Tillämpningen av tillträdesförbudslagen under år 2010

Transkript

1 Tillämpningen av tillträdesförbudslagen under år 2010 Samverkansrådet mot Idrottsrelaterad Brottslighet Rikspolisstyrelsen Polisavdelningen April 2011

2

3 Sammanfattning En utvärdering av hur lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (tillträdesförbudslagen) har tillämpats gjordes år 2009 med anledning av de lagändringar som infördes i april Det är nu dags att följa upp idrottsåret 2010 utifrån tillämpningen av lagen. Syftet med årets uppföljning är att se i vilken utsträckning möjligheten att förbjuda tillträde till olika arrangemang pga. ordningsstörande beteenden använts inom fotboll och ishockey samt för att i korthet se hur ordningsläget varit under året och hur man utifrån det har arbetat. Samverkansrådet meddelar också några förslag på åtgärder som bör vidtas. I korthet gjordes lagändringarna från den 1 april 2009 i syfte att öka skyddet mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Ändringarna innebar bl.a. att en fråga om tillträdesförbud kan tas upp på anmälan av polis, att åklagare har möjlighet att meddela interimistiska beslut om tillträdesförbud samt att polis gavs möjlighet att ta med person för förhör. Vidare infördes ett nytt kapitel i ordningslagen (1993:1617) som innebar skydd mot ordningsstörningar orsakade av pyrotekniska varor vid idrottsarrangemang och mot att personer obehörigen tar sig in på spelplan eller kastar in föremål på spelplan. Hanteringen med ärenden om tillträdesförbud är snabbare och effektivare detta året även om antalet ärenden inte har ökat något nämnvärt. Av statistik från åklagarmyndigheten kan konstateras att antalet ärenden om tillträdesförbud under år 2010 har ökat till 167 st. jämfört med 161 st I drygt 70 % av dessa har det meddelats tillträdesförbud. Besluten är till övervägande del väl motiverade. Flertalet förbud gäller under ett år. I princip gäller förbuden på alla matcher som anordnas av Svenska fotbollsförbundet (allsvenskan och superettan) samt matcher i Svenska cupen, landskamper och för matcher i UEFA och FIFA. Sju av tillträdesförbuden har överträtts varav tre har lett till åtal. Ordningsläget inne på arenorna har förbättrats under året. Det är däremot fortfarande stökigt utanför. Antalet matcher med pyroteknik i form av bengaler har ökat. Inom ishockeyn har man tagit fram tydliga riktlinjer hur man ska hantera detta. I en del fall har man kunnat se positiv effekt av att matcher förlagts till eftermiddagstider istället för på kvällar. I samband med vissa arrangemang har starksprit och starköl serveras i mindre utsträckning inne på arrangemangen vilket även det bedöms har givit positiv effekt. Generellt sett har störningarna minskat när de med tillträdesförbud hålls utanför arenorna. Åklagarmyndigheten har utarbetat rutiner som ligger till grund för ett fortsatt gott arbete. Polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne anser att samarbetet med åklagarmyndigheterna, klubbarna och förbunden fungerar väl över landet. De största högriskmatcherna inom ishockeyn i modern tid har gått av stapeln i december 2010 till februari Efter ordningsstörningarna gjordes kraftiga ansträngningar av polismyndigheten i Stockholms län och klubbar inom Stockholmsområdet som ledde till att påföljande derbyn under januari och februari 2011 kunde genomföras utan större incidenter. I Västra Götaland har polismyndigheten pekat på att samarbetet mellan dem och de särskilt utpekade åklagarna samt klubbarna har lett till att tillträdesförbuden utreds snabbt, effektivt och rättssäkert. Även hos polismyndigheten i Skåne län har samarbetet med arrangörer och andra parter inneburit att de som har orsakat ordningsstörningar vid arrangemangen har tilldelats tillträdesförbud. Svenska Fotbollförbundet ser att samarbetet med polis och åklagare går i en positiv riktning. 1

4 Samverkansrådet meddelar följande i sina slutsatser: - Utbilda i tillämpningen av tillträdesförbudslagen. - Använd den kartlagda tillträdesförbudsprocessen som ett stöd för samverkan och utveckling. - Ta tydlig ställning mot användning av brandfarlig pyroteknik. - Verka för en nykter supporterkultur. - Skapa lagliga förutsättningar efter uppkomna behov. 1. Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen år Från Polisen En sammanställning av matchrapporterna för säsongen visar en klar tendens av att ordningsläget på och närmast kring matcharenorna verkar att ha förbättrats. Antalet matcher med mycket bra ordningsläge har ökat kraftigt. Däremot är det fortfarande stökigt utanför arenorna. De supportergrupper som har förekommit i ordningstörningarna har främst varit de knutna till AIK, Örebro, Elfsborg och Malmö. Det kan konstateras att i de fall där ledande personer inom supportergrupperna tilldelats tillträdesförbud har ordningsläget förbättrats. Det tydligaste exemplet på detta är i Helsingborgsområdet. Efter sammanställningen av 2010 års matchrapporter har polisen kunnat konstatera att Ultrasgrupperingarna, dvs. subgrupperingar av fans vars stöd för laget går bortom vad som kan anses normalt och vilkas grupper mestadels finns i supportgrupper mot de stora fotbollslagen i Sydeuropa, har fortsatt att öka. Även intresset för pyroteknik tycks ha ökat. Sammantaget har förekomsten av pyroteknik (främst bengaler), både inne på själva arenan samt i vid uppmarsch mot arenan ökat. Det kan från rapporterna också utläsas många positiva uttalanden om att matchprogrammet varit välplanerat och att högriskmatcherna har förlagts till tider på eftermiddagen istället för på kvällen. Även under denna säsong har bråk och uppgörelser förekommit mellan supportergängen på andra tider och ställen än vid matcherna. Såsom framkommit är det inte supportrarna själva som bråkar utan rekryterade ungdomar som är bra på att slåss. Underrättelseinformation har i många fall lett till att dessa uppgörelser har kunnat avstyras. Ordningsläget vid matcher utifrån inkomna matchrapporter redovisas i följande tabell. 2

