MessiasBladet. En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat jan Ledaren. johan@messiasbladet.se

Transkript

1 1 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat jan 2013 Utgiven av Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledaren Vi är nu mitt inne i vintern, och i vårt avlånga land har vi allt från ordentlig vinterkyla med mycket snö i norr, till mildväder utan snö i söder. Om vi jämför vintern i Sverige och vintern i Israel, skiljer de sig åt väsentligt. I Israel är vintern visserligen kall vissa tider, men inte på samma sätt som i Sverige. Det är en period då man väntar sig nederbörd, vilket är nödvändigt för att det skall bli bra skördar. Därför beder vi för Israels land när vi läser våra dagliga böner ur Sidduren. I min bön ber jag också att det ska få komma välsignelse även över det här landet och det som vi sysslar med här. I slutbönen markeras att vi är ett utvalt släkte. Då kan man fråga sig om det bara gäller det judiska folket, eller om fler innefattas i bönen. Jag vill hävda att även du och jag, som är bland de utvalda bland folken och har blivit det genom inympningen i det ädla olivträdet och tagit emot hjärtats omskärelse genom Jeshuas död och uppståndelse, har del i detta. Vi kan med frimodighet bedja bönen. När jag har lyssnat till Ketriels undervisning från 1:a Korinterbrevet på söndagskvällarna, om vad vi är i Messias, har jag förstått vilka möjligheter vi har att vara i tjänst för den Evige och för människor. Vi tjänstgör alla i det himmelska tabernaklet med att offra, när vi beder våra dagliga böner. Prästerna offrade dagligen samma offer. Vi upprepar samma böner dag efter dag, därför att den Evige har förordnat det. Vi får ta de gåvor som har blivit oss givna genom Anden, och använda dem i människors tjänst. Det som vår mästare har undervisat oss om skall vi följa. Gör vi det är vi Messias verkliga efterföljare. Att bedja dagligen är en tjänst, som vi alla skall göra. Att ta bruk av Andens olika gåvor är viktigt. Om vi har fått en, eller kanske flera, skall vi använda dem. Vi skall ju även söka gåvorna, så att vi kan fullfölja den Eviges vilja i våra liv. Det innebär att ingen av oss är overksam i Herrens tjänst, även om vi inte tycker att vi har någon uppgift. Du har en uppgift oavsett om du känner det så eller ej, och du kan bruka din gåva för den uppgiften. Storheten av din uppgift är ointressant, för inför den Evige är du lika viktig som alla andra. Detta var några ord som jag hoppas kan bli till uppbyggelse i ditt liv. Shalomhälsningar, johan@messiasbladet.se Johan

2 2 Vägen Förra månaden fick vi en övergripande bild av de fyra grupper av melachot som Talmud nämner och som anknyter till tillverkandet av tabernaklet i öknen, och upprätthållandet av gudstjänsten däri. De fyra grupperna är brödtillverkning, tygtillverkning, lädertillverkning och konstruktion. Vi såg också att var och en av de 39 primära melachot har underverksamheter som på ett eller annat sätt anknyter till dem, och som också inräknas bland de aktiviteter som inte är tillåtna för judar på sabbaten. Vi nämnde också att Jeshua måste ha följt dessa regler klanderfritt annars hade hans motståndare kunnat anklaga honom med sådant som skulle ha gett stora rådet anledning till att döma honom till döden. Det faktum att man behövde falska vittnen för att få honom dömd visar att Jeshua inte gjorde någon förbjuden melachá på sabbaten. Att studera dessa regler är därför även ett sätt att bättre lära känna Mästaren. Nu skall vi tala om ytterligare två hebreiska uttryck som anknyter till sabbaten och som bidrar till att göra den välbehaglig inför den Evige och för människor. Efter morgongudstjänsten i synagogan på sabbatsförmiddagen sätter sig den judiska familjen vid det fint dukade bordet för att njuta av sabbatens andra måltid (den första åts kvällen innan). Husfadern gör först kiddush, - den avskiljande välsignelsen över en bägare vin - dricker en mun och delar sedan ut till de andra, med början vid hustrun. Därefter går alla och tvättar sina händer inför brödsbrytelsen då husfadern välsignar den Evige för brödet, doppar det i eller beströr det med salt, äter en bit och delar ut till alla närvarande med början vid hustrun. Välsignelsen som uttalas över vinbägaren varierar beroende på vilken tradition familjen följer. I den askenasiska traditionen läser man 2 Mosebok 31:16-17 och 20:8-11 och i den sefardiska traditionen läser man Psalm 23; Jesaja 58:13-14 och 2 Mosebok 31: Vi skall här stanna vid texten i Jesaja som lyder: Om du är varsam med din fot på sabbaten, så att du icke på min heliga dag utför dina sysslor; om du kallar sabbaten din lust och HERRENS helgdag en äredag, ja, om du ärar den, så att du icke går dina egna vägar eller sköter dina sysslor eller talar tomma ord, då skall du finna din lust i HERREN, och jag skall föra dig fram över landets höjder och giva dig till näring din fader Jakobs arvedel. Ja, så har HER- RENS mun talat. (1917) Lägg märke till orden kallar sabbaten din lust och ärar den som uttrycker två saker som den Evige genom profeten uppmanar juden att göra med sabbaten. Dessa ord anknyter till det sista ordet i första texten i Torán som talar om sabbaten där det står: Och Allsmäktig välsignade den sjunde dagen och vigde den, för på den avstannade han från allt sitt verk som Allsmäktig skapade för att göra. (1 Mos 2:3 Egen ordagrann översättning) Det sista ordet, som vi tidigare talat om, är laasot för att göra. Trots att Torán speciellt nämner att man på sabbaten skall vila (5 Mos 5:14) uppfyller man inte syftet med sabbaten genom att bara slå dank. Att avskilja den för den Evige innebär inte bara att man ber mer, lovsjunger mer och läser Torán mer än de andra dagarna i veckan, utan att man även gör andra aktiviteter som får den att bli en speciell dag, en härlig dag som man får lust till. Hur ser man till att sabbaten blir ett nöje?

