Doktorandbarometern 2007

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2008:247 LUNDS UNIVERSITET Doktorandbarometern 2007 Margareta Nilsson Lindström

2 Doktorandbarometern 2007 Margareta Nilsson Lindström

3 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehåll Sid 1. Doktorandbarometern Lunds universitets policy för forskarutbildningen Genomförande Frågeställningar 8 2. Vilka doktorander deltog? Population och urval Doktoranderna i undersökningen Forskarutbildningen några övergripande policyfrågor Antagningsprocess Studiefinansiering Individuell studieplan Internationalisering Forskarutbildning och institutionsmiljöer vid de olika fakulteterna Lunds Tekniska Högskola 20 Forskarutbildning 20 Arbetssituation och institutionsmiljö Naturvetenskap 28 Forskarutbildning 28 Arbetssituation och institutionsmiljö Juridik 36 Forskarutbildning 36 Arbetssituation och institutionsmiljö Samhällsvetenskap 42 Forskarutbildning 43 Arbetssituation och institutionsmiljö Ekonomihögskolan 51 Forskarutbildning 51 Arbetssituation och institutionsmiljö Medicin 58 Forskarutbildning 58 Arbetssituation och institutionsmiljö Humaniora och Teologi 67 Forskarutbildning 67 Arbetssituation och institutionsmiljö Sammanfattning 75 Forskarutbildning 75 Arbetssituation och institutionsmiljö Avslutande diskussion 79 Litteratur 83 Bilaga: Doktorandbarometern 2007, enkätversion för HT-området 85 3

5 Förteckning över diagram Sid 5:1 Hur trivs du i den forskarutbildningsmiljö du vistas i? Andel doktorander som trivdes bra eller mycket bra/arbetsform/fakultet 79 Förteckning över tabeller 2:1 Population, urval och svarsfrekvens 9 2:2 Utländska forskarstuderande/fakultet 10 2:3 Mångfaldsfakta om doktoranderna i undersökningen 11 2:4 Andel doktorander som påbörjat forskarstudier innan antagning 11 2:5 Andel doktorander inom respektive fakultet som blivit uppmuntrade av handledare eller lärare att söka till forskarutbildning 11 2:6 Doktorandernas examensmål 12 2:7 Doktorandernas aktivitetsgrad och hur långt de kommit i sin forskarutbildning 12 3:1 I samband med att du sökte till forskarutbildningen, hur tydliga var kriterierna? Andel svarande som bedömde kriterierna som tydliga eller mycket tydliga 13 3:2 Andelen doktorander finansierad med studiestöd på direkta statsanslag 14 3:3 Andelen doktorander med olika finansieringsformer inom respektive fakultet 15 3:4 Doktorandernas bedömningar av innehållet i studieplanen 16 3:5 Andel doktorander/fakultet som haft kontakter med utländska universitet 17 3:6 Hur väl fungerar handledningen när det gäller aspekterna nedan? 17 3:7 Andel doktorander/fakultet med biträdande handledare utomlands 17 I Kapitel 4 återfinns flertalet av nedanstående tabeller inom respektive fakultetsavsnitt Mångfaldsfakta om doktoranderna Doktorandernas bedömningar av handledningen Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Informationen till nyantagna doktorander Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran Doktoranders upplevelser av egen status 4

6 1. Doktorandbarometern 2007 Doktorandbarometern 2007 är ett första led i utvärderingen av forskarutbildningen vid Lunds universitet. Parallellt med denna genomfördes enkätundersökningar riktade till forskarhandledare och disputerade år Utvärderingen gjordes på uppdrag av Rådet för forskarutbildningen vid Lunds universitet och i samarbete med Lunds Doktorandkår. För att tillgodose både utbildningsansvarigas och forskarstuderandes informationsbehov omfattar barometern frågor om forskarutbildningen både ur ett utbildnings- och arbetsmiljösperspektiv. I ett inledande skede genomförde projektansvariga vid Utvärderingsenheten gruppintervjuer med doktorander vid samtliga fakulteter. Resultaten av dessa intervjuer visade på betydelsen av en kartläggning av doktoranders psykosociala arbetsmiljö. Tidigare doktorandundersökningar innehåller i huvudsak frågor om doktoranders erfarenheter som studenter. 2 I Doktorandbarometern 2007 lägger vi således även stor vikt vid hur doktorander uppfattar sin situation som medarbetare och anställda. Intervjuerna indikerade också att utländska doktoranders situation var problematisk. För att få tillgång till dessa doktoranders erfarenheter gjordes även en engelsk version av barometern. 1.1 Lunds universitets policy för forskarutbildningen Utvärderingen av forskarutbildningen utgår från de mål och visioner som kommer till uttryck i dokumentet Policy för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet, Här beskrivs inledningsvis forskarutbildningens betydelse som stabil rekryteringsbas av lärare och forskare, en väsentlig del av forskningen vid universitetet, kvalitetshöjande forskningsanknytning av grundutbildningen och utbildning av forskningskompetent personal för andra delar av offentlig och privat sektor. 1 Utvärdering av forskarutbildningen vid Lunds universitet rapporteras i tre delar: Doktorandbarometern 2007, Handledarbarometern 2007 samt Efter doktorsexamen som riktades till samtliga disputerade år Jfr t.ex. Doktorandbarometern 1999, En genomlysning av svensk forskarutbildning (SULF, 1999), Doktorandspegeln 2003, Enkät för Ekonomihögskolans doktorander 2003/2004, Doktoranders åsikter om sin utbildning ett led i kvalitetsutvecklingen av forskarutbildningen vid Uppsala universitet (Lundmark, 2003), International Postgraduate Students Mirror, Mot bakgrund av anpassningen av forskarutbildningen till Bolognadeklarationens målsättningar pågick under år 2007 utvecklingen av allmänna studieplaner och lärandemål (learning outcomes). Då utvärderingen av forskarutbildningen planerades samtidigt som detta arbete inleddes under hösten 2006, tar utvärderingen sin utgångspunkt i policydokumentet. Detta i enlighet med rekommendationen i regleringsbrev 2007 att universitetets kvalitetsarbete ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål. 5

7 Sedan forskarutbildningen blev ett självständigt politikområde, speciellt tydligt profilerat med 1969 års forskarutbildningsreform, har forskningens och forskarutbildningens centrala roll för samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt betonats. Utbildningen av forskare gavs ett dubbelt syfte som rekryteringsbas för universitet och högskolor såväl som för andra delar av offentlig och privat sektor. Detta dubbla syfte har de senaste decennierna kommit att mer och mer betonas i utredningar och utbildningsreformer. 4 I samband med att forskarutbildningen byggts ut och fler disputerar, arbetar en allt lägre andel kvar som forskare och lärare i högskolan, ca 40% (HSV 2006:7 R) 5. Således finns mer än hälften av de nydisputerades arbetsmarknad utanför universitet och högskolor. 6 Jämförelser med andra EU-länder och USA visar att Sverige har den högsta andelen forsknings- och utvecklingsverksamhet utförd i och finansierad av näringslivet (Hägglund, Degerblad 2004). 7 Var tredje disputerad år 2000 var anställd inom privat sektor tre år efter disputation (HSV 2006:7 R). 8 I policydokumentet för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet beskrivs centrala visioner och mål. Forskarutbildningen ska bedrivas i forskningsmiljöer som utmärks av att de är breda, gärna över fakultets- och ämnesgränser och knutna till nationella och internationella nätverk. Miljön ska präglas av högsta kvalitet, kritiskt tänkande, mångfald, jämställdhet, öppenhet och demokratiska värderingar. Doktorander ska erbjudas en arbetsmiljö som är harmonisk, kreativ och hälsosam. Forskarutbildningen ska inledas med en god introduktion till institutionens och fakultetens forskning och personal, samt relevant och nödvändig information om formalia och regelverk. Institutionstjänstgöringen ska vara utvecklande och ge doktoranden möjlighet till undervisning och deltagande i pedagogiska kurser. Förutom visionerna om forsknings- och arbetsmiljöer kommer följande intentioner för forskarutbildningen att belysas i Doktorandbarometern 2007: Forskarstudier ska i första hand finansieras genom doktorandanställning. Antagningsprocessen ska utmärkas av tydlighet och öppenhet. Doktorandens önskemål om handledare ska i möjligaste mån beaktas. Minst en biträdande handledare per doktorand ska utses. Den individuella studieplanen ska utgöra ett effektivt och dynamiskt instrument. 4 Jfr t.ex. propositionerna 1997/98 Budgetproposition, 98/99:94 Vissa forskningsfrågor, 2000/ 2001:3 Forskning och förnyelse, 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv. 5 Det finns dock väsentliga skillnader fakulteter emellan. Av disputerade i samhällsvetenskap och humaniora år 2002 var 55-60% universitets- eller högskolelärare tre år senare (HSV 2007:56) 6 Av alla förvärvsarbetande doktorer år 2001 var 60% verksamma utanför högskolan (HSV 2006:7R). 7 Hägglund, Degerblad (2004) visar att utförare av FoU år 2001 var näringslivet (77,6%), universitet och högskolor (19,4%) och offentlig myndighet (2,8%). 8 67% arbetade inom offentlig sektor (varav 49% inom statliga sektorn, 18%inom den kommunala sektorn). 6

8 Kurser i utbildningen på forskarnivå ska utveckla doktoranden mot de mål som anges i examensordningen. Seminarieverksamhet skall vara en väsentlig del av forskarutbildningen. Mobiliteten bland doktorander ska öka genom att doktorander uppmuntras till deltagande i konferenser och kurser vid utländska universitet. Handledare och institution ska initiera diskussioner om doktorandens framtida karriär inom och utanför universitetet. 1.2 Genomförande Utvärderingen av forskarutbildningen har planerats i samarbete med Rådet för forskarutbildning vid Lunds universitet och Lunds doktorandkår. Enkätundersökningen har diskuterats i rådet vars ledamöter, i egenskap av fakultetsrepresentanter, genom samtal och remisser varit delaktiga i frågeformulärets innehåll och utformning. Samarbetet med Lunds doktorandkår har bestått i möten med doktorandrepresentanter och fakultetsvisa gruppintervjuer. Utgångspunkten för gruppintervjuerna var att enkätundersökningen så nära som möjligt skulle spegla olika forskarutbildningar och de frågeställningar som var mest aktuella inom respektive fakultet. Enskilda discipliner eller ämnen har och har haft ett starkt inflytande över forskarutbildningen. Internationella jämförelser visar att det finns stora likheter mellan forskarutbildningens organisation och villkor inom en och samma disciplin. 9 På ett övergripande plan brukar dessa likheter och skillnader beskrivas i termer av olika forskarutbildningsideal. Mot det naturvetenskapligt- positivistiska idealet svarar en forskarutbildning som är inriktad på metodisk skolning och teknisk färdighet. Mot det humanistiskt- hermeneutiska idealet svarar en forskarutbildning som vill uppamma självständighet och inspirera till engagemang. (Odén 1991) Gruppintervjuerna visade att de båda idealen eller kulturerna sällan förekom renodlade. I praktiken kunde de båda kulturerna existera jämsides eller tillsammans inom en och samma fakultet, inom ett och samma ämne. Ett belysande exempel var gruppintervjun med doktorander vid Naturvetenskaplig fakultet. De representerade ett vitt spektra av forskarutbildningar med olika inriktningar, villkor och prestationskrav. Konkret kom de olika idealen till uttryck i olika arbetsformer, individualistiska eller mer kollektiva. 10 I barometern fokuseras vilken arbetsform som präglar doktorandens vardag, ensamarbete eller arbete inom ramen för en forskargrupp. En viktig slutsats av intervjuerna var emellertid att även om doktoranders 9 Jfr Kim (2000) 10 Bennich-Björkman (1997) skiljer mellan individualistiska och kollektiva arbetsformer och inflytandet av europeisk humboldtsk tradition respektive amerikansk forskarutbildning. 7

9 utbildning och arbetsmiljö varierade var flera av de grundläggande frågorna desamma. Detta gjorde att vi valde att göra ett frågeformulär som var gemensamt för samtliga doktorander Frågeställningar I intervjuerna med doktoranderna blev det tydligt hur situationen som forskarstuderande kompliceras av det faktum att doktoranden förväntas hantera flera olika roller samtidigt. Kim (2000) beskriver forskares dubbla tillhörighet - till ett bestämt vetenskapsområde och en bestämd organisation vars verksamhet bedrivs på flera olika nivåer (institution-fakultet-universitet). En väsentlig del av forskarutbildningen handlar om att skola in doktoranden i dessa olika gemenskaper eller sammanhang. Intervjuerna visade emellertid att doktoranden, utöver denna dubbla tillhörighet till vetenskapsområde och organisation, även måste förhålla sig till en dubbel rolluppsättning som student och som medarbetare. Doktorandbarometern är tematiskt utformad så att den omfattar frågor som speglar dessa olika aspekter. Barometern behandlar följande huvudfrågor: - Vilka erfarenheter har doktorander av forskarutbildningen som inskolning i ett specifikt vetenskapsområde? - Hur uppfattar doktoranderna sin arbetssituation och status som medarbetare i en specifik institutionsmiljö? 11 Den svenska versionen av frågeformuläret för HT området finns i Bilaga. Det som skiljer de olika frågeformulären fakultetsvis är endast den första rutan med frågor om inom vilket ämnesområde eller ämne som forskarutbildningen bedrivs. 8

10 2. Vilka doktorander deltog? 2.1 Population och urval Av Sveriges cirka aktiva forskarstuderande studerade 2600 vid Lunds universitet år 2006 (HSV NU 2006). Populationen för Doktorandbarometern 2007 utgjordes av aktiva doktorander under vårterminen 2006 med en sammanlagd aktivitet som motsvarade minst en termins heltidsstudier inom forskarutbildningen. Antagna höstterminen 2006 ingick således inte. Population omfattade 2301 doktorander och inkluderade även doktorander som har licentiatexamen men fortsätter för doktorsexamen. Urvalet omfattade 250 doktorander per fakultet eller det totala antalet om populationen var färre än 250. Vid Medicinsk fakultet har urvalet dock utökats med doktorander med vårdvetenskaplig inriktning (sjuksköterske-, sjukgymnast-, logopedeller arbetsterapeututbildning). Tabell 2:1 Population, urval och svarsfrekvens Fakultet Population Urval 12 Svarande (%) 13 Lunds Tekniska Högskola (LTH) Naturvetenskap (N) Juridik (J) Samhällsvetenskap (S) Ekonomihögskolan (EHL) Medicin (M) De konstnärliga högskolorna (K) Humaniora (H) Teologi (T) Totalt Av de inledande fakultetsintervjuerna med doktorander framgick att utländska doktoranders situation på flera sätt skilde sig från de övrigas. För att ge utländska doktorander en chans att uttrycka sina erfarenheter och synpunkter, skickades enkäten ut i en engelsk version till dem i urvalet med personnummer som indikerade att de var utländska studenter alternativt inte fått sin grundutbildning vid svenskt universitet eller högskola. År 2006 var 484 personer eller 18% av de aktiva forskarstudenterna vid Lunds universitet utländska doktorander, enligt HSV (2006). Av dessa ingick 151 i urvalet. 87 utländska forskarstuderande deltog, motsvarande 12 Här redovisas det reella urvalet, det vill säga doktorander vars hemadresser var uppdaterade i Ladok. 13 Andel svarande inkluderar även ett mindre antal enkäter som returnerats obesvarade. 14 Då de svarande från de konstnärliga utbildningarna var få och endast från forskarutbildningen vid Musikhögskolan, presenterades enkätresultaten separat för doktorander och forskarutbildningsansvariga vid Musikhögskolan i Malmö. 9

11 12% av doktoranderna i undersökningen. Hur dessa fördelade sig per fakultet och antal svarande framgår nedan. Tabell 2:2 Utländska forskarstuderande/fakultet Urval Svarande Område (antal) (antal) Lunds Tekniska Högskola (LTH) Naturvetenskap (N) Juridik (J) 5 1 Samhällsvetenskap (S) 14 7 Ekonomihögskolan (EHL) 10 8 Medicin (M) Humaniora (H) 8 6 Teologi (T) 2 2 Totalt Doktoranderna i undersökningen Mångfalden i rekryteringen redovisas vad avser kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och etnisk bakgrund (Tabell 2:3). I övergången mellan grund- och forskarutbildning sjunker i regel andelen kvinnor. 15 Den höga andelen kvinnor i Doktorandbarometern 2007 beror på att kvinnliga doktorander var överrepresenterade bland de svarande, framförallt inom forskarutbildningarna i teknik, medicin och teologi där de var i genomsnitt 10% fler än i populationen. Doktorandernas sociala bakgrund, mätt utifrån föräldern med högst utbildningsbakgrund, överensstämmer i hög grad med grundutbildningsstudenternas i Lund. Vid svenska universitet och högskolor generellt ökar däremot andelen studenter med högutbildade föräldrar vid övergången till forskarutbildning. 16 Lundastudenterna är starkt selekterade redan i grundutbildningen, vilket kan förklara denna avvikelse. I tabell 2:3 redovisas andelen doktorander med utländsk bakgrund. Inom naturvetenskap, ekonomi, medicin och teknik var flertalet av dessa utländska doktorander. Svenska doktorander med utländsk bakgrund utgjorde totalt 9 % vilket överensstämmer med statistik för Lunds universitet. 17 Denna doktorandgrupp var olika väl representerad fakultetsmässigt, på denna nivå har vi emellertid ingen jämförbar statistik. Åldersmässigt sett överensstämde respondenter och population. 15 Andelen kvinnor av examinerade i grundutbildningen vid svenska universitet och högskolor åren 96/97 00/01 var 58%. Av samtliga som påbörjade forskarutbildning 2004/2005 var 43% kvinnor. Vid övergången till forskarutbildningen sjunker således andelen kvinnor markant (SCB UF 20 SM 0602) % av de som påbörjade forskarutbildningen vid svenska universitet och högskolor 04/05 hade förälder med eftergymnasial utbildning, motsvarande andel i grundutbildningen var 45%. Barn med forskarutbildade föräldrar fortsätter i betydligt större utsträckning till forskarutbildningen. (SCB UF 20 SM 0602). 17 Andelen svenska doktorandnybörjare med utländsk bakgrund vid Lunds universitet var 04/05 9% (UF 19 SM 0601). 10

12 Tabell 2:3 Mångfaldsfakta om doktoranderna i undersökningen (%). Fakultet / andel (%) LTH N J 18 S EHL M H T kvinnor förälder med univ. utbildning varav förälder m lic./dok.examen doktorander med utländsk bakgrund varav utländska doktorander Flertalet av de studenter som rekryteras till forskarutbildningen har bedrivit merparten av sina grundutbildningsstudier vid Lunds universitet. Högst andel som rekryterats från Lunds universitet fanns inom juridik, ekonomi, humaniora och teologi (73%), lägst inom medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap (61%). 19 Totalt 22% hade en grundutbildning från annan svensk högskola eller universitet, 13% från utländskt universitet. Inom medicinska forskarutbildningar var det mer regel än undantag att doktoranderna påbörjat sina forskarstudier innan de formellt antagits till utbildningen. Inom juridik, ekonomi och humaniora var andelen som påbörjat studierna innan antagning nästan dubbelt så hög bland kvinnor. Tabell 2:4 Andel doktorander som påbörjat forskarstudier innan antagning (%). Fakultet: LTH N J S EHL M H T kvinnor män En vanlig rekryteringsväg till forskarutbildningen var genom uppmuntran från lärare eller handledare. Resultaten visade på stora skillnaderna mellan kvinnor och män. Inom de medicinska forskarutbildningarna hade de kvinnliga doktoranderna uppmuntrats i högre grad än de manliga. Inom naturvetenskap, ekonomi och teknik hade de manliga doktoranderna blivit uppmuntrade i högre utsträckning. Tabell 2:5 Andel doktorander inom respektive fakultet som blivit uppmuntrade av handledare eller lärare att söka till forskarutbildning (%). Fakultet: LTH N J S EHL M H T kvinnor män Vid Juridisk fakultet deltog endast 15 doktorander, vilket innebär att redovisningen här och i följande kapitel bör tolkas med försiktighet % av dem som påbörjat forskarutbildning vid Lunds universitet hade sin grundexamen från Lunds Universitet enligt HSV, Statistisk analys 2006/17. I denna beräkning ingick endast de som examinerats vid svenskt lärosäte. Motsvarande beräkning för de doktoranderna som medverkade i Doktorandbarometern 2007 var 79%. 11

13 Flertalet doktorander i undersökningen avsåg att avlägga doktorsexamen. En betydligt lägre andel siktade på licentiatexamen, flertalet av dessa var doktorander i juridik, samhällsvetenskap, humaniora och teologi. Tabell 2:6 Doktorandernas examensmål (%). Fakultet: LTH N J S EHL M H T doktor licentiat både och Utmärkande för de doktorander som medverkade i undersökningen var att de i regel hade en hög aktivitetsgrad och att de kommit relativt långt i sin forskarutbildning. Detta förklaras dels av urvalsprinciperna, dels det externa bortfallet. Tabell 2:7 Doktorandernas aktivitetsgrad och hur långt de kommit i sin forskarutbildning (%). Aktivitetsgrad Avklarad FU Fakultet 50-79% % 50-74% % Lunds Tekniska Högskola (LTH) Naturvetenskap (N) Juridik (J) Samhällsvetenskap (S) Ekonomihögskolan (EHL) Medicin (M) Humaniora (H) Teologi (T) Det främsta bortfallet fanns således bland doktorander som nyligen påbörjat sin forskarutbildning alternativt var aktiva i mindre utsträckning. Andelen svarande med doktorandtjänst överensstämde emellertid med den totala andelen vid Lunds universitet (60%). Då barometern i så hög grad behandlar frågor om forskningsoch institutionsmiljöer är det en styrka för undersökningen att det i stor utsträckning var doktorander med hög aktivitetsgrad och längre erfarenhet av utbildningen som bidragit med sina erfarenheter. 12