5 Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra inne 2008 ute 2009 inne 2009 ute 2010 inne 2010 ute Trenden under år 2010 kan sammanfattas med att ordningsläget ur polisiär synvinkel är klart bättre än under 2009 både inne och utanför arenorna. 1.2 Närmare om fotbollssäsongen Sett ur fotbollens perspektiv har ordningsläget under säsongen 2010 förbättrats. Detta styrks också av Rikskriminalpolisens sammanställning av inskickade matchrapporter. I Superettan fanns inför säsongen farhågorna att Hammarby IF:s deltagande skulle innebära ordningsproblem runt om i Sverige. Så blev dock inte fallet utom vid ett tillfälle. I Norrköping bröt, innan matchen, oroligheter ut i stadens centrum mellan polis och våldsamma Hammarbysupporters. Skälet till detta var enligt uppgift en incident mellan supporters och polis från tidigare match. I övrigt uppträdde Hammarby IF:s supportrar tillfredställande vid bortamatcher. I Allsvenskan skedde det vid ett par tillfällen sammandrabbningar mellan supportergrupper och i vissa fall även med polis. Ett av de värre var när GAIS besökte Helsingborg. Vid dessa matcher finns en historik av våldsamheter. Sammandrabbningar mellan supportrar skedde även i Malmö, Göteborg, Stockholm och Örebro. Inför matchen i Örebro skedde sammandrabbningar mellan supportergrupperna med vilda slagsmål som följd mitt bland andra människor som rörde sig på platsen. Generellt sett anser Fotbollförbundet att ordningsläget inne på arenorna var bättre under 2010 jämfört med

6 1.3 Närmare om ishockeysäsongen Ishockeysäsongen 2010/2011 pågår för fullt och några omgångar återstår innan kval- och slutspel sätter igång. Om man bortser från derbyna mellan AIK och Djurgårdens idrottsförening (DIF) har elitserien och hockeyallsvenskan generellt sett haft en relativt lugn säsong vilket bidragit till att ett antal högriskmatcher har kunnat klassats ner. I början av säsongen sågs en ökande trend av användande av pyroteknik inne på arenorna. Ett antal personskador inrapporterades som följd av detta. Svenska Hockeyligan har med anledning härav utarbetat nya riktlinjer som, tillsammans med andra förebyggande åtgärder, haft en klart stävjande effekt. Riktlinjerna infördes och kommunicerades inför ishockeyderbyt den 22 december 2010 och testades i praktiken med gott resultat. Andra incidenter som inrapporterats under säsongen har varit av varierande grad. Bråk mellan AIK-supportrar och ordningsvakter från Karlstad uppstod i samband med matchen Färjestad AIK den 25 september 2010 med personskador som följd. Det har spelats totalt fem derbyn mellan AIK och DIF under säsongen. Dessa matcher har varit de i särklass största högriskmatcher som genomförts inom svensk ishockey under modern tid. Samtliga dessa tillställningar har föregåtts av samverkan mellan klubbarna, polis samt arenaägare. Vid det första derbyt den 28 september 2010 mellan AIK och DIF inträffade ett antal ordningsstörningar. Entréerna forcerades genom att cirka 150 personer tog sig in på arenan utan att ha någon biljett. Inom arenaområdena uppstod stor skadegörelse och slagsmål på pubarna inom området. På läktarna förflyttades klackarna i sidled så att bråk uppstod mellan de olika klubbarnas supportrar. En brinnande bengal slängdes in på isen. Utanför arenan drabbade polis och supportrar samman med ett antal allvarliga personskador som följd. Till det andra derbyt den 4 november 2010 mellan DIF och AIK hade åtgärder vidtagits för att förhindra att händelserna från det första derbyt skulle upprepas. Det hade bl.a. upprättats visitationsfållor som förhindrade försök till rusning mot entréerna, sektioner bredvid klackarna blockerades med presenningar för att motverka rusningar på läktaren. Vidare utökades antalet ordningsvakter och publikvärdar väsentligt. Det serverades inte någon starksprit eller starköl i de publika utrymmena. Samtliga dessa åtgärder fick till följd att matchen förlöpte utan några allvarligare incidenter förutom att ett antal blinkbengaler antändes. Inför derbyt mellan AIK och DIF den 22 december 2010 hade ytterligare åtgärder vidtagits. De tidigare nämnda riktlinjer för pyroteknik hade implementerats i klubbarna både genom extern information på respektive klubbs hemsida och genom särskild information till supporterföreningarna. Vid genomsökning av arenan före match användes pyroteknikhundar. När matchen startade fanns ett stort antal risksupportrar på plats. Det hela urartade med slagsmål, grov misshandel av ordningsvakter samt rusningar på läktaren som följd. Likaså antändes bengaler och knallskott. Matchen avbröts under cirka 30 minuter i enlighet med riktlinjerna för pyroteknik. Arrangemanget var ett stort bakslag för samtliga inblandade. Efter match kunde polis konstatera att 21 brottsliga gärningar begåtts inne på arenan varför ett antal uppföljningsmöten genomfördes under julhelgen. 4