3 3 Rabbinerna lär oss hur man skall uppfylla profeten Jesajas ord. För att göra sabbaten till ett nöje behöver man äta fint, dricka fint, sjunga och umgås med varandra. Judisk halachá bestämmer att man skall äta tre mål under sabbaten för att den skall bli ett nöje. Kom ihåg att man under gångna generationer bara åt två gånger om dagen, vilket då gör att tre mål om dagen blir lyxigt. Man kan inte jämföra den normala historiska situationen med Sverige av idag, då man äter flera gånger per dag. Ordet fika är uppskattat av våra vänner från andra länder som kommit till Sverige och hälsat på. Trots att det är bättre för hälsan att äta lite och många gånger per dygn, har inte det varit, och är fortfarande inte normalt i många länder och kulturer. I vissa länder äter man bara ett mål om dagen. I Sverige lever man som kungar! Tre mål under sabbaten blev alltså etablerat som en praxis för judarna, för att så kunna njuta av sabbaten. Intima relationer mellan makar räknas också som ett sätt att uppfylla budet om att njuta på sabbaten. Man kan också omge sig av vackra blommor och välluktande örter som förgyller tillvaron. För att man skall kunna njuta av maten under sabbaten måste man förbereda den ordentligt och laga sådan mat som familjen tycker om. Flera rätter är att föredra, i den mån man har ekonomisk möjlighet. Olika sallader, vin och andra fina drycker, förrätt, huvudrätt och efterrätt saknas inte under de två första måltiderna. Tredje måltiden, på eftermiddagen, är för det mesta något enklare. Rabbinerna diskuterar om det är obligatoriskt att äta bröd under den tredje måltiden. Åsikterna skiftar mellan dem som hävdar att det är obligatoriskt, till dem som säger att man inte ens behöver äta något som är bakat av sädesslag. Hur kan man hedra sabbaten då? Det hebreiska ord som översatts som och ärar den är ve-chibadtó. Roten till det ordet är kavad som i första hand betyder att vara tung. Därifrån kommer ordet kavod som betyder ära, rikedom, heder, härlighet. Det finns många sätt att hedra sabbaten. Man städar och bäddar och gör hemmet snyggt och upplyst. Man badar eller duschar, gör sig snygg och klär sig i fina kläder som om man skulle möta kungen. Man dukar ett vackert sabbatsbord och lägger upp maten på ett snyggt sätt. Man tänder sabbatsljus vid sabbatens ingång och havdalá-ljus vid sabbatens utgång. Man använder sig av vackra speciella bägare till kiddush och havdalá som inte används till annat bruk. Man talar och beter sig högtidligt. Med mera. Resultatet av att komma ihåg, hålla, avnjuta och hedra sabbaten blir att man får del av den välsignelse som finns inbakad i denna dag ända från skapelsen, som profeten uttrycker det: då skall du finna din lust i HERREN, och jag skall föra dig fram över landets höjder och giva dig till näring din fader Jakobs arvedel. Ja, så har HERRENS mun talat. Chodesh tov god månad! ketriel@messiasbladet.se Ketriel

