Arkeologisk Kursundersökning av RAÄ 158 Ådals-Lidens sn. 2005

Transkript

1 UMARK 42 Arkeologisk rapport Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet Arkeologisk Kursundersökning av RAÄ 158 Ådals-Lidens sn Radoslaw Grabowski ISSN

2 Innehållsförteckning 1. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING... 5 Syfte... 5 Arbetsmetod... 5 BAKGRUND... 6 Historik... 6 Topografi... 7 RESULTAT... 9 Schakt 14 och Schakt Miljöarkeologi och dateringar Slutsats KÄLLOR

3 1. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens Dnr Ekonomiskt kartblad 19H6-7a-b Ådals-Lidens NV Län Västernorrland Landskap Ångermanland Kommun Sollefteå Socken Ådals-Lidens Fastighet Näsåker 12:1 Fornlämningsnummer RAÄ 158 Fornlämningsobjekt Boplats Typ av undersökning Amatörarkeologisk kursgrävning Koordinatsystem Rikets koordinatsystem M.ö.h. z77-z81 Fixpunkt: GPS2 x ,82 y ,27 z78,00 Antal fältdagar 5 dagar Grävningsledare Roger Engelmark Thomas B. Larsson Radoslaw Grabowski Deltagare Lars Högberg, Härnösand Aino Persson, Sollefteå Ingrid Johansson Hammarstedt, Härnösand Birger Axelsson, Skutskär Gunvor Stoor, Kiruna Marcus Stoor, Kiruna Monica Holmgren, Lycksele Förvaring av fynd och dokumentationshandlingar ATA Förvaring av digitaldokumentation ATA Summa fyndmängd 47 3

4 Summa foton 51 Tillfällig förvaring av fynd dokumentationshandlingar samt digital dokumentation Inst. För Arkeologi och Samiska Studier Umeå Universitet 4

5 2. Inledning Syfte Syftet med kursundersökningen var dels att bidra till den fortgående kunskapsuppbyggnaden kring RAÄ 158 och samtidigt öka förståelsen för den arkeologiska arbetsprocessen hos kursens deltagare. Arbetsmetod Under månadsskiftet juni-juli 2005 genomfördes en veckolång kursgrävning av RAÄ 158. Kursgrävningen genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Stiftelsen Nämforsen och Institutionen för Arkeologi och Samiska Studier vid Umeå universitet. Arbetet syftade i främsta hand till att fortsätta utgrävningen av sedan tidigare påbörjade undersökningsytor. En yta om 5 m² öppnades även upp i anslutning till tidigare grävda schakt. Vid undersökningen grävdes rutorna för hand med skärslev varefter jorden sållades genom såll med 4mm maskvidd. Efter avlägsnandet av torv samt det plogomrörda lager som täcker hela RAÄ 158 grävdes schakten i 5 cm nivåer. Dokumentation av fynd skedde med utgångspunkt för dessa stratigrafiska lager samt ett sedan tidigare grävningar etablerat rutsystem. Alla avvägningar gjordes med hjälp av en teodolit och latta. 5