14 3. Forskarutbildningen några övergripande policyfrågor Doktorandbarometern 2007 följer upp de mål och visioner som kommer till uttryck i Policy för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet, I detta kapitel presenteras resultaten av övergripande frågor som rör antagning, studiefinansiering, individuell studieplan och internationalisering. Övriga policyfrågor behandlas fakultetsvis i efterföljande kapitel om doktorandernas erfarenheter av forskarutbildning som inskolning i ett specifikt vetenskapsområde respektive en specifik institutionsmiljö. 3.1 Antagningsprocess Enligt Lunds universitets policy ska antagningsprocessen utmärkas av tydlighet och öppenhet. Doktoranderna bedömde tydligheten i kriterierna vad gällde krav, ansökans utformning samt i bedömningen i samband med att de sökte till forskarutbildningen. Inom samtliga fakulteter framstår bedömningsprocessen som den mest svårgenomskådliga delen. Tabell 3:1 I samband med att du sökte till forskarutbildningen, hur tydliga var kriterierna? Andel svarande som bedömde kriterierna som tydliga eller mycket tydliga (%). Fakultet: LTH N J S EHL M H T Kriterierna för -vad som krävs för att antas utformning och innehåll i ansökan hur bedömningsprocessen går till När vi jämför resultaten för doktorander antagna vid olika tidpunkter (före 1998, , från 2003) kunde vi vid en del fakulteter konstatera tendenser till att processen bedömdes som tydligare. Kriterierna för vad som krävs för att antas bedömdes som tydligare bland ekonomer och teologer. Samtliga aspekter på antagningsprocessen hade blivit tydligare inom naturvetenskap och juridik. 3.2 Studiefinansiering Forskarstudier ska i första hand finansieras genom doktorandanställning. Enligt HSV (2007) är andelen forskarstuderande med doktorandanställning vid Lunds universitet 63%, vilket är högre än genomsnittet för samtliga universitet och högskolor (55%). I tabell 3:2 nedan jämförs studiefinansiering åren 2004 och Redovisningen för 2004 avser andel av planerade examina som finansierades över statsanslag inom 13

15 respektive vetenskapsområde vid Lunds universitet (SOU 2004:27). Redovisningen för 2007 bygger på statistik från respektive fakultet/område över andelen doktorander med studiestöd över statsanslag under första halvåret Det humanistiskt- samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inkluderar fem olika fakulteter, 80% är den genomsnittliga andelen statsfinansiering. Inom det medicinska vetenskapsområdet finansieras 20-25% av doktorandtjänsterna över fakultetsanslag. Numera finansieras inte hela doktorandtjänster och tidigare hela doktorandtjänster är i princip avslutade. Fakulteten utlyser istället doktorandmånader. I regeringens proposition 1998/99:94 fastslogs att den externa finansieringen av forskarutbildningen var en väsentlig och nödvändig förstärkning. Som framgår av sammanställningen i tabell 3:2 har andelen doktorander finansierade över statsanslag minskat inom tre områden. Beroendet av externa medel, för att uppnå en större volym och därigenom större möjligheter att uppfylla examensmålen för , har ökat över tid. Förändringen är störst inom de tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområdena där en allt högre andel doktorander finansieras över externa medel. Tabell 3: 2 Andelen doktorander finansierad med studiestöd på direkta statsanslag. Vetenskapsområde 2004 (%) Hum-samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt Uppskattad andel 2007 (%) Av de doktorander som deltog i barometern hade 60% av både kvinnor och män doktorandtjänst, vilket i hög grad speglar situationen generellt för doktorander vid Lunds universitet. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan hur kvinnliga och manliga doktorander finansierade sin forskarutbildning. Utländska studenter hade i lika stor utsträckning som övriga doktorandtjänst, dock med undantag för dem inom det medicinska området. Vid Medicinsk fakultet finansierades de utländska doktoranderna i högre grad via stipendium. Hur de doktorander som deltagit i Doktorandbarometern 2007 finansierade sina studier framgår av tabell 3:3 nedan. Doktorandrepresentanter och forskarutbildningsansvariga har påpekat att doktorander inte alltid är klara över hur utbildningen finansieras, vilket innebär att uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet. Inom LTH och naturvetenskap var det främst doktorander med doktorandtjänst (fakultetstjänst eller extern) som deltog. Inom övriga fakulteter har flera doktorander angett alternativet annan finansi- 20 Statistiken bygger på Utvärderingsenhetens förfrågningar till forskarutbildningsansvariga inom respektive fakultet under våren Andel doktorander som finansieras via statsanslag per fakultet vårterminen 2007: Samhällsvetenskap 80%, Juridik 80%, Ekonomihögskolan 82%. Inom HT finns de största skillnader (historiskt-filosofiska 75%, CTR 70%, SOL 93% statsfinansiering). 14

16 eringsform, vilket i regel innebar egna medel eller lönearbete. 22 Kategorin annan form av finansiering inkluderar inom medicin och vårdvetenskap även utländska doktorander med stipendier. Kombinationer av olika finansieringsformer förekom också, framförallt inom juridik, medicin och teologi. Tabell 3:3 Andelen doktorander med olika finansieringsformer inom respektive fakultet (%). Fakultet: LTH N J S EHL M H T Finansieringsform doktorandtjänst utbildningsbidrag stipendium annan anställning inom univ/högsk anställning utanför univ/högsk studiemedel annan form kombinerade former Jämfört med resultaten i Doktorandbarometern 1999 har andelen med doktorandanställning ökat vid samtliga fakulteter % av doktoranderna inom samhällsvetenskap, humaniora och teologi finansierade då sin utbildning med studiemedel, i denna barometer endast 1%. 3.3 Individuell studieplan Den individuella studieplanen ska, enligt policydokumentet, utgöra ett effektivt och dynamiskt instrument. Hur studieplanen förväntas bli ett sådant instrument finns preciserat i en mall för innehållet i individuell studieplan som finns tillgänglig på universitetets hemsida.23 De viktigaste punkterna i denna mall har följts upp och resultaten framgår av tabell 3:4. Utmärkande för så gott som samtliga doktoranders bedömningar, oavsett fakultet, är att studieplanen i begränsad omfattning speglar planeringen av handledning och finansiering. Det som i regel avspeglas är hur långt doktoranden kommit i sin utbildning och en årlig uppdatering. 22 Som exempel kan nämnas att doktorander vid EHL har angett egen firma, inom Medicinsk fakultet ALF-medel, inom HT pension. Utländska doktorander vid Medicinsk fakultet har angett annan finansieringsform och avsåg då främst stipendium från hemlandet eller egna medel. 23 Jfr Anvisningar i Mall individuell studieplan för doktorander, forskarutbildningen, individuell studieplan. 15

17 Tabell 3:4 Doktorandernas bedömningar av innehållet i studieplanen, medelvärde i skala 1-5 (1=instämmer inte alls, 5= instämmer i hög grad) Fakultet: LTH N J S EHL M H T Studieplanen innehåller -bedömning av hur långt doktoranden kommit 3,8 3,6 3,2 3,7 3,9 3,1 4,0 4,0 -schema över och innehåll i handledningen 1,9 2,1 1,9 1,8 1,8 2,2 2,0 2,0 -planering för att bli klar i tid 2,5 2,7 2,6 2,7 2,8 2,6 3,1 3,1 -finansieringen för hela FU 2,6 3,3 2,7 3,5 3,0 2,9 3,4 3,6 -uppdateras minst en gång per år 4,4 4,1 2,4 4,4 4,2 2,9 4,5 4,7 Enligt doktorandernas bedömningar har flera forskarutbildningar en lång väg kvar från pliktskyldigt ifyllande och årlig uppföljning av ett för forskarutbildningen obligatoriskt dokument till ett mer effektivt instrument som möjliggör ett mer medvetet och realistiskt förhållningssätt från doktorandens sida Internationalisering Mobiliteten bland doktorander ska öka genom att doktorander uppmuntras till deltagande i konferenser och kurser vid utländska universitet, enligt universitetets policy. I de centrala anvisningarna för individuell studieplan betonas att värdet av internationella erfarenheter och kontakter aldrig kan överskattas, då det är ytterst värdefullt för doktorander och forskare in spe att på detta sätt komma i kontakt med forskningsfronten. Av tabell 3:5 framgår i vilken utsträckning doktoranderna haft kontakter utomlands. Vid flera fakulteter är internationella kontakter i form av medverkan i konferenser och seminarier en central del av forskarutbildningen. 25 Tabell 3:5 Andel doktorander/fakultet som haft kontakter med utländska universitet (%) Fakultet: LTH N J S EHL M H T deltagit i utländska konferenser, seminarier del av forskarutbildning utomlands Doktoranderna besvarade även frågor om hur väl handledningen fungerat när det gäller uppmuntran till internationell publicering och tillgången till internationella nätverk. Doktorander inom medicin, teknik och naturvetenskap ansåg att hand- 24 I förra barometern 1999 var det inte ovanligt att doktoranderna inte hade någon studieplan och att de var missnöjda med hur den hanterades. Frågorna fokuserade förekomst och tillfredsställelse och är således inte direkt jämförbara med frågorna i denna barometer. 25 I Doktorandbarometer 1999 ställdes frågan om möjligheterna att förlägga en del av forskarutbildningen utomlands. Doktoranderna var i regel nöjda med dessa möjligheter, men det framgick inte av frågan hur många som utnyttjat denna möjlighet. 16

18 ledningen fungerade mycket bra när det gäller uppmuntran till internationell publicering. Att handledningen fungerade sämre vid andra fakulteter, torde vara en följd av att doktorander inom dessa forskarutbildningar av tradition publicerar på svenska. 26 Dock är samtliga doktorander, med undantag från juristerna, mindre nöjda med tillgången till internationella nätverk. Tabell 3:6 Hur väl fungerar handledningen när det gäller aspekterna nedan? Medelvärde i skalan 1-5 (1=mycket dåligt, 5=mycket bra). Fakultet: LTH N J S EHL M H T uppmuntran till internationell publicering 4,3 4,4 3,2 3,5 3,2 4,5 3,0 2,8 tillgång till internationella nätverk 3,4 3,3 4,3 3,1 2,6 3,4 2,9 3,3 Ytterligare ett mått på internationalisering av forskarutbildningen är andelen doktorander med biträdande handledare vid utländskt universitet. Totalt sett hade 8% utländsk bihandledare. Utländska handledare var vanligare bland kvinnliga doktorander i juridik och ekonomi och bland manliga doktorander i medicin och naturvetenskap. Tabell 3:7 Andel doktorander/fakultet med biträdande handledare utomlands (%) Fakultet: LTH N J S EHL M H T bihandledare utomlands Då frågor om antagningsprocess, individuell studieplan och internationalisering inte i någon större utsträckning kan belysas utifrån tidigare undersökningar, ger redovisningen endast en bild av förhållandena vid Lunds universitet För att spegla kontinuitet och förändring krävs att frågorna upprepas i kommande barometrar. Resultaten kan dock utgöra ett underlag vid diskussionen om och prioriteringen av policyfrågorna framöver. 26 År 2006 publicerades 428 avhandlingar vid Lunds universitet. Övervägande delen av dessa var skrivna på engelska, cirka var tionde på svenska och två på tyska. 17

19 4. Forskarutbildning och institutionsmiljöer vid de olika fakulteterna I förra kapitlet behandlades övergripande intentioner i universitetets policydokument rörande antagning, finansiering, studieplanering och internationalisering. I detta kapitel presenteras fakultetsvis doktorandernas erfarenheter av forskarutbildning och institutionsmiljö. Resultaten redovisas på ämnes- eller ämnesområdesnivå när svarsfrekvensen medger detta. Beroende på att underlaget i vissa fall var begränsat har procenttal och medeltal avrundats. Detta förklarar eventuella avvikelser i förhållande till redovisningen i föregående kapitel. En förutsättning för resultatredovisning på ämnesnivå är att varje fakultet redovisas för sig. Avsnitten om de olika fakulteterna är skrivna så att de kan läsas separat. Detta medför att redovisningens struktur och vissa formuleringar upprepas i varje avsnitt. Forskarutbildning Under denna rubrik behandlas frågor om forskarutbildning som inskolning i ett specifikt vetenskapsområde. Här redovisas doktorandernas erfarenheter av handledning, seminariekulturer, doktorandkurser och förväntningar på framtiden som forskarutbildad. Enkätfrågorna är formulerade med utgångspunkt från universitetets policydokument samt resultaten av de inledande doktorandintervjuerna. Förutom det innehåll som traditionellt förknippas men forskarhandledning, betonade doktoranderna ytterligare aspekter som väsentliga för deras framtida roll som forskare. Till dessa aspekter hörde betydelsen av uppmuntran till publicering, tillgång till nätverk inom ämnesområdet, introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet. Arbetssituation och institutionsmiljö Hur uppfattar doktoranderna sin arbetssituation och status som medarbetare i en specifik institutionsmiljö? Doktorandintervjuerna speglade problematiken i tillvaron som doktorand. En väsentlig del av denna problematik hänförde sig till hur doktorander på olika sätt upplevde delaktighet eller exkludering i förhållande till institutionsmiljön. Det ensamma geniet och Laboratorieslaven är exempel på problematiska bilder av doktoranders arbetssituation som framträdde i intervjuerna. För att fånga denna problematik belyses arbetssituationen utifrån frågor om arbetsinsats, inflytande över arbetsprocessen, socialt stöd och status. Frågeområdena bygger på Karasek & Theorell (1990), Theorell (2003) och teorin om psykosociala faktorers betydelse för en god arbetssituation i arbeten med höga prestationskrav Denna teori ligger även till grund för studien av grundutbildningsstudenternas psykosociala studiemiljö, Nilsson Lindström (2005) Studiemiljöer vid Lunds universitet. 18

20 Sammanfattning Avslutningsvis jämförs doktorandernas erfarenheter av forskarutbildning och institutionsmiljöer vid olika fakulteter. Trots skillnader vetenskapsområden emellan, bl.a. beroende på om doktoranderna i huvudsak bedriver i sitt arbete ensamma eller inom ramen för forskargrupp, pekar resultaten på utvecklingsbehov som gäller samtliga forskarutbildningar om än i olika omfattning. 19

21 4.1 Lunds Tekniska Högskola Vid LTH medverkade 114 doktorander i undersökningen. De bedrev sin forskarutbildning inom flera olika ämnesområden och så gott som samtliga institutioner vid LTH fanns representerade. I resultatsammanställningen delas de upp i två grupper, doktorander i ämnen med respektive utan laborativa inslag. Flertalet hade laborativa inslag i sitt forskningsarbete (71 doktorander). Spridningen var stor när det gällde antagningsår, dock hade flertalet antagits år 2003 eller senare. De med laborativa ämnen hade i regel en aktivitetsgrad på %, en något lägre andel av dem med ämnen utan laborativa inslag. Sju av tio doktorander var klara med mer än hälften av sin forskarutbildning. Genomsnittsåldern var 33 år. Som framgår nedan hade en hög andel doktorander förälder med universitetsutbildning och forskarutbildning. Mångfaldsfakta om doktoranderna vid LTH (%) Doktorander inom... ämnen med ämnen utan laborativa inslag laborativa inslag kvinnor/män 40/60 40/60 gift eller sambo hemmavarande barn under 18 år förälder med universitetsutbildning varav förälder med lic/dok.examen svenska som modersmål utländsk forskarstuderande Forskarutbildning Flertalet av de doktorander som påbörjat sitt avhandlingsarbete skrev en sammanläggningsavhandling. I ämnen utan laborativa inslag skrev dock så många som var femte en monografi. Av de förra arbetade sju av tio inom ramen för en forskargrupp, de senare arbetade huvudsakligen ensamma. Sju av tio i forskargrupp var nöjda med arbetsformen, av dem som arbetade ensamma endast hälften. En mindre andel bedrev sin forskarutbildning inom ramen för en forskarskola. 28 Handledning En tredjedel upplevde att de haft litet eller inget inflytande alls över valet av avhandlingsämne. Sex av tio, främst de med laborativa inslag, hade inte haft något större inflytande över valet av handledare och biträdande handledare. Så gott som 28 Dessa 11 doktoranders svar redovisas tillsammans med de övriga, då de endast i mindre omfattning skilde sig från övrigas. I de sammanhang deras erfarenheter avvek kommer detta att framgå av redovisningen. 20

22 samtliga hade biträdande handledare. Mindre än en tredjedel av de biträdande handledarna kom från ett annat ämne, fakultet eller högskola. I ämnen utan laborativa inslag var det dock något vanligare med biträdande handledare utanför LTH. Ett fåtal hade biträdande handledare från ett utländskt universitet. Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) uppskattade antalet handledningstimmar per termin till i genomsnitt 24. Även doktorander med lägre aktivitetsgrad angav 24 timmar/termin. Det var ingen skillnad i handledningstid mellan ämnen med och utan laborativa inslag. Doktorander i ämnen utan laborativa inslag var i stor utsträckning nöjda med timantalet. Bland dem med laborativa inslag tyckte var tredje att timantalet var för litet. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerade utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:1 Doktorandernas bedömningar av handledningen, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Doktorander LTH inom... Hur väl fungerar handledningen när det gäller ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag - val av avhandlingsämne 4,0 3,5 - teoretiska frågeställningar 4,0 3,5 - metodfrågor 4,0 3,5 - konstruktiv kritik 3,5 3,5 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom institutionen/avdelningen 3,5 3,5 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 4,0 3,5 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 4,5 4,0 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,0 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,5 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 3,5 3,0 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 3,0 2,5 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 3,0 3,0 Traditionella aspekter på handledning, som vägledning i teori och metod, uppmuntran till publicering fungerade i regel väl för flertalet doktorander. Uppmuntran till publicering och tillgång till nätverk inom ämnesområdet fungerade bättre för dem i forskargrupp än för de som arbetade ensamma. Introduktionen till arbetslivet inom och utanför universitet fungerade mindre bra, särskilt kritiska var de kvinnliga doktoranderna. Var femte doktorand angav att de har haft problem med handledningen. Kvinnliga doktorander och doktorander som i huvudsak arbetade ensamma hade haft problem i högre utsträckning än övriga. En del av dessa problem handlade om 21

23 bristande tillgänglighet till handledare som hade för mycket att göra, engagemang utomlands eller var svårtillgängliga på det kommunikativa planet. Väldigt otydliga mål och arbetsuppgifter. Väldigt liten uppmuntran från handledare. Mycket ensamarbete. Handledaren är inte intresserad av att handleda och inte heller intresserad av avhandlingsämnet. Nej, det går inte att byta. För en del doktorander hade problemen lösts genom byte av handledare eller biträdande handledare. En stor del av dem med handledningsproblem, framförallt kvinnliga doktorander och doktorander i forskargrupp, angav att ingenting hänt även om de tagit upp problemen med handledare eller institutionsledning. Seminariekulturer Sex av tio doktorander deltog i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal. Doktorander med laborativ inriktning deltog i något högre utsträckning. Vanligast var seminarier inom ämnesområdet, inte specifikt i avhandlingsämnet. En femtedel angav att seminarieverksamhet inte förekom, framförallt doktorander i ämnen utan laborativa inslag. Flertalet doktorander gav samtalsklimatet i termer av öppenhet och stöd en positiv bedömning, speciellt doktorander knutna till forskarskola. Tabell 4:2 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Doktorander LTH inom... I vilken utsträckning utmärks institutionens/avdelningens vetenskapliga samtal av... ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag -öppet diskussionsklimat 4,0 4,0 -stöd och uppmuntran 3,5 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,0 3,0 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 3,5 3,5 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,0 3,0 Doktorandkurser Nio av tio doktorander deltog i doktorandkurser, gemensamma för hela LTH och sådana som gavs inom enskilda ämnen. En del var kritiska framförallt till utbudet. En av doktoranderna kommenterar utbudet. Kursutbudet är alltför dåligt. Man kan visserligen läsa ungefär vad man önskar, men i så fall som självstudiekurs. Eftersom det krävs att vi ska ta 60 poäng, är det minsta man kan begära att det ordnas vettiga kurser. 22

24 Kursinnehåll och kvalitet gavs en något mer positiv bedömning. Dock angav sju av tio att kursvärderingar förekom efter enbart en del av kurserna eller aldrig. Tabell 4:3 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Doktorander LTH inom... ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... -kursutbud 3,0 3,0 -kursinnehåll 3,5 3,5 -kurskvalitet 3,5 3,5 Framtida yrkeskarriärer Handledarnas bidrag till introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var medelmåttigt enligt de manliga doktoranderna, svagt enligt de kvinnliga. Den information om arbetsmarknaden efter examen som doktoranderna fått när de började sin forskarutbildning bedömdes av flertalet som dålig. Doktorander i ämnen med laborativa inslag var mest intresserade av arbeten inom privat sektor. Övriga hade mer spridda intressen. Några doktorander kunde tänka sig arbeta som konsulter och egna företagare. Tabell 4:4 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärden i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Doktorander LTH inom... ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag Forskning inom universitet/högskola 3,0 3,5 Undervisning inom universitet/högskola 2,5 3,5 Forskning inom privat sektor 4,5 3,5 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högskola) 3,0 3,5 Utredningsuppdrag 3,0 3,0 Utvecklingsarbete 4,0 3,5 Arbetsledande uppgifter 4,0 3,5 Tre av fyra såg ljust på framtiden när det gällde möjligheterna att efter examen få ett intressant arbete. Det var i jämförelse med doktorander vid övriga fakulteter en hög andel. Doktorander i ämnen både med och utan laborativa inslag hade en positiv syn på arbetsmarknaden. Framförallt männen bedömde sina möjligheter som mycket goda. Kvinnorna var i regel något mindre optimistiska. 23

