Handledning Nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang,

Transkript

1 Handledning Nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang,

2 1. Inledning 1.1 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen och består av representanter från Åklagarmyndigheten, Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan, Svenska Bandyförbundet och Polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, har tagit initiativ till att ta fram en gemensam strategi och en handledning för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Strategin och handledningen syftar till att öka samverkan och samarbetet mellan alla aktörer i ett idrottsevenemang. Ett större interagerande mellan aktörerna kommer att bidra till att uppnå visionen om att evenemangen blir välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla för alla. Denna handledning har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland, Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan och Svenska Bandyförbundet. Ett stort tack till Sveriges Kommuner och Landsting, Storstockholms brandförsvar, Stockholm Globe Arenas och sekreteraren till den nationella samordnaren, vilka har bidragit med specialistkompetens inom vissa områden. Ett stort tack även till Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö som aktivt bidragit i arbetet med strategin men som, på grund av sitt krav på opartiskhet i ärenden om tillträdesförbud, saknar möjlighet att förbinda sig att arbeta på ett visst sätt med de som är parter i sådana ärenden. 2

3 1.1.2 Sammanfattning Målet med strategin är att samverkansparterna ska tydligt visa att brottslighet, våld och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang inte accepteras och att detta ska visas genom ord och handling före, under och efter evenemanget. Handledningen ska komplettera den nationella strategin och utgöra ett stöd för samverkansparterna på regional- och lokal nivå. För att skapa en önskvärd miljö i samband med idrottsevenemang krävs ökad dialog och samverkan mellan berörda parter. För att bli framgångsrik måste arbetet ske på ett enhetligt och tydligt sätt. Denna handledning är resultatet av flera utredningar och omfattande diskussioner mellan parterna. Tanken med handledningen är att parterna ska kunna använda den för att planera sitt arbete och engagemang vid idrottsevenemanget utifrån de materiella och personella resurser som föreligger. Viktigt är även att ge en grundläggande och snabb uppslagstext i samband med vissa uppkomna situationer vid evenemangen. Handledningen ger en fördjupning av de föreslagna åtgärderna i strategin, innehållande praktiska och vägledande exempel för de parter som är inblandade i sportevenemanget. Det handlar om hur man ska arbeta för att minska användningen av illegal pyroteknik, hur man ska förebygga för att skapa en sundare alkohol- och drogkultur i samband med och i anslutning till evenemanget samt hur man arbetar med kommunikation i samband med evenemang för att bidra till att uppfylla strategins mål. Komplexiteten i samverkan kring ett idrottsevenemang och arbetsfördelningen mellan de berörda aktörer och intressenter som finns, skapar en ibland oöversiktlig och svårtydd situation för de inblandade. Det är dock viktigt att poängtera vikten av att en kontinuerlig och strukturerad samverkan byggs upp mellan parterna för att öka kunskapen och förståelsen för varandras roller och ansvar. Förhoppningen är sammanfattningsvis att strategin för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, ska få en stor och snabb spridning i landet. Vidare är det viktigt att de parter och intressenter som deltar i arbetet och som berörs av den nationella strategin får utbildning och kännedom om denna handledning. Resultatet kommer, tillsammans med dessa åtgärder, förhoppningsvis bidra till en positiv utveckling för alla som besöker och arbetar med att arrangera/hantera ett idrottsevenemang. 3

4 1. Inledning Förord En Nationell Strategi, Handledningens syfte och målgrupp Strategins Vision Strategins målsättningar Strategins åtgärder Att arbeta långsiktigt med supporterkulturen De konflikreducerande principer Inrätta och införa plan för samverkan Ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang Centrala organisationer inom idrotten Offentlig tillställning, roller och ansvar Roller och Ansvar Att införa en gemensam kommunikationsplan Förslag på kommunikationsaktiviteter Att arbeta aktivt kring pyroteknikanvändningen Ett klargörande av ansvar, lagar och regler kring pyroteknikanvändning En nationell handlingsplan för att motverka icke tillståndsgiven användning av pyroteknik Det krävs ett långsiktigt arbete med att förändra synen på pyroteknikanvändandet inom dagens läktarkultur Samverkansparterna är överens om att hitta och pröva laglig pyroteknik Att arbeta aktivt kring alkohol och droger Arrangörsavstängning och tillträdesförbud Arrangörsavstängning Tillträdesförbud Anmälan om Tillträdesförbud (blankett) Blankett Anmälan om Offentligtillställning BILAGOR

5 2. En Nationell Strategi, Den gemensamma nationella strategin ska utgöra en grund och en vägledning för alla samverkansparter i arbetet med att skapa idrottsevenemang som känns trygga att besöka och där brott och ordningsstörningar inte förekommer. Bakgrunden till strategin står att finna i ett tydligt behov av enhetlighet och tydlighet i arbetet med att skapa en önskvärd miljö i samband med ett idrottsevenemang. En gemensam strategi ger en tydlig signal om att brott och ordningsstörningar i samband med ett idrottsevenemang inte accepteras. Den gemensamma strategin ska vara vägledande för samverkansparterna på nationell-, regional- och lokal nivå. Den ska utgöra grunden för en tydligare styrning och prioritering mot målsättningarna och av aktiviteter för att minska oroligheter, ordningsstörningar och brott i samband med idrottsevenemang. Insatser och aktiviteter från myndigheter och det civila samhället ska synkroniseras effektivare. 2.1 Handledningens syfte och målgrupp I handledningen till den nationella strategin redovisas mer ingående de prioriterade åtgärderna som samarbetsparterna har kommit överens om att arbeta utifrån. Här ges en fördjupad beskrivning av de åtgärder som framtagits för att nå målen i strategin mer ingående. Handledningen vänder sig till samarbetsparterna på regional- och lokalnivå i syfte att klargöra roller och ansvar samt att utgöra grunden för en tydligare styrning och prioritering mot strategins målsättningar och av aktiviteter. Det finns många parter som ska samverka kring ett idrottsevenemang och kunskapen om varandras ansvar och roll är betydelsefull för att samarbetet ska fungera. I vissa avseenden går parternas roller delvis ihop och gränserna kan bli otydliga avseende vilken part som kan och bör agera i ett enskilt fall. Handledningen ska bidra till att göra strategin levande under , vilket innebär att den kommer att kompletteras med goda exempel och framtida behov från regional samt lokal nivå under de kommande åren. 2.2 Strategins Vision Samverkansparternas arbete ska utgå från visionen; Välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang för alla 5

6 2.3 Strategins målsättningar Samverkansparterna ska under uppfylla strategins vision och målsättning genom att arbeta i enlighet med de framtagna åtgärderna. De prioriterade målsättningarna är; att stärka den positiva supporterkulturen att öka samverkansparternas förmåga att hantera idrottsevenemang i syfte att minska otrygghet, brott, ordningsstörningar samt behovet av polisiära resurser att minska antalet risksupportrar samt att motverka nyrekrytering till risksupporterkulturen 2.4 Strategins åtgärder För att kunna uppnå målsättningarna i den nationella strategin redovisas ett antal praktiska och vägledande åtgärder som ska utgöra en grund i det operativa arbetet på regional- samt lokal nivå. De utvalda åtgärderna är; att arbeta långsiktigt med supporterkulturen, kap 3 att inrätta och införa en plan för samverkan, kap 4 att införa en gemensam kommunikationsplan, kap 5 att arbeta aktivt kring pyroteknikanvändning, kap 6 att arbeta aktivt kring alkohol och droger, kap 7 arrangörsavstängningar och tillträdesförbud, kap 8 6

7 3. Att arbeta långsiktigt med supporterkulturen En av strategins målsättningar är att stärka den positiva supporterkulturen på lång sikt genom att finna former för att bättre bemöta, stödja och uppmuntra det goda beteendet hos individer inom den kulturen. De oacceptabla beteenden som vissa supportrar ägnar sig åt i samband med idrottsevenemang bl.a. ordningsstörningar, hot och våld, riskerar att skrämma bort publik, sponsorer och ledare. Det skadar också idrotten och kan utgöra ett hot mot en gynnsam framtida utveckling. En av de viktigaste målsättningarna i strategin är att minska antalet brott, risksupportrar samt motverka nyrekryteringen till risksupportermiljön. Den positiva supporterkulturen ska stärkas och antalet individer med ett riskbeteende ska minskas genom att de som arbetar med idrottsevenemang ska få kunskap och utbildning om de konflikreducerande principerna. Genom att tillämpa de konfliktreducerande principerna är vår förhoppning att bemötandet, respekten och dialogen med individerna i de olika supportergrupperingar som besöker ett idrottsevenemang förbättras. Den positiva supporterkulturen Den positiva supporterkulturen är en av idrottens största tillgångar, vilket betonas av såväl ledare som idrottare och arenabesökare. Publiken på läktarna får idrotten att leva. Den stora majoriteten idrottssupportrar är ordningsamma, bidrar till god stämning och går på idrott för att de tycker det är roligt och intressant. Publikundersökningar inom fotbollen visar att 92 procent av alla dem som besöker matcher tycker att stämningen som den positiva supporterkulturen skapar med hjälp av tifon och sånger, är en viktig del av den positiva helhetsupplevelsen av evenemanget. 1 Den stämning och inramning som en positiv supporterkultur kan skapa kring matcherna bidrar både till att locka mer publik och att öka intresset kring idrotten. Supportrarna lägger ner mycket tid på att följa sina klubbar, de anordnar tifon och bidrar till att skapa en härlig inramning kring matcherna. 1 Svensk Elitfotbolls publikvärdsundersökning,

8 Alla som går på idrott har ett ansvar för att inte skrika svordomar, könsord och hot. Vi vet att det finns människor som avstår från att gå på idrott för att de uppfattar sådant språk som vanligt förekommande. Språkbruket förekommer inte enbart i organiserade supportergrupper. Även besökare på VIP-läktaren och föräldrar på familjeläktaren kan skrika hot och okvädningsord mot spelare och domare. Detta är problematiskt eftersom personer med positioner i idrotten eller samhället i övrigt, liksom föräldrar och ledare för barn och ungdomar, är förebilder och sätter tonen för många andra. En positiv supporterkultur handlar om en kultur fri från hot, våld och ordningsstörningar. Det är viktigt att bejaka välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla arrangemang, vilket blir definitionen av vad som ingår i ett positivt supporterskap. Risksupportrar En av strategins målsättningar är att minska antalet risksupportrar och motverka nyrekrytering till risksupporterkulturen. Risksupportrarnas handlingar utgår från en variation av identiteter och motiv och därför måste bilden av dem nyanseras. Erfarenheten visar dock att individer med oacceptabla beteenden, eller som är i tydlig riskzon för det, i betydande omfattning uppehåller sig inom vissa grupper av supportrar. För strategins syften har vi i nuläget därför funnit det rimligt att i huvudsak fokusera på individer som rör sig i supportergrupper enligt följande: Firmor avser organiserade supportergrupper med en systematiserad våldskapacitet. Ultras (Ultravåldsamma huliganmiljöer) avser organiserade supportergrupper med icke systematiserad våldskapacitet. För att minimera antalet risksupportrar ska samverkansparterna öka sin kunskap om olika sociala och repressiva åtgärder ex. sociala insatsgrupper, avhopparverksamhet, arrangörsavstängningar och tillträdesförbud. Det finns ett behov av att hjälpa ungdomar som befinner sig i och omkring risksupportergrupperingar till ex. avhopparverksamheter. Det är viktigt att för alla samverkansparter att arbeta förebyggande för att ungdomar aldrig ska lockas till de grupper som är destruktiva. 8

9 Avhopparverksamhet Det finns flera organisationer och myndigheter i Sverige som är engagerade i avhopparverksamhet i syfte att förhindra rekrytering till kriminella nätverk och underlätta avhopp. Flera myndigheter och andra parter har startat ett samarbetsprojekt kring avhopparverksamheten, som är knutet till verksamheten med sociala insatsgrupper. Avhopparverksamheten är en stödverksamhet vars målsättning är att förhindra rekrytering till kriminella nätverk och underlätta avhopp. Arbetet bedrivs i samverkan mellan myndigheter och andra parter. En avhoppare kan vara en vuxen före detta yrkeskriminell person, som frivilligt eller ofrivilligt lämnat någon form av kriminellt nätverk - organiserat eller löst sammansatt. Vars livsstil ska ha varit upphängd på kriminalitet där eventuella andra problem som exempelvis missbruk, ska vara sekundära i jämförelse med kriminaliteten 2. Sociala insatsgrupper Arbetet syftar till att strukturera samhällets samverkan kring en specifik individ för att motverka kriminalitet bland unga. Hörnstenar i arbetet är, individuella handlingsplaner, tydlig rollfördelning samt uppföljning. Huvudansvaret vilar på Socialtjänsten i den kommun där den unge bor. Målgruppen är unga år som riskerar att bli kriminella och unga som behöver stöd och hjälp för att bryta banden med kriminella nätverk. 3 2 Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) 3 Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) 9

