Religiösa byggnader i Malmö

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Malmö Synagoga Elevtext Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Judiska Församlingen Malmö

2 2

3 Malmö synagoga Synagogan är en byggnad där medlemmarna i den judiska församlingen samlas för gudstjänster, religiösa studier och för högtidliga sammankomster. De som utövar sin religion i synagogan kallas judar. För att kunna kalla sig jude ska man enligt judisk religiös lag antingen vara född av en judisk mor eller ha konverterat till judendomen. Judarnas vanligast återkommande gudstjänster i Malmö inleds på fredagskvällen och fortsätter sedan på lördagen, shabbat. Gudstjänsten leds av en förbedjare. En förbedjare kan vara vem som helst, men i Malmö är det oftast rabbinen. En rabbin är någon som är lärd i judendom och har undervisningsplikt. Rabbinen är en person man rådfrågar om judiska religiösa regler, han viger par, tar hand om de som vill konvertera till judendom och upplöser äktenskap vid skilsmässa. Rabbinen avgör också om något är kosher. Kosher betyder tillåtet och gäller framför allt mat. En rabbin har också som uppgift att stödja församlingsmedlemmarna och ge råd. 3

4 Judendomen är en monoteistisk religion, det betyder att man tror på en enda Gud. Toran är en helig skrift för judarna och består av de fem Moseböckerna. som är nedskrivna på pergament i Tora-rullar. Toran ingår i den judiska bibeln som består av fler böcker. En annan viktig samling skrifter är Talmud. Talmud kommenterar och förklarar de religiösa reglerna. Det finns två synagogor i Malmö en ortodox och en egalitär. I en ortodox synagoga sitter män och kvinnor åtskilda i samband med gudstjänsten. Endast en man kan leda gudstjänsten, läsa ur toran och vara rabbin. I en ortodox synagoga används inga musikinstrument i samband med gudstjänst på shabbat, däremot så sjunger alla med under stora delar av gudstjänsten. Den egalitära synagogan bygger på att män och kvinnor sitter tillsammans under gudstjänsten och kan utföra samma religiösa tjänster såsom att leda gudstjänsten och läsa ur Toran. Här kan också en kvinna vara rabbin. Den egalitära synagogan i Malmö finns i judiska församlingens hus. Foto: Claes Håkansson / Malmö Museer

5 Kort historik om judar i Sverige och judiska församlingen i Malmö Från slutet av 1600-talet har judar bosatt sig i Sverige, men kravet var att de övergick, konverterade, till kristendom utfärdades en kyrkolag som bestämde detta. Detta gällde fram till år kom Aaron Isaac till Sverige. Han gjorde sigill. Det var ont om människor som kunde göra sigill och därför fick han tillstånd att flytta till Sverige. Istället för att skriva under ett dokument användes sigill. Sigill är ett märke för en person som visar vem han är. Aaron Isaac blev den förste svenske juden som bosatte sig här och som inte behövde konvertera till kristendom. Aaron Isaac grundade den första judiska församlingen i Stockholm. Sigillstamp, tillhörande vävareämbetet i Malmö, av silver med handtag i ek. Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Sigill för Hansson, Oluft Hattmakare, borgare i Malmö 1708, Stadsarkivet Under 1700-talet fanns det en fientlighet till judar i Sverige och i övriga Europa. Man skapade regler kring var judarna fick bo och vad de fick jobba med. Dessa regler kallas judereglementet och kom till Enligt judereglementet fick judar endast bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. De fick inte gifta sig med ickejudar och som okristne fick de inte vittna inför domstol. De första judarna kom från Polen till Malmö för att bosätta sig i mitten av 1800-talet. Det hade säkert funnits judar i Malmö innan, men de hade troligtvis inte bott i staden så länge att de blev officiellt skrivna här. Det är inte så lätt att veta vem som var jude. Istället fick man gissa utifrån människornas namn och arbete om man var jude. Ett exempel är krämare. En krämare är ett annat ord för handelsman och köpman. Många judar kom till staden under våren och återvände till sitt hemland under hösten när de hade sålt slut på sina varor fick judarna samma medborgerliga rättigheter som alla andra medborgare i Sverige lämnade 29 judiska män in en ansökan till magistraten i Malmö om att få bilda en mosaisk församling, en judisk församling. Detta fick man inte göra utan att ansöka om lov. 5

