Arkeologisk undersökning av raä 10, Ådals-Lidens sn

Transkript

1 Rapport 2005:7 Arkeologisk undersökning av raä 10, Ådals-Lidens sn Fornlämning: Raä 10 Fastighet: Ådals-Lidens kyrkojord 17:51 Socken: Ådals-Liden Kommun: Sollefteå Landskap: Ångermanland Kulturmiljöavdelningen Ola George

2 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte och metod 4 Fornlämningen och äldreuppgifter 4 Redogörelse av arbetet 8 Fyndmaterialet 9 Geologi 9 Tolkning och diskussion 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10 Referenser 10 Bilagor 1. Dagboksanteckningar 2. Kartor över området 3. Fotolista 4. Profiler

3 3 Sammanfattning Undersökningens målsättning var att kontrollera om det fanns fyndförande jordlager under de år 1944 undersökta lagren på ställverksboplatsen (Raä 10). Vid undersökningen 1944 undersöktes ner till ett djup av 0,4-0,6 m. Undersökningarna av en boplats på andra sidan älven (Raä 158) har på senare år påvisat fyndförande lager på upp till drygt 2 m djup och på boplatsen vid Råinget några km uppströms från kraftverket vid Nämforsen fanns också flera fyndförande marklager. I schakt tre kunde enstaka skärvstenar påträffas ner till ett djup av ca 1,15 m. Det är därför troligt att den tidigare undersökningen kan ha missat en del av de djupare liggande fynden och där eventuellt belägna anläggningar. Jordarterna inom fornlämningen var genomgående fina och bestående av ler-mjäla. I jämförelse med boplatsen på Raä 158 kändes Raä 10 som sämre ur etableringssynpunkt både på grund av jordarterna och exponeringen (området skuggades tidigt på eftermiddagen och i schakt två fanns vid undersökningstillfället i slutet av maj fortfarande en del is kvar). Endast tre fynd av avslag gjordes.

4 4 Inledning För att förbättra kunskaperna om stenåldern, boplatserna och omgivningarna till ristningsområdet vid Nämforsen bedömmdes det från RANE-projektet (Rock Art in Northern Europe) som viktigt att göra undersökningar på fornlämningen Raä 10. Resultaten från den nyligen undersökta boplatsen Raä 158 har visat att det finns upp till 2 m tjocka kulturlager där och att det därför möjligen kunde finnas liknande marklager på Raä 10. Vid undersökningarna av Raä 10 på 1940-talet påträffades massor av fynd men frågan som infann sig var om man verkligen hade grävt ner till orörda lager. Syfte och metod Länsmuseet Västernorrland har tillsammans med Stiftelsen Nämforsen och Umeå Universitet ett projekt inom Rane (Rock art in Northern Europe). Inom projektet undersöks boplatserna kring själva ristningsområdet vid Nämforsen för att på så sätt sätta in ristningarna i ett vidare sammanhang. De senare årens undersökningar har påvisat lager med en tjocklek på upp till två meter på boplatsen Raä 158 på älvens norra strandkant (nedströms kraftverket i Näsåker)(Loeffler:1997). Vid den så kallade ställverksboplatsen på södra sidan av älven gjordes på 1940-talet en stor arkeologisk undersökning som länge var Norrlands fyndrikaste. Det föreföll mycket möjligt att det även vid ställverksboplatsen skulle kunna finnas tjocka, tidigare icke observerade fyndförande lager. Det var därför viktigt att återvända till ställverksområdet för att kontrollera marklagren och om det fanns fler fyndförande lager under det tidigare undersökta området. Länsstyrelsen bedömde att undersökningen var av betydelse för förståelsen av platsens kronologi och dess roll vid olika tidpunkter. Hällristningsområdet vid Nämforsen tillhör de mer kända arkeologiska platserna i norra Europa men kunskapen om aktivitetsytorna i anslutning till hällristningarna är fortfarande liten. En undersökning av de stratigrafiska förhållandena på Raä 10 (ställverksboplatsen) är därför viktig och motiverad ur forskningssynpunkt. De metoder som användes var schaktgrävning för hand tills att orörda marklager påträffas. Anläggningar och färgningar ritas in i plan och profil för att vid rapportsammanställningen digitaliseras. Jordmassorna sållas i såll med 4 mm maskvidd. Schakten mättes in med Gps. Fornlämningen och äldre uppgifter Fornlämningsområdet undersöktes redan 1944 i samband med att ett ställverk skulle anläggas i anslutning till kraftverket. Fyndmaterialet var fram till de stora undersökningarna vid Bjästamon, (Nätra sn i samband med Botniabanan) det fyndrikaste från norrländsk stenålder. Ingenstans på hela det utgrävda området kunde man se något kulturlager eller några anläggningar i form av härdar, kokgropar etc från förhistorisk tid. Jordlagren såg omrörda ut. Grävningen har därför betraktats närmast som en fyndinsamling (Käck 2001:26).