10 3.1 De konflikreducerande principerna För att stärka den positiva supporterkulturen och minska antalet risksupportrar samt motverka nyrekrytering till risksupportermiljön ska arbetet utgå från de konfliktreducerande principerna. All personal som arbetar med ett idrottsevenemang ska ha kunskap och förståelse om de konfliktreducerande principerna. Ett rimligt krav är att ordningsvakter och poliser ska praktiskt tillämpa de konflikreducerande principerna. Det är viktigt att öka personalens förståelse för att relationsskapande och aktiv kommunikation med supportrar i ett evenemang utgör en grund för ett fortsatt konfliktförebyggande arbete. Tillämpningen av de konfliktreducerande principerna, framförallt kommunikation och differentiering, ska ha ett särskilt fokus. Vår yttersta strävan är att de konfliktreducerande principerna ska resultera i så kallad self-policing, det vill säga att supportrarna själva tar ansvar för att reagera mot de individer som genom sitt beteende förstör andras idrottsupplevelser. Det graderade polisarbetet ett operativt förhållningssätt Det graderade polisarbetet är ingen metod, utan ett förhållningssätt som utgår från de konfliktreducerande principerna. Det innebär att dimensionering av resurser och förmåga ska ske utifrån aktuell lägesbild och där tillämpningen av de konfliktreducerande principerna, framförallt kommunikation och differentiering, ska ha ett särskilt fokus. Den synliga polisiära/ordningshållande närvaron ska inte vara större eller mer omfattande än vad situationen kräver och folksamlingen ska om möjligt uppleva närvaron som både motiverad och legitim utifrån läget. Denna situationsanpassade närvaro, i kombination med ett kunskapsbaserat bemötande och agerande från Polismyndighetens sida, ska stimulera folksamlingens egen vilja och förmåga att ta ansvar för ordningshållningen inom de egna leden utan polisiär eller övrig ordningshållande inblandning. En polisiär eller ordningshållande insats inom ramen för det graderade polisarbetet bygger vidare på att, utifrån situationens krav och alternativa händelseutvecklingar, ha förmåga till operativa tempoväxlingar, ha förmåga att snabbt kunna respondera med resurser i reserv, ha tillgång till skilda kompetenser och förmågor till grund för graderade metod- och utrustningsval. 10

11 Samverkansrådet har beslutat att utvärdera polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skånes arbete med det graderade polisarbetet under 2014 i syfte att utveckla detta förhållningssätt. Den positiva supporterkulturen ska stärkas genom att de som arbetar med idrottsevenemang ska få kunskap och utbildning om de konflikreducerande principerna. Genom att tillämpa de konfliktreducerande principerna är vår förhoppning att bemötande, respekten och dialogen med individerna i de olika supportergrupperingar som besöker ett idrottsevenemang förbättras. De konfliktreducerande principerna är: Kunskap Underlättande Kommunikation Differentiering Kunskap Polismyndighetens och arrangörens arbete behöver vara kunskapsbaserat. I detta sammanhang innebär det att berörd personal ska vara väl insatt i de faktorer som påverkar om en situation eskalerar eller inte. Kunskap om de sociala identiteterna i de olika grupper som ingår i en folksamling är en grundläggande förutsättning för att kunna bemöta och underlätta för en grupp att uppnå sitt mål att genomföra en kollektiv opinionsyttring eller delta i en tillställning eller ett evenemang av något annat slag. Det gäller att känna till deras normer, värderingar, avsikter och mål, känsla för vad som är rätt och riktigt, stereotypiseringar och förväntningar i förhållande till andra grupper, deras historik och allt annat som har en symbolisk innebörd. Kunskapen ger också en medvetenhet om vilka typer av agerande från polisens/arrangörens sida som kan komma att uppfattas som kränkande och som kan leda till konflikter. För arbetet med individer i de olika grupperingarna kring ett idrottsevenemang krävs en kontinuerlig kunskapsinhämtning. Dialog-, supporter- och evenemangspolis, arrangör och SLO som upprätthåller långsiktiga relationer med de grupperingar som polisen och arrangör möter i olika sammanhang kan ge värdefulla kunskapsbidrag. Det är av stor betydelse att informationsinhämtning inför större evenemang fokuseras på kunskap om de grupperingar som förväntas delta och deras drivkrafter parallellt med information om riskpersoner. 11

12 Underlättande Polismyndighetens och arrangörens strategier vid kollektiva händelser skall sträva mot att i så hög grad som möjligt underlätta för människor att uppnå sina mål. Utgångspunkten är att de flesta som ingår i större folksamlingar har legitima mål. Polismyndigheten och arrangören behöver identifiera deltagarnas legitima avsikter för att överväga hur de kan uppnås. Kommunikation Att arrangören och Polismyndigheten aktivt kommunicerar för att skapa relationer till supportrar lägger en grund för ett fortsatt konfliktförebyggande arbete. Studier visar tydligt vikten av att kommunicera med folksamlingar för att undvika att konflikter skapas eller eskalerar. Kommunikationen från alla samverkansparter bör ske under alla skeden under ett evenemang och den kan ha särskilt stor betydelse när ett lugnt läge börjar övergå till ett oroligare. Om det finns risk för oroligheter eller om våld förekommer är det särskilt viktigt att klargöra varför begränsningar blir nödvändiga och att föreslå supportrarna alternativa sätt att uppnå sina mål. Arrangörens och polisens sätt att uppträda, formera sig och se ut är också en del av kommunikationen och sänder budskap till omgivningen. Differentiering En viktig riskfaktor som forskningen har identifierat är faran i att betrakta och behandla alla supportrar lika och som potentiellt farliga. Det finns många exempel på hur konflikter har uppstått och eskalerat i samband med att Polismyndigheten och arrangör ingripit på ett odifferentierat sätt. En folksamling är sällan homogen från början och kommer troligen bara att bete sig som en homogen grupp om den behandlas som en sådan. Om någon initierar en konflikt är det viktigt att arrangörens och polisens reaktioner på detta inte leder till att andra dras in i konflikten. Genom att se individerna i en grupp och skilja ut ordningsstörare från dem som enbart har legitima syften med sin närvaro kan Polismyndigheten och arrangör få respekt för sina åtgärder och stöd för sitt arbete från supportrar under en offentlig tillställning. 12

13 Self policing Som ett resultat av tillämpningen av de konfliktreducerande principerna etableras en positiv syn på arrangören och Polismyndigheten genom att deltagarna uppfattar att de står på samma sida som dem när det gäller att uppnå legitima syften. Supportrarna kan ta ett större ansvar för att motverka ordningsstörningar och bidra till att evenemanget kan genomföras på det sätt som planerats. Genom att deltagare själva tar detta ansvar kan ett vi-och dem- förhållande mellan arrangör, polis och folksamling undvikas och ett förtroendefullt samarbete kan upprätthållas. På så sätt kan Polismyndighet och arrangör inte bara undvika våld utan också få deras stöd i att hantera ordningsstörningar. 13

14 4. Inrätta och införa plan för samverkan En av strategins målsättningar är att öka samverkansparternas förmåga att hantera idrottsevenemang i syfte att minska otrygghet, brott, ordningsstörningar samt behovet av polisiära resurser. Komplexiteten i samverkan kring ett idrottsevenemang och arbetsfördelningen mellan de berörda aktörer och intressenter som finns, skapar en ibland oöversiktlig och svårtydd situation för de inblandade. En kontinuerlig och god samverkan mellan alla parter är en förutsättning för att nå målen i strategin. Ett väl fungerande samarbete fordrar att samverkansparterna är bekanta med respektive parts ansvar och roll. En sådan kunskap underlättar också förståelsen för vad som påverkar motpartens agerande och vilka omständigheter som inverkar på samarbetet. För att underlätta samverkan så beskrivs här definitionen av ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang samt vad en offentlig tillställning är och vem som bär ansvaret för vad under en offentlig tillställning (idrottsevenemang). Kapitlet ska utgöra en vägledning för samverkansparterna på regional och lokal nivå i arbetet med att ta fram regionalt och lokalt anpassade samverkansplaner. 4.1 Ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang En stor mängd aktörer är på olika sätt inblandade i arbetet mot ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang. Avsaknaden av en allmänt känd definition av vad som egentligen menas med idrottsrelaterat våld eller idrottsrelaterad brottslighet medför att dessa aktörer riskerar att prata om olika problem när de i själva verket tror sig mena samma sak. För att förtydliga definitionen har samverkansparterna valt att byta ut begreppen idrottsrelaterat våld eller idrottsrelaterad brottslighet för att istället använda ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang. Ett rimligt grundläggande krav på definitionen är att den är tydlig och enkel så att den blir praktisk användbar och att parterna får in en relevant statistik som kan utgöra ett underlag för framtida aktiviteter och åtgärder. Begreppet ska definieras; Otrygghet, brottslighet eller ordningsstörningar som skäligen kan sättas i rimligt samband med ett idrottsevenemang på grund av en geografisk, tidsmässig eller kontextuell koppling. 14

15 Vi har valt att definiera begreppet utifrån tre grova kategorier: Den första kategorin är en geografisk avgränsning som avser ett bestämt område eller utrymme, t.ex. inne på en idrottsarena. Den andra kategorin är en tidsmässig avgränsning, vilken drar gränsen för vad som är att anse som brottslighet och våld i idrottssammanhang inom ett visst tidsintervall från ett idrottsevenemang. Den tredje kategorin är en avgränsning av brott och ordningsstörningar som begås i kontexten av idrott. Ett exempel kan vara ett på förhand uppgjort slagsmål mellan två supportergrupperingar på en plats och en tid då inget idrottsevenemang är aktuellt. 4 Anta att ett idrottsevenemang spelas i en stadskärna en viss dag (geografisk och tidsmässig avgränsning). Anta vidare att underrättelser har lämnats om att en grupp personer kommer att åka med tåg dagen innan från en annan stad för att gå på matchen. Vid tidigare tillfällen har samma grupp personer stannat i någon mellanstor stad halvvägs till slutdestinationen och där bidragit till större bråk och ordningsstörningar (avgränsning i kontext). Exemplet visar på hur begreppets närmare innebörd förändras utifrån den problembild som man avser att beskriva. Definitionen innefattar med andra ord både händelser som sker inne på en idrottsarena och uppgjorda slagsmål mellan risksupportergrupperingar på en plats och en tid utan direkt koppling till ett idrottsevenemang. I definitionen så har samverkansparterna olika roller och ansvar vilket innebär att ju längre bort från idrottsevenemangen ordningsstörningar och brott sker, desto större ansvar vilar på polisen att förebygga, förhindra och lagföra individerna. Klubbens roll blir att arbeta långsiktigt med att förändra den våldsbejakande kulturen bland klubbens supportrar. Definitionen innefattar emellertid inte ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet då sådan brottslighet per definition har alltför vag koppling till idrottsevenemanget som sådant. Detta utesluter givetvis inte att polisen vidtar åtgärder mot risksupportrar som är inblandade i t.ex. grov organiserad brottslighet, men med hänvisning till det som nyss beskrivits är det mer rimligt att sådana insatser sker inom ramen för polisens arbete mot grov organiserad brottslighet än inom arbetet mot brottslighet och våld i idrottssammanhang. 4 Frosdick & Marsh (2005) 15