4 4 Toráläsning 14 VaErá 2 Mosebok 6:2 9:35 VaErá Betyder och jag visade mig. 1. 6: : :29 7:7 4. 7:8 8: : :23 9: : Maftir: 9:33 35 Haftará: Hesekiel 28:25 29:21 Apostoliska Skrifterna: Lukas 2:21 5: : :41 3: : : :31 5:11 15 Bo 2 Mosebok 10:1 13:16 Bo Betyder kom : : :24 11: :4 12: : : : Maftir: 13:14 16 Haftará: Jeremia 46:13 28 Apostoliska Skrifterna: Lukas 5:12 7: : :33 6: : :43 7: : BeShalach 2 Mosebok 13:17 17:16 BeShalach Betyder när han sände :17 14: :9 14:14 (Askenasisk trad.) 14:9 25 (Sefardisk trad.) 3. 14:15 25 (A); 14:26 15:26 (S) 4. 14:26 15:26 (A); 15:27 16:10 (S) 5. 15:27 16:10 (A); 16:11 29 (S) 6. 16:11 36 (A); 16:30 36 (S) 7. 17: Maftir: 17:14 16 Haftará: Domarboken 4:4 5:31 (Askenasisk) Domarboken 5:1-31 (Sefardisk) Apostoliska Skrifterna: Lukas 8:1 9: : : : : : Jitró 2 Mosebok 18:1 20:26 Jitró betyder ers höghet : : : : : :20 20: : Maftir: 20:22 26 Haftará: Jesaja 6:1 7:6; 9:6 7 (Askenasisk) Jesaja 6:1 13 (Sefardisk) Apostoliska Skrifterna: Lukas 10:1 11: : : : : :42 54

5 5 18 Mishpatim 2 Mosebok 21:1 24:18. Mishpatim Betyder lagar : :20 22: : :28 23: : : :26 24:18 8. Maftir: 24:15 18 (Sefardisk trad.) 24:16 18 (Askenasisk trad.) Haftará: Jeremia 34:8 22; 33: Apostoliska Skrifterna: Lukas 12:1 14: : : : :31 14: : Trumah 2 Mosebok 25:1 27:19 Trumah Betyder upplyft offer, avskild del : :17 30 (Sefardisk trad.) 25:17 40 (Askenasisk trad.) 3. 25:31 26:14 (S); 26:1 14 (A) 4. 26: : : : Maftir: 27:17 19 Haftará: 1 Kungaboken 5:12 6:13 Apostoliska Skrifterna: Lukas 15:1 18: : : :19 17: : :1 14

6 6 Sabbatstider i Sverige Hebreiskt datum Allmänt datum Aktivitet Umeå Sundsvall Stockholm Göteborg Malmö 29 Tevet 11 jan Ljuständning 14:05 14:33 14:58 15:34 15:44 1 Shevat 12 jan Havdalá 15:38 16:06 16:30 17:06 17:15 7 Shevat 18 jan Ljuständning 14:25 14:51 15:13 15:48 15:56 8 Shevat 19 jan Havdalá 15:58 16:24 16:45 17:20 17:28 14 Shevat 25 jan Ljuständning 14:47 15:11 15:29 16:03 16:10 15 Shevat 26 jan Havdalá 16:21 16:44 17:02 17:35 17:41 21 Shevat 1 feb Ljuständning 15:10 15:32 15:47 16:19 16:25 22 Shevat 2 feb Havdalá 16:43 17:05 17:19 17:51 17:56 28 Shevat 8 feb Ljuständning 15:33 15:53 16:05 16:36 16:40 29 Shevat 9 feb Havdalá 17:06 17:26 17:37 18:08 18:11 5 Adar 15 feb Ljuständning 15:55 16:14 16:22 16:52 16:55 6 Adar 16 feb Havdalá 17:29 17:47 17:55 18:25 18:26

7 7 Toráläsning Hebreiskt datum Allmänt datum 1 Shevat 12 jan 14 VaErá Och jag visade mig Parashá Betydelse Toráläsning Haftará Apostoliska Skrifterna 2 Mosebok 6:2 9:35 Hesekiel 28:25 29:21 Lukas 2:21 5:11 8 Shevat 19 jan 15 Bo Kom 2 Mosebok 10:1 13:16 Jeremia 46:13-28 Lukas 5:12 7:50 15 Shevat 26 jan 16 BeShalach När han sände 2 Mosebok 13:17 17:16 Domarboken 4:4-5:31(A) 5:1-31 (S) 22 Shevat 2 feb 17 Jitró Ers höghet 2 Mosebok 18:1 20:26 Jesaja 6:1 7:6, 9:6-7 (A) Jesaja 6:1-13 (S) Lukas 8:1 9:62 Lukas 10:1 11:54 29 Shevat 9 feb 18 Mishpatim Lagar 2 Mosebok 21:1-24:18 Jeremia 34:8 22; 33:25-26 Lukas 12:1 14:35 6 Adar 16 feb 19 Trumá Upplyft offer, avskild del 2 Mosebok 25:1 27:19 1 Kungaboken 5:12 6:13 Lukas 15:1 18:14 A = Askenasisk tradition S= Sefardisk tradition

8 8 Ansvarig utgivare Johan Bladh Al l m ä n n a f r å go r : info@messiasbladet.se Re d a k t i o n en : Tibor Urban, Lars-Gösta Gustafsson, Ketriel Blad, Johan Bladh, Petrus Hägglund, Noomi Andersson Design och layout Krzysztof Kolompar kristoffer@messiasbladet.se redaktion@messiasbladet.se Rådet : radet@messiasbladet.se www. m e s s i a s b l a d e t. s e