6 Det tog många år innan judarna fick en permanent bönelokal på Föreningsgatan. De flyttade mellan olika lokaler och hyrorna var dyra. Församlingsmedlemmarna önskade sig en egen lokal och 1893 börjar den judiska församlingen spara pengar till att bygga en egen synagoga. Det tog tio år innan Malmö synagoga stod klar. En anledning var att arkitekten byttes ut flera gånger och att det var svårt att få pengarna att räcka till. Förslag på Malmö synagogas fasad från 1902 Stadsbyggnadskontoret 6

7 Malmö synagoga från utsidan På takkupan syns davidsstjärnan. Davidsstjärnan är en symbol för judiska sammanslutningar och används i judiska sammanhang. Idag använder många judar davidsstjärnan som smycke för att visa stolthet över sin judiskhet. Davidsstjärnan var enligt sägnen från början symbolen på kung Davids vapensköld. Den sexuddiga stjärnan symboliserade Davids hus och släkt. Kung David levde för ca år sedan och var Israels andre kung. Här är porten som leder in i synagogan. Kring porten finns utsmyckning av mosaik. 7

8 På två av Malmö synagogas ytterväggar finns åtta fönster. Talet åtta är ett symboliskt tal för judarna. Talet åtta står för prakt och kallas också Herrens tal. När Malmö synagoga fyllde 100 år, 2003, renoverades fasaden och den fick tillbaka sitt originalutseende. Länge var fasaden täckt av murgröna. Foto: Claes Håkansson / Malmö Museer

9 Malmö synagoga från insidan Mezuza Mezuza vid ingången till synagogan När man går in i synagogan sitter en mezuza på dörrposten. Hör, Israel, den Evige är vår Gud den Evige är En. 5 Mos 6: 4 10 Vid varje dörrpost, när man går in i ett nytt rum, finns en mezuza. En mezuza är en kapsel som innehåller text från femte Mosebok. Texten ovan inleder den judiska trosbekännelsen som finns i kapseln. Texterna ska vara handskrivna på pergament och med gåspenna. Det är viktigt att det inte finns några stavfel. Det är vanligt att en jude som passerar en mezuza rör kapseln med sina fingrar och kysser sina fingrar. Detta för att minnas vem du är, var du kommer ifrån, att du är på den rätta vägen och Guds närvaro. Pengabössa - pushke På väggen mitt framför ingången sitter det en pengabössa. Här kan de som vill ge donation till judiska församlingen. Under shabbat får judar inte hantera pengar, men kan donera vid andra tidpunkter. Pengabössa 9

10 Kippa Kippa Enligt tradition ska män som går in en synagoga täcka huvudet. Genom att göra det visar man vördnad inför Gud. Detta är en allmängiltig sed i Mellanöstern att täcka sitt huvud. Det är inte bara inom judendom man gör detta. Det går att använda vilken hatt eller mössa som helst, men traditionellt använder männen en kippa. Tvagning Innan man går in i gudstjänstlokalen tvättar man händerna med ett kärl. Man börjar med att tvätta höger hand, sedan vänster upp till handleden. Både män och kvinnor bör tvätta händerna när de kommer in i synagogan. Handtvätten är baserad på den rituella rening man gick igenom innan man gick in i det heliga templet i Jerusalem. Det var länge sedan det fanns ett tempel i Jerusalem Idag ber man istället i synagogan. Handtvätten görs också varje morgon, inför varje måltid och när man går från en begravning. 10

11 Kiddush-bord Kiddush-bord Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Kiddush-bordet är ett långt bord som står i kapprummet, ett förrum till gudstjänstlokalen. Inom judendomen tror man att Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde dagen, shabbat. Enligt judendom ska människorna också arbeta sex dagar och vila den sjunde dagen. På shabbaten dukas det ett bord som kallas kiddush-bordet. Kiddush betyder helga och för att påminnas om shabbaten och för att skapa tid för familj och reflektion, dukas kiddush-bordet upp med vin, kakor och ibland med mat. När maten och drycken välsignats av rabbinen eller någon annan församlingsmedlem tar alla för sig och umgås. 11