16 4.2 Centrala organisationer inom idrotten I handledningen har vi valt att förklara specialidrottsförbundens, de centrala organisationernas och andra centrala myndigheters ansvar och roll inom idrotten Fotbollen Svenska Fotbollförbundet Svenska Fotbollförbundet är Sveriges största specialidrottsförbund med uppgift att främja och administrera fotbollsidrotterna fotboll, futsal och beach soccer, i Sverige samt att företräda dem utom landet. Svenska Fotbollförbundet är anslutet till Riksidrottsförbundet (RF) samt till Fédération Internationale de Football Association (FIFA) och Union of European Football Associations (UEFA). Svenska fotbollförbundet ska följa de nämnda organisationernas stadgar och regler. Inom FIFA bestäms också de gemensamma regelverk som ska gälla för alla FIFA:s medlemsförbund. All fotboll som spelas på någon officiell nivå måste följa de spelregler som fastställs av FIFA. Spelreglerna för fotboll beslutas av International Football Association Board (IFAB) och ses över årligen. FIFA sätter den internationella års kalender tillsammans med UEFA utefter deras arrangemang. De datum som därvid sätts har alltid företräde framför nationell ligafotboll. Detta innebär att FIFA:s och UEFA:s datum för t.ex. VM, EM, Champions League och Europa League har högsta prioritet i kalendern. Den angivna ordningen påverkar nationella matchplaneringen, vilken Svenska Fotbollförbundet ansvarar för tillsammans med Svensk Elitfotboll och Elitfotboll Damer. Svenska Fotbollförbundet har ansvaret för domar- och matchdelegatverksamheten. En matchdelegat har till uppgift att kontrollera en arrangörs regelefterlevnad men även utgöra ett stöd för arrangören. Bland de regelverk som fastställs av Svenska Fotbollförbundet finns Svenska Fotbollförbundets Tävlingsbestämmelser (TB) och Särskilda Tävlingsbestämmelser för föreningar i Allsvenskan och Superettan (STB) Svenska Fotbollförbundet är arrangör i samband med landskamper, se vidare under arrangör. 16

17 Svensk Elitfotboll Svensk Elitfotboll (SEF) är en intresseorganisation för alla föreningar i Allsvenskan och Superettan. SEF:s uppdrag är att leda utvecklingen av svensk elitfotboll på klubbnivå sportsligt, ekonomiskt, kommersiellt och verksamhetsmässigt. SEF skall, på uppdrag av medlemmarna och styrelsen, aktivt utveckla förutsättningarna för herrfotbollen i Allsvenskan och Superettan genom samarbete med medlemsklubbarna, partners och Svenska Fotbollförbundet. SEF är den organisation som har den direkta kontakten med klubbarna, t.ex. i samband med planering av matcherna. De utgör även en länk mellan Svenska Fotbollförbundet och klubbarna. Genom gemensamma avtal ska SEF även bidra till att ge elitföreningarna ökade ekonomiska förutsättningar för elitfotboll med målsättningen att vara framgångsrika internationellt i de av UEFA arrangerade europeiska cuperna. Arbetet genomförs på uppdrag av medlemmarna och styrelsen. Kansliet ser till att bevaka att arbetet fortskrider enligt målen. SEF samarbetar med medlemsklubbarna och Svenska Fotbollförbundet, UEFA, FIFA samt andra partners som Svenska Spel, Polisen, Tv-kanaler m.fl. bl.a. i samband med matchplaneringen. Inom ramen för Stå upp för fotbollen! drivs ett pilotprojekt tillsammans med sex klubbar där de ska intensifiera sitt arbete kring läktar-, publik- och säkerhetsfrågor. SEF hoppas att det ska leda till ett mer uppsökande och proaktivt arbete hos klubbarna de stöttar, för att motverka den framtida rekryteringen till våldsamma grupperingar. Projektet har som devis att de vill ha en fotboll som inte förknippas med våld och huliganism, en fotboll som bejakar alla supportrar som älskar sitt lag och sporten och ett evenemang som det känns självklart att ta sina barn till, där man möts av en positiv stämning och en miljö utan hot och ilska. En fotboll som tar ansvar och som alla kan vara stolta över Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollsförbundet genomför årligen en Supporter Liaison Officer (SLO) utbildning för nya SLO: er. Utbildningen utgår från UEFAS handbok för SLO-funktionen. Under 2013 hade svensk fotboll 24 stycken utbildade SLO: er. Svensk Elitfotboll anordnar tillsammans med Stå Upp För Fotbollen möten, kurser och seminarier av olika slag som berör SLO-arbetet eller supporterfrågor vilket skall stärka SLO:ernas roll, och samsyn på det egna samt det nationella arbetet för att bejaka den positiva supporterkulturen. SEF anordnar även i samarbete med Svenska Fotbollsförbundet omfattande utbildningar för säkerhetsansvariga i enlighet med kraven i Elitlicensen. Elitklubbarnas verksamhet regleras i Svenska Fotbollförbundets regelverk men även genom Svensk Elitfotbollsmanual, som antagits inom Svensk Elitfotboll. 17

18 Supporter Liaison Officer (SLO) Supporter Liaison Officer (SLO), är en funktion som har sin utgångspunkt i ett direktiv från UEFA som anger att en SLO ska bidra till att stärka och utveckla svensk fotboll, samverkan mellan klubbar och supportrar och övriga i klubbens omvärld för att uppnå en positiv supporterkultur. Detta innebär bl.a. Att vara en bro mellan supportrarna och klubben och ska hjälpa till att förbättra dialogen mellan de två parterna. Att en SLO:s arbete är beroende av den information de får från båda sidor och deras roll förutsätter att båda parter ser dem som trovärdiga. Att informera supportrar om vilka beslut klubbledningen tagit och kommunicera supportrarnas åsikter i olika frågor till klubbledningen. Att ansvara för att bygga relationer, inte bara med olika supportergrupper utan även med polis och säkerhetsansvariga. Att samverka med SLO från andra klubbar inför matcherna. SLO:s samverkansparters är bl.a. arenaägare, publikvärdsorganisation, ordningsvaktsorganisation, polisen, räddningstjänsten, läktarvärdar, arenarestauratörer, entrévärdar och övrig försäljningsorganisation som biljett- och souvenirförsäljning. Den viktigaste uppgiften för en SLO mellan matcherna är att fungera som kommunikationskanal mellan supportrarna och föreningen. Avsikten är att kommunikationen ska ske i båda riktningarna, d.v.s. både från supportrar till förening och från förening till supportrar. Genom dialog med olika grupper i publiken är målet att SLO:s lyhördhet resulterar i förbättringar i form av ökad trivsel bland matchbesökarna. En SLO bör regelbundet informera styrelse och klubbledning om hur arbetet med kommunikation och dialog fortlöper och vilka tankar, idéer och synpunkter som har kommit fram i arbetet. Fotbollsklubbarna Fotbollsklubbarna ikläder sig rollen som arrangör på en offentlig tillställning, se avsnitt offentliga tillställningar. 18

19 4.2.2 Ishockeyn Svenska Ishockeyförbundet Svenska Ishockeyförbundet är ett specialidrottsförbund under Riksidrottsförbundet (RF) och deras uppdrag är att organisera och utarbeta ramverk för allt seriespel i ishockey i Sverige. Svenska Ishockeyförbundet är en allmännyttig ideell förening, som har till uppgift att främja, utveckla och administrera ishockeyn och inline-hockey i Sverige. Förbundet ansvarar för och driver föreningarnas gemensamma intressen, behov och önskemål såväl nationellt som internationellt. Allt arbete som utförs av Svenska Ishockeyförbundet ska överensstämma med idrottens mål och inriktning i enlighet med RFs stadgar. Viss del av verksamheten som Svenska Ishockeyförbundet ansvarar för får, efter förbundsmötesbeslut och Riksidrottsförbundsbeslut, bedrivas i aktiebolag. Tävlingsnämnden är förbundsstyrelsens organ att fatta beslut inom ramen för Svenska Ishockeyförbundets tävlingsregler. Tävlingsnämnden beslutar bl.a. om eventuella justeringar och kompletteringar i säkerhetsmanualen under säsongen efter förslag från Säkerhetsutskottet. Om en klubb eller person inte lever upp till gällande regelverk kan straffavgifter utdömas. Straffavgifter för säkerhetsrelaterade incidenter återinvesteras i det förebyggande säkerhetsarbetet. Svenska Ishockeyförbundet är sammankallande i Säkerhetsutskottet, där representanter från Svenska Hockeyligan AB och HockeyAllsvenskan ingår, som hanterar säkerhetsfrågor samt granskar och säkerställer att samtliga parter följer gällande bestämmelser och regelverk och verkar för det förebyggande säkerhetsarbetet. Svenska Ishockeyförbundet ska genom sina specialidrottsdistriktsförbund och föreningar aktivt verka för en dopning- och drogfri idrott samt för frågor rörande etik och moral. Svenska Hockeyligan AB (SHL) Svenska Hockeyligan AB (SHL) ägs av de 12 ishockeyklubbarna som är kvalificerade för spel i den högsta ishockeydivisionen i Sverige, SHL. SHL:s ägare förändras således regelbundet, i takt med att klubbar flyttas upp till eller ned i seriesystemet. SHL följer bolagsordning, aktieavtal och upplåtelseavtal som reglerar vilka rättigheter som SHL disponerar. SHL:s vision "den totala sportupplevelsen" och kärnvärdet att "skapa känslor" ska genomsyra all verksamhet inom SHL. SHL:s huvudsakliga verksamhet är att tillvarata ägarnas gemensamma sportsliga och kommersiella intressen och hanterar bl.a. radio- och tv-rättigheter samt ett antal för ägarna gemensamt huvudsponsorskap. SHL ska verka för en långsiktigt stark svensk elitishockey (SHL, landslag, övriga förbundsserier och elitjuniorverksamhet). SHL hanterar även frågor rörande matchplanering, säkerhet och anställning av vissa funktionärer vid matcherna samt ansvarar för att utarbeta och implementera policys och 19

20 riktlinjer för arrangemangen, bl.a. frågor gällande etik och moral, droger och alkohol, pyroteknik etc. SHL ansvarar även för årliga utbildningar av publikvärdar, säkerhetschefer samt säkerhetsdelegater. Vidare ansvarar man för inköp av kameraövervakningssystem i samtliga SHL-arenor samt ansöker, på uppdrag av klubbarna, om tillstånd hos länsstyrelsen för att säkerställa kvalitét och likalydande tillstånd i hela SHL. Ishockeyklubbarna Ishockeyklubbarna ikläder sig oftast i rollen som arrangör i samband med ett idrottsarrangemang, se vidare under avsnitt om offentliga tillställningar Bandyn Svenska Bandyförbundet Svenska Bandyförbundet (SBF) är ett specialidrottsförbund under RF. SBF organiserar och utarbetar ramverk för allt seriespel i bandy i Sverige. Svenska Bandyförbundet är en allmännyttig ideell förening som har till uppgift att främja, utveckla och administrera bandyn i Sverige. Förbundet ansvarar för och driver föreningarnas gemensamma intressen, behov och önskemål såväl nationellt och internationellt. Allt arbete som utförs av SBF ska överensstämma med idrottens mål och inriktning i enlighet med RF:s stadgar. Viss del av verksamheten som SBF ansvarar för får, efter förbundsmötesbeslut och riksidrottsförbundsbeslut, bedrivas i aktiebolag. Tävlingskommittén (TK) är förbundsstyrelsens organ att fatta beslut inom ramen för SBF:s tävlingsregler. Med tävlingsregler avses tävlingsbestämmelser, seriebestämmelser, officiell regelbok, reglementen, föreskrifter och anvisningar. Tävlingskommittén beslutar bl.a. om eventuella justeringar och kompletteringar gällande säkerhetsbestämmelser under säsongen. Om en klubb eller person inte lever upp till gällande regelverk utdöms straffavgifter. Straffavgifter kan återinvesteras i det förebyggande säkerhetsarbetet. SBF:s disciplinnämnd är de som dömer ut straffavgifter. Det är TK som hanterar säkerhetsfrågor samt granskar och säkerställer att samtliga parter följer gällande bestämmelser och regelverk och verkar för det förebyggande säkerhetsarbetet. SBF ska genom sina specialidrottsdistriktsförbund och föreningar aktivt verka för en dopning- och drogfri idrott samt för frågor rörande etik och moral. 20

