjön och Nordsjön under hela medeltiden. Falu Gruva blev en del i Hansans nätverk. Kopparen ifrån Falun fraktades ner till Mälaren där den såldes i de nya städerna som växte fram, till exempel Västerås och Stockholm. Den lastades på tyska skepp som förde ut kopparen till Västeuropa. I den högkonjunktur som rådde i Västeuropa under och talen var det efterfråga på koppar. En ökad efterfrågan på koppar gjorde att gruvdriften i Falun under 1200-talet utvecklades från småskaligt hantverk till en mer storskalig produktion. Vilka bestämde över gruvan? I en monter ligger kopior av två av dokument om Falu Gruva. Det äldsta dokumentet är från 1288, originalet finns på Riksarkivet i Stockholm. I brevet står det att biskopen i Västerås byter till sig en åttondel av gruvan. Brevet är undertecknat av adelsmän, biskopar och kungen själv. Av brevet förstår man att Falu Gruva var betydelsefull och en plats där de rikaste och mäktigaste personerna i Sverige hade inflytande över gruvan. Att biskopen köpte en andel visar också att det inte fanns en ensam ägare till gruvan. Istället var det flera andelsägare som arbetade med gruvan och kopparproduktionen. Det andra dokumentet i montern är ett privilegiebrev från I privilegiebrevet stod alla regler för hur arbetet vid gruvan skulle gå till. Det var hårda regler och hårda straff om man bröt mot dem. Gruvarbetarna fick rätt att bygga ett eget hus och bosätta sig på andras mark. Detta var ovanligt under medeltiden. Privilegiebrevet vände sig till dem som drev gruvan. Det var personer som bodde kring gruvan, och som kunde producera koppar ur malmen. Dessa personer som ägde andelar i gruvan kom att bli mäktiga och rika. De kallades för bergsmän och blev en egen samhällsklass kring gruvan. Bergsmännens storhetstid 1400-talet var en orolig och otrygg tid i Sverige. Det var både inbördeskrig, och krig med andra länder. Det fanns lagar, men ingen stat som såg till att lagarna följdes. För att få skydd och trygghet slog sig människor samman för att skydda varandra. I Falun bildades S:t Örjans gille för att skapa ett socialt skyddsnät för bergsmännen. Bergsmännen var rika och de hade möjlighet att skaffa vapen till sig och sina arbetare. Det gjorde att bergsmännen kunde ställa upp med beväpnade styrkor i stridigheterna som rådde kom Gustav Vasa till Dalarna för att få stöd att avsätta den danske Kristian II. Efter viss tvekan gick bergsmännen med honom. Gustav Vasa valdes till kung i Sverige Bergsmännen, som hade blivit vana att kunna ställa krav till makten, fortsatte att kräva inflytande över utvecklingen i Sverige. Tre gånger gjorde de uppror mot Gustav Vasa. Det slutade med att Gustav Vasa tog hela den dåvarande svenska armén och kom till Falun. Efter en flera timmar lång straffpredikan avrättades ledarna för upproret. Bergsmännens politiska makt var bruten. Vid besöken i Dalarna kunde Gustav Vasa konstatera att gruvan gick mycket dåligt. Vatten trängde in överallt i gruvan och gjorde det omöjligt att arbeta. Det var uppenbart att något måste ske för att det skulle vara möjligt att bryta stora mängder koppar i gruvan igen 4

5 GALLERIET Falu Gruvas och världens historia Genom hela galleriet löper en tidslinje över Falu Gruvas, men också världens historia. Mitt i galleriet är ett vattenhjul avbildat. Vattenhjul användes redan under medeltiden till att driva blåsbälgar i kopparhyttorna. I mitten av 1500-talet kallade Gustav Vasa in gruvingenjörer från Tyskland. De tog med sig konsten att bygga pumpar för att få bort vattnet ur gruvorna. Pumparna drevs av vattenhjul. Tyskarna tog också med sig kunskapen om att driva schakt och orter i en gruva istället för att bara planlöst gräva sig fram. Med schakt och pumpar. blev det möjligt att ta sig djupare ner i marken, och där fanns de rikaste malmerna. 5