25 Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) både i ämnen med och utan laborativa inslag arbetade i genomsnitt 43 timmar i veckan, doktorander med lägre aktivitetsgrad i genomsnitt 21 timmar. Åtta av tio hade institutionstjänstgöring och den omfattade i regel 20% av heltidstjänst. Institutionstjänstgöringen bestod för varannan doktorand av enbart undervisning, tre av tio kombinerade undervisning med administrativa arbetsuppgifter, ett fåtal hade enbart administrativa uppgifter. Flertalet doktorander var nöjda med omfattningen på tjänstgöringen. Ungefär hälften av doktoranderna hade högskolepedagogisk utbildning på 2 veckor eller längre. Denna utbildning var dock något vanligare bland doktorander i ämnen utan laborativa inslag. Sex av tio bedömde sin arbetsbelastning som hög eller mycket hög, doktorander i ämnen med laborativa inslag i något högre omfattning. Var femte bedömde sin arbetssituation som mycket stressande och de som huvudsakligen arbetade ensamma var överrepresenterade i denna grupp. Industridoktoranders arbetssituation upplevdes av en del som mycket hektisk, då det inte alltid var så enkelt att kombinera halvtidsarbete och forskarstudier. En industridoktorand beskrev situationen i termer av att tjäna två herrar som komplicerad och stressande. Andra doktorander menade att stressen berodde på för höga eller otydliga krav, stor konkurrens doktorander emellan, press på att presentera artiklar, ojämn arbetsbelastning. Periodvis tajta tidsramar och analys eller lab arbete som inte går som man tänkt. 1. Väldigt ojämn arbetsbelastning när det är mycket att göra är det omöjligt att hinna med. 2. Oändligt ansvar men obefintligt inflytande. Hur hanterade de stressade doktoranderna sin situation? Den vanligaste strategin var att tala med handledare eller institutionsledning. För en del hade stressen lett till kontakter med sjukvården och sänkt aktivitetsgrad. Ansvariga ledare och chefer har ett stort ansvar, menade en av doktoranderna. Eftersom en handledare kan vara verksam i ca 30 år utan uppföljning kan missförhållanden hålla på ett tag eftersom det finns ett ointresse för att ta ansvar i organisationen. Varför inte utvärdera ledare och chefer inom universitet såsom görs i moderna företag. En av tio hade gjort uppehåll i studierna. Studieuppehåll var vanligare inom ämnen utan laborativa inslag. Både kvinnliga och manliga doktorander hade i huvudsak gjort uppehåll på grund av föräldraledighet. Andra anledningar var problem med finansiering, annat arbete i eller utanför högskolan. Av dem som hade barn upplevde var tredje svårigheter att kombinera forskarutbildning med föräldraskap 24

26 och föräldraledighet. En del av de utländska doktoranderna hade upplevt svårigheter, språkliga eller sociala, men beskrev inte sin situation mer utförligt. 29 Inflytande och kontroll över arbetet En förutsättning för det kreativa och självständiga arbetet är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt policydokumentet, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visade att introduktionen bedömdes som medelmåttig eller svag, framförallt i frågor som rör studiesociala problem och framtida arbetsmarknad. Tabell 4:5 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5, (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... Doktorander LTH inom... ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 3,0 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 3,5 3,5 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 3,0 3,0 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 3,5 3,5 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,0 3,0 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 2,5 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,5 2,5 -arbetsmarknaden efter examen 2,5 2,5 En annan viktig del i doktoranders möjligheter till inflytande över arbetsprocessen är tydlighet och framförhållning från handledares och institutioners sida, när det gäller krav och arbetsinsats. Doktorandernas bedömningar var överlag negativa, med undantag för planeringen av institutionstjänstgöring. Tabell 4:6 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Doktorander LTH inom... I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. 2,5 2,5 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid. 3,0 3,5 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid. 2,5 2, utländska doktorander medverkade. Deras bedömningar och synpunkter på forskarutbildningen överensstämde i hög grad med övriga doktoranders. 25

27 Andra förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är att doktorandernas behov blir tillgodosedda när det gäller fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna och även de ekonomiska möjligheterna till engagemang utomlands var i regel mycket bra, något sämre var möjligheterna till litteraturanskaffning. Tabell 4:7 Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser, medelvärde i skala 1-5 (1=inget alls, 5= mycket nöjd) Doktorander LTH inom... ämnen med lab inslag ämnen utan lab inslag -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,5 4,5 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,5 4,5 -materiell/laborativ utrustning 4,0 4,5 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,0 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 3,5 3,5 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 4,0 4,5 Utfallet på de olika frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter. Över lag uppfattade både kvinnliga och manliga doktorander, i ämnen både med och utan laborativa inslag, att de hade goda eller mycket goda möjligheter att själva planera sitt arbete. Möjligheterna till planering omfattade dock främst arbetstiderna. Den ojämna arbetsfördelning som beskrevs av flera doktorander tydde på svårigheter att planera arbetet innehållsmässigt. Socialt stöd och status För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, socialt stöd och uppmuntran viktigt. I detta sammanhang var handledaren en nyckelperson, för doktorander i forskargrupp och i forskarskola även doktorandkollegerna. De som arbetade ensamma upplevde stödet från forskare och doktorander som betydligt sämre. Tabell 4:8 Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran, medelvärde i skala 1-5 (1=inget alls, 5= mycket stort) Doktorander LTH inom... ämnen med lab inslag Hur stort stöd och uppmuntran får du från... ämnen utan lab inslag -handledare 4,0 4,0 -biträdande handledare 3,0 3,5 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 3,0 3,0 -doktorandkolleger 4,0 4,0 -institutionsledning 2,0 2,5 -forskare inom annat ämne/fakultet 2,0 2,0 -internationella kontakter 2,5 2,0 26

28 En central aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen vid Lunds universitet och en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? Tabell 4:9 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Hur upplever du din status som... Doktorander LTH inom... ämnen med ämnen utan lab inslag lab inslag -kollega i forskargruppen 3,5 3,5 -kollega i lärargruppen 3,0 3,0 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 3,0 3,0 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 3,0 2,5 Doktoranderna bedömde i regel sin status som forskare som medelhög. Deras status som lärare och som resurser i utvecklingssammanhang av olika slag var lägre. Kvinnliga doktorander upplevde över lag en lägre status än manliga. En av dem beskriver situationen: Som doktorand är man omyndigförklarad. Att delta i planeringen av institutionens framtid är inte möjligt som doktorand. Vi ska bara vara där i 5 år har man fått höra mer än en gång. I genomsnitt två av tre doktorander trivdes bra i den forskarutbildningsmiljö de vistas i. I jämförelse med andra fakulteter är detta en hög andel. Dock var skillnaderna stora beroende på arbetsform. De som arbetade inom ramen för forskargrupp trivdes i betydligt större utsträckning än de som huvudsakligen arbetade ensamma. Forskarutbildningsmiljön har kommenterats av 42 doktorander. Till de negativa miljöaspekterna hörde för mycket ensamarbete, brist på gemenskap i forskargruppen, för få doktorander i ämnet, nedgångna lokaler, finansieringsproblem, pressad ekonomisk situation. De positiva aspekter som betonades var det fria och självständiga arbetet, öppna diskussioner forskare emellan och intressanta forskningsprojekt. 27

29 4.2 Naturvetenskap Vid Naturvetenskaplig fakultet medverkade 125 doktorander. Det biologisk-geovetenskapliga ämnesområdet representerades av flest doktorander (61 doktorander), det matematisk-fysiska och kemiska av ungefär hälften så många (35 respektive 29 doktorander). Doktorander inom det kemiska området var något underrepresenterade. Så gott som samtliga hade antagits år 2002 eller senare. Flertalet hade en aktivitetsgrad på % och tre av fyra hade gjort minst hälften av sitt avhandlingsarbete. Genomsnittsåldern var 31 år. Doktorandernas sociala och etniska bakgrund skiljde sig något ämnesområden emellan. Inom fakulteten fanns en hög andel utländska doktorander, främst inom området matematik och fysik. Mångfaldsfakta om doktoranderna vid Naturvetenskaplig fakultet (%) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskapliga kemiska kvinnor/män 40/60 55/45 55/45 gift eller sambo hemmavarande barn under 18 år förälder med universitetsutbildning varav förälder med lic/dok.examen svenska som modersmål utländsk forskarstuderande Forskarutbildning Åtta av tio doktorander som påbörjat sitt avhandlingsarbete skrev en sammanläggningsavhandling. 60% av de kvinnliga och 50% av den manliga doktoranderna arbetade inom ramen för en forskargrupp. Ett litet antal manliga doktorander ingick i forskargrupp som både arbetade och rapporterade gemensamt. Fyra av tio, inom samtliga tre ämnesområden, arbetade huvudsakligen ensamma. Flertalet var nöjda med arbetsformen, dock främst de som arbetade i forskargrupp. Åtta av tio hade laborativa inslag i sitt forskningsarbete. En mindre andel angav att de bedrev sin forskarutbildning inom ramen för en forskarskola. 30 Handledning Två av tre doktorander menade att de haft ett visst inflytande över valet av avhandlingsämne. Däremot angav varannan att de haft litet eller inget inflytande alls över valet av handledare och biträdande handledare. Doktoranderna inom det bi doktorander bedrev sina studier inom ramen för en forskarskola. Deras svar redovisas tillsammans med de övriga, då de endast i mindre omfattning skilde sig från övrigas. I de sammanhang deras erfarenheter avvek kommer detta att framgå av redovisningen. 28

30 ologisk-geovetenskapliga området bedömde sitt inflytande som något mindre än övriga. Nästan samtliga hade biträdande handledare. Mindre än en tredjedel av bihandledarna kom från ett annat ämne, fakultet eller högskola. Ett fåtal hade biträdande handledare från ett utländskt universitet. Av dem som var aktiva % uppskattades antalet handledningstimmar per termin till i genomsnitt 35. De kvinnliga doktoranderna fick handledning 32 timmar, de manliga 37. Spridningen mellan ämnesområdena var stor, inom matematisk-fysiska hade doktoranderna handledning 43 timmar/termin. Vid Naturvetenskaplig fakultet var det genomsnittliga antalet handledningstimmar högst av samtliga fakulteter. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:10 Doktorandernas bedömningar, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska Hur väl fungerar handledningen när det gäller... - val av avhandlingsämne 4,0 4,0 4,0 - teoretiska frågeställningar 4,0 4,0 4,0 - metodfrågor 4,0 4,0 3,5 - konstruktiv kritik 3,5 4,0 3,5 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom inst/avdeln 4,0 4,0 4,0 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 3,5 3,5 3,5 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 4,5 4,5 4,0 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,5 3,0 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,5 3,5 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 3,0 3,0 3,0 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 2,5 3,0 2,5 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 2,5 2,0 2,5 De traditionella aspekterna på handledning, som vägledning i teori och metod samt konstruktiv kritik, fungerade i regel väl för flertalet doktorander, både kvinnliga och manliga. Bäst fungerade handledningen när det gällde uppmuntran till internationell publicering, andra mer omvärldsorienterade aspekter som presentationer för åhörare och läsare utanför universitetet samt introduktion till arbetslivet fungerade sämre. 29

31 Tre av tio hade haft problem med handledningen, något högre andel inom det kemiska området. De kvinnliga doktoranderna hade problem i något högre utsträckning. I en öppen fråga beskrev 40 doktorander sina problem, som i en del fall rörde handledarens bristande tillgängligt på grund av sjukdom, arbete vid annat universitet eller att möte med handledaren enbart kom till stånd på doktorandens initiativ. Andra kommentarer berörde kvalitetsbrister som dålig feedback eller bristande kunskaper inom avhandlingsämnet. Handledare borde granskas hårdare för att utröna om de har tillräcklig erfarenhet för att handleda en viss forskningsinriktning och i somliga fall åläggas att hjälpa till att skaffa extern handledningshjälp från bättre insatta. I en del fall hade situationen förbättrats genom byte av handledare eller biträdande handledare. I andra fall var situationen oförändrad, främst bland dem som ingick i forskargrupp. En av doktoranderna uttryckte ett missnöje med att ledningen inte hanterade problemen av rädsla för att stöta sig med handledaren. Seminariekulturer Nio av tio doktorander deltog i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal utöver handledningstillfällena. Vanligast var seminarier inom ämnesområdet, inte specifikt avhandlingsämnet. Ett fåtal angav att seminarieverksamhet inte förekom. Både kvinnliga och manliga doktorander gav i regel samtalsklimatet i termer av öppenhet och stöd en positiv bedömning. Tabell 4:11Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av... -öppet diskussionsklimat 4,0 4,0 4,0 -stöd och uppmuntran 3,5 3,5 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,5 3,5 3,5 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, 3,5 4,0 4,0 professorer) -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,5 3,5 3,5 Doktorandkurser Så gott som samtliga doktorander deltog i doktorandkurser. En del var dock kritiska till utbudet, framförallt doktoranderna i kemi. Nio av tio angav att kursvärderingar förekom efter varje kurs eller efter en del av kurserna. 30

32 Tabell 4:12 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... -kursutbud 3,0 3,0 2,5 -kursinnehåll 3,5 3,5 3,0 -kurskvalitet 3,5 3,5 3,0 Framtida yrkeskarriärer Handledarnas bidrag till introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var svagt enligt både kvinnliga och manliga doktorander. Likaså den information om arbetsmarknaden efter examen som gavs till nyantagna doktorander. Det som intresserade doktoranderna mest var forskning, speciellt inom privata sektorn. Erfarenheterna av universitetsmiljön hade verkat avskräckande på en del. Jag som bara doktorerat i 2,5 år märker hur stressigt de äldre forskarna har det. Det är ingen som forskar längre utan alla söker pengar och undervisar för att klara sig. Tabell 4:13 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska Forskning inom universitet/högskola 3,5 3,5 3,5 Undervisning inom universitet/högskola 2,5 3,0 3,0 Forskning inom privat sektor 4,0 4,0 4,0 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högsk) 3,5 3,5 3,5 Utredningsuppdrag 3,0 3,0 3,5 Utvecklingsarbete 3,5 3,5 4,0 Arbetsledande uppgifter 3,0 3,5 3,5 Varannan doktorand såg ljust på framtiden när det gällde möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarade intressena. Framförallt manliga doktorander inom det biologisk-geovetenskapliga och det kemiska ämnesområdet bedömde sina möjligheter som goda, de kvinnliga var i regel något mindre optimistiska. Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Heltidsdoktorander, både kvinnliga och manliga inom samtliga ämnesområden, arbetade i genomsnitt 43 timmar i veckan. Åtta av tio hade institutionstjänstgöring och den omfattade i regel 10-15% av heltidstjänst. Av dessa hade hälften enbart undervisning, en mindre andel kombinerade undervisning med administrativa ar- 31

33 betsuppgifter, ett fåtal hade enbart administrativa uppgifter. Flertalet doktorander var nöjda med tjänstgöringens omfattning, men en femtedel inom det biologiskgeovetenskapliga området menade att de tjänstgjorde i för stor omfattning. Hälften hade pedagogisk utbildning för högskolelärare, varav flertalet en utbildning på 2 veckor eller längre. Sju av tio uppfattade sin arbetsbelastning som hög eller mycket hög. Var femte upplevde arbetssituationen som mycket stressande, dock något färre inom det kemiska ämnesområdet. Det som orsakade stress var otydliga krav, krav på snabb publicering av forskningsresultat, splittrade arbetsuppgifter, tidspress och oklar finansiering. I en följdfråga tillfrågades de som upplevde stress hur de hanterade sin situation. Förutom samtal med handledare eller institutionsledning, var kontakter med sjukvården och sänkt aktivitetsgrad vanliga strategier att hantera stress. Var fjärde kvinnlig doktorand, men endast var tionde manlig hade gjort studieuppehåll. Av de kvinnliga hade flertalet gjort uppehåll på grund av föräldraledighet, ett mindre antal på grund av sjukskrivning. Flertalet män angav annan anledning som arbete, resa eller andra privata skäl. Ungefär en femtedel av doktoranderna inom biologisk-geovetenskapliga och kemiska ämnesområdet hade barn under 18 år. Av dem upplevde nästan hälften svårigheter att kombinera forskarutbildning och föräldraskap, främst de kvinnliga doktoranderna. I perioder av stor arbetsbelastning fanns litet utrymme åt familjeliv. 33 utländska doktorander medverkade i undersökningen. Deras bedömningar och erfarenheter av forskarutbildningen skiljde sig i regel inte från övrigas. Dock hade en del av dem upplevt svårigheter, både språkliga och kulturella. Swedes are not always prepared to discuss in English, even in scientific meetings. Takes a long time and feels like you don t have enough time or support to dedicate to learning Swedish. Not knowing Swedish is isolating. Feel lonely and isolated a lot of time. Hard to make close friends. In Sweden a phd student is considered a student not an educated scientist This was a difficult transmission Really annoying! To many courses and to much crap instead of time for research. Inflytande och kontroll över arbetet Möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen är viktiga förutsättningar för kreativt arbete. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt universitetets policydokument, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visar att introduktionen inte alltid höll måttet, framförallt inte i frågor om studiesociala problem och framtida arbetsmarknad. 32

34 Tabell 4:14 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 3,0 3,5 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 3,5 3,5 3,0 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 3,0 3,0 3,0 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 3,5 3,5 2,5 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,0 3,0 3,0 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 3,0 3,0 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,5 2,5 2,0 -arbetsmarknad efter examen 2,0 2,0 2,0 En annan central aspekt av doktoranders möjligheter till inflytande och kontroll är tydlighet och framförhållning när det gäller krav och arbetsinsats, från både handledares och lednings sida. Doktoranderna bedömde dessa aspekter som medelmåttiga eller svaga. Tabell 4:15 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad.) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade 3,0 3,0 2,5 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid 3,0 2,5 2,5 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid 3,0 2,5 2,5 Andra viktiga förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är att doktoranderna får tillräcklig del av fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna var i regel väl tillgodosedda inom samtliga ämnesområden, något sämre var möjligheterna när det gällde litteraturanskaffning och resor. Doktoranderna i forskarskola var dock mer nöjda även med dessa möjligheter. Tabell 4:16 doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,5 4,5 4,0 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,5 4,5 4,0 -materiell/laborativ utrustning 4,0 4,5 4,0 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,5 4,5 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 3,5 3,5 3,5 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 4,0 3,5 3,5 33

35 Utfallet på de olika frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter, men över lag uppfattade både kvinnliga och manliga doktorander inom samtliga ämnesområden att de hade mycket goda möjligheter att själva planera sitt arbete. Inflytandet gällde emellertid framförallt arbetstiderna. När det gällde planeringen av själva arbetsinnehållet framhöll flera doktorander problem med periodvis hög arbetsbelastning, periodvis lång väntan på analysresultat och förseningar som de inte själva kunde påverka. Socialt stöd och status För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, socialt stöd och uppmuntran betydelsefullt. I detta sammanhang var framförallt handledaren en nyckelperson, men även doktorandkollegerna. Manliga doktorander bedömde stödet från internationella kontakter som något större än de kvinnliga. Tabell 4:17 Doktorandernas bedömningar av stöd och uppmuntran, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket litet, 5= mycket stort) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska -handledare 3,5 4,0 4,0 -biträdande handledare 3,0 3,0 3,5 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 3,0 3,0 3,0 -doktorandkolleger 3,5 4,0 4,0 -institutionsledning 2,5 2,0 2,0 -forskare inom annat ämne/fakultet 2,0 2,0 2,0 -internationella kontakter 2,5 2,5 2,5 Ytterligare en central aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen vid Lunds universitet och en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? Tabell 4:18 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Ämnesområde: matematisk- biologiskfysiska geovetenskap kemiska Hur upplever du din status som... -kollega i forskargruppen 3,5 3,5 4,0 -kollega i lärargruppen 3,0 3,0 3,5 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 3,0 3,0 3,0 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,5 2,5 3,0 Doktorandernas status som kollegor i forskargruppen uppfattades som relativt hög, speciellt av doktoranderna inom det kemiska området. Som kollega i lärar- 34

36 gruppen och som resurser i utvecklingssammanhang var doktorandens status lägre. Sex av tio trivdes emellertid bra eller mycket bra i den forskarutbildningsmiljö de vistades i. Till de negativa miljöaspekterna hörde forskarnas ständiga jakt på finansiering, omorganisationer, omflyttningar, en osäker framtid efter disputationen. Till de positiva aspekterna hörde flexibel arbetstid, bra samarbete och diskussioner i forskargruppen, intressanta och angelägna forskningsprojekt. 35

37 4.3 Juridik Forskarutbildning Vid Juridisk fakultet medverkade 15 doktorander, 8 kvinnor och 7 män. Flertalet antogs år 2001 eller senare. De hade i regel gjort mer än hälften av sin forskarutbildning. De arbetade huvudsakligen ensamma med en monografi. Ensamarbetet var en arbetsform som flertalet var nöjda med. Handledning Doktoranderna hade haft ett stort inflytande över valet av avhandlingsämne. Inflytandet över valet av handledare och biträdande handledare hade varit betydligt mindre. Drygt hälften hade biträdande handledare. Den biträdande handledaren valdes i regel inom samma fakultet. De kvinnliga doktoranderna hade dock i högre utsträckning biträdande handledare utanför den egna fakulteten. Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) hade haft handledning i genomsnitt 14 timmar/termin, de med lägre aktivitet 7 timmar/termin. Antalet handledningstimmar var lågt jämfört med övriga fakulteters. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:19 Doktorandernas bedömningar av handledningen, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Hur fungerar handledningen när det gäller... Juridik - val av avhandlingsämne 4,0 - teoretiska frågeställningar 4,0 - metodfrågor 4,0 - konstruktiv kritik 4,0 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom institutionen/avdelningen 3,5 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 3,0 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 3,0 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 4,0 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 4,0 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 3,5 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 3,0 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 3,0 36

38 Flera moment i handledningen fungerade väl. De manliga doktoranderna var nöjda med samtliga aspekter, dock något mindre nöjda med uppmuntran till publicering och introduktionen till arbetslivet. De kvinnliga doktoranderna var mer kritiska, speciellt med avseende på uppmuntran till publicering, presentation för åhörare utanför universitetet och introduktionen till arbetslivet. Några doktorander angav att de har haft problem med handledningen. De beskrev samarbetsproblem och handledarens bristande tillgängligt. För några hade problemen lösts genom byte av handledare, för någon enstaka var situationen fortfarande problematisk. Seminariekulturer Utöver handledningstillfällen deltog flertalet doktorander i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal. Ett fåtal angav att de inte deltog eller att sådan verksamhet inte förekom. Samtalsklimatet i termer av öppenhet och stöd bedömdes i regel som positivt. Några kommenterade att stämningen på seminarierna ibland var kritisk och trist. När det gällde hur seminarierna var upplagda var de kvinnliga doktoranderna mer positiva. Tabell 4:20 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av... Juridik -öppet diskussionsklimat 3,5 -stöd och uppmuntran 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,0 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 3,0 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,0 Doktorandkurser Flertalet deltog i doktorandkurser. De var emellertid relativt missnöjda med kurserna, både vad gäller utbud, innehåll och kvalitet. Kursvärderingar förekom i regel efter varje kurs. Tabell 4:21 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... Juridik -kursutbud 2,5 -kursinnehåll 2,5 -kurskvalitet 2,5 37