21 Föreningen Svensk Elitbandy Föreningen Svensk Elitbandy (FSE) består av de 14 bandyklubbarna som är kvalificerade för spel i den högsta bandydivisionen i Sverige, Elitserien. FSE:s medlemmar förändras regelbundet, i takt med att klubbar flyttas upp till eller ned från elitserien. FSE företräder de idrottsföreningar och idrottsaktiebolag vars bandylag spelar i Elitserien. FSE följer de av medlemsföreningarna uppsatta stadgar. FSE:s styrelse väljs på medlemsmöte varje år. FSE huvudsakliga verksamhet är att tillvarata medlemmarnas gemensamma sportsliga och kommersiella intressen och hantera bl.a. radio- och tv-rättigheter samt ett antal för medlemmarna gemensamt sponsorskap. Vad gäller sportsliga frågor ska FSE verka för en långsiktigt stark svensk elitbandy. Bandyklubbarna Bandyklubbarna ikläder sig oftast i rollen som arrangör i samband med ett idrottsarrangemang, se vidare under avsnitt om offentliga tillställningar Polisen Polisen står inför omorganisationen vilket bl.a. innebär att år 2015 ska dagens 21 polismyndigheter bli en nationell Polismyndighet. Polisens arbete med att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar kommer inte att påverkas av denna omorganisation. Den framtagna idrotts strategin är beslutad av Rikspolischefen och ska styra polisens arbete tillsammans med de övriga samverkansparterna under Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen (RPS) har det övergripande nationella ansvaret för Polisens arbete mot brottslighet och våld i idrottssammanhang. Polisavdelningen har bl.a. ansvaret för metodutveckling, utbildning och för implementeringen av Rikspolischefens beslut på nationell nivå. Rikspolischefen Bengt Svensson har under 2009 tagit initiativ till att inrätta ett Samverkansråd mot idrottsrelaterad brottslighet. Samverkansrådet leds av Rikspolisstyrelsen och består av representanter från Åklagarmyndigheten, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan, Rikspolisstyrelsen 21

22 och Polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne. Samverkansrådet ger årligen ut en sammanställning av ordningsläget kring ett idrottsarrangemang. Samverkansrådet beslutade bl.a. under 2013 om att ta fram en gemensam nationell strategi för att motverka brottslighet och våld i idrottssammanhang. Rikskriminalpolisen har ansvar för metodutveckling av kriminalunderrättelsearbetet och ett övergripande nationellt ansvar för det operativa arbetet inom området. Rikskriminalpolisen har av Rikspolischefen tilldelats ett nationellt samordningsansvar av polismyndigheternas arbete mot brottslighet och våld i idrottssammanhang. Samordningsuppdraget innebär bl.a. att stödja polismyndigheterna med metoder och rutiner för framtagande av hotbildsanalyser, följa upp samt redovisa hur polismyndigheterna arbetar med denna typ av brottslighet. Inför omorganisationen av polisen 2015 kan ansvaret för samordning övergå till en annan huvudman inom Polismyndigheten. Inom ramen för EU-samarbetet finns sedan 2002 krav på att varje medlemsstat ska inrätta en kontaktpunkt, National Football Information Point (NFIP) 5, som ska fungera som en central för utbyte av information vid internationella idrottsevenemang. Rikskriminalpolisen ansvarar för att utgöra denna kontaktpunkt Åklagarmyndigheten Det övergripande målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Åklagarmyndigheten ska bidra genom att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är att kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningar och processföring ökar. Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är oftast åklagaren som leder förundersökningen och som avgör om åtal ska väckas samt för statens talan om ansvar för brott i domstol. På tre platser i landet Stockholm, Göteborg och Malmö - finns Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum. Deras uppgift är att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och svara för den samlade kunskapen inom sina ansvarsområden. Rättslig uppföljning och tillsyn bedrivs också här. Det är Utvecklingscentrum Malmö som har ansvaret för rättslig uppföljning och tillsyn avseende brottslighet och våld i idrottssammanhang /C 322/01 22

23 4.2.6 Kommuner och landsting Kommunens roll Sveriges kommuner har ett grundläggande intresse av att idrotten utvecklas. Även om kommunernas engagemang inte i första hand är inriktat på elitidrott så kan idrotten ur ett kommunalt perspektiv ge positiva effekter genom att skapa förebilder, ett ökat idrottsintresse, en stärkt lokal identitet och en ökad ekonomisk omsättning inom olika branschnäringar. Dessa potentiellt positiva effekter med elitidrott uppnås inte om arrangemangen i vissa fall kringgärdas av ordningsstörningar av olika slag. Vidare kan de subkulturer som frodas kring arrangemangen innebära att unga dras till riskmiljöer och utvecklar negativa beteenden. Det primära ansvaret för att förebygga och motverka otrygghet, våld och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang finns hos idrottsarrangörerna och hos polisen men kommunerna är på flera plan en samverkanspart i detta arbete. Kommunerna är en viktig aktör för att främja samhällsutveckling och att skapa ett tryggt och säkert samhälle på den lokala nivån. För att uppnå detta verkar kommunen i olika roller; som samhällsbyggare både på det sociokulturella området och genom fysisk planering, som verksamhetsutövare och som tillsynsorgan. På många platser i landet är det dessutom kommunen som äger och i vissa fall även driver de arenor och idrottsplatser som används för stora idrottsevenemang. I avsnittet om arenaägarens roll i arbetet finns mer information om vad detta innebär. Samverkan med kommunen och landstinget Det förebyggande arbete som kommunerna bedriver inom det sociala området kan på många sätt tillvaratas i samband med planering och genomförande av ett aktivt brottsförebyggande och våldspreventivt arbete inför och under idrottsevenemang. De relationer som skapas och de erfarenheter som kommunerna bygger i samband med sitt utåtriktade och sociala arbete kan utgöra en viktig grund för de planer och åtgärder som behövs. Därför finns det många fördelar med att upprätta ett väl fungerande samarbete mellan kommunernas socialtjänst, polisen och idrottsföreningarna. Kommunerna har en viktig roll i både det hälsofrämjande och olycksförebyggande arbetet i samhället. Inom ramen för det hälsofrämjande arbetet är det kommunerna som utfärdar tillstånd för servering av alkohol i offentliga sammanhang. Tillståndsgivaren ska då bland annat ta hänsyn till de säkerhets- och ordningsförutsättningar som finns på serveringsstället. Om serveringstillstånd är aktuellt vid ett idrottsevenemang bör 23

24 kommunen inhämta information om särskilda förutsättningar och risker för det aktuella evenemanget genom att samverka med polis och i vissa fall även med de involverade idrottsföreningarna. Inom det olycksförebyggande området har kommunerna både en tillsynsroll och ett ansvar att ingripa om en olycka uppstår. Kommunerna ska stötta arenaägare och verksamhetsutövare i deras säkerhetsarbete och dessutom kan kommunen genom tillsyn följa upp det arbete som utförs och ställa krav på att ytterligare säkerhetsåtgärder vidtas. Kommunens räddningstjänst ska ingripa om en brand eller en annan olycka skulle inträffa i samband med ett idrottsevenemang enligt lagen om skydd mot olyckor. För att kunna genomföra en bra och effektiv insats behöver därför kommunen ha god kännedom om både arenans utformning och generella säkerhetsförutsättningar, men även de särskilda risker och förhållanden som kan uppstå i samband med ett visst evenemang. Därför är det viktigt att kommunens räddningstjänst utgör en samverkanspart i planeringsarbetet tillsammans med de övriga aktörer som svarar för säkerhet och olyckspreventivt arbete vid evenemanget. Landstinget eller regionen ansvarar för ambulanssjukvård och övrig katastrofmedicinsk verksamhet. De har därför också en viktig roll vid en olycka eller incident i samband med ett publikt evenemang och behöver således ha god kännedom om hur planeringsarbetet och riskbilden ser ut. Om det i samband med planeringen av ett större evenemang uppstår behov av att påverka trafikflödet i området kring arenan eller om det befaras att trafikstörningar kan uppstå är det bra om kommunens trafikplaneringsfunktion får kännedom om detta. Kollektivtrafikaktörer behöver känna till hur ett evenemang på olika sätt kan påverka deras verksamhet. För mer information se Säkerhetsguide för evenemang som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett ut. 24

25 4.3 Offentlig tillställning, roller och ansvar. Med offentlig tillställning avses enligt ordningslagen bl.a. tävlingar i sport eller idrott. Det krävs även en avsikt att samla publik för att tillställningen ska betraktas som offentlig. Normalt är därför ishockey-, bandy- och fotbollsmatcher offentliga tillställningar Anmälan om tillstånd För att få anordna en offentlig tillställning på offentlig plats krävs tillstånd av Polismyndigheten. En vanlig idrottsplats utgör normalt ingen offentlig plats. Därför behövs inget tillstånd. Däremot krävs att en anmälan görs till polismyndigheten om den offentliga tillställningen kommer ske inom ett detaljplanelagt område. När anmälan gjorts utfärdar polisen ett bevis om anmälan. Enligt ordningslagen ska en anmälan innehålla uppgifter om anordnaren, tiden för evenemanget, dennas art och huvudsakliga utformning samt de åtgärder i fråga om ordning och säkerhet som anordnaren avser att vidta. Syftet är att anordnaren, som kan arrangemanget bäst, ska ge in ett så fylligt underlag att Polismyndigheten kan förstå hur anordnaren tänkt sig evenemanget och säkerheten kring detta och vilka åtgärder anordnaren själv tänker vidta för att trygga ordning och säkerheten. Polismyndighetens tillståndfunktion och operativa planering får då ett bättre beslutsunderlag för mer proportionerliga bedömningar som rör beslut om villkor och eventuella uttag av polisresurser till evenemanget. Ju större evenemang det rör sig om desto viktigare är att ett fylligt underlag inges, särskilt om evenemanget är en s.k. högriskmatch. I anmälan bör därför närmare bestämt bifogas uppgifter vem som är säkerhetsansvarig, arrangörens säkerhetsplan/analys (innehållande riskbedömning, evenemangsbeskrivning, säkerhetspolicy), eventuella områdes- eller händelsespecifika och övergripande planer, karta/skiss, beskrivning av området, förväntat antal besökare, spel/matchprogram eller motsvarande. Som nämnts är det viktigt att uppgifter lämnas om vilka åtgärder i fråga om ordning och säkerhet som anordnaren själv avser att vidta. Det kan exempelvis röra matchvärdar, ordningsvakter, utformning av in- och utgångar, hur åskådarplatserna ska disponeras för att minimera risken för ordnings- och säkerhetsproblem, åtgärder för att hålla supportrar åtskilda, hur eventuella visitationer ska utföras och av vem samt anordnarens egna regler och allmänna riktlinjer (vad som är tillåtet respektive inte tillåtet att föra in på 25

26 evenemangsområdet). Polisen får dessutom förelägga anordnaren att lämna uppgifter utöver vad ansökan eller anmälan ska innehålla. För att underlätta anmälningsförfarandet har Rikspolisstyrelsen utformat ett särskilt formulär för anmälan om idrottsarrangemang, se bilaga Villkor för evenemanget Anordnaren av en offentlig tillställning ska enligt ordningslagen svara för att det råder god ordning och säkerhet vid tillställningen. Utgångspunkten är därför att denne själv ska vidta tillräckliga åtgärder för att trygga ordning och säkerhet. Polismyndigheten ska normalt inte behöva besluta om några villkor eller skjuta till polisresurser. Först om Polismyndigheten finner att anordnaren brister i sin skyldighet ska polismyndigheten besluta om de villkor som behövs för att trygga ordningen och säkerheten vid tillställningen. Som nämnts i föregående avsnitt krävs att anordnaren lämnar in ett fylligt underlag i samband med sin anmälan för att underlätta för polisen att besluta om rätt avvägda villkor. Rikspolisstyrelsen har tolkat uttrycket vid tillställningen mot bakgrund av förarbetena till ordningslagen 6 samt några domar 7. I uttrycket vid tillställningen, räknas även områden i nära anslutning till arenan där ordningshållningen typiskt sett föranleds av evenemangets deltagare. Sådana områden kan vara parkeringsplatser, campingplatser, parker, tunnelbanestationer och busshållplatser. Även vägkorsningar som kräver extra trafikdirigering med anledning av trafik till och från evenemanget räknas dit 8. Ordinär ordningshållning för att öka tryggheten på platser som inte ligger i anslutning till evenemanget ska inte belasta arrangören, exempelvis ordningsstörningar utanför en pub dit supportrar söker sig före eller efter en match eller störningar i citykärnan. Det är dock viktigt att polisen i tillståndet eller i särskilt beslut bör meddela villkor för evenemanget, bland annat bestämma vilka delar av ordningshållningen som anordnaren ska svara för. Villkoren kan också bestämma hur publikområdet ska utformas. Polisen kan med stöd av 2 kap.16 ordningslagen besluta om villkor för evenemanget även om det inte är tillståndspliktigt. Enligt ordningslagen får Polismyndigheten meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid en tillställning eller sammankomst. Villkoren får dock inte medföra att anordnaren belastas med onödiga kostnader eller att möjligheten 6 Prop. 1992/93:210, s 92 ff. 7 Dom , mål nr , Dom , mål nr , Dom , mål nr Dom , mål nr och dom , mål nr