12 Bima När man kommer in i synagogans gudstjänstlokal är biman det första man ser. En bima är en upphöjd plattform man läser toran från och håller gudstjänsten. Biman är ibland längst fram, såsom i Malmö synagoga, men är ofta placerad i mitten av gudstjänstsalen. Inom judendomen finns det inga regler över hur en synagoga ska se ut, men det finns tre krav föreskrivna i de heliga skrifterna. Det första kravet är att det ska finnas ett skåp där man förvarar torarullarna. Det andra är att toraskåpet ska vara placerat i öster, mot Jerusalem. Gudstjänstlokalen i alla synagogor står vända österut, mot Jerusalem. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Bakom de blå draperierna finns ett skåp, Aron Hakodesh. Aron Hadodesh vetter alltid mot öster, mot Jerusalem. 12

13 Det tredje kravet är att det ska finnas en evighetslampa, ner tamid. Evighetslampan är en symbol för trons strålglans. Malmö synagogas evighetslampa tändes den 20 september 1903 vid invigningen. Sedan dess har den brunnit dag och natt. Ovanför evighetslampan, finns de tio budorden. Detta för att påminna alla om vilka de tio budorden är. Nedanför skåpet, arken, finns själva biman. Det är här förbedjaren leder gudstjänsten och det är här torarullarna läggs upp när de ska läsas. 13

14 Torarulle Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 2018 Texten i torarullen är skriven på hebreiska. På rullen hänger det en pekpinne i silver. Denna pekpinne används när man läser ur toran. Det är viktigt att använda pekpinnen eftersom texten är helig och får inte skadas. Skadas en bokstav får man inte använda torarullen tills bokstaven har blivit lagad. Vid varje shabbat läses ett särskilt avsnitt ur toran. För att kunna följa med under gudstjänsten finns det heliga skrifter att låna. De är skrivna på hebreiska. Några innehåller översättning på svenska och andra på engelska. De står i bokhyllor. 14

15 Tallitot - bönesjalar Vid bokhyllorna finns det också tallitot, bönesjalar att låna. Det är männen som bär en tallit (en bönesjal) under gudstjänsten. Bönesjalen har 4-fransar i vart och ett av sjalens fyra hörn. I toran beskrivs hur sjalen ska vara utformad. Fransarna ska hjälpa den som bär plagget att komma ihåg torans bud. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad Varje shabbat har sin egen text i toran. På tavlor står det vilka avsnitt som ska läsas. Foto: Malmö stad/eva Hörnblad 15

16 Menora I Jerusalems tempel fanns en sjuarmad ljusstake, menora. Menoran symboliserade de sex skapelsedagarna och den sjunde dagen, shabbat. Templet i Jerusalem förstördes 70 e.kr och menoran blev förd som krigsbyte till Rom. Eftersom synagogan inte är templet får inte den sju-armade ljusstaken, menora, användas. Istället användes femarmade och åtta-armade ljusstakar. Sittplatser I en mer traditionell synagoga sitter männen i bänkar på bottenplan och kvinnorna uppe på läktaren. Barnen kan röra sig fritt mellan våningsplanen. 16

17 För de kvinnor som inte klarar av att gå uppför trappan t.ex. på grund av ålder eller sjukdom kan välja att sitta nere men då bakom ett skynke. 17

18 Litteratur- och källförteckning: Fürstenberg m.fl., Templets sten föll på Föreningsgatan, C A Andersson Co, Malmö, 2003 Johansson, Roger m.fl, Gå till historien, Mezzo Media Ab, Malmö, 2011 NE.se nationalencyklopedin (171030) Koverman, Daniel, Skolbesök, Judiska församlingen Malmö 2017 Rohlin m.fl., Judar och andra malmöbor: , ingår i: Elbogen, Malmö fornminnesförenings årsskrift, 2015 Sieradzki, Fredrik, Judiska församlingen Malmö (171017) (171017) 18