6 Bakgrund Historik Fornlämningen RAÄ 158 är belägen endast 200 m nedströms från Nämforsens hällristningslokal, en av Skandinaviens största lokaler av detta slag och en plats som har varit föremål för ett stort antal tolkningar och undersökningar. Den första dokumenterade beskrivningen av hällristningar stammar från början av 1700-talet, dock kom den första seriösa undersökningen och publiceringen av hällristningarna att dröja fram till 1907 då Gustav Hallström påbörjade sitt arbete i Nämforsen, ett arbete som skulle visa sig vara mycket betydelsefull för Ångermanlands och Norrlands arkeologi (Baudou 2001). Under resten av 1900-talet har Nämforsen undersökts och tolkats av en stor mängd arkeologer såsom Per H Ramqvist, Christopher Tilley, Evert Baudou, Otto Blehr, Christian Lindqvist, Anders Fandén, Bert Ove Viklund och Anita Borgmästars som alla har bidragit med olika infallsvinklar till förståelsen av platsen (Johansson 2004). I anslutning till Nämforsens hällristningar finns två dokumenterade boplatser som kronologiskt kan kopplas till ristningarna. RAÄ 10, även kallad ställverksboplatsen, är belägen på älvens södra sida och undersöktes redan 1944 i samband med den planerade konstruktionen av Vattenkraftverket i Näsåker. Undersökningen genererade en stor mängd fynd men på grund av bristfällig dokumentation har platsen visat sig vara problematisk att tolka (Käck 2001; Lindgren 2004). En veckolång utgrävning genomfördes på platsen inom ramarna för RANE (Rock Art in Northern Europe) projektet i maj 2004 med syfte att undersöka huruvida det fanns ytterligare material på platsen som skulle kunna föranleda en ny undersökning. Undersökningen visade dock att större delen av RAÄ 10 har blivit förstört i samband med vattenkraftsutbyggnaden (George 2005b). RAÄ 158, som är belägen på Ångermanälvens norra sida, upptäcktes 1994 i samband med en inventering av området. Undersökningar har genomförts på platsen 1996, 1997, 2003 och De initiala undersökningarna som genomfördes 1996 och 1997 visade på förekomst av skärvsten, kvarts och kvartsitavslag, rödskiffer, asbestmagrad keramik, fragment av rödockra samt brända och obrända ben (Lindgren 2004). 6

7 Vid följande undersökningar har fynden utökats med en härd och ett stolphål som daterats till 300 BC samt ett stort område med rödockra samt flera mindre rödockralinser. Rödockralgren har daterats med hjälp av C 14 metoden till BC samt BC (George 2004). Den senaste undersökningen av RAÄ 158 genomfördes under hösten 2004 av Umeå Universitet i form av en månadslång seminariegrävning som var den första i en serie om fem seminariegrävningar i universitets regi som planeras på platsen (Lindgren & Olofsson 2004). Topografi RAÄ 158 är beläget i ett för området typiskt niplandskap ca 200 m öster om Nämforsens hällristningslokal (se figur 1). Fornlämningen är lokaliserad på en terrass strax nedanför nipan, en terrass som är ett resultat av avlagring av sediment som Ångermanälven har fört med sig. Terrassen består av stratigrafiska lager av varierande uppbyggnad, något som beror på att området omväxlande har utsatts för avsättningar av sediment på grund av nipans fortsatta erosion samt älvens återkommande översvämningar. Figur 1. Nämforsens hällristningar samt RAÄ 158 (markerad med pil). 7

8 8 Figur 2. Karta över Sverige. Punkten på kartan markerar området där Nämforsen samt RAÄ 158 ligger.

9 Resultat Under undersökningsperioden grävdes delar av tre schakt, schakt 14, 17 och 19. Schakt 17 var öppet sedan tidigare och deltagarna fortsatte att gräva ut detta schakt i 5cm nivåer. Schakt 17 är uppdelat i rutorna A-H. Schakt 14 och 19 är delar av samma schakt som har fått separata nummer då dessa ytor togs upp vid separata tillfällen (Lindgren & Olofsson 2004). Då båda dessa schakt var utgrävda sedan tidigare utvidgades schakt 14 med 2 m 2 i direkt östlig riktning och schakt 19 med 3 m 2 i samma riktning. Schakt 14 kom efter utvidgningen att delas in i rutorna A-F av vilka endast E och F undersöktes. Schakt 19 kom på samma sätt att delas in i rutorna A-I varav vilka endast G-I undersöktes. Schakt 14 och 19 grävdes och dokumenterades som en sammanhängande yta behandlas således tillsammans i denna rapport. Figur 3. Översiktskarta av schakten på RAÄ 158 9