27 att hålla tillställningen onödigtvis försvåras på något annat sätt. Ofta är det lämpligt att Polismyndigheten samråder med anordnaren innan polismyndigheten meddelar villkor. Något sådant författningskrav finns emellertid inte. Kammarrätten har i ett mål konstaterat att villkor ska utformas på ett sådant sätt att adressaten utan svårighet eller risk för missförstånd får klart för sig vad denne ska göra för att uppfylla villkoret. Vidare ska villkoren vara så tydliga att det är möjligt för en myndighet eller domstol att på ett rättssäkert sätt pröva om beslutade villkor följs eller inte. 9 Den som inte följer ordningsregler som gäller enligt villkor är skyldig att på tillsägelse lämna tillställningen och den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de villkor som beslutats för en tillställning kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. En tillställning kan även upplösas om villkor om tiden för tillställningen eller sammankomsten inte följs. Det är angeläget att funktionärer och ordningsvakter har kännedom om innehållet i de meddelade villkoren. Polismyndigheten har inom den ram som nämnts en stor frihet att besluta om olika typer av villkor. Vissa grundläggande villkor, som t.ex. förbud för besökare att uppehålla sig i passager avsedda för utrymning, bör alltid kunna ställas på en arrangör av idrottsarrangemang. Andra villkor måste beslutas efter en prövning i det enskilda fallet med utgångspunkt i arrangemanget. Exempelvis kan polismyndigheten besluta om villkor som rör följande; Under vilken tid en tillställning får pågå högsta tillåtna publikantal, begränsning av antalet åskådare på arenan eller en läktare, minsta antal ordningsvakter, publikvärdar och funktionärer och deras tjänstgöringsplats att arrangören har en organisation som har möjlighet att ingripa i händelse av brand och andra olyckor samt assistera vid utrymning platsens utformning av inhägnader och belysning, ordningshållningens utformning vid in- och utpassering ex; för att separera supportrar tekniska hjälpmedel för att genomföra säkerhetskontroller att arenans brandtekniska utförande utreds av en brandtekniskt sakkunnig och anpassas med hänsyn till det planerade evenemanget åtgärder för att skydda de närvarande mot brandfara, placering av brandsläcksanordningar, 9 Kammarrätten i Jönköpings dom den 24 oktober 2011, Mål nr

28 närvaro av personal från räddningstjänsten, antal toaletter och parkeringsplatser, För att hindra att otillåtna föremål tas in på en arena kan även villkor beslutas om att publikvärdar och ordningsvakter ska kroppsvisitera besökare vid insläpp. Detta förutsätter dock att besökare innan biljetten betalas informeras om att ett villkor för tillträdet är att han eller hon låter sig visiteras. Villkor ska ses som en del i en helhet, en slags åtgärdstrappa, där utgångspunkten är att anordnaren, som kan evenemanget bäst, själv ska vidta åtgärder för att trygga ordning och säkerhet vid sitt eget evenemang. Om polisen anser att anordnaren brister i denna skyldighet eller att evenemanget har en hög hotbild ska polismyndigheten som nästa steg besluta om de villkor som behövs för att trygga ordningen och säkerheten vid tillställningen. Om Polismyndigheten bedömer att det inte är tillräckligt måste polisen, som ett tredje steg avdela polispersonal för att upprätthålla ordningen och säkerheten. Om inte ens detta räcker kan polisen, som ett fjärde och sista steg, ställa in, förbjuda eller upplösa den offentliga tillställningen om förutsättningarna i ordningslagen är uppfyllda. Av ordningslagen framgår bland annat att polismyndigheten under vissa förutsättningar kan förbjuda att det hålls en offentlig tillställning om det vid tidigare tillställning av samma slag har förekommit något som stred mot lag eller den har medfört oordning, fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken. Avslutningsvis bör förtydligas att de åtgärder som en anordnare själv vidtar för att trygga ordning och säkerhet som exempelvis att anordna bra in- och utsläpp för publiken, ha tillräckligt antal ordningsvakter och publikvärdar, hålla supportrar åtskilda inne på arenan, förbud för besökare att uppehålla sig i passager/trappor avsedda för utrymning och spela matcher på lämpliga veckodagar och tider kan påverka Polismyndighetens bedömningar vad gäller att besluta om villkor och polisresurser. Det bör också betonas att det är angeläget att en dialog sker om villkor i tillståndet mellan polis och arrangör för att i möjligaste mån nå en förståelse och samsyn om vilka villkor som fastställs och varför. 28

29 4.4 Roller och Ansvar Det finns många parter som ska samverka kring ett idrottsevenemang och kunskapen om varandras ansvar och roll är betydelsefull för att samarbetet ska fungera på bästa sätt. I vissa avseenden går parternas roller delvis ihop och gränserna kan bli otydliga avseende vilken part som kan och bör agera i ett enskilt fall. Syftet med att klargöra roller, ansvar och förväntningar är att skapa en grund för samverkan genom större förståelse för varandras roller och uppdrag Anordnaren/Arrangören (idrottsklubbarna) I ordningslagen benämns arrangören som anordnaren. Denna redogörelse tar inte sikte på eventuella förpliktelser som kan följa av avtal eller andra överenskommelser, exempelvis med berört specialidrottsförbund. Anordnaren av en offentlig tillställning är skyldig att se till att det råder god ordning vid tillställningen. Anordnaren har således huvudansvaret för ordning och säkerheten vid tillställningen. Det är anordnaren som bestämmer hur många som ska ha tillträde till tillställningen, om inte någon myndighet beslutat om begränsningar. Anordnaren kan även ställa upp förutsättningar för tillträde till arenan genom civilrättsliga avtal. Den som träder in på arenan har accepterat avtalet genom själva tillträdet. Inne på arenan gäller med andra ord arrangörens regler. Anordnaren kan hålla publik åtskilda utan särskilt lagstöd. De indelningar som arrangören gjort på läktarna gäller och bryter någon mot dessa kan personen avvisas från arenan av ordningsvakter. Anordnaren kan exempelvis ställa upp regler för i vilken ordning läktare ska tömmas och detta kan innebära ett en viss sektion får finna sig i att vänta. Enligt ordningslagen ska Polismyndighetens villkor alltid rikta sig mot anordnaren. Om denne inte själv äger arenan är det anordnarens ansvar att genom avtal med arenaägaren försäkra sig om att de villkor som Polismyndigheten meddelar blir uppfyllda. Den som inte följer de ordningsregler som meddelats är skyldig att lämna tillställningen. I första hand ankommer det på anordnaren som ansvarig för ordningen och säkerheten att ge en sådan tillsägelse. Arrangörerna har ett huvudansvar för evenemangen och ansvarar för ordning och säkerhet i arenaområdet före, under och efter evenemang. Arrangörerna har också ett övergripande samordningsansvar inför och under arrangemangen. Arrangören har även ett ansvar att se till att riskerna för bränder och andra olyckor minimeras i samband med evenemanget. 29

30 Den som enligt tillståndet från Länsstyrelsen är angiven som brukare av ett CCTV övervakningssystem i en arena är den som ansvarar för inspelat material. Polis och åklagare kan enligt rättegångsbalkens regler beslagta inspelat material. Arrangören bör även uppfylla de rekommendationer som uppställs i Säkerhetsguide för evenemang, upprättad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB262, 2011). Där framgår bl.a. att arrangören har följande uppgifter och ansvar: ansvar för att de krav som ställs på arrangören följs (villkor m.m.) ansvar för att samordningsfunktionen vid arrangemangen följs och utvecklas ansvar för att utveckla och förtydliga matchorganisationen genom att sätta service, trygghet, ordning och säkerhet i centrum ansvar för att alla aspekter vägs in när evenemangen planeras och genomförs ansvar för att utskänkningstillstånd som finns vid arrangemangen följs, och om så inte sker agera i de frågor som uppkommer att verka för en drogfri miljö och att tillståndsinnehavare verkar för en ansvarsfull alkoholservering. verka för att alla supporterar ska känna sig trygga och få den service som behövs främja den positiva supporter- och läktarkulturen samt vara lyhörd för eventuell negativ utveckling och tydligt ta ställning i sakfrågor utveckla samarbetet mellan samtliga aktörer och se till att alla berörda ges möjlighet att vara med och delta i de olika processerna som berör publika arrangemang verka för att rollfördelningen klargörs mellan parterna verka för att arbetet på nationell och regional nivå fortgår och tydlighet klargörs mellan berörda aktörer bibehålla och vid behov utveckla egna trappstegsprogram för supportrar som riskerar att missköta sig på ett evenemang planera och utveckla kringarrangemang med inriktning på service och trygghet verka för att för att respektive förenings värdegrund på ett tydligt sätt kommuniceras och följs upp och följs ta avstånd från destruktiva beteenden som utförs i samband med evenemang verka för att den publik som besöker arrangemangen får en god service med betoning på trygghet och trivsel. 30

31 4.4.2 Ordningsvakter Ordningsvakter utbildas och förordnas av Polismyndigheten och ska medverka till att upprätthålla allmän ordning 10. En ordningsvakt kan ges ett så kallat riksförordnande för att få arbeta i tjänstgöringsområden som berör flera polisregioner. Polismyndigheten erbjuder en specialutbildning för att ordningsvakter ska få arbeta under s.k. högriskmatcher, där det krävs att ordningsvakten har en arenautbildning utöver grundutbildningen. Vid matcher som inte bedöms som högrisk räcker det med grundutbildning. Syftet med arenautbildningen är att ordningsvakterna ska få bättre förutsättningar att arbeta i en riskfylld miljö genom att lära sig metoder och taktiker som ger ökad förmåga att arbeta i grupp och samverka med polisen. En ordningsvakt lyder under polismyndigheten och är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar. Ordningsvakten ska dessutom hålla Polismyndigheten underrättad om förhållanden som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör komma till Polismyndighetens kännedom. Ordningsvakten har också tystnadsplikt avseende de uppgifter som han eller hon får kännedom om under sin yrkesutövning. De förordnade ordningsvakterna står under polisens befäl men är anlitade av arrangören och utövar sin tjänst i enlighet med sitt förordnande. Arrangören kan själv styra ordningsvakterna så länge inte polisen har behov av en omdisponering. Anledningen till en sådan omdisponering ska alltid meddelas arrangören. Många evenemang kallar sin säkerhetspersonal för vakter, men det kan vara bra att särskilja evenemangets egen säkerhetspersonal från de förordnade ordningsvakter som finns i enlighet med polistillståndet. För att tydliggöra organisationen kan det därför vara lämpligt att använda begreppet ordningsvakt endast för de förordnade ordningsvakterna. Personal utan förordnande som arbetar med säkerhet bör i stället kallas säkerhetspersonal. 10 RPSFS 2010:8, FAP

32 4.4.3 Publikvärdar En publikvärds främsta uppgift är att ge besökarna en god service. Målet är att publiken ska uppleva arrangörens personal som ett välkommet inslag trygga, pålitliga och en positiv del av evenemanget. De ska arbeta för att upprätthålla lugnet hos publiken tillsammans med evenemangets ordningsvakter. På idrottsevenemangen arbetar publikvärdarna på uppdrag av respektive klubb, ofta på ideell basis. Publikvärden har till skillnad från en ordningsvakt eller en polisman inga särskilda lagliga befogenheter Arenaägare Denna redogörelse tar inte sikte på eventuella förpliktelser som kan följa av avtal eller andra överenskommelser. Fastighetsägaren ansvarar för att arenan är utförd och anpassad med hänsyn till verksamheten. Arenaägaren ska ha nödvändiga bygglov för uppförande och ändring av arenan samt följa Boverkets regler om byggnationer. Ägaren ska även enligt lagen om skydd mot olyckor föra dokumentation över sitt brandskydd. Syftet med brandskyddsdokumentationen är att en skälig brandskyddsnivå upprätthålls. Arenaägaren är samordningsansvarig för allt som rör fastighetens tekniska och operativa brandskydd. Arenaägaren bör kunna vara rådgivande och stödjande till arrangören avseende evakuering och övervakningssystem. Arenaägaren är även sakkunnig och rådgivande till arrangörens säkerhetsansvarige gällande evakueringsplan. Arenaägaren eller arrangören bemannar och arbetsleder evakueringsvärdar vid varje evenemang och ser till att dessa har nödvändig utrustning och utbildning. 32