5 5 I rapporten (Jansson:1944) över undersökningen från 1944 framgår att skörbränd eller frostsprängd sten förekom inom större delen av området, så man måste tänka sig att där funnits en del anläggningar (Käck 2001:36). Käck har i sin genomgång av fyndmaterialet fastställt att en horisontal stratigrafisk skiktning finns, exempelvis så förekommer en äldre form av skifferspetsar i områdets västra del och yngre spetsar och råasbest är mer frekventa i östra delen. Det östra området har fler fynd från bronsålder- äldre järnålder. Kanske kan man sätta bronsålders/järnåldersaktiviteterna i samband med den gravgrupp (raä 14) som ligger omkring 500 m österut och bestående av en stensättningsliknande bildning, en stensättning och två rösen. Karta över Nämforsenområdet med Ställverksboplatsen markerad (efter Ramqvist 1990:fig 4 och Hallström 1960:pl XXVII. Ställverksområdet var en plan ängsmark intill en ca 10 m hög strandbrink, m ö h. Sluttningen nedanför 84 m är brant ner till 78 m där det finns en avsats som saknar bosättningsspår. Marken hade varit odlad och även omrörd i samband med att man byggde järnvägen. Det utgrävda området är 125 m långt utmed älven och 5-25 m brett. Totalt undersöktes kvadratmeter. Över hela området gjordes fynd från neolitikums början in i historisk tid. (Baudou 1995:83). Bland fynden finns mer än 100 hela eller fragmentariska tångepilspetsar av skiffer från neolitikum och början av epineolitikum och mer än 600 hela eller fragmentariska finhuggna pilspetsar med tvär bas av det kvartsitliknande materialet brecciekvarts men även av flinta från epineolitikum och äldre metallålder. De omkring 750 skraporna av kvarts och brecciekvarts är spridda över hela boplatstiden. Nära avslag och rester av kärnor från redskapstillverkningen samlades in. 90 % utgjordes av becciekvarts. Man hittade också ca 6 kg krukskärvor av typer som tillhör epineolitikum och den äldre metalltiden (Baudou 1995:83-85). Ben från säl, lax, gädda, id, bäver, och laxöring påträffades. Flera boplatser är undersökta i närheten av Nämforsen. I boken Tidsspår (hembygdsbok för Ångermanland och Medelpad ) finns flera av undersökningarna beskrivna. Länsmuseet Västernorrland har i samarbete med Stiftelsen Nämforsen och Umeå universitet under flera år undersökt en boplats (Raä 158) på andra sidan älven. På denna boplats som

6 6 ligger på m ö h har lämningar från omkring 4200 f Kr- historisk tid dokumenterats (George o Engelmark:2004). De tidiga dateringarna på Raä 158 innebär att de samtida aktiviteterna vid ställverksboplatsen inte kan ha legat direkt vid strandlinjen utan några meter över vattennivån. Ytan vid ställverket och boplatsen vid Raä 158 har av fyndmaterialet att döma varit brukade samtidigt trots nivåskillnaderna. Foto från ställverksundersökningen Foto Sverker Jansson, ATA.

7 Foto från ställverksundersökningen Foto Sverker Jansson, ATA. 7

8 8 Foto från ställverksundersökningen Foto Sverker Jansson, ATA. Redogörelse av arbetet I samband med den kabelanvisning som gjordes på undersökningsområdet grävdes mindre provgropar för att se vika ytor som var lämpliga att undersöka. Det kunde konstateras att bara små ytor var orörda. Många byggnader har stått på platsen och kablar är nedgrävda på många ställen. En tjock ej utmärkt kabel stöttes på vid kabelutvisningen vilket naturligtvis var livsfarligt. Efter att ha pekat ut några platser med till synes orörda marklager började schakten (1 x 2-3 m stora) att grävas. Målsättningen var att gräva ner till av människor orörda lager. I det första schaktet (längst i väster) gjordes två fynd av avslag. Jordmassorna kunde senare konstateras vara omrörda och överlagrade skrot längre ner. Schaktet kunde inte grävas ner till orörda marklager då en massa bråte, bland annat betongblock stöttes på, drygt en meters djup. I schakt 2 (1x 2 m stort och orienterat i öst-väst) framkom en stenpackning och enstaka skärviga stenar. Eftersom utrymmet att gräva schakt på orörd mark var mycket begränsat och det påträffades skärvsten i schakt 2 grävdes ett till schakt (schakt 3) några meter därifrån (1 x 3 m stort och orienterat i öst-väst). I schakt 3 påträffades enstaka skärviga stenar och ett avslag. I schakt 4 påträffades varken fynd eller skärviga stenar.