7 De två sista derbyna mellan AIK och DIF, den 11 januari 2011 och den 15 februari 2011, kunde genomföras utan några större incidenter. Anledningen till detta är resultatet av ett under hela säsongen utarbetat hållbart arbetssätt. Detta har på arenan inneburit bl. a. indragna sektioner för att omöjliggöra rusningar på läktaren. Vidare har metallbågar hyrts in som har markerat magnesium och fosfor i pyroteknik. Dessutom har pyroteknikhundar använts vid genomsökning av arenaområdet. Men det främsta skälet till ett bättre ordningsläge var framförallt att klubbarna AIK och DIF tillsammans med polisen tog ett tydligt ställningstagande för ett nytt och mer offensivt förhållningssätt mot de individer som begick brottsliga handlingar. Polisen tillsatte efter den 22 december 2010 extra resurser för att identifiera gärningsmännen och med hjälp av ett omfattande filmmaterial kunde drygt 20 personer meddelas interimistiska tillträdesförbud inför det nästkommande derbyt den 11 januari I samband med en gemensam presskonferens informerade AIK, DIF och polisen om det nya förhållningssättet och uttalade en väsentligt minskad toleransnivå gällande ordningsstörningar. Vid matcherna var polisen mer synlig, mer tydlig och offensiv i sitt agerande gentemot störningar. Tillträdesförbud och ingripanden vid oönskat beteende tillsammans med ett gemensamt ställningstagande för en väsentligt lägre tolerans i och utanför arenan samt ett snabbt agerande på plats har gett ett gott resultat. Personer med avsikt att enbart ställa till bråk har störts. 2. Tillträdesförbud 2.1 Antal ärenden Till åklagarmyndigheten inkomna ärende under Uppgifterna omfattar såväl ansökningar som anmälningar om tillträdesförbud. Ärenden om tillträdesförbud Beslut om tillträdesförbud Beslut om ej tillträdesförbud Meddelade tillträdesförbud i % Antal ärende som inte avgjorts inom 2010 För år 2009, från det att lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ändrades den 1 april 2009, visar motsvarande siffror följande. Ärenden om tillträdesförbud Beslut om tillträdesförbud Beslut om ej tillträdesförbud Meddelade tillträdesförbud i % Antal ärende som inte avgjorts inom 2009 Av de 102 beslut om tillträdesförbud som meddelades under 2010 avsåg 85 Svenska Fotbollförbundet som motpart, 15 avsåg Svenska Ishockeyförbundet som motpart och två avsåg Svenska Bandyförbundet som motpart. Uppgifterna för 2009, som visserligen omfattar tiden från och med den 1 april 2009, kan trots detta jämföras med uppgifterna för 2010 i dess helhet. Utan exakt statistiskt underlag för antalet ärenden för 2009 före den 1 april 2009 kan det på goda grunder antas att antalet ärende för denna period statistiskt sett är litet. Det kan i sammanhanget nämnas att antalet ärenden om tillträdesförbud för perioden mellan lagens ikraftträdande den 1 juli 2005 och fram till och med den 31 mars 2009 omfattar sammanlagt 67 ärenden. 5

8 Vid en jämförelse mellan 2009 och 2010 kan således konstateras att antalet ärenden från 2009 till 2010 ökat svagt från 161 till 167 ärende/år och att beslut om tillträdesförbud meddelas i strax över 70 % av fallen Besluten På samma sätt som vid granskningen av besluten meddelade under 2009 kan konstateras att besluten utformas olika över landet. Det kan emellertid också konstateras att en övervägande del av besluten är välmotiverade. I majoriteten av besluten anges således bland annat de skäl som bestämt utgången av ärendet, däribland brott eller andra omständigheter som åberopats vid riskbedömningen. 2.3 Beslutens längd Av de beslut om tillträdesförbud som meddelades under 2010 varierar längden på tillträdesförbudet enligt följande. Tid Antal beslut Misstänkt gärning eller annan omständighet i huvudsak 1 år 60 Våldsamt upplopp och brott mot ordningslagen 9 mån 10 Våldsbrott och brott mot ordningslagen 6 mån 30 Ordningsstörande beteenden och brott mot ordningslagen 3 mån 2 Ordningsstörande beteenden Den brottslighet eller de övriga omständigheter som legat till grund för riskbedömningen följer i stort de rekommendationer åklagarmyndigheten lämnar i Utvecklingscentrums Malmö Rättspromemoria 2010:1 Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang 2.4 Beslutens geografiska omfattning Vid bestämmandet av tillträdesförbudets omfattning bestäms detta nästan uteslutande i enlighet med Utvecklingscentrums Malmö nämnda rekommendationer och omfattar således såvitt avser Svenska Fotbollförbundet som motpart samtliga idrottsanläggningar i Sverige när det på platsen anordnas matcher dels i de av Svenska Fotbollförbundet anordnade serierna Allsvenskan och Superettan, matcher i Svenska cupen och landskamper, dels cupmatcher och landskamper som anordnas av UEFA och FIFA i Sverige. På motsvarande sätt bestäms den geografiska omfattningen för de beslut som avser Svenska Hockeyförbundet och Svenska Bandyförbundet som motparter. 2.5 Överträdelser av tillträdesförbud Under 2010 har vid åklagarmyndigheten registrerats sju brottsmisstankar avseende överträdelse av tillträdesförbud. Av dessa har tre lett till åtal. 2.6 Domar och beslut från hovrätt och tingsrätt Göta hovrätts dom från den 8 mars 2011 i mål ÖÄ Hovrätten konstaterade att en klubb vid två tillfällen bedömt att den enskilde hade gjort sig skyldig till ordningsstörande beteende vid två tävlingsmatcher i Elitserien i ishockey under hösten 2009, att den enskilde dömts för misshandel i samband med en tävlingsmatch i Elitserien i ishockey. Genom detta beteende menade hovrätten att den enskilde visat att han var beredd att begå sådana brott som lagstiftningen om tillträdesförbud syftade till att motverka och att det tillsammans med det fanns en risk att den enskilde skulle komma att begå liknande brott under kommande idrottsarrangemang. Den enskilde meddelades tillträdesförbud fram till den 31 december