33 4.4.5 Polismyndigheten Till Polismyndighetens uppgifter hör att bl.a. förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav och ingripa när sådana har inträffat. I samband med en offentlig tillställning ansvarar polisen för allmän ordning och säkerhet i enlighet med det polisiära uppdraget, både inom och utanför det område som omfattas av anordnarens ansvar. Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid tillställningen. Inom det område som omfattas av anordnarens ansvar ska polismyndigheten endast svara för kvalificerade polisiära uppgifter, dvs. främst förhindra brott, ingripa när brott förövats och övervaka trafiken. Polismyndigheten får även förbjuda att det hålls en tillställning om det vid tidigare tillställningar av samma slag förekommit något som stred mot lag eller den har medfört oordning, fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken. Det finns även möjlighet för Polismyndigheten att besluta om att ställa in evenemanget om inte mindre ingripande åtgärder är tillräckliga. Det finns vidare möjlighet för Polismyndigheten att upplösa en tillställning om det förekommer något som strider mot lag, medför oordning, utgör fara för de närvarande, allvarligt stör trafiken eller villkor för tiden för tillställningen inte följs. Mindre ingripande åtgärder måste även i det här fallet ha visat sig otillräckliga. Med stöd av bestämmelser i polislagen har Polismyndigheten möjligheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som har gjort sig skyldig till en överträdelse av de ordningsregler som gäller för tillställningen. Tillsammans med andra berörda aktörer bör även Polismyndigheten besiktiga lokaler och platser såväl utomhus som inomhus där offentliga tillställningar eller allmänna sammankomster regelbundet brukar anordnas. Inom Polismyndigheten finns det specialutbildad personal som arbetar med idrottsevenemang i funktionen som supporterpolis eller evenemangspolis. 33

34 Supporterpolisen Supporterpolisen ska utifrån de konflikreducerande principerna om kunskap och differentiering arbeta specialiserat med kunskaps- och underrättelseinhämtning samt spaning i syfte att förebygga och lagföra de supportrar som begår brott. Om konflikter uppstår mellan supportergrupper ska inriktningen vara att så långt det är möjligt förhindra att konflikterna eskalerar. Huvudarbetsuppgifter är att samverka med arrangören och kriminalunderrättelsetjänsten i syfte att ta fram hot- och riskbedömningar inför evenemangen. De ska stödja den polisiära kommenderingschefen (KC) och tillståndsenheten/handläggaren genom att vara behjälplig med att fastställa villkoren för arrangören. I rollen ansvarar de även för att genomföra förebyggande arbete mot yngre personer som riskerar hamna i våldsbejakande risksupportergrupper. De ansvarar för kontakt med föräldrar till unga supportrar, socialtjänsten och respektive närpolisområde vid de tillfällen en person under 18 år har blivit kontrollerad eller frihetsberövad i en sådan miljö där man bedömer detta vara nödvändigt. Under match ska de ha en hög närvaro bland supportrar med beteenden som medför förhöjd risk för brott. Göra kontroller av berusningsnivåer på pubar och restauranger där supportrar befinner sig och rapportera avseende arrangörens efterlevnad av villkoren. Efter match ska de samordna ärenden som uppkommit i samband med evenemanget, så att inte ärenden läggs ner och effekten av lagstiftningen uteblir. Evenemangspolisen Evenemangspolisen ansvarar för att genomföra långsiktigt förebyggande arbete i samverkan med olika aktörer som kan verka för att förbättra ordningen och säkerheten vid själva evenemanget. Exempel på långsiktigt förebyggande arbete kan vara: den fysiska säkerheten och miljön på arenorna, förtydliga regler och uppförandekoder för besökare till arenan, ansvarsfull alkoholservering, effektiva och professionella sätt för vakter och värdar att arbeta med publik, trygghetsåtgärder för boende, restaurangägare, andra företagare, m.fl. i området runt idrottsarenor. Evenemangspolisen ska utifrån de konfliktreducerande principerna om underlättande och kommunikation arbeta specialiserat med att föra dialog och samverka med idrottsföreningar, SLO, enskilda supportrar, supporterklubbar, frivilligorganisationer, kommuner m.fl. 34

35 Ett förtroendeskapande arbete över tid utgör grunden för evenemangspolisens verksamhet. Arbetet baseras på långsiktiga relationer, god omvärldskunskap och fördjupade kunskaper om de grupper evenemangspolisen arbetar med. De utgör en kontaktlänk mellan kommenderingsledning och arrangörer samt supportrar före, under och efter kommendering. Evenemangspoliser arbetar civilt eller i uniform väl synliga i nära anslutning till besökare och supportrar Räddningstjänsten Den kommunala räddningstjänsten är enligt lagen om skydd mot olyckor skyldig att ingripa först när en olycka inträffat eller när det föreligger överhängande fara för en olycka för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Den kommunala räddningstjänsten ansvarar emellertid bara för räddningsinsatser om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande. Kommunen ska därutöver se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunen har även tillsynsansvar för efterlevnaden av de krav som ställs på fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten får i samband med polisens handläggning av en tillståndsansökan för ett evenemang vanligtvis möjlighet att lämna synpunkter på brandsäkerheten vid evenemanget. Den kan senare även komma att utföra tillsynsbesök på evenemangsplatsen för att kontrollera att reglerna följs. 35

36 5. Att införa en gemensam kommunikationsplan Målet med kommunikationsarbetet är att tydligt visa att våld och ordningsstörningar på idrottsevenemang inte accepteras. Det ska ske både genom ord och handling före, under och efter evenemanget. Inför varje match ska en gemensam kommunikationsplan upprättas. Kommunikationsplanen ska vara målgruppsanpassad med riktlinjer om vilka budskap som bör kommuniceras i vilka kanaler. Vissa kommunikationsinsatser genomförs gemensamt, men generellt sker kommunikationen inom ramen för ordinarie verksamhet utifrån lokala förutsättningar. Visionen för kommunikationen Kommunikationen ska vara enhetlig, tydlig och engagerande. Kommunikationens huvudbudskap ska följa strategins vision dvs. välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang för alla. Händelser ska varken förstoras eller förminskas. Framgångsrika insatser och positiva beteenden ska lyftas fram som goda exempel. Övergripande inriktning Budskapen ska vara gemensamma, konsekventa och hållas över tid både internt och externt. Varje aktör informerar utifrån sitt ansvar till sina målgrupper. Vi ska arbeta proaktivt genom att försöka förutse konsekvenser och förekomma situationer som kan lösas med kommunikation. Före ett evenemang Samverkansparterna ska säkerställa att en dialog mellan parterna upprättas för en enad kommunikation och gemensamt förhållningssätt. Det är viktigt att parterna analyserar metoder och konsekvenser av de planerade kommunikationsinsatserna så att kommunikationen upplevs inbjudande för alla berörda parter. Inför ett evenemang bör parterna nå ut med information som bl.a. skapar förståelse för regler och insatser som kommer att genomföras samt hur evenemanget kommer att ex. påverka trafik och situation för de omkringboende etc. Kommunikationen bör betona att inga ordningsstörningar eller brott accepteras. En kommunikationsplan för oväntade och särskilda händelser bör förberedas innan evenemanget. 36

37 Under evenemanget Under evenemanget är det av stor vikt att informera om vilket beteende som förväntas av publiken och att inga ordningsstörningar eller brott accepteras. Efter evenemanget Goda exempel ska lyftas fram och om det förekommit otillåtna och störande beteende ska parterna ta ett tydligt avstånd. Evenemanget ska följas upp och utvärderas vid ett gemensamt möte mellan parterna för att identifiera eventuella förbättringsmöjligheter. Utöver den gemensamma utvärderingen bör varje aktör utvärdera respektive insatser internt. Verksamhetsrelaterade erfarenheter återkopplas till den nationella arbetsgruppen. Målgrupper De externa målgrupperna kan utgöras av ex; olika supportergrupperingar, övriga idrottsklubbar (förutom arrangören), sponsorer, media, allmänheten och politiker. De interna målgrupperna kan utgöras av ex; samverkansparter på regional- och lokal nivå, berörda medarbetare i respektive verksamhet och spelare och ledare. Kanaler Samtliga kommunikationskanaler används planerat, genomtänkt och samordnat. Varje part kommunicerar i interna kanaler som ger bäst effekt i respektive verksamhet. De externa kanalerna kan exempelvis utgöras av den egna webbplatsen, sociala medier, pressmeddelanden, annonsering, media, möten med enskilda målgrupper (vid behov), idrottsprofiler (kända och vällästa bloggare m fl.), matchprogram, flyers, affischer och speaker. Uppföljning Varje aktör följer upp genomförda kommunikationsinsatser på lämpligt sätt och delar med sig av sina erfarenheter till övriga samverkansparter. 37

38 5.1 Förslag på kommunikationsaktiviteter Aktivitet Syfte Ansvar Tidpunkt Samverkansmöte Bedöma hot och risker Dialog med supporterorganisationerna Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Dialog och samverkan med supporterorganisationerna Informationsspridning till berörda medarbetare och aktörer Stärka den goda supporterkulturen Bygga relationer Informations- och underrättelseutbyte Ambassadörskap Pressmeddelande Informera om säkerhetsförberedelser och regler inför högriskevenemang Beskriva incidenter efter ett evenemang Arrangören sammankallar berörda Arrangören Arrangören i samarbete med klubben och Polisen Presskonferens Samma som ovan Arrangören i samarbete med klubben och Polisen Annonsering (i matchprogram, banners, lokaltidningar etc.) Kommunicera de fyra huvudbudskapen från strategin Visa vårt gemensamma förhållningssätt Sociala medie-dialog Påminna om uppförandekod och regler Berätta om säkerheten på plats Arrangören i samarbete med berörda Alla Före ett evenemang Före, under och efter ett evenemang Före och efter ett evenemang Före ett evenemang Före och under ett evenemang Före och efter ett evenemang 38

39 Tacka för bra beteende och samarbete efteråt Ta avstånd från ev. störningar Webbinformation Kommunicera de fyra huvudbudskapen från strategin Visa vårt gemensamma förhållningssätt Påminna om uppförandekod och regler Berätta om säkerheten på plats Flyers Kommunicera de fyra huvudbudskapen från strategin Visa vårt gemensamma förhållningssätt Påminna om uppförandekod och regler Berätta om säkerheten på plats Beskriva alternativa resvägar för allmänhet som vistas i området av andra skäl (boende etc.) Alla Arrangören i samarbete med berörda Före ett evenemang Före och under ett evenemang Affischer (vid arenan, i närområdet, på toaletter etc.) Kommunicera de fyra huvudbudskapen från strategin Visa vårt gemensamma förhållningssätt Påminna om uppförandekod och regler Berätta om säkerheten på plats Uppföljningsmöte Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Konsekvensanalys Arrangören i samarbete med berörda Arrangören sammankallar berörda Före och under ett evenemang Efter ett evenemang Speakermanus Påminna om Arrangören Under ett 39

40 uppförandekod och regler Förbereda speakertexter vid särskilda händelser Matchprogram Kommunicera de fyra huvudbudskapen från strategin Uppförandekod/regler kommunicera externt Visa vårt gemensamma förhållningssätt Påminna om uppförandekod och regler Berätta om säkerheten på plats Tydliga villkorsskrivningar och tillstånd Enas kring skyldigheter och rättigheter Gemensamma gränssättningar Tydlig eskaleringsprocess Arrangören Alla evenemang Under ett evenemang Före, under och efter ett evenemang 40

41 6. Att arbeta aktivt kring pyroteknikanvändningen Pyroteknik på en offentlig tillställning (idrott) är förbjudet enligt lag och enligt förbundens regelverk. Samverkansparterna ska samverka, reagera, agera och tillämpa de lagar och regelverk som finns för att motverka otillåten pyroteknik. Samverkansparternas slutsatser är att arbetet med att minska användandet av icke tillståndsgiven pyroteknik på ett idrottsevenemang kräver följande åtgärder: - Att klargöra ansvar, lagar och regler kring pyroteknikanvändning. - Att alla samverkansparterna ska följa den nationella handlingsplanen för att motverka icke tillståndsgiven användning av pyroteknik. - ETT långsiktigt arbete med att förändra synen på pyroteknikanvändandet inom dagens läktarkultur. Samverkansparterna är överens om att hitta och undersöka möjligheterna till att pröva laglig pyroteknik och ska gemensamt se över alternativa lösningar för användning av tillåten pyroteknik. 6.1 Ett klargörande av ansvar, lagar och regler kring pyroteknikanvändning Pyroteknik på en offentlig tillställning (idrott) är förbjudet enligt lag och enligt förbundens regelverk. Parallellt med det långsiktiga arbetet är det lika viktigt att klargöra lagar och andra regler som omger idrottsevenemanget samt vidta repressiva åtgärder mot individer som bryter mot regler eller begår brott. Det är viktigt att aktörerna samverkar, reagerar, agerar och tillämpar de lagar och regelverk som finns utom och inom idrotten för att motverka otillåten pyroteknik. En arrangör av en offentlig tillställning är skyldig att se till att det råder god ordning vid tillställningen. Utgångspunkten är därför att denne ska vidta tillräckliga åtgärder för att trygga ordning och säkerhet. Arrangören har huvudansvaret för ordningen och säkerheten vid tillställningen enligt ordningslagen. Det ger arrangören rätten att bl.a. utrymma läktare eller sektioner och att visitera publiken på nytt eller att avbryta den offentliga tillställningen. 41