6 DEL 2 Falu Gruvas historia från 1530-talet till år 2001 Koppar är ett grundämne och finns överallt runtomkring oss Koppar är ett grundämne och finns överallt runtomkring oss. Vi har det i våra kroppar och all elektronik vi använder till vardags. I många hem finns det kopparkastruller och kittlar kvar från den tid när de användes till matlagning. Infrastrukturen i en stad är beroende av koppar, den finns i vattenrör och elkablar. Koppar var den första metallen som människor lärde sig att använda, för ca år sen, men vi har aldrig använt så mycket koppar som idag. Koppar förstörs inte, utan kan återvinnas gång på gång. Det är möjligt att kopparen vi använder oss av i våra mobiler och datorer togs upp ur marken för flera hundra år sen. Kopparpengar I äldre tider avgjordes pengars värde av deras metallvärde. Ett guldmynt var värt lika mycket som det guld det innehöll. Under lång tid var det framförallt guld- och silvermynt som användes. I slutet av 1500-talet drabbades Europa av brist på silver. Istället började flera länder att göra mynt av koppar. Fortfarande skulle värdet på metallen i myntet vara like mycket som värdet på metallen i ett silver- eller ett guldmynt. När kopparen var dyr blev mynten små, men när kopparens värde sjönk mot silver och guld, då blev kopparmynten större och större. De tunga kopparmynten var tunga och svåra att bära med sig. För att underlätta affärer blev det möjligt att lämna in sina kopparplåtar, och få ett kvitto utskrivet på papper, om hur mycket kopparpengar man hade. Människor började att handla med papperskvittona och de blev ursprunget till de första sedlarna som användes i Sverige. 6

7 Vilka människor fanns kring gruvan? En gruva är mer än ett hål i marken. För att en gruva ska fungera måste det finnas människor som arbetar kring gruvan. Samhället som växte fram kring gruvan var beroende av att människor fraktade varor som ved, kol och mat till Falun, men också att de tog med sig koppar ifrån Falun och sålde den vidare. Även vid gruvan arbetade människor med många olika arbetsuppgifter. Markscheidern och hans medarbetare ansvarade för att det fanns kartor över gruvan, konstmästaren såg till att pumpar och uppfordringsverk fungerade. Bergmästaren var ansvarig för hela gruvdriften, och runt om honom fanns bergsmännen som ägde andelar i gruvan. Högst upp fanns kungen eller drottningen. De flesta kungar och drottning besökte Falun under 1600-talet för att hålla sig informerade om vad som skedde vid gruvan. Gruvan var viktig för den svenska ekonomin. I mitten av 1600-talet var Falu Gruva en av världens största koppargruvor. Kopparen från Falun betalade för krig och allianser med andra länder i Europa. Falu Gruvas storhetstid sammanföll även med Sveriges stormaktstid. Ett problem i Falun var att det fanns många barn som tillbringade dagarna själva. Antingen var föräldrarna döda, eller så arbetade de. Ibland fanns det arbete även för barnen, till exempel att gräva diken, men utan skola att gå till drev många barn omkring tills de blev gamla nog att börja arbeta. Samhället var hårt, och bröt man mot lagar och regler var straffen hårda. Det vanligaste straffet var böter, men den som var fattig och inte kunde betala fick ofta straffet omvandlat till kroppsstraff, till exempel att sitta i stocken eller springa gatlopp. Vad hände om en gruvarbetare skadade sig? Arbetet i gruvan var farligt. Fallolyckor och krosskador var vanliga. Det fanns en kirurg på plats för arbetarna. Sjukvården var inte utvecklad som idag. Det var vanligt att kirurgen fick amputera skadade kroppsdelar för att försöka rädda livet på gruvarbetarna. Den som förlorade ett ben kunde använda en träprotes som bands fast på benet. Även hästarna som arbetade vid Falu Gruva hade en läkare, en hästmedikus. Hästarna drog vagnar och gick runt i hästvindor. De arbetade hårt, men togs väl om hand för att orka med arbetet. För de hästar som arbetade under jord i längre perioder fanns det även stall nere i gruvan. Hästarna stannade inte hela tiden under jord och det är en skröna att de aldrig såg dagsljus och därför blev blinda. 7