10 Schakt 14 och 19 Utvidgningen av schakt 14 och 19 var till stor del frammanad av det faktum att sidorna på dessa två schakt hade börjat kollapsa. I inledningsskedet av utgrävningen togs beslutet att öppna upp nya rutor för att rädda informationen i de kollapsande delarna av schakten. Efter avtorvningen av dessa två schakt påträffades ett plogomrört lager bestående mestadels av matjord i rutorna 14 E och F samt rutan 19 I. I rutorna 19 G och H påträffades en fyllnadsmassa bestående av blandad matjord, sand och mjäla. Detta är resterna av en sedan tidigare genomförd skolgrävning. Det plogomrörda lagret (PL) togs bort som en nivå varefter grävning i 5 cm nivåer kunde påbörjas. Det omrörda lagret (OL) sträckte sig ner till en djup som motsvarar DN73 i de övriga rutorna, därav utgår dokumentationsnivå 1-6 för rutorna 19G och 19H. Det plogomrörda lagret i schakt 14 och 19 genererade ett antal fynd i form av kvartsitavslag, en avbruten brynsten, en avbruten pilspets i kvartsit, sex fragment av asbestmagrad keramik, ett fragment av glimmermagrad keramik, skärvsten samt flera järnfragment (troligen moderna). Sporadiska förekomster av skärvsten dokumenterades på alla nivåer i schakt 14 och 19. DN1 Nivån bestod av relativt omrörd blandning av grus och sand med mindre inslag av mjäla samt jämt utspridda kolfläckar. Fynd: kvartsitavslag samt en knacksten. DN2 Förutom en större koncentration av kol var DN2 likartad DN1. Kolkoncentrationen grävdes itu för att avgöra djup och utbredning. Denna visade sig vara mycket tunn och avskrevs som potentiell anläggning. Fynd: kvartsitavslag och benfragment. 10

11 DN3 Det sandiga-grusiga lagret lagret upphörde på DN3 och ersattes av ett mer kompakt lager av sandig mjäla. Fortsatt kolfläckning samt inslag av slumpmässigt utspridda stenar dokumenterades på DN3. Ruta 19I justerades med ca 2 cm för att överensstämma med en gammal schaktkant mot rutorna 19G-H som var grävda sedan tidigare. Fynd: kvartsitavslag och benfragment. DN4 Vissa små inslag av slumpmässigt utspritt grus, annars lika som DN3. Fynd: kvartsitavslag, benfragment och en bit asbestmagrad keramik. DN5 Inget att kommentera. Fynd: kvartsitavslag DN6 I ruta 14E upptäcktes en koncentration kol i anslutning till en samling stenar. Denna misstänkta anläggning grävdes itu (se bilaga 3c och 3d) för att avgöra djup och utbredning. Fynd: kvartsitavslag och benfragment. DN7 Genomskärningen av den misstänkta anläggningen gav oklara resultat. Detta berodde på att stora delar av formationen hade blivit omrörda och förstörda i samband med att delar av schaktväggen kollapsade innan utgrävningen hade påbörjats (se bilaga 3c och 3d samt fig. 4). 11

12 Figur 4. En misstänkt anläggning i schakt 14E, DN 6-7 Figur 5. Brynsten från schakt 14, ruta E 12

13 DN8 Inget att kommentera. Fynd: kvartsitavslag DN9 Lika som tidigare dokumentationsnivåer dock med en viss sporadisk rödockrafläckning. DN10 Lika som tidigare dokumentationsnivåer dock med enstaka förekomster av mycket små rödockrakorn samt oregelbundna inslag av sten och grus. Figur 6. Kvartsitavslag, den dominerande fyndtypen i schakt 14 och 19 13

14 Schakt 17 Schakt 17 var öppen sedan tidigare undersökningar av RAÄ 158. Schaktet grävdes i 5 cm nivåer. DN1 Nivån bestod av helt steril grå mjäla med vissa små inslag av sand och enstaka fläckar av rödockra (aldrig mer än 1 cm diam.). DN2: Samma som DN1. DN3 Samma som DN 1 och 2 med undantag för en större rödockrafläck (10 cm diam.) i ruta 17B (se fig. 7). Rödockrafläcken grävdes itu för att avgöra dess djup och utbredning. Denna visade sig vara mycket tunn. Figur 7. Rödockrafläck i schakt 17, ruta B, DN 3 14