42 En matchdomare i en fotbolls-, ishockey- eller bandymatch kan avbryta spelet i enlighet med specialidrottsförbundens tävlingsbestämmelser. Den kommunala räddningstjänsten är enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) skyldig att ingripa först när en olycka inträffat eller när det föreligger överhängande fara för en olycka för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Polismyndigheten kan med stöd av ordningslagen besluta om villkor, ställa in, förbjuda eller upplösa den offentliga tillställningen om arrangören brister i att vidta åtgärder för att trygga ordning och säkerheten vid sitt eget evenemang. Enligt Ordningslagen 5 kap. 3, är det förbjudet att utan tillstånd inneha eller använda pyroteknik inne på ett idrottsevenemang. Enligt 2 kap. 16 ordningslagen är det anordnaren (arrangören) av den offentliga tillställningen som ska svara för att det råder god ordning och säkerhet vid matchen. Om en person i publiken antänder pyroteknik, kan det exempelvis bli aktuellt med följande brott; misshandel, framkallande av fara för annan, vållande av kroppsskada, allmänfarlig vårdslöshet eller brott mot ordningslagen. Pyrotekniken kan tas i beslag enligt 27 kap.1 rättegångsbalken och förverkas enligt 32 lag om brandfarliga och explosiva varor. Om matchen ställs in på grund av oordning är det ordningslagens regler om inställande/upplösande som är aktuella efter beslut av Polischef, och då kan det bli aktuellt att avlägsna publiken med stöd av 13b polislagen. Lagen om brandfarliga och explosiva varor Regler om tillstånd för hantering av pyroteknik finns även i 16 lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och i de ytterligare föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Lagen utgår från fyra generella krav som gäller för all form av hantering: Utredningskrav avseende risker för olyckor Kompetenskrav på den som hanterar produkterna Föreståndarkrav vid tillståndspliktig hantering Byggnad-/anläggning och anordningskrav för att minska riskerna inom anläggningen. Tillstånd krävs som huvudregel från den berörda kommunen för förvaring av all slags pyroteknik. Mer information om regler för förvaring av pyroteknik finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2010:5) om 42

43 förvaring av explosiva varor. Kommunens räddningstjänst kan normalt ge råd om vilka regler som gäller generellt. Hantering av pyroteknik ska föregås av riskutredning, där produkter, organisation för hantering, kompetens, och logistik beskrivs och regleras. Polismyndigheten ska även göra en riskbedömning om att pyroteknik kan användas utan fara för ordning och säkerhet. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) reglerar statens, kommunens och den enskildes ansvar för skydd mot olyckor. I detta avseende är det kommunens och den enskildes i form av fastighetsägares eller nyttjanderättshavares (arrangör) ansvar som i första hand berörs. Principen är att det i första hand är den enskilde som ansvarar för att vidta åtgärder för att minska risken för brand och i skälig omfattning vidta åtgärder för att begränsa skador till följd av brand och andra olyckor. Hantering av pyroteknik regleras inom lagen om brandfarlig och explosiv vara som beskrivits ovan. Det finns dock en koppling till fastighetsägaransvaret i LSO och därför att det viktigt att det finns en samsyn mellan fastighetsägaren, nyttjanderättshavaren och arrangören under vilka förutsättningar ett evenemang med pyroteknik kan genomföras. 6.2 En nationell handlingsplan för att motverka icke tillståndsgiven användning av pyroteknik Vid ett idrottsevenemang samlas ofta ett stort antal människor på en begränsad yta. Användning av otillåten pyroteknik på läktare i samband med ett sådant evenemang utgör en typ av brottslighet som kan få mycket allvarliga konsekvenser med tanke på den speciella miljön. Förutom direkta skador som kan orsakas av själva pyrotekniken finns stora risker för skador dels till följd av brand, dels till följd av den panik en brand eller kraftig rökutveckling kan orsaka i en sådan miljö. En sådan allvarlig händelse kan leda till att människor trampas ned med potentiellt allvarliga konsekvenser som följd. Därtill kommer att en stor majoritet av besökare rent allmänt kan påverkas negativt genom exempelvis allergiska besvär eller att trivseln och känslan av trygghet försämras. Den gemensamma handlingsplanen ska bidra till att den upplevda tryggheten stärks samt att risker för personskador och skador på egendom relaterade till användningen minskar. Åtgärderna kommer även att leda till en förbättrad arbetsmiljö för spelare, ledare, arrangörens personal, räddningspersonal samt för polis. 43

44 Flera aktörer kan agera i syfte att förebygga och förhindra olyckor eller andra allvarliga händelser kopplade till den otillåtna pyroteknikanvändningen. Samverkansparterna har kommit överens om att vidta följande åtgärder för att motverka otillåten pyroteknik och möjliggöra ingripanden för att kunna anmäla de som begår brott inne på arenan Rekommendationer till åtgärder som ska vidtas när otillåten pyroteknik antänds på ett evenemang Rekommendationer till dess att beslut om regeländring fattas inom Svenska Fotbollförbundet. I den mån tillämpliga regelverk påbjuder/tillåter det bör följande åtgärder vidtas vid användning av otillåten pyroteknik. 1. Vid det fall pyroteknik antänds inne på en idrottsarena ska spelet stoppas per omgående. 2. Matchspeakern ska tydliggöra allvaret i agerandet och informera om vilka risker och skador som är förknippade med pyroteknik och att om agerandet inte upphör kommer parterna att bryta matchen och spela utan publik. Personer som gör sig skyldiga till brott kommer att lagföras. 3. Därefter återupptas matchen med största iakttagelse avseende fortsatt användning av pyroteknik. 4. Vid det fall ytterligare pyroteknik antänds stoppas spelet igen och domare, ledare och spelare lämnar spelplanen. 5. Lagkaptenerna eller annan ledande person gör ett gemensamt uttalande med tydlig markering mot pyroteknik samt vädjar om att få fortsätta matchen utan ytterligare incidenter. 6. Om eldandet fortsätter avbryts matchen, samverkansgruppen (arrangör, matchdomare, räddningstjänst och polis) bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Beslut fattas av domaren eller arrangören, i samråd med övriga, om berörd läktarsektion, alternativt all publik, ska utrymmas och matchen slutföras inför tomma läktare (media utryms ej). 7. Upprepade tillfällen med otillåten pyroteknik kan leda till att polisen med stöd av ordningslagen kan besluta om fler inskränkande villkor ex. att matchen spelas utan publik. Polisen kan även ställa in och förbjuda framtida offentliga tillställningen om arrangören inte lyckas med att hindra att personer i publiken antänder pyroteknik. 44

45 6.2.2 Övriga säkerhetsåtgärder Personliga biljetter Samverkansparterna ska se över för- och nackdelar med att införa personliga biljetter för att kunna identifiera personer som begår brott samt kunna neka inträde för avstängda individer. Visitation Visitationen måste förbättras för att förhindra att besökare för med sig otillåtna föremål på idrottsevenemanget. Samverkansparterna ska prioritera och se över utvecklingsmöjligheterna avseende metoderna, tekniska hjälpmedel och formerna för visitation. Visitation ska ske i enlighet med specialidrottsförbundens regelverk och de villkor som Polismyndigheten utfärdat. Visitationen bör genomföras av personal som har kompetens och utbildning för arbetsuppgiften. För att underlätta visitationerna är det betydelsefullt att publiken kommer till arenaområdet i god tid innan matchstart. Samverkansparterna är därför överens om att uppmuntra arrangören att skapa kringarrangemang för att därigenom locka publiken att komma tidigt till arenan. Pyroteknikhundar Hundar kan vara ett bra hjälpmedel och kan användas i förebyggande syfte för att förhindra illegal pyroteknik genom att t ex göra avsökningar på arenan innan match. Arrangörsavstängningar eller tillträdesförbud De personer som begår brott förknippade med pyroteknik ska polisanmälas samt tilldelas arrangörsavstängning eller anmälas till åklagaren för beslut om tillträdesförbud. Arenan ståplatsläktare Arbetsmiljön i och omkring arenan för spelare, ledare, publikvärdar, ordningsvakter, räddningspersonal samt polis ska förbättras. För att arrangören ska kunna följa de bestämmelser som omgärdar evenemanget krävs vissa förbättringar i miljön avseende ståplatsläktarna. För att arenapersonal samt räddningspersonal ska kunna få en bättre arbetsmiljö samt beredas större möjlighet till att ingripa vid olyckshändelser och brott kan följande förändringar komma att krävas: Fler mindre sektionsindelningar. Översyn av antalet biljettplatser på vissa sektioner. Skärpt ordning och kontroll avseende att gångar, trappor till/från sittplatser och andra evakueringsvägar hålls fria. 45

46 6.3 Det krävs ett långsiktigt arbete med att förändra synen på pyroteknikanvändandet inom dagens läktarkultur Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv till frågan då det handlar om att förändra den utbredda synen bland supportrar om att pyroteknik är ett naturligt och stämningshöjande inslag men även förändra individuella beteenden bland några supportrar. De sociala åtgärderna mot dessa individer är viktiga och syftar till att försöka påverka en persons benägenhet att begå brott. Inom idrottsområdet handlar åtgärderna oftast både om att stärka den positiva supporterkulturen och att konsekvent anmäla överträdelser. 6.4 Samverkansparterna är överens om att hitta och pröva laglig pyroteknik Samverkansparterna ska se över möjligheterna till att införa en försöksperiod med tillståndsgiven och godkänd pyroteknik för den specifika arenan under 2014/2015. Försöket ska vara frivilligt för de idrottsklubbar som är intresserade av att deltaga. För ishockeyns del är det inte aktuellt med några förändringar gällande pyroteknikanvändning. Den tillståndsgivna legala pyrotekniken, som arrangörerna ibland använder i samband med matchintron och mål, är den som tillåts i samband med ishockeymatcher. Svenska Fotbollförbundets styrelse får medge undantag från det annars gällande förbudet mot pyroteknik. Polismyndigheten kan ge tillstånd om detta kan ges utan fara för allmän ordning och säkerhet i det enskilda fallet. Det innefattar även att arrangören ska följa författningar och använder sig av legal och godkänd pyroteknik som är anpassad för den specifika idrottsarenan Tillståndsgiven pyroteknik. Enligt 2 kap. 16 ordningslagen är det anordnaren (arrangören) av den offentliga tillställningen som ska svara för att det råder god ordning och säkerhet vid matchen. Ansvaret omfattar även pyroteknik som används vid matchen. Det är Polismyndigheten som har ansvaret för att tillstånd endast medges om författningskraven på allmän ordning och säkerhet är uppfyllda. 46