9 Svea Hovrätts beslut den 25 maj 2010 i mål nr (Överklagat beslut från Solna tingsrätts ) Personen i fråga hade kastat föremål mot motståndarsupportrar. Att personen deltog i konfrontation mellan supportrar var ett beteende som tydde på att han kunde komma att begå brott under idrottsarrangemang. Dessa omständigheter tillsammans med att personen tidigare hade dömts för brott i samband med idrottsarrangemang gjorde att hovrätten sammantaget menade att det fanns särskilda omständigheter för ett tillträdesförbud i ett år. I detta fall var alltså inte något brott för handen. Däremot deltog personen i en konfrontation mellan supportrar genom att kasta föremål mot varandra. Genom detta agerande visade personen att det förelåg en risk för att han kom att begå brott under idrottsarrangemang. Slutligt beslut från Borås tingsrätt den 15 september 2010 i mål Ä Personen kom tillsammans med ett tiotal supportrar gående på en gata. De hade halsdukarna uppdragna i ansiktet. De var drivande och gick längst fram, skrek och hade ett gemensamt mål. Personen hade en stor sten i fickan när han omhändertogs och han hade ingen förklaring till varför den fanns där eller vad den skulle användas till. Personen var tidigare ostraffad och inte misstänkt för något brott. Detta var inte tillräckligt för att meddela tillträdesförbud. Norrköpings tingsrätts beslut i protokoll den 24 september 2010 i ärende nr Den enskilde var inte tidigare dömd för idrottsrelaterad brottlighet. Han ingick dock i en supportergrupp. Han hade varit inblandad i en supporteruppgörelse. I samband med en match hade han omhändertagits av polis med stöd av 13 polislagen då han ansågs utgöra en allvarlig fara för den allmänna säkerheten. Han hade varit avstängd från ett lag för att han varit inblandad i att på arenan införa och på plan slänga in pyrotekniska varor under en match. Klubbens säkerhetspersonal gav uttryck för rädsla och obehag inför hans uppträdande. Detta utgjorde sammantaget en risk för att han kom att begå brott i eller samband med idrottsarrangemang. Tillträdesförbud meddelades och skulle gälla mellan 27 maj till 27 december Hur man arbetat med lagen om tillträdesförbud under år Polisen Polismyndigheten i Stockholms län Under året har regelmässigt anmälan till åklagare gjorts när det bedömts att kriterierna för tillträdesförbud varit uppfyllda. Detta har skett antingen vid matchtillfället eller i efterhand i utredningsskedet. Om åklagaren inte fattar beslut samma kväll går onödig tid på kvällen åt istället för att polisen arbetar aktivt. Sex överträdelser av tillträdesförbud har anmälts varav tre ute i landet när supporterpolisen rest med klubbarna. Polismyndigheten i Stockholms län bedömer att de flesta tillträdesförbuden efterlevs. Det är i stort sett supporterpolisen som gör anmälningarna. Delgivning av tillträdesförbuden kan ibland ske direkt på plats. Är personen i fråga kallad till förhör och är åklagaren tillgänglig kan delgivning ske direkt efter det att personen har yttrat sig, vilket är optimalt. Ibland får personen kallas till ytterligare förhör för att delgivning ska kunna ske. Det kan medföra att det blir ett utdraget förlopp. 7

10 Polismyndigheten i Stockholms län anser att tillträdesförbudslagen bör utökas till att omfatta ett område utanför arenan samt att anmälningsplikt gäller när match pågår (den tid allmänheten har tillträde till arenan) eftersom många med tillträdesförbud söker sig till pubar i närområdet för att före, under och efter match störa i arenaområdet Polismyndigheten i Västra Götalands län I Västra Götalands län har tillämpningen av tillträdesförbudslagen fungerat väl. Ett gott samarbetsklimat finns mellan supporterpolisens särskilt utpekade utredare samt särskilt utpekade åklagare. Detta samarbete har medfört att tillträdesförbuden utretts snabbt, effektivt och med god kvalitet. Under det gånga året har 47 tillträdesförbud utfärdats. 19 av dessa var knutna till IFK Göteborg, 19 var knutna till GAIS och sju var knutna till Örgryte IS. Vidare gällde två av fallen supportrarna som tillhörde lag utanför Göteborgsområdet. Ett antal supportrar har dessutom fått tillträdesförbud i Borås. Även där har tillämpningen av lagstiftningen fungerat tillfredsställande. Ett fåtal överträdelser av tillträdesförbuden har förekommit. När så har skett har anmälan och utredning skett på ett snabbt och effektivt sätt. Inom Västra Götalands län finns ett välfungerande samarbete mellan supporterpolis och aktuella klubbar varför samarbetet förhoppningsvis kommer att fortsätta på en bra nivå Polismyndigheten i Skånes län Polismyndigheten i Skånes län har under 2010 ansökt om tillträdesförbud 31 gånger. Av dessa har tillträdesförbud meddelats i nio fall. I 16 av ärendena har avslag meddelats. Två ärenden har överförts till annan myndighet och vad som hänt i fyra fall är okänt. Tio ärenden som avsåg matchen mellan Malmö FF och Trelleborg FF överlämnades till åklagare men något tillträdesförbud meddelades inte. På den aktuella matchdagen åkte ett antal supportrar från Malmö FF till Trelleborg och gick till attack mot den krog där Trelleborgssupportrarna hade samlats. Ett par timmar innan matchen, som skulle spelas i Malmö, inkom samtal om ett större slagsmål på en krog i Trelleborg. Ett antal polispatruller åkte dit tillsammans med supporterpolisen. Det framgick då att det var risksupportrar som var på väg till matchen varför den lokala bussen till Malmö stoppades. Tio risksupportrar greps. De misstänktes för våldsamt upplopp och misshandel. Anmälan om tillträdesförbud gjordes för alla tio, men åklagaren avslog ansökan i samtliga fall. Vid ett annat tillfälle har åklagaren avslagit ansökan pga. långsam handläggning hos polisen. Intentionen är att lagföringen i samband med den särskilda polistaktiken, bl.a. gällande tillträdesförbudslagen, ska förbättras under år I nordvästra Skåne har ett samarbete med åklagarkammaren inletts varvid ambitionen är att ansökningar om tillträdesförbud ska redovisas inom 14 dagar. 3.2 Svenska Fotbollförbundet och Föreningen Svensk elitfotboll Cirka 150 beslut om tillträdesförbud har kommit till förbundets kännedom. En del beslut har inkommit väldigt sent och vid vissa tillfällen har klubbarna inte fått relevant information om besluten innan förbundets kontakt. 8

