KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDETS SAMMANTRÄDE

Transkript

1 VÄSTERVIKS KOMMUN Socialförvaltningen Box Västervik PROTOKOLL KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDETS SAMMANTRÄDE Tjustsalen, kl Ledamöter: Angelica Katsanidou, SN, ordf. Mariann Båtman, SN Poul Larsen, SN Peter Johansson, KS Mariann Gustafsson, KS Ove Gustavsson, ordf.pro Gun Godsjö, PRO Inger Wiman, PRO Jan Forsberg, PRO Birgitta Hederberg, SKPF Gerd Brodin, SPF Harriet Larsson, SPF Eva Fredriksson, SPF Kerstin Sörskog, SPRF Ersättare: Leif Aringstam Stig Karlsson, PRO Gunvor Ohlsén, SKPF Per-Ola Ålstam, SPF Barbro Nilsson, SPF Nils-Allan Ekelund, SPRF Övriga deltagare; Anders Törnblom, MAS Jörgen Olsson, socialchef Kristina Granfelt, sekreterare Att justera: Kerstin Sörskog Sekreterare Kristina Granfelt Ordförande: Angelica Katsanidou Just.: Kerstin Sörskog 1

2 Dagordning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning 4. Föregående protokoll KPR 5. Hälso- och sjukvårdsverksamheten informerar om kost 6. Lätt avhjälpta hinder och tillgänglighet, handläggare Leif Aringstam informerar 7. Aktuell kö till särskilt boende 8. Budgetuppföljning 9. KPRs arbetsordning 2015-, förslag 10. KPRs sammanträden Övrigt, Ärenden från pensionärsorganisationerna Se bifogad ärendelista 1. Upprop Ordföranden förklarar mötet öppnat och upprop genomförs. 2. Val av justerare Kerstin Sörskog utses att justera protokollet. 3. Godkännande av dagordning Rådet godkänner dagordningen med tillägg under övrigt, Inger Wiman framför att det finns önskemål om att man öppnar Edshöjdens tillagningskök igen, och att KPR förlägger sina möten ute i verksamheterna. 4. Föregående protokoll KPR Föregående protokoll läggs till handlingarna. 5. Hälso- och sjukvårdsverksamheten informerar om kost Anders Törnblom, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), informerar om Mål och riktlinjer för maten i Västerviks kommun. Målet för den vanliga dagliga kosten är att den ska stärka de äldres hälsa och öka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Maten ska tillgodose de äldres behov av energi och näring. Dessutom finns specialkost att tillgå där sjuksköterska (PAS) ordinerar detta. På de boenden där socialförvaltningen lagar mat på plats har man kunnat ta bort specialkosten. Måltiderna har blivit det som riktlinjerna säger, dvs. de främjar njutning och matlust. Mat serveras på de särskilda boendena mellan , nattmat och förfrukost serveras vid behov. Nattfastan ska vara högst 11 timmar enligt riktlinjerna. Om kroppen får för lite energi via kosten förbrukas fettreserven och när den tar slut får kroppen över till att använda proteiner som energikälla och då bryta musklerna ner och kroppen drar ner på produktionen av en trad olika 2

3 ämnen som innehåller proteiner. Det är därför som undernärda personer förutom att de blir magra också blir hängiga och apatiska, de riskerar också att falla lättare. Från och med 2014 har möjlighet att fånga upp personer som finns i riskzonen för undernäring i systemet Senior alert. All vård och omsorg är frivillig, patienten/brukaren bestämmer själv. 6. Lätt avhjälpta hinder och tillgänglighet, information Leif Aringstam informerar om sitt arbete med att inventera lätt avhjälpta hinder i offentliga miljöer. Det är kommunens byggnadsnämnd som ansvararför frågan. Leif arbetar deltid med inventeringen och har påbörjat inventeringen i stadskärnan samt gjort en del punktinsatser i övriga kommunen. Bara Storgatan med angränsade sidogatar omfattar 120 publika lokaler. Enligt 17 kap 21 a plan- och bygglagen (SFS 1987:10) skall enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet undanröjas. "21 a I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146)." Föreskrifterna som nämns i lagparagrafen har utfärdats av Boverket och trädde i kraft 1 december Näringsidkare, fastighetsägare och kommuner skall fortlöpande åtgärda fysiska hinder i form av exempelvis nivåskillnader, tunga dörrar som saknar dörröppnare och felaktigt placerad inredning på toaletter avsedda för personer med funktionsnedsättning. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa." (5 BFS 2003:19 HIN) Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i: - befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler), - befintliga allmänna platser (allmänna platser). Begreppet allmän lokal omfattar t ex receptioner eller andra motsvarande lokaler hos en statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus och på vårdcentraler, skolor, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, bussoch taxistationer, järnvägsstationer, flygterminaler, apotek, kiosker, restauranger, affärslokaler och andra lokaler avsedda att betjäna eller att användas av allmänheten. (Enligt Boverkets konsekvensbeskrivning till tillämpningsreglerna.) Begreppet allmän plats omfattar gator, vägar, torg och parker. Kännetecknande för allmänna platser är att de är allmänt tillgängliga och avsedda för ett gemensamt behov. (Enligt Boverkets konsekvensbeskrivning till tillämpningsreglerna.) 3