8 Christopher Polhems arbete vid Falu Gruva Gruvarbete har varit ett tekniskt avancerat arbete ända från början. Det är ingen slump att exempelvis ångmaskinen uppfanns i England, för att hjälpa till med pumpning av gruvor. Större gruvor lockade till sig personer med intresse för teknik och mekanik. Via modellen längs väggen går det att följa de viktigaste teknikskiftena vid gruvan under den här perioden. Längs till vänster finns hästvindor och även ett tramphjul för människor. Under den här perioden var det fortfarande muskelkraft som var den viktigaste energikällan. Till höger har muskelkraften ersatts av vattenkraft. Vattenhjul gjorde det möjligt för pumpar och uppfordringsverk att gå dygnet runt, eftersom vattnet inte behövde vila eller äta. Kraften från vattnet var mycket större än det man fick från människor eller hästar. Ett problem med de första vattenhjulen var att det kopplades direkt till den pump eller uppfordringsverk det skulle driva. Mycket av vattnet som leddes till vattenhjulen rann ner i gruvan. I slutet av 1600-talet kom Christopher Polhem till gruvan. Längs till höger står modellen av hans hakspel. Polhems idé var att flytta själva vattenhjulen från gruvkanten. Istället ställdes de en bit bort och kraften överfördes via en stånggång i trä. När vattenhjulet snurrade rörde sig stånggången fram och tillbaka, på det sättet flyttades kraften från vattenhjulet till den plats där man ville bygga en pump eller ett uppfordringsverk. Polhem ville också ta bort gruvlinorna och ersätta dem med trästänger som fick malmtunnorna att vandra uppåt, istället för att hissas med linor.. Att tillverka gruvlinor av läder var mycket dyrt, medan det var billigare att arbeta med trä. Stånggångarna gjorde det möjligt att utnyttja vattenkraften bättre. I montern som är skyddad av nät syns en originalmodell från 1700-talet. Den består av ett vattenhjul som driver två uppfordringsverk samtidigt. Christopher Polhem var självlärd, men förstod att utbildning var viktigt och han ville ge fler chansen att lära sig om mekanik. I anknytning till gruvan startade han ett mekaniskt laboratorium. I laboratoriet arbetade eleverna mycket med modeller. En modell kunde motsvara en mekanisk princip. När eleverna behärskade de olika principerna kunde de själva bygga maskiner där de kombinerades, precis som vi kan sätta ihop ord och bilda meningar när vi lär oss ett språk. I montrarna finns flera sådana modeller. De första kemisterna 1700-talet kallas också upplysningstiden. Tiden präglades av naturvetenskapliga upptäckter och tron på att människan med förnuftets hjälp kunde förstå och lösa problem. I Sverige utvecklades kemi-ämnet som en egen vetenskap, och den var starkt kopplad till gruvhanteringen. De första svenska kemisterna undersökte mineraler och malmer för att upptäcka hur de var uppbyggda. Vid Falu Gruva fanns det en proberkammare som analyserade prover från gruvan och marken runt gruvan. Samtidigt hade malmen blivit allt sämre i gruvan. För att kunna fortsätta driva gruvan var det nödvändigt att hitta nya sätt att göra den lönsam. Vid Falu Gruva startades det upp industrier som tog tillvara de mineraler som tidigare ratats, exempelvis kopparvitriol. En annan produkt som började framställas i större skala var Falu Rödfärg. 8