9 9 Fyndmaterialet Fynden utgörs av tre avslag. Två av avslagen påträffades i de omrörda fyllnadsmassorna i schakt 1. Det tredje och alltså enda fyndet från oförstörda lager hittades i schakt 3. Fyndnr Typ Fyndplats Material Vikt i gram 1 Avslag Schakt 1 från de omrörda massorna Vit kvartsit 0,6 2 Avslag Schakt 1 från de omrörda massorna Grå kvartsit 1,8 3 Avslag Schakt 3 Hälleflinta 6,8 Geologi Undersökningarna visade att jordarterna inom fornlämningsområdet (Raä 10) var finkorniga. I schakt 2 och 3 bestod jordarterna i de övre marklagren av ler/mjäla. Övergången mellan de övre lagren streckades in vid dokumentationen då skillnaden inte var skarp. I rapporten över undersökningarna vid ställverket från 1940-talet framgår det att skillnaden mellan lagren inte heller var så stor. På platsen för schakt 4 som tidigare varit åker bestod jordarten av lera. Markprofilen påvisade många olika lager, huvudsakligen bestående av lera. På fastigheten öster om undersökningsområdet finns enligt markägaren områden med grövre jordarter som grus, sten och block. Boplatsen på andra sidan älven (Raä 158) ligger på omkring m ö h och har grövre jordarter, mjäla-finsand i de övre lagren än Raä 10 som har jordarter bestående av ler/mjäla. Raä 10 ligger på en plan yta omkring 85 m ö h. Ytorna norr om älven har tydligen eroderat bort till stora delar. I en jämförelse mellan de båda fornlämningarna framstår Raä 10 som något av ett bakläge som i maj månad skuggades av skogen redan tidigt på eftermiddagen. Vid undersökningstillfället fanns fortfarande frusna partier kring schakt 2 i den fukthållande jorden. Raä 158 framstår som en mer tilltalande plats än Raä 10 både för solexponeringen och beträffande jordarternas sammansättning. Tolkning och diskussion Undersökningens målsättning var att kontrollera om det fanns fyndförande jordlager under de år 1944 undersökta lagren. Vid undersökningen 1944 undersöktes ner till ett djup av 0,4-0,6 m. Undersökningarna av en boplats på andra sidan älven (Raä 158) har på senare år påvisat fyndförande lager på upp till drygt 2 m djup. På boplatsen vid Råinget några km uppströms från kraftverket vid Nämforsen fanns också flera tjocka fyndförande marklager. Undersökningen år 2004 visade att ytan kring det gamla ställverket var kraftigt förstörd av ledningsdragningar och byggnationer. I tre av de fyra undersökta schakten kunde dock markprofilerna dokumenteras. I schakt tre kunde enstaka skärvstenar påträffas ner till ett djup av ca 1,15m. Jordarterna inom ställverksområdet var genomgående fina och bestående av lermjäla. I jämförelse med boplatsen på Raä 158 kändes Raä 10 som sämre ur etableringssynpunkt både på grund av jordarterna, exponeringen (området skuggades tidigt på eftermiddagen och i schakt två fanns vid undersökningstillfället i slutet av maj fortfarande en del is kvar). Endast tre fynd av avslag gjordes (två av dem i de omrörda massorna i schakt 1).

10 10 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2004/142 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Sollefteå Socken: Ådals-Liden Fastighet: Ådals-Lidens kyrkojord 17:51 Fornlämning Raä 10 Kartblad: 19 H 7a Belägenhet angivet i rikets nät: x y Höjd över havet 85 m Undersökningstid 24-28/ Personal: Grävningsledare Ola George från Länsmuseet Västernorrland, Peter Persson Arkeolog från Länsmuseet Västernorrland, samt arkeologistudenterna Ellinor Johansson och Radek Grabowski från Umeå universitet. Rapportsammanställning: Ola George Dokumentationsmaterial i form av ritningar, fotografier, dagboksanteckningar mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Referenser Baudou, E, Norrlands forntid- ett historiskt perspektiv. George, O, och Engelmark, R, Arkeologisk forsknings, amatör och skolundersökning av boplats och lämningar från stenålder- historisk tid. Länsmuseet Västernorland. Härnösand. Opublicerad internrapport nr 2004:4. Hallström, G, Monumental art of Northern Sweden from stone Age. Stockholm. Jansson, S, Rapport över de arkeologiska undersökningarna vid statens vattenfallsverks kraftverksbygge vid Nämforsen, under tiden 6 juni-29 augusti och oktober Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Opublicerad rapport. Käck, B, Boplatsen vid forsen. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Tidsspår. Red Bergvall- George. Hembygdsbok för Ångermanland och Medelpad 2001, s Härnösand. Loeffler, D, Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångermanland. Länsmuseet Västernorrland. Härnösand. Opublicerad internrapport nr 1997:13. Ramqvist, P H Fångstristningar och deras användning vid tolkningen av samtida kulturhistoriska sammanhang. Kalliotaidettatutkimusta ja tulkinta. Hällristningar- forskning och tolkning. Åbo Landskapsmuseum. Rapport 11. Finlands antropologiska sällskaps publikationer 1: Åbo.