39 Framtida yrkeskarriärer Handledarnas bidrag till introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var medelmåttigt. Likaså den information om arbetsmarknaden efter examen som gavs till nyantagna doktorander. Flertalet doktorander, både kvinnliga och manliga, ville helst arbeta vidare som forskare och lärare vid universitetet. Några hade planer på att återgå till sitt tidigare arbete, en del med tillägget att de ändå höll dörrarna öppna för en universitetskarriär. Hälften såg ljust på framtiden när det gäller möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarar deras intressen. Tabell 4:22 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Juridik Forskning inom universitet/högskola 4,5 Undervisning inom universitet/högskola 4,0 Forskning inom privat sektor 3,0 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högskola) 3,0 Utredningsuppdrag 3,5 Utvecklingsarbete 3,0 Arbetsledande uppgifter 3,0 Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) arbetade i regel timmar i veckan. Flertalet hade institutionstjänstgöring i genomsnitt 20% av heltidstjänst. Av dem som beskrivit institutionstjänstgöringens innehåll hade de flesta enbart undervisning, några kombinerade undervisning med vissa administrativa arbetsuppgifter. Två tredjedelar var nöjda med omfattningen på denna tjänstgöring. Flertalet hade gått pedagogisk utbildning för högskolelärare. Två tredjedelar bedömde sin arbetsbelastning varken för hög eller för låg. Någon enstaka upplevde sin arbetssituation som stressande. Stressen bottnade i orsaker som krav på en monografi av hög kvalitet, periodvis hög arbetsbelastning, problem med handledaren, tidspress. Jag måste dra hela loket själv känns det som. Framförallt de första åren var jag stressad eftersom jag var oklar över vad jag skulle göra, när jag så småningom listade ut det var min återstående doktorandtid för kort för att genomföra det. För mig har doktorandtiden varit väldigt ojämn. Jag upplevde de första åren som mycket stressande men trivs nu mycket bättre. Jag tror dock att det vore bra 38

40 med mer stöd i allmänhet för doktorander, t ex vad avser information om arbetsmöjligheter efter examen, stresshantering och information om hur forskarvärlden fungerar. Den vanligaste strategin att hantera stress var samtal med handledare eller fakultetsledning, några enstaka doktorander hade sänkt sin aktivitetsgrad. Flera hade gjort längre studieuppehåll, i regel på grund av föräldraledighet, några hade varit sjukskrivna. Inflytande och kontroll över arbetet En förutsättning för det självständiga och kreativa arbetet är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt policydokumentet, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visar att introduktionen var medelmåttig eller svag, framförallt i frågor som rör institutionens förväntningar, stöd från doktorandkåren och framtida arbetsmarknad. Tabell 4:23 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... Juridik -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 3,0 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 2,5 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 3,0 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,5 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 3,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,5 -arbetsmarknad efter examen 2,0 En annan viktig del i doktoranders möjligheter till inflytande över arbetsprocessen är tydlighet och framförhållning från handledares och institutionens sida, när det gäller krav och arbetsinsats. Doktorandernas bedömningar tyder på att informationen borde kunna förbättras. Tabell 4:24 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Juridik I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. 3,5 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid. 3,0 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid 2,5 39

41 Andra förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är att doktoranderna blir tillräckligt tillgodosedda när det gäller fasta och rörliga resurser. Både de fasta resurserna och rörliga resurserna var i regel väl tillgodosedda. Tabell 4:25 Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Juridik -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,5 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,5 -materiell/laborativ utrustning 4,0 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,5 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 4,0 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 4,0 Frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter, men över lag uppfattade både kvinnliga och manliga doktorander att de hade mycket goda möjligheter att själva planera sin arbetstid. Socialt stöd och status som doktorand För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, socialt stöd och uppmuntran betydelsefullt. I detta sammanhang var framförallt handledare och biträdande handledare nyckelpersoner. De kvinnliga doktoranderna kände även ett stort stöd från doktorandkolleger. Tabell 4:26 Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran, medelvärde i skala 1-5 (1= inget alls, 5= mycket stort) Juridik -handledare 4,0 -biträdande handledare 3,5 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 3,0 -doktorandkolleger 3,5 -institutionsledning 2,5 -forskare inom annat ämne/fakultet 3,0 -internationella kontakter 3,0 En väsentlig aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen vid Lunds universitet och en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? 40

42 Tabell 4:27 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Hur upplever du din status som... Juridik -kollega i forskargruppen 3,5 -kollega i lärargruppen 3,0 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 2,5 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,5 De kvinnliga doktoranderna upplevde över lag att de hade en relativt hög status som forskare, de manliga bedömde sin forskarstatus som något lägre. Doktorandernas status som lärare var sämre, speciellt de manliga doktorandernas. Kvinnliga doktoranders status som resurs i utvecklingsarbeten av olika slag var medelmåttig, de manligas låg. Hälften av doktoranderna trivdes bra eller mycket bra i den forskarutbildningsmiljö de vistades i. Till de negativa miljöaspekterna hörde synpunkter på forskningsmiljön som auktoritär och hierarkisk. Några menade att fakultetens personalpolicy var förbryllande, långsiktig personalplanering saknades. Till de positiva miljöaspekterna hörde bra arbetsrum, frihet att själv disponera sin tid, trevliga doktorandkolleger och intellektuell stimulans. 41

43 4.4 Samhällsvetenskap Vid Samhällsvetenskaplig fakultet medverkade 129 doktorander. Nio av fakultetens forskarutbildningsämnen fanns representerade. De forskarutbildningar som företräddes av högst antal deltagare var psykologi (25 respondenter), sociologi (24 respondenter), pedagogik (20 respondenter) 31 och socialt arbete (18 respondenter). Statsvetenskap, kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, rättssociologi och socialantropologi företräddes av något färre. Genomsnittligt hade doktoranderna varit antagna i sju år, men det var en spridning på över trettio år mellan tidigast och senast antagen. Pedagogiska institutionen hade högst andel doktorander som varit antagna i tio år eller längre, fyra av tio antogs före år Detta kan jämföras med doktoranderna vid Sociologiska institutionen där tre av fyra antogs år 2003 eller senare. Hälften av doktoranderna hade en aktivitetsgrad på % den termin undersökningen genomfördes. Lägst andel doktorander med hög aktivitetsgrad fanns inom ämnet pedagogik, högst andel inom ämnet sociologi. Kvinnliga doktorander hade i dubbelt så hög utsträckning en aktivitetsgrad runt 50%, främst på grund av föräldraledighet, annat deltidsarbete eller sjukskrivning. Flertalet hade kommit långt i sin utbildning, tre av fyra hade klarat av mer än hälften. Genomsnittsåldern var 43 år för både kvinnor och män. Äldst var doktoranderna i pedagogik med en genomsnittsålder på 52 år, yngst doktoranderna i sociologi på 36 år. Av dem som deltagit liksom i populationen var kvinnliga doktorander i majoritet. Andelen svenska doktorander med utländsk bakgrund och utländska doktorander var lägre än vid övriga fakulteter. Mångfaldsfakta om doktoranderna vid Samhällsvetenskaplig fakultet (%) kvinnor/män 60/40 gift eller sambo 75 hemmavarande barn under 18 år 55 förälder med universitetsutbildning 50 varav förälder med lic/dok.examen 10 svenska som modersmål 90 utländsk forskarstuderande 5 Eftersom antalet respondenter statistiskt sett inte utgjorde ett tillräckligt underlag för redovisning på ämnesnivå, kommer resultaten i huvudsak att presenteras i tabellform på fakultetsnivå. Eventuella skillnader på ämnesnivå kommenteras i text. Skillnaderna samhällsvetenskapliga forskarutbildningar emellan var i regel små eller obefintliga. Däremot fanns det nästan genomgående signifikanta skillnader 31 Ytterligare 21 doktorander i pedagogik har deltagit i barometern. Dessa hade emellertid sin forskarutbildning förlagd till Malmö högskola och deras synpunkter redovisades därför separat för forskningsnämnden vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. 42

44 mellan kvinnliga och manliga doktoranders erfarenheter och bedömningar, vilket kommer att framgå av tabellerna. Forskarutbildning Av de doktorander som börjat skriva på sin avhandling arbetade majoriteten med en monografi. Undantagen var främst doktorander i psykologi och kulturgeografi som i högre utsträckning arbetade med sammanläggningsavhandlingar (nio av tio i psykologi, varannan i kulturgeografi). Doktoranderna arbetade i huvudsak ensamma, med undantag framförallt från psykologi, kulturgeografi och sociologi där 20-30% ingick i forskargrupp. Inom fakulteten som helhet var andelen i forskargrupp högre bland dem som antagits under senare år. En betydligt lägre andel kvinnor (55%) än män (75%) var nöjda med det sätt de arbetade på. Den högsta andelen missnöjda fanns bland dem som arbetade ensamma, vilket kvinnliga doktorander gjorde i större utsträckning än manliga. Ett mindre antal angav att de bedrev sin forskarutbildning inom ramen för en forskarskola. 32 Handledning Åtta av tio doktorander menade att de haft ett stort inflytande över valet av avhandlingsämne. Flertalet hade även haft inflytande över valet av handledare och biträdande handledare, dock i mycket varierande utsträckning. En fjärdedel upplevde att de hade haft mycket litet inflytande, främst doktorander i socialt arbete och statsvetenskap. Den biträdande handledaren valdes i regel inom samma fakultet och ämne, men långt ifrån alla hade tillgång till en biträdande handledare. I socialt arbete hade nio av tio bihandledare, i statsvetenskap endast fyra av tio. Biträdande handledare inom annat ämne var vanligast bland doktorander i pedagogik och psykologi, bihandledare vid annat svenskt universitet bland doktorander i socialt arbete och sociologi, vid utländskt universitet pedagogik och sociologi. Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) hade haft handledning i genomsnitt 18 timmar/termin, de med lägre aktivitet 12 timmar/termin. Antalet handledningstimmar uppskattades av doktoranderna i samhällsvetenskap som ungefär hälften så många som av doktoranderna i naturvetenskapliga forskarutbildningar. Inom ämnena sociologi, psykologi och socialt arbete var doktoranderna i stor utsträckning nöjda med antalet handledningstimmar, inom statsvetenskap och pedagogik ansåg varannan att timantalet var otillräckligt. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningarna framgår av tabellen nedan. 32 Åtta doktorander bedrev sin utbildning inom ramen för en forskarskola. Då antalet var lågt redovisas dessa tillsammans med övriga. 43

45 Tabell 4:28 Doktorandernas genomsnittsbedömningar, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män Hur väl fungerade handledningen med avseende på... - val av avhandlingsämne 3,5 4,0 - teoretiska frågeställningar 3,0 4,0 - metodfrågor 3,0 3,5 - konstruktiv kritik 3,5 4,0 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom institutionen/avdelningen 3,5 4,0 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 3,5 3,5 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 3,5 3,5 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 2,5 3,5 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 2,5 3,0 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 2,5 3,0 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 2,5 3,0 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 2,0 3,0 Doktoranderna gav handledningen tämligen likartade bedömningar oavsett ämnestillhörighet. Vissa undantag fanns dock i jämförelse med resultaten i tabellen ovan. Statsvetarna var i allmänhet något mindre nöjda än övriga när det gällde val av avhandlingsämne, teori, metod och konstruktiv kritik. Pedagogerna låg lägre i sina bedömningar av tillgången till nationella och internationella nätverk. Psykologerna var mycket nöjda med den uppmuntran de fått att publicera sig nationellt och internationellt. Sociologer, statsvetare och doktorander inom medie- och kommunikationsvetenskap var mycket nöjda med att de uppmuntrats presentera delar av avhandlingen på seminarier. De aspekter som fungerade bäst var de som ofta beskrivs som handledningens kärna, främst handledning i teori och metod samt konstruktiv kritik. Som framgår av tabellen var de kvinnliga doktoranderna mer kritiska än de manliga. De aspekter på handledningen som innebär inskolning i den akademiska gemenskapen och i ämnesområdet mer generellt var dock både kvinnliga och manliga doktorander mindre nöjda med. Varannan kvinnlig doktorand och var tredje manlig angav att de har haft problem med handledningen Högst andelar med handledningsproblem fanns bland pedagoger, lägst andel bland sociologer. I de öppna frågorna har 63 doktorander beskrivit sina problem. En del av dessa problem hänförde sig till handledarens tillgänglighet. Min huvudhandledare har varit lynnig och opålitlig i sina beslut. Jag upplever inte att hon haft tid för mig då hon varit alltför upptagen med sitt eget. Jag har aldrig känt något stöd i henne. Mer än hälften av kommentarerna behandlade problem med huvudhandledare som var dåligt förberedda inför mötet med doktoranden, huvudhandledares och bihandledares oförmåga att samarbeta och konkurrensen om handledningstimmar. 44

46 Min handledare har haft svårt att sätta sig in i mitt ämne. Det tog lång tid innan hon gick med på att anlita en biträdande handledare inom mitt område och det fick bara ske under förutsättning att det inte tog av hennes timmar. I tre fall av tio hade problemen lösts genom byte av handledare, men i lika många fall hade ingenting hänt även om doktoranden haft kontakt med handledare eller institutionsledning. Det var framförallt kvinnliga doktorander som angav att situationen var oförändrad. Seminariekulturer Utöver handledningstillfällen deltog åtta av tio doktorander i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal vid sin institution eller avdelning, psykologer dock i lägre utsträckning än övriga. Ett fåtal doktorander, främst i psykologi, socialt arbete och statsvetenskap, angav att seminarieverksamhet inte förekom vid institutionen. Mest nöjda med samtalsklimatet vid seminarierna var statsvetarna, rättssociologerna, socialantropologerna och doktoranderna inom medie- och kommunikationsvetenskap. Minst nöjda var psykologer och sociologer. En relativt stor grupp doktorander, framförallt kvinnliga, gav samtalsklimatet i termer av öppenhet och stöd en negativ bedömning. Hur seminarieverksamheten var upplagd tidsmässigt och vilka deltagare den vände sig till varierade i viss mån. Inom psykologi och statsvetenskap var inbjudna gästföreläsare ett mer återkommande inslag än i övriga ämnen. Tabell 4:29 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av... -öppet diskussionsklimat 3,0 3,5 -stöd och uppmuntran 3,0 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,0 3,0 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 3,0 3,5 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,0 3,5 Doktorandkurser Nio av tio doktorander deltog i doktorandkurser, psykologer i något lägre utsträckning. De kvinnliga doktoranderna var mest kritiska till dessa och då framförallt till kursutbudet. Mest kritiska till innehåll och kvalitet var sociologer och statsvetare, nöjdast kulturgeografer. Kursvärderingar förekom i regel efter en del av kurserna, var femte doktorand hade aldrig deltagit i kursvärdering. 45

47 Tabell 4:30 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd.) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... -kursutbud 2,5 3,0 -kursinnehåll 3,0 3,5 -kurskvalitet 3,0 3,5 Framtida yrkeskarriärer Arbetslivsintroduktionen var svag, mycket svag enligt de kvinnliga doktoranderna. Likaså den information om arbetsmarknaden som gavs till nyantagna doktorander, varannan doktorand ansåg informationen dålig eller mycket dålig. Flertalet doktorander ville helst arbeta vidare som forskare vid universitetet, doktorander i psykologi och socialt arbete i något mindre utsträckning än övriga. Intresset för undervisning var något svalare, med undantag för pedagogernas. Forskning inom offentlig sektor och utredningsuppdrag var främst intressant för sociologer och statsvetare. Pedagoger och psykologer var intresserade av utvecklingsarbete och arbetsledande uppgifter. Forskning inom privat sektor lockade främst manliga pedagoger, psykologer och sociologer. Tabell 4:31 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? (Bedömningar överförda till skala 1-5, där 1=inte alls intressant, 5= mycket intressant.) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män Forskning inom universitet/högskola 4,5 4,5 Undervisning inom universitet/högskola 3,5 4,0 Forskning inom privat sektor 3,0 3,5 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högskola) 4,0 3,5 Utredningsuppdrag 4,0 4,0 Utvecklingsarbete 4,0 4,0 Arbetsledande uppgifter 3,0 3,5 Sex av tio doktorander i samhällsvetenskap såg ljust på framtiden när det gällde möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarade intressena. Ungefär var femte bedömde möjligheterna som dåliga eller mycket dåliga. Mest positiva var pedagogerna, de kvinnliga psykologerna och de manliga statsvetarna och det var också bland dessa doktorander som intresset även för andra arbetsplatser än universitetet var som starkast. Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Kvinnliga och manliga doktorander med aktivitetsgrad på över 80% hade en veckoarbetstid på i genomsnitt 45 timmar. Sex av tio hade institutionstjänstgöring, pedagoger och psykologer i något lägre utsträckning. Tjänstgöringens omfattning 46

48 av heltidstjänst varierade kring 20%, sociologer tjänstgjorde i lägst omfattning, pedagoger högst. Av dem som beskrivit institutionstjänstgöringens innehåll hade hälften enbart undervisning, tre av tio kombinerade undervisning med administrativa arbetsuppgifter, ett fåtal hade enbart administrativa uppgifter. Flertalet doktorander var nöjda med omfattningen av sin institutionstjänstgöring, i synnerhet doktoranderna i socialt arbete och psykologi. I sociologi och statsvetenskap menade dock var femte att de tjänstgjorde i för stor omfattning. Varannan doktorand hade gått pedagogisk utbildning för högskolelärare, av dem som undervisade sju av tio. Hälften av dessa har en högskolepedagogisk utbildning på 5 veckor eller längre. En betydande andel (70%) bedömde sin arbetsbelastning (totalt inklusive institutionstjänstgöring) som hög eller mycket hög, framförallt de kvinnliga. Inom ämnet pedagogik har varannan doktorand angett att arbetsbelastningen var mycket hög, de mindre forskarutbildningsämnena i genomsnitt var femte. Tre av tio bedömde sin arbetssituation som mycket stressande och de var i stor utsträckning kvinnor. Högst andel med hög stressnivå fanns i statsvetenskap, psykologi och pedagogik, lägst andel i sociologi. Doktoranderna i samhällsvetenskapliga ämnen upplevde arbetsbelastning och stressnivåer som högre än övriga doktorander vid Lunds universitet. Anledningen till stress var otydliga krav, splittrade arbetsuppgifter, stor tidspress och oro inför framtiden. Förutom samtal med handledare och institutionsledning, var kontakter med sjukvården och sänkt aktivitetsgrad vanliga strategier att hantera stress. Cirka hälften av doktoranderna hade gjort studieuppehåll. Högst andel som gjort uppehåll fanns inom ämnena statsvetenskap, pedagogik och psykologi. Kvinnorna hade främst gjort uppehåll på grund av föräldraledighet. Männen har i regel angett annat arbete inom eller utanför universitetet. I genomsnitt var tionde hade varit sjukskrivna, inom socialt arbete var femte. Vissa doktorandgrupper upplevde högre krav och mer stressande arbetssituation än andra. Av dem som hade barn, vilket ungefär hälften hade, uppgav så många som varannan svårigheter att kombinera forskarutbildning och föräldraskap. Ofta läggs seminarier och möte sent på eftermiddagen så man måste gå mitt i för att hämta barn på dagis och fritids. Jag har svårt att delta i konferenser och kurser som läggs utanför Lund, eftersom jag har svårt att skaffa barnvakt Detta uppfattas nog som jag inte anstränger mig tillräckligt. Eftersom jag är borta mycket pga vård för sjukt barn, räknar man inte med mig. Utländska doktorander hade svårigheter på grund av språket men även i lärares attityder till utländska studenter. I was surprised to be accepted as doctoral student from abroad and the department was not prepared for this. I didn t understand anything during the meetings 47

49 and the courses were in Swedish. The teachers didn t know that they would have a student from abroad and were surprised and irritated. Inflytande och kontroll över arbetet En central arbetsmiljöaspekt är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nya doktorander i formalia och regelverk som styr forskarutbildning och doktorandtjänst samt institutionens verksamhet är, enligt universitetets policydokument, en viktig förutsättning. Doktorandernas bedömningar av den inledande informationen visade att flertalet menade att den var medelmåttig eller dålig. Doktoranderna i statsvetenskap, sociologi och psykologi var mest kritiska. Tabell 4:32 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5, (1=mycket dålig, 5= mycket bra). Samhällsvetenskap: Kvinnor Män Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 3,0 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 3,0 3,0 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 2,5 3,0 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 2,5 2,5 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,0 3,0 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 2,5 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,5 2,5 -arbetsmarknad efter examen 2,0 2,0 En väsentlig del i doktoranders möjligheter till inflytande över sitt arbete är tydlighet och framförhållning, både från handledares och institutionslednings sida, när det gäller vilken arbetsinsats som förväntas. På denna punkt var doktoranderna i regel kritiska. Ämnesmässigt sett fanns inga större skillnader i doktorandernas bedömningar. Tabell 4:33 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. 2,5 3,0 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid 2,5 2,0 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid. 2,5 3,0 Andra viktiga förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är tillgången till fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna var i regel väl tillgodosedda. Mest nöjda med arbetsplats och datorutrustning var statsvetarna, minst nöjda doktorander i socialt arbete. De ekonomiska möjligheterna att skaffa ny litteratur och delta i arrangemang utomlands var begränsade inom samtliga forskarutbildningar. 48