9 Var kommer stenarna ifrån? I takt med att geologin och geokemin har utvecklats har forskare börjat få en bild av varför det ligger en gruva i just Falun, och i de andra delar av Sverige som har och haft gruvor. För nästan 2 miljarder år sen låg det område som kallas Bergslagen, och motsvarar delar av Dalarna, Västmanland, Närke och Värmland på botten av ett hav, ungefär där Sydatlanten ligger idag. På havsbotten fanns även vulkaner. Genom sprickor i berggrunden trängde vatten ner genom havsbotten, och vattnet värmdes upp av magman från vulkanerna. Det varma vattnet lakade ur berggrunden och fick mineralerna att samlas på olika platser. Idag ligger inte Falun på havsbottnen och vi är inte söder om ekvatorn. Genom miljarder år har berggrunden förflyttat sig, och i samband med det har den utsatts för både värme och tryck. På samma sätt som när man gör en snöboll och kan få den hårdare genom att krama den har berggrunden blivit hårdare och mineralerna har omvandlats och bildat malmer. Den här processen pågår än idag runt om på jordklotet, till exempel i det som kallas Eldringen kring Stilla Havet (Pacific Ring of Fire). En gruva är exempel på en ändlig resurs. Idag bildas inga nya malmer i Sverige, när våra gruvor har tömt ut de lönsamma mineralen så är de slut och kommer inte att komma tillbaka. I takt med att arbetet i gruvan förändrades behövdes också nya kunskaper i kemi, geologi och teknik. I början av 1800-talet, med rötter i utbildningen under 1700-talet, startades Falu Bergsskola. Bergsskolan var Sveriges första högre utbildning i teknik och utbildade ingenjörer. Senare flyttades Bergsskolan till Stockholm och slogs ihop med Kungliga Tekniska Högskolan. Många av mineralerna och modellerna i utställningen var från början del av Bergsskolans samlingar och användes vid undervisningen där. Företaget växer ifrån Falu Gruva På 1800-talet började Sverige att förändras. Det byggdes upp fabriker och industrier. I Falu Gruva blev malmen sämre och sämre. Bolaget hade sedan 1600-talet erfarenhet av skogshantering och virkestransporter och från 1700-talet av produktion av järn. Målet hade varit att täcka bolagets egna behov. På 1800-talet skapades förutsättningar för det moderna bolaget genom en ökad satsning på järnhantering och skogsprodukter för extern försäljning. Till slut efter nästan 600 år ombildades gruvan från att vara styrd av en sammanslutning av bergsmän till att bli ett företag. Företaget fick heta Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. Det här var en tid när industrialister och företagare omvandlade jordbrukslandet Sverige till ett industriland. Vid Stora Kopparberg hette den man som genomförde det arbetet Erik Johan Ljungberg. Under hans ledning blev företaget ett av Sveriges största företag och arbetade med skog, papper, järn, kraftstationer och mycket annat. Falu Gruva var nu bara en liten del i ett stort nationellt företag. När Erik Johan Ljungberg hade varit vid Stora Kopparberg i 25 år fick han en minnesgåva i form av en minnestavla i guld, silver och ädelstenar. De fyra figurerna symboliserar de viktigaste delarna av företaget och på karten syns vad som tillhörde Stora Kopparberg. Det gröna är skog och mark och varje ädelsten pekar ut någon form av industri. Även om Falu Gruva var en liten del av företaget var den symboliskt viktigt, därför är gruvan utmärkt av en äkta diamant. 9