11 11 Bilagor Dagboksanteckningar 24/5 På morgonen packade Peter och Ola redskapen för undersökningarna och åkte sedan till Näsåker. I Näsåker togs kontakt med Vattenfall för att kontrollera om kabelutvisning genomförts på undersökningsområdet. Detta hade inte gjorts utan fick göras under dagen. De två studenterna från Umeå universitet påbörjade grävningen på ett schakt längst i väster. Peter och Ola grävde ett schakt vid garaget. Omkring 0,4-0,5 m tjocka lager överlagrade den ursprungliga markytan där. I ett ler/mjälalager framkom stenpackning och ett par skärviga stenar. 25/5 Tre schakt grävda, i schakt 1 påträffades en massa bråte i botten. I samtliga schakt var jordarten ler/mjäla med endast tunnare sandlinser. I schakt 2 sydöst påträffades några skärviga stenar. 26/5 Schakt 1 som bestod av fyllnadsmassor fylldes igen. Ett nytt schakt (3) började att grävas öster om garaget (norr om schakt 2). 27/5 Dokumentation av två schakt samt igenfyllning av dem. Miljöarkeologiska laboratoriet från Umeå på besök. Det fjärde och sista schaktet grävdes färdigt. 28/5 Peter och Ola dokumenterade det sista schaktet och fyllde igen det.

12 12 Kartor över området Karta 1. Undersökningsplatsen markerad med den gröna punkten.

13 13 Karta 2. Undersökningsplatsen med provschakten markerade med gula fyrkanter. Fotolista Fotograf Ola George Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Stenansamling i schakt 2 Väst 2 Stenansamling i schakt 2 Norr 3 Schakt 1 Norr 4 Schakt 1. Profil som visade sig bestå av fyllnadsmassor Norr 5 Schakt 4 i gammal åkermark Norr 6 Schakt 4 i gammal åkermark Syd 7 Schakt 4. Profil Syd 8 Schakt 4. Profil Syd 9 Schakt 2. Profil Syd 10 Schakt 2. Profil Syd 11 Schakt 3. Profil Norr 12 Schakt 3. Profil Norr 13 Peter Persson vid schakt 2 Nordväst

14 14 Fotograf Peter Persson Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Timmerrännan norr om Raä 10 Syd 2 Ristningsytor på Notön fotograferade från Raä10 Syd 3 Raä 10 Väst 4 Raä 158 fotograferad från södra sidan av älven Sydväst 5 Arbetsbild. Rekognosering av ytan på och kring Raä 10 inför Väst undersökning 6 Timmerrännan norr om Raä 10 Syd 7 Terrängbild över Raä 10 Nordväst 8 Timmerrännan norr om Raä 10 med Notön i bakgrunden Syd 9 Timmerrännan norr om Raä 10 med Notön i bakgrunden Syd 10 Timmerrännan norr om Raä 10 Syd 11 Ristningsytor på Notön fotograferade från raä10 Syd 12 Timmerrännan norr om Raä 10 med Notön i bakgrunden Sydväst 13 Arbetsbild, Ellinor och Radek börjar att gräva schakt 1 Väst 14 Arbetsbild, Ellinor och Radek börjar att gräva schakt 1 Syd 15 Stenansamling i schakt 2 Väst 16 Stenansamling i schakt 2 Syd 17 Färgning i profilen samt stenansamling i schakt 2 Syd 18 Schakt 2 när grävningen nåt ca 1 m ner Öst 19 Arbetsbild, Ellinor och Radek börjar att gräva schakt 1 Norr 20 Arbetsbild, Ola George pratar i telefon Öst 21 Gravröse på Raä 14 Väst 22 Gravröse på Raä Gravröse på Raä Gravröse på Raä Ola George, Radek och Ellinor Väst 26 Schakt 1 när skräp framkommit i botten 27 Arbetsbild från schakt 3 med Radek och Ellinor 28 Arbetsbild med Ellinor vid schakt 3 Öst 29 Södra profilen i schakt 2 Norr 30 Södra profilen i schakt 2 Norr 31 Södra profilen i schakt 2 Norr 32 Västra profilen i schakt 3 Öst

15 Profiler 15

16 16