50 Tabell 4:34 Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Samhällsvetenskap: Kvinnor Män -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,5 4,0 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,0 4,0 -materiell/laborativ utrustning 4,0 3,5 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,0 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 2,5 2,5 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 3,0 3,0 Både kvinnliga och manliga doktorander ansåg att de hade goda möjligheter att själv planera sitt arbete. Möjligheterna till planering avsåg dock i första hand arbetstiderna och möjligheterna att arbeta hemifrån. Socialt stöd och status som doktorand För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom inflytande och kontroll, stöd och uppmuntran betydelsefullt. Stödet från handledaren var centralt och i regel uppfattade de manliga doktoranderna att de fick ett stort stöd av sin handledare. Mest kritiska var doktoranderna i pedagogik, socialantropologi och statsvetenskap som också menade att antalet handledningstimmar var otillräckligt. Doktorander i statsvetenskap fick däremot stort stöd från biträdande handledare och doktorandkolleger. Tabell 4:35 Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran. Medelvärde i skala 1-5 (1= inget alls, 5= mycket stort) Samhällsvetenskap: Hur stort stöd och uppmuntran får du från... Kvinnor Män -handledare 3,5 4,0 -biträdande handledare 4,0 4,0 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 3,0 3,0 -doktorandkolleger 3,5 3,5 -institutionsledning 2,5 3,0 -forskare inom annat ämne/fakultet 2,5 3,0 -internationella kontakter 2,0 3,0 En viktig aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen och deras arbetsinsats en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktorandernas erfarenheter och upplevelser? 49

51 Tabell 4:36 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Hur upplever du din status som... Samhällsvetenskap: Kvinnor Män -kollega i forskargruppen 3,0 3,5 -kollega i lärargruppen 3,0 3,0 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 2,5 2,5 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,5 3,0 Hög status som forskare upplevde manliga statsvetare, låg status kvinnliga doktorander i sociologi, psykologi och socialt arbete. De senare upplevde även låg status som lärare. Doktorander i pedagogik avvek från mönstret genom att de i regel uppfattade sin lärarstatus som hög. Som resurser i olika former av utvecklingsarbete var statusen låg, speciellt bland kvinnliga doktorander i sociologi och psykologi. Hälften av doktoranderna vid fakulteten trivdes bra eller mycket bra i forskarutbildningsmiljön. De som trivdes bäst var manliga doktorander i statsvetenskap och socialt arbete, sämst trivdes kvinnliga doktorander i socialt arbete, psykologi och pedagogik. I en öppen fråga formulerade 62 doktorander sin syn på forskarutbildningen. De negativa kommentarerna berörde ensamarbete och isolering, otydliga krav och konkurrens doktorander emellan. Vid fakulteten som helhet var det lika många kvinnor och män som finansierades via fakultetsanslag respektive externa medel. Vid en av institutionerna upplevde dock kvinnliga doktorander en könskodning på så sätt att kvinnliga externfinansierade, med i regel mer empiriskt inriktade avhandlingsämnen, hade lägre status än manliga fakultetsfinansierade. En del kvinnliga doktorander beskrev situationer som de uppfattat som nedlåtande och sexistiska. Genomgående var de kvinnliga doktoranderna mer kritiska till både utbildning och bemötande. Doktoranderna i samhällsvetenskap var överlag mer kritiska till forsknings- och arbetsmiljöer än andra doktorander vid Lunds universitet. Samtidigt betonade flera av dem positiva aspekter som högt i tak, utrymme för många olika inriktningar och perspektiv, eget ansvar och stor frihet. 50

52 4.5 Ekonomihögskolan Vid Ekonomihögskolan (EHL) har 60 doktorander medverkat i undersökningen. Samtliga fakultetens forskarutbildningsämnen fanns representerade. Flertalet var doktorander i företagsekonomi (24), nationalekonomi (13) eller ekonomisk historia (10). De mindre ämnena informatik, statistik och handelsrätt företräddes av sammanlagt tolv doktorander. Sex av tio antogs 2002 eller senare. I flera av ämnena, utom nationalekonomi, fanns även en stor grupp som antagits innan Sex av tio hade en aktivitetsgrad på % den termin undersökningen genomfördes, högst andel med hög aktivitetsgrad fanns bland nationalekonomerna. Doktoranderna hade i regel kommit långt i sin utbildning, hälften hade klarat av mer än 75%. Genomsnittsåldern var 35 år för kvinnor och 38 år för män. Bland företagsekonomer och nationalekonomer var medelåldern något lägre. Som framgår nedan var andelen doktorander med högskoleutbildade föräldrar hög. Mångfaldsfakta om doktoranderna vid Ekonomihögskolan (%) kvinnor/män 30/70 gift eller sambo 70 hemmavarande barn under 18 år 35 förälder med universitetsutbildning 65 varav förälder med lic/dok.examen 10 svenska som modersmål 80 utländsk forskarstuderande 10 Forskarutbildning Av de doktorander som börjat skriva på sin avhandling arbetade varannan med en monografi. Sammanläggningsavhandling var vanligast i ämnet nationalekonomi. Flertalet, sju av tio, arbetade huvudsakligen ensamma. De övriga arbetade självständigt inom ramen för en forskargrupp. Hälften av kvinnorna och sju av tio män var nöjda med det sätt de arbetade på. De som var missnöjda var i regel de som arbetade ensamma. Ett mindre antal har angett att de bedrev sin forskarutbildning inom ramen för en forskarskola. 33 Handledning Åtta av tio doktorander menade att de haft ett stort inflytande över valet av avhandlingsämne. Flertalet hade även haft inflytande över valet av handledare och biträdande handledare, dock i mycket varierande utsträckning. En femtedel menade att de inte haft något inflytande alls. Mest inflytande hade nationalekonomer och företagsekonomer. Flertalet hade tillgång till biträdande handledare (åtta 33 5 manliga doktorander tillhörde en forskarskola. Då dessa var få görs ingen separat redovisning 51

53 av tio kvinnor och sex av tio män). Den biträdande handledaren valdes i regel inom samma institution, med undantag från kvinnliga företagsekonomer och ekonomhistoriker som i betydligt högre utsträckning hade biträdande handledare inom annat ämne eller universitet. De med en högre aktivitetsgrad (80-100%) hade haft handledning i genomsnitt 15 timmar/termin, de med lägre aktivitet 13 timmar. Inom de mindre ämnena fanns de största variationerna, doktorander i statistik angav 55 timmar och i informatik 7 timmar per termin. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:37 Doktorandernas bedömningar av handledningen, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män Hur fungerar handledningen när det gäller... - val av avhandlingsämne 3,5 4,0 - teoretiska frågeställningar 3,5 3,5 - metodfrågor 3,5 4,0 - konstruktiv kritik 4,0 4,0 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom institutionen/avdelningen 3,0 3,5 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 3,0 3,0 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 3,0 3,5 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 2,5 3,0 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 3,0 3,0 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 2,5 2,5 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 2,0 2,5 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 2,0 2.0 Traditionella aspekter som vägledning i teori och metod samt konstruktiv kritik fungerade väl för flertalet doktorander. Mer utåtriktade aktiviteter som uppmuntran till presentation och publicering, tillgång till nätverk och introduktion till arbetslivet fungerade sämre. Doktorander i ekonomisk historia var mindre nöjda med handledningen både när det gällde vägledning i teoretiska frågeställningar, uppmuntran till publicering och presentationer. Nationalekonomerna var mindre nöjda än övriga med introduktionen till arbetslivet inom universitetet. Doktoranderna i informatik bedömde över lag handledningen som något sämre än de övriga. Det fanns också vissa skillnader mellan kvinnliga och manliga doktoranders bedömningar. De kvinnliga ansåg att handledningen fungerade sämre ur aspekter som uppmuntran till presentationer och tillgång till nationella nätverk. Totalt tre av tio hade haft problem med handledningen. Bland dem som huvudsakligen ar- 52

54 betade ensamma och bland de kvinnliga doktoranderna var problemen mer förekommande. Problemen handlade om handledarens bristande tillgänglighet, avsaknad av feedback, uppmuntran och engagemang från handledarens sida. Vissa var kritiska till handledarens kompetens i avhandlingsämnet. Handledaren var upptagen av sig själv och sin forskning. Brydde sig inte om att handleda mig, Ena handledaren läste sällan vad jag skrev. Handledarna gav divergerande besked. Ena handledaren mycket oberäknelig. Doktorander med problem hade vänt sig till prefekten och för en del hade problemen lösts genom handledarbyten. Men det fanns också doktorander vars handledningssituation fortfarande var problematisk. Seminariekulturer Utöver handledningstillfällen deltog hälften av doktoranderna i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal vid sin institution. Ett mindre antal angav att sådan verksamhet inte förekom, dock inte doktorander i ekonomisk historia. Samtalsklimatet i termer av öppenhet gavs en relativt positiv bedömning. I termer av stöd och uppmuntran var bedömningen mer negativ. Mest kritiska till diskussionsklimatet var doktoranderna i nationalekonomi och i de mindre ämnena informatik, statistik och handelsrätt. När det gällde vilka som deltog i seminarierna efterlystes en större uppslutning av de seniora forskarna. Tabell 4:38 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av... -öppet diskussionsklimat 3,0 3,5 -stöd och uppmuntran 2,0 2,5 -regelbundna/schemalagda träffar 1,5 2,5 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 2,0 3,0 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,0 3,0 Doktorandkurser Åtta av tio doktorander deltog i doktorandkurser, nationalekonomer i något lägre utsträckning. Deltagarna gav i regel dessa kurser ett medelmåttigt betyg. Mest nöjda med utbud och innehåll var ekonomhistorikerna. Varannan doktorand angav att kursvärderingar aldrig förekom, var fjärde att de förekom efter en del av kurserna. Detta innebär att endast ett fåtal har haft möjlighet att uttrycka sina synpunkter på kursernas uppläggning och innehåll. 53

55 Tabell 4:39 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna. Medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... -kursutbud 3,0 3,0 -kursinnehåll 3,0 3,0 -kurskvalitet 3,0 3,0 Framtida yrkeskarriärer Introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var ett svagt inslag, likaså den information om arbetsmarknaden efter examen som gavs till nyantagna doktorander. Doktorander i företagsekonomi var mest intresserade av forskning vid universitetet, nationalekonomer av forskning inom privat sektor. Ekonomhistoriker var i hög grad intresserade av arbeten som universitetslärare. Det fanns vissa skillnader mellan kvinnors och mäns framtidsintressen. Kvinnliga doktorander var intresserade av utvecklingsarbete i allmänhet, manliga ville helst arbeta vidare som forskare vid universitet. Tabell 4:40 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män Forskning inom universitet/högskola 4,0 4,0 Undervisning inom universitet/högskola 3,0 3,0 Forskning inom privat sektor 3,5 3,5 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högskola) 3,5 3,0 Utredningsuppdrag 4,0 3,5 Utvecklingsarbete 4,5 3,5 Arbetsledande uppgifter 4,0 3,5 Andra intressanta arbetsuppgifter fanns inom media- och kulturområdet, som egna företagare och arbeten utomlands. Sex av tio såg ljust på framtiden och möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarade intressena. Mest positiva var doktoranderna i informatik, statistik och handelsrätt. Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Doktorander med en aktivitetsgrad på % hade en genomsnittlig arbetstid på 46 timmar i veckan. Fyra av tio hade institutionstjänstgöring i omfattningen 15-20% av heltidstjänst. Dock var variationen stor mellan institutionerna. I nationalekonomi tjänstgjorde åtta av tio, i ekonomisk historia ingen. Manliga doktorander hade i genomsnitt mer institutionstjänstgöring än kvinnliga. Av dem som beskrivit institutionstjänstgöringens innehåll hade flertalet enbart undervisning, ett 54

56 fåtal kombinerade undervisning med administrativa arbetsuppgifter. Flertalet doktorander inom företagsekonomi och nationalekonomi var nöjda med tjänstgöringens omfattning. I ekonomisk historia var flertalet missnöjda med att inte tjänstgöra. Var tredje hade gått pedagogisk utbildning för högskolelärare och hälften av dessa hade en högskolepedagogisk utbildning på 5 veckor eller längre. Sex av tio bedömde sin arbetsbelastning som hög eller mycket hög, framförallt kvinnliga doktorander och doktorander i företagsekonomi och nationalekonomi. Tre av tio bedömde sin arbetssituation som mycket stressande. Stressen berodde i regel på otydliga krav och förväntningar, tidspress och bristande feedback. Forskarutbildningen består utav ensamt arbete varvat med intensiv kritik på det man gjort. Jag saknar den tillfredställelse man får när man känner att man gjort ett bra jobb som kund/arbetsgivare är nöjd med. Känslan av att man gör ett bra jobb är viktig för mig. Tyvärr verkar det ligga lite i utbildningens noter att man får klara sig utan den Förutom samtal med handledare och institutionsledning var kontakter med sjukvården och sänkt aktivitetsgrad vanliga strategier att hantera en stressad situation. Hälften av de kvinnliga doktoranderna och var fjärde manlig hade gjort studieuppehåll. Studieuppehållen berodde för kvinnors del främst på sjukskrivning eller föräldraledighet. De manliga doktoranderna hade främst gjort uppehåll på grund av annan tjänst eller finansieringsproblem. Inflytande och kontroll över arbetet En viktig förutsättning för det kreativa arbetet är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt universitetets policydokument, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visade att introduktionen i regel inte höll måttet, varken i frågor som rör doktorandtjänsten, studiesociala problem eller framtida arbetsmarknad. Ekonomhistorikerna bedömde dock informationen om utbildningens mål och innehåll, institutionens verksamhet och doktorandkåren som betydligt bättre än övriga. 55

57 Tabell 4:41 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... Ekonomihögskolan: Kvinnor Män -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 2,5 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 2,5 2,5 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 2,0 2,5 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 2,0 3,0 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 2,5 2,5 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 1,5 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,0 2,0 -arbetsmarkanden efter examen 1,5 2,0 En annan viktig del i doktoranders möjligheter till inflytande över arbetsprocessen är tydlighet och framförhållning från handledares och institutionens sida, när det gäller krav och arbetsinsats. Doktoranderna, främst de kvinnliga, var i regel kritiska. Resultaten visade inte på några större skillnader ämnen emellan. Tabell 4:42 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5=i hög grad) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. 2,5 3,0 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid. 2,0 3,0 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid. 3,0 2,5 Andra viktiga förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är att doktoranderna blir tillräckligt tillgodosedda när det gäller fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna var i regel väl tillgodosedda. Något sämre var möjligheterna när det gällde litteraturanskaffning och resor framförallt i ämnena informatik, ekonomisk historia och statistik. Tabell 4:43 Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser, medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Hur nöjd är du med din tillgång till... Ekonomihögskolan: Kvinnor Män -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,0 4,0 -datorutrustning och kontorsmaterial 3,5 4,0 -materiell/laborativ utrustning 3,5 3,5 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,0 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 3,0 3,0 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 2,5 3,0 Frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter. Över lag upplevde både kvinnliga och manliga doktorander att de hade relativt goda möjligheter att själva planera sitt arbete. Planeringen gällde då främst arbetstiderna. En av doktoranderna menade att inflytandet över arbetstiderna var viktigt som kompensation för den höga arbetsbelastningen. 56

58 Det går ut över privatlivet. Samtidigt ett stort plus med den fria arbetstiden, när man har barn. Det motverkar i viss mån stress. Socialt stöd och status som doktorand För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, socialt stöd och uppmuntran betydelsefullt. I detta sammanhang var framförallt handledaren en nyckelperson i samtliga ämnen, möjligen med undantag för i informatik där handledarstödet bedömdes som något sämre. Tabell 4:44 Doktorandernas bedömningar av stöd och uppmuntran, medelvärde i skala 1-5 (1= inget alls, 5= mycket stort) Ekonomihögskolan: Kvinnor Män Hur stort stöd och uppmuntran får du från... -handledare 3,5 3,5 -biträdande handledare 4,0 2,5 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 2,5 2,5 -doktorandkolleger 3,0 3,5 -institutionsledning 2,0 2,0 -forskare inom annat ämne/fakultet 2,5 2,5 -internationella kontakter 3,0 2,5 En viktig aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen vid Lunds universitet och en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? Tabell 4:45 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Hur upplever du din status som... Ekonomihögskolan: Kvinnor Män -kollega i forskargruppen 2,5 3,0 -kollega i lärargruppen 2,5 3,0 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 2,0 2,5 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,0 2,0 Doktorander i samtliga ämnen upplevde relativt låg status både som forskare och lärare, i synnerhet de kvinnliga doktoranderna som även beskrev situationer då de bemötts nedlåtande på grund av att de var kvinnor. Både kvinnliga och manliga doktorander upplevde att de hade låg status som resurs i utvecklingsarbeten av olika slag. Ungefär hälften trivdes bra eller mycket bra i den forskarutbildningsmiljö de vistades i. Till de negativa miljöaspekterna hörde ensamhet och isolering, för små forskningsmiljöer, konkurrens och negativa sociala grupperingar. Till de positiva aspekterna hörde framförallt forskningsarbetet i sig, möjligheten att själv planera sin arbetstid och trevliga doktorandkolleger. 57

59 4.6 Medicin Vid Medicinsk fakultet deltog 146 doktorander i enkätundersökningen. Flertalet hade en aktivitetsgrad på %, doktorander med klinisk och vårdvetenskaplig inriktning i regel 50% eller lägre då de kombinerade forskning och klinisk arbete. Drygt hälften hade varit antagna i tre till fyra år. De hade i allmänhet kommit långt i sin utbildning, sju av tio hade klarat av mer än hälften. Lägst genomsnittålder hade doktorander med experimentell inriktning (32 år), högst doktorander med klinisk inriktning (43 år) och kvinnliga doktorander inom vårdvetenskap (48 år). Inom samtliga ämnesinriktningar var ungefär tre av fyra doktorander i undersökningen kvinnor. 34 Doktorandernas sociala och etniska bakgrund skiljde sig något mellan olika inriktningar. Andelen doktorander med forskarutbildade föräldrar var hög bland epidemiologerna. Var tredje doktorand med epidemiologisk och klinisk inriktning hade utländsk bakgrund, varav ungefär hälften var utländska doktorander. Mångfaldsfakta om doktoranderna vid Medicinsk fakultet (%) Inriktning: Epidemiologisk Experimentell Klinisk Vårdvetenskaplig kvinnor/män 75/25 75/25 70/30 85/15 gift eller sambo hemmavarande barn under 18 år förälder med universitetsutbildning varav förälder med lic/dok.examen svenska som modersmål utländsk forskarstuderande Forskarutbildning Sju av tio doktorander arbetade med en sammanläggningsavhandling. Ett fåtal med experimentell och klinisk inriktning skrev en monografi, några hade inte påbörjat avhandlingsarbetet än. Åtta av tio arbetade huvudsakligen inom ramen för forskargrupp. Bland doktorander med klinisk och vårdvetenskaplig inriktning arbetade dock så många som var fjärde huvudsakligen ensamma. Så gott som samtliga som arbetade i forskargrupp var nöjda med arbetsformen. Inom fakulteten hade andelen i forskargrupp ökat över tid, de som antagits senare arbetade i högre utsträckning i grupp. En betydligt lägre andel av dem som arbetade ensamma var nöjda, i genomsnitt 40%. 18 doktorander bedrev sin forskarutbildning i forskarskola Kvinnliga doktorander var, som tidigare konstaterats, överrepresenterade. De utgjorde 63% i populationen men 73% av de svarande. 35 Dessa doktoranders svar redovisas tillsammans med de övriga, då de endast i mindre omfattning skilde sig från övrigas. I de sammanhang deras erfarenheter avvek kommer detta att framgå av redovisningen. 58

60 Handledning Sju av tio doktorander menade att de haft ett stort inflytande över valet av avhandlingsämne. Nästan lika många hade haft ett visst inflytande över valet av handledare och biträdande handledare, dock i mer varierande utsträckning. En femtedel menade att de haft mycket litet inflytande, speciellt doktorander med experimentell eller vårdvetenskaplig inriktning. Åtta av tio hade biträdande handledare, inom epidemiologisk och experimentell inriktning något färre. Den biträdande handledaren kom i regel från samma fakultet och ämne. Bland doktorander med klinisk och vårdvetenskaplig inriktning var det vanligare med biträdande handledare från annat svenskt eller utländskt universitet. Doktorander med en hög aktivitetsgrad (80-100%) fick handledning i genomsnitt 32 timmar/termin, de med lägre aktivitet 19 timmar/termin. I genomsnitt sju av tio ansåg att antalet handledningstimmar var tillräckligt, några fler inom vårdvetenskap (80%) och något färre bland klinikerna (60%). Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:46 Doktorandernas bedömningar av handledningen i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Hur väl fungerar handledningen med avseende på... - val av avhandlingsämne 4,5 4,0 4,5 4,5 - teoretiska frågeställningar 4,5 4,0 4,0 4,0 - metodfrågor 4,5 3,5 3,5 4,0 - konstruktiv kritik 4,5 3,5 4,0 4,0 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom inst/avd 4,5 4,0 4,0 4,5 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 4,5 3,5 4,0 4,0 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 5,0 4,0 4,5 4,5 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,5 3,5 3,5 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 3,5 3,5 3,5 3,0 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 3,5 3,0 3,5 4,0 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 3,5 2,5 2,0 3,0 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 2,5 2,5 3,0 2,5 De mer traditionella delarna av forskarhandledningen som vägledning i teori- och metodfrågor, konstruktiv kritik, uppmuntran till publicering fungerade väl för 59