47 Om anordnaren anlitar någon för att sköta den tillåtna pyrotekniken i samband med evenemanget, exempelvis en pyroteknikfirma eller särskilt utbildade personer, är det anordnaren av evenemanget som i första hand är ansvarig även för denna användning av pyroteknik. Det är också anordnaren av matchen som ska söka tillstånd för pyroteknik användningen. Först i andra hand ansvarar den som sköter fyrverkeriet. Pyroteknik ska alltid hanteras av en person med den kompetens som krävs. I Sverige finns ingen certifiering av pyrotekniker, utan arrangören bör själv skapa sig en uppfattning om pyroteknikerns lämplighet. För att vara på den säkra sidan bör man alltid välja en känd och erkänd pyroteknikfirma. Alla pyrotekniska artiklar som används ska vara testade enligt EU-bestämmelser och CE-märkta. Arrangören bör föra en dialog med pyroteknikfirman om och hur pyrotekniken ska förvaras innan, under och efter evenemanget 11. Bestämmelser om förvaring av pyroteknik finns i MSB:s föreskrifter och allmänna råd 12. Alla godkända pyrotekniska artiklar kräver ett visst säkerhetsavstånd som måste följas. Pyroteknikern ansvarar för att korrekta uppgifter om de pyrotekniska pjäserna och deras säkerhetsavstånd lämnas till polisen. Arrangören ansvarar för att säkerställa att säkerhetsavstånden hålls med hjälp av bevakning och avspärrning 13. Anordnaren av matchen har tagit sitt ansvar om denne vidtagit rimliga åtgärder för att arrangemanget med pyroteknik ska kunna genomföras utan fara för ordning och säkerhet. Bevisning för detta ligger på anordnaren. Rent praktiskt innebär detta i huvudsak att anordnaren förvissar sig om att den som anlitas har rätt utbildning, kompetens och att hanteringen av brandfarliga och explosiva varor sker i enlighet med gällande regler. Mer information finns i Säkerhetsguiden för evenemang utgiven av MSB. Polismyndigheten Som tidigare nämnts får tillstånd bara ges om Polismyndigheten i det enskilda fallet gör bedömningen att användningen av pyrotekniken kan ske utan fara för allmän ordning och säkerhet. Detta innebär att Polismyndigheten vid beredningen av tillståndsärendet ska inhämta yttranden från lämpliga remissinstanser, exempelvis Räddningstjänsten och MSB m.fl. 11 Säkerhetsguide för evenemang, MSB 12 MSBFS 2010:5 om förvaring av explosiva varor. 13 Säkerhetsguide för evenemang, MSB 47

48 Om publiken tänder bengaliska eldar eller innehar sådana inne på arenan, kan det bli aktuellt med framkallande av fara för annan, vållande av kroppsskada, allmänfarlig vårdslöshet eller brott mot 5 kap.3 ordningslagen. Om matchen ställs in på grund av oordning är det ordningslagens regler om inställande/upplösande som är aktuella efter beslut av Polischef, och då kan det bli aktuellt att avlägsna publiken med stöd av PL 13 b. 48

49 7 Att arbeta aktivt kring alkohol och droger Samverkansparterna ska utveckla ett gemensamt nationellt alkohol- och drogförebyggande arbete tillsammans med STAD 14. Målet är att förebygga otrygghet, brott och ordningsstörningar relaterade till alkohol och drogkonsumtion i samband med idrottsevenemang. Detta kan uppnås genom att utbilda personal så att de arbetar efter STAD-modellen. STAD-modellen inkluderar programmen Ansvarsfull alkoholservering (AAS) och Krogar mot knark (KMK). Programmen bygger på fyra huvudkomponenter: samverkan policy och handlingsplan utbildning tillsyn/kontroll. För att på bästa sätt arbeta förebyggande mot otrygghet, brott och ordningsstörningar relaterade till alkohol och drogkonsumtion i samband med idrottsevenemang ska ett strukturerat arbete som inkluderar samtliga fyra delar i STAD-modellen implementeras: 1. En samverkansgrupp med berörda parter ska tillsättas (på regional och/eller lokal nivå) 2. Den gemensamma nationella alkohol- och drogpolicyn ska implementeras och lokalanpassade handlingsplaner kopplad till policyn ska tas fram och implementeras. 3. Målgruppsanpassade utbildningar inom programmen AAS och KMK ska ges till berörda parter såsom säkerhetsansvariga, publikvärdar, serveringspersonal, supporterpoliser, SLO:er etc. Innehållet i utbildningarna bör fokusera på ordning och säkerhet kopplat till alkohol- och narkotikalagstiftningen, konflikthantering och identifiering av tydliga tecken på narkotikapåverkan. 4. En förbättrad tillsyn och kontroll ska utvecklas i samverkan mellan berörd kommun och polismyndighet. En viktig del är också att utveckla en väl fungerande egentillsyn i samverkan mellan berörda aktörer. 14 STAD är ett programområde inom Centrum för psykiatriforskning Stockholm (CPF) som studerar, prövar och utvecklar preventiva insatser inom alkohol- och drogområdet. 49

50 Det finns ett tydligt samband mellan berusning och våld vid idrottsevenemang. På arenapubar och på pubar och restauranger i anslutning till arenor kan det, speciellt i samband med högriskmatcher, ibland vara mycket stökigt. De flesta arenor erbjuder idag servering av alkoholhaltiga drycker i restauranger eller pubar i de publika utrymmena samt för slutna sällskap i VIP-loger. Tillståndsinnehavaren är alltid ansvarig för att följa de regler som gäller samt tillståndsgivarens anvisningar. De alkohol- och drogförebyggande insatserna omfattar ett strukturerat arbete med entréer, serveringsställen inom arenan och dess närmiljö samt övriga högriskområden, både före, under och efter idrottsevenemang. Aktörerna bör ges en modifierad utbildning i ansvarsfull alkoholservering (AAS) med fokus på ordningshållning och säkerhet. Ordningsvakter bör ges en utbildning avseende tydliga tecken för att upptäcka besökare som är narkotika påverkade. Personer som uppfyller något av följande kriterier ska nekas entré till arenan: 1. Märkbart alkoholpåverkad 2. Påverkad av narkotika 3. Uppvisar ett aggressivt beteende Personer som är påverkade av narkotika ska överlämnas till polis för lagföring. Högriskmatcher eller vid särskilda högriskmatcher (Ishockeyn) Vid matcher klassade som högrisk eller särskild högrisk (inom Ishockeyn) förväntas förhöjd påverkan av alkohol och narkotika. För att motverka detta serveras inte starköl, starkcider, vin eller sprit i de publika serveringsutrymmena i arenan. Information Samtliga matcher ska föregås av informationsutbyte mellan säkerhetsansvariga från arrangören och supporterpoliser för att på bästa sätt säkerställa effektiva och förebyggande säkerhetsåtgärder i och utanför arenan. 50

51 8 Arrangörsavstängning och tillträdesförbud Det är viktigt att konsekvent, enhetligt och systematiskt använda de olika sanktionsåtgärder som ger effekt mot de personer som skapar problemen. Samverkansparternas kunskap om arrangörsavstängning och tillträdesförbud ska öka i syfte att nå målen i strategin. Utredning och lagföring samt arrangörsavstängning och tillträdesförbud mot de som gör sig skyldiga till ordningsstörningar eller brott i samband med idrottsevenemang ska tillämpas för att minska antalet risksupportrar, otillåten pyroteknikanvändning och andra brott. Fotbolls-, ishockey- och bandyklubbarna ska tillämpa idrottens eget regelverk rörande arrangörsavstängningar och, vid de fall polis inte är på plats, initiera ärenden om tillträdesförbud. Idrottsförbunden ansvarar för att ta fram eller se över de egna reglerna eller riktlinjerna för arrangörsavstängningar. Skillnaden mellan tillträdesförbud och arrangörsavstängning Det är viktigt att klargöra att tillträdesförbud och arrangörsavstängningar inte är vare sig principiellt eller rättsligt riktigt jämförbara, även om de praktiskt sett kan uppvisa likheter för en enskild som drabbas av endera åtgärden. Systemet med tillträdesförbud vilar på en offentligrättslig reglering och innebär myndighetsutövning mot enskilda med lagreglerade rättsföljder och förfarandebestämmelser. Den rättsliga statusen för en arrangörsavstängning är istället privaträttslig och regleras genom interna bestämmelser inom idrotten och med enskilda subjekt som beslutar om arrangörsavstängningar. 51

52 8.1 Arrangörsavstängning Det system som inom idrotten används för att i vissa fall förbjuda en person att under viss tid besöka idrottsevenemang kallas arrangörsavstängning. Ett förbud grundas oftast på att personen i fråga har begått ett brott på en idrottsanläggning men kan även beslutas om en person burit sig illa åt genom att bryta mot ordningsregler av skilda slag. Det kan gälla såväl icke straffbelagda beteenden som direkta brott, och då vanligtvis mot de särskilda bestämmelserna vid vissa idrottsarrangemang som finns i 5 kap. ordningslagen (1993:1617). Möjligheterna för en arrangör att besluta om arrangörs-avstängning är vidsträckta och begränsas egentligen endast av straffbestämmelser om t.ex. diskriminering och i förekommande fall av de bestämmelser som har beslutats av specialidrottsförbund. 15 En arrangörsavstängning kan utsträckas till att omfatta även andra idrottsarenor. Ett beslut om avstängning får fattas av idrottsföreningen eller av vederbörande specialidrottsförbund. En formell hantering gäller för beslutsfattandet. 16 Hanteringen innebär att ett beslut om avstängning fattas efter att den enskilde fått tillfälle att yttra sig i frågan. Beslutet dokumenteras och den avstängde underrättas om innehållet. Den avstängde kan överklaga beslutet och få det prövat av idrottens egna berörda organ. En arrangörsavstängning upprätthålls genom att en avstängd person nekas inträde i samband med biljettkontroll vid inpassering till idrottsarenan. En överträdelse av en avstängning är, till skillnad från en överträdelse av ett tillträdesförbud, inte straffbelagd. Om en person trots meddelad arrangörsavstängning tagit sig in på arenan kan personen uppmanas att lämna arenan men arrangören har inte rätt att avlägsna personen. Om personen med arrangörsavstängning stör ordningen eller säkerheten inne på evenemanget kan däremot ett avlägsnande ske på dessa grunder. Från arrangörsavstängningar ska skiljas den rätt som den som förfogar över en idrottsanläggning har att i ett enskilt fall neka tillträde till arenan för den som t.ex. är påtagligt berusad och därmed kan befaras störa ordningen. 17 Vid arrangörsavstängningar är det av stor vikt att besluten fattas utifrån objektiva utgångspunkter och att det finns en förutsebarhet i systemet. Risken är annars att systemet framstår som subjektivt och rättsosäkert. Därför är det således nödvändigt att det sker en noggrann prövning i varje enskilt fall. 15 SOU 2013:19 s.101 ff. 16 Malmsten, idrottens bestraffningsregler med förklaringar, 4:e uppl. S.165ff. 17 Ds 2013:77 Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang 52

53 8.2 Tillträdesförbud Enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang kan en person förbjudas att få tillträde till och vistas på en arena under ett idrottsevenemang. Syftet med lagen är att motverka brottslighet vid idrottsevenemang. Samverkansparternas kunskap och tillämpning av denna lag behöver öka. Att bryta mot de regler och lagar som omger ett idrottsevenemang måste få konsekvenser av något slag för att kunna minska antalet risksupportrar och motverka nyrekryteringen till dessa grupperingar. Beslut om tillträdesförbud Om en person meddelas eller får tillträdesförbud så kan personen förbjudas att få tillträde till och vistas på en inhägnad plats som huvudsakligen är avsedd för idrottsutövning när ett idrottsevenemang anordnas på platsen. Förutsättningarna för ett sådant förbud är att det finns risk för att personen kommer att begå brott under evenemanget och att brottet är ägnat att störa ordningen eller säkerheten där. Tillträdesförbud ska gälla för en viss tid, högst tre år. Tillträdesförbud kan bl.a. meddelas om någon till exempel tänder en bengalisk eld, startar ett slagsmål eller springer in på planen och det finns en risk att han eller hon begår ytterligare brott. Om polis finns på plats, och det är möjligt att direkt urskilja och rapportera personen, ska polisen överväga att upprätta en anmälan om tillträdesförbud. Polismyndigheten skickar anmälan om tillträdesförbud till åklagaren. Åklagaren kontrollerar uppgifterna och beslutar om personen ska beläggas med tillträdesförbud. Om polis inte finns på plats kan riskbedömningen göras av arrangören. En ordningsvakt eller liknande fyller då i en ansökan om tillträdesförbud som hanteras av åklagaren på samma sätt som en anmälan från polisen. Innan frågan om tillträdesförbud avgörs ska part, för det mesta ett idrottsförbund, få tillfälle att yttra sig om inställningen till ett tillträdesförbud. Förbundet vänder sig vanligtvis till berörd förening för att få ett yttrande. 53

54 Anmälan om överträdelse av tillträdesförbud En person med tillträdesförbud bryter mot lagen om hon eller han ändå går in på en arena som omfattas av beslutet. Om polis eller an arrangör känner igen en person som misstänks ha tillträdesförbud till arenan ska en kontroll göras. Om misstanken stämmer och hon eller han har gjort sig skyldig till överträdelse av tillträdesförbud görs en brottsanmälan. Om polis inte finns på plats kan en ordningsvakt kontrollera om personen har tillträdesförbud. I de fall misstanken stämmer kontaktas Polismyndigheten som tar över ärendet. 54

55 55