11 Allmänt sett har hanteringen av tillträdesförbuden fungerat betydligt bättre 2010 än under år De problem som för närvarande är aktuella, utöver vad som redan anförts, är de beträffande sekretessregler och personuppgiftslagens begränsningar som beskrevs i utvärderingen från Ett arbete bedrivs vid Fotbollförbundet med att få klubbarna att i större utsträckning än idag ta initiativ till ansökningar om tillträdesförbud. Det är däremot svårt att få gehör för detta från klubbarnas säkerhetsansvariga. Fotbollförbundet tycker att det är positivt att åklagarmyndigheten har utarbetat rutiner för tillämpningen av tillträdesförbud till idrottsarrangemang. Det gör det lättare för förbundet att arbeta med ärendena. Sammanfattningsvis kan förbundet konstatera en positiv utveckling under år 2010 sett ur svensk fotbolls synvinkel. 3.3 Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB För närvarande är totalt 59 personer avstängda från elitserien varav 26 personer genom arrangörsavstängning. Motsvarande siffra för år 2009/10 var 42 personer. Av de tillträdesförbud som meddelats står AIK-anhängare för över hälften. Flertalet har meddelats i samband med ishockeyderbyt den 22 december De resurser som tillsattes av såväl polis som åklagare gav goda resultat och genom ett effektivt arbete kunde drygt 20 personer meddelas interimistiska beslut innan nästa derby som spelades den 11 januari Dessvärre dröjde det till den 4 februari 2011 innan arrangörerna fick del av domarna eller närmare bestämt identiteten på ifrågavarande personer vilket väsentligt försvårade för arrangörerna att hålla dessa personer utanför arenan. Det är ett stort problem att beslut från åklagare samt tingsrättsdomar tar för lång tid innan de når Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB. En lösning på detta problem kan vara att åklagarmyndigheten delegerar informationsansvaret om meddelade tillträdesförbud med berörd part till polisen. Polisen har löpande kontakt med idrotten. Svenska Hockeyligan hade gärna sett att de tillträdesförbud som beslutades efter händelserna den 22 december 2010 även avsåg fotbollsmatcherna under förbudstiden i de fall ifrågavarande person/er hade dokumenterad historik även där, men så blev inte fallet. Det hade varit av stort värde att skicka en signal till risksupportrar om att ordningsstörande beteende under hockeysäsongen kan få konsekvenser för möjligheterna att få gå på fotbollsmatcher under kommande säsong och vice versa. Detta är av intresse att föra fram från Hockeyligans sida. Det efterfrågas en mer enhetlig tillämpning av tillträdesförbudslagen över landet. Riskbedömningar görs olika över landet. Göta hovrätts dom (ovan) är av avgörande betydelse här. Från hockeyallsvenskan kan det informeras om ett par incidenter med pyroteknik (bengaler). För detta meddelades en person tillträdesförbud i Borås. I Karlskoga anmäldes två personer för samma förseelse men i dessa fall beslutade åklagaren att inte meddela tillträdesförbud. Detta visar på att tillämpningen av lagen inte är lika över landet och understryker ytterligare vikten av en enhetlig rättstillämpning över hela landet. Svenska Hockeyligan har utarbetat riktlinjer gällande pyroteknik i elitserien (se bilaga). 3.4 Åklagarmyndigheten Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö, som bland annat ansvarar får metodutveckling och andra frågor kring tillträdesförbud, har genom de ändringar i lagen om 9

12 tillträdesförbud som trädde i kraft den 1 april 2009 noterat en efterfrågan bland operativa åklagare om riktlinjer och rekommendationer avseende tillämpningen av lagen. På grund härav och som en följd av inrättandet av Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet och Samverkansrådets föregående utvärdering av lagen, publicerade åklagarmyndigheten i april 2010 Rättspromemorian 2010:1 Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Rättspromemorian innehåller en sammanfattning av förarbeten och rekommendationer för handläggning av tillträdesförbud. 4. Avslutande synpunkter och slutsatser Det främsta syftet med uppföljningen är att se hur tillträdesförbudslagen fungerar och används, samt vilken effekt lagen och arbetet med den har haft. Därtill kan uppföljningen påvisa vissa ytterligare åtgärdsbehov. 4.1 Hur lagen har använts Antalet tillträdesförbud har, enligt statistik från åklagarmyndigheten, ökat marginellt från 161 till 167 mellan 2009 till Beslut om tillträdesförbud har bara meddelats i drygt 70 % av dessa. Det är svårt att dra några slutsatser av antalet ärenden, men av andelen beslut jämfört med antal ärenden kan sägas att det finns potential till förbättring. Ett rimligt antagande är att förbättringspotentialen ligger antingen hos anmälaren/ansökaren, hos åklagren eller hos båda. En viktig faktor för beslut är självklart underlaget. Det är viktigt att underlaget som lämnas från klubbar, förbund samt polis till åklagare är genomtänkt och innehåller relevant bakgrundskunskap så att det enkelt går fatta beslut. De uppgifter som är särskilt viktiga att få med i kontakten med åklagaren är: Om den enskilde tidigare gjort sig skyldig till brottslighet, Om den enskilde tidigare varit inblandad i liknande incidenter m.m. Om det hos klubben eller förbundet finns något annat om den enskilde som kan vara av intresse för åklagaren i detta sammanhang. Sju av tillträdesförbuden 2010 har överträtts varav tre har lett till åtal. Det låga antalet överträdelser i jämförelse med det relativt stora antalet beslutade tillträdesförbud indikerar, särskilt med bakgrund av de begränsningar att föra register över personer med tillträdesförbud som finns i dagsläget, att det kan ha begåtts ännu fler överträdelser som inte har uppdagats. Svenska Fotbollförbundet bedömer att en utökad möjlighet för idrottsklubbar att föra register och fotografier över personer med tillträdesförbud ökar förutsättningarna för att kunna stoppa dessa personer i entrén såväl som att anträffa eventuella överträdare inne på arenan. Processen kring tillträdesförbuden bedöms ha blivit snabbare och effektivare även om den troligen kan förbättras ytterligare. Det är svårt att mäta effektiviteten i siffror eftersom även kvalitet och bedömningar i varje enskilt fall spelar in. För att ytterligare effektivisera processen har Samverkansrådet under 2010 gjort en kartläggning av delprocesser och processägare i handläggningen av ett tillträdesförbud i syfte att skapa en enhetlig handläggning över landet och att korta ner ledtider (se mer nedan). Samverkansrådet bedömer att åskådliggörande av processen kommer bidra till att öka förståelsen för och användandet av lagen. Ett problem som påtalats i uppföljningen av 2010 är svårigheten att bedöma vilken bevisning som behövs eller vad som anses tillräckligt för att ett beslut om tillträdesförbud ska kunna meddelas. Detta bedömer Samverkansrådet huvudsakligen är ett utslag av att den nya 10