15 DN4 På DN 4 började jorden att skifta från grå mjäla till gulbrun sand med vissa inslag av slumpmässigt utspridda stenar samt små rödockrafläckar. Jorden var inte lika homogen och steril som på tidigare dokumentationsnivåer. I rutorna 17 B, D, E, F och G upptäcktes ett grusstråk som skar igenom schaktet i NV-SÖ riktning (se bilaga XX). I ruta 17 H upptäcktes en sandlins som grävdes itu för att avgöra dess djup och utbredning. Denna visade sig vara mycket tunn. DN5 Fortsatt förekomst av mindre rödockrafläckar. En större rödockrafläck (10 cm diam.) grävdes itu i ruta 17C för att avgöra djup och utbredning. Denna visade sig vara mycket tunn. DN6 Lika som DN5 dock med en viss slumpmässig kolfläckning. DN7 Lika som DN6. DN8 Inget att kommentera, ruta 17E grävdes inte på grund av tidsbrist. 15

16 Miljöarkeologi och dateringar Miljöarkeologisk provtagning och analys samt datering av grävda lager ingick ej inom de ekonomiska och tidsmässiga ramarna för undersökningen. Information om dateringar och miljöarkeologiska analyser från RAÄ 158, Ådals- Lidens sn. finns att inhämta i rapporter från tidigare undersökningar (George 2004, George 2005, Lindgren & Olofsson 2004, Loeffler 1997). Slutsats Undersökningen av schakt 14 och 19 genererade främst fynd i form av avslag samt enstaka redskap i kvartsit samt keramik magrad med asbest eller glimmer. Tidigare analyser av dessa keramiktyper har daterats till yngre bronsålder- äldre förromers järnålder (George 2005a). De järnföremål (små järnfragment) som uppträdde i dessa två schakt kom från det plogomrörda lagret och kan därmed inte föras till någon speciell tidsålder. Tyvärr gav ej heller undersökningen av den misstänkta anläggningen i ruta 14E, DN6-7 några klara resultat. Undersökningen av schakt 17 resulterade i dokumentationen av flera uppenbart kulturpåverkade lager med klara inslag av rödockra och kol. Dock upptäcktes inga anläggningar i schakt 17 som kan bidra till vidare diskussion. Både schakt 17 samt schakten 14 och 19 uppvisade dock klara spår av mänsklig aktivitet på platsen i form av kulturlager och enstaka fynd. Fortsatta undersökningar av RAÄ 158 skulle kunna bidra med ytterligare information och potentiella upptäckter av säkrare anläggningar som härdar, stolphål och möjligtvist även spår efter bosättning. 16

17 Källor Baudou, E Nämforsen som kulturarv. Tidsspår. Hembygdsbok för Ångermanland och Medelpad Härnösand. George, O Arkeologisk forsknings, amatör och skolundersökning av boplats och lämningar från stenålder- historisk tid. Länsmuseet Västernorrland. Härnösand. George, O. 2005a. Rapport 2005:4. Arkeologisk kursundersökning av Raä 158 Ådals-Lidens sn. Boplats och lämningar från stenålder-historisk tid. Länsmuseet Västernorrland. Härnösand. George, O. 2005b. Rapport 2005:7. Arkeologisk undersökning av Raä 10, Ådals-Lidens sn. Länsmuseet Västernorrland. Härnösand. Johansson, E Bosättningsmönstret i Nämforsens omland. En studie av det arkeologiska materialet från de omkringliggande områdena runt Nämforsen. Umeå. Käck, B. O Boplats vid forsen. Tidsspår. Hembygdsbok för Ångermanland icg Nedelpad Härnösand. Lindgren, B Hällbilder i Norr. Forskningsläget i Jämtland, Västerbotten och Västernorrlands län. Umeå. Lindgren, B. & Olofsson, J Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 158, Ädals Lidens sn, Ångermanland UMARK 37. Arkeologisk rapport. Institutionen för arkeologi och samiska studier. Umeå. Loeffler, D Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158 Ådals-Lidens sn Ångermanland. Länsmuseet Västernorrland. Härnösand. 17