61 flertalet doktorander. Sämst fungerade introduktionen till arbetslivet, med undantag för epidemiologernas relativt höga bedömning av introduktionen till arbetslivet inom universitet. De utländska doktoranderna menade att handledningen fungerade sämre när det gällde uppmuntran till presentationer av forskningsresultat inom och utanför universitetet samt introduktionen till arbetslivet inom universitet. En del doktorander har beskrivit situationer då de haft problem med handledningen, fyra av tio med epidemiologisk inriktning och tre av tio inom experimentell och klinisk inriktning. Handledningsproblem var vid andra fakulteter vanligare bland kvinnliga doktorander, inom de medicinska forskarutbildningarna hade kvinnliga och manliga doktorander handledningsproblem i ungefär samma utsträckning. De som arbetade ensamma var överrepresenterade. 37 doktorander har beskrivit sin situation i en öppen fråga om handledningen. Problemen handlade ofta om handledarens tillgänglighet. Får inte tid för diskussioner, får ingen feedback på manuskript, ett har legat i 10 månader. Man prioriteras inte allt annat viktigare. En doktorand påpekade olämpligheten i att doktorander finansieras via handledares externa medel, då handledaren i första hand blir chef och utbildningen kommer i andra hand. Andra problem handlade om handledarens bristande kunskaper inom avhandlingsämnet eller som handledare, en del kommentarer rörde handledarens personlighet. Temperamentsfull handledare med dåligt självförtroende som alla numera är rädda för. Han lyssnar inte på våra idéer och byter ideligen inriktning på projekt. Därför går inte arbetet framåt. För en del doktorander hade problemet lösts genom samtal med handledaren, att en biträdande handledare utsetts eller ett handledarbyte. Vissa av de öppna svaren tyder på att problemen hanterats med sådan försiktighet från institutionernas sida, att lång tid förflutit utan att någonting skett. Seminariekulturer Utöver handledningstillfällen deltog åtta av tio doktorander i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal. Klinikerna deltog i lägre utsträckning. Ett mindre grupp angav att sådan verksamhet inte förekom, hälften av dessa var kliniker. Inom samtliga områden gavs diskussionsklimatet i termer av öppenhet och stöd en positiv bedömning av både kvinnliga och manliga doktorander inom samtliga ämnesinriktningar. 60

62 Tabell 4:47 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av -öppet diskussionsklimat 4,0 4,0 4,0 4,0 -stöd och uppmuntran 3,5 3,5 3,5 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,5 3,5 3,5 4,0 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 3,5 3,5 3,0 3,5 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,0 3,5 2,5 3,0 Doktorandkurser Så gott som samtliga deltog i doktorandkurser. Vad gäller utbud, innehåll och kvalitet var doktoranderna med epidemiologisk och vårdvetenskaplig inriktning något mer nöjda än övriga. Kursvärderingar förekom i regel efter varje kurs, inom epidemiologi i något lägre utsträckning. Tabell 4:48 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna. Medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... -kursutbud 3,5 3,0 3,0 4,0 -kursinnehåll 3,5 3,0 3,5 4,0 -kurskvalitet 4,0 3,0 3,5 4,0 Framtida yrkeskarriärer Handledarnas bidrag vad gäller introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var i regel svagt. Likaså den information om arbetsmarknaden efter examen som gavs till nyantagna doktorander. Sju av tio ansåg informationen dålig eller mycket dålig. Flertalet doktorander, både kvinnliga och manliga, var mest intresserade av att arbeta vidare som forskare vid universitetet, med undantag för doktorander med experimentell inriktning som var mest intresserade av forskning inom privat sektor. Doktoranderna i forskarskola var mycket intresserade av både forskning och undervisning vid universitetet, samt av utvecklingsarbete. De utländska doktoranderna var intresserade av forskning både inom universitet och inom offentlig sektor som helhet. 61

63 Tabell 4:49 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant.) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Forskning inom universitet/högskola 4,5 3,5 4,0 4,5 Undervisning inom universitet/högskola 3,5 2,5 3,5 4,0 Forskning inom privat sektor 3,0 4,0 2,5 2,5 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högsk) 3,0 3,0 3,0 4,5 Utredningsuppdrag 3,5 3,0 3,5 3,0 Utvecklingsarbete 3,0 3,5 4,0 4,5 Arbetsledande uppgifter 3,0 4,0 3,5 3,0 Fem av tio doktorander såg ljust på framtiden när det gällde möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarade intressena, två av tio bedömde möjligheterna som dåliga eller mycket dåliga. Mest positiva var doktoranderna inom vårdvetenskap och klinikerna, av vilka flera kommer att fortsätta som kliniskt verksamma. Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats och krav Arbetstiden för både kvinnliga och manliga doktorander låg i regel över 40 timmar i veckan. Heltidsdoktorander med experimentell inriktning har angett 49, vårdvetenskap 47, halvtidsregistrerade kliniker 23 timmar/vecka. Institutionstjänstgöring förekom i mindre utsträckning än inom andra fakulteter, möjligen beroende på det stora antal som kombinerar forskning med klinisk tjänst. I genomsnitt var femte doktorand hade institutionstjänstgöring. Inom vårdvetenskap var institutionstjänstgöring betydligt vanligare, där undervisade varannan doktorand. Tjänstgöringen bestod oftast av undervisning, ibland i kombination med administrativa uppgifter. Flertalet var nöjda med tjänstgöringens omfattning. Dock menade var femte doktorand med epidemiologisk, experimentell och klinisk inriktning att institutionstjänstgöringen hade för liten omfattning när den motsvarade 10% eller mindre av heltidstjänst. Inom vårdvetenskap, där en betydligt större andel undervisade, hade sex av tio en pedagogisk utbildning för högskolelärare, hälften av dem hade en utbildning som motsvarade 5 veckor eller längre. Inom övriga inriktningar hade var femte högskolepedagogisk utbildning, kliniker dock i lägre omfattning. Sju av tio, inom samtliga ämnesinriktningar, uppfattade att de hade en hög eller mycket hög arbetsbelastning, ofta på grund av att de upplevde sitt arbete som splittrat på flera olika uppgifter. Andra skäl var den svåra balansen mellan kliniskt arbete och forskning. Hinna bli färdig med en bra avhandling, samtidigt som jag vill hinna lära mig så många metoder som möjligt, samt lära sig grunderna i undervisning. Handledaren vill samtidigt att jag ska fungera som super lab.ass. 62

64 Två av tio upplevde den höga arbetsbelastningen som mycket stressande, doktorander med experimentell inriktning i något högre omfattning. Anledningen till stress var ofta en kombination av höga prestationskrav, svagt stöd, orimliga deadlines, trycket att publicera sina resultat inom fyra år. I en följdfråga besvarade doktoranderna hur de hanterade stressen. Förutom samtal med handledare eller institutionsledning, var kontakter med sjukvården och sänkt aktivitetsgrad vanliga strategier. 25% av kvinnorna, men endast 10% av männen hade gjort studieuppehåll en termin eller längre. Uppehåll var vanligare bland doktorander med epidemiologisk och klinisk inriktning. En del kliniker har angett sjukskrivning som anledning till studieuppehåll. Både kvinnliga och manliga doktorander hade gjort uppehåll främst för föräldraledighet. Varannan småbarnsförälder, i synnerhet de kvinnliga, hade upplevt svårigheter att kombinera kraven i forskarstudierna med föräldrarollen. En periodvis stor arbetsbörda gav litet utrymme åt familjelivet. Enkätsvaren gav exempel på bristande förståelse i samband med graviditet och föräldraledighet. Har fått pikar av handledaren upprepade gånger angående min graviditet... Det är inte illa menat, utan mer som skämt, men jag tar illa vid mig eftersom det har hänt upprepade gånger. Utländska doktorander beskrev speciella svårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska, men också på grund av att de upplevt dåligt bemötande på grund av sin bakgrund. När det gällde bemötande utifrån etnisk bakgrund hade klinikerna mer negativa erfarenheter än de övriga. Almost all the documents in the faculty and some information is only given in Swedish which makes things harder. Very bad treatment, very stressful working atmosphere, discrimination. Inflytande och kontroll över arbetet En viktig förutsättning för det kreativa arbetet är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt universitetets policydokument, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visade att introduktionen med få undantag var medelmåttig eller svag, framförallt i frågor som rör doktorandtjänst, studiesociala problem och framtida arbetsmarknad. 63

65 Tabell 4:50 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 4,0 3,5 3,5 3,0 -institutionens verksamhet 4,0 3,5 3,0 3,0 -institutionens förväntningar på dig som doktorand 3,5 3,0 3,0 3,0 -ev institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 3,5 2,5 3,0 3,0 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,5 2,5 2,5 3,0 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 3,0 2,5 2,5 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 3,0 2,5 2,5 2,5 -arbetsmarknad efter examen 2,5 2,0 2,0 2,5 En väsentlig del i doktoranders möjligheter till inflytande över arbetsprocessen är tydlighet och framförhållning från handledares och institutionens sida, när det gäller krav och arbetsinsats. Mest nöjda var doktorander med epidemiologisk och vårdvetenskaplig inriktning. Tabell 4:51 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. 4,0 3,0 3,5 4,0 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid. 3,5 3,0 3,0 3,5 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid. 3,5 3,5 3,5 3,5 Andra viktiga förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är doktorandernas tillgång till fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna var i regel väl tillgodosedda, något sämre var möjligheterna när det gällde litteraturanskaffning och resor. Tabell 4:52 doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Hur nöjd är du med din tillgång till... -arbetsplats på institutionen/avdelningen 3,5 4,5 4,0 4,5 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,0 4,5 4,0 4,5 -materiell/laborativ utrustning 4,0 4,5 4,0 5,0 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,0 3,5 4,0 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 3,5 3,5 3,0 3,0 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 3,5 3,5 3,5 3,0 64

66 Utfallet på de olika frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter, men över lag uppfattade både kvinnliga och manliga doktorander att de hade goda eller mycket goda möjligheter att själva planera sitt arbete. Resultaten i övrigt tyder dock på att möjligheterna till planering avsåg i första hand arbetstider, inte arbetets innehåll. Socialt stöd och status som doktorand För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, stöd och uppmuntran betydelsefullt. I detta sammanhang var framförallt handledaren en nyckelperson, för doktorander med experimentell och vårdvetenskaplig inriktning även doktorandkollegerna. Doktoranderna i forskarskola fick även ett stort stöd från biträdande handledare. Tabell 4:53 Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Hur stort stöd och uppmuntran får du från... -handledare 4,0 4,0 4,0 4,5 -biträdande handledare 3,5 3,0 3,5 4,5 -forskare och lärare på inst/avdeln 3,0 3,0 3,0 3,5 -doktorandkolleger 3,5 4,0 3,0 4,0 -institutionsledning 2,0 1,5 2,0 2,0 -forskare inom annat ämne/fakultet 2,0 2,0 2,5 2,0 -internationella kontakter 2,0 2,0 2,0 2,5 En viktig aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen och deras undervisningsinsats en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? Tabell 4:54 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Inriktning: Epidemio- Experi- Klinisk Vårdvetenlogisk mentell skaplig Hur upplever du din status som... -kollega i forskargruppen 4,5 3,5 3,5 3,5 -kollega i lärargruppen 2,5 2,5 3,0 3,0 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 3,0 3,0 3,0 3,0 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,5 2,0 2,5 2,5 Doktorander med epidemilogisk inriktning upplevde hög status som forskare, betydligt högre än övriga. Doktorander med låg status påpekade att de kunde uppleva sig som arbetskraft åt de seniora forskarna. Doktoranders status som lärare var 65

67 lägre, även deras status som resurs i utvecklingen av forskningsprojekt, kurser och utbildningar. De utländska doktoranderna uppfattade sin status i likhet med de övriga. Två av tre doktorander vid fakulteten trivdes dock bra eller mycket bra i den forskarutbildningsmiljö de vistas i. Det var en hög andel i jämförelse med övriga fakulteter. De utländska doktoranderna trivdes i lika hög utsträckning som övriga, trots problem med språket och att de i högre utsträckning finansierade sin forskarutbildning med stipendier. Doktorander med epidemiologisk och vårdvetenskaplig inriktning trivdes bäst. De var också över lag mer nöjda med handledningen, doktorandkurserna och upplevde kraven på avhandlingsarbetet och institutionstjänstgöringen som tydligare. Till de negativa aspekterna hörde en orolig väntan på analysresultat, konkurrens doktorander emellan, tryck på publicering i de mest välrenommerade tidskrifterna och en oviss framtid. Positiva aspekter på tillvaron som doktorand var det spännande och självständiga arbetet, möjligheterna att själv planera arbetstiderna, intressanta och stimulerande samtal i forskargruppen. 66

68 4.7 Humaniora och Teologi Inom Humaniora och Teologi har 148 doktorander medverkat i undersökningen. De representerade historisk-filosofiska ämnen, språk- och litteraturvetenskap, teologi och religionsvetenskap. Hälften hade antagits år 2002 eller senare. Det var emellertid en spridning på över trettio år mellan tidigast och senast antagen. Flertalet hade en aktivitetsgrad på % den termin undersökningen genomfördes. De hade i regel kommit långt i sin utbildning, fyra av fem doktorander hade klarat av mer än hälften. Genomsnittsåldern för de kvinnliga doktoranderna var 43 år och de manliga 39 år. Doktorandernas sociala och etniska bakgrund skiljde sig något mellan olika ämnesområden. Inom språk- och litteraturvetenskap fanns den högsta andelen med högskoleutbildade föräldrar och föräldrar med forskarutbildning. Mångfaldsfakta om doktoranderna inom HT (%) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap kvinnor/män 55/45 65/35 45/55 gift eller sambo hemmavarande barn under 18 år förälder med universitetsutbildning varav förälder med lic/dok.examen svenska som modersmål utländsk forskarstuderande Forskarutbildning Av de doktorander som börjat skriva på sin avhandling arbetade nio av tio med en monografi. De arbetade huvudsakligen ensamma, endast ett fåtal ingick i forskargrupp. En betydligt lägre andel kvinnor än män var nöjda med att arbeta ensamma (65 respektive 80%). 23 doktorander bedrev sin utbildning i forskarskola. 36 Även i forskarskola arbetade flertalet doktorander ensamma, men de var i större utsträckning än övriga nöjda med arbetsformen. Handledning Nio av tio doktorander menade att de haft ett stort inflytande över valet av avhandlingsämne. Hälften hade även haft inflytande över valet av handledare och biträdande handledare, dock i mycket varierande utsträckning. En fjärdedel menade att de inte haft något inflytande alls, främst doktoranderna i teologi och religionsvetenskap. Sex av tio hade biträdande handledare, manliga doktorander i nå- 36 Doktoranderna tillfrågades inte vilken forskarskola de var knutna till, men flertalet var doktorander i historia och bedrev sina studier vid den nationella forskarskolan i historia. 67

69 got större utsträckning än kvinnliga. Den biträdande handledaren kom i regel inom samma fakultet och ämne, var tredje hade biträdande handledare vid något annat svenskt universitet. Ett fåtal hade bihandledare vid utländskt universitet, varav flertalet var doktorander inom historisk-filosofiska området. Antalet handledningstimmar per termin i genomsnitt var lika för kvinnliga och manliga doktorander. De med en högre aktivitetsgrad (80-100%) hade handledning i genomsnitt 16 timmar/termin, de med lägre aktivitet 14 timmar/termin. Flera ansåg att antalet handledningstimmar var för lågt, speciellt inom de teologiska utbildningarna vars handledningstimmar låg under genomsnittet. Kvinnliga doktorander ansåg i högre grad än de manliga att handledningen inte var tillräcklig. Doktoranderna har bedömt hur väl handledningen fungerar utifrån olika aspekter och förväntningar som kommer till uttryck i universitetets policydokument och i de inledande doktorandintervjuerna. Resultatet av bedömningar framgår av tabellen nedan. Tabell 4:55 Doktorandernas bedömningar av handledningen, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dåligt, 5= mycket bra) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Hur väl fungerar handledningen när det gäller... - val av avhandlingsämne 4,0 4,0 4,0 - teoretiska frågeställningar 4,0 3,5 3,5 - metodfrågor 3,5 3,5 3,5 - konstruktiv kritik 4,0 4,0 3,5 - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier eller konferenser inom inst/avdeln 4,0 4,0 4,0 - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang 3,5 3,0 3,0 - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang 3,0 3,0 3,0 - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet 3,0 3,0 3,0 - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet 3,0 3,0 3,5 - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet 3,0 2,5 3,0 - introduktion till arbetslivet inom universitetet 2,5 2,0 2,0 - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 2,0 1,5 2,0 De delar av handledningen som fungerade väl var de mer traditionella aspekterna som avgränsning av ämne, vägledning i teori- och metodfrågor, uppmuntran till presentationer. Mer utåtriktade aktiviteter som uppmuntran till publicering, tillgång till nätverk och introduktion till arbetslivet fungerade sämre. Doktoranderna 68

70 i forskarskola bedömde tillgången till nationella nätverk som bättre än övriga. De kvinnliga doktoranderna var i regel mer kritiska. Ur samtliga aspekter motsvarade handledningen i betydligt lägre utsträckning de kvinnliga doktorandernas förväntningar. Fyra av tio kvinnliga doktorander, inom de teologiska utbildningarna även en relativt hög andel manliga, angav att de hade eller hade haft problem med handledningen. 45 doktoranderna beskrev sina problem och hur de hanterat situationen. För en stor grupp handlade problemen om handledarens bristande tillgänglighet. Handledaren hade på grund av för stor arbetsbörda, ointresse eller sjukdom, inte ägnat doktorandens arbete tillräcklig uppmärksamhet. Min handledare är ej intresserad av min avhandling. Han ser som sin enda uppgift att tala om för mig att tiden är knapp och att jag därför måste stressa på. Andra problem var bristande feedback, otydliga eller för höga krav. För en del hade problemen lösts genom byte av handledare eller biträdande handledare. Mer än hälften angav att situationen var oförändrad, trots att de tagit kontakt med prefekt eller studierektor. I de öppna kommentarerna kritiserades institutionsledningens agerande och förmåga att hitta en snabb och smidig lösning när kommunikationen mellan doktorand och handledare inte fungerade. Seminariekulturer Utöver handledningstillfällen deltog nio av tio doktorander i seminarier eller andra former av regelbundna vetenskapliga samtal vid sin institution eller avdelning. Ett fåtal angav att seminarier inte förekom. Seminarierna gavs överlag ett positivt omdöme. En högre andel kvinnor än män gav samtalsklimatet i termer av öppenhet en negativ bedömning och efterlyste mer konstruktiva och stödjande seminarier. Tabell 4:56 Doktorandernas bedömningar av institutionens eller avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap I vilken utsträckning utmärks institutionens/ avdelningens vetenskapliga samtal av... -öppet diskussionsklimat 3,5 3,5 3,5 -stöd och uppmuntran 3,0 3,5 3,5 -regelbundna/schemalagda träffar 3,5 3,5 4,0 -deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) 4,0 3,5 3,5 -medverkan av inbjudna gästföreläsare 3,5 3,0 3,5 Doktorandkurser Sju av tio doktorander deltog i doktorandkurser, men deltagandet varierade mellan olika ämnesområden. I teologi och religionsvetenskap deltog endast fyra av tio. Doktoranderna i forskarskola var mer nöjda med kursutbudet än övriga. De 69

71 kvinnliga doktoranderna var dock mer kritiska än de manliga. Fyra av tio angav att kursvärderingar förekom efter en del kurser, lika många angav att de aldrig förekom. Framförallt inom teologiska och religionsvetenskapliga ämnen var kursvärdering en ovanlig företeelse. Detta innebär att endast ett fåtal doktorander har haft möjlighet att uttrycka synpunkter på kurserna. Tabell 4:57 Doktorandernas bedömningar av doktorandkurserna. Medelvärde i skala 1-5 (1=mycket missnöjd, 5= mycket nöjd) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap I förhållande till ditt avhandlingsämne, hur nöjd är du med... - kursutbud 3,0 3,0 2,5 - kursinnehåll 3,5 3,0 3,5 - kurskvalitet 3,5 3,5 4,0 Framtida yrkeskarriärer Handledarnas bidrag till introduktion till arbetslivet inom och utanför universitetet var ofta svagt, mycket svagt enligt de kvinnliga doktorandernas bedömningar. Likaså den information om arbetsmarknaden efter examen som gavs till nyantagna doktorander. Sju av tio ansåg att informationen var dålig eller mycket dålig. Flertalet doktorander, både kvinnliga och manliga, ville helst arbeta vidare som forskare eller lärare vid universitetet. Doktoranderna i forskarskola var även mycket intresserade av utrednings- och utvecklingsarbete. Tabell 4:58 Vad skulle du helst arbeta med efter examen? Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls intressant, 5= mycket intressant) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Forskning inom universitet/högskola 4,5 4,5 4,0 Undervisning inom universitet/högskola 4,0 4,5 4,0 Forskning inom privat sektor 3,5 2,5 2,5 Forskning inom offentlig sektor (exkl. univ/högsk) 4,0 3,5 3,0 Utredningsuppdrag 4,0 3,5 3,5 Utvecklingsarbete 3,5 3,5 4,0 Arbetsledande uppgifter 3,5 3,0 3,5 Intressanta arbeten fanns även inom kultursektorn, på tidskriftsredaktioner och förlag, i skolan och ideella organisationer. Endast tre av tio såg ljust på framtiden när det gällde möjligheterna att efter examen få ett arbete som motsvarar intressena, lika stor andel bedömde möjligheterna som dåliga eller mycket dåliga. Mest positiva var doktoranderna i historisk-filosofiska ämnen och manliga doktorander i teologi och religionsvetenskap. Arbetssituationen efter disputation var en stor stressfaktor, enligt flera av doktoranderna. 70