13 lagstiftningen har varit i kraft under så kort tid under vilken en tillräcklig praxis ännu inte hunnit utvecklas. Exempelvis har Polismyndigheten i Skånes län i tio fall gjort en annan bedömning än åklagarmyndigheten om vad som faktiskt ansetts tillräckligt för ett förbud. Hockeyförbundet har också framfört vissa osäkerheter i denna del. Samtidigt bedömer åklagarmyndigheten att de beslut som meddelats är väl motiverade. Slutsatsen som kan dras är att Poliser och arrangörer av idrottsarrangemang noga bör följa utvecklingen av beslut som meddelas av åklagare och domar som avkunnas, främst av hovrätterna runt om i landet, för att successivt öka andelen beslut i förhållande till antalet anmälningar/ansökningar. På sikt bedömer Samverkansrådet att en vägledande praxis kommer att utvecklas. Det har framförts, bl.a. av Svenska Hockeyligan AB, att beslut som fattas av åklagaren i slutet av t.ex. ishockeysäsongen i större utsträckning bör utformas så de även gäller under kommande fotbollsäsong om behovet kan motiveras och om det ryms inom tiden för tillträdesförbudet. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har tidigare meddelat att det är möjligt att göra om det är motiverat. Samverkansrådet bedömer att det i första hand noga bör preciseras av klubb, förbund eller polis när anmälan eller ansökan görs om det är ett yrkande. Åklagaren har sedan på vanligt sätt att överväga detta. Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB har framfört att det finns problem med att ta del av beslut och domar samt att det tar för lång tid innan dessa når förbundet. Konsekvensen blir att man från arrangörens sida inte hinner vidta åtgärder på ett tillräckligt tidigt stadium. Detta tycks vara ett kommunikationsproblem i anslutning till delgivningsprocessen. Problemet borde kunna avhjälpas genom en utökad samverkan mellan arrangör och åklagarmyndigheten respektive domstolen. Den processkartläggning som Samverkansrådet gjort under 2010 bör kunna vara till hjälp för att identifiera var åtgärderna bör sättas in. Uppföljningen av tillämpningen av lagen 2010 kan visa upp en hel del positiva resultat, bl.a. i fråga om att hålla personer med tillträdesförbud borta från matcherna. I Skåne har man t.ex. kunnat påvisa en lugnande effekt på ordningsläget pga. att ledande personer inom vissa supportergrupper har meddelats tillträdesförbud och sedan hållits borta från matcherna. 4.2 Ordningsläget inne på arenorna Syftet med tillträdesförbudslagen är ju inte bara att beslut ska meddelas utan att även att få det lugnare på och kring idrottsarrangemangen. Frågan är om det kan konstateras att ordningsstörningarna har minskat vid idrottsarrangemangen eller inte. Uppfattningen från dem som uppföljningen har vänt sig till är att det har blivit lugnare. Polisens matchrapporter styrker uppfattningen att ordningsläget 2010 har förbättrats i jämförelse med Det är självklart svårt att mäta effekterna av vidtagna åtgärder, men oavsett det bör man ändå kunna göra vissa antaganden avseende effekten av vidtagna åtgärder. Utifrån polisens erfarenhet av ordnings- och säkerhetsarbete vid stora idrottsarrangemang bedöms att man i de fall man har förlagt riskmatcher på helgeftermiddagar eller vardagskvällar istället för helgkvällar har åstadkommit ett lugnare ordningsläge vid arenorna. Likaså torde det utökade samarbetet under året mellan klubbar, förbund och polis varit en stor bidragande orsak till att ordningsläget har blivit bättre. Samtidigt tror Samverkansrådet att aktörerna mot idrottsvåldet kan bli ännu bättre på att samarbeta och att det kan få än mer positiva effekter än de som redan har kunnat observeras. En samstämmig uppgift som framkommit i uppföljningen är att antalet matcher med bengaler har ökat. Dessa är nu vanligt förekommande både på fotbollsmatcher och ishockeymatcher. 11