18 Bilaga 1: fyndlista Fynd nr. Fynd X Y Z Schakt/Ruta DN Antal Material Vikt (g) Anmärkningar 1 avslag 14f PL 9 kvartsit 8,9 2 keramik 14f PL asbestmagrad (3) glimmermagrad 4 (1) 4,5 3 slagen sten 14f PL 1 kvartsit 59,9 4 järn 14f PL 5 järn 4,5 modernt (?) 5 avslag 19h Rasm. 1 kvartsit 0,5 6 slagen sten 14e Rasm. 1 kvartsit 69,3 7 avslag 14f Rasm. 5 kvartsit 3,5 8 benfragment 14f Rasm. 2 ben 0,4 9 keramik 14f Rasm. 1 asbestmagrad 1,5 10 avslag 19g Rasm. 2 kvartsit 0,3 11 järn 19h Rasm. 1 järn 2,4 modernt (?) 12 slagen sten 19h OL 1 kvartsit 1,3 13 avslag 19i PL 3 kvartsit 1,4 14 slagen sten 14e PL 18 kvartsit 43,5 15 skrapa 14e PL 1 kvartsit 8,4 16 brynsten 14e PL 1 sandsten (?) 27 avbruten, endast en halva 17 keramik 14e PL 3 asbestmagrad 7,8 18 järn 14e PL 4 järn 4,9 modernt (?) 19 pilspets 14f PL 1 kvartsit 1,9 avbruten, endast en halva 20 avslag 19h OL 2 kvartsit 0,3 21 slagen sten 19g OL 1 kvartsit 6,8 22 avslag 7237, ,89 19i DN1 1 kvartsit 1,1 23 knacksten 14f DN1 1? avslag 19i DN2 1 kvartsit 0,2 25 benfragment 19i DN2 1 ben 0,2 26 avslag 14e DN3 1 kvartsit 0,2 27 avslag 7239, ,25 77,97 14f DN2 1 kvartsit 0,3 28 benfragment 19i DN3 2 ben 0,1 29 avslag 7237, ,07 77,82 19i DN3 2 kvartsit 4,8 18

19 30 keramik 7239,3 4423,89 77,89 14f DN4 1 asbestmagrad benfragment 19i DN4 1 ben 0,1 32 slagen sten 7237, ,25 77,78 19i DN4 1 kvartsit 4,9 33 avslag 7237, ,4 77,71 14e DN5 1 kvartsit 2,6 34 avslag 7236, ,35 77,7 19i DN5 1 kvartsit 3,4 35 avslag 7237, ,6 77,71 14e DN5 1 kvartsit 6,4 36 avslag 7238,4 4424,4 77,64 14e DN6 1 kvartsit 2,8 37 benfragment 19g DN6 1 ben 0,1 38 avslag 19i DN6 2 kvartsit 0,7 39 avslag 7237, ,02 77,48 19i DN8 1 kvartsit 0,5 40 avslag 19i DN8 1 kvartsit 0,3 41 utgår, ej arkeologiskt fynd 42 sotig sten 17g DN6 1? 43 benfragment 17a DN6 2 ben 0,7 44 avslag 17e DN6 1 kvartsit 0,5 hästskobeslag 45 (?) 17f DN7 1 järn 2,5 46 benfragment 17b DN7 4 ben ej vägd mycket små fragment 47 slagen sten 17g DN7 1? slagen sten av okänt 15,2 material Förkortningar: Rasm. Rasmassor, fynd från de nerrasade sektionerna av schakt 14 och 19 PL Plogomrört lager OL Omrört lager DN Dokumentationsnivå 19