72 Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Doktorander i historisk-filosofiska ämnen samt språk- och litteraturvetenskap med en aktivitetsgrad på 100% arbetade i genomsnitt 44 timmar i veckan, i teologi och religionsvetenskap 34 timmar. Institutionstjänstgöring förekom i betydligt mindre utsträckning än inom andra fakulteter. Var tredje doktorand tjänstgjorde, men könsskillnaderna var stora. Endast var femte kvinnlig doktorand hade institutionstjänstgöring. Av de manliga doktoranderna inom historisk- filosofiska ämnen samt språk- och litteraturvetenskap tjänstgjorde varannan, inom teologi och religionsvetenskap var femte. Institutionstjänstgöringen bestod oftast av undervisning, ibland i kombination med administrativa uppgifter. Många doktorander, framförallt kvinnliga, menade att institutionstjänstgöringen hade för liten omfattning. Fyra av tio hade gått pedagogisk utbildning för högskolelärare. Flertalet av dem hade en högskolepedagogisk utbildning på 2 veckor eller längre. Trots att endast var tredje doktorand hade institutionstjänstgöring, uppfattade sju av tio att de hade en hög eller mycket hög arbetsbelastning, inom teologi och religionsvetenskap dock något färre. Tre av tio bedömde sin arbetssituation som mycket stressande. Ensamarbete och för stort eget ansvar ledde till tvivel på den egna förmågan. Andra stressfaktorer var kombinationen hel- eller deltidsarbete och forskning, pressen på att blir klar innan finansieringen upphörde och ovissa framtidsutsikter. Lider dock fortfarande av arbetets ensliga karaktär. Har börjat vänja mig nu, men det var plågsamt till en början att vara sin egen kollega. Det är en svår uppgift att vara kreativ helt på egen hand, för att inte tala om disciplinerad. Tiden räcker inte till för att leva upp till kraven för en monografi av kvalitet. Arbetsmarknaden för doktorer är dålig. Av dem som var förälder upplevde varannan svårighet att kombinera forskarutbildning och föräldraskap, i synnerhet de kvinnliga doktoranderna. Liten förståelse för ens familjesituation bland kolleger som tycker att man är besvärlig för att man inte kan ställa upp och arbeta utanför normal arbets- och dagistid. Ledningen har däremot förståelse. Doktoranderna hanterade sin stressituation på olika sätt. Kontakter med sjukvården, sjukskrivning och sänkt aktivitetsgrad, var utöver samtal med handledare och institutionsledning, de vanligaste strategierna. Fyra av tio doktorander hade gjort studieuppehåll. Kvinnorna hade främst gjort uppehåll på grund av föräldraledighet. Männen angav andra anledningar som förvärvsarbete, brist på forskningsmedel eller sjukskrivning. Jag vill göra barometermakarna uppmärksamma på att många anser att kraven på doktorandernas arbete inte står i proportion till den tid de har på sig att 71

73 bli färdiga. Detta skapar förstås stress. Vissa går ner i tjänst för att ändå jobba full tid. För att hinna. Detta är givetvis inte rätt och riktigt. Inflytande och kontroll över arbetet En viktig förutsättning för det självständiga och kreativa arbetet är möjligheterna till eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen. Introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk är, enligt universitetets policydokument, en viktig och nödvändig del i en god arbetsmiljö. Doktoranderna bedömde olika aspekter av den inledande informationen. Resultaten visade att introduktionen bedömdes som medelmåttig eller svag, framförallt i frågor som rör institutionens verksamhet och förväntningar, doktorandtjänsten, studiesociala problem och framtida arbetsmarknad. Tabell 4:59 Informationen till nyantagna doktorander, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket dålig, 5= mycket bra) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser... -forskarutbildningens allmänna mål och innehåll 3,0 3,0 3,0 -institutionens/avdelningens verksamhet 3,0 3,0 3,0 -institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand 2,5 2,5 3,0 -eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll 3,0 2,5 2,5 -vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst 3,0 2,5 3,0 -vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem 2,5 2,0 2,5 -vilket stöd du kan få av doktorandkåren 2,5 2,0 2,5 -arbetsmarknad efter examen 2,0 2,0 2,0 En annan central del i doktoranders möjligheter till inflytande över arbetsprocessen är tydlighet och framförhållning från handledares och institutionens sida, när det gäller krav och arbetsinsats. Doktorandernas bedömningar visade på brister i dessa avseenden. Tabell 4:60 Doktorandernas bedömningar av möjligheterna till tidsplanering. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade 3,0 3,0 3,5 Institutionstjänstgöringen planeras i god tid 2,5 2,5 2,5 Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid 2,5 3,0 3,0 72

74 Andra förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är att doktoranderna blir tillräckligt tillgodosedda när det gäller fasta och rörliga resurser. De fasta resurserna var i regel väl tillgodosedda. Något sämre var möjligheterna när det gällde litteraturanskaffning och resor, dock var doktoranderna i forskarskola nöjda även med dessa. Tabell 4:61 Doktorandernas bedömningar av fasta och rörliga resurser. Medelvärde i skala 1-5 (1=inte alls, 5= i hög grad) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Hur nöjd är du med din tillgång till... -arbetsplats på institutionen/avdelningen 4,0 4,5 3,5 -datorutrustning och kontorsmaterial 4,0 4,0 3,5 -materiell/laborativ utrustning 3,5 3,5 3,0 -tjänster vid Lunds universitets bibliotek 4,0 4,5 4,0 -ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur 3,0 3,0 2,5 -ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor 3,0 3,0 2,5 Utfallet på de olika frågorna om möjligheter till inflytande och kontroll visade på blandade erfarenheter. Dock ansåg både kvinnliga och manliga doktorander att de hade goda möjligheter att själv planera sin arbetstid. Möjligheterna till inflytande över arbetstiderna angavs som en av de stora fördelarna med att vara doktorand. Socialt stöd och status som doktorand För att motverka stress i en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll, socialt stöd och uppmuntran betydelsefullt. I detta sammanhang var framförallt handledaren en nyckelperson, men även doktorandkollegerna. Doktoranderna i forskarskola bedömde det stöd de fått som större än övriga doktorander, framförallt stödet från biträdande handledare. Tabell 4:62 Doktoranders bedömningar av stöd och uppmuntran, medelvärden i skala 1-5 (1=inget alls, 5= mycket stort) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Hur stort stöd och uppmuntran får du från... -handledare 4,0 4,0 3,5 -biträdande handledare 3,5 3,5 3,5 -forskare och lärare på institutionen/avdelningen 3,0 3,0 3,0 -doktorandkolleger 3,5 4,0 3,5 -institutionsledning 2,5 2,5 2,5 -forskare inom annat ämne/fakultet 3,0 2,5 3,0 -internationella kontakter 2,5 2,0 3,0 73

75 En viktig aspekt av doktoranders psykosociala arbetsmiljö är upplevelserna av status. Enligt universitetets policydokument är doktoranders arbete en väsentlig del av forskningen vid Lunds universitet och en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Hur avspeglas detta synsätt i doktoranders egna erfarenheter och upplevelser? Tabell 4:63 Doktoranders upplevelser av egen status, medelvärde i skala 1-5 (1=mycket låg, 5= mycket hög) Doktoranderna inom: Historisk-filo- Språk- och Teologi och relisofiska ämnen litt.vetenskap gionsvetenskap Hur upplever du din status som... -kollega i forskargruppen 3,0 3,0 3,5 -kollega i lärargruppen 3,0 2,5 2,5 -resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt 2,5 2,0 2,5 -resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar 2,5 2,0 2,0 Doktorander inom samtliga ämnesområden upplevde en medelhög status som forskare. Deras status som lärare och resurser i utvecklingssammanhang var lägre. Doktoranderna i forskarskola däremot bedömde sin status framförallt som lärare och resurser i utvecklingssammanhang som betydligt högre. De trivdes också i regel mycket bra i den forskarutbildningsmiljö de vistades i. Ungefär hälften av doktoranderna i humaniora och teologi angav att de trivdes bra eller mycket bra i forskarutbildningsmiljön. Kvinnliga doktorander trivdes i mindre utsträckning än manliga. De negativa miljöaspekter som togs upp i de öppna frågorna handlade om ensamhet och isolering, bristande sammanhållning och svalt intresse för andras arbete, negativt psykosocialt arbetsklimat på grund av nedskärningar i grundutbildning och forskarutbildning, små och krympande forskningsmiljöer. Arbetsmiljön beskrevs av vissa som patriarkalisk, hierarkisk och i avsaknad av framtidsvisioner. Till de positiva miljöaspekterna hörde ett intressant avhandlingsämne, sammanhållning doktorander emellan, friheten att själv forma sin arbetsdag och sitt arbete. Kreativa forskningsmiljöer med ett öppet och prestigelöst samtalsklimat värderades högt av doktoranderna. 74

76 4.8 Sammanfattning Forskarutbildning Handledning Centrala inslag i handledningen, som stöd vid val av avhandlingsämne, teoretisk och metodologisk vägledning, konstruktiv kritik samt uppmuntran till seminariepresentationer fungerade i regel väl vid samtliga fakulteter. Antalet handledningstimmar och arbetsformer varierade dock. Doktorander i naturvetenskap och medicin uppskattade handledningstiden till i genomsnitt cirka 35 timmar per termin, doktorander i teknik 25 timmar, doktorander i juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, humaniora och teologi endast 15 timmar eller färre. De som huvudsakligen arbetade i forskargrupp var i större utsträckning än de som arbetade ensamma nöjda med utbildningen. När det gällde inslag som vidgar handledningen till inskolning i vetenskapsområdet mer generellt var skillnaderna fakulteter emellan markanta. Inom vetenskapsområden som teknik, naturvetenskap och medicin, områden där sammanläggningsavhandlingar av tradition är vanligare än monografier och vetenskaplig kommunikation i stor utsträckning sker i artikelform, uppmuntrade handledarna i högre grad till internationell publicering. Inom samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora samt inom naturvetenskap uppmuntrades doktoranderna i mindre utsträckning än övriga att presentera sin forskning för åhörare utanför universitetet. Doktorander i samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora var mindre nöjda med hur handledningen fungerade när det gällde tillgången till nationella och internationella nätverk inom ämnesområdet. Ett inslag som fungerade mindre väl, enligt i stort sett samtliga doktorander, var introduktionen till arbetslivet inom och utanför universitetet. Seminariekulturer Enligt Lunds universitets policydokument ska seminarieverksamheten utgöra en väsentlig del av forskarutbildningen. Resultaten visade att i genomsnitt åtta av tio doktorander deltog i seminarier. Två av tre var nöjda med handledningen när det gällde uppmuntran att presentera avhandlingsarbetet på seminarier. Inom flera forskarutbildningar var seminariepresentationer obligatoriska. Graden av öppenhet i det vetenskapliga samtalet och tankeutbytet samt hur seminarierna fungerade som stöd och uppmuntran gavs relativt goda omdömen av doktoranderna inom teknik, naturvetenskap och medicin, inom samhällsvetenskap och humaniora något mer medelmåttiga. Minst nöjda med seminarieverksamheten var doktoranderna i ekonomi. 75

77 Doktorandkurser I genomsnitt åtta av tio doktorander hade deltagit i doktorandkurser. Utbudet av kurser fick dock viss kritik. Doktoranderna var även måttligt nöjda med kursernas innehåll och kvalitet, med vissa undantag inom t.ex. medicin och teologi där kurserna uppskattades i större utsträckning. I framförallt ekonomi, humaniora och teologi var kursvärderingar sällan förekommande. Detta betyder att ett flertal doktorander, i strid med högskoleförordningen, inte getts möjlighet att uttrycka sina synpunkter på kursernas uppläggning och innehåll. Framtida yrkeskarriärer Intresset för att efter avslutad forskarutbildning arbeta som forskare inom universitet och högskolor var stort bland flertalet doktorander. Doktoranderna inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen uttryckte emellertid ett större intresse för forskning inom privat sektor. Intresset för forskning inom offentlig sektor, exklusive universitet och högskolor, var störst bland doktorander inom samhällsvetenskap och medicin. Rollen som universitetslärare lockade främst doktorander i juridik, samhällsvetenskap, humaniora och teologi. Utvecklingsarbete och arbetsledande uppgifter lockade doktorander inom flera ämnesområden, utredningsuppdrag i synnerhet doktorander i juridik och samhällsvetenskap. Hur doktoranderna bedömde sina möjligheter att efter examen få ett arbete som motsvarade intressena varierade mellan fakulteterna. Mest positiva var doktorander i teknik, samhällsvetenskap och ekonomi, minst positiva var doktoranderna i humaniora och teologi. Arbetssituation och institutionsmiljö Arbetsinsats Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) arbetade i genomsnitt 45 timmar i veckan. Inom teknik, naturvetenskap och juridik hade flertalet institutionstjänstgöring. Inom samhällsvetenskap, ekonomi och medicin tjänstgjorde ungefär varannan, vilket för medicinarnas del förklarades av den höga andelen halvtidsregistrerade kliniskt verksammma. Inom humaniora och teologi var institutionstjänstgöringen minst förekommande, endast två av tio tjänstgjorde. Doktoranderna var i allmänhet nöjda med institutionstjänstgörings omfattning. Inom humaniora och teologi var emellertid fyra av tio missnöjda med bristen på institutionstjänstgöring och undervisningsmöjligheter. Sju av tio vid samtliga fakulteter ansåg att arbetsbelastningen var hög eller mycket hög. Var femte doktorand upplevde sin arbetssituation som mycket stressande, dock något större andelar inom samhällsvetenskap, ekonomi, humaniora och teologi. Stressens orsaker var otydliga krav, tidspress, konkurrens, kombinationen halvtidsarbete och forskarstudier, oro inför framtiden. Framförallt kvinnliga doktorander och doktorander vars vardag i huvudsak bestod av ensamarbete uppfattade sin arbetssituation som mycket stressande. 76

78 Inflytande och kontroll över arbetet Möjligheterna till planering och framförhållning är viktiga frågor framförallt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Betydelsen av introduktionen av nyantagna doktorander i institutionens verksamhet, formalia och regelverk, betonas i Lunds universitets policydokument. Resultaten visade att den introduktion doktoranderna fått som nyantagna över lag bedömdes som medelmåttig eller dålig, bortsett från vissa variationer inom enskilda fakulteter. Den information som fungerat sämst rörde doktorandtjänstens innehåll, viket stöd doktorandkåren kan erbjuda och vart man kan vända sig med studiesociala problem och konflikter. Informationen om arbetsmarknaden efter examen bedömdes också som dålig. Viktiga faktorer när det gällde doktoranders möjligheter till tidsplanering var att kraven på avhandlingen var tydligt formulerade, att institutionstjänstgöringen kunde planeras i god tid och att doktoranden hade tillgång till terminsschema för doktorandkurser. Dessa aspekter bedömde doktoranderna som medelmåttiga eller dåliga, möjligen med undantag från doktorander i framförallt juridik och medicin som var något mer nöjda i dessa avseenden. Andra viktiga förutsättningar för inflytande och kontroll i arbetet är tillgången till fasta och rörliga resurser. Fasta resurser som arbetsplats, dator och materiell utrustning bedömdes i regel som mycket goda, dock var teologerna inte lika nöjda. Tillgången till tjänster vid Lunds universitets bibliotek bedömdes som goda. När det gällde ekonomiska resurser som möjligheter till nyanskaffning av litteratur och deltagande i konferenser och forskningsresor var tillfredsställelsen mindre framförallt bland samhällsvetare, ekonomer, humanister och teologer. Trots de medelmåttiga omdömena om de frågor som rörde förutsättningarna för inflytande och kontroll, ansåg flertalet doktorander vid samtliga fakulteter att de hade goda eller mycket goda möjligheter att själva planera sin arbetstid. När det gällde planeringen av arbetets innehåll tyder resultaten snarare på vissa begränsningar beroende på t.ex. otydliga krav, tidspress och ojämn arbetsbörda. Socialt stöd och status I en arbetssituation som utmärks av hög arbetsbelastning och höga prestationskrav är, förutom möjligheterna till inflytande och kontroll över arbetsprocessen, stöd och erkännande viktigt för att motverka stress. I detta avseende spelade huvudhandledaren en central roll. Även stödet från doktorandkollegerna var betydelsefullt. Doktorandernas tillgång till biträdande handledare varierade fakulteter emellan. Biträdande handledare hade en stödjande funktion framförallt i juridiska, samhällsvetenskapliga och teologiska utbildningar. I teknik, naturvetenskap och medicin, där så gott som samtliga doktorander hade biträdande handledare, spelade förvånande nog dessa en mindre framträdande roll. Frågorna om vilken status doktoranderna upplevde som forskare och lärare är ytterligare ett mått på graden av erkännande i forskarutbildningsmiljön. De bedömde i regel sin status som forskare och lärare som medelhög. Som resurser i utvecklingen av nya forskningsprojekt var deras status lägre, med undantag för tekniker, naturvetare och medicinare som bedömde sin status som något högre. Doktorandernas status i utvecklingen av 77

79 nya kurser och utbildningar var i regel låg. Trivseln i forskarutbildningsmiljön varierade något fakulteter emellan. Kvinnliga doktorander trivdes i mindre utsträckning än manliga. Doktorander i teknik, naturvetenskap och medicin, områden där en majoritet bedrev sin forskning i forskargrupp, trivdes i större utsträckning än övriga. Utvecklingsbehov Intresset för att i framtiden arbeta som forskare och universitetslärare var stort, dock motsvarar universitetens och högskolornas rekryteringsbehov endast cirka 40% av de som examineras i forskarutbildningen (HSV (2006:7 R). Av denna anledning är det oroväckande att de inslag som doktoranderna var minst nöjda med var de mer utåtriktade, i synnerhet introduktionen till arbetslivet inom och utanför universitetet. Ur detta perspektiv och för att svara mot intentionerna i Lund universitets policy för utbildningen på forskarnivå framstår utveckling och av dessa inslag som angeläget. Det åligger handledare och institution att ta initiativ till diskussion om doktorandens vidare karriär under utbildningstiden. Fakulteterna skall ge en realistisk bild av möjligheterna till en fortsatt akademisk karriär och stimulera till kontakter med olika avnämare för att underlätta en övergång till förvärvslivet. (a.a., s 4) I policydokumentet betonas universitetets ambition att öka mobiliteten bland doktorander och att förstärka den internationella dimensionen i utbildningen. Doktoranderna inom framförallt samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora var i mindre utsträckning nöjda med hur handledningen fungerade när det gällde uppmuntran till publicering och tillgången till nationella och internationella nätverk inom ämnesområdet. I likhet med doktoranderna i naturvetenskapliga ämnen var de även mindre nöjda med den uppmuntran de fått att presentera sin forskning för åhörare utanför högskolevärlden. Enligt Examensordningen ska doktoranden visa förmåga att presentera forskning och forskningsresultat i dialog både med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Flertalet av de doktorander som deltog i barometern hade flera terminers erfarenhet av forskarutbildningen och de hade i regel kommit långt i sitt avhandlingsarbete. Oro inför framtiden och möjligheterna på arbetsmarknaden är säkert en viktig förklaring till deras många gånger kritiska bedömningar av utbildningen och den status de upplevde som forskare, lärare och medarbetare. Resultaten visar att inslag som i högre grad involverar doktoranderna som medarbetare i forskningsoch institutionsmiljöerna är angelägna. Både för de som så småningom anställs inom högskolan och för den majoritet vars arbetsmarknad i huvudsak kommer att finns utanför högskolevärlden, är större möjligheter till delaktighet och engagemang i t.ex. utvecklingen av nya forskningsprojekt och utbildningar betydelsefull arbetslivserfarenhet. 78

80 5. Avslutande diskussion I Doktorandbarometern 2007 har över 700 doktorander vid Lunds universitet bidragit med sina erfarenheter av forskarutbildningen. En väsentlig del av dessa erfarenheter var gemensamma, trots att de representerade olika vetenskapsområden. En annat intressant resultat visade på betydelsen av doktoranders delaktighet och medarbetarskap i forskarutbildningsmiljön. De individualistiska eller mer kollektiva arbetsformer som präglar doktorandernas studier och arbete hade stor betydelse för hur de fann sig till rätta i forskarutbildningen. De som huvudsakligen arbetade inom ramen för en forskargrupp trivdes i betydligt större utsträckning än de som huvudsakligen arbetade ensamma. Diagram 5:1 Hur trivs du i den forskarutbildningsmiljö du vistas i? Andel doktorander som trivdes bra eller mycket bra/arbetsform/fakultet (%). Trivs bra i forskarutbildningsmiljön 100% 75% 50% Ensam Forskargrupp 25% 0% LTH N J* S EHL M Hum Teol * Doktorander i forskargrupp redovisas inte då dessa var för få. Vid fakulteter med hög andel i forskargrupp (55-75%) som LTH, Naturvetenskaplig fakultet och Medicinsk fakultet trivdes två av tre doktorander i sin forskarutbildningsmiljö, vid fakulteter med låg andel (10-25%) som Juridisk, Samhällsvetenskaplig, Humanistisk, Teologisk samt Ekonomihögskolan, trivdes hälften eller färre. När vi tittade lite närmare på de doktorander som inte var nöjda med att arbeta ensamma fann vi att de var missnöjda med nästan samtliga delar av forskarutbildningen - handledning, seminarieverksamhet, kurser, inflytande, stöd och status som doktorand. Både män och kvinnor kunde uppleva ensamarbetet som negativt, men de kvinnliga doktoranderna var kritiska i betydligt större utsträckning. När det gällde trivsel i forskarutbildningsmiljön var skillnaderna således signifikanta både utifrån arbetsform och kön. Bäst trivdes manliga doktorander i 79