4 Ansvarig för kostnaden och för att åtgärderna utförs är lokalens eller platsens ägare. Exempel på lätt avhjälpta hinder är; Mindre nivåskillnader som exempelvis ett par trappsteg eller höga trösklar ska utjämnas till 0-kant eller överbryggas med ramp. Lösningen/rampen måste vara permanent, inte temporär. Nivåskillnader vid övergångsställen, gångpassager och parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning skall avfasas till 0-kant. Trappor, entréer och andra strategiska punkter skall kontrastmarkeras. Senast år 2010 skulle allt vara färdigt men tiden har förlängts till 2015 men endast tre kommuner av 290 har gått i mål. 7. Aktuell kö till särskilt boende Två personer väntar på plats i specifikt boende. Det finns nio platser lediga. 8. Budgetuppföljning Månadsrapport oktober 2014, Socialnämnden Socialförvaltningen Utfall jan - okt 2014 Budget jan - Resultat jan okt 2014* - okt 2014 Förändr. 2014/2013 Budget 2014 Prognos helår Avvikelse Central administration 14,4 17,7 3,2-1,1 21,6 20,6 1,0 Äldreomsorg 286,3 290,2 3,8 5,5 354,5 347,5 7,0 IFO, inkl utredning 68,0 63,6-4,4-3,8 77,7 81,3-3,5 Omsorg funktionsnedsatta 177,2 183,0 5,9 3,5 223,6 217,6 6,0 Hälso- och Sjukvård 68,9 66,3-2,6 7,0 81,0 84,0-3,0 Summa 614,8 620,8 6,0 11,1 758,6 751,1 7,5 Socialförvaltningen visar efter oktober månads slut fortsatt goda siffror och helårsprognosen justeras därför upp ytterligare 1,5 mkr, till ett överskott på 7,5 mkr. Tidigare har vi sett att vi inte behöver nyttja hela det budgetutrymme vi har för en högre beläggning, inom OF och ÄO, och detta ser vi än mer nu för hemtjänsttimmarna. I övrigt ligger tidigare prognos kvar, där central administration gör ett överskott, medan IFO och Hälso- och sjukvårdsverksamheten uppvisar underskott. Underskottet på IFO kommer främst av högre kostnader för placeringar och personal än budgeterat. För Hälso- och sjukvårds-verksamhetens del handlar underskottet om en justering mot ÄO om 3 mkr, och inte ett underskott från driften. 4

5 9. KPRs arbetsordning 2015 Socialnämnden, 93, , planerar för att kommunala pensionärsrådet även fortsättningsvis tillhör socialnämnden och har därför tagit fram förslag till en ny arbetsordning där man beaktat kommunstyrelsens förslag. Förslaget har förankrats hos referensgruppen för KPR, och kommer att behandlas av socialnämnden den 3 december. Kommunala pensionärsrådet kommer att arbeta utifrån den nya arbetsordningen 2015 efter att erforderliga beslut tagits i ks och kf. Den nya arbetsordningen beslutad av socialnämnden den 3 dec 2014, bifogas protokollet. Reglementet antaget av Kommunfullmäktige upphör 1 januari KPRs sammanträden 2015 KPRs sammanträden är den; 24 februari med beredning 12 feb. kl i Kommunhuset 28 april med beredning 9 april 26 maj med beredning 13 maj 27 oktober med beredning 15 oktober 24 november med beredning 12 november. 11. Övrigt, Ärenden från pensionärsorganisationerna Hur länge bor man på ett särskilt boende inom äldreomsorgen? Genomsnittstiden som man bor på ett särskilt boende i Västerviks kommun var 2013, två år och en månad. Vilken samverkan har Västerviks kommun med Kalmar läns landsting i äldrefrågor MAS och hälso- och sjukvårdschefen har regelbundna träffar med sjukhuset, fyra gånger/år. Rapport om trygghetsboende på Midgård. Inget nytt finns att rapportera. Kommunal lokal till förmötena? Pensionärsorganisationerna kommer att träffas i egna lokaler. I kommunhuset finns inte lokaler att tillgå. Representation från KPR vid nybyggen eller större ombyggnader av äldreboenden. Det är inte ofta som socialnämnden är delaktiga i själva nybyggnationen men om så är fallet kan representant från 5

6 pensionärsrådet bjudas in och delta. Trygghetslarm Arbetet med att byta ut de analoga larmen mot digitala pågår. Upphandling pågår. Ny organisation inom socialnämnden Socialförvaltningen ser över chefsorganisationen inom äldreomsorgen och omsorgen av funktionsnedsatta. Ärendet har inte behandlats av socialnämnden ännu. Matlagning i två organisationer. Kostnader? Det är inte några fördyringar för socialnämnden med att laga maten inom den egna verksamheten. Matlagning på Edshöjden Socialnämnden önskar att man ska kunna laga maten på Edshöjden men det finns idag inte möjlighet, d.v.s. beslut saknas från kommunstyrelsen. Möten ute i verksamheterna KPR kommer förhoppningsvis, i framtiden, att kunna förlägga några sammanträden ute i nämndens verksamheter. Sjukresor till Kalmar På sammanträdet framkommer att patienter från Västerviks kommun i större utsträckning än nu kommer att behandlas i Kalmar i stället för Linköping. Detta innebär betydligt längre resor och frågan är om inte kostnaderna för ledsagning m.m. kommer att öka. Detta har inte diskuterats i förvaltningen eller på nämnden. 6