20 Bilaga 2: fotolista Bilaga 2a: grävningsfotolista Foto nr Schakt/ruta/profil Övrigt 1 17 före utgrävning, mot N 2 17 före utgrävning, mot N 3 17 före utgrävning, mot S 4 17 före utgrävning, mot S 5 14 och 19 före utgrävning, mot N 6 14 och 19 före utgrävning, mot N 7 14 och 19 före utgrävning, mot S 8 14 och 19 före utgrävning, mot S 9 17B, DN3 rödockrafläckar, mot S 10 17B, DN3 rödockrafläckar, mot S 11 17B, DN3 rödockrafläckar, mot V 12 17B, DN3 rödockrafläckar, mot V 13 17B, DN3 närbild på rödockrafläck, mot S 14 17B, DN3 närbild på rödockrafläck, mot S 15 17B, DN4 Närbild på genomskärning av rödockrafläck, mot S 16 17B, DN4 Närbild på genomskärning av rödockrafläck, mot S 17 17H, DN4 Sandlins, mot S 18 17H, DN4 Sandlins, mot S 19 17D, DN4 Semicirkulär stensamling, mot S 20 17D, DN4 Semicirkulär stensamling, mot S 21 19I och 14 E-F, DN3 Nerrasad sektion av schaktet, mot Ö 22 19I och 14 E-F, DN3 Nerrasad sektion av schaktet, mot Ö 23 19I och 14 E-F, DN3 Närbild på nerrasad sektion av schaktet, mot Ö 24 19I och 14 E-F, DN3 Närbild på nerrasad sektion av schaktet, mot Ö 25 17D, DN6 Rödockra, mot S 26 17D, DN6 Rödockra, mot S 27 17G, DN6 Kolfläckning, mot Ö 28 17G, DN6 Kolfläckning, mot Ö 29 14E, DN6 Misstänkt anläggning, mot Ö 30 14E, DN6 Misstänkt anläggning, mot Ö 31 14E, DN7 Misstänkt anläggning, mot Ö 32 14E, DN7 Misstänkt anläggning, mot Ö 33 14E Genomskärning av misstänkt anläggning 34 14E Genomskärning av misstänkt anläggning 35 Deltagarna tar rast 36 Deltagarna tar rast 37 Deltagarna tar rast E-F, profil mot Ö 39 19I, profil mot Ö G-H, profil mot Ö 41 14F, profil mot N 42 17, profil mot Ö 43 17, profil mot Ö 44 17, profil mot Ö 45 17, profil mot N 20

21 Bilaga 2b: fyndfotolista Foto nr Fynd Övrigt 1 Fynd 016 Brynsten 2 Fynd 015 Kvartsitskrapa 3 Fynd 019 Kvartsitpilspets 4 Fynd 030 Asbestmagrad keramik, framsida 5 Fynd 030 Asbestmagrad keramik, baksida 6 Fynd 036 Kvartsitavslag 21

22 Bilaga 3: planritningar Bilaga 3a: schaktöversikt 22

23 Bilaga 3b: Schakt 14 och 19 efter avtorvning Rutorna 19 G-H samt 14 E-F efter avtorvning. De övriga rutorna har grävts vid tidigare undersökningar. Det streckade området (1) markerar nerrasade segment. 23

24 Bilaga 3c: Schakt 14, rutorna E-F, DN6 En koncentration av kol och stenar på DN6 i ruta 14E. 24

25 Bilaga 3d: Schakt 14, rutorna E-F, DN7 En koncentration av kol och stenar på DN7 i ruta 14E. En sektion av DN6 (1) lämnades ogrävd i samband med undersökningen av DN7 i syfte att avgöra den misstänkta anläggningens djup och utbredning. 25

26 Bilaga 3e: schakt 19, rutorna G-I, DN10 26

27 Bilaga 3f: Schakt 17, DN4 1. Gruskoncentration 2. Sandlins 27

28 Bilaga 3g: Schakt 17, DN7 28

29 1. Torvlager 2. Plogomrört lager 3. Ljus mjäla 4. Kulturlager 5. Nerrasad del av profilväggen 6. Sand-gruslager 7. Kulturlager Bilaga 4: profilritningar Bilaga 4a: Schakt 14, ruta F, profil mot N 29

30 1. Torvlager 2. Plogomrört lager 3.Omrört lager 4. Ljus mjäla 5. Sand- gruslager 6. Gruslins 7. Kulturlager 8. Sand- gruslager Bilaga 4b: Schakt 14 och 19, profil mot Ö 30

31 1. Torvlager 2. Plogomrört lager, delvis nerrasat 3. Sten-gruslager, delvis nerrasat 4. Kulturlager 5. Sandlinser 6. Kulturlager med ockra och kol 7. Omväxlande kultur och sandlager Bilaga 4c: Schakt 17, profil mot N 31

32 1. Torvlager 2. Plogomrört lager, delvis nerrasat 3. Sten-gruslager, delvis nerrasat 4. Sand-gruslinser 5. Kulturlager 6. Sand-gruslinser 7. Omväxlande sand och kulturlager 8. Kulturlager med ockra och kol Bilaga 4d: Schakt 17, profil mot Ö 32

33 33