14 De riktlinjer som Svenska Hockeyligan AB har tagit fram för hur man ska agera när en bengal tänds vid en match bör kunna användas som exempel för riktlinjer inom andra idrotter. Åtföljande åtgärder innan match som t.ex. genomsök av läktare efter i förväg gömda bengaler kompletterar riktlinjerna på ett bra sätt. Det är viktigt att riktlinjerna efterlevs av både besökare och arrangör. Konsekvent tillämpning av rutiner vid anträffande av bengaler vid visitation av besökare är nödvändigt för att riktlinjerna ska ge någon effekt. Med samma logik måste tändande av bengaler under matchen rendera i tydliga signaler från arrangörens sida. T.ex. ska spelet stoppas om pyroteknik tänds under matchen, om det står så i riktlinjerna. Om det fortsätter att tändas bengaler bör beslut fattas om att läktare ska utrymmas om det görs en bedömning att det är nödvändigt ur brandsäkerhetssynpunkt. Samverkansrådet kommer att följa utvecklingen med riktlinjer mot pyroteknik vid matcher och önskar att arrangörer via sina förbund rapporterar resultat från tillämpningen av sådana riktlinjer och vilken effekt liknande typer av åtgärder har haft. Det finns en tydlig koppling mellan alkohol och våldsamt uppträdande och därför finns det anledning att arbeta aktivt mot överservering på pubar och restauranger i området där fotbollsoch ishockeymatcher arrangeras. Samverkansrådet har en samstämmigt restriktiv syn på servering av starksprit och starköl vid själva idrottsarrangemanget. I Stockholm gjorde man försök vid några ishockeyarrangemang under vintern 2010/2011 att servera folköl istället för starköl och man kunde konstatera att det gjorde arrangemanget mindre stökigt. Samverkansrådet anser att det finns mycket mer att göra för att begränsa alkoholens negativa effekter på ordningsläget vid idrottsarrangemang och uppmanar arrangörer att enskilt och i samverkan med polisen ta fram olika åtgärder som kan ge liknande effekter. 4.3 Ordningsläget utanför arenorna Polisen rapporterar att ordningsläget utanför arenorna fortsatt är stökigt. Från supporterpolishåll rapporteras att risksupportrar och personer med tillträdesförbud i större utsträckning uppehåller sig alldeles utanför arenan, eller i det absoluta närområdet kring arenan, även under matchen. På vissa ställen finns pubar i direkt anslutning till själva arenan till vilka man kan gå under matchtid utan att behöva biljett till arrangemanget. Bl.a. finns i Göteborg en pub under arenan vilket medför att en person med tillträdesförbud kan gå med övriga supportrar till arenan, uppehålla sig och dricka öl på puben under matchen och då matchen är slut vara med och skapa ordningsstörningar utanför arenan tillsammans med övriga supportrar. Frågan har i Samverkansrådet väckts om inte tillträdesförbudens geografiska räckvidd ska utvidgas till att gälla även ett visst område utanför arenan. Samverkansrådet ser detta som ett möjligt instrument för att hålla bråkstakar borta samt för att minska risken för stormningar mot entréer. Det är Samverkansrådets gemensamma vilja att frågan utreds ytterligare av regeringen samt att ett lagstiftningsärende initieras. En genomgående ambition för Polisen är att vara än mer synlig och tydlig in sitt uppträdande men även att vara offensiv i sitt agerande mot ordningsstörningarna. Det målmedvetna arbetet med att hålla våldsamma risksupportrar borta från fotbollsmatcher har lyckats i bl.a. Skåne där polismyndigheten bedömer att riskmatcherna är lugnare än på länge. Även det mer offensiva agerandet från polisen vid ishockeymatcherna i Stockholmsområdet i slutet av året bedöms ha givit effekt på ordningsläget inne på arenorna. 12

15 4.4 Sedan föregående utvärdering Sedan utvärderingen av tillämpningen av tillträdesförbudslagen 2009 har Åklagarmyndigheten i rättspromemorian 2010:1 tagit fram riktlinjer för åklagare vilka ligger till grund för tillvägagångssättet vid beslut. Riktlinjerna skapar en enhetlig grund för åklagarnas beslutsfattande och förutsättningar för likhet i beslutens utformande. Samverkansrådets representanter genomförde en under 2010 en kartläggning av delprocesserna i handläggningen av tillträdesförbudsärenden (ansökan/anmälan, beslut, delgivning/information och effektuering) för att skapa en samsyn kring tillämpningen, för att minimera antalet överlämningar och korta ner ledtider. Samtliga representanter i Rådet är nu överens om hur handläggningen ska gå till. Processen har beskrivits i flera olika detaljeringsgrader så att den kan användas som ett kommunikationsstöd för olika målgrupper. Processen ska underlätta arbetet med en enhetlig handläggning av ärenden rörande tillträdesförbud. Djurgårdens IF har ansökt hos Datainspektionen om att få föra register över de personer som meddelats tillträdesförbud men har i skrivande stund inte fått något svar på sin begäran. Om det blir ett positivt besked kommer Fotbollförbundet och Svenska Hockeyligan att gå vidare med ansökan från nationell nivå. Dagens problem med att vid arenainsläppet inte kunna stoppa personer med tillträdesförbud, pga. att personalen inte har någon aktuell förteckning att utgå ifrån, kan därmed vara ett steg närmare en lösning. Rikspolisstyrelsen har under året arbetat vidare med att inrikta och strukturera polisens arbete mot idrottsvåldet. Genom detta arbete har bl.a. Rikskriminalpolisen tilldelats samordningsansvar för polismyndigheternas arbete mot den idrottsrelaterade brottsligheten. Rikspolisstyrelsen förväntar sig att de positiva effekter som redan följt av införandet av Polisens underrättelsemodell och ett nytt polistaktiskt koncept även ska kunna visa sig i arbetet mot den idrottsrelaterade brottsligheten. Rikspolisstyrelsen beslutade under 2010 om en ny föreskrift för ordningsvakter som bl.a. innebär en utökning av deras utbildning för att medvetandegöra vikten av ett kommunikativt och underlättande förhållningssätt. Föreskriften ställer även krav på genomförda s.k. arenautbildningar för ordningsvakter som tjänstgör vid stora idrottsarrangemang. En av avsikterna med den nya föreskriften är att i ordningsvaktsutbildningen föra in samma grunder för konfliktreducering som Polisen utgår ifrån i sitt taktiska koncept så att samverkan mellan polis och ordningsvakter kan förbättras ytterligare. Rikspolisstyrelsen vill genom tillskapande av en arenautbildning verka för en bättre och säkrare arbetsmiljö för ordningsvakter vid stora idrottsarrangemang. Dessa är några av de mer omfattande åtgärderna som har vidtagits sedan utvärderingen av tillträdesförbudslagen Uppföljningen av 2010 års tillämpning av lagen visar emellertid på några insikter om behov varför Samverkansrådet föreslår några ytterligare åtgärder för att lagen ska få full effekt. 4.5 Kvar att göra Utbilda i tillämpningen av tillträdesförbudslagen. Uppmaningen riktar sig till alla de aktörer som är inblandade i handläggningen av tillträdesförbud. Samverkansrådet bedömer att det i flera fall finns en förbättringspotential i underlagen som åklagaren fattar beslut ifrån, men även hos åklagare i vissa fall. De aktörer som sedan april 2009 har arbetat med den nya lagstiftningen besitter kunskaper och erfarenheter som bör tillvaratas i utbildningar om lagens 13