81 forskargrupp, sämst kvinnliga doktorander som arbetade ensamma. Slutsatsen är att den självständiga arbetsinsats som förväntas av en doktorand kräver en stimulerande och aktiv forsknings- och institutionsmiljö. Detta resultat visar på betydelsen av de inledande frågorna om i vilken intellektuell och social kontext forskarutbildning är inbäddad. Vilka erfarenheter har doktoranderna av forskarutbildningen som inskolning i ett specifikt vetenskapsområde? Hur uppfattar de sin status och situation som medarbetare i en specifik institutionsmiljö? Det innehåll som traditionellt förknippas med forskarhandledning, som stöd vid val av avhandlingsämne, teoretisk och metodologisk vägledning och diskussion samt konstruktiv kritik, fungerade i regel väl för flertalet doktorander. Detta trots den stora variationen fakulteter emellan i antalet handledningstimmar. Doktorander med hög aktivitetsgrad (80-100%) inom juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, humaniora och teologi uppskattade antalet handledningstimmar till omkring 15/termin, doktorander inom medicin och naturvetenskap till det dubbla. När det gällde aspekter som vidgar handledning i avhandlingsämnet till inskolning i vetenskapsområdet mer generellt (uppmuntran till deltagande i seminarier och konferenser, publicering av forskningsresultat, tillgång till nätverk inom ämnesområdet) fungerade handledningen sämre, framförallt inom forskarutbildningar där individualistiska arbetsformer dominerar. Sämst fungerade handledningen när det gällde introduktionen till arbetslivet inom och utanför universitetet. Doktorander vid samtliga fakulteter menade att handledningen i detta avseende fungerade dåligt. När det gäller denna senare aspekt, utbildningens arbetslivsanknytning, delade doktoranderna sitt missnöje med majoriteten grundutbildningsstudenter (jfr Studentbarometrarna vid Lunds universitet). I regel var doktoranderna mest intresserade av att efter disputation arbeta som forskare, främst vid universitetet. En intressant iakttagelse var att de doktorander som kommit längst i sitt avhandlingsarbete var de som ställde högst krav på handledningen och de var också de mest kritiska. En del av dem kommenterade forskares ständiga jakt på forskningsmedel, ekonomiska nedskärningar och krympande forskningsmiljöer. Ovisshet inför framtiden var en av de mest negativa aspekterna av tillvaron som doktorand. I Doktorandbarometern 1999 konstaterades att doktoranderna var beroende av sina handledare på ett sätt som gjorde dem sårbara. I Lunds universitets policydokument betonas betydelsen av att doktorander utöver handledare och biträdande handledare har tillgång till seminarier och kurser av hög kvalitet. Hur doktoranderna bedömde dessa verksamheter varierade fakulteter emellan, även mellan forskarutbildningar inom samma fakultet kunde skillnaderna vara stora. I genomsnitt deltog åtta av tio doktorander i seminarieverksamhet, vid LTH och Ekonomihögskolan dock i något lägre utsträckning. Vid LTH, Naturvetenskaplig fakultet och Medicinsk fakultet bedömdes samtalsklimatet under seminarierna som relativt öppet och stödjande. Vid övriga fakulteter gavs seminarieverksamheten ett mer medelmåttig omdöme. Doktorander i forskarskolor inom teknik och humaniora gav seminarieverksamheten en mer positiv bedömning än övriga doktorander 80

82 inom respektive fakultet. Nio av tio deltog i doktorandkurser, inom humaniora och teologi i något lägre utsträckning. Vid samtliga fakulteter gavs kurserna ett medelmåttigt omdöme, främst vad gällde utbudet men även innehåll och kvalitet. Doktorander inom vårdvetenskap, teologi och religionsvetenskap var dock mer nöjda med kurskvaliteten. Trots att majoriteten hade doktorandanställning och trots att flertalet hade institutionstjänstgöring, om än i olika omfattning, visade resultaten på ett visst utanförskap. De bilder av doktorandtillvaron som framträdde ur de inledande gruppintervjuerna, doktoranden som det ensamma geniet eller som laboratorieslaven, framstår i ljuset av en alltmer strukturerad forskarutbildning som anakronismer. Denna motsättning, mellan utbildningspolitiska ambitioner (tryggad finansiering, individuell studieplanering, internationalisering, karriärplanering) och praktiskt genomförande, genomsyrade doktorandernas omdömen om utbildningen. Det är oroande att så många doktorander upplevde låg status som resurser i utvecklingen av nya forskningsprojekt och kurser. Enligt den teori om aktivt och kreativt arbetet som ligger till grund för undersökningen (Karasek & Theorell, 1990, Theorell 2003) utmärks detta av höga prestationskrav, eget inflytande och kontroll över arbetsprocessen i kombination med socialt stöd och erkännande. Resultaten av denna barometer talar för att insatser som i högre grad involverar doktorander i institutionens verksamhet är angelägna, särskilt i forskningsmiljöer där doktorander huvudsakligen arbetar ensamma. Vid vissa fakulteter skulle doktorandernas missnöje med för lite undervisningstid kunna lösa problemet med grundutbildningsstudenternas efterfrågan på mer lärarledd undervisning. I t.ex. humanistiska ämnen ansåg nästan varannan grundutbildningsstudent att undervisningsstödet var otillräckligt (Studentbarometern: humaniora). Doktoranders möjligheter till deltagande och engagemang i institutionsmiljön är viktigt även ur ett jämställdhetsperspektiv, då flertalet som var uttryckligen kritiska till sin forskarutbildningsmiljö var kvinnor. I de öppna frågorna beskrev kvinnliga doktorander, framförallt inom samhällsvetenskap, ekonomi, humaniora och teologi, hur mansdominerade och hierarkiska forskningsmiljöer skapar en känsla av utanförskap. Inom de forskarutbildningar där doktoranderna arbetade i forskargrupp var denna kritik betydligt svagare artikulerad. Paradoxalt nog framstod de av tradition mest mansdominerade miljöerna inom medicin, naturvetenskap och teknik som de mest jämställda. Dock trivdes kvinnliga doktorander överlag sämre än sina manliga kolleger, ett faktum som gällde vid samtliga fakulteter. De var också överrepresenterade bland dem som haft problem med handledningen. I en studie som behandlar kvinnors situation i akademin (Benckert, Staberg, 2001) analyseras bemötandet av kvinnor som mindre värdiga medlemmar av det vetenskapliga samhället. The science culture is not women friendly, konstaterar författarna (a.a. s.162). Doktorandbarometern visar på tendenser i samma riktning. 81

83 I Doktorandbarometern 2007 framträdde ett tydligt samband mellan arbetsform och trivsel i forskarutbildningsmiljön. När vi jämförde arbetsformer över tid, i termer av vilka arbetsformer som dominerade bland doktorander antagna vid olika tidpunkter (före 1998, mellan 1999 och 2002, från 2003), kunde vi konstatera att arbete i forskargrupp blivit vanligare. Denna utveckling gällde Lunds universitet generellt, men var speciellt tydlig inom samhällsvetenskap och medicin. Arbetet i forskargrupp kan ta sig olika uttryck, gruppen har ett gemensamt forskningsprojekt såväl som en grupp där deltagarna knyts samman av en mer övergripande ämnesinriktning. Det i denna doktorandbarometer så uppskattade lagarbetet kan således ha olika ansikten. Att så många i forskargrupp är nöjda med arbetsformen betyder emellertid inte att det inte finns baksidor. Inom de forskarutbildningar där doktorander i forskargrupp upplevde att de hade låg status bland forskar- och lärarkolleger, är risken stor att de fortfarande i hög grad betraktas som studenter utan större förväntningar på självständigt arbete. Vi fann också exempel på doktorander som uppfattade sig främst som arbetskraft åt seniorforskarna. I externfinansierade projekt fanns en risk att handledaren i första hand agerade som doktorandens chef och att handledningsuppdraget då hamnade i skymundan. Forskarlag och mer kollektiva arbetsformer är således ingen garanti för hög kvalitet i utbildningen. God forskarutbildning bedrevs även i miljöer där mer individualistiska arbetsformer dominerar. Doktorander i humanistiska ämnen knutna till forskarskola trivdes över lag mycket bra i sin forskarutbildningsmiljö. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att det är av stor betydelse att den självständiga forskning doktoranden förväntas bedriva sker i en intellektuellt och socialt sett stödjande miljö, definierad inom ramen för ett specifikt forskningsprojekt, ett ämnesområde eller flera i samverkan. Hur sådana forskarutbildningsmiljöer formeras och utvecklas är avhängigt skilda traditioner vetenskapsområden emellan. I den mån doktoranden, i enligt med Lunds universitets policy, upplever sitt arbete som en väsentlig del av universitetets forskning och sin institutionstjänstgöring som ett viktigt led i forskningsanknytningen av grundutbildningen, spelar arbetsform en mer sekundär roll. 82

84 Litteratur Benckert S, Staberg E-M (2001) Women in science: can they be disturbing elements? Nora no , volyme 9, p Bennich-Björkman L (1997) Organising Innovative Research, The Inner Life of University Departments, Pergamon, IAU Press, Oxford Degerblad J-E, Hägglund S (2002) Tradition och Förnyelse i svensk forskarutbildning, rapport 2002:26 R, Högskolverket, Stockholm Doktorandbarometern 1999, rapport nr 99:207, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Doktorandhandboken, Högskoleverket Doktorandspegeln 2003, Högskoleverkets rapportserie 2003:28 R, Högskoleverket, Stockholm Doktoranders åsikter om sin utbildning ett led i kvalitetsutvecklingen av forskarutbildningen vid Uppsala universitet, 2003 En genomlysning av svensk forskarutbildning, Sveriges Universitets- & Högskoleförbund, 1999 Enkät för Ekonomihögskolans doktorander 2003/2004 Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden, rapport 2006:7R, Högskoleverket, Stockholm Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden, rapport 2007:56R, Högskoleverket, Stockholm Forskarutbildningsreformen 1998 genomströmning och examination, rapport 2007:35 R, Högskoleverket Hägglund S, Degerblad J-E (2004) Nyttan av forskarutbildning Svensk forskarutbildning i ett internationellt jämförande perspektiv, Högskoleverkets rapportserie 2004:20R, Högskoleverket Högskoleförordningen 1993:100, uppdaterad SFS 2007:666 Högskoleverkets årsrapport 2006 Universitet & högskolor, Högskoleverket, Stockholm Högskolverket, NU statistik 2006 Högskoleverket, Statistisk analys 2006/17 International Postgraduate Students Mirror, Högskoleverkets rapportserie 2006:29R, Högskoleverket, Stockholm Karasek R, Theorell T (1990) Healthy Work Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life, Basic Books Inc, New York 83

85 Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet (1998), Planeringsenheten, Lunds universitet Kim, L (2000) Svensk forskarutbildning i internationell belysning, Kungl. Vetenskapsakademin, Stockholm Lundmark A (2003) Doktoranders åsikter om sin utbildning ett led i kvalitetsutvecklingen av forskarutbildningen vid Uppsala universitet, Universitetstryckeriet, Uppsala universitet Naturvetarbarometern, Rapport nr 2004:231, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Nilsson Lindström, M (2005) Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv, rapport nr 2005:236, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Odén, B (1991) Forskarutbildningens förändringar , Bibliotheca Historica Lundensis 69, Lund University Press, Lund Policy för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet, Proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv, Riksdagstryck, Stockholm Proposition 2000/2001:3 Forskning och förnyelse, Riksdagstryck, Stockholm Proposition 98/99:94 Vissa forskningsfrågor, Riksdagstryck, Stockholm Proposition 1997/98 Budgetproposition 1998, Riksdagstryck, Stockholm SCB UF 20 SM 0601 SCB UF 20 SM 0602 SOU 2004:27 En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt Studentbarometern 2000, Rapport nr 2000:209, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Studentbarometern: humaniora, Rapport nr 2003:221, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi, Rapport nr 2004:225, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Student- och lärarbarometern Juristutbildningen, Rapport nr 2007:244, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Teknologer och civilingenjörer, Erfarenheter av utbildningen vid LTH, Rapport nr 2005:234, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Theorell T (2003) Psykosocial miljö och stress, Studentlitteratur, Lund 84

86 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Doktorandbarometern 2007 Humaniora och Teologi Inom vilket ämnesområde bedriver du din forskarutbildning? Historisk-filosofiska ämnen Språk- och litteraturvetenskap Teologi och Religionsvetenskap Inom vilket ämne är du antagen till forskarutbildning? Bakgrundsfrågor 1. När blev du antagen till forskarutbildningen? År 2. Vilken/a examen avser du avlägga? Licentiatexamen Doktorsexamen 3. Hade du påbörjat dina forskarstudier innan du antogs till forskarutbildningen? Ja Nej Om Ja: Ungefär hur långt hade du kommit? 10% 25% 50% >50% 4. Vilken aktivitetsgrad har du denna termin? 0% 1-24% 25-49% 50-79% 80-99% 100% Om lägre än 100%: Varför? 5. Har du gjort uppehåll sammantaget en termin eller längre? Ja Nej Om Ja: Varför? Föräldraledighet Sjukskrivning Fackligt förtroendeuppdrag (t.ex. studentkår) Annan anledning. Vilken? 6. Hur långt har du kommit i din forskarutbildning? 0-24% 25-49% 50-74% % 7. Var bedriver du merparten av din forskarutbildning? Lunds universitet Annat svenskt universitet/högskola Universitet/högskola utomlands I tillämpningsmiljö (t.ex. länssjukhus, industri, statlig förvaltning) 8. Var bedrev du merparten av din grundutbildning? Lunds universitet Annat svenskt universitet/högskola Universitet/högskola utomlands 9. Är du utländsk forskarstuderande? Ja Nej Om Ja, från vilket land? Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

87 2 Finansiering 10. Hur finansieras huvudsakligen din forskarutbildning idag? Utbildningsbidrag Doktorandtjänst Stipendium Studiemedel Annan anställning inom univ/högskola Anställning utanför univ/högskola Annan form (ange vilken): 11. Har du tidigare haft andra former av finansiering under forskarutbildningen? Ja Nej Om Ja: Vilken/vilka? 12. Kommer finansieringen att förändras under den tid som återstår av din utbildning? Ja Nej Vet ej Frågor om din utbildningssituation 13. Vad gjorde du terminen innan du blev antagen till forskarutbildningen? Jag bedrev högskolestudier på grundnivå Jag förvärvsarbetade Jag bedrev högskolestudier på forskarutbildningsnivå Jag var arbetssökande Annat: Vad? 14. Blev du uppmuntrad av lärare/handledare att söka till forskarutbildningen? Ja Nej 15. I samband med att du sökte till forskarutbildningen, hur tydliga för dig var kriterierna för Mycket diffusa - vad som krävs för att antas till forskarutbildningen - utformning av och innehåll i ansökan - hur bedömningsprocessen går till Mycket tydliga 16. Hur bedömer du den information du fick som nyantagen doktorand vad avser Mycket Mycket Förekom dålig bra ej - forskarutbildningens allmänna mål och innehåll - institutionens/avdelningens verksamhet - institutionens/avdelningens förväntningar på dig som doktorand - eventuell institutionstjänstgörings omfattning och innehåll - vart du kan vända dig med frågor om din doktorandtjänst - vart du kan vända dig med konflikter och andra studiesociala problem - vilket stöd du kan få av doktorandkåren - information om arbetsmarknaden efter examen Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

88 17. I vilken utsträckning stämmer påståendena nedan? Inte I hög Ej alls grad relevant Jag har haft inflytande över valet av handledare. Jag har haft inflytande över valet av biträdande handledare. Jag har haft inflytande över valet av avhandlingsämne. Kraven på avhandlingen är tydligt formulerade. Institutionstjänstgöringen planeras i god tid. Terminsschema för doktorandkurser presenteras i god tid. Jag har goda möjligheter att själv planera min arbetstid. Min individuella studieplan - avspeglar hur långt jag kommit i mina forskarstudier. - innehåller schema över och innehåll i handledningstillfällena. - innehåller en planering för hur jag blir klar inom givna tidsramar. - beskriver finansieringen av hela min forskarutbildning. - uppdateras minst en gång per år. 18. Hur nöjd är du med din tillgång till - arbetsplats på institutionen/avdelningen - datorutrustning och kontorsmaterial - materiell/laborativ utrustning - ekonomiska möjligheter till nyanskaffning av litteratur - ekonomiska möjligheter att delta i konferenser och forskningsresor - tjänster vid Lunds universitets bibliotek 3 Forskningsmiljön 19. Hur ser din vardag ut som forskarstuderande? Jag arbetar huvudsakligen ensam. Jag ingår i en forskargrupp, men arbetar självständigt. Jag ingår i en forskargrupp som arbetar och rapporterar gemensamt. Är du nöjd med arbetsformen du markerat ovan? Ja Nej 20. Vilken typ av avhandling arbetar du med? Monografi Sammanläggning Ej påbörjat 21. Är din forskarutbildning förlagd till en Forskarskola? Ja Nej 22. Har du biträdande handledare? Ja Nej Om Ja: Hur många? Har du biträdande handledare inom annat ämne eller fakultet? Ja Nej Har du biträdande handledare vid annat universitet/högskola? Ja Nej Har du biträdande handledare vid utländskt universitet/högskola? Ja Nej 23. Ungefär hur många handledningstimmar/termin har du? ca tim Är antalet timmar tillräckligt? Ja Nej Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

89 4 24. Hur väl fungerar handledningen när det gäller Mycket Mycket Ej föredåligt bra kommit - val av avhandlingsämne - teoretiska frågeställningar - metodfrågor - konstruktiv kritik - uppmuntran till presentation av delar av avhandlingen på seminarier inom institutionen/avdelningen - uppmuntran till publicering i nationella sammanhang - uppmuntran till publicering i internationella sammanhang - tillgång till nationella nätverk inom ämnesområdet - tillgång till internationella nätverk inom ämnesområdet - presentation av forskningsresultat för åhörare och läsare utanför universitetet - introduktion till arbetslivet inom universitetet - introduktion till och kontakter med arbetslivet utanför universitetet 25. Har du haft problem med handledningen? Ja Nej Om Ja: Vilka? Vart vände du dig med problemet? Hur hanterades din situation? Nedan följer frågor om andra former av regelbundna vetenskapliga samtal och diskussioner än med enbart handledare, t.ex. i seminarieform. 26. Deltar du i någon sådan verksamhet på din institution/avdelning? Ja Nej Verksamheten förekommer ej Om Ja, i vilken form/former? Vetenskapliga samtal eller seminarier inom ämnesområdet Vetenskapliga samtal eller seminarier relevanta för avhandlingsarbetet Obligatoriska uppföljningsseminarier under avhandlingsarbetets gång Annat 27. I vilken utsträckning utmärks institutionens/avdelningens vetenskapliga samtal och tankeutbyte av Inte alls I hög grad - öppet diskussionsklimat - stöd och uppmuntran - regelbundna/schemalagda träffar - deltagande av flera olika kategorier (doktorander, lärare, professorer) - medverkan av inbjudna gästföreläsare 28. Hur många kurspoäng ingår i planen för din forskarutbildning? poäng Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

90 5 29. Deltar du i doktorandkurser? Ja Nej Om Ja: I förhållande till ditt avhandlingsämne hur nöjd är du med Mycket Mycket missnöjd nöjd - kursutbud - kursinnehåll - kurskvalitet - i vilken utsträckning har kursvärdering förekommit på kurser i forskarutbildningen? Efter varje kurs Efter en del av kurserna Aldrig 30. Har du deltagit i forskningskonferenser, seminarier el. dyl. utomlands? Ja, 1-2 gånger Ja, 3 gånger eller fler Nej 31. Har du gjort någon del av din forskarutbildning utomlands? Ja Nej Om Ja: I vilken omfattning? < 1 termin 1 termin 2 terminer 3 eller fler Institutionsmiljön och rollen som doktorand 32. Hur många timmar i genomsnitt per vecka lägger du ner på din forskarutbildning (inkl. ev. institutionstjänstgöring)? tim/vecka 33. Har du institutionstjänstgöring? Ja Nej Om Ja: Hur stor del av heltidstjänst? % Vilka arbetsuppgifter ingår? Undervisning Administrativa uppgifter Annat: Vad? 34. Är du nöjd med omfattningen av institutionstjänstgöringen? Ja Nej, för liten Nej, för stor 35. Har du gått pedagogisk utbildning för högskolelärare? Ja Nej Om Ja: Hur lång har denna utbildning varit? < 2 veckor 2 veckor 4 veckor 5 veckor 36. Hur bedömer du din arbetsbelastning som doktorand (inkl institutionstjänstgöring)? Mycket låg Mycket hög 37. Uppfattar du din arbetssituation som stressande? Ja, i hög grad Ja, delvis Nej Om Ja: I vilket avseende? Har stressen lett till att du haft Ja Nej - samtal med handledare eller institutionsledning - samtal med doktorandombud på institutionen - samtal med kårens doktorandombudsman - kontakt med läkare/psykolog/kurator - sänkt aktivitetsgrad - sjukskrivning Annat: Vad? Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

91 6 38. Hur stort stöd/uppmuntran får du från Inget alls - handledare - biträdande handledare - forskare och lärare på institutionen/avdelningen - doktorandkolleger - institutionsledning - forskare inom annat ämne/fakultet - internationella kontakter Mycket stort 39. Hur bemöts du som doktorand inom din forskarutbildning med tanke på Mycket Mycket Ej erfarennegativt positivt het - ålder - kön - social bakgrund - etnisk bakgrund Om du är förälder: Har du upplevt svårigheter att kombinera forskarutbildning med rollen som förälder? Inte alls I hög grad Om du är utländsk doktorand: Har du upplevt svårigheter (t.ex. språkligt, socialt) på grund av din bakgrund? Inte alls I hög grad Om du bemötts negativt: Beskriv bemötandet och hur du hanterade situationen! 40. Hur jämställd, kvantitativt sett, är den miljö där du bedriver din forskarutbildning vad avser könsfördelningen bland Huvudsakligen Jämställd Huvudsakligen Vet män (60-40%) kvinnor ej - handledare/forskare - lärare - doktorander Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

92 41. Hur upplever du din status som Mycket låg - kollega i forskargruppen - kollega i lärargruppen - resurs i utvecklingen av nya forskningsprojekt - resurs i kvalitetsutvecklingen av kurser och utbildningar Mycket hög Hur trivs du i den forskarutbildningsmiljö du vistas i? Mycket dåligt Mycket bra Positiva miljöaspekter: Negativa miljöaspekter: Framtidsperspektiv 43. Vad skulle du helst arbeta med efter din forskarutbildning? Inte alls intressant - forskning inom universitet/högskola - undervisning inom universitet/högskola - forskning inom privat sektor - forskning inom offentlig sektor (exkl universitet/högskola) - utredningsuppdrag - utvecklingsarbete - arbetsledande uppgifter Mycket intressant Annat arbete: Vilket? 44. Hur ser du på dina möjligheter att efter examen få ett arbete som motsvarar dina intressen ovan? Mycket dåliga Mycket goda Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

93 8 Mångfaldsfrågor 45. Kön Kvinna Man 46. Födelseår: Civilstånd Gift/sambo Ensamstående 48. Antal hemmavarande barn under 18 år: Barnens ålder: 49. Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta! Grundskola/motsv. Gymnasieskola/motsv. Universitet/högskola Lic.examen/dok.examen 50. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 51. Är någon av dina föräldrar född i utomnordiskt land? Ja Nej Avslutande synpunkter Tack för din medverkan! Lunds universitet. Doktorandbarometern 2007

94