10 Effektivare gruvbrytning De sista 150 åren av gruvans historia förändrades arbetet snabbt. Man hade börjat spränga med krut i liten skala på 1700-talet, men den stora förändringen kom när Alfred Nobel uppfann dynamiten. Dynamiten gjorde det möjligt att spränga loss mer berg på ett säkrare sätt än tidigare. I slutet av 1800-talet kom också de första borrmaskinerna. De första borrmaskinerna var klumpiga och behövde monteras fast innan de kunde användas. Senare kom lättare borrmaskiner som kunde styras av en arbetare. Effektivare borrmaskiner, starkare sprängmedel och lastmaskiner gjorde att det gick att bryta en större mängd berg, även om det var färre arbetare i gruvan. Även ovan jord förändrades arbetet. De gamla rostarna och smälthyttorna stängdes och istället byggdes ett anrikningsverk. Där användes vatten och kemikalier för att utvinna mineral ur malmen. Under gruvans sista tid utvanns zink, bly, koppar och svavel vid Falu Gruva. I berggrunden finns det också små mängder guld och silver. Länge hoppades företaget att det skulle finnas nog med guld i gruvan för att hålla igång arbetet. Människorna vid gruvan Falu Gruva påverkade många människors liv. Några blev väldigt rika, som bergsmännen på 1400-talet eller Erik Johan Ljungberg. För de flesta människorna var livet kring gruvan hårt och tungt. Under 1900-talet sker förbättringar för gruvarbetarna och deras familjer. Till exempel införs omklädningsrum med duschar och sollampor för att ge gruvarbetarna några doser dagsljus trots arbetsdagarna i mörkret. Den nya tekniken gör arbetet mer mekaniserat och mindre tungt, men å andra sidan kommer nya sjukdomar som silikos av stendammet från borrmaskinerna och cancer från maskinernas dieselavgaser. Fackföreningarna kämpar för att arbetarna ska få bättre villkor. Vid Falu Gruva bildas en fackförening som ingår i Gruvarbetarförbundet. De kämpar för bättre löner, rätt till semester och möjlighet att gå i pension. Efter andra världskriget blir arbetsmiljön en viktig fråga. Det måste vara bättre ventilation i gruvan för att få bort damm och avgaser. 10

11 Gruvdriften läggs ner men Falu Gruva lever vidare 1988 firar företaget Stora 700-årsjubileum. Det gamla dokumentet från 1288 ses som ett bevis för att det är ett av världens äldsta företag. Jubileet firas under ett helt år, med konserter, utställningar, ceremonier och kungabesök. Samtidigt är det tydligt att den gamla gruvan inte är lönsam längre. Arbetsstyrkan minskar successivt och när gruvan slutligen läggs ner i december 1992 är det cirka 20 underjordsarbetare kvar, samtidigt som Stora är ett av världens största skogs- och pappersföretag. Företaget Stora hade tidigt börjat samla föremål för att berätta sin historia. En första utställning om företagets historia öppnade redan på 1890-talet och 1922 öppnades Gruvmuseet som Sveriges första tekniska museum. Sedan 1970 har det varit möjligt att besöka del av den gamla historiska gruvan under jord togs Falu Gruva tillsammans med delar av staden Falun och den omgivande bergsmansbygden upp på UNESCO:s lista över världens världsarv. Platser som är så unika att de ska bevaras för all framtid. Konsekvenserna av cirka 1000 år av gruvdrift Även om det inte sker någon gruvdrift i Falu idag, så påverkar den människorna kring den än idag. Många människor har släktingar som har jobbat i gruvan eller med kopparhanteringen. Under den tid som gruvan var igång har den också spritt stora mängder med tungmetaller och föroreningar i vattendrag och mark runt Falun. Att Falu Gruva är ett världsarv innebär att det finns ett ansvar att berätta om vad gruvdriften har inneburit. Det hårda slit som skapade gruvan och miljöförstöringen, men också de rikedomar och tekniska lösningar som utvecklades vid gruvan. Historien om Falu Gruva speglar också Sveriges historia, från ett glest befolkat land med bönder till dagens postindustriella samhälle. Falu Gruva lämnar ingen oberörd, vad bär du med dig när du lämnar Gruvmuseet? FALU GRUVA Gruvplatsen Falun info@falugruva.se