16 tillämpning. Som stöd för utbildningar finns framtaget underlag i form av processer och beskrivningar m.m. Använd den kartlagda tillträdesförbudsprocessen som ett stöd för samverkan och utveckling. Denna uppföljning har i flera fall visat på behov som kan härledas till de delprocesser som Samverkansrådet har en enad syn kring. Genom att berörda processansvariga aktivt arbetar med innehållet i delprocesserna kan de utvecklas ytterligare så att processen går än snabbare och blir än mer effektiv och rättssäker. Framkommer behov av att göra förändringar i processen ska det anmälas till Samverkansrådet så att en ny version av processen kan beslutas i Rådet. Ta tydlig ställning mot användning av brandfarlig pyroteknik. Uppmaningen riktar sig till arrangörer, supporterklubbar och besökare till idrottsarrangemang. Den ökande användningen av bengaler bland supportrar på matchläktare utgör en allvarlig fara för brandsäkerheten på idrottsarrangemangen. Förebyggande åtgärder såväl som ett konsekvent agerande från arrangörer och klubbar då reglerna bryts krävs för att brandsäkerheten på idrottsarenorna ska kunna upprätthållas. Verka för en nykter supporterkultur. Det finns en tydlig koppling mellan alkohol och försämrat omdöme. Allt för ofta visar det sig i form av våldsamt uppträdande mellan supportrar eller ropandet av nedsättande eller hotande tillmälen i samband med fotbolls- och ishockeymatcher. För att kunna göra arrangemangen till de positiva familjefester de flesta vill ha måste våldsutvecklingen och den ofta hotfulla stämningen vid idrottsarrangemangen brytas. Det är Samverkansrådets uppfattning att en mer restriktiv hållning till servering av starksprit och starköl vid idrottsarrangemang kommer att kunna bidra till ett sådant trendbrott. Skapa lagliga förutsättningar efter uppkomna behov. Samverkansrådet vänder sig till regeringen om att se över möjligheterna att tillåta specialidrottsförbund och idrottsklubbar att föra personuppgiftsregister över personer med tillträdesförbud så att entrépersonal vid idrottsarrangemang ges förutsättningar att hålla dessa personer borta från matcherna. Samverkansrådet vill även att regeringen ser över möjligheterna att göra en förändring av tillträdesförbudslagen så att besluten kan göras gällande även inom en radie utanför matcharenan. En sådan förändring skulle göra det möjligt att förhindra att personer med tillträdesförbud deltar i ordningsstörningarna i närheten av arenan. Det kan finnas anledning att i det sammanhanget överväga om anmälningsplikt för personer med tillträdesförbud kan vara ett komplement för att åstadkomma lugnare idrottsarrangemang. 14

17 6. Bilagor 6.1 Svenska Hockeyligan:s riktlinjer gällande pyroteknik i Elitserien Bengaler och smällare inne i en arena är alltid förenat med stora risker för allvarliga personskador. Den hetta som en bengal utsöndrar överstiger 1000 grader (trafikbloss 1200 grader och nödbloss 1800 grader t. ex.) och pjäserna kan ej släckas med vatten. Den rök som utsöndras innehåller bl. a. fosfor och magnesium vilket är mycket giftigt. Att nyttja dessa i en trång publik inomhusmiljö med stoppade stolar, personer iklädda fleecetröjor och dunjackor och med begränsade möjligheter till att ventilera bort röken är en direkt fara för liv och hälsa. I samband med högrisk- och särskilda högriskmatcher, eller när behov föreligger, åligger det arrangerande förening att genomföra avsyn av samtliga publika utrymmen i arenan för att bl. a. söka efter inplanterade föremål. Vidare genomförs heltäckande visitation med fokus på pyroteknik. Trots dessa förebyggande åtgärder förs det in otillåtna pjäser i arenorna. En förklaring är att det svåra är att upptäcka vid en visitation då många av pjäserna är relativt små och göms effektivt t. ex. i skrevet eller bh:n. Med anledning av detta inför vi följande riktlinjer i Elitserien: 1. Förebyggande säkerhetsåtgärder skall följas i enlighet med SHL:s regelverk dvs. avsyn i arenan, heltäckande visitation samt ledbelysning på hela klacksektionerna under hela evenemanget. 2. Förstärkt brandberedskap med bl. a. ordningsvakter och/eller publikvärdar utrustade med handbrandsläckare samt sandhinkar vid klacksektionerna. 3. Person som uppdagas med pyroteknik (innehav eller användande) skall omgående överlämnas till polis. 1. Innehav eller användande inne i arenan: fängelse i straffskalan = envarsgripande möjligt. 2. Antändande utanför arenan: normerade böter ej fängelse i straffskalan = ej envarsgripande. 3. Innehav utanför, normalt ej brott, polis kan beslagta och förverka enligt BrB 36:3, 1 st. 4. Brinnande pyroteknik hanteras enbart av utsedda personer inte av domare, spelare eller annan. 5. Vid det fall pyroteknik antänds skall spelet stoppas. 6. Vid det fall pyroteknik antänds i samband med matchintro och/eller nationalsången slutförs aktiviteten innan fokus vänds mot förseelsen. 7. Matchspeakern skall tydliggöra allvaret i förseelsen, informera om vilka skador som kan uppstå samt att berörd person kommer att överlämnas till polis. 8. Om beteendet upphör kan matchen återupptas med största vaksamhet. 9. Vid det fall ytterligare pyroteknik antänds stoppas spelet igen och domare, ledare och spelare, förutom respektive lagkapten, lämnar isen. 10. Lagkaptenerna gör ett gemensamt uttalande med tydligt markering mot förseelsen samt vädjan om att få fortsätta matchen utan ytterligare incidenter. 11. Om beteendet fortsätter avbryts matchen och beslut kan fattas av domare, i samråd med polis, om att berörd läktarsektion skall utrymmas för ny visitation eller för resten av matchen alternativt om matchen skall slutföras utan publik (media utryms ej). 15

18

19

20 Ring till Polisen